Podcasts about men sverige

Antalet dödliga hundattacker ökar i Europa. I andra länder finns förbud mot kamphundar. Men Sverige har valt en annan väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt – kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske? I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning.Allt vanligare med kamphundarKamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas.Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2023.

Vätgasen är en viktig spelare i framtidens energisystem. Flera av de stora industrisatsningarna i norra Sverige bygger på just vätgasanvändning. Vätgasen är inte bara en energibärare utan har många användningsområden – likt Barbapappa växlar den skepnad utifrån vad som behövs. Men Sverige är historiskt inte något gasland. Det innebär att vi ligger efter många länder i Europa - där det redan finns en gasinfrastruktur som delvis kan ställas om från metangas till vätgas. Samtidigt ger det Sverige möjligheten att bygga något nytt och göra rätt från början.Vi har i tidigare avsnitt pratat med Björn Santana Arvidsson, ansvarig för vätgas på Nordion Energy. Nu träffar vi Gustav Ebenå, analyschef på Energimyndigheten, som berättar mer om det regeringsuppdrag som myndigheten har fått när det gäller att samordna och driva vätgasfrågan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fotbollen är idag världens största sport med en gigantisk ekonomi. Det har också lett till en skiktning mellan de största klubbarna och ligorna och de mindre. Men Sverige har i fotbollsvärlden valt en egen väg, med medlemsägda klubbar och med ett hårdnackat motstånd mot VAR. Hur blev det så här?Den som ska svara på detta är Noa Bachner, fotbollsjournalist på Expressen och just nu aktuell med boken ”Den sista utposten”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antalet dödliga hundattacker ökar i Europa. I andra länder finns förbud mot kamphundar. Men Sverige har valt en annan väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt – kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske? I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning.Allt vanligare med kamphundarKamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas.Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2023.

Under åtta års tid, mellan 2014 och 2022, bedrev Sverige en feministisk utrikespolitik. Sverige var det första landet i världen att anta en feministisk utrikespolitik. Ett tiotal andra länder har sedan dess följt efter. Men Sverige blev också det första landet att avsluta sin feministiska utrikespolitik. Besluten har diskuterats brett, men tidigare har flera frågor varit obesvarade Vad innebar politiken i praktiken och vilka är de bestående effekterna av den, om några? EBA har låtat ta fram en rapport om politikens genomförande. I avsnittet berättar rapportförfattarna, Ann Towns, Professor vid Göteborgs universitet, Katarzyna Jezierska, docent vid Högskolan väst, och Elin Bjarnegård, docent vid Uppsala universitet, om studiens resultat. Efter författarnas presentation följer ett panelsamtal med FN-diplomaten och fredsförhandlaren Staffan de Mistura, Annika Söder, ordförande för europeiska fredsinstitutet. Annika var kabinettsekreterare på UD under politikens genomförande, och Ylva Berg, företagsledare och tidigare VD för Business Sweden. Samtalet leds av Sara Johansson de Silva, fristående konsult och tidigare ledamot i EBAs expertgrupp. Samtalet lyfter erfarenheter av den feministiska utrikespolitikens betydelse för jämställdhetsarbetet och eventuella bestående effekter. Men också de lärdomar man kan dra från rapporten vad gäller styrningen av utrikespolitiken mer generellt och vilket genomslag utrikespolitiska satsningar och prioritering kan få. Avsnittet är en inspelning av ett EBA-seminarium på Kulturhuset i Stockholm den 31 augusti 2023.

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut? 500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag.Programmet är en repris från 27 mars 2023.Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hur funkar det med tågtrafik? Ja, precis som ni tror, med räls, stationer och tåg. Men Sverige har under många år dragits med stora och kostsamma problem med urspårningar och trafikstopp. Orsakerna reder vi ut i sista avsnittet innan sommaruppehåll. Så klart är det marknadexperimentens Sverige som är framme igen. Vid något tillfälle verkade det som en bra idé att minska kostnaderna för järnvägen genom privatiseringar. Tanken var att man skulle kunna betala mycket mindre för underhållet, och få samma kvalitet. Det fungerar sällan. Och trots att järnväg är ett så kallat naturligt monopol, så tänkte man att det skulle gå att få marknad och konkurrens att fungera. Resultatet är att till exempel kinsesiska och franska staten nu kör tågen istället för svenska staten med dyrare biljetter. Och EU gör allt för att förhindra att vi gör något åt det. Dags att vakna inför EU-valet nästa år, tycker Sandro och Jenny.

Vad händer den dagen när antibiotika inte längre hjälper mot allvarliga infektioner som blodförgiftning och andra dödliga sjukdomar? Vi är inte där än, men läget är allvarligt, enligt kemiprofessorn Fredrik Almqvist som forskar för att hitta nya antibiotika med andra verkningssätt. Forskningen är på god väg och inger hopp för dem som återkommande drabbas av urinvägsinfektioner. Genom att avväpna bakterierna kan de inte fästa på cellerna i urinröret och kissas ut. Det medlet testas nu i fas två på människor. Lika viktigt är att minska användningen av antibiotika i samhället, där djurproduktionen är den värsta boven. Men Sverige ligger bra till, därför är Fredriks tips att välja svenskt kött.

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut? 500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping

Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians? Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet.  Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon  svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning.  Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.  Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa  vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.Ett sådant undantag har  två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen SkogsethTekniker: Jacob GustavssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Vi kör ett varv till på detta tema, Erdogan tycker uppenbarligen att den amerikanska befolkningen borde bli mer varse i vart fall! Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) tillbakavisar Erdogans kritik att Sverige har varit en vagga för terrorism. – Det är naturligtvis fel och vi kommer att bli medlemmar i Nato, säger Ann Linde. Ann Lindes tillbakavisar den turkiske presidenten Erdogans uttalande under tisdagskvällen och säger att han har helt fel. – Det är naturligtvis fel och vi kommer att bli medlemmar i Nato. Vi är fullt beredda att arbeta mot terrorism. Vi fortsätter att uppfylla det avtalet vi har med Turkiet, Finland och Sverige, säger utrikesminister Ann Linde till SVT Nyheter. Det var amerikanska public service-kanalen PBS som tidigare i dag intervjuade Erdogan, som för närvarande befinner sig i FN:s generalförsamling i New York. Erdogan fick frågan om Sverige och Finland och Turkiet kommit närmare en uppgörelse, och om Turkiet är berett att permanent blockera Sveriges och Finlands inträde i Nato, om man inte kommer överens. ”En vagga för terrorism” Erdogan svarade inte på frågorna. I stället upprepar han kritiken mot Sverige. – Sverige har varit en vagga för terrorism. Och terroristerna har infiltrerat hela vägen in i deras parlament, säger Erdogan. Han fortsatte att kritisera Sverige för att ”terrorister får demonstrera i Stockholm”. – I Finland, å andra sidan, är de inte som i Sverige. De är lite lugnare och de har mer kontroll över utvecklingen. Men Sverige är inte så. De använder alltid vissa skäl. De använder alltid vissa ursäkter. De pratar alltid om konstitutionen. Och som konstitutionens rådande princip värdesätter de yttrandefriheten, säger Erdogan och fortsätter: – Och i gengäld säger jag att terrorism inte har något med yttrandefriheten att göra. Och det turkiska parlamentet är den slutliga beslutsfattaren. Klartecken från andra länder Samtidigt får Sveriges och Finlands inträde i militäralliansen i stadig takt godkänt från andra Natoländer. Sverige har fått klartecken från Portugal Grekland och Spanien. Slovakien, är på tur och där parlamentet behandlar frågan om en vecka. Därefter återstår bara att få godkänt från Ungern och just Turkiet. Båda länder som Sverige haft tämligen gnisslande relationer med under senare år. Ungerns justitieminister Judit Varga lovar även att en ungersk ratificering inte ska bli något problem, även om inget färdigt datum för behandlingen är satt. – Det står på parlamentets agenda. Det handlar bara om tajmning. Men lita på mig: Ungern är med och stöder fullständigt ett inträde, säger Varga på väg in till ett EU-möte i Bryssel på tisdagen. Godkännande krävs från alla Natos 30 medlemsländer innan Sverige och Finland kan släppas in. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

