Podcasts about analysera

Vad gör man när en potentiell kund plötsligt slutar svara och försvinner som ett spöke. Det gäller att vara rak men ödmjuk i kommunikationen, reflektera över ditt eget agerande och skydda både din energi och ditt varumärke när du blir ghostad. Tre sätt att hantera ghostare Ha en öppen och ärlig kommunikation: Var direkt i din kontakt med kunden – förklara att du gärna vill veta var ni står, utan att lägga på press. Reflektera över ditt eget agerande: Analysera om ditt eget tillvägagångssätt bidragit till tystnaden och var beredd att anpassa din strategi. Bevara energi din energi och värdighet: Lämna dörren öppen för framtida kontakt, men satsa inte all din tid på kunder som inte ger respons, för att skydda både din tid och ditt företags rykte.

I detta avsnittet av podcasten Effekten samtalar Jonas Jaani med Samuel Skott om konceptet "Software First" och dess betydelse för dagens och framtidens företag. Digitalisering är inte längre en sidoverksamhet, utan en central del av hur företag skapar värde och konkurrenskraft. Men vad innebär det egentligen att vara ett "Software First"-företag, och hur kan traditionella verksamheter anamma detta tillvägagångssätt? Vad är Software First? Samuel Skott är HiQ:s tidigare vd, som nyligen lämnat sin roll, beskriver "Software First" som en insikt om att alla företag i framtiden måste betrakta sig själva som mjukvaruutvecklingsföretag. Det handlar inte om att alla ska bli techbolag, utan om att mjukvara och digitala lösningar blir en integrerad del av verksamheten. Företag som Tesla, Spotify och Airbnb har redan visat vägen, men även svenska industriföretag arbetar innovativt med AI, bildigenkänning och automatisering. Utmaningar och framgångsfaktorer Att gå mot en Software First-modell innebär dock utmaningar. Samuel lyfter tre nyckelområden: Investering i rätt digitala lösningar – Var ska man börja och vilka verktyg ska användas? Teknologi och policy – Att ha en teknisk strategi som möjliggör innovation. Organisationskultur och processer – Att skapa en miljö där digital utveckling är en naturlig del av affärsstrategin. Svenska företags innovationskraft Diskussionen belyser även hur svenska företag ofta underskattar sin egen innovationskraft. Samuel menar att traditionella bolag redan idag driver digital utveckling men sällan pratar om det. Det finns mycket att lära av hur exempelvis svenska industriföretag anpassar/anpassade sig till elektrifiering, AI och automatisering. Råd till företag som vill anamma Software First För företag som vill börja sin Software First-resa rekommenderar Samuel att: Analysera affärsmodellen och identifiera var digitala lösningar kan skapa nytt värde. Utvärdera om befintliga verktyg räcker eller om egenutvecklade lösningar behövs. Samarbeta och inspireras av andra aktörer i branschen. Software First är mer än en teknisk strategi – det är ett tankesätt som gör digitala lösningar till en central del av affärsutvecklingen. Genom att förstå hur teknologi kan användas för att skapa värde kan svenska företag stärka sin konkurrenskraft och driva innovation framåt. Lyssna på hela avsnittet för mer insikter och inspiration! Samuel Skott, Jonas Jaani (19:40) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/Dvp4_pxKSqM?si=uCzVQNcD9UsRlNy8 Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Avsnitt 134 med Sibbe Silvén om de viktigaste AI-nyheterna under året så här långt, allt från nya AI-verktyg till AI-agenter. Och trender han ser. Du får i det här avsnittet höra om allt från de viktigaste AI-nyheterna som alla marknadsförare behöver ha koll på. Till AI-verktygen du måste testa och vad Sibbe själv använder i sitt jobb som marknadsförare och innehållsskapare. Och de fyra områden där han ser att AI ger störst effekt för marknadsförare... Du får dessutom höra om: De största nyheterna från OpenAI och Google Hur bildgenererings-verktygen har utvecklats Vad AI-agenter är och vad de kan göra Hur du blir AI-first som marknadsförare Och varför det är så viktigt att använda AI privat Om gästen Sibbe Silvén är Head of AI på, och medgrundare till, marknadsföringsbyrån Bright Mind Agency. Han är också en av Sveriges mesta AI-entusiaster. Vid sidan av rollen på Bright Mind Agency delar Sibbe bland annat AI-nyheter i både sin podd och på LinkedIn. Och han håller kurser och föreläser mycket kring AI på allt från Berghs och TUC till Breakit Akademi. Tidsstämplar [2:28] Största AI-nyheterna under 2024 (så här långt) [8:38] Nyheter från OpenAI, Google och Apple [16:13] AI-nyheter för marknadsförare [20:03] Adobe Creative Suite vs Canva [24:53] Analysera smartare med generativ AI [27:44] Vad AI-agenter är och vad de kan göra [35:48] AI-verktygen Sibbe (och jag) använder [47:22] 4 viktiga områden att använda AI inom [54:52] AI-first är och tips för att lyckas med AI Länkar Sibbe Silvén på LinkedIn Bright Mind Agency (webbsida) Bright Prompt generator (resurs) Bright Image Prompt generator (resurs) Stay Bright AI-Körkort (resurs) Sibbes AI-verktyg - Topp-10 ChatGPT Canva CapCut Perplexity Captions Flux/Replicate Arc (webbläsare) Elevenlabs Suno HeyGen Mina favoritverktyg Gemini Adobe Firefly Adobe Photoshop Midjourney Descript Zapier Confetti (samarbete) Digitalenta (samarbete)

I juni var det val till EU och extremhögern gick framåt i Europa – men inte i Sverige. Vad var det som hände egentligen och varför gick det som det gick? Vi tittar tillbaka och funderar på resultatet. Polariseringen mellan väljargrupper verkar ha ökat och högerradikala partier driver opinion i

En brokig blandning av dilemman utlovas i veckans avsnitt. Hur hanterar man mentala coacher som vill analysera allt och alla? Är man självisk om man inte vill bli fotbollsmorsa? Hur står man ut med maken i sommarvärmen när han sitter där i sin offerkofta och muttrar? Hannah och Eva gör sitt bästa för att hjälpa till. Relationspodd - Vad grubblar du på?

I det här avsnittet av Tyréns podcast ”Framtidsvisioner” samtalar vi med Christian Lewenhaupt, affärsutvecklare på Telia Crowd Insight, och Jonas Hedlund, trafikplanerare på Tyréns. De berättar om hur mobilmastdata fungerar, hur man analyserar informationen, vad den kan användas till och den stora potentialen när vi bygger våra framtida samhällen – inte minst ur ett klimatperspektiv.

Avsnitt 230. Det small till ordentligt i förra veckan på Storytel. Vd:n avgick och media grävde fram interna motsättningar och namnen till en ny styrelse. Vi lutar oss mot aktieanalytikern Hans – Olov Öberg för att förstå vad som är vad. Svenska förlag får ibland klagomål från missnöjda bokköpare. Förläggaren ger oss ett aktuellt smakprov från det egna förlaget. Det är inte ofta som förläggaren ser ut som en fågelholk, men det hände helt nyligen när han fick höra om en relativt ny lag som påverkade förlagets marknadsföring på fel sätt. Så han ger oss en kortversion av sin reaktion, en reaktion som mynnar ut i ett frihetligt rop på färre lagar. Sort of... Petra Ward är inte helt ny som vd för World Audio Publishing International (WAPI) men lite på krigsstigen mot själva namnet. Eller krigsstigen och krigsstigen. Hon är irriterad på ett sätt som bara hon kan redogöra för. Så då lät vi henne göra det.   00 25         Storytel ömsar skinn – igen 16 12         Får man klaga på vad som helst? 21 53         En grinig förläggares rop på relevans 24 42         Petra Ward, live!

Wc I Madrid.Hoppundret.Rätt prio. Vid rätt tidpunkt.Hur man Analysera sin ritt.Ryttarens sits.Prestation Vs Resultat .Och mycket mer.

