Podcasts about dagligen

Henriette Steenstrup berättar om att skapa karaktären Pörni, om föräldraskapets utmaningar och varför hon trivs bäst i bilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I detta avsnitt möter vi en av Sveriges mest framstående entreprenörer, Oscar Höglund, grundare av Epidemic Sound. Oscar berättar om sin uppväxt i London, där han tidigt lärde sig att anpassa sig till olika miljöer. Redan som barn drevs han av nyfikenhet, affärsanda och hade en fascination för hur man skapar engagemang – oavsett om det handlade om att sälja kokosbollar eller berätta en bra historia.På Handelshögskolan i Stockholm insåg Oscar att hans framtid låg i entreprenörskap snarare än i finans, och han drogs allt mer till affärsutveckling, kreativitet och storytelling. Hans passion för innehållsskapande tog honom till tv-branschen, där han såg hur en bra story kunde beröra människor. När han sedan upptäckte de stora utmaningarna inom musikindustrin föddes idén till Epidemic Sound – en plattform som revolutionerat hur musik används i digitalt innehåll.Idag ljudlägger Epidemic Sound miljarder videor dagligen och samarbetar med allt från globala företag till enskilda kreatörer. Lyssna på en inspirerande resa om drivkraft, mod och konsten att skapa något som verkligen betyder något.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Kolla in Epidemic Sound på Instagram och besök deras officiella hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi en av Sveriges mest framstående entreprenörer, Oscar Höglund, grundare av Epidemic Sound. Oscar berättar om sin uppväxt i London, där han tidigt lärde sig att anpassa sig till olika miljöer. Redan som barn drevs han av nyfikenhet, affärsanda och hade en fascination för hur man skapar engagemang – oavsett om det handlade om att sälja kokosbollar eller berätta en bra historia.På Handelshögskolan i Stockholm insåg Oscar att hans framtid låg i entreprenörskap snarare än i finans, och han drogs allt mer till affärsutveckling, kreativitet och storytelling. Hans passion för innehållsskapande tog honom till tv-branschen, där han såg hur en bra story kunde beröra människor. När han sedan upptäckte de stora utmaningarna inom musikindustrin föddes idén till Epidemic Sound – en plattform som revolutionerat hur musik används i digitalt innehåll.Idag ljudlägger Epidemic Sound miljarder videor dagligen och samarbetar med allt från globala företag till enskilda kreatörer. Lyssna på en inspirerande resa om drivkraft, mod och konsten att skapa något som verkligen betyder något.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Kolla in Epidemic Sound på Instagram och besök deras officiella hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagligen stöter vi på dem i radio, tv och sociala medier, men vilken nyhet har etsat sig fast hos dig den senaste tiden och varför? Lyssnarnas viktigaste nyheter i Karlavagnen med Christian Olsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En aktualitet som det pratats om för lite i media eller en lokal händelse som hela landet borde få ta del av? På onsdagen har den som ringer in möjlighet att sätta agendan i Sveriges största radiokanal P4.Snacka om nyheter i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40

Jon Nordström (@radio_1910) är sportjournalisten från Malmö vars jobb går ut på att rapportera inifrån svenska mästarklubben Malmö FF i deras Spotify-poddradio. Dagligen lever han genom ett brett känsloregister och har likt många andra malmöiter mycket investerat i klubbens motgångar och medgångar. Vad är det som gör att män fastnar för ett spel så som fotboll? Hurdan är vår relation till idrotten, när vi med åren ofta passivkonsumerar den mer än att spela den själva? Samt, hur kan vi förstå begrepp som tribalism och identitet kopplas till supporterkulturen och mäns mående? Lyssna in på ett avsnitt där vi pratar om detta men också om vägen framåt mot ett livslångt idrottande när svenskens föreningsidrottande tar slut. Dessutom, grattis till Malmö och SM-guldet! ------------------------------------------------------------------ Timeline för avsnittet: 00:00 Intro/försnack 02:40 Presentation av gästen 05:10 Jons relation till träning 06:50 Malmö FFs seger i Allsvenskan 2024 08:00 Bakgrunden till dagens samtal: män och fotboll 09:20 Vad förstår Jon och hans kamrater om fotboll som jag inte gör? 10:45 Jons origin story: vägen fram till 42 år ålder, småbarnsfar, heltidspoddare och die hard Malmö FF-supporter 13:00 Fotbollskulturen i Malmö 14:30 Jons jobb som fotbollsjournalist på Spotify 16:00 Män och fotboll: konsumtion, känslor & tribalism 20:40 Män, spel och sport 23:30 Genus, fotbollens känsloliv och kollektivtism 30:00 Statsminister Ulf Kristersson och hans vadmuskler 31:30 Vad kan fotboll betyda för mäns mående på individnivå och på kollektiv nivå?  34:00 Supporterkultur och hälsa: vad händer när män blir passiva åskådare mer än att spela fotboll själva? 39:10 Livet efter fotbollen: kan CrossFit-gym och mikrogym vara en väg framåt för avdankade fotbollsspelare? 46:45 Fotbollsidoler, mäns mående och människans självbevarelsedrift: måste vi träna? 49:00 F**k the marshmallows! 50:00 Avslutande ord/brandtal/något som inte blev sagt idag 50:50 Kom i kontakt med Jon  52:20 Utro/eftersnack ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med Jon: Radio1910 på Instagram Radio1910 på Spotify ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med FFF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@henrikvalis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@fitnessfilosofifloskler⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠fitnessfilosofifloskler@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare E-post: henrik@vagnhallencrossfit.se Torsdag 17 oktober 17:00-19:00: Workshop i Functional Bodybuilding på Hotel Jacy'z i Göteborg - ⁠klicka här för att boka! ⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ i Göteborg ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@vagnhallencrossfit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Instagram ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Facebook YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Fråga Coach Valis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Ett År av Mobility Flow-videos⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Mängdmonster. Volymvärstingar. Distansdårar.  Vi har träffat två motionärer som springer mer än de flesta. 36-årige Zoran Zorić från Motala har sprungit 15 979 kilometer i år. Det är i snitt 52 kilometer per dag. På sistone har han växlat upp och de senaste fyra veckorna har han snittat 75 kilometer. DAGLIGEN! Hur håller han sig skadefri och vad driver honom att springa över 50 timmar i veckan? 2017 åkte den då 49-årige Västeråsaren Ronny Norrström akut in till sjukhus med problem relaterade till sin övervikt. Han vägde då 116 kilo med en BMI på 37,9 och behövde ta fem olika mediciner för att hålla hjärtproblemen under kontroll. Ronny bestämde sig för att lägga om sitt liv. Nu är han 57 år gammal och springer över 10 000 kilometer per år, tävlar på ultradistanser och har halverat sin vikt. Hur gick den resan till? John har vunnit sprintdistansen på Kullamannen och fått hästeskort av en riddare. Manne har träffat en lappuggla och tränat som om det fortfarande var 1982.  Jörgen Lindh som är inköpsansvarig på Löpabbet och Sveriges mest skokunnige man är med och berättar allt om mellansulornas historia. Från klistrade gummisulor, via EVA till TPU och PEBA.  Sponsorer: Löplabbet och Saucony.  Här är anmälan till Saucony Nordic Runners

Dagligen nås vi av mer eller mindre tunga nyheter via radio, tv och sociala medier Christian Olsson hör hur lyssnarna drabbas av och hanterar informationsflödet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krig, död, miljökatastrofer, sjukdomar, inflation... varje dag nås vi av ödesdigra rapporter. Hur hanterar du nyhetsflödet? Stänger du av notiserna i mobilen? Kramar dina barn ett par extra gånger? Har du engagerat dig för människor på flykt? Och du som har släktingar i det land som nyheterna rapporterar om – hur hanterar du det? Dela med dig av dina mest konstruktiva tips i Karlavagnen!Hana Jamali, psykolog, är också med och ger sina bästa tips!Om att hantera nyhetsflödet i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21.40.