ELPOIT #368 -  Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se    Avsnitt 368 spelades in den 24 maj och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - Alla har haft en vecka... Björn har haft födelsedagskalas och fått prata om bitcoin. Johan har sprungit på 5:30 tempo, micklat arbetsrum, stått i kö för att träffa Tomu och Yumi, gjort lite poddar.    BONUSLÄNK: https://www.youtube.com/watch?v=wazo8hVEfCs    BONUSLÄNK: https://www.youtube.com/c/laurakampf  FEEDBACK AND BACKLOG: - 3D Movie Maker på Windows 11   https://www.tiktok.com/@shanselman/video/7098869859903294766  ALLMÄNT NYTT - Corsair gör det som Apple missade   https://www.engadget.com/corsairs-first-laptop-has-an-elgato-stream-deck-shortcut-bar-092103906.html  - Pwn2Own   https://www.bleepingcomputer.com/news/security/windows-11-hacked-three-more-times-on-last-day-of-pwn2own-contest/  - Voyager-1 har problem med sin AACS   https://www.digitaltrends.com/space/voyager-1-aacs-issue/  DISKUSSION: - Tips från Cloakingdevice på Discorden. Antingen "Tycker inte du att det är värt att offra lite för att skydda barn mot pedofiler", vs "Så det är helt okej att låta vilken stat som helst läsa allting vi skriver, tänker, skickar till vänner och familj.. Hallå PRIVACY!!" https://www.eff.org/deeplinks/2022/05/eu-commissions-new-proposal-would-undermine-encryption-and-scan-our-messages  - BONUSLÄNK: https://twit.tv/shows/this-week-in-google/episodes/664?autostart=false  MICROSOFT - Microsoft Build. Bland annat:  - https://openai.com/blog/dall-e/   - copilot  - Azure for opearators  - Azure Container Apps  - Azure confidential computers och azure confidential containers  - OpenAI  och Cognitive services  - API till copilot  - Project Voltera (ARM hårdvara)  - Low-code/no-code  - Power pages  - Liveshare i Teams (=dela PowerPoint i teams) har fått ett API för att kunna dela på liknande sätt  - Metaverse - Followup: Lägga till företagets fonter i Powerpoint for the web rullas ut just nu   https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/roadmap?filters=&searchterms=88538    Så här gör man: https://docs.microsoft.com/en-us/sharepoint/support-for-organization-fonts-in-powerpoint-for-the-web  - Windows 11 subsystem for Android får en STOR uppdatering   https://www.thurrott.com/windows/267417/windows-11-subsystem-for-android-gets-a-big-update  - Microsoft defender for IoT får stöd för VoIP, Printers, cameras, smart TVs osv   https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/roadmap?filters=&searchterms=93289  - Followup: Microsoft licensregler för att köra prylar på andra ställen än hos microsoft   https://www.zdnet.com/article/microsoft-goes-public-with-planned-changes-to-undo-restrictive-cloud-licensing-policies-in-europe/  APPLE - Apple nästan lika bra som Microsoft :-)   https://appleinsider.com/articles/22/05/20/how-to-avoid-being-scammed-by-fake-apple-support-staff  - Inte bara Microsoft som djävlas med Apple   https://www.macrumors.com/2022/05/19/fortnite-geforce-now-ios-launch/  - AR headset från apple?   https://appleinsider.com/articles/22/05/19/apples-mixed-reality-headset-has-reached-advanced-stage-of-development  - Vet du varför man ska ha pin-kod på sin telefon?   https://appleinsider.com/articles/22/05/20/texas-boys-31-cheeseburger-order-demonstrates-why-you-should-secure-your-iphone  GOOGLE: -  Android 13 får stöd för Braille   https://www.engadget.com/android-13-braille-display-support-accessibility-155020354.html  - Men Sverige då???   https://swedroid.se/google-nu-femte-storsta-smartphonetillverkaren-i-usa/  - Galaxy Watch 4 får Assistant   https://swedroid.se/samsung-galaxy-watch-4-far-till-sist-google-assistenten/  - Google TV   https://techcrunch.com/2022/05/24/google-tv-is-finally-launching-personalized-user-profiles-after-a-long-delay/  TIPS: - Och om man gillar musik så varför inte gissa vilken är låten (David gillade ju att gissa på film förra veckan)   https://www.heardle.app/    https://heardle80s.com/  - Eller om man slutat vilja gissa och bara vill spela Tetris… typ   https://unit520.net/deadtrees/  - OutHorse Your Email   https://www.visiticeland.com/outhorse-your-email/  PRYLLISTA - Björn:  Plasttak EXTREME (för jag är en bad boi!!) https://plastexperten.se/produkt/plasttak-extrem/  - Johan:  https://www.engadget.com/rodecaster-pro-ii-details-000035416.html            https://www.amazon.com/ENQIMAOYI-16-4FT5M-Extension-Connectors-Connector/dp/B09LHF7LL6            https://www.kjell.com/se/produkter/smarta-hem/smarta-hem-losningar/nedis-smartlife-smarta-hem/nedis-smart-led-list-med-wifi-5-m-p51715  EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it  - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

En ny medicin har visat sig effektiv för personer med sjukdomen cystisk fibros. Men Sverige anser att medicinen är för dyr, vilket gör patienterna desperata. Elin Wallte är en av dem. Jag ställdes inför beslutet huruvida jag skulle ta emot mina föräldrars besparingar efter huset de har sålt, eller att fortsätta att se oron i mina barns ögon och känna att den är befogad, säger Elin Wallte.Patienter med cystisk fibros måste ägna en stor del av vardagen åt andningsövningar och träning och behöver ofta intravenös antibiotika på grund av ständiga infektioner. Vissa får lungtransplanteras och många dör unga. Men sedan en tid tillbaka finns ett nytt läkemedel, Kaftrio, som minskar slembildningen och som visat sig ge snabba, bra resultat. Men medicinen är dyr, och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har två gånger sagt nej till att subventionera den. Det känns som vi inte är inkluderade i välfärdslandet Sverige.Elin Wallte hade satt allt hopp till medicinen. I slutet på februari åkte hon till Argentina, där läkemedelsbolaget inte har patent och där en billigare kopia tillverkas för runt 400 000 kronor om året i stället för drygt två miljoner.Vad hände när du började äta medicinen? Det låter som att det inte är sant, men det gick några timmar, så kände jag att jag för första gången på flera, flera år kunde dra djupa andetag. Min dotter sa, "mamma, jag har aldrig hört dig andas på det viset".Mätningar visar också att Elin Walltes lungfunktion på tio dagar förbättrats avsevärt. När medicinen tar slut står hon inför valet att ta mer av föräldrarnas besparingar och åka till Argentina igen, och hon känner nu till flera familjer som är på väg att göra samma resa. Men andra väljer att flytta utomlands, då läkemedlet är godkänt för subvention i runt 25 andra länder, däribland stora delar av Europa.Myra, som inte vill ha med sitt efternamn, kommer från en ort i Mellansverige. Hon har också cystisk fibros, och hennes syster dog av samma sjukdom för sju år sedan, 33 år gammal. Det är så förnedrande att veta att det finns en medicin som gör personer så mycket bättre. Den finns, men jag får den inte.Hur reagerade du när TLV:s senaste beslut kom? Jag fick jätteångest, jag blev jätteledsen och kände vad ska jag göra nu? Det är som de satt ett pris på mitt liv, och sagt att jag inte är värd att räddas, så nu får jag kvävas till döds.Myra har nu lämnat hus och man för en lägenhet i Köpenhamn i Danmark. Där får hon nämligen medicinen inom högkostnadsskyddet. De räddar mitt liv. De har varit så fina, så välkomnande. Mitt hjärta blöder för dem som inte kan göra det.Reporter: Petra Haupt petra.haupt@sverigesradio.se

I Nya Zeeland planeras en lag som ska förbjuda cigarettförsäljning för all framtid för alla födda år 2008 eller senare. Man vill bli en tobakfri nation. Men Sverige väljer en annan väg - hur kommer det sig? Lagförslaget i Nya Zeeland om att förbjuda cigarettförsäljning för unga förväntas antas i år och träda i kraft nästa år, 2023.Ny tobakslagI mars i år kommer regeringen i Sverige enligt plan med ett lagförslag kring tobak som ska reglera nya produkter som exempelvis vitt snus med nikotin. I programmet hör du Nya Zeelands hälsominister Aeysha Verrall, Helen Stjerna, generalsekreterare för A Non Smoking Generation, Rosaria Galanti, tobaksforskare och adjungerad professor vid Karolinska institutet och även medarbetare vid Region Stockholms enhet för hälsofrämjande levnadsvanor samt Tove Sohlberg, doktor i sociologi vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Medverkar gör också socialdemokraten Yasmine Bladelius som sitter i riksdagens socialutskott och Claude Guiron, Philip Morris vetenskapliga direktör för Norden.Dessutom eleverna Travis Landberg i sjuan, Ida Johansson och Meja Karlsson i åttan, Hampus Arvidsson i nian på Dalängskolan i Lidköping.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProgramledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Det finns enorma tids- och kostnadsbesparingar i en mer sömlös och digital process för bokföring och redovisning. Det menar i alla fall Dan Hubendick, affärsutvecklare på Eurocard och ansvarig för utvecklingen av tjänsten Smarta kvitton. Tekniken för att kunna få kvittot i mobilen och vidare direkt in i reseräkningssystemet är redan på plats, och i de andra nordiska länderna stödjer dessutom lagstiftningen att man kan slopa det fysiska kvittot. Men Sverige har halkat efter i utvecklingen. Varför är det så? Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och beställ boken Nu fattar jag!

