Podcasts about erpenbeck

Hvordan påvirker store historiske og politiske omvæltninger os som mennesker? Hvad sker der, når et samfund – og et individ – mister fodfæstet? Kan de magtmekanismer, vi ser i et politisk system, afspejle sig i et destruktivt kærlighedsforhold? Det undersøger en af Tysklands største forfattere, Jenny Erpenbeck, i Kairos. Romanen er en rystende fortælling om kærlighed, magt og afhængighed – og viser os, hvordan et samfunds totale sammenbrud kan spejles i en erotisk relation. I denne podcast taler Erpenbeck med ph.d. Anna Sandberg om hukommelse, magt og forandring med afsæt i Kairos. Podcasten er optaget til arrangementet "International Forfatterscene: Jenny Erpenbeck (DE) i samtale med Anna Sandberg", som foregik på Det Kongelige Bibliotek i Den Sorte Diamant 31. marts 2025. Det kan du læse mere om her. Forfatter: Jenny Erpenbeck Samtalepartner: Anna Sandberg Speak: Lise Bach Hansen Podcasten er produceret i samarbejde med GoLittle Creative.

Jenny Erpenbeck er unik i sine kunnskapsrike, dyptloddende og fryktløse skildringer av tysk og europeisk historie. Forfatterskapet hennes omtales som et av vår tids viktigste, og kritikerne snakker ofte om når, og ikke hvis Erpenbeck får Nobelprisen i litteratur. I år ble også hennes siste roman Kairos belønnet med den internasjonale Bookerprisen. Her følger vi et stadig mer dysfunksjonelt kjærlighetsforhold, som speiler den autoritære og langsomt døende DDR-staten der romanen foregår. Det handler om kjærlighet og lidenskap, men minst like mye om makt, kunst og kultur.I forfatterskapet kombinerer Erpenbeck sterk historisk bevissthet med et formsikkert og fintfølende språk, og skriver frem Europas nære historie med skarp og særegen stemme. Bøkene hennes undersøker temaer som identitet og hukommelse, og viser oss de menneskelige omkostningene i de totalitære regimenes tid i Europa. Hvordan fortsetter fortiden å forme nåtiden og fremtiden?Forfatterskapet til Erpenbeck inkluderer noveller, essays, skuespill og en rekke kritikerroste romaner, og fire av dem er hittil utgitt på norsk i Ute Neumanns oversettelse: Gå, gikk, har gått, Alle dagers ende, Hjemsøkelse og Kairos.Når Erpenbeck gjestet Litteraturhuset 5. november 2024, møtte hun forfatter og forlegger Mattis Øybø til en samtale om mørk og brennhet europeisk historie.Arrangementet er på engelsk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

With her deep and fearless portrayals of German and European history, Jenny Erpenbeck is a unique voice in world literature. Her authorship is widely considered to be among the most important of our time, leaving critics to discuss when, and not if she receives the Nobel prize for literature. This year, her latest novel Kairos was awarded the International Booker prize. In Kairos, we follow an increasingly dysfunctional couple, mirroring the dying nation state of the DDR, where the novel is set. It is a novel about love and passion, but equally about the relationship between power and the arts.In her writing, Erpenbeck combines an acute awareness of history with succinct prose and a daring sense of form and composition. Through short stories, essays, plays and a host of critically acclaimed novels, she explores themes such as identity and memory and shows us the human costs of totalitarian regimes. How does the past continue to shape our present and future?Now, Erpenbeck is joined by author and editor Mattis Øybø at the House of Literature for a conversation on a dark and burning European history. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Da Margaret Atwood begynte på mesterverket The Handmaid's Tale (Tjenerinnens beretning) i 1984, var hun på et skriveopphold i Vest-Tyskland, bare et steinkast fra muren mot Øst-Berlin, med sitt allestedsnærværende hemmelige politi. Verdenen på den andre siden av jernteppet var en klar inspirasjon for den verdenskjente framtidsdystopien hennes, der hun lagde seg en regel om å ikke legge til noe i Gileads univers som ikke allerede har skjedd på et tidspunkt i vår historie.På den andre siden av muren, i DDR, vokste Jenny Erpenbeck opp, og var vitne til både republikkens storhetstid og dens fall og det kapitalistiske Vestens seier bare få år senere. I sitt prisvinnende forfatterskap har Erpenbeck utforsket Tysklands og det øvrige Europas komplekse historie, der vanlige mennesker blir fanget av sin tids grandiose ideer og omveltninger.Både Atwood og Erpenbeck har befattet seg litterært med totalitarisme, med historien og hvordan den former nåtiden og framtiden, med den skjøre virkeligheten vi lever i, og hvor lett den kan vippe over i brutalitet. De skriver begge lyrisk og nyskapende skjønnlitteratur, og tar i bruk mytologi, annen litteratur og filosofi, men forbindelsene til verden rundt oss - enten det er fortiden, nåtiden eller mulige framtider vi er på vei mot - er aldri langt unna.Margaret Atwood står bak mer enn 70 utgivelser av romaner, poesi, noveller, barnebøker og essaysamlinger. Fortellinger som The Handmaid's Tale og MaddAddam-trilogien har gjort henne kjent verden over, og en rekke av bøkene hennes har blitt adaptert til film, TV, opera og ballett. I likhet med Erpenbeck trekkes hun ofte fram som en av de store favorittene til å vinne Nobelprisen i litteratur.Jenny Erpenbeck er forfatter av en lang rekke kritikerroste og prisbelønte romaner, novellesamlinger, skuespill og essays. Hennes seneste roman, Kairos, vant tidligere i år den gjeve internasjonale Booker-prisen.Denne podkasten er fra da disse to fabelaktige forfatterne møttes på en scene for første gang, til en samtale om historie og samfunn, erindring og framtidshåp. Samtalen ble ledet av Helge Jordheim, professor i kulturhistorie ved Universitetet i Oslo.Arrangementet foregikk i Universitetets Aula 2. November 2024. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

