Podcasts about debuterade

Äntligen är SAQMI Play tillbaka med ännu en episod om queer svensk filmhistoria. Denna gång får ni möta regissörerna Nina Bergström och Sander C. Neant Falk i ett generöst samtal kring arbetet med filmen som de gjorde tillsammans. Filmen blev legendarisk och var den första lesbiska dokumentären som gick upp på svenska biografer över hela landet. De var unga eldsjälar som stred för sin film, de åkte på världsturné, vann priser och de blev arbetströtta. Följ med in i ett härligt rum av skratt och glädje kring en snart 30 år gammal film som håller än i dag. Den 3 maj 2022 bjöd SAQMI och Doc Lounge in till nypremiären av Sveriges första lesbiska dokumentärfilm - Väninnor - Berättelser från garderoben! Slutsåld föreställning på Folkteatern i Göteborg och underbar stämning med båda regissörerna på plats. Lesbiska hits serverades av Linda Gester och rummet formligen vibrerade queerhet. Efter filmvisningen följde ett samtal mellan Nina Bergström (Oslo) och Sander C. Neant Falk (Sthlm) modererat av Anna Linder, SAQMI (Gbg). Om filmen Väninnor - berättelser från Garderoben: De är fem kvinnor i åldrarna 60 till 85 år och de är lesbiska. De har levt med rädslan att vara annorlunda och med risken att förskjutas av vänner, släktingar och arbetskamrater. I åratal har de smugit med sina känslor; dubbelliv har varit deras vardag. Någon av dem har aldrig tidigare talat om sin homosexualitet ens med sina närmaste. Med stark närvaro och sprängkraft berättar de fem kvinnorna om sina liv och om sin förbjudna kärlek. Tidstypisk musik, pressklipp, arkivbilder och privata fotografier illustrerar deras berättelser i denna varmt innerliga dokumentärfilm. Väninnor hyllades av kritikerkåren när den fick sin premiär under mitten av 90-talet, men har sedan dess varit otillgänglig för publiken. Nu har filmen äntligen digitaliserats och får lov att återta den framskjutna plats i queerhistorien den så väl förtjänar. Filmen har digitaliserats med stöd av Svenska Filminstitutet. Om de medverkande (English): FRIEDA was born in Vienna in 1924, but was brought up in the Sovjet Union. As a young woman she was constantly fallling in love with other women, but when she came to Sweden after the war, she tried hard to be as women should. Frieda ended up living a married family life for more than 30 years. ”I wasn't homosexual. No, I was just an odd sort, always falling in love with girls, or women. That was all” KERSTIN was born in 1926 in Stockholm. She worked as a schoolteacher for almost 40 years, until 1981, when she changed career and was ordained priest in the Swedish Church. Almost all her life Kerstin has managed to keep her relationships with women secret from both friends and relatives. ”We belittle God when we think He forbids some people to love eachother. Love closeness and understanding is something we all need, and you shrink as a human being if you don't have someone to love. ELLEN was born in 1932 in Germany. She was brought up in a danish fosterhome during the war. Elen and her foster-sister, Ulla, fell in love with each other. Their relationship lasted for 40 years, even though Ellen had a child, got married and moved to Sweden. ”It wasn't love in my case. He didn't love me either, for that matter. What I wanted was to secure my child's future; economically.” BOEL was born in 1933 and brought up in an intellectual milieu in Stockholm. Early in life she married the man she loved. In the seventies Boel got involved with the women's movement. It was during that time she met women who lived a lesbian life. ”People are inclined to see us as cousins or sisters, instead of lovers. That is probably because women generally don't count as sexual beings, other than in relation to men. ABBE was born in 1925 in the swedish countryside and brought up in a strictly religious fosterhome. Abbe always knew she was different. Loneliness, longing and self-loathing was part of her everyday life for years, until she finally met other women who was ”like that”. ”Then they were going to have a meeting… Women like that, only. In one place! And I thought – Oh my God, how will that look like? What on earth have I gotten myself into!?” Fakta om filmen: Titel: Väninnor – berättelser från garderoben Regissör: Sander C. Neant Falk & Nina Bergström Medverkande: Abbe Österberg, Boel Matthis, Ellen Lindström, Frieda Lööv och Kerstin Hammarsten Filmfotografer: Lisa Hagstrand och Maria Hammar Turos Producent: Anna G Magnúsdottír Land: Sverige, barntillåten. Språk: svenska. Längd: 53 min Biografpremiär på Zita, Folkets Bio i Stockholm, 25 oktober 1996. Biografier: Nina Monika Bergström, född 30 maj 1962 i Karlstad, är regissör, manusförfattare, skådespelare och animatör för film och teater. Svensk men numera bosatt i Norge. Bergström är utbildad skådespelare med bakgrund som skådespelare och regissör för teater. Debuterade som filmregissör, manusförfattare, klippare, musikkompositör med dokumentärfilmen Väninnor – berättelser från garderoben (1996). Studerade animation och konst vid Graphic Studio 1998-2000. Arbetade därefter i 15 år som regissör och animatör med långfilm och tv-serier i Norge, vilka mottagit flertalet priser och nominationer såsom Emmy Award, Amandaprisen, och Annecy Cristal. Bergström gick Mästarklass i berättande vid Stockholms dramatiska högskola 2013 där hon också arbetade som lektor. Sedan 2018 arbetar hon som högskolelektor vid Høgskolen i Innlandet, avdelning Digital konst. Bergströms film, Pappa (2016) mottog Nordic Docs Honourable mention och är inköpt av Nasjonalbiblioteket i Oslo. Filmografi: 1996 – Väninnor – berättelser från garderoben – dokumentärfilm, 2003 – Open Dance Company – videoverk, 2005 – Elias den lille redningsskøyta – tv serie, 2006 – Slipp jimmy fri – bio film, 2007 – Elias og Kongeskipet – bio film, 2007 – Knerten og Lillebror – bio film, 2008 – Elias – tv serie, 2009 – Alias Belle Gunnes – videoverk, 2010 – Trolljegeren – bio film, 2012 – Blekkulf – tv serie, 2016 – Pappa – dokumentärfilm, 2019 – Tori Wrånes – videoverk, 2022 – Who Do We Think We Are – tv serie (in progress). Sander C. Neant Falk är dokumentärfilmare, klippare, konstnär och pedagog verksam sedan 90-talet efter utbildning på filmskolan ESRA i Paris, dokumentärfilm på Nordens Biskops Arnö och Konstfack. Neant Falk har regisserat, producerat och till stor del fotat och klippt sina tre långa dokumentärer som visats på biograf, SVT och vunnit flera priser på internationella filmfestivaler. Filmen Du ska nog se att det går över belönades med en Guldbagge för bästa dokumentär och fick hedersomnämnande av internationella filmkritikerförbundet FIPRESCI. Filmen Väninnor – berättelser från garderoben hyllades av kritiker och var den första lesbiska dokumentärfilmen som gick upp på svenska biografer. Båda filmerna ingår i Svenska Filminstitutets satsning på viktig svensk film som digitaliseras under 2021. 2005-08 studerade Neant Falk som filmare på Konstfack för att utforska ett mer experimentellt förhållningssätt till film, foto, video och klippning. Resultatet blev konstfilmen Your Mind is Bigger than All the Supermarkets in the World som fick fina recensioner och visades i fullsatta salonger på Folkets Bio. Sedan 2017 varvar Neant Falk egna konst och kortfilmsprojekt med arbete som terapeut med fokus på skapande processer och arbete som värd och konstpedagog på Konsthall C i Stockholm. Filmografi: 1996 – Väninnor – berättelser från garderoben – dokumentärfilm, 2003 – Du ska nog se att det går över, dokumentärfilm, 2010 – Your Mind is Bigger than All the Supermarkets in the World, dokumentärfilm, 2011 – Nine Speeches on Violence by Three Wise Men, konstfilm Extra tips för er som vill veta mer om lesbisk filmhistoria: → PODD: SAQMI Play I samband med nypremiären av Väninnor – berättelser från garderoben släpptes ett längre samtal med Sander C. Neant Falk. Filmen visades som en del av SAQMI:s serie Cherry Pic, nummer 4 i ordningen, och anordnades tillsammans med Doc Lounge Göteborg. Visningen presenterades i samarbete med Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Folkteatern, FilmCloud och ABF. "Cherry Pic är kvällen som framhäver de lokala pärlorna och dammar av de nationella klassikerna. I denna serie visar vi er de svenska queerfilmerna ni absolut måste se. Cherry Pic is all about picking out local gems and dusting off national classics, bringing you the queer Swedish films you absolutely need to see". Credits SAQMI Play: Producent: Anna Linder Design och kod: Vincent Orback Komposition: Amanda Lindgren Inspelat live av Folkteaterns tekniker Klipp och mix: Silas Lilo Jensen Ansvarig utgivare: Anna Linder SAQMI Play produceras med stöd av Kulturrådet och Göteborgs stad.

Nina är på feel bad-förlaget Ordfront och pratar om sin utgivningsprocess genom taggtrådsvirvlar och skräpiga lager. I avsnittet hörs redaktören Katja Sundén och förläggaren Jenny Bjarnar som båda var med hela vägen tills debuten Sommarsorger blev en färdig bok.Debutera eller Dö produceras av Lovisa Svensdotter och Nina De GeerGilla gärna vår FB-sida eller följ oss på Insta@ninadegeer@lovisasvensdotter#debuteraellerdö See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dikt: ur "Karons tunnelbana" (Norstedts, 2022) 1a rad: Det finns en kunglig väntsal Ida Linde är född 1980 i Umeå men bor numera i Rissne i Stockholm. Debuterade som poet 2006 med den episka diktsamlingen Maskinflickans testamente och är nu aktuell med den episka diktsamlingen Karons tunnelbana. Hon har gett ut flera romaner och är verksam som översättare, dramatiker och kursansvarig på Biskops Arnös folkhögskola. Återkommande teman i hennes böcker är döden och kärleken, inflätade i varandra. Språket är ofta koncist och med en drastisk humor. MUSIK Bob Dylan: Tomorrow is a long timeEXEKUTÖR Johan Lindström, gitarr, Peter Forss, fiol, David Nyström, marimba och Niklas Gabrielsson marimba

Dikt: ur "Karons tunnelbana" (Norstedts, 2022) 1a rad: Glappet är ett steg med foten Ida Linde är född 1980 i Umeå men bor numera i Rissne i Stockholm. Debuterade som poet 2006 med den episka diktsamlingen Maskinflickans testamente och är nu aktuell med den episka diktsamlingen Karons tunnelbana. Hon har gett ut flera romaner och är verksam som översättare, dramatiker och kursansvarig på Biskops Arnös folkhögskola. Återkommande teman i hennes böcker är döden och kärleken, inflätade i varandra. Språket är ofta koncist och med en drastisk humor. Pressröster om Karons tunnelbana:"Detta körverk är både existentiellt och vardagligt när det kränger fram på sin lagda räls av livfulla diktrader." - Bernur Detta är dikt som vågar vara på blodigt, själsligt allvar och som samtidigt dröjer kvar i det materiella och kroppsliga, med nagellack på maskorna och människor som inte kan betala hyran" -Therese Eriksson, Västerbottens-kuriren"Med sma medel skapar Linde en narmast tredimensionell varld, en djupgestaltning av tid och rum. Det hade latt kunnat bli banalt, men de i sig ratt osuggestiva tingen och tankarna genomsyras av underjordens glittriga grammatik - Örnen och kråkans poddMUSIK Erik Palmberg: SortieEXEKUTÖR Erik Palmberg, trumpet, Anton Dromberg, piano