Nicke tar oss på sängen. Han gillar skidor på TV. Vinterstudion, yippee! Och nu väntar OS….men vänta…i Kina… Usch! Han vet inte vad han ska tycka. Tomma läktare. Dags att skrota hela OS? Eller bara om det går i diktaturer? Bara köra OS i Aten om somrarna, och kanske Oslo om vintrarna? Om det nu kommer bli så många fler vintrar? Klimatet håller ju på att kantra. Men Sverige har ändå många medaljchanser som väntar. Det får väl bli TV:n. Och den helt ointresserade Perre, kanske, kommer att se lite curling. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Majoriteten av Europas länder har haft det. Flera länder i världen, som har en lång väg kvar tills de uppnår jämställda livsvillkor mellan män och kvinnor, har haft det. Alla våra nordiska grannländer har haft det – de till och med har det just nu. Men Sverige, som är ett av världens mest jämställda länder, har aldrig haft en kvinnlig statsminister. Hur kan det komma sig? Det pratar vi om i dagens avsnitt av Aftonbladet Daily. Gäst: Linn Mårdstam, statsvetare. Programledare: Liv Elgenklöw.

Efter ett lååångt och tråååkigt år är det äääntligen dags för fotbolls-EM! Men Sverige verkar ha problem, och är inte ensamma om det. Dessutom, 11-åriga Wiggo tippar hur allt kommer gå. Programledare: Klara Askerup Producent: Arvid Adrell Med ljud från: Sveriges Radio, SVT, Svensk Fotboll, UEFA. Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning på sex minuter i ett ämne som är extra intressant och spännande.

Johan Hedenberg får sin första filmroll när legendaren Per Oscarsson ska göra en storfilm som utspelar sig på 1400-talet. Men ”Sverige åt svenskarna” blir ett haveri där allt går fel. Du som har Podplay kan lyssna på avsnittet redan på onsdag, före alla andra.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Fortsätt vaccinera med Astra Zeneca, är beskedet från EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Men Sverige avvaktar med att återuppta vaccineringen. Varför det, och vad gör de olika beskeden med folks vaccineringsvilja? Sen pratar vi om den växande kritiken mot sheriffkontoret i Cherokee county, efter spa-attackerna i Atlanta. Talespersonen som sa att 21-åringen haft en "dålig dag" slutar, men kraven på att utreda attacken som hatbrott kvarstår. Nu vittnar högt uppsatta politiker om att hatbrotten mot det asiatiska communityt eskalerat till krisnivåer under pandemin.

I Danmark och Norge pausas användningen av vaccinet från Astra Zeneca. Men Sverige kommer fortsätta använda vaccinet, säger Läkemedelsverket. | Partierna Liberalerna och Centerpartiet tycker olika om att fortsätta jobba tillsammans med Socialdemokraterna efter valet 2022. | Idag kommer det snöa mycket i flera delar av landet. De som plogar bort snön säger att man ska köra försiktigt. | Här kan du läsa texten till nyheterna: https://sverigesradio.se/radioswedenpalattsvenska

Hanin Mshenesh jobbar på intensivvårdsavdelningen med svårt sjuka covid-19 patienter. Hon berättar om jobbet och om hur Sverige förbereder vaccinering. Hanin Mshenesh är utbildad narkossköterska i Syrien. Nu jobbar hon som undersköterska vid Ljungby sjukhus och möter dagligen människor som är svårt sjuka i covid-19 -Det är värre nu är det var i våras, säger hon i programmet. Hanin ger en bild från vården av de svårt sjuka och hur de lärt sig jobba för att patienterna ska få lättare att andas Över hela världen pratar man om att börja vaccinera mot covid-19. På vissa ställen i världen har vaccineringen dragit igång. Men Sverige avvaktar -Vi börjar vaccinera när det finns ett vaccin som är testat och säkert. Till dess avvaktar vi oavsett vad man gör på andra håll i världen

Kina och flera nordiska grannländer trumfade Sverige i den senaste Pisaundersökningen, världens största elevstudie. Men Sverige kunde ändå glädjas över landets resultat. Det pekar nämligen uppåt. Men GP:s nyhetsreporter förklarar hur Pisaresultatet skiljer sig åt mellan elevgrupperna och vad det kan bero på.   Dessutom: Finlands statsminister avgår, Sverigedemokraterna ökar i SCB:s partisympatiundersökning och en nu avliden kvinna misstänks för mord och mordförsök i Norge.   Programledare: Michaela Karlén  

Om patienter som drabbas när pengar hamnar i fel fickor. Hör berättelser från Uganda, Ukraina och Sverige. Att bekämpa korruptionen har blivit en av de viktigaste frågorna i val efter val på olika håll i världen, från Afrika till Asien, Latinamerika och Östeuropa lovar politiska ledare förändring. Och på inget annat område är nog konsekvenserna av mutor och annan korruption så tydliga, som i vården, när pengar hamnar i fel fickor istället för att gå till att hjälpa sjuka. I veckans Konflikt berättar vi några olika berättelser om korruption och kampen mot den. Uganda har länge brottats med korruption, inte minst i vården, men det är också ett land där politikerna i alla fall säger sig ta det på allvar, och där åtminstone viss typ av korruption inom vården har minskat kraftigt efter att en hälsoövervakningsmyndighet instiftades 2009. Sveriges Radios korrespondent för globala hälsofrågor, Johan Bergendorff, har mött biträdande hälsominister Sarah Opendi, fyrbarnspappan Nasser Matovu Kadunabbi som råkade ut för korrupta läkare när hans dotter var sjuk, experten Heather Marquette vid universitetet i Birmingham som menar att Uganda har satt världsrekord i att minska vårdkorruption snabbt, journalisten Barbara Among som har vunnit pris för sina undersökande reportage kring vårdkorruption i Uganda, Okwaro Obuku, ordförande för ugandiska läkarförbundet och Pius Gumisiriza som är korruptionsforskare på det statliga universitetet i Uganda. Ett annat land som kämpar mot vårdkorruption är Ukraina - men med helt andra metoder. Där har man outsourcat upphandlingen av läkemedel och vårdutrustning till internationella organisationer för att man helt enkelt inte litar på det egna systemet. En av huvudpersonerna i korruptionskampen där är hälsoministern Ulana Suprun. Konflikts Robin Olin talade med henne om den hårda kampen som bland annat lett till en knivattack mot henne. Och journalisten Oliver Bullough, som skrivit boken "Moneyland", om korruption över världen, som menar att Ukraina kommit en bit på vägen med att stävja vårdkorruptionen. Men att problemet generellt över världen är att det är de små fiskarna som åker dit, inte de högt uppsatta personerna med mycket makt i samhället. Men Sverige då, finns det korruption inom vården här? Sverige är ett land med generellt låg korruption, men det betyder inte att det inte förekommer, säger Nathalie Phalén på näringslivsorganisationen Institutet mot mutor.  Vården är en särskilt utsatt sektor, menar hon, och då framförallt den personnära vården där vårdgivare och vårdtagare många gånger kommer nära varandra.  Konflikts Robin Olin och Sally Henriksson skildrar två olika fall av dömda mutbrott inom hemtjänsten. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg och Joel Löf

Eurokåren är en militär styrka bestående av 60 000 soldater som skapades av EU i början av 1990-talet. Trots att denna styrka gjort insatser i Bosnien, Kosovo och Afghanistan har de flesta svenskar aldrig hört talas om Eurokåren.