Andlighet på olika plattformar Engelska kanalen: https://www.youtube.com/@EverythingisSpirituality Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ Andlighet, spiritualitet, sanning, ärlighet, kärlek, zen, advaita vedanta, ickedualitet, nonduality, enhet, Ramana Maharshi, Nisargadatta Maharaj, Eckart Tolle, Rumi, psykologi, Ken Wilber, flow, flöde, varande, sådanhet, upplysning, uppvaknande, moksha, teosis, nirvana, fanaa, kensho, satori, kristen mystik, Jesus, sufism, kabbalah, daoism, vetenskap, medvetandet

Forskaren Anders Sandberg, verksam vid Future of Humanity Institute vid Oxford University, har som jobb att blicka in i framtiden. Dagligen funderar han kring teknologier som kan förändra mänskligheten, hur mänskligheten kan öka sina chanser att överleva över tid och vilka globala katastrofer vi behöver hålla utkik efter. Tillsammans så pratar vi om just framtiden, om vad han och andra forskare tror kan hända. Vi pratar om vilka globala risker han ser med AI, om möjligheterna att koppla upp sin hjärna i en dator och när han tror att människan kommer börja kolonisera rymden. Vi hinner också prata om olika möjligheter att förlänga livet, MDMA, samtalen med Elon Musk och varför Anders valt att frysa ner sig själv när han dör. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren Anders Sandberg, verksam vid Future of Humanity Institute vid Oxford University, har som jobb att blicka in i framtiden. Dagligen funderar han kring teknologier som kan förändra mänskligheten, hur mänskligheten kan öka sina chanser att överleva över tid och vilka globala katastrofer vi behöver hålla utkik efter. Tillsammans så pratar vi om just framtiden, om vad han och andra forskare tror kan hända. Vi pratar om vilka globala risker han ser med AI, om möjligheterna att koppla upp sin hjärna i en dator och när han tror att människan kommer börja kolonisera rymden. Vi hinner också prata om olika möjligheter att förlänga livet, MDMA, samtalen med Elon Musk och varför Anders valt att frysa ner sig själv när han dör. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barn som ska hämtas efter träning, ekonomi som ska gå ihop och förväntningar på att ha ett eget liv utanför familjen. Hur ser din vardag ut som ensamstående förälder? Dagligen hör vi rapporter om stigande priser och högre elräkning. En av de grupper som drabbas hårdast av krisen är ensamstående föräldrar. Därför ställer vi nu frågan: hur ser din vardag ut som ensamstående förälder?Hur får du ekonomin att gå ihop? Har du blivit expert på att laga storkok på en liten peng och köpa julklappar second hand? Hur lämnar och hämtar du ett barn på fotbollsträningen samtidigt som det andra barnet ska nattas? Vem pratar du med när du är orolig för att ditt barn inte har vänner i skolan? Kanske växte du upp med en ensamstående förälder, vad lärde du dig av det?Det kan ju vara så att du mest ser fördelar med att vara ensamstående? Du slipper kompromissa, och kan bestämma själv över barnens väl och ve. Berätta om din vardag som ensamstående förälder, både när det är tufft och när det är underbart!Ring och berätta!Ensamstående föräldrar i Karlavagnen med Kenneth TonefDu kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar 21:00. 020-22 10 30Direktsänder från GöteborgKenneth sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Utanför Skottlands västkust ligger Yttre Hebriderna, en ögrupp som befinner sig i ett utsatt läge när klimatet förändras. Här hittar Maria Küchen varsel om människans framtid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Målet för en enskild människas djupaste längtan är alltid unikt. Men det finns också platser dit många längtar. Det invanda och välbekanta kan kännas trångt och tomt. Så drömmar uppstår om ett själsligt hem någonstans långt borta, där allt är vackert och alla svar finns.Religiösa pilgrimer längtar till Mecka eller Jerusalem. Och karavanstoppet Samarkand i Centralasien, längs sidenvägen mellan Östasien och Europa, blev under medeltiden ett längtans mål inte bara för törstiga kameler utan också för drömmande människor. I det fjärran Samarkand fanns vatten och vila, skönhet och fest. Även bildligt sågs staden som en oas i tillvarons öken.Och poeter längtar inte sällan till öar. Om det är så att du längtar till de Yttre Hebriderna skrev till exempel poeten Eva Ström i sin diktsamling Steinkind från 1979, där man har havet framför sig men Europa i ryggen / och där öarna bara är en tunn hinna av regn om det är så att du känner uppbrottet i dig / som en spricka eller en tanke / om det är så att du längtar efter att förändras medan du reser / då har du redan släckt lamporna i huset / och är på väg.Diktraderna träffar mig i hjärtat. Till Yttre Hebriderna längtar jag ständigt. Jag måste återvända dit. Inte för gott, men färden dit, och människorna och naturen där, gör mig lugnare och ljusare inuti.Ute i Atlanten, sex och en halv mil utanför Skottlands västkust ligger de, Västeröarna, Na h-Eileanan Siar, som de 26 000 bofasta på Yttre Hebriderna säger. Inte för att alla talar gaeliska. Öarna är inte exotiska. Folk handlar på Coop och går på puben och huvudstaden Stornoway är en typisk skotsk småstad. Men den gaeliska som talas, är infärgad av fornnordiska. Uist sägs härleda sitt namn från fornordiskans ord för väst eller från viste, men ingen vet säkert.Vissa gaeliska ord känns välbekanta, andra helt främmande. Sàl na mara havets salt loch uisge sötvattensjö. Havets djup och sälta och varma strömmar hindrar havsisen från att lägga sig runt öarna. Deras grunda sjöar däremot kan bottenfrysa. I takt med att golfströmmen avstannar kommer de att göra det allt oftare.Golfströmmen rör sig långsammare än på tusentals år. Under det närmaste seklet kan den upphöra helt. Höjningar av havsytans nivåer kan dränka de hebridiska öarnas låglänta kuster, och utan golfström blir det kallt där. Riktigt kallt, som på Island. På senare år har dricksvattentäkter frusit. Dygnet runt har dykare på Uist kämpat mot igenisning av vattenintagen från kringliggande sjöar till Lochmaddys vattenverk. Med högst några decimeters sikt har de tvingats treva sig fram under utan och ta bort isen med händerna.Det har hävdats att fornnordiskas Ívist, viste", i sin tur är ett inlån från ett förmodat äldre namn på gaeliska, på ögruppen som geografen och astronomen Ptolemaios för tvåtusen år sedan kallade Eboudai och romerske historikern Plinius den äldre kallade Hebudes. I modern engelska blev Hebudes till Hebrides genom ett skrivfel, påstås det. Strängt taget borde öarna heta Hebuderna, inte Hebriderna.När jag hör en gaelisk sång från södra Uist som heter Eilean uibhist mo ruin, Min älskade ö Uist, begriper jag inte ett ord men språkljuden och intonationen liknar mitt modersmål jamska, jämtländska, en inlandsdialekt. Jag blir vaksam. Jag älskar Jämtland och Yttre Hebriderna, deras starka landskap med fjäll och sjöar, och kärlek kan förvirra en människa. Hjärtat uppfattar band som inte finns. Okända sånger om vad som helst tycks handla om just mig och min kärlek.Skeptisk sänder jag sången till en språkvetare som är specialiserad på jamska. Även han älskar Jämtland och säger att jag hör rätt, och att jämtar troligen fanns bland de nordbor som var i viking på Hebriderna, eller Söderöarna, som de kallade ögruppen. Språket, språken, befinner sig i ständig rörelse, en rörelse full av missförstånd.Det heter alltså Hebriderna och inte Hebuderna för att någon skrev fel, och nu finns ingen väg tillbaka. Det irriterar mig, men kanske är det som det ska. Stillastående vatten bottenfryser lättare. En bottenfrusen sjö härbärgerar inget liv, ett bottenfruset språk kan inte talas.För några år sedan stod jag i machairen på Uist, öns frodiga strandnära ängsmark. Den var översvämmad av blommor. På en enda kvadratmeter machair kan man finna upp till fyrtio olika arter smörblomma, prästkrage, getväppling, timjan, orkideer, klöver, gulmåra och mycket mer. Machairen är klöverhumlans land, en hotad humleart som i Storbritannien bara finns kvar här och på Orkneyöarna.Jag böjde nacken bakåt och såg rakt upp i himlen. Skyhögt uppe i det blå löpte snörräta parallella kondensstrimmor från flyg på så hög höjd att planen inte själva syntes transatlantiskt flyg på väg mellan den amerikanska kontinenten och norra Europa. Vad jag såg var strimmor av längtan, spår i skyn efter människans obändiga behov av att vara där hon inte är.Eller, mer prosaiskt jag såg flygets NAT:s, North Atlantic tracks, tätt trafikerade osynliga motorvägar på mer än tiotusen meters höjd. Dagligen skapas NAT:s utifrån vindförhållandena där uppe, men hur länge till?Massflyget är inte hållbart, och allt vi tar för givet kommer att upphöra en dag. Av forntidens Samarkand återstår idag gräsbevuxna kullar, en bit utanför  dagens Samarkand med sina moskéer och marknader och hysteriska biltrafik. Jag önskar att du får allt det du saknat, om du nånsin kommer fram till Samarkand, heter det i en svensk visa från 1970-talet, men drömmarnas Samarkand finns inte mer. Den sägenomspunna staden invaderades och krossades år 1220 av Djingis Khan. I verkligheten är Samarkand en centralasiatisk stad som andra, spännande och kanske exotisk men inte unik.Den som kommer fram till sina drömmars mål blir ofta besviken. Det finns alltid något annat, någon annanstans, men att ständigt jaga det botar varken längtan eller saknad, längtans sorgsna syster.Ändå kommer längtan att fortsätta driva mig, eftersom jag är människa. Som i Eva Ströms dikt känner jag uppbrottet inuti som en tanke, en spricka. Längst inuti mig, paradoxalt nog, finns det yttersta. Djupt i mitt hjärta ligger en plats långt från fastlandets trygghet. Bara där där jag är som mest oskyddad är jag hel. Fryser yttre Hebridernas sötvattenssjöar helt till is, hjärtats sjöar, är det ute med mig, eller, nej, det är ute med oss alla.Maria Küchen, författare och kritiker