FILMBRANSCHPODDEN - A PART OF ACASTING VEM: Mikael Newihl YRKE: Manusförfattare, Showrunner, Exekutiv Producent SÄSONG: 1  EPISOD: 2 EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle OM: Mikael Newihl berättar ingående om sin karriär inom film och TV-branschen, om sina olika chefspositioner på bland annat MTG, VIAPLAY och Nice Drama. Mikael berättar om sin kärlek till historier, Självkänsla, Självförtroende, Fantasivärldar, Kommersialism, Kreativitet, Ledarskap, Pitcha projekt, Utveckla stories, Analysera analysen,Teamwork, Trender och mycket mer. SPONSRAD AV: Ritualen -  www.ritualen.com NÄMNER (bland annat):  Silvertand, Nice Drama, Viaplay, Berättande, Mantorp, Östergötland, Psykoanalys, Blyghet Introvert, Extrovert, Dubbel natur, Självkänsla, Självförtroende, Fantasivärldar, Författarrum , Rollspel, Lekande, Drakar och Demoner, Mutant, Spelledare, Storytelling, Kommersialism, Målstyrd, Kreativitet, TV-producent, Fotbollsgalan, Klas Ingesson, Zlatan, Expressen, Imposter Syndrome, Mellanmänsklighet , Relationer, Journalisthögskolan, Psykolog Jurist, Halva Halva, Alexander Abdallah, Mustafa Al-Mashhadani, Orten, Drivkrafter, Pitcha projekt, Sundsvall  Sportjournalistik, Top Gun, Fritidsgård, TV4, Tipslördag, Rami Shaaban, Peppe Eng, Sagan om Rami, Finland, Egypten, SVT, Beck, Drama är framtiden, Komedieserier, TV-serier, TV3, Black Widdows, Kanal 5, Gåsmamman, Peter Stormare , Filmmusik, Dramachef, Svartsjön, Programdirektörer, Advokaten, Sätta sig själv i pant , Fredrik Ljungberg, Manus, Författare, Manusförfattare, Göra projektet till sitt, Utveckla stories, Statistik, Analys, Analysera analysen, Micke Sundlin, Mats Ahlin, Konstfilm, Konst, Christian Wikander, Max Anger, Martin Akander, Europas bästa drama, Putin, Jeltsin, Martin Österdahl, Anders Sparring, Pauline Wolff, Regissör, Producent, 28 projekt,, Alexander Tanno,Viaplay Group, Brain Academy, Viaplay Studios, Cmore, HBO, På Gatan där jag bor, Fantisera, Nordkorea, Ryssland Presentation, Photoshop, Gräset är grönare, Dramachef, Exekutiv Producent, Ledarskap, Teamwork , Ingemar Bergman, Lyhördhet, Mod, Förståelse, Människokännare, Hård mot sig själv, Alexander Karim, Succession, Breaking Bad, Walter White, Trender, Young Adult, Biopic, Frank Nordling, Charlotte Lesche, Karin Gidfors, Tillgänglighet, Igenkänning, Billions, Utvärdering, Kreativitet, Metoder, Gentrifiering, Libanon, La Liga, Dramaturgi, Livesändningar, Galor , Night Of, Liverpol, Arsenal, Ulf Kvensler, Richard Jarnhed, Svartsjön, Agatha Christie, Jarowskij, Irene Lindblad, Christopher Nolan, Inception, Banijay, Frankrike, Distribution , SVOD, Netflix, David Lynch, Twin Peaks , Roy Andersson, Inlevelse, Fotbollsgalan, Malmö, Pep Guardiola, Ridley Scott, Joel Spira, Kristoffer Wagelin, Cecilia Norman Mardell, Regi

Ur Dagens Nyheter: " Vintern 2022–2023 kan komma att skrivas in i historieböckerna som en milstolpe inom artificiell intelligens. Inte för att utvecklingen kom plötsligt, AI har utvecklats under lång tid. Men sedan den omtalade chattroboten ChatGPT släpptes till allmänheten i höstas har utvecklingen gått snabbt och AI-verktygen blivit tillgängliga för fler. Framför allt har AI-system kunnat mäta sig med, eller överträffa, människor inom nya områden: Att läsa och skapa vissa texter, producera falska men fotorealistiska bilder, bland annat. Den 14 mars togs ännu ett steg, när version fyra av den omtalade ChatGPT släpptes. Nu hanterar den ännu större datamängder, gör mer avancerade analyser och fixar många uppgifter som få hade trott att en mjukvara skulle klara av. Som att se en serie bilder, ”förstå” vad de betyder och hur de hänger ihop. ”Ska vi riskera att förlora kontrollen över vår civilisation?” står i uppropet. Kort därefter skrev bland andra techmiljardären Elon Musk, svenske forskaren Max Tegmark och tusentals andra under ett upprop: Stoppa utvecklingen av större AI-system omedelbart. Ta sex månaders paus. Skapa säkerhetsspärrar för att inte tappa kontrollen. Skriv regelverk för hur AI får användas. Analysera vilka konsekvenserna kan bli för samhällen och människors liv och arbeten. ”Bör vi utveckla ickemänskliga sinnen som förr eller senare kan överträffa oss i antal och intelligens, göra oss överflödiga och ersätta oss? Ska vi riskera att förlora kontrollen över vår civilisation?” står i uppropet. Det kan låta avlägset, men har länge varit en etablerad idé i AI-sammanhang. Ett av argumenten är att ett system som förbättrar sig själv inte skulle nå upp till mänsklig intelligens men stanna där, den skulle snabbt – i accelererande, skenande tempo – fortsätta tills den vida överskrider det mänskliga sinnet. Vad som skulle hända sen är svårt att föreställa sig. Men förespråkarna för denna tanke brukar hänvisa till att när en mer intelligent livsform möter en mindre intelligent, brukar det sluta illa för den senare. En Makalös Manik? #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Veckans gäster i podden är Dr Robert Berling och Peter Alex dom har startat företaget Beep Insights som jobbar på att ta fram en Svensk blodsockermätare likt Supersapiens fast med fler mätfunktioner. Det blir ett nördigt avsnitt kring blodsocker, HRV, mätdata och framtidens idrottsteknik!   Läsa mer om Beep Insights på instagram.    Tidsschema: 02:40 Vilka är ni i Beep Insights och personerna bakom?  07:30 Mäta blodsocker. 12:50 Mäta under aktiviter och hur tolkar man datan?  25:00 Vad mer kan man få ut av dessa typer av mätinstrument?  29:00 Vad kan jag få ut från appen efter genomfört träningspass?  33:01 Vad är skillanden på ert system och Supersapiens? 39:00 När släpper ni detta?    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

Erika och André diskuterar vad man borde ta ansvar för och inte, särskilt i en svår situation då det känns svårt att hitta något man kan styra över.SammanfattningVad kan jag göra? Försök fokusera på det du faktiskt kan göra när du hamnar i en svår situation. Det är mycket du inte kan styra men försök hitta det du kan kontrollera.Vad kan jag göra? Allt är inte upp till dig men försök hitta det just du kan göra. Vad borde jag ta ansvar för?Din del – det du gör och har gjortDet du är formellt ansvarig förDu kan börja och hoppas att andra följer medVad borde jag inte ta ansvar för?Det andra har gjort eller inte har gjort (om de inte är personer du ansvarar för som chef)Orättvis behandlingDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Analysera ditt ledarskap.Hur fördelar vi ansvaret i hemmet?Släpp taget om någonting.Analysera: Hur kommunicerar vi? Osäkerhet/oro, jättebra eller mellanting.Redigering: Erik AnderssonMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erika och André diskuterar vad man borde ta ansvar för och inte, särskilt i en svår situation då det känns svårt att hitta något man kan styra över. Sammanfattning Vad kan jag göra? Försök fokusera på det du faktiskt kan göra när du hamnar i en svår situation. Det är mycket du inte kan styra men försök hitta det du kan kontrollera.Vad kan jag göra? Allt är inte upp till dig men försök hitta det just du kan göra. Vad borde jag ta ansvar för?Din del – det du gör och har gjortDet du är formellt ansvarig förDu kan börja och hoppas att andra följer medVad borde jag inte ta ansvar för?Det andra har gjort eller inte har gjort (om de inte är personer du ansvarar för som chef)Orättvis behandling Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Analysera ditt ledarskap.Hur fördelar vi ansvaret i hemmet?Släpp taget om någonting.Analysera: Hur kommunicerar vi? Osäkerhet/oro, jättebra eller mellanting. Redigering: Erik Andersson Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

I dagens avsnitt gästas podden av Linda Forsbäck som är husdjursagronom och foderspecialist på Vidilab! Du hittar mer info om Vidilab och deras produkter här: https://kollamasken.nu/kategori/foder/ Detta avsnitt görs av foderrådgivare Linn Wittlock från St Hippolyt. Musik: Jennifer Rehnholm och Oskar Abrahamsson Mail: info@hippolyt.se Telefon: +46 0413 486 100 www.hippolyt.se

Vi är experter på att överanalysera saker. Men med vårt nya tankesätt kanske dessa dagar är förbi. Vi pratar också om nätverkande som alltid är ett hett och aktuellt ämne. Vi har själva varit ute på nätverk och fått nya lärdommar och insikter.