Soldaten Johan Henrik Sjöö deltog i de långdragna striderna mellan Sverige och Ryssland 1808 och 1809. När kriget var över rodde han sin familj i en eka över Östersjön till tryggheten i Sverige. Hur går det till att dela ett rike i två delar? Och vad händer med de människor som råkar befinna sig mitt i en sådan delning? Splittringen av det svensk-finska riket 1809 innebar enorma påfrestningar, framför allt för de människor som levde då, men det ställde också till problem för administrationen för vem hade till exempel rätt till de historiska dokumenten i arkiven? Idag ska vi berätta historien om Johan Henrik Sjöö, en soldat i den svensk-finska armén som hamnade mitt i den röra som utbröt när Sverige förlorade Finland. Charlotte Ryrholm från Enköping har forskat om sin ana Johan. - Han föds 1776 i Randasalmi Finland, och redan i början av 1800-talet blir han soldat i finska armén i Savolax regemente, vid den ryska gränsen. I armén blir han trumslagare och med tiden korpral, vilket var så långt man kunde komma i graderna om man var en vanlig indelt soldat. - Generalmönsterrullarna är ibland svåra att följa, men det verkar om att Johan är reserv i armén, för hans deltagande där verkar vara lite ryckigt. Men innan han gifter sig så hinner han tjänstgöra i fyra år och så vet vi att han är 169 cm lång, tillägger Charlotte Ryrholm. Johan Henrik är alltså en för sin tid ganska ståtlig man och därtill trumslagare, vilket var en oerhört viktig funktion inom armén.  Trumslagarna kallades ibland signalgivare eftersom befälhavarna kunde använda trumsignalerna för att meddela soldaterna vad de skulle göra, om de skulle gå till attack eller retirera, och trummorna tjänade förstås också som pådrivare både i strid och under marscher. Men i fredstid så kunde Johan Henrik förstås stanna hemma och bruka marken runt sin lilla soldatbostad. I en gård intill där det bor en överofficer, arbetar en ung piga Anna Sofia. - Han håller sig på samma torp tills han träffar sin fru Anna Sofia Johansdotter Räpon, och de gifter sig 1804, sen bosätter de sig i en by som heter Pällilä i JockasJuva, som ligger under Savolax. De får en liten dotter som heter Agata, men hon blir bara sex månader, men 1807 får de sonen Fredrik Johan. I husförhörslängderna kan man se att Johan Henrik är borta från hemmet under 1808 och 1809. På vintern 1808 hade ryska armen gått till anfall och soldaten Johan Henrik blev kallad att delta i kriget. Det var Napoleon som hade bett Ryssland att en gång för alla göra upp med svenskarna som motsatte sig Napoleons maktanspråk. Ryssarna var inte nödbedda, de hade ju sedan århundraden tillbaka sett Sverige som en arvfiende och ville därtill gärna skapa ett skydd för sin viktiga Östersjöhamn i St Petersburg. Det skyddet skulle de få om de kunde erövra Finland, det som här i Sverige ofta kallades den östra rikshalvan. De svensk-finsk trupperna hade inte kraft att stå emot ryssarna. Johan Henrik Sjöö och de andra soldaterna i Savolaxbrigaden drevs norrut av de ryska trupperna genom Finland under det kommande året. Kanske hade allting blivit alldeles annorlunda för honom, för den svenska armén och för utgången av historien om bara en liten rysk trupp blivit lite fördröjd på vägen. För den 14 september 1808 befann sig den finsk-svenska armén i Oravais strax norr om Vasa.  Savolaxbrigaden var inte ensam på en svenska sidan här fanns trupper från både finska och svenska sidan. Befälhavare på platsen var   Carl Johan Adlercreutz som ledde alltsammans från en kulle där det idag står ett gigantiskt minnesmärke över händelserna här. I efterhand har man förstått att det nog var här kriget avgjordes. Striderna pågick hela dagen och trots att det egentligen gick bra för Johan och de andra på finsk-svenska sidan, så förlorades ändå slaget till slut. I exakt rätt ögonblick kom nämligen en rysk hjälptrupp fram till platsen och de avgjorde alltsammans. Göran Backman är ordförande i Historiska föreningen i Oravais. - Jag brukar säga att alltsammans egentligen avgjordes under den halvtimme då de nyanlända ryssarna tog kommandot över situationen. Hade inte de kommit så vet man inte hur kriget hade slutat, för efter slaget här så blev det egentligen inga slag förrän man kom över till svenska sidan. Därför så anser man idag att slaget i Oravais var avgörande. Efter förlusten i Oravais skedde en oordnad och ganska kaotisk reträtt. Johan Henrik Sjöö och de andra soldaterna i finsk-svenska armén tog sig över till Norrbotten, och kom så till Västerbotten där de avgörande slagen stod på sensommaren 1809. Svenskarna gav upp och erkände sig besegrade. Sverige måste nu lämna ifrån sig en tredjedel av sitt territorium, och en fjärdedel av rikets befolkning, en miljon människor, blev ryska undersåtar. Savolaxbrigaden bestod vid mobiliseringen 1808 av 3783 man. När kriget var slut fanns endast 200 av dem kvar. Johan Henrik Sjöö var en av dem. Det var trasiga och trötta soldater som en blåsig söndag, den åttonde oktober 1809 ställde upp sig på kyrktorget i Umeå för att lyssna på det avskedstal som deras befälhavare General von Döbeln, höll till dem, sedan han först delat ut medaljer och gett dem en extra ranson med brännvin. Svenskar! Varen stolta över att hava sett dessa finska kvarlevor. Minns dem, Högakta dem. Se deras avtynade kroppar, deras bleka ansikten. De bära vedermälen av deras trogna och ändå fruktlösa bemödanden förflutet år. Och ni finnar! När ni återkommer till fosterbygden, så framför svenska folkets tacksamhet till er nation! Vet att i återvänder med utslitna kläder, avstympade och genomskjutna lemmar, men ni medför en rättskaffens krigsmannasjäls synbara prydnad. Fiender till det svenska moderlandet kan ni aldrig bli, därom är jag förvissad, men förbli i all tid dess vänner! Påminn era barn om det vi ska från släkte till släkte välsigna och högakta er. Finnar! Bröder! Kunde mina ord beseglas med blodtårar från mina ögon, skulle de strömma och varje droppe försäkra er min vördnad, min vänskap. General Carl von Döbel, General befälhavare över kungliga norra arméen.   Efter att Johan och de andra i Savolaxbrigaden lyssnat på von Döbeln så valde en del av dem att åka hem och andra att stanna på den svenska sidan och fortsätta som soldater där. Johan Henrik verkar ha bestämt sig för att bli svensk, men han är ju inte ensam i familjen, ingen visste hur villkoren skulle komma att bli för de människor som från och med nu blev undersåtar i det ryska Storfurstendömet Finland.  - Vi ser att han kommer tillbaka hem, jag tänker mig att han väl ville prata med Anna Sofia om hur de skulle göra. Men jag ser att andra soldater från de finska brigaderna stannar kvar i norra Sverige, berättar Charlotte Ryrholm. Johan tar sig hem och nio månader efter får han och Anna Sofia ytterligare ett barn. Strax efter, i skiftet 1810-11 så tar de sig till sist till Sverige med ett nyfött barn och ett som är 3-4 år, och släkthistorien berättar att de rodde sig över. Det finns inga flyttattester, utan i kyrkböckerna så står det bara att de har flyttat till Sverige vilket betydde att de flytt. De bosätter sig sedan i Norrtälje där Johan införlivas i den svenska armén. Charlotte Ryrholm tror att han hade ett löfte om att införlivas om och när han tog sig tillbaka. Som de allra flesta soldater vid den här tiden så byter Johan Henrik efternamn då och då, vilket verkligen inte gjort sökandet efter honom lättare för hans ättling. Johan hette alltså Sjöö när han bodde i Savolax i Finland, ett typiskt soldatnamn och väl i Sverige byter han efternamn till Ferm, också det ett typiskt soldatnamn. För att ytterligare krångla till det så får hans och Anna Sophias barn lite längre fram i tiden ett eget efternamn, Sjöborg. Nu är de alltså i Sverige, och för Johan fortsätter livet som soldat. - Han blir inkallad igen och runt 1812 så är han med de svenska trupperna till Tyskland och Napoleonkriget. -Vad jag vet så är han aldrig med i något slag där, men vi vet ju att det är mycket fältsjukdomar, och det är en sådan han avlider av, 38 år gammal. Anna Sofia uppfostrade sina barn genom att tjäna som piga. Den äldsta sonen blev skräddare i Söderhamn, den yngsta sonen blev vagnmakare, och det fanns också en yngre syster som föddes i Sverige. - Vi vet att familjen hade finska som huvudspråk, för det står i husförhörsböckerna att hon kunde läsa katekesen innantill på svenska, men att hon kunde den finska utantill. Charlotte Ryrholm stammar från den av Johans Henriks söner som blev skräddarmästare och hamnade i Söderhamn, men att pussla ihop fakta om pappan Johan Henrik var inte alldeles enkelt. Numer är ju mycket material digitaliserat och därmed lättåtkomligt, både i Sverige och Finland, men Rikssprängningen mellan Sverige och Finland gör letandet i källorna lite speciellt för vilket material finns i Sverige och vilket finns i finska arkiv? - Det har blivit en hel del letande för att hitta honom, men också för att hitta barnen. I husförhörsboken från Finland stod bara pappan och barnen uppskrivna. Hon har också haft stor nytta av generalmönsterrullorna både från Sverige och Finland, hade Johan Inte varit soldat hade letande nog varit betydligt svårare, tror hon. - Det är en rolig upptäcktsresa man gör! Charlotte har fått leta i både svenska och finska arkiv och så är det för de flesta som har svensk-finska anor. Finland var en integrerad del av konungariket Sverige, vilket innebar att all administration var gemensam. Därför så ställdes det svenska Riksarkivet inför ett stort bryderi vid riksdelningen vilket material skulle föras över till Finland och vad skulle finnas kvar i Sverige? Delningen av Riksarkivet Nils Erik Villstrand är professor emeritus i nordisk historia vid Åbo Akademi, och han är också en ivrig släktforskare. Vi träffar honom i den svenska Riksarkivet i Stockholm dit han åker med jämna mellanrum. Han berättar att de svenska myndigheterna var tämligen snåla med att lämna ifrån sig material efter 1809. - Ja, det här är inte de allra vackraste inslagen i de svensk-finska förbindelserna efter 1809, det blev närmast ett gräl och en dragkamp om handlingarna. I fredstraktaten hade man skrivit in att alla handlingar som behövdes för att den finska förvaltningen skulle fungera, de skulle föras över, först till Åbo och senare till Helsingfors. Trots Riksarkivets ovilja att lämna ifrån sig dokument till Finland fanns det arkiv som var villiga att sända över papper till den förlorade östra riksdelen, berättar Nils Erik Villstrand. - Vissa myndigheter som hade kvar riktigt gamla dokument, som till exempel Kammararkivet, de tyckte att gamla räkenskaper som bara handlar om Finland gott kunde flyttas, så de gick i första lasset. Men Sverige och Finland var ett enda integrerat rike, och när handlingar berörde saker som gällde båda länderna så tyckte man från svensk sida att dokumenten skulle finnas kvar i Sverige. Nils Erik Villstrand berättar att man i slutet av 1800-talet planerade att göra utbyten av handlingar mellan de båda riksarkiven, men de förhandlingarna strandade när man i Sverige trodde att Finland skulle förryskas. - Då tyckte man att det var bäst att det material som belyser den gemensamma historien blev kvar i Stockholm. Som historiker är Nils Erik Villstrand glad över att myndigheter ändå villigt förde över räkenskaper från Sverige till Finland. Dem har både historie- och släktforskare nytta av. - Visst, fogde- och länsräkenskaperna som innehåller till exempel mantalslängder och andra beskattningslängder är ju en värdefull källa till äldre tider. - Jag brukar säga att beskattaren är historikerns bästa vän, och det tror jag gäller också släktforskare, i alla fall när vi talar om äldre tid, den tid då det ännu inte skrevs kyrkböcker. Numer går det ju att finna mycket arkivmaterial digitalt. - Men det roligaste är ju att göra som min fru och jag har gjort, och resa hit till Stockholm, eller göra den motsatta resan till Helsingfors. I Finland är en del arkivförteckningar är skrivna på finska, men via personalen kommer man förbi den tröskeln och sedan är ju det mesta skrivet på svenska, och talar vi om tiden före 1870 så är ju strängt talet. Förutom finska Riksarkivet finns i Finland riksomfattande släktforskarforum såsom Genealogiska Samfundet i Finland och Finlands Släkthistoriska förenings sidor på nätet. Finska Nationalbiblioteket har digitaliserat finska tidningar från perioden 1771-1900. I det historiska tidningsbiblioteket kan man fritextsöka 1,7 miljoner tidningssidor, största delen av de tidningar som gavs ut i Finland både på finska och svenska Nils Erik Villstrand söker efter en salpetersjudare från Vasatrakten som bosatte sig på svenska sidan av svensk-finska riket. Han har fem pärmar att gå igenom för att möjligen finna det han söker. - Riksarkivet är ju fortsatt ett gemensamt arkiv, och vi historiker i Finland tycker att det är en jättegod tingens ordning att de dokument som också gäller Finland finns här i Stockholm. De är Välordnade, välbevarade, det är lätt att få fram dem och det är lätt att bara ta fram telefonen och fotografera av det vi behöver. Länkar  Lite längre ner på sidan finns tre länkar till sidor där man kan söka efter sina finska rötter.  Via Genealogiska samfundet i Finland och Finlands släkthistoriska förening kan man i digitaliserade kyrkoböcker söka döpta, konfirmerade, vigda, begravda och flyttade samt kyrkoräkenskaper församling för församling. Vissa sökningar är fria för alla, men medlemmar har större tillgång. Via Svenska genealogiska föreningen kan man hitta finska nationalbiblioteket som har digitaliserat finska tidningar från perioden 1771-1900. I det historiska tidningsbiblioteket kan man fritextsöka 1,7 miljoner tidningssidor, största delen av de tidningar som gavs ut i Finland då är både på finska och svenska. Länksamling till dessa källor finns till exempel på hemsida. Programmet är gjort av Elisabeth Renström, Merja Laitinen och Gunilla Nordlund  Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se