Dikt: ur "Maskinflickans testamente" (Norstedts, 2006) 1a rad: Det är jag som är Maskinflickan Ida Linde är född 1980 i Umeå men bor numera i Rissne i Stockholm. Debuterade som poet 2006 med den episka diktsamlingen Maskinflickans testamente och är nu aktuell med den episka diktsamlingen Karons tunnelbana. Hon har gett ut flera romaner och är verksam som översättare, dramatiker och kursansvarig på Biskops Arnös folkhögskola. Återkommande teman i hennes böcker är döden och kärleken, inflätade i varandra. Språket är ofta koncist och med en drastisk humor. MUSIK Arne Jansen: PresentimentsEXEKUTÖR Arne Jansen, gitarr och piano, Andreas Edelmann, elbas, Friedrich Paravicini, keyboard och Eric Schaeffer, trummor

Dikt: ur "Maskinflickans testamente" (Norstedts, 2006) 1a rad: Min far är fotbollsdomaren Ida Linde är född 1980 i Umeå men bor numera i Rissne i Stockholm. Debuterade som poet 2006 med den episka diktsamlingen Maskinflickans testamente och är nu aktuell med den episka diktsamlingen Karons tunnelbana. Hon har gett ut flera romaner och är verksam som översättare, dramatiker och kursansvarig på Biskops Arnös folkhögskola. Återkommande teman i hennes böcker är döden och kärleken, inflätade i varandra. Språket är ofta koncist och med en drastisk humor. Pressröster om Maskinflickans testamente:"Direkt och tveklös, fräck och lekfull om det behövs,sorgsen ibland - så framträder poesin i Ida Lindes debutbok." -Jesper Olsson, Svenska DagbladetMUSIK Detektivbyrån: GranmonEXEKUTÖR Detektivbyrån

Dikt: "Passagerarens sång" 1a rad: Jag hade ett bra jobb Diktsamling: Karons tunnelbana (Norstedts, 2022) Ida Linde är född 1980 i Umeå men bor numera i Rissne i Stockholm. Debuterade som poet 2006 med den episka diktsamlingen Maskinflickans testamente och är nu aktuell med den episka diktsamlingen Karons tunnelbana. Hon har gett ut flera romaner och är verksam som översättare, dramatiker och kursansvarig på Biskops Arnös folkhögskola. Återkommande teman i hennes böcker är döden och kärleken, inflätade i varandra. Språket är ofta koncist och med en drastisk humor. Pressröster om Karons tunnelbana:"Detta körverk är både existentiellt och vardagligt när det kränger fram på sin lagda räls av livfulla diktrader." - Bernur Detta är dikt som vågar vara på blodigt, själsligt allvar och som samtidigt dröjer kvar i det materiella och kroppsliga, med nagellack på maskorna och människor som inte kan betala hyran" -Therese Eriksson, Västerbottens-kuriren"Med sma medel skapar Linde en narmast tredimensionell varld, en djupgestaltning av tid och rum. Det hade latt kunnat bli banalt, men de i sig ratt osuggestiva tingen och tankarna genomsyras av underjordens glittriga grammatik - Örnen och kråkans poddMUSIK Habib Koite: DjadjiryEXEKUTÖR Habib Koite, gitarr

Dikt: "Passagerarens sång" 1a rad: Jag fostrade mig själv ständigt Diktsamling: Karons tunnelbana (Norstedts, 2022) Ida Linde är född 1980 i Umeå men bor numera i Rissne i Stockholm. Debuterade som poet 2006 med den episka diktsamlingen "Maskinflickans testamente" och är nu aktuell med den episka diktsamlingen Karons tunnelbana. Hon har gett ut flera romaner och är verksam som översättare, dramatiker och kursansvarig på Biskops Arnös folkhögskola. Återkommande teman i hennes böcker är döden och kärleken, inflätade i varandra. Språket är ofta koncist och med en drastisk humor. Pressröster om Karons tunnelbana:"Detta körverk är både existentiellt och vardagligt när det kränger fram på sin lagda räls av livfulla diktrader." - Bernur Detta är dikt som vågar vara på blodigt, själsligt allvar och som samtidigt dröjer kvar i det materiella och kroppsliga, med nagellack på maskorna och människor som inte kan betala hyran" -Therese Eriksson, Västerbottens-kuriren"Med sma medel skapar Linde en narmast tredimensionell varld, en djupgestaltning av tid och rum. Det hade latt kunnat bli banalt, men de i sig ratt osuggestiva tingen och tankarna genomsyras av underjordens glittriga grammatik - Örnen och kråkans poddMUSIK Georg Riedel: The Lone RangerEXEKUTÖR Georg Riedel ensemble

Skådespelaren om att bli femtio och att veta säkert och ändra sig igen. Jonas Karlsson har sedan sin filmdebut för 30 år sedan varit med i en rad långfilmer och tv-serier. Bland annat Guldbaggebelönades han för sin huvudroll i Detaljer, och har en återkommande roll som polischefen Klas Fredén i kriminalserien Beck. Han tillhör Dramatens fasta ensemble, och kommer i höst stå på Oscarsteaterns scen i Rain Man. Debuterade 2007 med novellsamlingen Det andra målet och har sedan dess skrivit ytterligare sju novellsamlingar och romaner. I sitt Sommar pratar Jonas Karlsson om att veta säkert, om att ändra sig och veta säkert igen. - Det handlar om att arbeta och att vara ledig. Om bollhav, om att bli femtio, om Elvis och nya uttryck och vildmarksliv och sådana saker. Om Jonas Karlsson: Skådespelare, författare, 50 år. Född i Salem, bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2005. Producent: Henrik Johnsson. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Christoffer Carlssons senaste kriminalroman började i frågor som Carlsson ställde till sig själv: Vad hade hänt om jag köpt mitt barndomshem? Vad hade hänt om jag inte fått barn? Vad hade hänt om jag studerat litteraturvetenskap istället för kriminologi? Författarjaget som flyttar hem till Halland och in i barndomshemmet i "Brinn mig en sol" är kanske svaret på alla frågorna. Christoffer Carlsson är född 1986 och forskare och lärare i kriminologi vid Stockholms universitet. Expert i SVT-programmet Veckans Brott. Debuterade som författare 2010. Böcker som nämns i programmet: Fallet Vincent Franke från 2010 Den osynlige mannen från Salem från 2013 Järtecken från 2019 Brinn mig en sol från 2021 Gentlemen från 1980 av Klas Östergren Amerikansk pastoral av Philip Roth från 1997 översatt av Hans-Jacob Nilsson Charles Marlow är en romanfigur av Joseph Conrad i till exempel romanen Mörkrets hjärta från 1902 Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Folkkär artist och framgångsrik musikproducent som skriver och producerar all sin musik själv. Om vad som händer med henne just nu och funderingar om framtiden. Artist, producent, låtskrivare, 38 år. Född i Iran, uppvuxen i Göteborg, bosatt i Los Angeles. Tidigare Sommarvärd 2009. En folkkär artist och framgångsrik musikproducent i Los Angeles. Släppte under våren singeln Det kommer bli bra, som hon hoppas förmedlar framtidshopp. Skriver och producerar sin musik själv. Andra välkända låtar är Goliat som sjungs på skolavslutningar, En stund på jorden som är en av de mest spelade på begravningar, hiten Bara få va mig själv och Some die young för att nämna några. Debuterade med albumet Laleh 2005, har gett ut åtta egna album och fått en rad priser, bland annat fem grammisar. I Los Angeles är hon en av få kvinnliga producenter som producerar låtar åt andra. Kom i tioårsåldern till Sverige med sina föräldrar från Iran via Minsk och Berlin. Det ska bli roligt att få berätta lite om vad som händer här med mig just nu men också vilka funderingar jag har för framtiden, lite av varje kommer det bli. Otroligt kul att ta del av denna fina tradition som Sommar i P1 är och avsluta årets Sommar. Producent: Henrik Johnsson

Internationellt känd amerikansk författare med norska rötter, senast aktuell med romanen Minnen av framtiden. Om sin mor som dog i oktober och om moderskap i allmänhet. Moderskapet en kulturell tvångströja Författaren Siri Hustvedt pratar i sitt Sommarprogram om moderskap och om sin mor Ester Vegan Hustvedt som födde fyra flickor, genomlevde nazisternas ockupation av Norge och gifte sig i USA. Modern dog 2019 och Siri säger i programmet: - Hon var en mor som på många sätt uppfyllde fantasin om hur moderskapet skulle vara i efterkrigstidens Amerika. Hon arbetade hemma tills alla barnen började skolan och hade aldrig ett eget yrke. Siri Hustvedt var 30 år när hennes egen dotter föddes, lika gammal som hennes mor var när hon fick Siri.  I programmet pratar Siri om synen på moderskap och att den förändrats genom historiens gång. - Moderskapet har drunknat i så mycket sentimentalt trams med så många regler för hur man ska bete sig och känna att det varit som en kulturell tvångströja, och fortfarande är, menar hon. Ester Vegan Hustvedt var 17 år när hon väcktes av sin mamma 9 april 1940 med orden stå upp, det är krig.  Siri berättar att modern demonstrerade mot nazisternas ockupation och blev intagen till förhör: - Hon fick välja mellan att betala en bot på 30 kronor eller tillbringa nio dagar i fängelse. Mor valde fängelset. I programmet frågar sig Siri Hustvedt: - Vad hade hänt om min mor fötts in i en annan historisk period, tidigare eller senare? På vilket sätt hade hennes moderskap sett annorlunda ut? Om Siri Hustvedt Författare, 65 år. Född i Minnesota, USA, bosatt i New York. Debuterar som Sommarvärd. Internationellt känd amerikansk författare med norska rötter, senast aktuell med romanen Minnen av framtiden. Undersöker i den uppmärksammade boken Den skakande kvinnan den egna sjukdomsbilden med krampanfall och migrän. Föreläser och undervisar blivande läkare i narrativ psykiatri, om att ta tillvara människors livsberättelser. Debuterade som poet 1981 och slog igenom stort med romanen Vad jag älskade 2003. Har översatts till över 30 språk och fått en rad utmärkelser. Har en doktorsexamen i litteraturvetenskap. Kopplar av med trädgårdsarbete och meditation. Jag ska prata om min mor som dog i oktober men också reflektera över moderskap i allmänhet, vilket innefattar en del vetenskap om hur embryon och foster utvecklas under graviditeten. Producent Mustafa Can

En av svensk damhockeys största spelare. En konflikt med förbundskaptenen gjorde att hon avslutade karriären som 27-åring. Tillvaron som damhockeyspelare -Mitt sista år som hockeyspelare gick från att handla om prestation, framgångar och utmärkelser till konflikter, svek och en förlorad plats i landslaget. Emma Eliasson beskriver sin version av konflikten med Förbundskapten för Damkronorna och om det mejl som skrevs till Svenska Ishockeyförbundet som ledde till slutet för hennes hockeykarriär. Hon började tidigt åka skridskor och tillbringade mer och mer tid på kvarterets uterink under uppväxten i Kiruna kommun. Senare flyttade hon till Gävle för att spela i Brynäs damlag och gå på hockeygymnasiet tillsammans med killar som idag spelar i NHL-ligan. I sitt Sommar berättar Emma om ishockey som en lagsport där det handlar om att samarbeta. -Att göra andra bra, är då du också presterar allra bäst, inte bara på hockey eller fotbollsplanen, utan även i vardagen. Om Emma Eliasson F.d. ishockeyspelare, 31 år. Född i Karesuando, bosatt i Luleå. Debuterar som Sommarvärd. En av svensk hockeys största spelare på damsidan. Var med och tog OS-silver i Turin och två VM-brons innan hennes hockeykarriär avslutades 2017. Var inte överens med Damkronornas förbundskapten och ville skapa utrymme för annat i livet. Debuterade i landslaget som 14-åring, har spelat över 230 landskamper och tog SM-guld med Luleå/MMSK. Har även representerat klubbarna Kiruna AIF, MoDo och Brynäs. Medverkat i dokumentärfilmen Underdogs om Luleå/MMSK och utnämnts till Årets förebild av Centerkvinnorna 2019. Är utbildad ekonom och har arbetat treskift som tunnelladdare i gruvan i Kiirunavaara. Mitt Sommarprat kommer att handla om glädjen, fighterna och skiten som kommer med att vara elithockeyspelare och kvinna. Från starten i Matojärvis iskalla islada till början på slutet i ett hotellrum i Norrtälje och förlusten av både vänskapsrelationer och en plats i landslaget. Producent: Pernilla Kommes