André och Erika intervjuar föreläsaren och författaren Hasse Carlsson om självledarskap, struktur och kreativitet. Det här är den andra av två delar. SammanfattningStruktur är ett måste om man ska göra något tillsammans med andra. “Strukturen är ett grundfundament i det kreativa flödet.” Låt dig inte låsas av en metod men använd strukturen till hjälp.Oordning kan stjäla energi, t.ex. att leta efter något.Det finns “runda hjul” att låna av varandra, t.ex. vardagsrutiner som att förbereda kläder kvällen före.Låt strukturen vara levande. Våga tänka nytt.Man kan förändra sysslorna utan att åsidosätta sina egna behov.Steg för samarbete:Mötas där vi är. Analysera nuläget. Hur upplevs detta? Hur mår personalen? Vad tycker kunden?Definiera begreppet respekt.Definiera vad ett bra samarbete är för dig. Det finns flera bra vägar.Finns det något område där du inte kan skratta åt dig själv? Fundera på varför. Hasse har mycket lättare att säga till döttrarna att han älskar dem än att säga att han har fel.Hasses hemsida: hassecarlsson.seDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Hitta något att vara tacksam för. Det du fokuserar på växer. (Men det här ska inte användas för att överskyla smärta.)Redigering: Samuel LundbäckMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

André och Erika intervjuar föreläsaren och författaren Hasse Carlsson om självledarskap, struktur och kreativitet. Det här är den andra av två delar. Sammanfattning Struktur är ett måste om man ska göra något tillsammans med andra. “Strukturen är ett grundfundament i det kreativa flödet.” Låt dig inte låsas av en metod men använd strukturen till hjälp.Oordning kan stjäla energi, t.ex. att leta efter något.Det finns “runda hjul” att låna av varandra, t.ex. vardagsrutiner som att förbereda kläder kvällen före.Låt strukturen vara levande. Våga tänka nytt.Man kan förändra sysslorna utan att åsidosätta sina egna behov.Steg för samarbete:Mötas där vi är. Analysera nuläget. Hur upplevs detta? Hur mår personalen? Vad tycker kunden?Definiera begreppet respekt.Definiera vad ett bra samarbete är för dig. Det finns flera bra vägar.Finns det något område där du inte kan skratta åt dig själv? Fundera på varför. Hasse har mycket lättare att säga till döttrarna att han älskar dem än att säga att han har fel.Hasses hemsida: hassecarlsson.se Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Hitta något att vara tacksam för. Det du fokuserar på växer. (Men det här ska inte användas för att överskyla smärta.) Redigering: Samuel Lundbäck Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Vi går igenom 12 steg för att bli en bättre investerare. Dessa tolv steg faller under tre teman: Hitta, Analysera, Investera (HAI). Om du vill lära dig dessa steg mer grundligt bör du göra en tidig ansökan inför Finanskursen senast 17 april. Läs mer på https://finanskursen.se/ Filtrera Prognostisera Modellera Läsa & Förstå Årsredovisningar Analysera Värdera Rangordna Tajma och vikta Konstruera en portfölj Optimera Anteckna & Utvärdera Redovisa din analys

André och Erika intervjuar föreläsaren och författaren Hasse Carlsson (inte från bandet Noice) om självledarskap, struktur och kreativitet. Det här är den första av två delar.SammanfattningStruktur är ett måste om man ska göra något tillsammans med andra. “Strukturen är ett grundfundament i det kreativa flödet.” Låt dig inte låsas av en metod men använd strukturen till hjälp.Oordning kan stjäla energi, t.ex. att leta efter något.Det finns “runda hjul” att låna av varandra, t.ex. vardagsrutiner som att förbereda kläder kvällen före.Låt strukturen vara levande. Våga tänka nytt.Man kan förändra sysslorna utan att åsidosätta sina egna behov.Steg för samarbete:Mötas där vi är. Analysera nuläget. Hur upplevs detta? Hur mår personalen? Vad tycker kunden?Definiera begreppet respekt.Definiera vad ett bra samarbete är för dig. Det finns flera bra vägar.Finns det något område där du inte kan skratta åt dig själv? Fundera på varför. Hasse har mycket lättare att säga till döttrarna att han älskar dem än att säga att han har fel.Hasses hemsida: hassecarlsson.seDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Hitta något att vara tacksam för. Det du fokuserar på växer. (Men det här ska inte användas för att överskyla smärta.)Redigering: Samuel LundbäckMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

André och Erika intervjuar föreläsaren och författaren Hasse Carlsson (inte från bandet Noice) om självledarskap, struktur och kreativitet. Det här är den första av två delar. Sammanfattning Struktur är ett måste om man ska göra något tillsammans med andra. “Strukturen är ett grundfundament i det kreativa flödet.” Låt dig inte låsas av en metod men använd strukturen till hjälp.Oordning kan stjäla energi, t.ex. att leta efter något.Det finns “runda hjul” att låna av varandra, t.ex. vardagsrutiner som att förbereda kläder kvällen före.Låt strukturen vara levande. Våga tänka nytt.Man kan förändra sysslorna utan att åsidosätta sina egna behov.Steg för samarbete:Mötas där vi är. Analysera nuläget. Hur upplevs detta? Hur mår personalen? Vad tycker kunden?Definiera begreppet respekt.Definiera vad ett bra samarbete är för dig. Det finns flera bra vägar.Finns det något område där du inte kan skratta åt dig själv? Fundera på varför. Hasse har mycket lättare att säga till döttrarna att han älskar dem än att säga att han har fel.Hasses hemsida: hassecarlsson.se Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Hitta något att vara tacksam för. Det du fokuserar på växer. (Men det här ska inte användas för att överskyla smärta.) Redigering: Samuel Lundbäck Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Sedan många år fördelar staten pengar till kommuner och regioner för att ge dem bättre möjligheter att förebygga psykisk ohälsa och hjälpa personer som drabbas. För att få pengarna måste de ta fram handlingsplaner där de beskriver vilka grupper bland deras invånare som löper risk att drabbas av ohälsa och hur de skulle kunna bli bättre på att förebygga eller behandla den ohälsan. Maria Fjellfeldt arbetar vid högskolan i Dalarna och förutom att utbilda blivande socionomer forskar hon också om psykisk hälsa och ohälsa, både ur ett organisationsperspektiv och ur ett individperspektiv. I ett av hennes senaste projekt har hon studerat sådana här psykisk hälsa-handlingsplaner. Genom att studera vad kommunerna och regionerna vill använda de statliga bidragen till kan man se vad de bedömer att de själva har möjlighet att påverka i utifrån sina uppdrag. Indirekt ger det också en bild av vad man bedömer att ohälsan i samhället beror på – och vilka orsaker man väljer att bortse ifrån. Du kan läsa hela Marias rapport här:  Developing mental health policy in Sweden: a policy analysis exploring how a complex societal challenge was consigned to individual citizens to solve

Vi bjuder på ett spännande möte i mörkret med skräckförfattaren Mats Strandberg. 2011 fick han sitt stora genombrott med världssuccén cirkeln, skriven tillsammans med Sara Bergmark Elfgren. Sedan dess har han skrivit flera hyllade böcker som Färjan och Slutet, och nu senast den blodiga thrillern Konferensen. Som barn var Mats rädd för nästan allt. Hur kommer det sig att han ändå älskar rysliga berättelser och ägnar sitt skrivande åt det som skrämmer? Live musik med Ulf Nordquist. Programledare, Anna Bergholtz. Ljudtekniker, Jan Dahlqvist. E-post: Hej@imorkretmed.se Hemsida: www.imorkretmed.se #imörkretmed

Du tappar placeringar på Google, det händer alla. Och vi har nog alla våra egna reaktioner och metoder för att försöka förstå orsaken.I detta poddavsnittet går Adam och Magnus  går igenom olika analyser och agerande som de brukar göra när deras webbplatser tappar placeringar i Google's organiska sökresultat.Det finns en hel del att göra och det är lätt att drabbas av panik!INNEHÅLL02:17 Interna sidor som konkurrera05:15 Tekniska analyser06:25 Mixed Content07:35 Analysera konkurrenternas innehåll11:45 När bör jag få panik?12:35 Interna länkarnas påverkan13:25 Var uppmärksam efter Redirects14:45 Backlinks påverkan 16:15 Google uppdaterar sin algoritm17:00 Bestraffad av GoogleAdam Borowski och Magnus Äng arbetar dagligen med sökmotoroptimering (SEO) och Content Marketing och delar här med sig av sina insikter och kunskaper.Vill du veta mer?Besök Ranktrail, Magnus Äng eller ta kontakt med Adam Borowski på info@ranktrail.se

Du tappar placeringar på Google, det händer alla. Och vi har nog alla våra egna reaktioner och metoder för att försöka förstå orsaken.I detta poddavsnittet går Adam och Magnus  går igenom olika analyser och agerande som de brukar göra när deras webbplatser tappar placeringar i Google's organiska sökresultat.Det finns en hel del att göra och det är lätt att drabbas av panik!INNEHÅLL02:17 Interna sidor som konkurrera05:15 Tekniska analyser06:25 Mixed Content07:35 Analysera konkurrenternas innehåll11:45 När bör jag få panik?12:35 Interna länkarnas påverkan13:25 Var uppmärksam efter Redirects14:45 Backlinks påverkan 16:15 Google uppdaterar sin algoritm17:00 Bestraffad av GoogleAdam Borowski och Magnus Äng arbetar dagligen med sökmotoroptimering (SEO) och Content Marketing och delar här med sig av sina insikter och kunskaper.Vill du veta mer?Besök Ranktrail, Magnus Äng eller ta kontakt med Adam Borowski på info@ranktrail.se

Möt entreprenören och investeraren Petter Hedborg. Driver idag fintechbolaget Modular Finance. Tidigare startat och sålt Introduce. Styrelseledamot i börsaktuella Söder Sportfiske och delägare i Börsdata.se. Podden är ett riktigt djupgående samtal om investeringsfilosofi och vi går bl.a. igenom Petters tankar kring portfölj koncentration. Analysera småbolag och hur man letar efter aktier med 3-stegs-raket möjligheter; Top-line tillväxt, operativ hävstång och möjlighet till multipelexpansion. Inte minst hur man ser till så att investeringar är roligt så du blir långsiktig i att fortsätta investera! För dig som gillar att nörda ner dig och lära dig mer om hur man blir en bättre investerare så är detta avsnittet för dig!