When she began her masterpiece The Handmaid's Tale in 1984, Margaret Atwood was living in West Berlin, just a stone's throw away from the Wall to East Berlin, with its omnipresent secret police. The world behind the Iron Curtain clearly influenced her famous future dystopia, in which she set as a rule that she would not include any horrors that humans had not already done in some other place or time in history.On the other side of the Wall, author Jenny Erpenbeck grew up in the east, the German Democratic Republic (DDR), experiencing the country's zenith as well as its disintegration and the victorious capitalist West just a few years later. In her award winning body of work, Erpenbeck has gone on to explore the complex history of Germany and greater Europe, where ordinary citizens become hostages to the grand ideas and ruptures of the times.Both Atwood and Erpenbeck are concerned with totalitarianism, with history and how it informs the present and the future, with our fragile normality, and how quickly it can turn into brutality. While they write lyrical and innovative fiction - incorporating mythology, literature and philosophy - the links to the world around us, either past, present or futures we are headed towards, are always there.Margaret Atwood has published more than 70 books of poetry, short story collections, novels, children's books,and essay collections. Stories like The Handmaid's Tale and the MaddAddam trilogy have made her a name across the world, and a number of her books have been adapted to film, TV, opera and ballet, and, like Erpenbeck, she is regularly mentioned as a favorite for the Nobel prize in literature.Jenny Erpenbeck is the author of a number of critically acclaimed and award winning novels, short story collections, plays and essays. Her latest novel, Kairos, won the 2024 International Booker Prize.In this event, these two exceptional authors met for the first time on stage, for a conversation about history and society, memory and hope for the future. The conversation was moderated by Helge Jordheim, professor of cultural history at the University of Oslo.The conversation took place on November 2st, 2024 in The University of Oslo's Ceremonial Hall. LitHouse is a podcast from the House of Literature in Oslo, presenting adapted versions of lectures and conversations featuring international writers and thinkers. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kirjandussates (uus) raamat on külas Diana Koit. Teemaks uued Puändi raamatud, “Kollane tapeet”, Erpenbeck & kõik muu, mis meelel. Saatejuht on Elisa-Johanna Liiv.

Germany's Jenny Erpenbeck is the winner of the International Booker Prize 2024 for her novel Kairos, translated by Michael Hofmann. She spoke with Eleanor Wachtel, who chaired the International Booker Prize jury, in 2015 about The End of Days, an imaginative story that spans the 20th century through the eyes of a character who lives multiple versions of her life. Erpenbeck also reflects on her own childhood, growing up in a literary family in East Berlin before the fall of the Wall, and the ways in which history, politics and her experience with personal and national transformations have inspired her work.