Lennart Söderström, utbildningsansvarig på Svenska Handbollförbundet.Vi snackar Handboll har träffat svenska handbollförbundets utbildningsansvarige Lennart ”Lelle” Söderström.Idrotten har varit genomgående det stora intresset i livet. Spelade handboll för både Tyresös IF och SoIK Hellas och också på sitt CV olika tränaruppdrag som Lennart kommer berätta om i sitt program.Dagligen kommer Lennart i kontakt med olika föreningsledare och brinner mycket för ledarskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lennart Söderström, utbildningsansvarig på Svenska Handbollförbundet.Vi snackar Handboll har träffat svenska handbollförbundets utbildningsansvarige Lennart ”Lelle” Söderström.Idrotten har varit genomgående det stora intresset i livet. Spelade handboll för både Tyresös IF och SoIK Hellas och också på sitt CV olika tränaruppdrag som Lennart kommer berätta om i sitt program.Dagligen kommer Lennart i kontakt med olika föreningsledare och brinner mycket för ledarskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Julia Hagnäs ser allt i färg, hon har något man kallar för synesthesia. Caroline är turkos och Prestationspodden är grön. Allt har en färg. Det låter underbart att ha det så. Julia har i många år levt med stress. Tidigare arbetade hon som fastighetsmäklare. Hon pressade sig hårt och ledd av panikångest attacker. Idag driver hon Lamb coworking space, ett anti-burnout space. Där allt du kan finna inom stresshantering finns tillgängligt.Det är drivet från hjärtat. Men är också är en utmaning såklart. Men varje dag tar Julia hand om sig på olika sätt. Hon kör breathwork, meditation och håller kalendern mindre ockuperad. Lyssna till en härlig och inspirerande kvinna. Låt dina vänner veta att Prestationspodden finns! Eller lämna en recension i din app så blir jag glad. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Författaren och kreatören Maria Stadell gästar Lyckopodden och guidar dig till hur du kan börja lyssna mer på din inre röst. Under flera år har Maria varit sökande efter sitt autentiska jag, och för drygt två år sedan följde hon en av sina största drömmar och bytte ut Stockholms innerstad mot lugnet på landet. Maria menar att desto mer du följer din intuition, desto lyckligare blir du! Hon är grundare till onlineprogrammet SHE creates och har författat den fantastiska boken “Den inre rösten”. Dagligen använder sig Maria av enkla men kraftfulla verktyg som hjälper henne att känna sig hemma i sig själv, och önskar nu att dela med sig lärdomarna till andra. I podden gör vi därför en övning tillsammans där Maria guidar oss genom en meditation som tar oss närmare vår inre röst. Vi dyker dessutom ned i frågor som “Hur hittar jag tillbaka till min inre röst?” “Vad är intuition?” “Hur skalar jag av allt brus omkring mig?” Varsågoda! Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Acast: http://bit.ly/LyckopoddenAcast ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se

Dödskjutningen av den 33-årige polismannen i Göteborg har väckt stor sorg och bestörtning. I skrivande stund har en person gripits misstänkt för dådet. Att sätta livet till som polis på arbetsplatsen, tyder det på en råare tillvaro för yrkeskåren? Hur är det att arbeta som polis i Sverige sett till villkor och arbetsmiljö? Hur väl förberedd är man inför det farliga i yrket? I det här avsnittet av Aftonbladet Daily pratar vi om polisers tillvaro på jobbet. Gäst: Tomas Stjernfeldt, förste vice ordförande på Polisförbundet. Programledare: Amanda Hemberg Lind.

När det var svårt för familjen att hitta kläder de ville ha i rätt storlek, då löste de problemet själva. Samtidigt hittade de en företagsidé och startade företag i ett av familjens sovrum. Idag ett växande företag som blev utsedd till årets raket 2019. Det som började i ett av familjens sovrum har utvecklats till att idag vara ett framgångsrikt, växande, drivande e-handelsföretag som finns i den gamla Konsum-butiken i byn Nästansjö två mil från Vilhelmina. Dagligen går PostNords transporter in till byn med varor och ut med paket till företagets kunder. Att transporter finns och att internet och telefoni funkar är viktiga förutsättningar för företag i landsbygd. Det som 2013 var ett bekymmer att hitta kläder i sin storlek är idag en framgångsrik, växande e-handel som hjälper fler välväxta män att hitta moderna, snygga kläder. Företaget har drivit e-handel sedan 2011. Klädbutiken XLKläder.se öppnades på nätet i början av 2013.  Idag är det Kristoffer Mikaelsson, 198 cm i strumplästen, som håller i spakarna men har stor hjälp av övriga familjen. XLKläder Sverige AB är ett familjeföretag i södra Lappland, Norrlands inland. De som driver företaget heter Kristoffer, Kent, Lena och Johan Mikaelsson. Du hittar Kristoffer Mikaelsson på Instagram, Linkdin, Facebook eller via företagets hemsida www.xlklader.se  

Dagligen matas vi av bilder som visar perfekta människor. Hur påverkar det oss och vad har Gud att säga till oss om det?

Dagligen får vi ju rapporter som handlar om äldreomsorgen och hur det står till, inte minst nu under coronan. Har du tänkt hur du vill ha det när du blir gammal/äldre? Många försöker bo kvar hemma så länge det går, kan inte det bli ensamt? Vill du bli gammal tillsammans med andra? Många söker sig också till ett seniorboende eller ett kollektiv där man har sina egna lägenheter men träffas och äter middag. Det finns ju också många som bor tillsammans med hela familjen i alla generationer. Hur tänker du det? Kan du tänka dig att flytta hem till din dotter eller son eller vill du åldras med dina kompisar på ett seniorboende/kollektiv? Hur vill du ha det? Har du tänkt, har du ställt dig i kö på något speciellt boende/äldreboende? Vad är fördelarna med att bo själv när man blir äldre jämfört med att bo tillsammans med jämnåriga hur tänker du? Har du någon plan? Har du löst ditt boende på något speciellt sätt? Ge oss dina tips , önskningar och erfarenheter om boende på äldre dagar.   Programledare är Sanna Lundell Karlavagnen börjar kl 21.40, men telefonslussen öppnar 21.00 020 22 10 30 och du kan mejla oss på karlavagnen@sverigesradio.se  e

På fredag kommer Fredrik Bodin, rektor för Kulturskolan i Tranås, till radiostudion. Dagligen vistas han i Tranås, förmodligen, vackraste byggnad, omgiven av barn och unga som får spela, sjunga, dansa och skådespela. I huset...

I Irak fortsätter de omfattande demonstrationerna mot regeringen och Irans inflytande. Samtidigt fick demonstranterna på torsdagskvällen en rejäl portion ny energi när tiotusentals människor hade samlats på Tahrirtorget i Bagdad för att se en kvalmatch i fotboll mellan Irak och demonstranternas värsta antagonister Iran. Det var ett jubel med en magnitud som sällan hörts i Irak. Det var en match som var mer än fotboll, mer än sport. Vi måste vinna för folket, inte bara för spelet. Det är mer än en match, det är ett krig, sa unge Mohammed, draperad i Iraks flagga när han tillsammans med tiotusentals män, kvinnor, unga och gamla jublade över Iraks seger mot Iran. Genast hördes talkören Iran ut ur Irak. En seger som ger demonstranterna ny energi. Långt in på småtimmarna firades segern större än ett VM-guld. Många ser det som en revansch på Iran, för de över 300 demonstranter som dödats sedan början av oktober och mot en regering som vägrar avgå och som enligt många styr med korruption och styrs av Iran. Trots allt våld, skarp ammunition och tårgasbehållare skjutna mot demonstranters huvud, avtar inte demonstrationerna. Dagligen samlas här vid Tahrirtorget tiotusentals människor. Folk hjälps åt. Det delas ut vatten, bröd och te. Sjukvårdspersonal hjälper till och det doftar en blandning av grillat kött och sötaktig tårgas. 21-åriga Esraa al Saadi säger att demonstranterna är fredliga, men dödas ändå. Vi kan inte döda, vi är människor och styrs av medmänsklighet. Men vi dödas för att vi kräver våra rättigheter och en framtid. De som styr bryr sig inte, det enda som intresserar dem är pengar och olja, säger hon. Hon och alla andra jag pratar med säger att demonstranterna kommer att hålla ut tills de fått igenom sina krav. Det kommer att sluta när vi fått vad vi vill. Vi kommer inte att sluta innan, vi ger inte upp. De kräver bland annat att regeringen avgår, förändringar i statsskicket, att korruptionsmisstänkta ställs inför rätta och att separera religion och politik. Det är en fråga om liv och död. Vi kan inte svika de som dödats, deras blod är heligt, de ska inte ha dött i onödan, säger Esraa al Saadi Trots alla döda verkar ingen vara rädd, många säger att det gått för långt för rädsla nu. Det handlar om ett lands framtid med en uppslutning som inte tidigare skådats i Irak. Det är demonstranter som inte tänker gå hem. Johan-Mathias Sommarström, Bagdad johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se 

Jag är som en guldfisk.Jag glömmer ständigt bort mina hållpunkter för hur jag ska tänka för att jag ska må så bra som möjligt och kunna presentera så bra som möjligt. Men jag påminner mig. Och påminner mig. Och nu har jag gjort en lista för att påminna er.