Jesus, Noreen och Tim levererar veckans måndagssnack och pratar om hur de analyserar travlopp, kusktalanger och om helgens V75. Häng med! | Spelvärde.se

Affiliate marknadsföring handlar om att använda partners för att skaffa nya kunder. I digitala medier ofta en influencer eller en hemsida som rankar och ger svar på sökfrågor och sedan slussar vidare kunder till ett företag. Recensioner, tester, produktplaceringar, guider på Youtube, poddar, aktörer i sociala medier och webbsidor. Själva länkningen eller t ex rabattkoden trackas för att ge en bra statistik, uppföljning och ersättning till den som länkar. Annonsören betalar bara för resultatet! Om avsnittet: Lär dig: digital marknadsföring, affiliate marknadsföring, influencer, produktplacering, Målgrupp: allmänhet, ledning, it-folk, småföretag, företagare, ledare, projektledare, marknadsförare, management, anställda, myndigheter, politiker Dela poddavsnittet: https://www.effekten.se/affiliate till Facebook, Twitter, Linkedin Ett exempel är Lendo, där man kan jämföra lån. Om besökaren väljer en långivare, får sedan Lendo betalt vid transaktionen. För att lyckas med detta har Lendo satsat mycket på annonsering, sökmotoroptimering och liknande aktiviteter. Det räcker inte att bara länka in en massa banker på en webbsida; för att hamna högt hos Google måste man bidra med “bra” innehåll som får besökarna att stanna på sajten. I detta avsnitt pratar vi med Johan Sunnanängs. Han har själv skapat bland annat Travcash.se, med en Facebookcommunity på 20000 medlemmar. Framgångsfaktorn är: smalt område och bra innehåll, gratis. Bra material gratis - med annonsörer som betalar för att bli omnämnda och länkade i rätt sammanhang. Alla företag måste hela tiden värdera hur man ska synas, vilken kanal som ger bäst resultat, träffar rätt målgrupp som i sin tur genomför köp. Basen är ofta en webbsida och kundernas mailadresser, sedan rör man sig mellan olika populära sociala medier. Hur kommer man igång som affiliate? Analysera sökord - hitta ett område med stora volymer och låg konkurrens, inom ett område som du själv brinner för. Annars blir det svårt med nästa steg:Skapa innehåll, bidra med kunskap. Tänk långsiktigt, det tar tid. Mycket trafik räcker inte. En del ord har inget kommersiellt intresse. Fel besökare kom till dig...Kolla på Johans affiliateguide, se länkarna nedan! Johan Sunnanängs, Jonas Jaani (23:08) Länkar / mer information: Johan Sunnanängs Grundare av SEO-byrån JSDigital.se samt affiliatebolaget CashLeads Media AB. Johan är utbildad nationalekonom från Uppsala Universitet och har mångårig erfarenhet av digital marknadsföring och SEO. 7 år på Nordnet bankUnder sju års tid arbetade Johan med digital marknadsföring i olika roller på Nordnet Bank. Där arbetade han bland annat med: SEO, content marketing, CRM, marknadsföring i sociala medier och kontakt med affiliates. Egna affiliate-projekt med tiotusentals besökare varje månadSedan några år tillbaka driver Johan flera egna affiliateprojekt med tiotusentals besökare varje månad. Mest känt är Travcash.se som är en av Sveriges största sidor inom trav och travtips.  SEO-byrån: https://jsdigital.se Johan på Linkedin: https://www.linkedin.com/in/johan-sunnan%C3%A4ngs-53972761/ Nybörjarguide i affiliate marketing: https://jsdigital.se/affiliate-marketing/ Nybörjarguide SEO: https://jsdigital.se/seo-sokmotoroptimering/ Exempel på några av Johans affiliatesajter: https://travcash.se Gratis travtips och systemförslag till V75, V86 och V64. https://spelcash.se Gratis systemförslag och analyser till Stryktipset och Europatipset. https://pokercash.se Guider och recensioner till pokersidor med svensk licens.  https://pokercoacho.com Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/1CVzjRh6PPU Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten: https://www.effekten.se/avsnitt Vi finns där du hittar dina övriga poddar: https://www.effekten.se/prenumerera/ Apple Podcasts: https://itunes.apple.com/se/podcast/effekten-digitalisering-kunskap/id1171229363

I veckans pod pratar vi om avsaknaden av en tydlig kanalstrategi samt vad ni som företag och organisation bör tänka på. Avsaknaden av en tydlig kanalstrategi leder ofta till frustrerade kunder och intern brandsläckning. Utöver det vi pratar om i podden så är detta några saker ni kan ta med när ni formar er kanalstrategi:Analysera vilka ärenden er kundservice hanterar, och vilken/vilka kanaler som är bäst lämpade för att snabbt lösa ärendet med hög kvalitet?Försök identifiera kundens ärende online och styr sedan mot den kanalen som är effektivast för just det ärendet ex. enkla ärenden till chatt, komplexa kan förberedas av en BOT för att sedan bli ett voicesamtal.Vad har ni för övergripande mål för verksamheten? Öka försäljning, konverteringsgrad eller 1st Contact Resolution? Detta är också viktig input till er kanalstrategi.Med en väl utarbetad kanalstrategi kan ni även balansera era servicenivåer och slipper stänga av kanaler i panik.Vilka är era tips och tankar kring vad man behöver tänka på?

Löneförhandla, fråga om vad kollegan tjänar och ta pengatjafset med kompisen och partnern. Retorikexperten Sofia Kacim lär oss om argumentationteknikens ädla konst och slipar upp snacket om cash. För att prata pengar kan vara sjukt svårt. Hur snackar man ekonomi på ett snyggt sätt? Sofia Kacim är förutom retorikkonsult en av grundarna till nätverket Her Online Network, och vi passar även på att prata lite nätverkande.Hur bra är vi på att prata pengar i Sverige?– Ja, det är svårt för att vi gör det personligt. Det gör det svårt att prata om. Det är ett område många tycker är en utmaning. VI kan absolut bli bättre. Har man pengar ska man inte skryta om det, har man det inte vill man inte bli förknippad som det. Vi gör det personligt och kopplar det till oss själva. Mycket mäts i pengar. Därför tycker många att det är jobbigt att berätta hur mycket pengar den har eller vad den tjänar. Då börjar man ju mäta den personens jobb, prestation eller yrke, säger Sofia Kacim. – Generellt är det det blöta jantetäcket som ligger över i princip allt vi svenskar gör, inklusive hur vi pratar och för oss. Har du några generella retoriska knep?– Försök förstå situationen. Ofta kastar vi oss in i situationen där premissen är olika. Eller så är vi inte överens ens om situationen. Vi ser inte problemet ur samma perspektiv. Börja med att skaffa fakta om situationen, oavsett om det är med en partner, en kompis eller på jobbet. Analysera dig själv och situationerna man är i. Är det så att man blir väldigt nervös är det bra att ta tag i det. Ta reda på bakgrunden till ett möte, ta reda på vilka som kommer vara där. Vad kan man tjäna på att bli bättre talare och kommunikatör?– Att få sina tankar och sin vilja igen om på ett tydligare sätt. Alla har att tjäna på att bli bättre kommunikatörer. Många bråk, problem och missförstånd kommer från att man inte kommunicerat ordentligt eller tillräckligt mycket. Det är bättre att överkommunicera än att underkommunicera. En kompis bjuder aldrig tillbaka och man är trött på att alltid plocka upp notan, laga maten och betala biljetten. Hur tar man upp det på ett bra sätt?– Den här frågan får jag rätt ofta. Lägg fram fakta om situationen. Din kompis kanske inte ens vet om att det är ett problem. Försök skilja på person och problem. VI sammankopplar gärna ett problem med en person. Personen är snål, tänker vi. Men den kan också vara glömsk. När man ska ta upp en delikat fråga så är det bra att börja prata utifrån sig själv och tar upp något positivt. Till exempel att man tycker om att hänga men att man betalar 8 gånger av 10. Personen ska inte känna sig attackerad. Lägg sen fram olika lösningar. Ska vi börja splitta notan, ta varannan gång eller hitta på aktiviteter som inte kostar något? Skilj på problem och person, lägg fram fakta och något positivt och föreslå alternativ, säger Sofia Kacim. Hur frågar man kollegorna om deras lön och hur löneförhandlar man? Detta och mycket mer i Smarta cash #11 Prata pengar med Sofia Kacim. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet berättar Erik Sundby, verksamhetsansvarig på DBK Stockholm, om den tredje grundprincipen i parprocessen. Den handlar om att analysera förhållandet. Det är ett samtal om samhörighet, kommunikation, intimitet och livsstil. Erik ger flera fina förslag på övningar att göra i din parrelation för att hitta styrkor i relationen och skapa ett tryggt rum för samtal. Lyssna gärna och dela till dina nätverk!