Kolumnist och kulturskribent i Expressen. Kommer i höst ut med boken Fjärilsvägen, en berättelse om hans mamma och det svenska klassamhället. Om kärlek och pengar. Sorgen över att hans mamma inte fick leva -Varför ökar den förväntade livslängden för alla grupper i samhället förutom bland lågutbildade kvinnor? Den frågan ställer Patrik Lundberg i sitt Sommar och berättar om när han och hans syster pratar om deras uppväxt medan de vakar vid sin mammas dödsbädd. Hans mammas kämpade för att få ekonomin i hushållet att gå ihop med sin lågavlönade halvtidstjänst. Hon slet som ensamstående mamma och hade ont i hela kroppen. Samtidigt ger hon sina barn villkorslös kärlek. -Du fimpade dina drömmar för att vi skulle uppnå våra. Om Patrik Lundberg Journalist, författare, föreläsare, 37 år. Född i Busan i Sydkorea, uppväxt i Sölvesborg, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Kolumnist och kulturskribent i Expressen. Kommer i höst ut med boken Fjärilsvägen, en berättelse om hans mamma och det svenska klassamhället. Debuterade 2013 med självbiografin Gul utanpå om adoption, identitet och utanförskap. Adopterades från Sydkorea vid nio månaders ålder. Har skrivit ytterligare fyra böcker och är vice ordförande i Sveriges Författarförbund. Arbetat på Aftonbladet och Helsingborgs Dagblad och undervisar blivande journalister på Skurups folkhögskola. Fick Teskedsordens stipendium 2019 för att vara en outtröttlig röst för en nyanserad samhällsdebatt. Jag ska prata om kärlek och pengar. Och jag ska spela Jerry Williams. Producent: Tobias Wallin

Operasångerska och internationellt efterfrågad sopran. Om hur musiken blev kärnan i livet och en kärlekshälsning till en farmor som tvingades till ett fruktansvärt val. Jag lever i operans värld Föräldrarna var båda musiker och övade ofta hemma och Malin fick följa med och lyssna på konserter när hennes pappa spelade i symfoniorkestern. Senare gick Malin Byström själv i musikskolor och när hon tog en sommarkurs i Österrike får hon en sånglärare och mentor som senare hjälper henne enormt med rösten. -Där andra pedagoger gick på ytan, frigjorde han den röst jag hela tiden känt fanns dold under rädslor och spänningar. Röstfrigörare, vill jag kalla honom. Jag reste hem, det kändes som jag skulle erövra hela världen. Hon berättar om kärleken till operan och hur hon och hennes man trixar för att få ihop jobb utomlands och tid för de tre barnen. Om Malin Byström Operasångerska, 46 år. Född i Helsingborg, bosatt i Tullinge, Botkyrka. Debuterar som Sommarvärd. Internationellt efterfrågad sopran. Har uppträtt på de stora operascenerna som Metropolitan i New York och Royal Albert Hall i London. Utnämndes 2018 till Årets kvinnliga sångare vid International Opera Awards. Repeterade Salome på La Scala i Milano i februari när allt plötsligt fick avbrytas och uppsättningen ställdes in på grund av coronaviruset. Debuterade 2002 på Royal Opera House i London som Amalia i Verdis I Masnadieri. Debuten i Sverige kom fem år senare på Göteborgsoperan som Marguerite i Faust av Gounod. Har fått Birgit Nilsson-stipendiet och är hovsångerska. Tycker om att sticka. Mitt Sommar handlar om parallella liv. Mitt universum dit ganska få hittar, trots att jag verkar i städernas vackraste byggnader, med banderoller utanpå som berättar vad vi gör. En historia om hur musiken blev kärnan i mitt liv. En kärlekshälsning till min farmor som tvingades till ett fruktansvärt val, och hur jag vägrar välja. Producent: Mathilda von Essen

Fotbollsproffs och mittfältare i svenska landslaget. Om sina med- och motgångar, det osminkade proffslivet och om hur han blev sjuk i covid-19. Börjar förstå att det jag ägnat mitt liv åt bara är en sport Att bli fotbollsproffs var en självklarhet för Albin Ekdahl när han var liten. Om vägen dit, skador, kulturkrockar och jargongen i omklädningsrummen får vi höra i hans Sommarprat. Idag är Albin Ekdal fotbollsproffs i Sampdoria i Italien. I vintras när dödstalen ökar lavinartat i Lombardiet, nära där han bor, känner han att han har symptom. Det konstaterades att han hade Covid19. Uppväxten i trygga Bromma med huvudfokus på fotboll med Brommapojkarna var okomplicerad. Som 18-åring fick han kontrakt med Juventus och är i dag inne på sin 12:e säsong som fotbollsproffs. -Om min ungdomskarriär var full av lycka, glädje och framgång så har min proffskarriär hittills varit brokig med blandade resultat - många skador och inte alls bara den glädjen fotbollen var i ungdomen. I Albins sommar berättar han om insikten om hur livets värden förändras över tid samtidigt som drömmarna om framtida segrar fortfarande är starka. Om Albin Ekdal Fotbollsspelare, 30 år. Född i Hässelby, Stockholm, bosatt i Genua, Italien. Debuterar som Sommarvärd. Fotbollsproffs i italienska klubben Sampdoria och mittfältare i svenska landslaget. Blev tre år i rad utsedd till Årets mittfältare på Fotbollsgalan. Har även spelat i klubbarna Juventus, Siena, Bologna, Cagliari och Hamburg. Debuterade i landslaget 2011 och har spelat 50 landskamper. Moderklubben är Brommapojkarna där han som ung var med och vann Gothia Cup tre gånger. Drabbades av covid-19 i Italien, blev friskförklarad efter sex veckor. Åkte på Morandibron dagen innan katastrofraset 2018, på väg till Genua för att skriva kontrakt med Sampdoria. I 13 år har jag varit fotbollsproffs och alltid befunnit mig i ett tillstånd där jag aldrig kunnat släppa jobbet. Jag ska prata om med- och motgångar, ge en inblick i ett osminkat proffsliv samt stoltheten över att bära den svenska landslagströjan. Producent: Henrik Johnsson

Komiker, programledare, manusförfattare och en av programledarna för årets Melodifestival. Om de små delar av liv, korta historier, det som kallas för anekdoter. Meningsfulla och meningslösa anekdoter Komikern och programledaren David Sundin delar i sitt Sommar upp livet i små delar och presenterar korta anekdoter. -Jag tror att om man ger sig på att dela upp en persons liv i mindre delar så blir det typ uppväxten, skolåren, jobbet och pensionen. Men om man sen fortsätter att bryta ner det i ännu mindre delar, och fortsätter så, så återstår små, små delar av liv, små korta historier. Och är det inte så att vi alla är och blir summan av just - våra historier. Hans förkärlek för historier tar oss med på en resa som handlar om slumpen, rädslor, fisk och om varför han skaffade mustasch. Om David Sundin Komiker, programledare, manusförfattare, 44 år. Född i Väderstad, uppväxt i Gimo, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Var en av programledarna för årets Melodifestival och är närmast aktuell som Dynamit-Harry i nya filmen Se upp för Jönssonligan och med egna standup-föreställningen Nya Svenska Ord. Har under det senaste året även varit lekledare i SVT:s populära Bäst i test och programledare för Kristallen och Idrottsgalan. Debuterade för sju år sedan som ståuppkomiker. Arbetade tidigare med reklam och produktion av hemsidor. Är intresserad av jakt och samlar på små plastgubbar. Delar man upp en persons liv i mindre delar blir det till exempel uppväxten, skolåren, yrkeslivet och pensionen. Fortsätter man bryta ner och bryta ner så återstår till slut små, små delar av liv, små korta historier, det som kallas för anekdoter. En del är förmodligen meningsfulla och säger något om personen och andra är totalt meningslösa.Vilka anekdoter som är vilka lämnar jag helt och hållet upp till er. Producent: Robin Muhr

Uppmärksammad författare och illustratör. Fick Augustpriset 2018 för boken Gropen. Om att bli läst både som författare och som människa. Det är inte sagor jag skriver Författaren och illustratören Emma AdBåge tycker inte att hon har någon fantasi. Trots att hon skriver, tecknar och ger ut böcker. Hon beskriver det som att hon samlar historier, försöker förstå och att hon tjuvlyssnar, iakttar och analyserar. -För att arbeta behöver jag: Öron, ögon, hjärna. Hjärnan bör i mitt fall funka lite som ett flugpapper. För den som inte kan relatera till vad flugpapper är, tänk: dubbelhäftande tejp. Hon går ut genom dörren för att hämta intryck, bilder, samtal och historier. Hon ser en mamma och dotter i ett badhus, en pojke som, i klassrummet, blir fråntagen lusten att skriva dikter och hon hör samtal i kassakön. I sitt Sommar återger Emma AdBåge flera sådana scener som hon samlat på sig genom åren. Hon pratar om vilken ynnest det är att ha barn som målgrupp, eftersom hennes verk har möjlighet att få följa med en människa genom hela livet. Det handlar om skapande, om rätten att få vara den man är och leka som man vill - och om att inte vilja tillhöra det sura vuxenlaget. Om Emma AdBåge Författare, illustratör, 37 år. Född i Linköping och nyss återflyttad till Östergötland. Debuterar som Sommarvärd. Uppmärksammad författare och illustratör. Fick Augustpriset 2018 i kategorin bästa barn- och ungdomsbok för Gropen, en bok om rätten att få leka som man vill. Har även tagit emot Lennart Hellsing-priset och Elsa Beskow-plaketten. Debuterade vid 18 års ålder och har sedan dess skrivit en rad böcker samt illustrerat åt flera andra författare. Hösten 2019 släpptes skivan Folk Dikt och toner om personer med artisten Britta Persson, till vilken Emma, tillsammans med systern Lisen Adbåge, har skrivit texterna och gjort omslag. I september utkommer bilderboken Naturen, om relationen mellan oss människor och naturen. Vem är det egentligen som bestämmer? Att betrakta människor är det bästa hon vet. Jag kommer prata om att vara ett flugpapper, om insamlandet av människor och situationer. Och om att bli läst både som författare och som människa. Producent: Lena Resborn