De Duitse (Oost-Berlijnse) Jenny Erpenbeck won dit jaar samen met vertaler Michael Hofman de International Booker Prize voor haar boek Kairos.. De Nederlandse editie is vertaald door Elly Schippers. Kairos. speelt zich grotendeels af in Oost-Berlijn, waar in 1986 de jonge studente Katharina en 34 jaar oudere, getrouwde schrijver en radiomaker Hans elkaar toevallig ontmoeten in de bus. Ze voelen zich direct tot elkaar aangetrokken. Er ontstaat een allesverzengende liefde, die echter verre van gelijkwaardig is. Dit alles tegen de achtergrond van een ingrijpende maatschappelijke en politieke omwenteling.Charlotte, Ellen, Joost en Marja kijken naar hoe Erpenbeck de personages aan de geschiedenis verbindt. Hoe is dit boek opgepakt buiten Duitsland? Een luisteraar is benieuwd naar onze favoriete boeken en podcasts over schrijven.BOEKENTIPSBoeken over schrijvenAnne Lamott - Bird by BirdNatalie Goldberg - Writing Down The Bones James Wood - How Fiction Works (Hoe fictie werkt, vert. Arie Storm)George Saunders - A Swim in a Pond in the Rain (Een duik in de vijver in de regen, vert. Erik Bindervoet, Robbert-Jan Henkes)Writers at Work: The Paris Review InterviewsPodcasts over literatuur / poëzieClose Readings (London Review of Books) The New Yorker Fiction Hour De Poëziepodcast (SLAA)Poëzie Vandaag Sponsor: Afrika Festival HertmeBekijk het volledige programma en bestel je tickets op www.afrikafestivalhertme.nl Met de code boekenfm ontvang je 10% korting op je ticketsZie het privacybeleid op https://art19.com/privacy en de privacyverklaring van Californië op https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Schriftstellerin Jenny Erpenbeck und Übersetzer Michael Hofmann haben den International Booker Prize für Belletristik gewonnen. Sie wurden für den Roman "Kairos" ausgezeichnet. Erpenbeck erzählt darin eine Liebesgeschichte in der untergehenden DDR. Biesinger, Gabi www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit

Horrende Miet- bzw. Kostenexplosion - Hiobsbotschaft für das erfolgreiche Kulturfestival Bamberg. Mit Claudia Grimme. Literarische Sensation: Berliner Autorin jenny Erpenbeck erhält in London renommierten Booker Prize. Von Gabi Biesinger, ARD-London. Sowie: Begegnung mit alten Bekannten - Windstärke 17, das neue Buch der Schriftstellerin Caroline Wahl. Von Judith Heitkamp.

Unser heutiger Gast ist Mechthild Erpenbeck, Diplom-Pädagogin, Psychologin, Systemische Beraterin, Gruppendynamikerin (DGGO), Supervisorin und Lehrsupervisorin (DGSv); Senior Coach (DBVC); Theaterregisseurin und -autorin, Inszenierungen an zahlreichen Stadt- und Landesbühnen, Gründung und Leitung einer spartenübergreifenden Theatercompagnie in Berlin; Mechthild Erpenbeck ist bei Carl-Auer Autorin des Buches Mitschwingen und Dazwischengehen – Systemisch-gruppendynamische Prozesskompetenz in Beratung und Training und von Wirksam werden im Kontakt - Die systemische Haltung im Coaching. Folgen Sie auch den anderen Podcasts von Carl-Auer: autobahnuniversität www.carl-auer.de/magazin/autobahnuniversitat Blackout, Bauchweh und kein` Bock www.carl-auer.de/magazin/blackout-bauchweh-und-kein-bock Cybernetics of Cybernetics www.carl-auer.de/magazin/cybernetics-of-cybernetics Frauen führen besser www.carl-auer.de/magazin/frauen-fuhren-besser Formen (reloaded) Podcast www.carl-auer.de/magazin/formen-reloaded-podcast Heidelberger Systemische Interviews www.carl-auer.de/magazin/heidelberger-systemische-interviews Zum Wachstum inspirieren www.carl-auer.de/magazin/zum-wachstum-inspirieren

Gutzeit, Angelawww.deutschlandfunk.de, Büchermarkt

Literaturredakteurin Katrin Schumacher stellt vor: "BOCTOK. Reisen durch das ehemalige Sowjetreich" von Joachim Behm, "Zwischen Erde und Himmel" von Peter Frankopan und Jenny Erpenbecks "Über Christine Lavant".

In dieser Folge spricht Heinz über das Buch „Mitschwingen und Dazwischenstehen“ von Mechtild Erpenbeck. Es geht um das, was jede Gruppe und jede Gruppensituation auszeichnet: Eine spezifische Gruppendynamik. Wie lässt sich dieses komplexe Geschehen erfassen? Was sind wirkmächtige Faktoren? Was bedeutet es, wenn Erpenbeck schreibt, als Moderator oder Leiter müsse man über „Prozesskompetenz“ verfügen? Heinz erzählt, wie die Autorin versucht, das Unfassbare fassbar zu machen. Wenn dir unser Podcast gefallen hat, ist das größte Kompliment, das du uns machen kannst, dass du uns deinen Freunden weiterempfiehlst. Selbstverständlich freuen wir uns auch über Feedback, Anregungen, Themenvorschläge oder deine Geschichte. Schreib uns dazu eine E-Mail an chancenderzuversicht@gmail.com

Jenny Erpenbeck begeistrer kritikere og publikum med sine romaner. I fjor kom "Kairos", om et kjærlighetsmøte på tvers av generasjonene i 1980-tallets DDR. Erpenbeck gjestet Sølvberget i februar 2023, og her kan du høre samtalen. --- Innspilt på Møteplassen i Sølvberget i februar 2023. Medvirkende: Jenny Erpenbeck og Brita Strand Rangnes. Produksjon: Åsmund Ådnøy

Borussia Mönchengladbach ist auch in dieser Saison ein Rätsel. Topleistungen wechseln sich mit großen Enttäuschungen ab. Wie leiden die Fans? Haben sie vielleicht einen Lösungsvorschlag für die Wankelmütigkeit ihres Lieblingsclubs? Die Warendorfer Fohlen sind mit mehr als 350 Mitgliedern einer der größten Fanclubs überhaupt. Vorsitzender Christian Erpenbeck weiß auch nicht, wie man die Inkonstanz abstellen kann.