I det här avsnittet ska vi prata sömn med Romana Sehlik som är sömnforskare och smärtläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Vad kommer först – smärtan eller sömnsvårigheterna? Hur kan sömnmediciner påverka smärttillståndet och hur ska medicinsk behandling egentligen gå till när en person lider av svåra sömnstörningar?Av Gunilla Brodda Jansen. Musik: Mats MöllerCopyright Gunilla Brodda Jansen 2020Produktion: Spoon

Hur du tar dina tradingbeslut kommer avgöra din chans för framgång. Framgång ligger i kontinuitet, över en lång tid. I sändningen pratar Peter om hur du tar bättre beslut, konkreta tips för hur du gör det i din trading men också i ditt liv. Om du vill lära dig trading rätt, handlar allt om hur du tar beslut. Kolla in Traderkanalens nya baskurs på www.traderkanalen.se/bas I trading vill du sluta med att -Analysera grafer -Bedöma saker -Tolka mönster Och börja göra saker rätt. Dagens avsnitt lär dig hur. Teamet på Traderkanalen

I detta avsnitt pratar Michel och Mikael om hur du får ett bra självförtroende, hur man gör affärer trots Corona och varför du måste analysera dig själv eller fortsätta vara medioker.    Följ Mikael Arndt här: LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/mikaelarndt/ Instagram: https://www.instagram.com/mikael.arndt Läs mer om Mikaels företag på www.closersonly.se/   Följ Michel här: LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/michelgodorn/ Instagram: https://www.instagram.com/michel.laportegodorn/ Läs mer om Michels företag på www.vimentisvip.se/  

Hon växte upp bakom järnridån, i Ceauescus Rumänien. Anamaria Duteac Segesten blev statsvetare, och kärleken förde till Lund, där hon nu använder AI för att analysera samtal i sociala medier. Twitter är väldigt öppet för forskning, medan Facebook är väldigt stängt. Att studera det politiska samtalet via offentliga inlägg på sociala medier ger känslan att det finns mycket mer som vi som forskare inte har tillgång till, säger Anamaria Dutceac Segesten. Efter att ha tagit sin doktorsexamen i USA forskar hon nu i Lund kring hur politiska inlägg postas, gillas och delas på sociala medier. Där finns mångas nyhetsflöde och sociala referensramar, och där kan politiska åsikter skapas, befästas och spridas. I ett pågående vetenskapligt arbete är Anamaria Dutceac Segesten en av forskarna som ska ta fram en app som avslöjar deep fakes ett verktyg som framför allt ska hjälpa journalister att försöka säkra upp och "vattenstämpla" sanningen i en värld där de tekniska möjligheterna att sprida fake news och deep fakes ständigt förfinas.  Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I det här avsnittet pratar Alexandra med Linus från Webguide Partner om att mäta och analysera. Vad ger det arbete vi gör i sociala medier? Hur mäter vi? Och hur mäter vi värdet när det inte är direkta produkter vi säljer? Ja men in och lyssna och lär från detta inspirerande avsnitt! Här är några tips och länkar till några av de saker vi pratar om! Verktyg: Google Analytics Google Tag Manager Facebook Analytics  UTM-parametrar De tre vanligaste parametrarna om är Källa (utm_source), Medium (utm_medium), Kampanjnamn (utm_campaign). Term (utm_term) och Innehåll (utm_content) kan också användas, men är inte lika vanligt. Spåra interaktioner och händelser Utöka Google Analytics genom att spåra interaktioner som besökarna gör, tex skicka formulär eller klicka på knappar.  Lär dig Google Analytics och Tag Manager: Academy for Ads Analytics på Youtube Tag Manager på Youtube Tips för dig som vill komma igång Börja samla in data! Lägg in spårningskoden för Google Analytics och Facebook Analytics för att börja samla in data, använd Google Tag Manager för skalbarhet. Backa bandet och fråga varför! Förankra målsättning för webbplatsen och sociala medier med målsättningar för verksamheten och sätt värde på interaktioner som görs, tex skickade formulär.   Linus jobbar som Agency Director i Malmö på Web Guide Partner.

Avsnitt 3!

Intresset för släktforskning med hjälp av DNA-teknik ökar. Vad leder det till? Gentest blivit populärt  Intresset för släktforskning med hjälp av DNA-teknik ökar. Vad kommer det att leda till när det gäller synen på den egna historien? Mer eller mindre tolerans för olikheter? Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs kommer till studion idag. Hon har skrivit böcker om människans ursprung men även låtit analysera sitt eget DNA. Vad lärde hon sig? Mörker med potential Artisten Slowgold (Amanda Werne) kommer hit och spelar live. Hennes senaste skiva heter Mörkare och vi ska prata om vilken form av mörker som har konstnärlig potential.  Nya rutiner dödar hästsperma - ansvarige ministern svarar  Vi följer också upp nyheten från i måndags om den växande kritiken mot de nya postdistributionsreglerna som främst drabbar boende i Norrland. Medverkande: Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

I det här avsnittet pratar vi om hur du kan sluta slösa tid med hjälp av en personlig veckoplanering som, till exempel, kan innehålla följande steg: 1. Fira dina framgångar. 2. Analysera det du inte fick gjort. 3. Se över din veckokalender. 4. Bestäm dina viktigaste mål för veckan. 5. Schemalägg den kommande veckan. 6. Se över deadlines och viktiga datum. 7. Planera din fritid. Ladda ner en checklista med de här stegen och vinn en av våra favoritböcker på monkeymindset.se/utlottning Det här avsnittet inspirerades av How I Plan My Week av Scott Dinsmore (https://liveyourlegend.net/how-i-plan-my-week-my-5-step-process-free-worksheet/) -- Vidare läsning Planning fallacy (https://en.wikipedia.org/wiki/Planning_fallacy)

I det här avsnittet pratar vi om hur du kan sluta slösa tid med hjälp av en personlig veckoplanering som, till exempel, kan innehålla följande steg: 1. Fira dina framgångar. 2. Analysera det du inte fick gjort. 3. Se över din veckokalender. 4. Bestäm dina viktigaste mål för veckan. 5. Schemalägg den kommande veckan. 6. Se över deadlines och viktiga datum. 7. Planera din fritid. Ladda ner en checklista med de här stegen och vinn en av våra favoritböcker på monkeymindset.se/utlottning Det här avsnittet inspirerades av How I Plan My Week av Scott Dinsmore (https://liveyourlegend.net/how-i-plan-my-week-my-5-step-process-free-worksheet/) -- Vidare läsning Planning fallacy (https://en.wikipedia.org/wiki/Planning_fallacy)

I det här avsnittet pratar vi om hur du kan sluta slösa tid med hjälp av en personlig veckoplanering som, till exempel, kan innehålla följande steg: 1. Fira dina framgångar. 2. Analysera det du inte fick gjort. 3. Se över din veckokalender. 4. Bestäm dina viktigaste mål för veckan. 5. Schemalägg den kommande veckan. 6. Se över deadlines och viktiga datum. 7. Planera din fritid. Ladda ner en checklista med de här stegen och vinn en av våra favoritböcker på monkeymindset.se/utlottning Det här avsnittet inspirerades av How I Plan My Week av Scott Dinsmore (https://liveyourlegend.net/how-i-plan-my-week-my-5-step-process-free-worksheet/) -- Vidare läsning Planning fallacy (https://en.wikipedia.org/wiki/Planning_fallacy)

Billiga, trådlösa och strömsnåla sensorer gör det möjligt att samla in data från den fysiska världen. Sjunkande priser på lagring gör det möjligt att spara mer. Och allt mer kraftfull beräkningskapacitet gör att mer avancerade beräkningar går att genomföra. Många företag hittar tillämpningar i olika nischer för den här generella teknikutvecklingen. Anders har för tionde […] The post #073 – Samla in, lagra och analysera – om nya sätt att dra slutsatser appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Adam och Erik pratar om Sportsbetting och spel i allmänhet och 1x2.se i synnerhet. Denna vecka snackar vi också med sportanalytikern och tidigare pokerproffset Per Linde från Analyzingsports.se och Fotbollssiffror.