Analyschef Carl Hammer och Olle Holmgren, analysansvarig för svensk makroekonomi, diskuterar svensk ekonomis läge och närmaste framtid. Sverige, kronan, politiken och Riksbanken står i ett speciellt läge, men ekonomin har samtidigt goda förutsättningar att dra nytta av positiva trender. Dessutom lanseras Makropodds frågelåda – skicka dina makrofrågor till makropodd@seb.se!

Svensk musik har slagit rot i LA. Den stora musikexporten har på senare år gjort att svenskar tar allt större plats i världens centrum för popmusik. Följ med bakom kulisserna i svenskarnas Hollywood. Låtskrivare och producenter från Sverige står skyhögt i kurs i USA och åker fram och tillbaka mellan Stockholm och LA för att skapa musik ofta till världens största popstjärnor. I takt med utvecklingen har mer och mer av den svenska musikbranschen förflyttats mot Los Angeles. Massor av låtmakare ser sin chans att slå internationellt och hoppar nu på det heta LA-tåget samtidigt som svenska musikbolag har börjat att etablera sig i staden med egna kontor och studior. Men Sverige och Stockholm har fortfarande en mycket betydelsefull roll i jakten på den perfekta hitlåten. I dokumentären hörs bland andra Zara Larsson, Shellback, SHY Martin, Miss Li, Erik Hassle, Andreas Carlsson, Icona Pop, Ola Håkansson, Max Martin och Jonas Åkerlund. En dokumentär av Fredrik Eliasson som tidigare gjort uppmärksammade program om Max Martin och Cheiron-studion i Stockholm. I radio sändes denna dokumentär i sex delar. Här får du alla delar i ett!

Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle. De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten Åsa Secher börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga Yacine Fall. En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga".  I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen. Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter Katarina Helmersson till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka familjen Jusuf. Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. Firas Jonblat begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan. Med i studion för att diskutera segregationen finns Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

De samiska språken är hotade och riskerar att dö ut. Men Sverige lever fortfarande inte upp konventionerna om att bevara minoritetsspråken konventioner regeringen skrev under för 17 år sedan.

Sylvi Listhaug er bekymra både for landet og velferdsstaten fordi hun ikke får gjennom alle innstrammingsforslagene i asylpolitikken. Men Sverige regner med oppmot 75 000 flyktninger årlig. Det truer ikke den svenske velferdsstaten, mener professor som Siv Jensen har invitert til Norge i dag.