Journalist och författare som debuterade med Augustprisade Ålevangeliet. Om havet, varför jag fascineras av det, om evolutionen och varför vi har sex. Patrik Svensson om havet Journalisten och författaren Patrik Svenssons sommarprogram handlar om havet och om varför han själv som inbiten landkrabba är så fascinerad av havet. Och så berättar han om varför vi egentligen har sex. Hans program kretsar kring havet, ännu är 80 procent av haven outforskade. -Det är en så väldig del av jorden som vi ännu inte har kartlagt, inte observerat, inte beskrivit och inte heller fullt ut förstått, säger han. Havet påminner oss om vår ofullkomlighet. Om vår litenhet. I sitt Sommar berättar han också om de stora upptäckarna som seglade jorden runt, hur man hittar på havet, om havets tideräkning och om varför sjögräset och fiskarna utvecklade den sexuella reproduktionen. Och om den lilla varelsen som så vitt vi vet uppfann det moderna sexet. Om Patrik Svensson Journalist, författare, 47 år. Född i Kvidinge, bosatt i Malmö. Debuterar som Sommarvärd. Debuterade förra året med Ålevangeliet som fick Augustpriset som bästa fackbok och som är såld till mer än 30 länder. Boken handlar om ålens vetenskapliga historia men är också en självbiografi om hans relation till sin pappa. Barndomens minnen av ålafiske med pappan blandas med berättelser om alla som försökt att förstå ålens gåtfulla liv. Bland många andra försökte Sigmund Freud begripa hur den fortplantade sig. Arbetar som kulturjournalist. Har slutat äta ål. Jag ska prata om havet, om hur djupt det är, hur man hittar på det och om vad det egentligen betyder att ge sig ut på öppet hav. Jag tänker berätta om Magellan och musslan Ming, ställa frågor kring evolutionen och varför vi egentligen har sex, samt prata lite om varför jag själv som inbiten landkrabba är så väldigt fascinerad av havet. Producent: Karin Arbsjö

Möt vinnaren av Sveriges Radios Lyrikpris 2020 - poeten Johan Jönson. Johan Jönson är född 1966. Uppväxt utanför Sundsvall. Bor i Stockholm. Debuterade som författare 1992 och har gett ut nära tjugo titlar. I sin poesi arbetar han ofta i en montageteknik och är upptagen av ämnen som språk, klass, kamp, kropp och våld. Det är tvillingverket Marginalia/Xterminalia som fått pris. Så här formulerade juryn sig: "Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan." Dikterna passerar igenom mig, säger han, de uppstår inte i mig. Katarina Wikars hälsade på i arbetslokalen i Örnsberg i södra Stockholm bland bokhögar att drunkna i. Hur ska man ska läsa, frågade hon, Xterminalia är ju full av svarta rektanglar mellan orden? Vissa har tråkigt och skummar bara, tror Johan Jönson. Andra läser intensivare, några bara lite åt gången, läsaren får göra sitt eget montage. P1 Kultur

En av Sveriges mest lästa deckarförfattare, skrivit böckerna om kriminalinspektören Emma Sköld. Om en berättelse ur sitt liv som kanske kan göra skillnad. Vill skänka hopp   Det här är en berättelse om en åttaårig flicka från Gusum i Östergötland. En flicka som bevarade en hemlighet alldeles ensam i femton år. Till slut fanns det bara två alternativ: Berätta eller dö. Så inleder Sofie Sarenbrant, en av Sveriges mest lästa deckarförfattare, sitt Sommar. I tio år har hon arbetat med att skriva fiktiva berättelser, men nu vill hon ägna sina minuter åt en händelse tagen direkt ur verkligheten. Något som vände uppochner på allt, och lade en mörk skugga över uppväxten på den idylliska gården.   Nu ansöker jag om rätten till min barndom. Och om den upprättelse jag aldrig fick av rättssystemet, säger Sofie Sarenbrant i programmet. Sedan berättar hon om dagen då hon bestämde sig för att säga sanningen till sina föräldrar. Ett ödesmättat beslut, som var starten på något nytt och oåterkalleligt. I slutändan hoppas jag att min historia skänker hopp. För efter att jag gick igenom den värsta krisen började en ny fas i mitt liv, ett liv som mamma och författare. Och allt det som har hänt efteråt hade jag aldrig velat vara utan. Om Sofie Sarenbrant Författare, 42 år. Uppvuxen i Gusum Östergötland, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Böckerna om den drivna kriminalinspektören Emma Sköld har sålts i närmare tre miljoner exemplar i 15 länder. I år släpptes åttonde delen, Mytomanen. Utsågs till Årets deckarförfattare 2019 och har i år vunnit Stora e-bokspriset för andra året i rad med böckerna Syndabocken och Skamvrån. Debuterade som författare 2010 och har sammanlagt gett ut elva böcker på tio år. Har tidigare arbetat som journalist och fotograf. Får energi av att vara i stallet. Under mina tio år som författare har jag ägnat mig åt fiktiva historier. Det är lockande att prata om skrivande, men jag vill ta tillvara på den här möjligheten och använda mina minuter åt något som kanske kan göra skillnad. Det finns nämligen en annan sak ur mitt liv som jag har sparat till den dagen det är dags för Sommarprat. Och det är nu. Producent: Helena Groll Sofie Sarenbrant talar om sexuella övergrepp mot barn sitt Sommarprogram. Om du själv behöver hjälp eller råd kan du bl a vända dig hit: För dig under 18 år: BRIS, Barnens rätt i samhället: Barn under 18 år kan varje dag få prata med en kurator på Bris för att få stöd och hjälp via telefon 116 111, via chatt eller mejl på bris.se. Bris har öppet varje dag kl. 14-21, samt vardagar kl. 9-12. Det är anonymt och syns inte på telefonräkningen hemma.  https://www.bris.se/ ECPAT: Hjälp och råd om sexuella kränkningar, hot och övergrepp för dig under 18 år.  ECPAT:s nyöppnade stödlinje som vänder sig till barn och unga.  Telefonnummer: 020-112 100 Du kan även kontakta ECPAT via mejlformuläret som kan nås via Ecpat.se/stödlinje. Extra öppet 9-16 söndag 28 juni, annars mån-fredag 9-16 https://www.ecpat.se/ Hit kan du som är vuxen vända dig: Wonsa: Politiskt och religiöst obunden ideell insamlingsstiftelse. Specialistklinik för vuxna patienter som har utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Telefon: 010-1290900 E-post: info@wonsa.org  http://www.wonsa.se/sv/ Atsub: Här kan du hitta information om sexualbrott mot barn men också stöd om du är anhörig eller själv utsatt. Telefon: Jourtelefon för anhöriga 08-6442112 Jourtelefon för dig som varit utsatt 020-356356 https://www.atsub.se Rise - stödförening för vuxna som utsatts för incest eller andra sexuella övergrepp som barn. Alla som kontaktar Rise kan vara helt anonyma och lämna samtal/chatt när helst de vill. Stödsamtal: Extra öppet söndag 28 juni kl 15-17  08-696 00 95 Eller: Måndagar 20-21 Torsdagar kl 10-11 Stödchatt kl. 19-21 som nås via hemsidan www.rise-sverige.se  E-post:  stod@rise-sverige.se

Möt vinnaren av Sveriges Radios Lyrikpris 2020 - poeten Johan Jönson. Johan Jönson är född 1966. Uppväxt utanför Sundsvall. Bor i Stockholm. Debuterade som författare 1992 och har gett ut nära tjugo titlar. I sin poesi arbetar han ofta i en montageteknik och är upptagen av ämnen som språk, klass, kamp, kropp och våld. Det är tvillingverket Marginalia/Xterminalia som fått pris. Så här formulerade juryn sig: "Ur en ohejdbar språkmaskin väller ett oemotståndligt flöde av självhat, existentiell panik och vantrivsel i kapitalismen. Det är envetet repetitivt och kroniskt oförutsägbart, med gläntor av naturlyrisk skönhet i den kompromisslösa svärtan." Dikterna passerar igenom mig, säger han, de uppstår inte i mig. Katarina Wikars hälsade på i arbetslokalen i Örnsberg i södra Stockholm bland bokhögar att drunkna i. Hur ska man ska läsa, frågade hon, Xterminalia är ju full av svarta rektanglar mellan orden? Vissa har tråkigt och skummar bara, tror Johan Jönson. Andra läser intensivare, några bara lite åt gången, läsaren får göra sitt eget montage. P1 Kultur

Möt vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2020 - författaren Nina Wähä Nina Wähä är född 1979. Bor i Stockholm. Debuterade som författare 2007 och har gett ut tre romaner. Hon har också arbetat som skådespelare och sjungit i bandet Lacrosse. Det är för romanen Testamente hon fått Sveriges Radios Romanpris 2020 med motiveringen: "En myllrande familjehistoria i finska Tornedalen där pappans mörker präglat tillvaron. Nina Wähä skildrar intensivt och färgstarkt hur familjemedlemmarna på olika sätt formar sina liv utifrån detta arv." Jag började skriva den här historien när min mormor blev diagnosticerad med alzheimers för fyra år sedan, säger hon. Varför hade jag aldrig läst en roman som skildrar personer som har samma bakgrund som min mormor, som aldrig har gått i skolan? Katarina Wikars träffade Nina Wähä och det blev ett samtal om syskon som kollektiva fallskärmar, inre gubbar som petar till texten och skrönor som ett sätt att hantera det smärtsamma. P1 Kultur

Möt vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2020 - författaren Nina Wähä. Nina Wähä är född 1979. Bor i Stockholm. Debuterade som författare 2007 och har gett ut tre romaner. Hon har också arbetat som skådespelare och sjungit i bandet Lacrosse. Det är för romanen Testamente hon fått Sveriges Radios Romanpris 2020 med motiveringen: "En myllrande familjehistoria i finska Tornedalen där pappans mörker präglat tillvaron. Nina Wähä skildrar intensivt och färgstarkt hur familjemedlemmarna på olika sätt formar sina liv utifrån detta arv." Jag började skriva den här historien när min mormor blev diagnosticerad med alzheimers för fyra år sedan, säger hon. Katarina Wikars Hör ett längre reportage om romanpristagaren Nina Wähä i P1 Kultur på måndag 27 april, kl 13.

Författare, 46 år. Född och bosatt i Göteborg. Debuterar som Sommarvärd. Författaren Eija Hetekivi Olsson sommarpratar om litteraturens genomslagskraft, om hur svårt hon har för kulturjournalisternas fascination för hennes förortsuppväxt. Det är också ett program om klasskillnaders och rätten att styra sitt liv. Eija Hetekivi Olsson går ut starkt med att berätta om en gång när hon ska läsa ur sin debutroman Ingenbarnsland och får ett äldre par i publiken att sätta i halsen med den råa, ocensurerade historien full av svordomar och våldsamhet. Hon fortsätter med att göra upp med den likformighet hon möter från den svenska journalistkåren när hon debuterar; alla ställer samma frågor, vill ta likadana bilder och är enbart intresserade av henne som person och hennes bakgrundshistoria. Så hon tackar nej fler och fler gånger väljer hon att inte ställa upp i intervjuer, tv- och radiosoffor och förvånar etablissemanget med sitt ointresse. Hetekivi Olsson som är 46 år och slog igenom som författare 2012, och hon berättar med stor inlevelse om krocken hon upplever när hon kliver in i kulturvärlden, om fester där alla konverserar och dricker öl som smakar blomma Hon gör upp med fin-kultur, fin-mat, fin-vin och kavajklädda kulturmän. Engagemanget och kärleken till ordens möjlighet att förändra liv och samhälle lyser igenom när hon berättar om de unga som hör av sig till henne. De kommer, precis som hon, från förorten och de vill, precis som hon, göra sina berättelser hörda. Och Eija Hetekivi Olsson sitter gärna på en bänk i Angered och lyssnar, läser deras texter, kommer med tips och råd och pepp. Hon berättar om den fotobok om skolan som hon lät ett gäng niondeklassare göra, om sin besvikelse på svenska politiker som sviker unga i förorten och om behovet av att fler engagerar mer sig där det behövs som mest. Hos de unga finns de starka berättelserna, säger hon, de som inte når etablissemanget. Där finns den riktiga kampen och starkt bultande hjärtan, vi borde lyssna mer på dem. Om Eija Hetekivi Olsson Slog igenom med boken Ingenbarnsland som beskrevs som en flammande debut och en rasande röst från förorten. Fick Stig Sjödin-priset, Katapultpriset och nominerades till Augustpriset. Boken Miira är en fortsättning på debutromanen och den tilldelades Aftonbladets litteraturpris och ABFs litteratur- och konststipendium. Städade trappor och var restaurangbiträde innan utbildningen till lärare. Har tillsammans med en fotograf gjort boken Fuck skolan där niondeklassare berättar om sin syn på skolan. Debuterade som dramatiker med monologen Nationalsången som också gavs ut som ljudbok. Producent: Thorbjörn Karlsson