I det sjätte avsnittet av Kommunikationskvarten pratar vi med Niklas Thelning, Sverigechef på mediabevakningsföretaget Retriever. En spännande kvart där Niklas med sin breda erfarenhet från mediabevakning delar med sig av sin kunskap i ämnet. Vi diskuterar bland annat hur och varför man ska analysera sin närvaro i traditionella och sociala medier och vad man ska tänka på när man handlar upp en analysprodukt. Vilka nyckeltal kan man använda och hur mäter man sin framgång i olika mediakanaler? Niklas tar även upp exempel på branscher som är duktiga på PR och nämner en organisation som börjat analysera sin medianärvaro och lärt sig mycket från det. God lyssning!

Vi inleder med att zooma in på arbets-överenskommelser, något som kan vara bra åtminstone i början av en grupps livstid. Därefter ägnar vi hela avsnittet åt slöser och värdeströmmar. Vilka olika sorters slöseri finns det inom mjuvaruutveckling och hur kan vi hitta om vi är drabbade?Några hållpunkter:6:30 Det var det där med översättningar13:40 Vi snackar slöseri21:50 Tobbe steker pannkakor28:00 Dags att rita en karta40:26 Vi analyserar ett fel53:15 Kortkommandon

Vi är tillbaka med en fullspäckad höstsäsong och rivstartar med fyra avsnitt på fyra veckor där de första tre är en serie vi valt att kalla "Handlingsplan för lyckad e-handel B2B". I denna första del tänker vi stort och pratar om vikten av en bra vision och att målsättningarna för e-handelssatsningen svarar upp mot den. Vi ger tips på hur man bryter ner satsningen till konkreta mål och vilka hygienfaktorer och trender man bör ta hänsyn till. Slutligen ger vi råd på vad man bör överväga när man värderar sin satsning och komponenterna i ett bra business case och ROI.