Är stålindustrin en parentes i svensk historia? Samtidigt som det satsas stort i Sydkorea och på andra ställen i Asien så lägger man ner i Sverige. I veckan har 78 anställda på rörtillverkaren OSTP i Storfors varslats om uppsägning. I en serie i tre delar tittar Kaliber närmare på verksamheter och branscher som är viktiga lokalt runt om Sverige och som samtidigt är beroende av det som sker globalt. I Degerfors är det järnverket som  är motorn i samhället. Runt den har många småindustrier[AL3]  vuxit fram. En stor gammal skylt i stål med orden Degerfors Järnverk lyser stolt i blått. Stora tegelbyggnader vägg i vägg med moderna fabrikslokaler ligger inne på området. Här har det jobbats med järn sedan mitten av 1600-talet och det har med åren växt fram ett stort beroende av den här industrin. Skulle den läggas ner skulle det vara katastrof för kommunen, säger kommunalrådet Roland Halvarsson. Här möter jag Sabina Bergkvist som jobbat på järnverket som ägs av den finländska stålkoncernen Outokumpu. - Ja, man känner alltid en liten oro. Speciellt eftersom man fått gå hem flera gånger. Ända sedan jag började har det varit oroligt. Man är lite rädd för att man skulle kunna få gå hem vilken dag som helst, att det kan läggas ner. Man försöker ju hänga med lite vad som händer runtomkring. I dagens kaliber ska vi titta närmare på stålindustrin. Den som byggde upp stora delar av Sverige men som nu flyttat fokus till Asien. Så vad kommer hända med de gamla svenska bruksorterna när som vi ska se exempelvis Sydkorea satsar enorma resurser på att komma ifatt det svenska yrkeskunnandet.  För jobben är i fara, varnar många och enligt en rapport som kom i fjol från fackförbundet Metall har ungefär 160 000 jobb försvunnit från den svenska industrin sedan år 2000. Det är här sånt Sabina Bergkvist går och tänker på när hon går runt på det smutsiga fabriksgolvet i lilla Degerfors. - Ja, att det är hård konkurrens från andra länder, Kina och överallt. Så det är ju lite svårt. Och så har det ju inte så bra för Outokumpu de senaste åren så det är man lite orolig för, att det måste gå med vinst. För det gör det ju inte, det går ju med förlust hela tiden? - Ja, det går med förlust hela tiden. Så man funderar ju hela tiden hur länge det kan gå med förlust, vad kommer hända i framtiden. Det är man ju lite orolig för, säger Sabina Bergkvist. I Degerfors jobbar var tredje person över 16 år inom industrin. Motsvarande siffra i landet är var sjunde. Det innebär att om järnverket i Degerfors skulle läggas ner så skulle en betydande del av den vuxna befolkningen tvingas ut i arbetslöshet. Tiotusentals jobb har redan försvunnit inom svensk stålindustri och fler lär det bli. För de svenska bruksorterna som en gång i tiden byggdes upp kring järnhanteringen innebär det allt färre och allt äldre invånare. Men det är inte bara i Degerfors som det ser ut så här. Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia pekar på vilket utsatt läge de svenska bruksorterna har. -- Alltså att vara ensidigt beroende av stålindustrin som Degerfors eller Avesta det är att vara känslig. Det är samma verklighet som finns på 50, eller 100, eller 150 andra bruksorter runt om i Sverige. Man kan väl ibland tänka att industrialiseringen så som den blev från sent 1800-tal och som levde upp på 1950 och 60-talet. Sverige var ju så ensamt så då levde Fagersta och Degerfors och allt det där upp. Men du kommer aldrig ifrån att det där var ganska mycket av en parentes, för det byggde ju på att Europa var i splendid isolation. Och det är inte Europa länge, minst av allt alltså, säger Jan Jörnmark.   Industrin försvann från Långshyttan trots stora investeringar För snart ett år sedan upplevde lilla Långshyttan i Hedemora kommun i Dalarna dramatiska dagar. Den 13 februari 2014 presenterar Outokumpus dåvarande Sverigechef Jarmo Tonteri beslutet att Klosterverken i Långshyttan ska läggas ner. - Jag önskar er alla välkomna och vi har idag informerat personalen om att vi kommer starta MBL-förhandlingar och målet är att stänga aktiviteten i Kloster, säger Jarmo Tonteri. Beslutet kommer som en total överraskning. Nermin Basic som är ordförande för fackklubben IF Metall i Långshyttan säger  att det var de värsta dagarna i hans liv. - Det var helt oväntat att man ska lägga ner. Vi hade hela tiden genom koncernfackliga möten varit oroliga för Nybys framtid, men Långshyttan kunde vi aldrig tänka oss. Men när det beskedet kom kunde vi inte tänka klart överhuvud taget. Jag ska tala om för dig, jag fick veta som fackrepresentant tre dagar innan det blev officiellt och det var de tre längsta dagarna i mitt liv. Jag kunde inte tala om för mina arbetskamrater, jag var tvungen att ljuga till och med och tala om att det är lugnt, det kommer gå bra. Så, det kändes åt pipan, säger Nermin Basic. Åtta år tidigare hade Outokumpu investerat en halv miljard kronor i Klosterverken.  Framtidstron var stor och investeringen sågs som en garanti för att verken skulle finnas kvar lång tid framåt. Men idag är allt det där som bortblåst. För nu står anläggningen stilla. När vi går in i lokalen är det bara fläktsystemet och en truck som hörs. Några anställda jobbar kvar för att hålla igång värme och annat. Jag vandrar runt i lokalerna tillsammans med produktionschef Håkan Morelius och fackklubbens Nermin Basic. De visar upp moderna maskiner och reservdelar som ligger staplade prydligt längs väggarna. Maskiner för miljardbelopp står nu oanvända och de 180 personer som jobbade här är idag inte längre kvar. Håkan Morelius funderar mycket kring hur det ska gå för svensk basindustri när en sådan här modern anläggning inte är värd att hålla igång. - Jag blir ganska fundersam över vad som kommer att ske med basindustrin i Sverige, för att min klara bedömning är att fabriken är i ett mycket mycket bra skick. Det är modern maskinutrustning, det är moderna lokaler. Vi har haft ett modernt arbetssätt. Att inte den verksamheten får en ekonomisk bärkraft, då blir jag lite fundersam på hur det ser ut i andra fabriker och vad finns det för omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att bedriva en verksamhet med lönsamhet för det är ju ändå det som måste ske, säger Håkan Morelius. Förutom att 180 personer blir av med sitt jobb innebär nedläggningen att Långshyttans absolut största arbetsgivare inte längre finns kvar.   I Sydkorea satsas det miljardbelopp på nya anläggningar   Men hur ser det ut för stålindustrin i andra delar av världen? För att ta reda på det åker jag till Sydkorea och möts av en helt annan värld. För samtidigt som ett modernt järnverk läggs ner i Dalarna råder nybyggaranda på andra håll i världen. Det är tydligt när jag landar i Sydkorea. Sydkorea är det land i världen som använder mest stål per invånare. I den moderna huvudstaden Seoul kan man förstå varför, här ligger skyskraporna tätt intill varandra. Men det är framförallt bilindustrin som kräver stål. Hyundai Steel grundades helt enkelt för att leverera stål till bilmärket med samma namn. Idag tillverkas även stål till bygg- och varvsindustrin. Jag blir upphämtad i hotellentren i Gangnam i Seoul av två välklädda personer i kostym respektive dräkt från Hyundai Steels informationsavdelning. Vi sätter oss i en ny bil och rullar ut ur Seoul. Det är framtidens stålindustri vi ska åka till och känslan av modernitet är slående. Bilen vi åker i är till stor del byggd av stål från Hyundai steel. Men koncernen växer snabbt och nu ligger man i startgroparna till att ta fram nya produkter, att hitta nya marknader och då kommer man bli ännu en konkurrent till den svenska stålindustrin. När vi efter en dryg timme är framme så möts vi av ytterligare två personer från informationsavdelningen. Vi kliver in i en ny bil och åker runt på anläggningen. Hyundai Steels senaste och största. Totalt rör det sig om 88 miljoner kvadratmeter, vilket gör området lika stort som en medelstor svensk stad. Vi åker runt, från anläggning till anläggning. Vi besöker enorma halvklotsformade lokaler där järnmalm från Australien eller Brasilien förvaras. Vi passerar  skelettet till en ny anläggning som byggs inne på området, en anläggning som enbart ska producera specialstål. Överallt är det rent och prydligt. Hela anläggningen kommer om ett år kunna producera 16 miljoner ton per år vilket är 7 miljoner ton mer än nordens största stålproducent SSAB. Samtidigt är det här alltså bara en av Hyundai Steels anläggningar. Men hur stora Hyundai Steel än är jämfört med de svenska stålproducenterna så är de inte ens med på tio i topplistan över världens största stålproducenter. Hyundai Steel är inte ens störst i Sydkorea. Konkurrenten Posco har ungefär dubbelt så stor kapacitet. Men Hyundai Steel gör en enorm satsning. Hittills har anläggningen i Dangjin kostat 70 miljarder kronor att bygga upp. Koncernen har idag 500 utvecklingsingenjörer och tänker anställa ytterligare 100 som enbart jobbar med produktutveckling. Vi går runt med Hyenongseok Lee som arbetar i stålverket. På hans hjälm sitter ett klistermärke där det står Säkerheten först. Han visar stolt upp valsverken och ugnarna. Inne i ett av kontrollrummen berättar han hur mycket han tror på den sydkoreanska stålindustrin.   Stålindustrin i Sverige kritisk till ökade miljöavgifter Hemma igen i Sverige är känslorna upprörda över flera förslag som den nya rödgröna regeringen lagt i budgeten. Den framtidstro jag mötte i Sydkorea möter jag inte på hemmaplan. Istället rasar stålbranschen mot miljöavgifter som föreslås i regeringsbudgeten. Ett av utspelen kom från Anders Ferbe som efterträdde Stefan Löfvén som förbundsordförande för IF Metall. - Jag tror att alla vill värna miljön, men det blir ju också väldigt svårt om vi i Sverige ska ha en så skarp lagstiftning som gör att de svenska tunga företagen tvingas lägga ner eller minska sin produktion till förmån för andra länder i Europa som inte har den här typen av straffbeskattningar, säger Anders Ferbe. Men när regeringens budget faller så drar stålindustrin en lättnadens suck. Men det finns annat som retar stålindustrin. Ett hittar vi i Oxelösund där SSAB har en av sina stora anläggningar, alldeles vid östersjökusten. Oxelösund har en av Östersjöns djupaste hamnar och härifrån skeppas stål till hela världen. 90 procent av stålet från SSAB:s anläggning går på export via Östersjön. Men Östersjön har samtidigt stora problem med miljögifter och därför har EU skärpt kraven. Det innebär att fartygstrafiken på Östersjön måste använda sig av bränsle med lägre svavelhalt. Bränslet är mycket dyrare och man beräknar att det kommer att fördyra transportkostnaderna för svensk del kraftigt. Men det som ska rädda miljön slår mot industrin, konstaterar PO Stark som är chef för specialstålsdivisionen på SSAB. - Det kommer medföra merkostnader för oss på drygt 100 miljoner kronor per år, så det är en väsentlig konkurrensförsämring. Problemet är som jag sa, stål är en internationell marknad och stål har ett världsmarknadspris. Vi kan inte långsiktigt ha väsentligt högre avgifter än vad våra konkurrenter har. Konsekvensen av det blir egentligen att vi slår ut delar av svensk stålindustri, ersätts av annan. Stålet kommer att tillverkas och säljas någon annanstans och kanske tillverkas i länder eller hos bolag där man inte är lika miljömedveten. Vi har idag i svensk stålindustri en av de mest resurssnåla och miljövänliga tillverkningssätten för stål, säger PO Stark.   