Borussia Mönchengladbach ist auch in dieser Saison ein Rätsel. Topleistungen wechseln sich mit großen Enttäuschungen ab. Wie leiden die Fans? Haben sie vielleicht einen Lösungsvorschlag für die Wankelmütigkeit ihres Lieblingsclubs? Die Warendorfer Fohlen sind mit mehr als 350 Mitgliedern einer der größten Fanclubs überhaupt. Vorsitzender Christian Erpenbeck weiß auch nicht, wie man die Inkonstanz abstellen kann.

När bilder gick från att vara ägda objekt till delade filer tappade vi kontroll över vår egen historia. Hanna Johansson funderar på vad som händer när vi förlorat rätten att glömma. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det var en varm aprildag när jag och en vän av en slump passerade en kuriosaaffär i Berlin, full av udda prydnadssaker och gamla VHS-filmer. Ingenting som var till salu där verkade vid första anblick värdefullt. Men precis utanför ingången fanns någonting som höll oss trollbundna en lång stund. Det var en stor kartong, fylld till bredden med fotografier.De flesta var svartvita. De föreställde människor som befann sig ”mitt i livet.” Tre män sittande sida vid sida, leende mot kameran, en av dem fingrande på en cigarett han var i färd med att dra ur paketet. Två män och två kvinnor på var sin sida om ett bord framför ett fönster, och utanför fönstret ett hav; det såg ut som om bilden var tagen på en färja. På bordet stod ölflaskor, dricksglas, en bok och ett par glasögon som någon i sällskapet måste ha tagit av sig inför fototillfället.Ett foto stack ut genom att vara i färg. Det föreställde en kvinna klädd i gult, framför en gul vägg, och en brandgul soffa med en rund, gul kudde. Färgskalan fick bilden att likna František Kupkas berömda gula självporträtt, och faktum är att blixtreflektionerna i kvinnans sminkade ansikte åstadkom något som liknade penseldrag. Fotografiet verkade vara förhållandevis nytt, taget på åttiotalet, kanske, snarare än på fyrtio-, femtio- eller sextiotalen, som de andra. Denna omständighet gjorde bilden särskilt kuslig. Det gick att begripa att de svartvita människorna var döda, antagligen sedan länge. Men den här kvinnan kunde vara vid liv. Hon borde vara vid liv. Varför hade då hennes porträtt hamnat här, liggande löst i en kartong utanför en kuriosaaffär? Vem var hon? Och vem var det som hade glömt henne?I The End of Forgetting: Growing Up With Social Media skriver författaren och medieforskaren Kate Eichhorn om hur spridningen av fotografier och filmer på sociala medier på ett radikalt sätt har förändrat människors förmåga att minnas – eller, rättare sagt, att glömma. Förr i tiden, skriver hon, var det möjligt att fysiskt utplåna gamla bilder som inte längre bekräftade nuets självbild. På så vis gick det att utöva en viss kontroll över hur man själv framstod, och att lämna saker bakom sig för gott. Det privilegiet har inte den som vuxit upp på Internet. I de sociala mediernas barndom, på chattrummen och forumens tid, fanns ett löfte om att kunna pröva olika identiteter och glömma vem man var. Många sociala medier utvecklades istället till platser som förhindrar glömska, till klumpiga och dåligt organiserade men välfyllda arkiv.Glömskeförlustens pris är förlusten av skönhet. Den som hemsöks av souvenirer och bevis för den egna existensen kan inte lika enkelt romantisera och mytologisera det förflutna. Man berövas möjligheten att förtränga vissa saker, att återberätta händelser – även för sig själv – på ett sätt som får dem att kännas uthärdliga. Medan det är möjligt att presentera en redan från början romantiserad och friserad version av sitt liv på sociala medier, visar Eichhorn hur det är nästintill omöjligt att återta kontrollen över en bild eller film som fått spridning bortom den egna tidslinjen. Berättelsen om det egna livet blir då mer ”sanningsenlig”, skulle man kunna tänka sig. Mer komplex. Samtidigt finns det erfarenheter man kanske bara kan leva med genom att ljuga en smula, från pinsamheter till rena trauman. Det dokumenterade livet på sociala medier innebär ett löfte om att aldrig kunna bli bortglömd, men också ett hot om att alltid kunna bli upptäckt.Eichhorn skriver om en reklamslogan för en av de tidigaste pocketkamerorna, från 1913: ”I ögonblicket – glädjen i att ta en bild – efteråt ägandets njutning.” När Instagram exakt hundra år senare lanserade en ny slogan löd den: ”Fånga och dela världens ögonblick.” Där den förra formuleringen betonade ägandet låg nu emfasen på delandet: världens ögonblick skulle fångas, sedan spridas, ibland långt bortom sina ursprungliga sammanhang. Kontrollförlusten när ett fotografi av dig hamnar i en främlings händer, löst liggande i en kartong och till salu för några kronor, äger numera rum i samma ögonblick som bilden publiceras. Tiden på sociala medier framstår som ett spöklikt evigt nu. Idag är det din döda väns födelsedag, kan Facebook påminna, skicka en hälsning så blir den nog glad! – en uppmaning som snart bara hörsammas av gradvis allt mer avlägset bekanta, innan de också understödda av algoritmerna till slut ger upp.Det gula fotografiet påminde också om en scen i Jenny Erpenbecks roman Natt för gott. Premissen är att huvudpersonen dör i vart och ett av romanens fem kapitel. Först dör hon som spädbarn i en by i Galizien, sedan som tonåring i Wien, sedan som ung kvinna i Sovjetunionen, sedan som medelålders i DDR och, till sist, dagen efter sin nittioårsdag i Berlin efter murens fall. Till varje död hör en serie tillfälligheter. Varje död utom möjligtvis den sista hade kunnat undvikas genom ett slumpmässigt fattat beslut, antingen av henne själv eller av någon annan. Vid varje död förändras också tidpunkten och omständigheterna kring den andra dödens inträde, då när ingen längre ska finnas som har känt henne.I romanens sista kapitel kliver huvudpersonens vuxne son in på en antikaffär i Wien, på jakt efter en födelsedagspresent till sin mor. Han överväger en vacker och prisvärd utgåva av Goethes samlade verk, i stort sett felfri sånär som på det nionde bandets lite avskavda rygg. Men, konstaterar han, det vore för otympligt att transportera böckerna på tåget till Berlin. Han lämnar kvar dem i butiken.Det sonen inte vet är att precis den utgåvan av Goethes samlade verk brukade stå i hans mors barndomshem, att skadan på det nionde bandet uppstod i samband med mordet på en av hans förfäder, och att just de böckerna en gång i tiden varit föremål för omsorg, noggrant bevarade för framtiden. ”Kanske”, skriver Erpenbeck, ”äger de här efterlämnade sakerna hemliga krafter.” Men vad för krafter de än äger kan sonen inte uppfatta dem. Han går ovetande miste om den sista möjligheten att återföra dem till den enda människan ännu i livet som, kanske, hade kunnat göra det.Samma gäckande känsla av förlorad magi som detta ingav mig, väcktes också av det gula fotografiet. En känsla av att det borde finnas någon nu levande människa som skulle kunna berätta om den främmande kvinnan på bilden, men att det vore nästan omöjligt att hitta den. Samtidigt fanns det något märkligt fridfullt i insikten om hur lite bilden berättade för en främling. På så vis verkade något av kvinnans integritet ha bevarats. Vem var det som hade glömt henne? Kanske var svaret så enkelt som att hon själv velat göra sig av med fotografiet, glömma eller döda just denna bild av sig själv. Och låta någon annan leva i dess ställe.Hanna Johansson, författare och kritikerLitteraturKate Eichhorn: The end of forgetting – Growing up with social media. Harvard University Press, 2019.Jenny Erpenbeck: Natt för gott. Översättare: Ulrika Wallenström. Albert Bonniers förlag, 2016.