Författare, dramatiker, 40 år. Född och bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2004. I sitt andra Sommar i P1 berättar författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiri om en period i livet när jag hölls gisslan av mina rädslor. I fem års tid gjorde rädslorna så att jag inte kunde skriva, inte kunde bli kär och framför allt: inte kunde lita på människor. Sen träffade jag en person som förändrade allt. Och sen dog en vän. Med humor, sorg och sitt särpräglade berättarsätt skildrar Jonas Hassen Khemiri hur han brottats med och i hög grad övervunnit rädslorna som präglade uppväxten, steget in i vuxenlivet, författar- och föräldraskap och relationer. Men också om när det värsta faktiskt inträffar, och en människa i hans absoluta närhet hastigt går bort. Jonas Hassen Khemiri beskriver hur han längs vägen funnit ett mod: Men mitt mod har aldrig varit mitt. Jag är bara här för att lämna det vidare. Och om du som lyssnar har en dröm som känns ouppnåelig: Ge inte upp. Kriga på. Försök igen. Och igen. Och igen. Och igen och igen. Om Jonas Hassen Khemiri En av våra mest kända författare, aktuell med romanen Pappaklausulen. Slog igenom med den prisade romanen Ett öga rött. Fick Sveriges Radios romanpris för Montecore och Augustpriset för romanen Allt jag inte minns. Översatt till ett 30-tal språk. Debuterade som dramatiker med pjäsen Invasion! som spelats världen över och fick priset Village Voice Obie Award för bästa manus i USA. Ende svensk som publicerat en novell i The New Yorker. Ett öppet brev till justitieministern med egna erfarenheter av diskriminering fick stort genomslag, även internationellt. Producent: Karin af Klintberg

Tilläggstid.

JOURNALIST, PROGRAMLEDARE, FÖRFATTARE, 38 år. Född i Karlstad, bosatt i Stockholm. Sommarvärd 2009 och Vintervärd 2012. Hur kan allt fortsätta att vara precis som vanligt, trots de ständiga varningsrapporterna från klimatforskare över hela världen? Om alla vet vad som håller på att hända, varför gör ingen något? Det är dagsaktuella existentiella frågor Hanna Hellquist tar upp i sitt Vinterprat. I en del av berättelsen ligger hon i en sjö i Grums, långt borta från lägenheten i Vasastan där alla ständigt renoverar och köper nytt. Det brinner i skogen bara några kilometer bort. Ängsligt har Hanna följt rapporteringen i P4 men ändå är det här vid sjön som hon är trygg. Här kan hon odla och ha djur och därför överleva. Här växer kryddor och jordgubbar, och dvärgtaxen Ines alldeles för stora hundkoja har blivit sovplats för några höns. - När naturen är det som ger en ångest så hittar jag inte tröst i kulturen. Jag hittar bara tröst i mer natur, berättar Hanna Hellquist och påminner oss om att människor i alla tider skapat trädgårdar som en motreaktion mot dålig miljö. Hanna Hellquist knyter också an till sin uppmärksammade krönika i Dagens Nyheter i januari 2018, som handlade om hennes oro för vad hon kommer att missa här i livet om hon aldrig skaffar barn. - I krönikan som jag skrev hänvisade jag till den franska författarinnan Corinne Mayer som i sin bok No kid deklarerar att varje barn som föds i västvärlden är en ekologisk katastrof. Och hon har inte fel i det. Föräldraskapet verkar vara så paradoxalt, på många sätt men framför allt ur miljösynpunkt. Ibland när jag pratar med mina vänner som har barn så kan jag inte låta bli att undra; varför tar ni inte det här på större allvar? Hanna Hellquist landar ändå i sitt Vinterprat i att vi kan göra skillnad. Vi kan diska och återvända plastpåsar. Vi kan sätta frön i jorden och skapa gröna oaser. Vi kan sluta ta bilen när vi lika gärna kan gå. - Det här handlar inte om hur jag ska rädda världen. Eller hur jag tycker att någon annan ska rädda världen åt mig. Det handlar om hur jag ska göra för att känna att min tid på den här jorden har något slags värde. Hur jag ska förmå mig tänka några veckor längre fram än min nästa tandläkartid. Hur jag ska handskas med min egen maktlöshet. Om Hanna Hellquist Sedan flera år en av programledarna för Morgonpasset i P3. Uppskattad krönikör i bland annat Dagens Nyheter och tidningen Elle. Debuterade som författare 2009 med boken Karlstads Zoologiska och har även gett ut krönikesamlingen En tryckare på Blue Moon Bar. Har lett tv-programmen Jakten på lyckan och Jakten på det perfekta livet. Fick 2017 både Region Värmlands litteraturstipendium och Karlstads kulturstipendium till Gustaf Frödings minne. Renoverar ständigt i sitt fritidshus utanför Grums och tillbringar mycket tid där tillsammans med dvärgtaxen Ines. Producent: Elin Unnes Här är den rätta låtlistan 1. SIGNATUR: Vintergatan 2. All Out of Catastrophes, Marissa Nadler 3. Keep Your Weeds, Jex Thoth 4. The Mysterious Vanishing of Electra, Anna von Hausswolff 5. Shallow, Lady Gaga, Bradley Cooper 6. Video Games, Lana Del Rey 7. Konstiga restauranger, Jonas Lundqvist 8. Love Hurts, Gram Parsons 9. Masked Ball, Jocelyn Pook, från skivan Flood (Virgin), 06.09 10. Synthetic World, Swamp Dogg, från skivan Total Destruction to Your Mind (Alive/Bertus), 03.26 11. Take on Me, a-ha, från skivan MTV Unplugged - Summer Soltice, 04.14 12. Therell Always Be Music, Tina Turner, från skivan Tina Turns the Country on! (United Artists Records), 04.10 13. Kyss mig i slo-mo (feat. Leslie Tay), Oscar Zia, Leslie Tay, från skivan Din (Warner), 03.04

MUSIKER, JOURNALIST, 46 år. Född i Sigtuna, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Musikern Uje Brandelius berättar om popbandet Doktor Kosmos och om när monologföreställningen Spring, Uje, spring, fick en annan innebörd när han drabbades av Parkinsons sjukdom. Uje Brandelius berättar om hur han märkte de första tecknen på att han vid 44 års ålder fått Parkinsons sjukdom. Plötsligt blev det svårt att skruva i en glödlampa. Han berättar om hur bandet Doktor Kosmos bildades tillsammans med vännerna från gymnasiet i Gävle och hur de blev vänsterrörelsens husband som spelade på rockfestivalernas största scener. Efter att ha varit popagitator i 15 år blev han pressekreterare för Vänsterpartiet. När han fick sin diagnos kändes politiken som ett avslutat kapitel och han skapade en monologföreställning med musik från sin skiva Spring, Uje, spring, vars ord nu fick en ny, konkret innebörd. Hans största olycka blev hans största framgång. Uje Brandelius redogör för Uje-metodens tre steg. Hans egen psykologiska terapimetod när man mår fördjävligt, men tycker att det verkar lite flummigt med psykologer. Programmet avslutas med en fråga till kärleken. Om Uje Brandelius Har det senaste året turnerat med den hyllade musikföreställningen Spring Uje, spring! om att mitt i livet få diagnosen Parkinsons sjukdom. Det sjunde albumet med popbandet Doktor Kosmos släpps i augusti. Debuterade i våras med barnboken Hemma hos Harald Henriksson. Varit programledare i Sveriges Radio för flera program i P3 och P4. Var tidigare pressekreterare för Vänsterpartiet. Namnet Uje är bildat av de första bokstäverna i föräldrarnas namn: Ulla och Jerker. Producent: Anneli Zvejnieks

FÖRFATTARE, Författare, 38 år. Född och bosatt i Offerdal i Jämtland. Debuterar som Sommarvärd. Författaren Elon Olofssons Sommarprat handlar om landsbygdens matriarkat och om de kvinnor som gjort henne till den hon är. Landsbygdens kvinnor får ju sällan det utrymme och den uppmärksamhet som de förtjänar, så jag tänkte passa på. Det finns inget som Elin Olofsson är så rädd för som liten, som för universum. Hon är livrädd för universums oändlighet men också för att det ska visa sig vara begränsat. Programmet handlar om hur hon på olika sätt har lärt sig att tämja skräcken. Hon berättar om kvinnorna som fanns där under hennes barndom, om matriarkatet som bestämt sig för att ha egna pengar på kontot; det var viktigt för att inte vara beroende av någon annan. Hon beskriver hur förvånad hon blev när hon blev äldre och förstod att resten av världen i själva verket styrdes av män. Hon berättar om sina förmödrar, där döden, världen, tiden och strävan är de ord som symboliserar hennes farmor, gammelfarmor Märta, gammelmormor Ester och mormor. Det är de som utgör berättelsernas skådeplats. Elin berättar om dem för att det som de står för tillsammans, alla fyra är det enda jag vet som hjälper mot den där skräcken och den där flämtande oron över att både bli uppslukad av universum och att inte blir det. Om Elin Olofsson Kritikerrosad författare som förra året kom ut med fjärde romanen, Krokas, som utspelar sig under efterkrigstiden i jämtländska Krokom. Tidigare verksam som journalist och krönikör bland annat i P4 Jämtland. Debuterade 2013 med romanen Då tänker jag på Sigrid. Därefter kom Till flickorna i sjön, för vilken hon bland annat nominerades till Studieförbundet Vuxenskolans författarpris. Skriver om kvinnors liv och villkor på landsbygden. Hennes hundkompis Otto är känd som Kulturhunden i sociala medier. Producent: Lars Gustafsson

SÅNGARE, LÅTSKRIVARE. Skrivandet har aldrig haft ett terapisyfte för Miriam Bryant. Snarare tvärtom; att skriva är för henne mer ett självskadebeteende. I sitt Sommarprogram letar hon upp sina gamla dagböcker och läser högt. I sitt första minne sitter hon i bärsele på pappas rygg och allt är tryggt, ingen är ledsen eller stressad. Några år senare blir hennes mamma påkörd av en bil och efter det börjar saker gå åt helvete. Hon beskriver det som att familjen blir en tickande bomb: till slut så detonerade vi och hela huset brann upp. Bokstavligen. 12 åriga Miriam Bryant skriver i dagboken att hon hatar sitt liv. Hennes lillebror, då fem år gammal, råkar en dag bränna ner deras hus i Göteborgsförorten Utby och hon berättar att hon går runt i det nedbrända huset och sjunger Håkan Hellströmlåtar så det ekar. Då känner hon sig levande. Hon läser upp ett gammalt fanbrev till Håkan Hellström som aldrig skickades iväg, och beskriver hur det är att 14 år senare stå bredvid honom på Ullevi och sjunga tillsammans. Miriam Bryant säger att hon alltid känt sig annorlunda. Någon har beskrivit henne som en egen cirkus: sockervadd och vilda djur under ett och samma tält.  Hon berättar om den första stora kärleken och hur allt vänder, och hur hon önskar att hennes 12 åriga jag hade fått veta att allting kommer att bli riktigt bra.  Om Miriam Bryant Dominerade topplistorna förra året, bland den över Sveriges mest streamade artister samt den med flest sålda album i Sverige. Vann Årets låt för singeln Black Car på P3 Guld och blev också historisk efter att under en period haft de tre översta platserna på Svensktoppen samtidigt. Slog igenom stort för den svenska publiken i TV4:s Så mycket bättre. Debuterade 2012 med singeln Finders, Keepers och en framgångsrik turné i Tyskland. Året efter släpptes Push, play som blev en hit i Sverige. Turnerat i USA och spelat på Jimmy Kimmel Show och MTV-Movie Awards. Aktuell med singlarna Rocket och Words samt en sommarturné i Sverige. Valdes till Årets Göteborgare 2015 som den yngsta någonsin. Producent: David Mehr