Följ med och möt Clara Lövenhamn, en driftig ledarskapsutvecklare och grundare av både Bossbloggen.se och nätverket Bossbrudar. Vi pratar om vad unga tjejer och kvinnor möter idag vill bli eller är chefer och ledare. Dagligen är hon bryggan mellan milenniumsgenerationen och den etablerade generationen på arbetsmarknaden och mån om att skapa hållbara miljöer att vara boss inom. Lyssna och låt dig inspireras! // Jan Blomström

Ekonomistudion är ett fördjupande samhällsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag i Di TV och som podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anna Lefevre Skjöldebrand pratar med Sofia Medin om medicinteknik i vården och vikten av att samverka. Dagligen möter vården medicinteknik. Kontaktytorna mellan vård och företag är därför många. Är samverkan ett uttjatat begrepp eller det bästa svaret på hur vi får till kliniska studier, service, utbildning och uppföljning?

Tänk om dina kollegor skulle kalla dig hora eller äcklig på måndagsmötet, eller knuffa in dig i kopiatorn. Då har ni ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Dagligen blir elever i skolan utsatta för verbalt och fysiskt våld. Detta har Fatta tillsammans med Olika Förlag och Fredrika Bremer Förbundet jobbat med, genom att utföra undersökningar och ta fram metodmaterial. I den här podden får dem som jobbat med projektet Lika Rätt berätta mer. Programledare & klippare: Dessi Hietala

Boken heter "Nudge - Så funkar det" och gäst är författaren Alexander Norén. Se video från inspelningen här!Dagligen nås vi av budskap som vill påverka oss och vi hamnar i situationer då vi står inför små och stora beslut. Går vi förbi en klädaffär kan det hänga skyltar med "50 % utförsäljning", i mataffären är godiset placerat innan kassorna och ska vi köpa en ny TV så finns det alltid flera olika prisalternativ. Men att ta långsiktiga och rationella beslut är både ansträngande och inte alltid så lätt. Kunskapen om nudge och nudging handlar om att "knuffa" folk i en beslutsriktning, och mer insikt i detta gör att vi själva kan fatta bättre beslut.I programmet pratar vi bl.a. om de grundläggande tankefelen vi gör när vi tar beslut. Vi pratar om hur vi "knuffas" av företag och erbjudanden. Och vi pratar om hur man kan "knuffa sig själv" i en mer önskvärd riktning. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur kan livet förändras när någon drabbas av cancer? Natali Fikas berättar i dagens avsnitt om sin kamp och hur livet från en dag till en annan blev förändrat. Dagligen inspirerar Natali väldigt många människor som hon når till på sina sociala medier. Hennes färgstarka bilder, inspirerande maträtter och fina ting hon uppmärksammat i vardagen syns lång väg. Hur lyckas hon hålla sin glädje vid liv trots kampen? Vad är hennes verktyg och drivkraft till att bli frisk och vart kommer meningsfullheten ifrån? Kan mental träning ha "räddat" henne? I dagens avsnitt ger Natali även tips på hur omgivningen kan hjälpa till och vad som funkat i hennes fall. Natali lever efter flera kloka motton och mentala attityder, mer om dem och hennes inspirerande levnadssätt i avsnittet. Häng med!

I veckans avsnitt snackar vi om näthat! Hur gör man om man får en elak kommentar? Dessutom kommer Nicci Hernestig och berättar om de kränkningar hon utsatts för på både nätet och i skolan!

Gillar du att springa långt? Är man ute efter hälsa finns det få belägg för att det finns någon nytta i att springa längre än 5 kilometer. Under 5 kilometer pressar du nämligen samma egenskaper i din träning, men du slipper ökad risk för att drabbas av hjärtflimmer. Det här är bara ett av alla forskningsrön om styrke- och konditionsträning som den välkände folkbildaren Jacob Gudiol förmedlar i sina olika kanaler, såväl digitalt som på papper. Dagligen bemöter han och tar ibland strid mot diverse olika påståenden om kost och träning. Det här avsnittet vill du inte missa, här får du verkligen svart på vitt om vilka påståenden i ämnet som det verkligen finns vetenskapliga belägg för. Dessutom berättar han om konflikten med en annan känd träningsprofil, Jonas Colting, som enligt Jacob ofta och gärna svingar vilt när det kommer till kost. I slutet av programmet får du dessutom lära dig att göra en magiskt god bearnaise och så får du en massa andra bra dryckes- och mattips på temat grill. Avsnittet presenteras i samarbete med Wine & Friends och Zeta.

Det finns dagar och sen så finns det dagar. Den här dagen var dagen då det var dags för Pesten att ta med dagsfyllan in i dagens program. Dagligen görs det dagsavslut på allt nytt dagen haft att erbjuda, idag är inte en sådan dag. Dagens segment bjöd på fördummande datum angående fortfarande dagsaktuella björnar, odaterade men välförpackade vänner från förr och tisdagstrivsel.

Dagligen översköljs vi av reklam för en mängd olika on line-spel. Vi lockas med spänning, stora vinstsummor och snabba utbetalningar. Spelen finns ofta bara ett klick bort och de kan nås varsomhelst ifrån och närsomhelst på dygnet. Innebär det att risken är större idag än tidigare att fastna i spelberoende? I podden träffar vi Anders Håkansson, Sveriges förste medicinprofessor i spelberoende.

Vad tycker vi om expanderade filmuniversum? Vad gör MCU så bra och vad är det som gör att MCU lyckas där andra har så stora problem? Hur vet man om man är del av utvecklingen som leder till ett Big Brother-samhälle? Eller om det projekt man arbetar på råkar vara grunden till nästa Skynet? Och…Fortsätt läsa Poddokalyps #2: ”Samma skruvdragare dagligen”