Ada Vigliani"Tessiture di sogno"W. G. SebaldAdelphihttps://www.adelphi.it/Traduzione di Ada ViglianiA cura di Sven MeyerSebald si è spesso presentato ai lettori nei panni del viandante saturnino, sulle trac­ce degli autori prediletti oppure intento a ricostruire le traiettorie di esistenze erra­bonde e sradicate, attraverso paesaggi sem­pre vividamente descritti, si tratti del Suf­folk o di una città italiana. In realtà è stato soprattutto un viaggiatore nel tempo, perché «occuparsi del passato ... è ciò che fanta­smi e scrittori hanno in comune»: e se la Storia obbedisce a leggi imperscrutabili, resta quanto meno la possibilità di coglie­re, vagabondando in libertà attraverso il passato, barbagli di una verità che ci sareb­be altrimenti negata. Accade quando Sebald, in Corsica, scopre il tenace rappor­to - perturbante per noi che tendiamo a sbarazzarci della memoria come di una zavorra - che lì da sempre si intrattiene con i morti, e in particolare la sorprenden­te figura dell'acciatore, vero ponte fra la vita e l'aldilà. O quando la cronaca – fissata nei Diari – del viaggio da Praga a Parigi com­piuto da Kafka nel 1911 insieme a Max Brod gli si rivela misteriosamente un river­bero dei suoi stessi ricordi, al punto che le varie tappe gli sono «più familiari di quan­to lo sia mai divenuto in seguito qualsiasi altro luogo». O, ancora, quando grazie a Nabokov, incarnazione del senso più verti­ginoso dell'esilio, comprende che «se vo­gliamo annullare il tempo possiamo riu­scirci solo a patto di rievocare minuziosa­mente gli oggetti da un pezzo caduti nel­l'oblio». Laddove, come in queste pagine, l'impresa abbia successo, si attinge infatti «un regno luminoso, appena soffuso di un alito surreale come lo sono tutti i prodigi, e ci si ritrova, per così dire, sulla soglia del­la rivelazione di una verità assoluta».Ada Vigliani, traduce dal 1982 autori classici e contemporanei, fra i quali Goethe, Schopenhauer, Musil, Canetti, Assmann, Petrowskaja, Erpenbeck e l'opera completa di Sebald. Dal 2008 tiene corsi di traduzione editoriale dal tedesco. Per le sue traduzioni ha ricevuto i più importanti riconoscimenti a livello internazionale, tra cui nel 2016 il Premio italo-tedesco per la traduzione letteraria.IL POSTO DELLE PAROLEAscoltare fa Pensarehttps://ilpostodelleparole.it/