SKÅDESPELARE, REGISSÖR. För Bahar Pars handlar skådespeleriet inte om att låtsas att få vara någon annan utan om att bara få vara sig själv. I sitt Sommarprat berättar hon om filmen En man som heter Ove och om hur både Trump och ett bortglömt pass höll på att stoppa henne från att gå på galan. Hon berättar om livet som barn i Iran, och om hur hon och hennes familj kommer till Sverige. Om hur det är att flytta till ett land där man inte kan koderna, där ens föräldrar fortfarande inte vet vad ett Sommarprat är där man snabbt blir förälder till sina föräldrar som kämpar med språket. Som kämpar för att hålla uppe en god min trots att hela världen har rasat under deras fötter. Bahar trivs bäst på löparbanan för där är hon bra, till och med bäst, på något. Tonårstiden blir stökig, men mamman finns där hela tiden som stöd och i gymnasiet blir Bahar förälskad i teater. Och fem år och fyra gymnasieprogram senare tar hon studenten. Börjar småningom scenskolan och blir utsatt för strukturell rasism: Så jävla kul att dom har börjat med kvotering nu, det är viktigt att ni syns också, kan du läsa svenska? Bahar du skulle behöva leva sex månader isolerad så att du lärde dig prata ORDENTLIGT. Ditt persiska sätt att hantera Tjechov är fantastisk. Hennes Sommarprat handlar också om att inte kunna identifiera sig med sitt efternamn och att ta sig ett nytt, eget, för att skapa en ny egen generation. Hon väljer Pars som betyder Persien. Om Bahar Pars Guldbaggenominerades för sin roll i den Oscarsnominerade publiksuccén En man som heter Ove. Anställd på Dramaten, sågs senast i Figaros bröllop. Spelade tidigare på Uppsala stadsteater i pjäserna Anna Karenina och Hedda Gabler. Fick Medeapriset för enmansföreställningen På alla fyra och medverkade i Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder på Stadsteatern i Stockholm. Synts i flera tv-produktioner. Debuterade som regissör med den prisbelönta kortfilmen Rinkebysvenska och är nu aktuell med kortfilmen Turkkiosken på SVT. Äntrade den röda mattan vid Oscarsgalan tidigare i år i en klänning gjord av värmländskt stål. Producent: John Swartling

FILMREGISSÖR, FÖRFATTARE, KRITIKER. Stig Björkmans Sommarprat är en kärleksförklaring till film och filmskapande. Han berättar om sin första förälskelse på biograf Royal som ledde till en livslång kärlek till den vita duken och allt arbete bakom den. Men också om den verkliga kärleken till livskamraten Sun Axelsson.  En lördagskväll i april 1949 går en då 10 år gammal Stig Björkman på kvällsbio för första gången. Hans mamma och pappa har förbeställt biljetter till Fest ombord med Jane Powell. Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag blev förälskad i Jane! Men vad mera var jag blev totalt förälskad i filmen i film! Hans Sommarprat är sedan en ljuv kärleksförklaring till film och filmskapande. Han tar oss med på möten både på vita duken men också i verkligheten: En vegetarisk kruskalunch med stumfilmens absoluta stjärna Gloria Swanson, en wienerschnitzel tillredd av Arnold Schwarzeneggers mamma hemma i hans radhus i Santa Monica och en konjak med Orson Welles i en bar i Paris en sen kväll.  Om Stig Björkman Prisbelönt tungviktare i filmbranschen. Har skrivit intervjuböcker med giganter som Ingmar Bergman, Woody Allen, Lars von Trier och Joyce Carol Oates. Blev tillfrågad av Isabella Rossellini om att göra dokumentären om hennes mamma Ingrid Bergman. Filmen Jag är Ingrid visades på filmfestivaler runt om i världen. Debuterade med Jag älskar, du älskar 1968. Har gjort flera kort- och långfilmer. Var redaktör för filmtidskriften Chaplin mellan 1964 1972. Talar engelska, tyska, franska, italienska och danska flytande. Producent: Ludvig Josephson

FÖRFATTARE, JOURNALIST, TV-PRODUCENT. Moa Herngren pratar om familjen i sitt Sommarprat. Både sin egen barndoms kärnfamilj och den krokiga väg som det har inneburit för henne att hitta fram till den konstellation av människor som idag utgör hennes bonusfamilj, hennes flock. Om jag ska vara amatörpsykolog åt mig själv så har jag tillbringat större delen av mitt vuxna liv med att försöka återskapa den kärnfamilj som jag själv växte upp i. så säger Moa Herngren i sitt Sommarprat där hon bryter ner begreppet familj i minsta detalj. För henne sprack kärnfamiljsdrömmen redan på BB när hennes sambo skrek åt henne att hon var en fucking bitch som inte ammade rätt. Ett år senare lämnade hon sin sons pappa, eftersom han var våldsam. Från den dagen var det jag och Max som var familj. Eller var vi det? Vi var ju bara två. Nu för tiden är hon gift särbo med Tomas, som var en frånskild man med tre barn när hon träffade honom. Han i sin tur har skilda föräldrar och bonussyskon. Enklast brukar vara att rita upp en karta eller ett diagram över hur vår stora familj ser ut, som i och för sig väcker ännu fler frågor som: Vem är gift med vem sa du? Eller vems barn var ditt nu igen? Är det alltså två olika mammor eller en? Tre, jaha. Idag ser hon familjen mer som en flock och hon tänker att sommar är lite som det där med familj. Man har en väldigt tydlig bild av hur det ska bli, men det blir aldrig riktigt som man har tänkt sig. Om Moa Herngren Aktuell med faktaboken Fältguide för bonusfamiljen och som medskapare till SVT:s succéserie Bonusfamiljen. Debuterade med romanen Allt är bara bra, tack. Andra titlar är, Jag ska bara fixa en grej i köket Jag skulle aldrig ljuga för dig och Hon hette Jennie. Aktuell med ungdomsboken Ni kommer sakna mig. I augusti kommer romanen Tjockdrottningen. Arbetat som tv-producent och utvecklingschef. Varit chefredaktör för tidningen Elle och krönikör för DN. Gillar att springa, hästar och gulliga hundar. Producent: Estrid Bengtsdotter

FÖRFATTARE, POET. Hör författaren Linda Boström Kanusgård berätta om att vara bipolär, om att bli förälskad - och hur allt hänger samman; dalar och toppar genom ett liv med sjukdomen. Hon var tonåring när hon märkte att det svängde, och efter att hon släppt sin första diktsamling kände hon sig lätt: Det var som om jag flög. Ingenting kunde stoppa mig nu. Ingenting. Jag var helt fri. Men så en dag efter en kraftfull förälskelse slutar hon att sova. Hon tas om hand och får reda på vad det är som styrt henne. Linda Boström Knausgård berättar om hur hon såg tiden förända det hon trodde var konstant, om sin far, förälskelser och om en svårfunnen balans. Om Linda Boström Knausgård Kritikerhyllade romanen Välkommen till Amerika nominerades till Augustpriset förra året och översätts nu till en rad språk. Tilldelades Mare Kandre-priset 2013 för romandebuten Helioskatastrofen, som också blev hennes internationella genombrott. Debuterade 15 år tidigare som poet med diktsamlingen Gör mig behaglig för såret. Släppte 2011 novellsamlingen Grand Mal. Har gjort radiodokumentären Jag skulle kunna vara USA:s president om sin egen bipolära sjukdom. Producent: Richard Dinter

FÖRFATTARE, JOURNALIST. Författaren Ann-Heléne Laestadius talar om sin barndoms Kiruna, en plats som snart inte finns kvar. Men även om sitt samiska ursprung och om att hitta hem. Huset jag växte upp i, min lägenhet på Bromsgatan i Kiruna rivs i sommar. Aldrig mer ska jag se gården där jag blev jag. Snart är stora delar av mitt Kiruna borta.  Augustprisvinnaren Ann-Heléne Laestadius berättar om Kiruna i sitt Sommarprogram. Men även om sitt samiska ursprung, om hur hon växte upp utan ett språk att kommunicera med sin morfar och mormor med och om hur hon en dag stod i kolt på bokmässan i Göteborg och undrade vad tusan hon höll på med. Om Ann-Helén Laestadius Vann Augustpriset i kategorin Arets svenska barn- och ungdomsbok för Tio över ett som handlar om flytten av Kiruna. Är same och beskriver ofta i sina böcker hur livet ser ut för samiska ungdomar. Debuterade med Sms från Soppero efter att ha vunnit en ungdomsbokstävling. Sedan dess har det kommit tre uppföljare om renskötarkillen Henrik och storstadstjejen Agnes. Jobbat som journalist. Ledamot i regeringens läsdelegation. Läst rättspsykologi och kriminologi pa Stockholms universitet. Producent: Erika Strand-Berglund

MUSIKER, ARTIST, POET. Emil Jensen pratar om missförståndets möjligheter. Att vi ibland är så upptagna av att det ska bli rätt att vi glömmer bort att det kanske är bättre när det blir fel. Emil Jensen pratar i sitt Vinterprogram om missförståndets möjligheter, mänskliga rättigheter, omänskliga svårigheter och så förstås kärlekens svårmodigheter. Om Emil Jensen Musiker, artist, poet, 42 år. Född i Hjärup, bosatt i Stockholm och Malmö. Tidigare Sommarvärd 2016. Har gett ut sex album och tre böcker, skriver krönikor i tidningen ETC, är kåsör i God morgon, världen! och hörs i Tankar för dagen i P1. Aktuell med albumet Två naturliga armar och föreställningen Flyktpotatis. Hans föreställningar är en blandning av musik, poesi och komik. Har utnämnts till "mellansnackets mästare" av recensenter. Debuterade som skådespelare i Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick. Har vunnit EM i poetry slam, fått flera miljöpriser och Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris. Genomförde 2007 en turné på cykel genom Sverige och färdades då 300 mil med gitarren på ryggen. Producent: Lena Resborn

FÖRFATTARE. Stina Stoor berättar om att i tidig ålder få bröst som är lite för stora, som ställde till det. Hon pratar även om pappans demens och om att inte vilja besöka honom, ens i juletid. Författaren Stina Stoor berättar i sitt Vinter om grundskoleåren i Bjurholm och om upptäckten att ha fått bröst, med bröstvårtor som vände sig inåt. Hon var tolv år och kände utanförskap. Hon kunde aldrig bli den smarta tjejen utan förblev den sorgsna slampan. Vad är intellektuella för något frågade hon sin storebror som flyttat till Umeå, jo det är sådana som du och jag syrran, de är jävligt besvärliga. Vi får även höra henne om våndan att inte vilja besöka sin demenssjuka pappa, ens i juletid.Om Stina StoorFörfattare, 34 år. Född och bosatt i Balåliden. Tidigare Sommarvärd 2016.Debuterade förra året med novellsamlingen Bli som folk. Fick Borås tidnings debutantpris och Författarförbundets Katapultpris. I nomineringen till Augustpriset beskrevs boken som "en förnyelse av den svenska novellkonsten".Var sjukpensionär före skrivandet blev ett yrke. Missköter skogsbruket på släktgården i Sveriges minsta kommun.Producent: Gun Ekroth