Sofia Hagbrand bor i ett område som riskerar stora problem med översvämningar i framtiden. Dagligen ställs vi inför olika riskvärden som vi förväntas hantera. Men vad får oss att agera på en risk? "Det var ingenting vi vägde in i vårt beslut". Så säger Sofia Hagbrand som nyligen köpt ett hus på Falsterbonäset i Skåne, om risken för att havsvattennivån ska stiga på grund av klimatförändringar. Vi ställs alla inför olika risker dagligen, och ofta kommer de med ett mått. Men en siffra är bara en siffra. Vad är det som gör att vi motiveras att försöka göra något åt vissa siffror, medan vi struntar i andra? Det här programmet rör sig från att hantera översvämningsrisk, till att hantera riskerna med sjukdomarna diabetes och Parkinson: två sjukdomar som skiljer sig åt när det gäller mätbarhet. I programmet hör du: Sofia Hagbrand med sonen Morris, husägare i Falsterbo. Henrik Djerv, samordnare för klimatanpassning, på Länsstyrelsen Skåne. Sara Riggare, Parkinsonpatient och forskare i Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Anders Frid, diabetesläkare. Reportrar: Jesper Cederstrand, Lisa Karinsdotter Pålsson och Fredrik Pålsson. Programledare och producent: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Jonas Mattsson. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Grävet som hyllades med stora journalistpriset, men vars pikanta detaljer nu ifrågasätts. IS tar på sig dådet, hur vet vi egentligen det? Lösa rykten och spekulationer på Sveriges största blogg. Svd:s SCA-granskning granskas En av de mest uppmärksammade granskningarna under de senaste åren är den om storföretaget SCA. Om topparnas dyra resor i privatjet, om hur höga chefer attesterat varandras fakturor och så om en vidlyftig representationskultur. För avslöjandet prisades Svenska Dagbladets reporter Andreas Cerevenka och sajten N360:s reporter Torbjörn Isacsson med Stora journalistpriset. Men i veckan kom nya uppgifter som ifrågasätter några av de mest fläskiga detaljerna i det här avslöjandet. Det är journalisten Jens B Nordström som i en bok menar att uppgifterna om att kändiskockar och alkohol skulle flugits in till SCA:s representationsjakt i Härjedalen inte stämmer. Inte heller den detalj de flesta av oss minns. Den kvarglömda plånboken som en direktör enligt Svenska Dagbladet bad en pilot hämta med tomt flygplan i Stockholm.Låt oss komma ihåg: det här är endast ett av flera avslöjanden i en omfattande publicering om SCA, men samtidigt är det uppgifter och detaljer som fått stor spridning.Vår reporter Tonchi Percan har ägnat veckan åt att prata med piloter, kockar, Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén och så bokens författare Jens B Nordström. IS tar mer än gärna skulden för terrorattacker "IS tar på sig terrordådet". Nuförtiden är den formuleringen närvarande allt som oftast när terrorn slår till och journalister världen över rapporterar. Att IS är en terrororganisation, fullständigt brutal i sina attacker det vet vi. Men hur vet egentligen journalisterna som rapporterar att det är just IS som ligger bakom terrordåden? Flera gånger har attacker utförts i, som det heter IS namn. Terrorister som inspirerats av IS, men som kanske inte har någon annan koppling till organisationen än en svart IS-flagga hemma på väggen.Det är ett faktum att IS spelar ett spel mot media. Terrordåden är spektakulära för att få stor medial uppmärksamhet. Oavsett hur nyhetsredaktionerna rapporterar får IS propaganda nytt syre.Sara Heyman har i veckan intervjuat forskare och journalister om det här. Hon börjar på Södra Teatern i Stockholm där Sveriges Radios utrikeskorrespondeter i veckan höll hov.Löjligt obekräftade uppgifter på Sveriges största blogg Om du är fotbollsintresserad känner du säkert till att silly season just nu pågår för fullt. Om du inte är fotbollsintresserad stanna kvar ändå. För det här, det är en udda berättelse om Sveriges ohotat största blogg.När Zlatan i somras bytte klubb från Paris Saint Germain till Manchester United gjordes affären under den tid på året som kallas silly season. Det är den tid när spelare och pengar byter klubbar och länder. Men det är också tiden när rykten, halvsanningar och dimmridåer om vilka spelarövergångar som kan komma att ske fullständigt exploderar i en närmast löjlig djungel av obekräftad information.Det är i den här röran av lösa uppgifter som Aftonbladets silly season-blogg gjort braksuccé. Dagligen i inlägg efter inlägg rapporteras vilda spekulationer och galna rykten om jordens alla fotbollsproffs.Johan Cedersjö ställer frågan: Hur har ett gäng som totalt trotsar journalistikens ädla ideal om att rapportera sanning och relevans lyckats skapa Aftonbladets och nätets mest välbesökta blogg?

Adolf Hitler är en av världshistoriens mest kända personer. Dagligen ser vi honom på tidningsomslag, i TV-program och allehanda andra mediesammanhang. Men vad vet vi om Hitler? Vi tar hjälp av historikern och Hitler-experten Mikael Nilsson, som källkritiskt granskat den enorma mängd forskning som omger Hitler. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tre musiker som flytt Syrien och Iran: cellisten Bashar Sharifa, Daff-spelaren Shohreh Shahrzad och kontrabasisten och kamanchehspelaren Kamran Nadali. Första programmet av fem. Flyktens musik! Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden. I fem program skall vi möta några av dessa, musikbärare, från länder som Syrien, Iran, Irak, Kurdistan, Ungern, Afghanistan, Bosnien, Polen och Ukraina. Cellisten Bashar Sharifa är 37 år och utbildade sig på musikkonservatoriet i Aleppo i Syrien i både klassisk orientalisk musik och västerländsk klassisk musik. Han spelade i TV, på operahus och turnerade över stora delar av världen. Innan striderna i Syrien bröt ut var den blomstrande storstaden i norr, Aleppo, Syriens ekonomiska centrum. Sedan inbördeskriget nådde dit 2012 ligger nu stora delar av Aleppo i ruiner. Dagligen sker där krigsbrott och andra övergrepp mot mänsklig a rättigheter av regeringsstyrkor och oppositionsgrupper. Och av den s k Islamiska Staten. I sin rapport från maj 2015 beskriver Amnesty International staden Aleppo som helvetet på jorden. Oljefatsbomber, fyllda med sprängämnen och metallsplitter, har orsakat enorm förödelse och dödat och sårat många människor, särskilt som regeringsstyrkornas bombattacker riktats mot skolor, sjukhus, moskéer och torgmarknader. Flera sjukhus och skolor har tvingats flytta ner i underjordiska bunkrar. Attacker med oljefatsbomber som släpps från helikoptrar dödade 2014 mer än 3 000 civila i Aleppoområdet. Och många av dem var Bashar Sharifas vänner och släktingar. De som flyr till Sverige är främst, precis som Bashar Sharifa, Syrier. 2015 ansökte över 51 000 syrier om asyl i Sverige. 