Erpenbeck, Jennywww.deutschlandfunkkultur.de, LesartDirekter Link zur Audiodatei

Unser heutiger Gast ist Mechtild Erpenbeck, Psychologin, Systemische Beraterin, Supervisorin und Lehrsupervisorin, und – nicht zuletzt –Gruppendynamikerin. Sie ist Autorin des „jungen Klassikers“ Wirksam werden im Kontakt – Die systemische Haltung im Coaching, der mittlerweile in der 4. Auflage ausgeliefert wird. Seit 1998 ist sie in verschiedenen Praxisfeldern der Organisations- und Individualberatung tätig. Inhaberin der Beratungspraxis CONSULTACT in Berlin. Zudem ist Mechtild Erpenbeck Theaterregisseurin und -autorin mit Inszenierungen an zahlreichen Stadt- und Landesbühnen, Gründerin und Leiterin einer spartenübergreifenden Theatercompagnie in Berlin. Auch darüber sprechen wir bei Sounds of Science im Zusammenhang mit ihrem neuen Buch Mitschwingen und Dazwischengehen. Systemisch-gruppendynamische Prozesskompetenz in Beratung und Training. Was nutzt im beraterischen Theater die tatsächliche Erfahrung mit Theater, Dramaturgie und Choreographie? Wie erschließt sich diese über Metaphern, die für viele so klar anschlussfähig sind? Warum sind gruppendynamisches Knowhow und gruppendynamische Selbsterfahrung so wichtig und basal für kompetente Gestaltung von Beratungsprozessen sowie in der Ausbildung zum Berater bzw. zur Beraterin? Und warum kommen sie in Ausbildungen dennoch sträflich selten vor? "Carl-Auer Sounds of Science" finden Sie auch auf: Apple Podcasts podcasts.apple.com/de/podcast/carl…ce/id1487473408 Spotify open.spotify.com/show/6wX82k2waqcU8IDUK9Vn7o Stitcher www.stitcher.com/show/carlauer-sounds-of-science Deezer www.deezer.com/de/show/862242 SoundCloud @carlauersoundsofscience Facebook www.facebook.com/carlauersoundsofscience/ Folgen Sie auch unserem anderen Podcast, der "autobahnuniversität", auf: SoundCloud @carlauerverlag Apple Podcasts podcasts.apple.com/de/podcast/carl…1479529658?mt=2 Spotify open.spotify.com/show/0HVLyjAHZkFMVr9XDATMGz Facebook www.facebook.com/carlauerautobahnuniversitaet/ Und folgen Sie auch "Heidelberger Systemische Interviews" auf: Apple Podcasts podcasts.apple.com/us/podcast/heid…ws/id1612033161 Spotify open.spotify.com/show/1R6KDwMFBUOIw6Hx9e8tE1 SoundCloud @systemische-interviews Sowie dem Carl-Auer Verlag auf: Twitter twitter.com/carlauerverlag Instagram www.instagram.com/carlauerverlag/ YouTube www.youtube.com/carlauerverlag Facebook www.facebook.com/carlauerverlag/ Oder schauen Sie hier vorbei www.carl-auer.de