Missar i avtal, dålig koll på järnvägen och fullt fungerande maskiner som skrotas. I Kaliber fortsätter granskningen av hur skattepengarna för järnvägsunderhållet används. - SJ önskade när jag kom från Uppsala och anlände här i Stockholm så sa de “Ha en trevlig dag i Stockholm”. Jag tycker de kunde ha informerat om att det inte är några tåg alls som går här, säger en av resenärerna på Stockholms centralstation. - Vart ska du nu? - Jag ska till Flemingsberg. - Och blir försenad? - Ja uppenbarligen mycket. Men det här är ju inte första gången. - Har du drabbats av det här förut? - Ja, vi höll på fyra timmar till Uppsala för en och en halv vecka sen. - Vad tänker du om att det blir så här? - Med alla dessa händelser nu så borde det göras någonting radikalt. Underhållet av järnvägen är eftersatt och regeringen har skjutit till pengar till Trafikverket som sköter den. Nu senast i vårbudgeten meddelade finansminister Magdalena Andersson att Trafikverket får 620 miljoner extra i år. - Det finns ju en del kritiska komponenter i järnvägssystemet där vi behöver öka underhållstakten. Det handlar om kontaktledningar, det handlar om växlar, det handlar om ställverk. Men det handlar också om att underhålla rälsen. Och poängen är att ge en mer tillförlitlig järnväg i närtid. Men i förra veckans Kaliber berättade vi att missar och rena felaktigheter i Trafikverkets upphandling av underhåll har lett till domstolstvister om vad avtalen innehåller. Och att Trafikverket efter förlikning har fått ersätta entreprenörer med mångmiljonbelopp.    - Strukton fick 131 miljoner extra och det är för att vi har titta på det här så har vi sett att det finns otydligheter. Och det har vi tagit ansvar och ersatt Strukton för, för de har utfört jobb i anläggningen som vi ville ha, sa Anna Lundman underhållschef på Trafikverket. Nu fortsätter Kalibers granskning av vad som ligger bakom kritiken mot Trafikverket. Riksrevisionen, regeringens utredare och forskare säger alla att verket måste bli bättre på att få ut mer av våra skattepengar när de upphandlar järnvägsunderhåll. Bråk om vad avtalen innehåller, kontrakt som sägs upp och fungerande järnvägsmaskiner som körs till skroten. Trafikverket kommer att svara på kritiken om en stund, men först ska vi titta närmare på själva rälsen. - Här har du ju träsliprar och alla de här gröna kallas för befästningar och dom håller ju fast själva rälsen alltså. Det här är Tina. Hon är bantekniker och jobbar med att laga räls. Vi står mitt i Stockholm och spanar ner på den räls som bär alla tåg till och från södra Sverige. På dagarna passerar tågen tätt här, så det är på nätterna Tina och hennes arbetskamrater jobbar. - Och när det väl är igång så kanske vi har tre timmar på oss att hinna med det här. Sen börjar vi lugna ner oss själva och säga att “vi gör det vi kan”, men sen är det paniken på Trafikledningen, dom vill ju ha igång sin trafik, det börjar bli morgon, klockan är fyra-fem och pendlarna ska iväg till sina arbeten och det, så det är inte populärt om vi drar över tiden. Så det är ett jävla tempo och där är man som en myrstack. Man borrar, skruvar när man väl har fått dit den här nya detaljen. - Du gillar det? - Ja, ja! Man är ett team, man jobbar, alla vet vad de gör. Man behöver inte prata så mycket heller, utan man vet att nu händer det och nu händer det. - Du som är ute på banan, hur skulle du säga att skicket är? - Skicket, ja det är väl si och så. Bättre och sämre. Vi tar ett exempel här nu. Ett slirsår på rälsen, det blir liksom, du ser att det blir som en liten skada. Ett tåg vid lövhalka eller om det är frost på rälsen, så slirar hjulen på tåget. Då blir det som en repa. Sen om det där bara ligger och inte åtgärdas och det kryper ner vatten, så småningom om det inte görs någonting, ja då blir det ju en spricka. Så vi rapporterar det här så klart och eventuellt kan vi få det som en tjänst att åtgärda det här, men det är Trafikverket som bestämmer om vi får ta det här. Här i Stockholm, där Tina jobbar, har Trafikverket anlitat två olika entreprenörer som sköter underhållhållet av banan. Och det, säger hon, gör att det ofta är mycket folk ute på rälsen och den ena aktören vet inte alltid vad den andra gör. - Vi ska ut på ett fel och det visar sig att den andra aktören är i samma växel. Någonting har ju brustit där. Och vem ska vara där då? Då kanske den ena får släppa det där jobbet därför att man inte kan vara två stycken för att man har olika arbeten att utföra helt enkelt. Så det har hänt. Det är sådana här händelser som gör att Tina tycker att Trafikverket verkar ha ett dåligt helhetsgrepp. Att planeringen inte fungerar. Och det är inte bara Tina som tycker så här. Det är också den slutsats som regeringens utredare Gunnar Alexandersson drog alldeles nyligen i sitt delbetänkande “Koll på anläggningen”: - Den kunskap man har är inte tillräcklig och finns inte tillgänglig på den övergripande nivå som mans kulle behöva för att verkligen kunna planera arbetet och få det utfört på det sätt som krävs. Det är också svårt att prioritera mellan olika åtgärder. Jag kan tycka att det är särskilt anmärkningsvärt att man egentligen har känt till det här ganska länge. Internt, och det har också lyfts fram i olika tidigare utredningar. Men ändå har man inte kommit till skott med att åtgärda bristerna. Det tycker jag nästan är det största problemet. I det man nu gör så försöker man bygga upp nya system i det man kallar ANDA-projektet och där försöker man förstås ta den här typen av hänsyn. Gunnar Alexandersson säger att när kunskapen om järnvägen brister påverkar det upphandlingarna av järnvägsunderhåll. - Man kan säga att det blir svårt att beskriva anläggningen på det sätt som krävs för att en entreprenör ska veta vad som behöver göras och vad som den förväntas behöva göras under kontraktsperioden. Och det kan leda till överraskningar som den Kaliber berättade om i förra veckan - att Trafikverket hamnar i tvist och måste betala miljontals kronor i efterhand när entreprenören kommer ut och hittar en bana i betydligt sämre skick än de hade räknat med. - Då kan man ju få en diskussion om vilka extra eller särskilda åtgärder som behöver göras. Den typen av dialog har man ju mellan entreprenörer och Trafikverket, men det kan ju också leda till att man måste göra väldigt svåra prioriteringar i vissa fall. Järnvägsunderhållet började läggas ut på entreprenad av dåvarande Banverket i början av 2000-talet men man hade också kvar en egen avdelning för underhåll fram till 2010, när Banverket slogs ihop med Vägverket och blev Trafikverket. Från och med då började Trafikverket lägga ut i princip allt underhåll på entreprenörer. Gunnar Alexandersson säger att omställningen till en ren beställarsorganisation har lett till att Trafikverkets kunskap om järnvägen har försämrats. - Om fokus har blivit att man beställer en viss funktion på banan från en entreprenör och därmed överlåter väldigt mycket av arbetet med att också samla in kunskap om anläggningen till entreprenören, så tappar men i gengäld en del av den egna kunskapen om anläggningen som man behöver för att planera arbetet. Fungerande maskiner skrotas I samband med bildandet av Trafikverket knoppades den del av blev den del av myndigheten som hade utfört underhåll, Banverket Produktion, av och blev ett statligt bolag, Infranord. Idag är det Sveriges största järnvägsentreprenör. - Är det den här? - Ja, det här bland annat, det här är en ballastplog. Vid avknoppningen fick Infranord med sig i stort sett hela Banverket Produktions maskinpark. Vi står på en verkstad och tittar på några av de maskiner som används när man jobbar med järnvägen. Det är Matz Johansson och Jonny Nadérus, förtoendevalda på fackförbundet Seko, som visar. - När du gör spåret. Så lägger du på makadamen. Då plogar den upp vallarna och allting runt och snyggar till i spåret, gör rent växlar och alltihop. - En stor gulgrön maskin kan man säga. - Ja, det är en ballastplog helt enkelt. - Det är flera som är lite mindre än den här. Dom har sålt till Dubai, tror jag en maskin gick. Och när den kom ner till Dubai var det ingen som kunde köra den, så då fick två av våra killar åka ner och visa hur man gjorde. Efter att Infranord bildades har man sålt flera av de maskiner man ärvde av Banverket. - Och det är såna här plogar som är jättebra att ha på mellanjobb. Men de bara försvinner. Det försvinner mer och mer maskiner. Enligt Seko gör sig Infranord av med en tredjedel av maskinparken - en del har sålts och en del gamla utslitna maskiner har gått till tippen - men Infranord har också skrotat fullt fungerande järnvägsmaskiner: - Först tänker man att det är gamla skrothögar de ska ersätta, men sen ser man vilka maskiner de tar bort och det är otroligt bra maskiner. - Problemet är att man skrotar fullt dugliga arbetsmaskiner som även om de har femton år på nacken skulle kunna gå i minst tio år till så länge vi har maskintekniker som kan serva dem. Eftersom Infranord gör mindre underhåll idag än när man var Banverket produktion, är det helt rationellt att göra sig av med de dyra maskinerna och hyra in efter behov. Maskinerna är dyra att behålla för ett statligt bolag som har krav på sig att göra vinst. Men för skattebetalarnas del har det enligt Seko inneburit att ett stort antal maskiner vi en gång investerade i gemensamt har skrotats, trots att de hade kunnat göra nytta på banan: - I stort sett är det bara gamla Banverket som har sådana här maskiner. Det går inte att hyra in. Det går att hyra in sämre maskiner som har sämre arbetsmiljö och lägre kapacitet och som innebär att det inte kommer att bli ett bra arbete. - Men är ni bara nostalgiska över de här gamla maskinerna? - Om hela Europa skulle vara nostalgiskt så är vi det också. Över åttio procent av de europeiska järnvägsförvaltningarna behåller sina maskiner, ansvarar för underhållet i staten. Så jag är europeiskt nostalgisk om det är så. - Men vad betyder det för järnvägsunderhållet när bra maskiner skrotas eller säljs? - Härifrån ligger Karlbergs station några tusen meter bort. När det blir ett spårfel där och det behövs arbetsmaskiner för att laga, då kommer resenärerna få stå och vänta i några timmar, för det finns inga maskiner i närheten och det innebär ytterligare tågförseningar och också ett sämre järnvägsunderhåll. Vi har sökt Infranord men de vill inte medverka i en intervju - när vi ber dem bemöta Sekos uppgifter skickar de ett skriftligt svar via mejl:  "Det stämmer att vi anpassar maskinflottan till vår nuvarande affärsmodell och precis som i alla andra branscher arbetar vi hela tiden med förbättrade arbetsmetoder och ökad effektivitet. En konsekvens av detta blir att vi skrotar ut maskiner som antingen är ineffektiva, ej efterfrågade eller arbetsmiljömässigt dåliga." Infranord fick alltså med sig alla maskiner vid avknoppningen men skulle samtidigt börja konkurrera på samma villkor som alla andra entreprenörer. Beslutet om att maskinparken skulle tillfalla Infranord var regeringens, men det påverkade järnvägen. Trafikverket kunde i sina upphandlingar inte kräva att en viss typ av maskiner skulle användas även om de kanske var mest effektiva. Det hade i så fall gett Infranord en konkurrensfördel. Det ledde istället till att entreprenörer som var sämre rustade kunde vinna underhållskontrakten. "Snön fortsätter att ställa till det, hundratals tågavgångar ställs in idag. Och här är Lunchekot tisdag. Något bättre i tågtrafiken idag men fortfarande stora problem."  