2016, efter att danska och svenska regeringar införde gränskontroller vid Kastrup i Köpenhamn och i Hyllie i Malmö, så ansökte endast 2 221 syrier om asyl under de tre första månaderna. Att människor flyr sina hemländer, från krig, förstörelse och död, är inte unikt i världshistorien. Snarare har det nästan alltid varit så. Det påverkar alla människor, och det påverkar också det musikaliska uttrycket i mötet mellan olika kulturer och traditioner. Musiker flyr med eller utan sina instrument. Vissa blir inbjudna till en festival och kan ta flyget, för att sen söka asyl. Andra vandrar långa vägar och utsätts för våghalsiga båtturer över Medelhavet. Bashar Sharifa flydde genom Libanon, Turkiet, Grekland och Österrika innan han kom till Stockholm och senare till Göteborg, där han nu bor i norra stadsdelen Angered. Bashar spelar på fritiden i Bashar Sharifa and Friends, men kör buss för att försörja sig. -Om jag tänker för mycket på mina kompisar och min familj i Syrien så blir jag så trött, så trött. Om jag spelar min cello då så mår jag bättre. Shohreh Shahrzad var 10 år 1979 när Revolutionen i Iran inleddes. Shahen störtades och ersattes av en islamistisk regim. Under Ayatolla Khomeinis auktoritära ledning infördes en strikt fundamentalistisk  republik, en teokrati. -När jag bodde där var Iran ett mycket slutet land. Allt var förbjudet: att skratta, att dansa att utöva fri kultur över huvud taget. Det är en av anledningarna till att jag flydde, förklarar Shoreh Shahrzad. -Jag kände mig ofri och kunde inte vara mig själv. Egentligen visste jag inte vem jag själv var och vad jag ville göra i mitt liv. Orsaken var en kombination av statsmaktens lagar och de kulturella och religiösa regler som fanns och det var mycket besvärande för mig, säger Shoreh Shahrzad. Hennes stora passion var att spela sin älskade persiska handhållna ramtrumma Daff. Det är den trumma hon förde med sig ut ur Teheran en dag för 13 år sedan. Hon kallar den modertrumman, eftersom hon har fyra andra Daff-trummor. Modertrumman är stor, träramen är hård och membranet gjort av getskinn. Små metallringar framkallar det där speciella rasslande ljudet. -Att spela min trumma är som hjärtats puls. Instrumentet är en del av mig, säger Shohreh Shahrzad, som bor i en liten lägenhet på Amager i Köpenham. Livet i Teheran blev svårt som musiker och som kvinna: det var förbjudet att visa sitt instrument offentligt och Shohreh fick inte ge offentliga konserter. Konstskolan, där hon undervisade i industriell och teknisk design och i måleri, sparkade henne för att hon bar färgglada kläder och gick med sina elever på café! 2003, när hon var 34 år, lämnade Shohreh Iran och flydde till Danmark. Hon får dock inga kvalificerade arbeten i det nya hemlandet, men uppskattar friheten att vara sig själv. För att få mat på bordet arbetar Shohreh Shahrzad med mentalt handikappade människor. All övrig tid viger hon åt sina egna projekt då hon framför sina sånger med Daff-trumma, dansar, undervisar i grafisk design och komponerar elektronmusik. Kamran Nadali är 35 år och utbildade sig på Musikkonservatoriet i Teheran och vid TV-universitetet i Iran där han studerade klassisk musik och traditionell persisk musik. Hans specialitet är kontrabas, fiol, det persiska instrumentet kamancheh och traditionell persisk sång. Från 2005 var han fastanställd kontrabasist i bl a Teherans symfoniorkester och Irans nationalorkester. Den 30 januari 2010 ger Teherans Symfoniorkester konsert i Rotterdam i Holland. Efter en stund rusar en man upp på scenen och håller upp en grön flagga och en liten lapp med texten V för Victory, seger. Människor i publiken sjunger och ropar slagord och skriker ut sitt hat och sin förtvivlan över den diktatoriska regimen i Iran. Kamran Nadali är med på den turnén. -Många i orkestern grät och själv stod jag inte ut med att fortsätta spela och låtsas som ingenting. Jag lade ner min stora kontrabas på scenen och gick därifrån, berättar Kamran Nadali. När jag kom tillbaka till Teheran grep säkerhetspolisen mig och jag torterades. Kamran Nadali flydde från Iran och anlände till Göteborg 7 mars 2013. I Sverige kan han inte försörja sig på sin musik utan arbetar som ingenjör i en fabrik. Han studerade också dataprogrammering i Iran. Kamran Nadali är mycket ledsen över att inte kunna arbeta med musiken, som tidigare var hela hans liv. Han gråter tyst vid intervjun. Kamran Nadali är väldigt tacksam mot alla som hjälper människor, även här i Sverige. -Jag kunde inte tänka mig att någon som inte känner mig skulle kunna hjälpa mig så mycket. I Iran är det tyvärr inte alls så här. Jag hoppas att jag en dag i framtiden skall kunna sakna Iran, berättar Kamran Nadali. Fakta kring flyktingar och invandring i förhållande till Sverige: - Vid 1400-talets mitt utgjorde tyskarna en tredjedel av Stockholms skattebetalare. - Vid 1500-talets mitt var minst en fjärdedel av familjerna i Stockholm antingen finska, tyska, nederländska eller skotska. - Mellan 1570 och fram till början av 1600-talet invandrade 12.000 finnar till Sverige på Karl IX:s initiativ. - På 1620-talet kom 1200-familjeenheter med valloner till området kring Finspång för att arbeta åt Louis De Geer. Namn som vi idag känner till som: Allard, Birath, Bonnevier, Drougge, Herou, Hübinette, Pousette och Sporrong. - 1715 fanns omkring 12.000 flyktingar i Stockholm efter Sveriges förlust av de baltiska provinserna. Bland annat Johan Chistopher Kramm som anlade en såg i Kramfors. - På 1800-talet fortsatte invandringen och med dem byggdes en hel del Svenska företag. Tomas Stawford (startade Höganäs). Daniel Fraser (Motala verkstad). William Gibson och Alexander Keiller (Jonsered, Götaverken, m.m.). Robert Cruickshank (Göteborgskex). Régis Cadier (Grand Hôtel). Bröderna Cloetta (Cloetta). Bröderna Bonnier (Bonniers). Philipson (Holmen bruk). Nissen (Mazetti). Carl Zoéga (Zoega). Baltzar von Platen. Kempe (Modo) von Bergen (Karlshamnspunsch). Berns (Berns Salonger). Meyer (Svenska Lloyd). Schmitz (Sydkraft). Fraenkel (Handelsbanken). Hennig (Mölnlycke). Förutom det kan man nämna att: - Från mitten av 1800-talet till början av 1920-talet lämnade 1,5 miljoner svenskar Sverige för att bege sig till USA, som flyktingar. - Under perioden1939-44 tog vi i Sverige emot 72.000 finska barn som skickades till Sverige för att slippa kriget. - Ungefär 90.000 svenskar har valt att flytta och bosätta sig i Spanien. Musiklista:Nahawand, improvisation Bashar SharifaImprovisation på DaffShohreh ShahrzadBayatBashar SharifaVelvetDreamShoreh ShahrzadSab10AWShohreh ShahrzadNeanderthals_2Shohreh ShahrzadCarmina BuranaCarl OrffTeherans SymfoniorkesterShardad Rohani, DirigentMorge ShabKamran NadaliFriends by AccidentPiano concerto No.1 in B flat minorTjaikovskijTeherans SymfoniorkesterAmir Mahyar Moradi, PianoShahrdad Rohani, DirigentCarmenGeorges BizetHenri Meilhac och Ludovic HalevyTeherans SymfoniorkesterShardad Rohani, Dirigent