ARTIST, POET. Emil Jensen talar i sitt Sommarprogram om sin bortgångna syster Anna, och att det trots allt INTE var bättre förr. Emil Jensen pratar och diktar kring sitt förhållande till mellanbocken Bruse, hur vi ser på farligheter förr och nu och relationen till systern Anna, som var hans bästa vän under de trettio första åren av livet. Han berättar om hur hans eget samhällsengagemang började när Anna drog med honom för att se en film om den sydafrikanske frihetskämpen Steve Biko. Och om hur detta engagemang långt senare ledde till att han blev överfallen och fick ena korsbandet avsparkat under en sommarturné. I sitt program skildrar Emil Jensen dessutom en snedtripp på svampar när han var femton år gammal, och hur normalt och självklart det har varit att leva med en mamma som missbrukat allt från alkohol till sudoku och glasspinnar. Men allra mest är programmet en historia om syskonskap, om sorg och tröst och om hur viktigt det är att prata om och minnas de som inte längre finns.Om Emil JensenAktuell med albumet och boken Om du inte står för något faller du för allt och i höst på turné med nya föreställningen Flyktpotatis. Har utnämnts till "mellansnackets mästare" av recensenter. Hans föreställningar är en blandning av musik, poesi och komik. Har givit ut fem album och tre böcker, skriver krönikor i tidningen ETC och hörs i Tankar för dagen i P1. Debuterade som skådespelare i Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick.Har vunnit SM och EM i poetry slam, fått flera miljöpriser och Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris.Genomförde 2007 en turné helt på cykel genom Sverige och färdades då 300 mil med gitarren på ryggen.Producent: Lena Resborn

RIKSSPELMAN, KOMPOSITÖR, FÖRFATTARE. Det är bilder av barndomen, av otrygghet, alldeles för mycket alkohol. Ett lite osynligt barn, som försöker smälta in, inte störa, ställa till rätta. Hon vill tala om hur hon förstod att hon regerade över världen, så att den till slut blev en mycket vacker plats. Hennes pappa skaffade en nyckelharpa. Hon lånade den och lärde sig spela. Joakim ”Joey Tempest” Larsson frågade Åsa, när de var tonåringar, vad hon ville bli. Han ville bli en världsberömd hårdrockssångare. Då drog hon till med att svara ”Sveriges yngsta riksspelman på nyckelharpa”. Drömmarna slog in. Musiken blev vägen ut och fram. Ordens kraft. Och kärlek. Det här är förstås också ett program där musiken får tala: Andrea Bocelli, Genesis, Dvorak och hennes egen och dottern Little Jinders. Om Åsa Jinder Riksspelman, kompositör, författare, 51 år Född i Upplands Väsby, bor i Acktjära i Hälsingland Mångsysslare inom kultur. Har kallats folkmusikens okrönta drottning. Blev Sveriges yngste riksspelman genom tiderna, på nyckelharpa, vid 15 års ålder. Gick tidigt sin egen väg; synt, d-drums och elbas var givna inslag i hennes tidiga produktioner. Började samtidigt komponera sin egen musik vilket har gett henne stor framgång, bland annat ett antal guld- och platinaskivor. Debuterade som författare 1990 med boken Bli min mamma igen, en diktsamling om en flickas uppväxt med en alkoholiserad mor. Har därefter skrivit flera romaner. Vann, tillsammans med den norska gruppen Secret garden, Eurovisionsschlagern i Dublin 1995 med sången Nocturne. Producent: Agnes-Lo Åkerlind

FÖRFATTARE. Författaren Kristina Sandberg berättar i Sommar i P1 om arbetet med sin Augustprisvinnande romantrilogi om hemmafrun Maj. Grundidén var att skriva om de ohörda kvinnliga rösterna från tiden när folkhemmet byggdes. Kristina Sandberg berättar att hon började reflektera över sin egen mormor och farmors liv i Sundsvall och Östersund, när hon själv var gravid med sitt första barn. Hennes Sommarprogram är en berättelse om en tid som skambelagde kvinnlig sexualitet och fjättrade en del av befolkningen i hemmet. Hon ville lyfta fram det som ofta kallas det ”lilla livet”, dvs föräldraskap och barn och visa att det är där de stora frågorna finns – de som handlar om liv och död. Berättelsen om hemmafrun Maj har Kristina Sandberg följt i tre romaner där den första delen heter Att föda ett barn och sammanlagt har det blivit 1500 sidor ”diskbänksexistentialism”. Många läsare har haft frågor om varför Maj gör som hon gör och i programmet svarar Kristina Sandberg på några av dessa. Hennes Sommarprogram är en resa tillbaka till 30-talets Örnsköldsvik och en uppmaning att inte se så fördömande på den tidens kvinnor. Samhällets normer såg annorlunda ut och det är viktigt att förstå att förutsättningarna för föräldraskap, samliv, yrkesliv och hemmafruliv var andra än i dag. Om Kristina Sandberg Författare, 43 år. Född i Sundsvall, bosatt i Stockholm. Augustprisvinnare 2014 för romanen Liv till varje pris som är den sista i en trilogi om hemmafrun Maj Berglund i Örnsköldsvik från sent 1930-tal till 1970. I juryns motivering skrevs bland annat ”med distans och empati skildras ett skört och sårigt familjeliv i välfärdsstaten”. Debuterade 1997 med I vattnet flyter man. Har belönats med Svenska Dagbladets litteraturpris och Moa-priset från Arbetarnas bildningsförbund. Eftertraktad föredragshållare på bibliotek och kulturhus. Har ridit mycket som ung, vilket bland annat märks i romanen Insekternas sång. Utbildad psykolog. Producent: Elin Claeson Hirschfeldt

FÖRFATTARE, FÖRELÄSARE, KAMPSPORTARE. Arkan Asaad berättar om hur han blev bortgift mot sin vilja i irakiska Kurdistan. Vi får följa hur familjen kom till Sverige 1983. Föräldrarna integrerade sig fort i det svenska samhället. Pappa slet hårt, sparade pengar och köpte bil och villa. Kraschen kom i mitten av 90-talet med ett telefonsamtal på julafton från Kurdistan. Visste vi att hela faderns familj hade arresterats och torterats som straff för Asaads desertering? Visste vi att en syster hade dödats? Skulden och ångesten klubbade fadern, som gav bort allt och lovade att Arkan skulle giftas bort med en kusin för att försona familjen. Det var först när jag var 27 år som jag började lära känna och förstå min far berättar Arkan Asaad. Om Arkan Asaad Författare, föreläsare, kampsportare, 34 år. Född i Kirkuk, irakiska Kurdistan, uppvuxen i Eskilstuna och bosatt i Nacka. Nyligen invald i Kulturrådet och högt uppskattad föreläsare om rätten att vara sig själv. Debuterade med boken Stjärnlösa nätter om manlig hederskultur och det egna tvångsäktenskapet med en kusin. Uppföljaren Blod rödare än vatten handlar om försoningen med hans far och om familjens flykt till Sverige på 80-talet från irakiska Kurdistan. Är tränare och flerfaldig svensk mästare i taekwondo. Producent: Amanda Rydman

FOTBOLLSSPELARE. Helvetes jävla skit-VM! Så inleder Nilla Fischer sitt Sommarprogram. Fotbolls-VM i Kanada blev misslyckat för Sverige som inte vann en enda match. I Sommar i P1 berättar Nilla Fischer rakt, ärligt och osminkat om spelet bakom kulisserna. Det handlar om kramp, bristande ledarskap, migränanfall, tystnad och svinäcklig rödbetsjuice - som skulle öka syreupptagningsförmågan. Det handlar om uppväxten i Verum, hur hon spelade fotboll i pojklag tills hon var 12 år och om snedfördelade resurser. Inga ursäkter i världen kan motivera 425 gångers skillnad, säger Nilla Fischer i sitt Sommarprogram, om hur mycket mer pengar herrfotbollsklubbarna tjänar. Det handlar också om hat, rädslan för att bli gammal och om modet att öppet våga visa sin kärlek. Om Nilla Fischer Fotbollsspelare, 31 år. Född i Kristianstad, bosatt i Wolfsburg, Tyskland. Framgångsrik mittback i det svenska VM-laget i fotboll. Debuterade i landslaget som 16-åring. Omskolades från mittfältare till mittback när Pia Sundhage tog över som svensk förbundskapten. Vunnit SM-guld med Malmö och VM- och EM-brons med landslaget. Har gjort över 130 landskamper och 19 mål för Sverige. Vunnit Champions League, tyska cupen och blivit tysk ligamästare med Wolfsburg. Har också spelat i Kristianstad/Wä och Linköping. Årets back i Sverige 2013 och 2014. Utsedd till Årets Homo på QX-galan 2014. Producent: Karin Arbsjö

KOMIKER, PROGRAMLEDARE. Robin Paulsson debuterade som ståuppkomiker blott 17 år gammal. I Sommar i P1 får vi höra ljudupptagningen från det allra första framträdandet. Vi tas med in i ”Mellobubblan”, ringer Zlatan Ibrahimovi och får höra historien om när Robins pappa dömdes för bombhot mot engelska folket och drottningen. Som barn avskydde Robin Paulsson att prata inför folk. Han var livrädd för att de skulle skratta åt honom. Idag är det värsta tänkbara att de inte skrattar. Resan från ängsliga skolredovisningar i klassrummet i Åkarp till att vara programledare för Melodifestivalen inför miljonpublik, om hur det gick till när han som 21-åring fick en egen talkshow i SVT, om norska svärfar som alltid vill jämföra Zlatan och Petter Northug och om saker du inte bör säga när din fru föder barn. Om allt detta handlar Robin Paulssons Sommarprogram. Och om den inre rösten som hela tiden levererar komiska repliker – framför allt när det inte är läge att skämta. Om Robin Paulsson Komiker, programledare, 31 år. Uppväxt i Åkarp, bosatt i Malmö. Komiker som lovordades för sitt programledarskap för Melodifestivalen 2015 tillsammans med Sanna Nielsen. Egna talkshowen Robins har gått på SVT sedan 2006. Har varit programledare för Svenska Idrottsgalan två gånger och skrivit manus till tv-produktioner som Kvarteret Skatan. Debuterade som ståuppkomiker som 17-åring. Har kallats ”Sveriges svar på David Letterman” och blivit känd för sina imitationer av Zlatan Ibrahimovi. Har bara haft ett ”riktigt” jobb, men fick sparken efter sex av de åtta sommarjobbsveckorna på OnOff för att han var en så usel säljare. Producent: Anders Lenhoff

KONSTNÄR, SERIETECKNARE. Om bottenlös ledsamhet, ett nagellack som heter Trophy Wife, tecknandet som en livsnödvändig ventil och döden som ett vitt trästaket. Serietecknaren Nina Hemmingsson målar i sitt Sommarprogram en skarp och bitvis svart bild av sin verklighet.  ”Tanken har så kort väg från hjärnan, genom armen ut på pappret och under den korta tiden hinner jag inte bli smart”, så beskriver Nina Hemmingsson sin skaparprocess. Extra viktigt är det att fortsätta processen om den känns pinsam för då är man något viktigt på spåren. Hon beskriver hur hon som barn skapade sin estetiska världsbild där föremål laddades med känslor. Väntan blev ett naket träd, eld blev glädje, mamma var lika med en grön Volvo 240 och döden blev ett vitt trästaket. I Sommar i P1 berättar Nina Hemmingsson att hennes hem är fullt av ”bisarrt många pennor”. En nödvändighet för att i alla lägen kunna få tag i en penna när kroppen stelnat av sorg och svärta och behöver förlösas genom tecknandet. Om Nina Hemmingsson Konstnär, serietecknare, 43 år. Född i Uppsala, bosatt i Stockholm. Hennes serier beskrivs ofta som svartsynta, träffsäkra, lätt absurda och med klarsynta, dräpande repliker. Skriver oftast så kallade enrutingar, då serien endast är en ruta lång. Utbildad på Konstakademien i Trondheim och Wiks folkhögskola. Debuterade 2004 med albumet Hjälp! skrivet tillsammans med Sara Olausson. Har också gett ut album som Snyggast på festen, Så jävla normal och poesiboken Det var jag som kom hem till dig. Hennes serier har synts i tidningar som Galago, Arbetaren och Aftonbladet. Säger sig inte inspireras särskilt mycket av annan konst utan mer av modiga förhållningssätt. Har tilldelats Karin Boyes litterära pris och Svenska Serieakademins pris Adamsonstatyetten. Promenerar minst fem kilometer varje dag. Producent: Jenny Teleman