Varje vecka väljer en medarbetare ett ord i tid. Katarina Wikars har valt "ekolod". Den tyska författaren Walter Kempowski  livsverk var "Das Echolot" - "Ekolodet", en gigantisk kollektiv dagbok från kriget.  Ett monumentalt minnescollage. I årtionden samlade han material från vissa veckor av andra världskriget:  dokument, brev, notiser, fotografier och till slut hade han 8000 dokument och 100 000-tals fotografier, han måste bygga ut huset.Det blev slutligen 10 band som gavs ut mellan 1993 och 2005, de enskilda vittnesmålen stiger upp mot ytan innan glömskan grumlar allt. Och det har vi inte råd med menade Kempowski.Av en händelse hittar jag en essä av den tyska författaren Jenny Erpenbeck om Kempowski. Den heter "Can we ever escape history?" Hon kallar hans författarskap ett motgift mot det han tvingades genomleva som ung.  Han föddes1929, växte upp i hamnstaden Rostock som bombades 1942, såg de utmattade flyktingarna komma av båtarna österifrån i krigets slutskede, fadern stupade på Östfronten och efter kriget blev Kempowski anklagad av Sovjetunionen för att vara amerikansk spion och satt åtta år i fängelse. När han kom ut var det i DDR och han tog sig till väst, blev lärare och författare.Varför klarar sig ett hus och ett annat inte när det faller bomber, varför dör en femtonåring i krig och en annan klarar sig? Frågorna om slumpen, ödet och historiens malström, kan en människa göra skillnad eller är mänskligheten dömd att misslyckas gång på gång på grund av glömska och godtycke? Det var dessa frågor som upptog Kempowski. Själv sa han att åren i fängelset lärt honom lyssna, och i "Ekolodet" finns otaliga vittnesmål: Erpenbeck berättar om brevet från den svältande ryska soldaten till fästmön, instruktioner från Himmler att anlägga en örtträdgård i Dachau, en judisk kvinnas självmord, motståndskämpen Sophie Scholls anteckningar om Gud. Den enskilda människans förtvivlan, hopp, sorg, egoism, ondska ljuder där genom historien, vem lyssnar?Och idag: Bilderna inifrån Ukraina, människorna på flykt, ibland möter vi en blick, hör en gammal kvinna gråta, ser ett barn med gosedjur bakom en immig tågruta. På några mikrosekunder för den nya tekniken ut deras vittnesmål i upplagor av miljoner på alla plattformar i världen. Det som människorna i den gamla tiden fick vaska fram ur glömskan bildar redan ett monumentalt kollektivt rop.    "Efter varje krig måste någon städa upp." Så börjar den. Den polska nobelpristagaren Wislawa Szymborskas dikt Slutet och början. "Efter varje krig måste någon städa upp". "Det gör sig inte på bild och pågår i åratal." Men hör, i sista strofen hopp:" I gräset som täcker orsak och verkan måste väl någon ligga med ett ax mellan tänderna och titta upp i molnen." Då när någon burit bort de rostiga argumenten till sophögen.

Our guest in this episode is the German writer Jenny Erpenbeck. She talks about hope and despair, time and empathy, writing routines, refugees, and the importance of things. Read more in our show notes here.Talking to Erpenbeck is the Norwegian writer Kjersti Annesdatter Skomsvold, one of three guest interviewers as Linn Ullmann takes some time off to finish her novel. You can read more about Skomsvold and our two other guest interviewers here. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sarival Sosič: Sin in sin Aleksander Peršolja: Poklekni in moli bogovom Jenny Erpenbeck: Ob koncu dni Uroš Zupan: Arheologija sedanjosti Recenzije so napisale Ana Geršak, Nada Breznik, Nives Kovač in Barbara Leban.

Prof. Dr. John Erpenbeck ist einer der ganzen Großen im Bereich Kompetenzentwicklung und Kompetenzdiagnostik im deutschsprachigen Raum. Er leitete viele Forschungsprojekte und Forschungsverbünde zum Thema Kompetenzen. Hier haben auch wir uns kennen- und schätzen gelernt. Er entwickelte den Kompetenzatlas und begründete zusammen mit Kollegen das KODE-System. John Erpenbeck ist Jahrgang 1942, aber immer noch aktiv, vor allem schreibend. Besonders intensiv befasst er sich seit einigen Jahren mit dem Thema „Werte“. Hierzu erscheint im November 2020 sein Buch „Die Wertegesellschaft“: https://www.springer.com/de/book/9783662615553 Mehr zu John Erpenbeck unter: https://de.wikipedia.org/wiki/John_Erpenbeck