Tre musiker som flytt Syrien och Iran: cellisten Bashar Sharifa, Daff-spelaren Shohreh Shahrzad och kontrabasisten och kamanchehspelaren Kamran Nadali. Första programmet av fem av Birgitta Tollan. Musikmagasinets nya programserie heter Flyktens musik!   Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden.   I fem program skall vi möta några av dessa, musikbärare, från länder som Syrien, Iran, Irak, Kurdistan, Ungern, Afghanistan, Bosnien, Polen och Ukraina.Cellisten Bashar Sharifa är 37 år och utbildade sig på musikkonservatoriet i Aleppo i Syrien i både klassisk orientalisk musik och västerländsk klassisk musik. Han spelade i TV, på operahus och turnerade över stora delar av världen. Innan striderna i Syrien bröt ut var den blomstrande storstaden i norr, Aleppo, Syriens ekonomiska centrum.   Sedan inbördeskriget nådde dit 2012 ligger nu stora delar av Aleppo i ruiner. Dagligen sker där krigsbrott och andra övergrepp mot mänsklig a rättigheter av regeringsstyrkor och oppositionsgrupper. Och av den s k Islamiska Staten.   I sin rapport från maj 2015 beskriver Amnesty International staden Aleppo som helvetet på jorden.   Oljefatsbomber, fyllda med sprängämnen och metallsplitter, har orsakat enorm förödelse och dödat och sårat många människor, särskilt som regeringsstyrkornas bombattacker riktats mot skolor, sjukhus, moskéer och torgmarknader. Flera sjukhus och skolor har tvingats flytta ner i underjordiska bunkrar.Attacker med oljefatsbomber som släpps från helikoptrar dödade 2014 mer än 3 000 civila i Aleppoområdet. Och många av dem var Bashar Sharifas vänner och släktingar. De som flyr till Sverige är främst, precis som Bashar Sharifa, Syrier. 2015 ansökte över 51 000 syrier om asyl i Sverige. 2016, efter att danska och svenska regeringar införde gränskontroller vid Kastrup i Köpenhamn och i Hyllie i Malmö, så ansökte endast 2 221 syrier om asyl under de tre första månaderna.   Att människor flyr sina hemländer, från krig, förstörelse och död, är inte unikt i världshistorien. Snarare har det nästan alltid varit så. Det påverkar alla människor, och det påverkar också det musikaliska uttrycket i mötet mellan olika kulturer och traditioner.   Musiker flyr med eller utan sina instrument. Vissa blir inbjudna till en festival och kan ta flyget, för att sen söka asyl. Andra vandrar långa vägar och utsätts för våghalsiga båtturer över Medelhavet.Bashar Sharifa flydde genom Libanon, Turkiet, Grekland och Österrika innan han kom till Stockholm och senare till Göteborg, där han nu bor i norra stadsdelen Angered. Bashar spelar på fritiden i Bashar Sharifa and Friends, men kör buss för att försörja sig. -Om jag tänker för mycket på mina kompisar och min familj i Syrien så blir jag så trött, så trött. Om jag spelar min cello då så mår jag bättre.Shohreh Shahrzad var 10 år 1979 när Revolutionen i Iran inleddes. Shahen störtades och ersattes av en islamistisk regim. Under Ayatolla Khomeinis auktoritära ledning infördes en strikt fundamentalistisk  republik, en teokrati. -När jag bodde där var Iran ett mycket slutet land. Allt var förbjudet: att skratta, att dansa att utöva fri kultur över huvud taget. Det är en av anledningarna till att jag flydde, förklarar Shoreh Shahrzad.   -Jag kände mig ofri och kunde inte vara mig själv. Egentligen visste jag inte vem jag själv var och vad jag ville göra i mitt liv. Orsaken var en kombination av statsmaktens lagar och de kulturella och religiösa regler som fanns och det var mycket besvärande för mig, säger Shoreh Shahrzad.Hennes stora passion var att spela sin älskade persiska handhållna ramtrumma Daff. Det är den trumma hon förde med sig ut ur Teheran en dag för 13 år sedan. Hon kallar den modertrumman, eftersom hon har fyra andra Daff-trummor.Modertrumman är stor, träramen är hård och membranet gjort av getskinn. Små metallringar framkallar det där speciella rasslande ljudet.-Att spela min trumma är som hjärtats puls. Instrumentet är en del av mig, säger Shohreh Shahrzad, som bor i en liten lägenhet på Amager i Köpenham.Livet i Teheran blev svårt som musiker och som kvinna: det var förbjudet att visa sitt instrument offentligt och Shohreh fick inte ge offentliga konserter. Konstskolan, där hon undervisade i industriell och teknisk design och i måleri, sparkade henne för att hon bar färgglada kläder och gick med sina elever på café!2003, när hon var 34 år, lämnade Shohreh Iran och flydde till Danmark. Hon får dock inga kvalificerade arbeten i det nya hemlandet, men uppskattar friheten att vara sig själv. För att få mat på bordet arbetar Shohreh Shahrzad med mentalt handikappade människor. All övrig tid viger hon åt sina egna projekt då hon framför sina sånger med Daff-trumma, dansar, undervisar i grafisk design och komponerar elektronmusik.Kamran Nadali är 35 år och utbildade sig på Musikkonservatoriet i Teheran och vid TV-universitetet i Iran där han studerade klassisk musik och traditionell persisk musik. Hans specialitet är kontrabas, fiol, det persiska instrumentet kamancheh och traditionell persisk sång. Från 2005 var han fastanställd kontrabasist i bl a Teherans symfoniorkester och Irans nationalorkester.Den 30 januari 2010 ger Teherans Symfoniorkester konsert i Rotterdam i Holland. Efter en stund rusar en man upp på scenen och håller upp en grön flagga och en liten lapp med texten V för Victory, seger. Människor i publiken sjunger och ropar slagord och skriker ut sitt hat och sin förtvivlan över den diktatoriska regimen i Iran. Kamran Nadali är med på den turnén.-Många i orkestern grät och själv stod jag inte ut med att fortsätta spela och låtsas som ingenting. Jag lade ner min stora kontrabas på scenen och gick därifrån, berättar Kamran Nadali. När jag kom tillbaka till Teheran grep säkerhetspolisen mig och jag torterades.Kamran Nadali flydde från Iran och anlände till Göteborg 7 mars 2013. I Sverige kan han inte försörja sig på sin musik utan arbetar som ingenjör i en fabrik. Han studerade också dataprogrammering i Iran. Kamran Nadali är mycket ledsen över att inte kunna arbeta med musiken, som tidigare var hela hans liv. Han gråter tyst vid intervjun. Kamran Nadali är väldigt tacksam mot alla som hjälper människor, även här i Sverige.-Jag kunde inte tänka mig att någon som inte känner mig skulle kunna hjälpa mig så mycket. I Iran är det tyvärr inte alls så här. Jag hoppas att jag en dag i framtiden skall kunna sakna Iran, berättar Kamran Nadali. Fakta kring flyktingar och invandring i förhållande till Sverige:- Vid 1400-talets mitt utgjorde tyskarna en tredjedel av Stockholms skattebetalare.- Vid 1500-talets mitt var minst en fjärdedel av familjerna i Stockholm antingen finska, tyska, nederländska eller skotska.- Mellan 1570 och fram till början av 1600-talet invandrade 12.000 finnar till Sverige på Karl IX:s initiativ.- På 1620-talet kom 1200-familjeenheter med valloner till området kring Finspång för att arbeta åt Louis De Geer. Namn som vi idag känner till som: Allard, Birath, Bonnevier, Drougge, Herou, Hübinette, Pousette och Sporrong.- 1715 fanns omkring 12.000 flyktingar i Stockholm efter Sveriges förlust av de baltiska provinserna. Bland annat Johan Chistopher Kramm som anlade en såg i Kramfors.- På 1800-talet fortsatte invandringen och med dem byggdes en hel del Svenska företag.Tomas Stawford (startade Höganäs). Daniel Fraser (Motala verkstad). William Gibson och Alexander Keiller (Jonsered, Götaverken, m.m.). Robert Cruickshank (Göteborgskex). Régis Cadier (Grand Hôtel). Bröderna Cloetta (Cloetta). Bröderna Bonnier (Bonniers). Philipson (Holmen bruk). Nissen (Mazetti). Carl Zoéga (Zoega). Baltzar von Platen. Kempe (Modo) von Bergen (Karlshamnspunsch). Berns (Berns Salonger). Meyer (Svenska Lloyd). Schmitz (Sydkraft). Fraenkel (Handelsbanken). Hennig (Mölnlycke). Förutom det kan man nämna att: - Från mitten av 1800-talet till början av 1920-talet lämnade 1,5 miljoner svenskar Sverige för att bege sig till USA, som flyktingar.- Under perioden1939-44 tog vi i Sverige emot 72.000 finska barn som skickades till Sverige för att slippa kriget. - Ungefär 90.000 svenskar har valt att flytta och bosätta sig i Spanien.