Vi reser tillbaka till de kalla och snöiga vintrarna i början av det här decenniet: - Ja, vi håller på att sopa rent en växel här där det har yrt in snö från ett tåg. Sen jag började är det här är den värsta jag har varit med om. Ja, vintrarna 2010-2011 var kalla och snöiga och banarbetarna kämpade på för att hålla rälsen farbar. På vissa ställen var man mer framgångsrik än andra. I Västsverige var det järnvägsentreprenören Balfour Beatty Rail, BB Rail, som hade ansvar för snöröjningen. Det gick inte bra, tåg stod still och Trafikverket krävde snabbare snöröjnig, men det hade BB Rail varken maskiner eller personal till. Det visade sig snart att man var helt oense om vad som ingick i kontraktet. Varken entreprenören eller Trafikverket var nöjda med jobbet. - Vi kom gemensamt fram till att gemensamt säga upp det här avtalet. Det var viktigt för oss att se till att underhållet skulle skötas och att trafiken inte skulle störas. Malin Holen på Trafikverket i en intervju med Sveriges Radio i november 2011. Tvisten löstes genom att Trafikverket köpte ut Balfour Beatty Rail ur kontraktet för 125 miljoner kronor: - Men borde ni inte ha gjort upp det på förhand, vem som skulle betala vad? - Vi tycker ju att det är tydligt i kontraktet, men vi är oense om den tolkningen. Och därför valde vi den här lösningen vi att gemensamt säga upp det här avtalet. Ett otydligt kontrakt med en underhållsentreprenör leder till att Trafikverket får betala ut 125 miljoner. Vi har frågat Trafikverket om otydligheten i kontraktet bestod i BB Rail kunde ta över underhållet utan att ha de mest effektiva maskinerna. Vi har inte fått svar. Men när vi läser avtalet där kontraktet sägs upp, ser vi att oenigheten bland annat handlar om vem som ska stå för extrakostnader för järnvägsmaskiner. I två program undersöker Kaliber vad som går snett när Trafikverket upphandlar järnvägsunderhållet. Vi har visat att felaktigheter i underlag har lett till dåligt skrivna avtal och att missar i planering ger ökade kostnader. Snart ska vi prata med Trafikverkets högsta ledning men innan dess träffar vi mor och dotter, Kerstin och Ulrika Andersson som står och väntar på tåget till Stockholm på perrongen i Falun. - Jag tycker att det är fantastiskt. Sitta bara och njuta, luta sig tillbaka, titta ut, ha det bra. Så kommer man fram lugnt och tryggt. - Ja, jag tycker också att de skulle satsa mer på tåg. Det är ju väldigt bra sätt att transportera sig. - Varför behöver de satsa mer? - Jag tror att det börjar bli väldigt dåligt med spår och dålig kvalitet. De har inte hållit efter det som de borde. - Varför tror du det? - Jag tror att det är väldigt eftersatt under många år nu. Så nu blir det nog dyrt att fixa till allting, men jag hoppas att de gör det. - Det är klart att det vore fantastiskt om alla kunde transportera sig miljövänligt. Trafikverket har fått mycket kritik för hur de sköter upphandlingarna av underhåll. Bland annat av regeringens utredare och Riksrevisionen. De tycker också att verket borde satsa mycket mer på uppföljningar. Jan-Eric Nilsson är professor på Statens väg- och transportforskningsinstitut och han gjorde ett försök att följa pengarna hur pengarna används för några år sen. - Det fick vi helt enkelt lägga ner, för det gick inte. Man skriver ett avtal på ett antal miljoner på ett visst kontrakt, och då gick det inte att följa upp hur stort kostnadsutfallet blev på samma kontrakt, därför systemet är inte upplagt så att man kan följa de fakturor som kommer in och koppla det till kontraktet. - Hur viktigt är det, skulle du säga, att Trafikverket har koll på sin budget, sina avtal och sina planer? - Det är ju hela uppdraget för Trafikverket. Förr i tiden så underhöll man järnvägen själv. Nu köper man det här och då gäller det att köpa de saker som är förnuftigast att satsa på. Jag tycker att kunskapen att göra systematiska uppföljningar, där finns fantastiskt mycket att lära sig och det finns en resa kvar att göra. - Men vad skulle behöva komma till för att det ska bli en förändring? - Det är ju tiotusenkronorsfrågan även om det skulle heta miljonfrågan nuförtiden, men jag fattar inte att man inte får den här bollen i rullning. - Vad skulle de behöva göra? - Analysera data, hitta folk som kan skriva smarta kontrakt, läsa sig av kommersiella företag som har såna här komplexa kontrakt, det är vad jag tror man skulle behöva göra. Trafikverket har dålig kontroll på både anläggningen och ekonomin, säger forskare och utredare. Men Trafikverkets tillförordnade generaldirektör, Torbjörn Suneson, håller inte med och vill inte heller koppla kollen på anläggningen till upphandlingarna. - Det är två helt olika saker. Upphandlingarna kan vi göra bra ändå. Men vi har bättre koll än man någonsin haft. Sen finns det önskemål från forskare och från Riksrevisionen att vi skulle ha ännu bättre kontroll. Det skulle vi gärna ha också, men vi har absolut tillräckligt bra kontroll för att göra bra upphandlingar. Och när man gör de här beskrivningarna och kopplar kontroll och upphandling, då tror jag inte man är riktigt insatt i hur upphandling går till. - Behövs det inte ett väldigt bra underlag för att kunna göra en korrekt upphandling? - Ju bättre kunskap man har om utvecklingen av spåren, under de fem plus två år, om man utnyttjar optionen som ett underhållskontrakt gäller, desto säkrare blir man om vad som ska göras. Men nu är det ett faktum att det är en gammal anläggning, det är en sliten anläggning, det är jättemycket trafik, så vi kan inte förutsäga exakt vad som sker. Då bygger man in möjligheten att reglera mängder i kontraktet, och det gör man för att försäkra sig om att man inte får onödigt stora riskkostnader. Men det där är detaljer som man kan prata med våra upphandlingsexperter om. - Men verket har ju hamnat i tvist med flera entreprenörer just kring frågor kring kontraktet, vad som ska ingå och vad som inte ska ingå. Är det inte så att om Trafikverket hade haft bättre koll på förutsättningarna, då hade kunnat reglera kontrakten bättre? - Det är möjligt att man hade kunnat undvika det, men det centrala är att det uppstår arbeten som var mer än det man förutsåg och det måste man betala för, för det måste göras. Sen kan det uppstå olika åsikter om hur mycket man ska betala för det och i de här fallen som ni har tittat på är det så att vi har sagt att “nä men så där mycket ska inte skattebetalarna behöva betala för det här” och sen har då entreprenören i fråga hävdat att “vi har gjort det här jobbet, vi ska ha betalt för det” och då använder vi det juridiska systemet, så vi tar det till en juridisk konflikt. Det är alldeles naturligt när man jobbar med kontrakt av olika slag, att om man inte kommer överens, då använder vi rättssystemet. - Men vi har ju hittat att Trafikverket har lämnat fel uppgifter i upphandlingsunderlaget och därefter har man hamnat i tvist med entreprenören. Som lyssnare, skattebetalare så antar jag att man är nyfiken på om det här inte hade kunnat undvikas om man hade haft en bättre koll från verkets sida? - När man har lämnat felaktiga underlag till ett kontrakt, det är olyckligt, det ska vi undvika. Men sånt kan hända och det har uppenbarligen hänt i åtminstone ett fall som jag har hört om. Då måste man se till att man kan reglera det så att det blir sjyst. I det här fallet som du hänvisar till var det ett ursprungskrav som vr långt större än det vi tillslut betalade och vi sparade rätt ordentligt med pengar genom att vi gick in i den tvisten kvalificerat. - Men nu var det en långdragen tvist, dem måste ju ha kostat Trafikverket pengar och resurser också? - Absolut, det kostade den. Så att det är alltid bättre om man vet från början. Men när det inträffar att det blir oklarheter. Då ska man reglera det, och gäller det att inte ge upp och tycka att man ska kämpa för skattemedlen, det gör vi. - Du säger att ni har kämpat för skattemedlen genom att tvista? - Det kan du skriva upp. Vi kämpar för skattemedel varje dag. Torbjörn Suneson delar inte heller Sekos upprördhet över att Infranord nu skrotar arbetsmaskiner som kunde använts på järnvägen. Det var ett regeringsbeslut att låta Infranord få maskinerna vid avknoppningen men det påverkar Trafikverket genom att man nu inte styr vilka maskiner som används i underhållet. - Jag tror att de nya entreprenörerna som kommer in, som gör att - om det nu är som du säger - att de också har maskiner. Så att den där oron, den delar inte jag. - Det är ju maskiner som är investerade med skattepengar från början, vad tänker du om det?? - Det är förmodligen jättebra. Vi måste byta maskinpark även om vi har köpt en lastbil för skattemedel, så någon gång så har den tjänat ut och det har kommit en effektivare eller vad det nu är för maskin man använder. - I det här fallet har de inte tjänat ut, de är fullt fungerande. - Ja, men en gammal spade kan också vara bra, men det kan komma nya maskiner som är mycket effektivare. Trots kritiken mot Trafikverket menar Torbjörn Suneson att man har bra kontroll på hur skattepengarna används överlag, och att inget i kritiken som har riktats är nytt. - Riksrevisionen, forskarna och Gunnar Alexandersson säger ingenting som vi inte själva har sagt och konstaterat, så att vi delar problemanalysen och vi skulle gärna ha möjlighet att uttala oss om det och vi jobbar med att utveckla sådana system, men just nu behövs det mer arbete och tid för att komma dit. - När har ni kommit dit tror du? - Det vet jag inte, det är svårt att sia. - Vad är din målsättning? - Ja, det är jättesvårt att säga, men vi har bra koll och vi ska ha ännu bättre koll. Omvärlden förändras hela tiden, vi lever i en dynamisk tillvaro, så jag tror aldrig vi blir färdiga om jag ska vara ärlig. Jag tror att det är tid som är det viktigaste. Det är tid som behövs, säger Trafikverkets tillförordnade generaldirektör. Men kritiken har riktats under lång tid. Hur mycket längre kan järnvägen vänta? Tina, som är banarbetare och ser rälsen dagligen, säger att det börjar bli väldigt bråttom. - Men när du ser på skicket, är du orolig för att något ska hända? - Ja, det är det där, hur man ska uttala sig om det. Orolig. Ja, det har ju varit ganska frekvent med trasiga korsningar, det har ju alla fått läsa om och det är klart att jag vill ju inte stå här och vara någon Saida och säga att “nu kommer det att hända en katastrof”, men det har ju varit nära nu några gånger, och det man har iakttagit på underhållsbiten, det så klart, underhålls det inte succesivt, åtgärdar man inte månadsanmärkningar, eller rent underhåller rälsen, det så klart det går ju sönder tillslut. Man måste ju underhålla grejer precis som man målar sitt hus eller vad som helst. - Vad ska man tänka som resenär? - Som resenär? En del kollegor säger att “jag åker inte något jävla tåg” - Av dina kollegor som jobbar med järnvägen? - Ja, någon säger så. Men jag åker tåg, det gör jag. - Jag vet bara att det måste ju underhållas på ett mer effektivt sätt och jag upplever, och flera i min bransch, att det är systemfel, högre upp, myndigheten som har hand om det här. Och det hoppas jag politiker också ser och förstår och gör något år det. Tina heter i verkligheten något annat.   Reportrar: Anna Iversen och Micha Arlt Exekutiv producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Analysera mera! Om film som ångestdämpare och gråtkatalysator Möt regissören Susanne Bier som gör Hollywooddebut med dramat Things we lost in the fire där hon sin vana trogen kryper in i huvudpersonernas inre. Det handlar om sorgens mekanismer och kampen för att gå vidare. En film som kanske i sig har läkande kraft? Filmterapeuten Ursula S. Henningsson tror i alla fall på spelfilmens möjligheter att lära människor empati och hjälpa dem att förstå sig själva. Hör henne hålla i gruppterapi med en misstänksam Kinoredaktion. För hur sunt är det att använda rom-koms som psykofarmaka? Eller att bryta ihop efter en visning av Farväl Falkenberg? Och varför är det så plågsamt att se om filmerna man älskade som tonåring? I veckans klassiker minns vi tv-serien MASH. I år är det 25 år sedan det sista avsnittet sändes av den anarkistiska krigskomedin, som testade gränserna med sin svarta humor inramad av Koreakrigets grymheter.