In German Jenny Erpenbeck’s most recent novel, The End of Days, her main character dies a total of five times; first as a baby, then as a young girl in a Europe between two world wars, then as a revolutionary fallen from grace in one of Stalin’s Siberian camps, then as a celebrated East-German writer and lastly as a 91 year old in a nursing home in a reunited Berlin. Erpenbeck is considered one of Germany’s leading contemporary writers. In an original, sharp and truly characteristic voice, Erpenbeck puts Europe’s recent history into writing. The Jewish pogroms prior to world war two, the choices and fates of individuals in the face of our century’s revolutionary powers, and how the aftermath of these choices plays out in contemporary Germany. Erpenbeck was first translated into Norwegian in 2017 with the novel Go, Went, Gone, which was recently longlisted for the International Man Booker Prize. The novel tells the story of a retired Classics professor who takes an interest in a group of hunger striking African migrants and their destiny, another piece of central history in a finely tuned literary form. Hear Erpenbeck in conversation with literary critic Kaja Schjerven Mollerin. The conversation took place on May 30th 2018.   LitHouse is a podcast from the House of Literature in Oslo, presenting adapted versions of lectures and conversations featuring international writers and thinkers. Music by Apothek.

Tyske Jenny Erpenbeck er aktuell på norsk med Alle dagers ende, en roman der hovedpersonen rekker å dø hele fem ganger, først som spedbarn, deretter som ung jente i et Europa mellom to verdenskriger, så som revolusjonær som har falt i unåde i en av Stalins fangeleirer i Sibir, deretter som feiret østtysk forfatter og en siste gang som 91-åring på et pleiehjem i et gjenforent Berlin. Erpenbeck regnes som en av vår tids ledende tyske forfattere. Originalt, skarpt og med en helt særegen stemme skriver Erpenbeck fram Europas nære historie. De jødiske pogromene i forkant av andre verdenskrig, individenes skjebnevalg i møte med vårt århundres revolusjonære krefter og hvordan ettervirkningen av disse valgene spiller seg ut i dagens Tyskland. Erpenbeck ble for første gang oversatt til norsk i 2017. Går, gikk, har gått forteller historien om en pensjonert klassisk-professors engasjement i en gruppe sultestreikende afrikanske immigranters skjebne, også der brennhet historie i en finslipt litterær form. Hør Erpenbeck i samtale på engelsk med litteraturkritiker Kaja Schjerven Mollerin. Samtalen fant sted på Litteraturhuset 30. mai 2018.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Musikk av Apothek.

Roughly one million migrants and refugees arrived in Europe in 2015, fleeing violence and poverty in the Middle East and North Africa. Germany accepted the great majority of asylum seekers — 890,000 according to the Federal Office for Migration and Refugees. In the midst of political backlash that followed, German author Jenny Erpenbeck sought to humanize the crisis in her 2017 novel, “Go, Went, Gone.” In it, she tells the story of a retired German academic who befriends a group of North African migrants in Berlin. Prior to writing the book, Erpenbeck spent time with migrants, including a Nigerian man named Bashir who became the inspiration for one of her main characters. “He was a bit like the president of the group, but of course, he was no president and the group was made of different people from different countries in Africa,” Erpenbeck said. “And he really fought for his people.” Bashir, like many migrants, lost loved ones on the treacherous journey from Africa to Europe across

Författare är bara snäppet mindre egocentriska än journalister, skrev George Orwell. Är det sant? Författaren Lena Andersson reder klarhet. Och Sven Wollter om rätten till sin egen död. George Orwell är kanske mest känd för sin dystopi 1984 om framtidens övervakningssamhälle. Men han skrev även essäer. I vår kommer en nyutgåva av hans texter ut. I veckans program tar sig författaren Lena Andersson an hans tvångsmässa ärlighet och anledningar till att skriva.Sven Wollter känd som skådespelare, och nu även författare. Det handlar om rätten till sin egen död, och är en berättelse utan tydliga konflikter. Så vill han själv beskriva sin debutroman Hon, han och döden.Och så åker vi till Berlin och träffar Jenny Erpenbeck som skrivit en roman om berättelser bortom Berlinmuren.Lundströms Bokradio har en egen spotifylista idag med tre nya låtar från programmet. Billie Holiday - Strange Fruit Kristofer Åström - "Yeah, Oh, that's nice" Stures Dansorkester - "Tillvaroturist"Följ spellistan genom att klicka "prenumerera" när du följer länken här:Lundströms Bokradios spellista på Spotify

If you only read one novel this year, make it The End of Days. A book that takes a series of surprising turns, it confirms German author Jenny Erpenbeck as ‘one of the finest, most exciting authors alive’. That reviewer was fellow novelist Michel Faber, who talks to Erpenbeck about a novel in which the heroine, over the course of a long 20th century life, meets death several times, yet still keeps on going. This event was recorded live at the Edinburgh International Book Festival.

If you only read one novel this year, make it The End of Days. A book that takes a series of surprising turns, it confirms German author Jenny Erpenbeck as ‘one of the finest, most exciting authors alive’. That reviewer was fellow novelist Michel Faber, who talks to Erpenbeck about a novel in which the heroine, over the course of a long 20th century life, meets death several times, yet still keeps on going. Recorded live at the Edinburgh International Book Festival.