Stålindustrin är global, därför måste även miljöavgifterna vara globala, resonerar stålbranschen i Sverige. Annars riskerar fler järnverk att slås ut. Det har hänt förr. På 70-talet drabbades världens stålindustri av kris. De svenska stålbolagen som överlevde gjorde det tack vare att de  började nischa sig, de gick sina egna vägar och slutade mer eller mindre att konkurrera med varandra. Nu satsade man på specialstål. Inte volymproduktion, utan specialproduktion. Svenska järnverk tillverkar till exempel inte armeringsjärn. I Degerfors till exempel görs plåtar till kemtankar eller plåtar till kärnkraftsindustrin. Men även om SSAB och de andra svenska tillverkarna varit framgångsrika inom specialstål så ökar pressen för varje dag. Hyundai steel och många andra satsar som sagt på specialstål och bedömare menar att konkurrensen kommer bli allt tuffare inom området. - Vi konkurrerar med kinesiska stålverk som har byggt ut kapaciteten kraftigt de senaste åren. Korea, Japan, Australien, Nordamerika, Brasilien, Tyskland, Spanien, Frankrike, you name it det finns ståltillverkare nästan överallt, säger PO Stark.   Järnverket i Degerfors går med förlust - Man måste vara med på noterna när man kör genom valsningen här. Du kör ju spakarna här, rullbanan och såna här grejer. Svårt att förklara hur aktiv jag ska va men det ser du ju nu när jag kör här va. Det är på g snart va? - Ja nu är det på g. Nu tar han ut det från ugn där. Just det, man ser det på bildskärmen att nu kommer den snart. - A, stämmer bra det, säger Stefan Örn. Direkt från ugnen kommer en 1200 grader varm plåt farande på valsverket. Det är ett mäktigt skådespel. Oljudet och den intensiva hettan från den rödglödgade plåten. Stefan Örn övervakar det från sin hytt i Outokumpus fabrik i Degerfors. Outokumpu gjort stora investeringar där. Så sent som i maj i fjol satsade den finländska stålkoncernen en miljard som bland annat resulterat i tre nya ugnar och ett helt nytt system som kyler de rostfria plåtarna och samtidigt renar kylvattnet. I Degerfors görs bland annat plåt till kemtankar åt fartyg. Specialiseringen har drivits till sin spets. Men Stefan Örns arbetskamrater har blivit färre. Verket går liksom många andra inte för full styrka. Orderböckerna[AL80]  har blivit tunnare. Och Outokumpu blöder ekonomiskt. Bjarne Rasmussen som är metalls ordförande i Outokumpu med djup och långvarig insyn i koncernen är mycket pessimistisk kring framtiden. Bjarne Rasmussen: - Tredje kvartalet minus 77 miljoner euro. Det innebär att 7,5 år har vi hållit på nu, kvartal efter kvartal och bara förluster så vi är väl uppe i 26, 27 miljarder spänn. Hela koncernen? - Ja, hela koncernen. Hur länge är det här hållbart? - Äh, det är ju inte ens hållbart i ett år tycker jag. Men hur täcker man de här ständigt återkommande förlusterna? - jaa du, det skulle jag också väldigt gärna vilja veta hur man gör men det är olika finansiella transaktioner hela tiden. Vi har sålt pryttlar för ungefär tio miljarder kronor och ändå har vi den här förlusten. Det är aktieemissioner, det är lån och vi lever på kassaflödet, säger Bjarne Rasmussen. Men det är inte bara de ständiga förlusterna som gör Bjarne Rasmussen orolig för framtiden. För Outokumpu har övergivit den modell som fick den svenska stålindustrin att överleva på 70-talet, menar han. I fjol gjordes nämligen en omstrukturering av koncernen. Man tog bort specialstålsdivisionen och Bjarne Rasmussen är rädd att det kommer leda till att koncernens svenska järnverk kommer att tappa i produktutveckling och på sikt kan det leda till ytterligare nedläggningar av järnverk, menar han. Men Outokumpus ledning håller inte med. Koncernen ska fortsätta tillverka specialprodukter, menar ledningen som ser en ljus framtid för de svenska järnverken.   Kinesiska subventioner och dumpning av priserna har lett till handelskrig  Vi vänder blicken till den globala nivån igen. Kina står för hälften av världens stålproduktion. Många av de gigantiska stålverken där är statliga och lassar in kraftiga subventioner. Det här har lett till en överproduktion av standardstål och att Kina börjat exportera billigt stål och dumpat priserna vilket ställt det för i stort sett all världens stålproducenter. 2010 gick USA ut och satte tullar för att minska importen av billigt kinesiskt stål till USA. Och det ledde till ett vakuum som utnyttjades direkt av bland andra Sydkorea. I somras gick USA:s  handelskammare ut igen med att Sydkorea och sju andra länder översvämmat den amerikanska marknaden med alltför billiga stålprodukter till byggindustrin. I somras gick även EU ut med att kinesiskt stål exporteras till Europa till orimligt låga priser och att det påverkar de europeiska producenterna negativt. Eu-kommissionen tillsatte en så kallad antidumpningsutredning som ska pågå till i sommar. I den här konflikten är Sverige en försvinnande liten spelare. Sverige står bara för tre promille av den totala stålproduktionen. En som talar med erfarenhet om handelskrigen och den globala konkurrensen är Johnny Sjöström, som är vd för Uddeholm i värmländska Hagfors. Han jobbade fyra år i Kina, bland annat för SSAB. - Det jag såg när jag jobbade på Scana var när kinesiska regeringen bestämde att valsar bara fick köpas av statligt producerande företag för att gynna de andra statliga stålföretagen så tappade vi halva vår orderbok över en natt. Det slog jättehårt mot oss. Tyvärr ingenting vi kan vara med och påverka, säger Johnny Sjöström. Så vad borde göras då tycker du. I början här pratade vi om så olika villkor för kinesiska stålbolag och svenska? - Ja, det tycker jag var en av de jobbigaste delarna med att flytta hem. När man jobbade i Kina så kunde man se hur den kinesiska stålindustrin fick enorma subventioner, indirekta subventioner i form av minskade kostnader på råmaterial, energikostnader som dras ner, indirekta subventioner på det sättet. Och framför allt fördelaktiga lån där man långar pengar utan amorteringskrav och utan räntekrav, det vill säga att de ger ut pengar till kinesiska stålföretag och då finns inga avskrivningskrav heller. De jobbar helt enkelt med en kostnad som är subventionerad. Så kommer man tillbaks till Sverige. Vi har ju allt annat än subventioner här. Vi har ju verkligen inga subventioner utan vi har jättemånga regler, avgifter, skatter. Så att här i Sverige lägger man på istället en stor kostnad, medan i Kina så drar man av en stor kostnad. Ytterst ansvarig för de här frågorna i Sverige är socialdemokraten och näringsministern Mikael Damberg. Vad säger han om hotet från Kina som stålindustrin upplever? - Det är sant att vi haft anledning att kritisera från Eu:s sida Kina som har använt regelverk på ett sätt som vi kanske inte tycker är förenligt med fri och rättvis konkurrens på den globala marknaden. Men Sverige är en frihandelsnation och vi tycker det är viktigt att man också tittar på hela effekten om man börjar diskutera olika former av motreaktioner mot Kina så måste man titta på vad det innebär för svensk stålindustri, verkstadsindustri i Sverige och se till att små och medelstora företag inte drabbas hårdare av det. Erfarenheten av stora handelskrig mellan EU och Kina är inte de bästa. Det har drabbat europeisk stålindustri när vi haft de väldigt hårda motsättningarna globalt sett så vi förespråkar att man tar tag i de här frågorna internationellt, att man är väldigt tydliga med Kina att de inte kan bete sig på det här sättet. Men att jobba just med  handelspolitiska sanktioner mot Kina har inte historiskt visat sig vara en framgångsrik väg för svensk och europeisk stålindustri. För det kan slå tillbaka mot svensk stålindustri menar du? - Ja, för att det här är några av de marknader som växer mest globalt sett och där vi också vill vara i större utsträckning som litet exportberoende land. Den svenska exporten går ju mycket till Europa idag och det är bra men om man tittar på tillväxtprognoserna de kommande åren framöver så är det ganska svag tillväxt i Europa medans Asien är framförallt den kontinent där det växer hårt och fortsätter att växa mycket framöver så det är viktigt för de svenska globala företagen att finnas tillgängliga på de här tillväxtmarknaderna, säger näringsminister Mikael Damberg.   "Stålindustrin kommer inte tillbaka och det är ingen idé att sörja"  Som Kaliber visat i det här reportaget står mycket på spel för den svenska stålindustrin och bruksorterna som är beroende av den. Tusentals jobb är hotade och för bruksorterna som är uppbyggda kring stålindustrin innebär det arbetslöshet, färre och färre och allt äldre invånare. För som produktionschefen i de nedlagda Klosterverken Håkan Morelius säger. Hur ska svensk basindustri klara sig om det inte går att få lönsamhet ens i en modern anläggning som den i Långshyttan? Därför måste de svenska bruksorterna hitta andra branscher som ortens invånare kan jobba inom. Det menar i alla fall Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia. För jobben inom industrin kommer fortsätta försvinna, säger han. Och det är ingen mening att gråta över det. - Jag brukar alltid säga att det är ingen mening att sörja för de försvinner i alla fall. Och då behöver vi anpassa oss till det. Vi behöver omskola människor. Orter som varit starkt beroende av den typen av industrier behöver antingen minskas i omfattning eller att såna orter hittar en huvudsysselsättning, om det är turism eller någon form av ny-agrar produktion. Jag vet inte vad. Men de behöver i alla fall acceptera att det sker, för stålindustrin, eller svetsindustrin eller vad det kan vara, kommer inte tillbaks, säger Jan Jörnmark. Ytterst handlar det kanske om en fråga om stad och landsbygd. Många som jag mött under min resa har uttryckt en bitterhet kring att de inte räknas. Det är tjänstejobben i de stora städerna som lyfts fram i den allmänna debatten, har jag fått höra många gånger. En av de som säger det är Sabina Bergkvist på järnverket i Degerfors. - Nä, det är ju så tyvärr att det är storstaden som räknas och det är lite finare med tjänstejobben än industrin. Det tror jag väl de flesta tycker det att det är inte lika fina jobb, det är inget man vill lyfta fram. Stå på ett skitigt industrigolv, säger Sabina Bergkvist.    Peter Bjurbo P4 Örebro, reporter Andreas Lindahl, producent kaliber@sverigesradio.se