Dagligen tar sig tusentals flyktingar till Tyskland. Och förbundskansler Angela Merkel blir nu kritiserad för sin politik på hemmaplan. Men den har också gett omvärlden en ny bild av Tyskland. Radiokorrespondenterna görs den här veckan av Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt och sänds från Berlin. Om Angela Merkel som hårt kritiserad hjälte och om hennes - och Tysklands nya roll - 25 år efter landets enande.  

Välkommen till det 295:e avsnittet av Klart!, om att göra små tids-portioner av uppgifter som aldrig tar slut.

När Sverige var ett jordbrukarsamhälle var naturligtvis jorden det allra viktigaste. Därför är det inte konstigt att frågor om vem som ägde gärdena, åkrarna och tegarna tog upp stor tid i dåtidens tingssalar. I Svärdsjö socken i Dalarna bor släkt- och hembygdsforskaren Björn Engström. Han har skrivit av hela socknens domböcker från 1590 till 1722. Det har hittills blivit elva pärmar som han har hemma i sitt kök och som han ofta tittar i. De här domstolsprotokollen vittnar om att jorden spelade stor roll för människorna förr. - O ja, det är det viktigaste, utbrister han. Många gånger kan man hitta utredningar i domböckerna där man försöker klara ut vem som står närmast när det gäller att ärva jorden, berättar han. Det är hela släktutredningar man gör. -Upp till sex generationer har jag sett i vissa domstolsutredningar. Björn Engström berättar om en av de mer egenartade jordtvisterna han funnit i domböckerna, en tvist där rätten lade ner stor möda på att reda ut släktskapsförhållanden.  Det gäller en gård som heter Kolningen, och det är allt annat än enkelt att följa med i alla turer. I mitten av 1600-talet bor det en bonde som heter Lars Bertilsson på Kolningen. Lars har två barn, en son och dotter, som får ärva var sin bit av gården. Dottern Marina gifter sig 1677 med Johan och de får ett barn, men både mamman och barnet dör hastigt. Den kvarvarande mannen Johan gifter då snabbt om sig med en kvinna, som heter Anna. Johan och Anna får också ett litet barn, en pojke som överlever. Men det bär sig inte bättre än att också Johan snart dör. Då gifter Anna gifter om sig med Olof, och gården har på mycket kort tid helt gått ur den ursprungliga släktens ägo. Och allt detta sker på väldigt kort tid berättar Björn Engström. - Det har gått på under två år, att ursprungsfamiljen har bytts ut med en ny son, en ny fru och en ny karl. Skälet till att den här frågan hamnade i tinget var att ursprungsfamiljen ville ha tillbaka gården. Det var Marinas bror, han som alltså fick ärva den andra delen av gården en gång i tiden, som tyckte att gården borde gå tillbaka till honom nu när hans syster och hennes barn inte längre fanns i livet. Men han förlorade tvisten och jorden. Det var nye lille sonen på gården som fick ärva gården, och som sedan bodde kvar där i många generationer. Det har historiskt funnits fem sätt att förvärva jord, fem laga fång, som man förr kallade det. Man kunde ärva jord, få den i gåva, byta till sig den, få den i pant och så kunde man köpa. Men att köpa jord var länge en omständlig och långtifrån riskfri procedur. Det fanns nämligen sedan urgammal tid något som kallades bördsrätt, och den var den som Marinas bror i Svärdsjö försökte hävda i fallet vi hörde om tidigare. Martin Dackling vid Göteborgs universitet har skrivit en doktorsavhandling som handlar om hur jorden ärvdes förr, och han kan förklara hur bördsrätten fungerade. - Det finns spår av bördsrätten tillbaka till landskapslagarna, den har fungerat som en återlösningsrätt för släktens medlemmar. De kunde lösa tillbaka jord som sålts till någon utanför släkten. Att köpa jord av någon utanför den egna släkten var svårt så länge bördsrätten fanns kvar. Innan köpet blev klart måste man först göra tre så kallade uppbud i tre på varandra följande ting. Man talade helt enkelt om att man tänkte genomföra köpet så att den som ville klaga skulle ha en chans att göra det. Om ingen väckte så kallat bördsklander, så kunde man genomföra köpet. Rätten kunde efter ett år utfärda ett så kallat fastebrev en handling som motsvarar lagfart -och hade man väl en lagfart så var möjligheten att hävda bördsrätten borta. Men det skrevs inte alltid fastebrev, och då krånglade det till sig, säger Martin Dackling. - I så fall låg bördsrätten latens kvar efter man långt efter köpet kunde hävda att man inte visste om att marken skulle säljas. I bestämmelserna för bördsrätten så stod det att släkten skulle få lov att köpa tillbaka jorden till samma summa som den en gång såldes för. Fram till 1720 var det till och med så att man kunde köpa tillbaka den för en betydligt lägre summa än köpeskillingen. - Det kunde vara vanskligt att köpa jord, för då kunde man bli av den med en förlust dessutom. Under mitten av 1800-talet debatterades bördsrätten allt livligare, inte minst i riksdagen och den avskaffades till sist 1863. Och från 1875 så infördes nya regler som sa att lagfart ska utfärdas så fort ett jordköp var klart. Men ända in i det sista pågick strider utifrån bördsrättens principer. Martin Dackling har ett exempel från Skaraborg 1863. - Då hade en person ropat in en egendom på en offentlig auktion och betalat 1500 riksdaler för den, men han hade inte fått någon lagfart eftersom det fattades några handlingar. Nästan 30 år senare kommer säljarens barn och vill köpa tillbaks gården till samma pris som den sålts för. Dackling uppskattar värdet på gårdet på någonstans mellan 4 eller 5 gånger försäljningsvärdet. - Säljarens barn ville helt enkelt göra sig ett rejält ekonomiskt kap. I det här fallet gör domstolen en noggrann släktutredning. Barnen vann ärendet i den lägre rätten, men ärendet slutade i hos Kunglig maj:t och där fick köparen tillbaka gården. Björn Engström i Dalarna,  berättar om domstolarnas många släktutredningar. De är en viktig källa till personhistorien före kyrkböckernas införande – och man kan nog lita på dem, säger han. - De är alltid så gott som alltid exakta. Ibland är de nästan säkrare än de senare kyrkböckerna, eftersom de ju skulle hålla juridiskt, säger han. De svenska kyrkböckerna började föras under andra hälften av 1600-talet, och det kan vara svårt för den vanlige släktforskaren att komma längre tillbaka. Men har släkten varit inblandad i fejd om jorden, så kan man alltså ha tur och finna släktträd som går mycket längre tillbaka i tiden. Det är många av ärendena i domstolsprotokollen från Svärdsjö som handlar om just jorden. - Det är nog hälften eller mer, säger Björn Engström. Det finns ingen annan fråga som tar upp lika mycket tid i domstolarna, säger han. - Jorden var ju det viktiga, det var ju det man levde av. Både människor och djur, säger han. Martin Dackling vid Göteborgs universitet håller med om att jorden var det viktigaste – men tvärt emot vad vi ofta föreställer oss idag, så var det inte den speciella jordplätten på just den eller den platsen som var det viktiga. Idén om en sammanhållen släktgård där jordbitarna var desamma i arv från föräldrar till barn den är en ganska sen konstruktion, säger han. - Den specifika gården som odelad skulle lämnas över till nästa generation – det var ganska ovanligt, säger han. Gårdarna förändrades ganska mycket över generationerna. Man köpte till, man sålde av, man bytte, man delade upp jorden på flera barn. Bilden av den gamle odalmannen som var personligt bunden till sin jord, det är en senare föreställning, säger han. - Bördsrätten till exempel handlar om att bevara mängden jord, men man skulle kunna byta en bit jord i Skåne mot en bit i Uppland, utan att någon hade kunnat protestera mot det. Släktgården uppstår egentligen inte förrän runt sekelskiftet 1900. Då, när industrisamhället växer fram och jordbruket minskar i betydelse, då växer släktgårdarna slutligen fram, förklarar Martin Dackling. Släktforskningstips Marita Persson har släktforskat i över 25 år och specialiserat sig på forskning i domböcker. Hennes hemsida har många tips, bland annat ett dombokslexikon som förklarar många av de svårbegripliga ord och temer som användes förr. Sidan rekommenderas också av Svevnska Släktforskarförbundet.  Lantmäteriets historiska kartor ger en möjlighet att förstå hur jorden var fördelad, hur skiftena förändrade kartan och var gränser, sockenvägar och gårdar fanns. Lagfartshandlingar Lagfarter blev obligatoriska från 1875. Men i våra arkiv finns lagfarter och fastebrev också från tidigare datum. På Landsarkivet i Härnösand visar arkivarien Mona Bergman några lagfartshandlingar som innehåller betydligt mer än bara namn och köpeskillingar. -  Lagfart kunde man ju få utifrån flera olika händelser, berättar Mona Bergman. Man kunde till exempel ha köpt en fastighet eller ärvt eller fått den i gåva. Mona Bergman plockar från en handling från Umeå Domsagas Lagfartsprotokoll 1937 och visar ett köpebrev där en son köpt fastigheten från sina föräldrar för 3000 kronor. Föräldrarna har skrivit de rättigheter de ska ha så länge de lever. - De har rätt till 3 hektoliter korn från agnar och annan orenlighet väl rensad, 50 kg råg, 10 kg färskt fläsk, 12 kg färskt kalvkött osv. Det är nästan som ett födorådskontrakt där de skrev in att de skulle få bo kvar på gården som garanti att sonen inte skulle ångra sig och kasta ut föräldrarna, berättar Mona Bergman. - Det som är lite rart med det här köpebrevet är att föräldrarna skrivit att de "dagligen förbehålles 2 liter söt oskummad mjölk var morgon på mitt rum inburen". Mona Bergman betonar att fastighet inte betyder huset, som vi tänker idag, utan det är alltid marken. När man köper en fastighet köper man en stycke mark oavsett om det är byggnader på den eller inte. Det finns inte så mycket information om byggnaderna i de här handlingarna. Mona Bergman tar fram ytterligare ett exempel där fastigheten sålts inom familjen. Till vår son Hilding Johannes försäljer jag Erik Lundberg med min hustru Gustava Vilhelminas samtycke, vårt i Pengsjö by ägande hemman med därtill hörande åbyggnader, samt en lott uti belysningsföreningens elektriska ledning och tranformatorer, en och en halv lott uti vattenledningen till gården- emot en köpeskillning av 6000 kronor, vilken skall betalas då hemmanet får tillträdas och följande villkor. Hemmanet förbehålla vi oss rätt att disponera till den 1 oktober innevarande år, då skall köparen vara skyldig att från den dagen till mig och min hustru under vår återstående lifstid eller så länge någon av oss lever oavkortad utgiva följande förgångs- förmåner; nämligen. Dagligen: 2 liter söt oskummad mjölk som inbäres till oss. Årligen: 150 kilogram kornmjöl, 20 kilogram färskt fläsk, 4 hektoliter mandelpotatis, tio famnar frisk torr ved att hämta i gårdens vedbod. Till husrum förbehålles östra delen av mangårdsbygganden bestående av kök kammar sal och förstuga samt vindarna där ovanför. Rättighet att hämta vatten uti gårdens vattenledning samt nödiga vägar. Pengsjö 22 juni 1936 - Det är framförallt i de kontrakt där fastigheten sålts inom familjen man kan läsa dessa redogörelser. I vanliga köpekontrakt är det mest de traditionella uppgifterna som namn, fastighetsbeteckningar och summor som framkommer, avslutar Mona Bergman.

De sitter på trottoarerna i storstäderna med burk i handen och tigger och de sover i bylten längs husväggar eller i bilar utanför stan. Myterna om tiggare och hemlösa är många, men vilka är de? För första gången ska den verkliga hemlösheten kartläggas i Sverige. Hör hur några av dem som har det allra sämst ekonomiskt i Sverige idag lever. Slänga bör man, annars dör man Hälften av all mat som produceras i Sverige idag slängs bort i onödan men det är inte i första hand konsumenternas fel. Carl Yngfalk från Företagsekonomiska institutet vid Stockholms universitet har i sina undersökningar av matsvinnet funnit att producenter och handlare ofta vill få oss att slänga. Lagändring ska stoppa "fulsäljet" Dagligen luras tusentals människor i Sverige att köpa saker och abonnemang de egentligen inte vill ha av slipade försäljare via telefon. Nu gör Konsumentverket och Post- och telestyrelsen gemensam sak och kräver ett förbud mot muntliga avtal för att få bort skojarna. Ilene och Tora  fick båda sina telefonabonnemang utbytta mot deras vilja. Expertsvar Jag köpte en ny bil för två år sedan men har inte kört så mycket. Kan företaget jag köpte bilen av tvinga mig att göra den årliga servicen för att att garantin ska gälla? Den och fler lyssnarfrågor besvaras av vår konsumentexpert Carina Lundgren. Veckans lista – irritationsmoment i butiken I förra veckan följde vi Gunillas kamp mot butiker som vägrar sätta ut prislappar i skyltfönstret. Den här veckan listar vi andra irritationsmoment i butiken. 

Dagligen behöver vi ge svar på frågor kommande från kollegor, kunder, oss själva och andra. Med enkla medel kan du ha svar redo för återkommande frågor. Årets första Klart! handlar om ett sätt att lämna svar på frågor innan du ens ställs inför dem, så du får färre avbrott i din arbetsdag.

Det är inte lätt att göra radio, tvärtom. Dagligen slåss producenter och programledare med usla inslag och undermåliga produktioner. Många på Sveriges Radio har efterfrågat ett program att utgå ifrån - en mall, ett facit. Och här är det. På fredag sänder vi det program som samtliga anställda på Sveriges Radio kommer att få som en julklapp från ledningen. Ett program att inspireras av. Det är så här radio ska låta i sin renaste form. Lyssna på veckans sketcher