Poet, dramatiker, översättare Athena Farrokhzad använde i sitt Sommarprogram dikter skrivna av poeter från hela världen för att beskriva hur hon ser på världen och samhället idag. Hon pratade om fascism och rasism och om den antirasistiska kampen. Athena Farrokhzad exemplifierade rasism bland annat genom att berätta om hur hon själv utsatts: Rasism är när jag som fem år gammal kommer fram i glasskön under midsommarfirandet, och hör kvinnan som delar ut glassar till barnen i blomsterkransar, säga till sin kollega: Sådana är de, de äter all glass och så blir det inga kvar till de svenska barnen. Hennes Sommarprogram präglades av blandningen av lyrik och världspolitik. Hon pratade förutom om rasismen också om kampen mellan rika och fattiga och förde fram åsikten att en annan värld är möjlig. Athena Farrokhzad, som själv är poet och översättare, talade också om språket och menade att poetens uppdrag är att undersöka ideologiska förskjutningar i språket. Hon citerade bland andra den svenska poeten Mara Lee, som skrivit ”Vi måste vägra svara när idiotin kallar och istället formulera nya frågor”.  Om Athena Farrokhzad Nominerades förra året till August-priset, Katapultpriset och Borås Tidnings Debutantpris för diktsamlingen Vitsvit, ett körverk om hur revolution, krig, migration och rasism villkorar människors relationer till världen och varandra. Lärare på Biskops-Arnös författarskola. Debuterade som dramatiker förra året med en pjäs på Ung scen/öst. Har sagt att hon tycker att författare skriver för mycket. - På trettiotalet skrev poeten Bertolt Brecht, apropå den politiska utvecklingen i Tyskland: "Vad är det här för tid, när ett samtal om träd nästan är brottsligt, eftersom det innebär tystnad om så mycket grymhet." Många år senare skrev den amerikanska poeten Adrienne Rich: "I denna tid är det nödvändigt att prata om träd för att överhuvudtaget få er att lyssna." I mitt sommarprogram tänkte jag prata om träd, vår politiska samtid och varför poesin har lärt mig allt.  Producent: Bl.a Elin Claeson, Daniel af Klintberg All musik i programmet framfördes av Ylva Karlsson och Maja Karlsson.

Musiker, artist, programledare I sitt Sommarprogram berättade musikern, artisten och programledaren Jason "Timbuktu" Diakité om det som ledde fram till hans omtalade framträdande i riksdagen hösten 2013. - Det här är en berättelse om varför jag - som är född och uppvuxen i Sverige - behövde ställa mig i riksdagen och visa mitt svenska pass. Priset från 5i12-rörelsen skulle han ta emot i riksdagen och dagarna före hade han varit i blåsväder för en politisk låttext. Han beskrev det som en av de värsta perioderna i sitt liv och att han funderade på att lämna landet. - Rasismen jag stött på i mitt liv har alltid först kommit utifrån, från omgivningen, berättade Diakité och radade i sitt program upp en mängd platser där han blivit och blir utsatt för rasistiska tillmälen. Han berättade om hur han som liten stod framför spegeln och försökte tejpa sitt hår rakt för att passa in… Men han berättade också om episoder som ligger närmare i tiden och om hur han själv har försökt hantera rasistiska påhopp, och att det ofta skett med frustration eller aggressivitet. Han förklarade hur vissa uttryck är som ett slags kryptonit; ”nigger är ett ord som försvagar och kommer åt mig”, sa han och frågade sig varför somliga envisas vid att hålla fast vid ett ord som är sårande. Men han hoppades att det skulle hamna på historiens sophög: - Vi vet bättre idag och vi kan bättre imorgon. I sitt Sommarprogram avslöjade Diakité också att han upptäckt att det pass han höll upp i riksdagen, som han trodde var sitt eget, i själva verket tillhörde hans flickvän. Det förstod han först senare, när han och flickvännen förgäves letat efter hennes pass och sen hittade det i Diakités kavajficka, samma kavaj som han haft på sig i riksdagen… Om Jason "Timbuktu" Diakité En av Sveriges mest folkkära hiphopartister. Fick förra året pris utdelat i riksdagen för sitt arbete mot rasism av 5i12-rörelsen. Debuterade 2000 och fick sitt stora genombrott några år senare med Alla vill till himmelen. Belönad med en rad priser, däribland flera P3 Guld-statyetter och Grammisar. Har varit programledare för Musikhjälpen, P3 Hiphop och Jasons spellista i P3. Artistnamnet kommer från staden Timbuktu i Mali, där hans pappa har sina rötter. Drömde om att bli börsmäklare när han var liten. - Jag ska prata om mina erfarenheter av rasism och hur det har påverkat vem jag är idag. Det blir en berättelse om varför jag - som är född och uppvuxen i Sverige - behövde ställa mig i riksdagen och visa mitt svenska pass. Jason "Timbuktu" Diakité har varit Sommarvärd 2011. Producent: Cajsa Lindberg

Författare Theodor Kallifatides Sommarprat är en hyllning till Sverige, litteraturen och språket. Hans kärleksbrev innehåller såväl personliga tillkortakommanden som historien om hur han flyttade hit från Grekland. Länge var Sverige och svenska språket en gåta för den då nyinflyttade 25-åringen Theodor Kallifatides. När han började läsa Strindberg bleknade dock så småningom alla frågetecken. - Sedan dess tror jag att det bästa sättet att nå ett nytt språk och ett nytt samhälle är skönlitteraturen. Var ska man annars se hur svensken är? Var ska man förstå den svenska kärleken, lyckan och sorgen? säger han i sitt Sommar i P1. Theodor Kalifatides pratar också om hur det var att växa upp i Grekland samtidigt som den tyska ockupationen pågick och det krig den efterföljdes av: - Jag minns bombningarna från engelska flygplan som tvingade oss alla att gömma oss i en grotta utanför byn. Jag minns avrättningarna, speglarna i husen täckta av svart tyg, de gråtande kvinnorna, säger han. Om Theodor Kallifatides Hans senaste bok Brev till min dotter utkom ifjol. Slog igenom med den självbiografiska trilogin Bönder och herrar, Plogen och svärdet och Den grymma freden. Har sammanlagt skrivit över 30 böcker. Debuterade med diktsamlingen Minnet i exil 1969, fem år efter att han kommit till Sverige. Har varit lärare i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet. Av svenska regeringen utsedd till professor ”för ett storartat författarskap”. Översätter själv sina böcker till grekiska. Som ung spelade han A-lagsfotboll i Panathinaikos i grekiska högstaligan. Theodor Kallifatides har tidigare varit Sommarvärd 1977. Producent: Idji Maciel

FÖRFATTARE. I sitt andra Sommarprogram pratar Mikael Niemi om världens långsammaste tornedalska maträtt, försvunna resväskor och att gå på toa i den indonesiska djungeln. – Sanningen är att jag samlar på berättelser, de kan komma till mig när som helst, säger författaren Mikael Niemi som sänder sitt Sommarprat från sin hemort Pajala. Från Pajala tar han bland annat med oss på en resa till den indonesiska djungeln, där ett nattligt toalettbesök i det fria leder till närkontakt med ett skrämmande djur. – Den är dubbelt så stor som jag, ett alldeles orörligt ansikte som stirrar på mig, glimmande ögon, ett gap som öppnas, vilka tänder. Jag fattar att det är kört, jag är mitt i djungeln, jag kan inte ens skrika, säger han. Förutom att han bjuder på betraktelser från sina resor runt om i världen, pratar Mikael Niemi om faran med att kombinera författarframträdanden med alkohol. Han berättar om ett tillfälle för tjugo år sedan då han skulle prata inför ett gäng ungdomar, men var så bakis att han mest att allt fick fokusera på att inte spy där han stod på scenen. Om Mikael Niemi Fick sitt stora genombrott med Populärmusik från Vittula år 2000, en bok som han belönades med Augustpriset för. Hade skrivit sju böcker och tretton pjäser dessförinnan. Debuterade med diktsamlingen Näsblod under högmässan 1988 och är nu senast aktuell med romanen Fallvatten. Hans böcker skildrar livet i Tornedalen och har den muntliga berättarkonsten som språklig inspiration. Kände under sin egen skoltid att läroböckerna inte handlade om hur verkligheten såg ut i Pajala, skrivna som de var i södra Sverige. Skriver sina texter för hand med kulspetspenna. Löptränar, röjer skog och tar gärna en fisketur. Mikael Niemi har tidigare varit Sommarvärd 2001 Producent: Bertil Isaksson

Artist I sitt Sommarprogram säger Maja Ivarssonsom äntligen det som aldrig blivit sagt tidigare. Hon överdoserade, blev våldtagen och tvingades begrava sin bästa vän. Maja Ivarsson berättar i sitt Sommarprogram om en stökig bakgrund och om hur The Sounds och en lärare på gymnasiet blev räddningen. Hennes bästa vän flyttade till USA för att jobba som au pair men drogs ner i missbruk och prostitution och kom hem i en kista. På begravningen sade vännens mamma till Maja att ”Du är nästa på tur. Hon väntar på dig” - Det kunde lika gärna varit jag som låg där i kistan. Men någon ville mig väl, säger Maja Ivarsson i sitt Sommarprogram. Maja Ivarsson vänder sig även direkt till våldtäktsmannen: - Du rev sönder mitt liv och för det får du mitt eviga hat. Jag har ingen andra kind att vända till. Du kommer aldrig att bli förlåten. Jag ska resa mig upp, ta tillbaka min kropp och vinna. Jag ska ha ett skivkontrakt och bli rockstjärna. Om Maja Ivarsson Frontfigur och sångerska i rockbandet The Sounds från Helsingborg. Blev folkkär genom sin medverkan i Så mycket bättre på TV4 förra året. Debuterade med albumet Living in America 2002. Plattan gav inte bara bandet en Grammis för Årets Nykomling, utan ledde även till att de blev stora i USA. Sedan dess har de turnerat med band som Foo Fighters, The Strokes och No Doubt. Är känd för sin energiska stil på scen. Har stått på scen tillsammans med superstjärnan Gwen Stefani – utklädd till Gwen Stefani. Har grönt bälte i karate. Producent: Henrik Johnsson

Thomas Nordegren är nyss hemkommen från USA, och för alla långresenärer är tidsomställningen ett problem. Det fick Thomas erfara tidigare i veckan när han gjorde en pinsam sak inför superstjärnan Gwen Stefani. Vi får också besök av Eva Engdahl, Sveriges första kvinnliga jazzpianist. Hon är en av SKAP-stipendiaterna som äras idag. Debuterade gjorde hon redan 1944 som 20-åring i Stockholms konserthus. Dessutom: Polisen i Umeå lyckades avstyra ett rånförsök genom att klä ut sig till byggnadsarbetare. I Bangladesh klär polisen ut sig till kvinnor i burka för att gripa väskryckare. Vad får poliserna lära sig om förklädnader på polishögskolan, och vad säger Byggnads om att förbundets arbetskläder används i brottspreventivt syfte? Bisittare är Nina Lekander.