Om världen i svensk politik. Kriget sprider sig i Ukraina, människor mördas och förföljs i norra Irak och fred tycks allt mer avlägset i Afghanistan. Men varför märks inte det mer, när var sjätte invånare är född utomlands. Hör afghanska Freshta från Mölndal, kurdiska Miriam från Linköping och ukrainska Andriy i Stockholm om vanskliga vapenleveranser, diplomatiskt driv och om huruvida Sverige verkligen är en humanitär stormakt. Utrikespolitik dominerar sällan i valrörelser och årets är inget undantag. Men betyder det att partierna gör samma utrikespolitiska prioriteringar? Konflikts Jesper Lindau intervjuade samtliga utrikespolitiska talsepersoner för de åtta riksdagspartierna och fann en ganska yvig bukett av svar på frågan om vilken utrikespolitisk fråga som är viktigast: En av få frågor som det funnits en del politisk debatt om är Sveriges relation till Ryssland - högaktuell med anledning av Konflikten i Ukraina. De senaste dagarna har det kommit allt fler rapporter om rysk militär upptrappning vid Ukrainas sydöstra gräns och direkt inblandning i strider inne i Ukraina. Frågan idag är snarare om en rysk invasion är på gång eller har den redan hänt? I veckan - Innan den allra senaste upptrappningen skett-  ställde Konflikt frågan till riksdagspartierna om vilken roll Sverige spelat och bör spela för utveckingen i Ukraina: Andriy Kachur, talesman för organisationen Vi Unga Ukrainare i Sverige, ger sin syn på politikernas kommentar, tillsammans med statsvetaren Marie Demker. Afghanistan är det konfliktområde där Sverige har ägnat mest pengar och personal - 10 miljarder kronor beräknas den militära insatsen ha kostat. Fem svenskar har mist livet under de tolv år svenskar har deltagit i den militära insatsstyrkan ISAF. Och med den insatsen bröt Sverige också en långvarig tradition, att bara skicka soldater i blå baskrar, på FN-uppdrag. Militärinsatsen i Afghanistan har haft FN:s mandat men letts av Nato. Och det har inte heller varit ett fredsbevarande uppdrag. Här har Sverige deltagit i ett pågående krig. Över 20.000 civila afghaner beräknas ha dött till följd av kriget. Flygattacker mot civila, som i efterhand förklarats som misstag, har underblåst vreden mot västmakterna som hävdade att de var där för att hjälpa och skydda afghanerna.  När de utländska styrkorna nu har - eller ska lämna - den svenska basen stängdes för två månader sedan - så har de ursprungliga förhoppningarna om en snabb militär seger för att sedan bygga upp ett stabilt och demokratiskt Afghanistan för länge sedan grusats. Talibanerna har återvänt. Våldet och osäkerheten har ökat och de internationella styrkorna lämnar efter sig ett land som beskrivs som allt mer kaotiskt, där rivalerna om presidentposten drygt två månader efter valet i juni fortfarande bråkar om vem som ska styra landet, där internationella hjälparbetare och journalister, som Sveriges Radios Nils Horner, skjuts ihjäl på öppen gata. Så vad har den svenska insatsen i Afghanistan egentligen lett till? Vi vände oss till de åtta riksdagspartiernas utrikespolitiska talespersoner och frågade om den svenska truppnärvaron har bidragit till att förbättra situationen i Afghanistan: Freshta Dost från Svenska Afghanistankommittén kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker. En annan långvarig konflikt som också har lämnat många spår i Sverige är den i Irak. Under åren 2006-2007 när inbördeskriget som följde på den amerikanska invasionen i Irak rasade som värst fick Sverige stor internationell uppmärksamhet för att jämförelsevis många irakiska flyktingar fick asyl här. Och än idag är Södertälje, som tog emot flest, platsen dit utländska journalister gärna reser för att skildra svensk flyktingpolitik. Men Sverige utmärkte sig snart också som ett av få länder som trots FN-kritik tvångsutvisade irakier tillbaka till ett våldsamt Irak där kristna och andra minoriteter förföljdes. Sekteristiskt våld, terror, korruption, nepotism - efter mer än ett decennium av ockupation och inbördeskrig är Irak idag ett land som hotas av sönderfall. När terrormilisen ISIS, efter år av förberedelser, i början av sommaren stormade fram mot Kirkuk och Mosul spred deras snabba och våldsamma frammarsch chockvågor över världen. Och frågan om irakiska flyktingar som väntas söka sig hit har åter hamnat på den svenska politiska agendan Den förtvivlade situationen för tiotusentals yezidier, strandsatta i de karga och heta Sinjar-bergen utan mat och vatten har satt fart på diskussionerna om det internationella samfundets skyldighet att skydda. Konflikt frågade de svenska riksdagspartiernas talespersoner i utrikesfrågor hur de ser på Sveriges inställning till krisen i norra Irak. Här är deras svar: Mirjam Avorin, statsvetare Linköpings universitet rötter i Irakiska Kurdistan, kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker.

År 2003 fick Sverige sitt eget 11:e September. Tidigt på morgonen stod det klart att utrikesminister Anna Lindh avlidit till följ av de skador som uppstått i samband med överfallet på varuhuset NK i Stockholm. Ännu en gång hade Sverige mist en minister under dramatiska omständigheter och precis som efter mordet på Olof Palme var landet i chock. Men Sverige hade inte bara mist en av sina klarast lysande politiska stjärnor, en familj hade också mist en mor och en maka. Vid Olof Palmes begravning lovade en ung Anna Lindh att föra Olof Palmes budskap vidare. Sjutton år senare håller dåvarande statsminister Göran Persson samma tal till minne av Anna Lindh.