Podcasts about kulturredaktionens fredrik wadstr

Trollflöjten blev Mozarts sista opera och en av tidernas mest älskade. Nu är den åter på repertoaren. Men hur hanterar man librettots rasism och sexism? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår kritiker Thomas Nordegren har varit på premiären på Folkoperan i Stockholm och kommer till programmet för att berätta om hur regissören Stéphane Braunschweigs uppsättning av Trollflöjten låter. TROLLFLÖJTEN I BACKSPEGELNTrollflöjtens originallibretto anses vara både misogynt och rasistiskt, något som man i olika produktioner har förhållit sig till på olika sätt. Vår reporter Natacha López har tittat på hur några regissörer, bland annat Ingmar Bergman i sin filmatisering, har hanterat det här.VARNING FÖR KÄNSLIGT ÄMNEI Storbritannien är det numera standard att införa åldersgränser och varna för känsliga ämnen i opera- och teaterföreställningar. Publiken ska själv kunna välja om de vill utsättas för till exempel våld, mord, rasism eller sexuellt våld. Samtidigt har detta väckt starka känslor inom den brittiska kulturscenen och många menar att publiken blivit alldeles för känsliga. Kulturnytts Mina Benaissa har rapporterat om detta under veckan i Kulturnytt och kommer till P1 Kultur för att berätta om hur de fyra stora operahusen i Sverige förhåller sig till den här sortens varningar.LITTERATUR – MÖTE MED JULIA ILJUCHAKriget i Ukraina är just nu i centrum för världspolitiken. Samtidigt kommer det flera böcker som handlar om Ukraina på svenska just nu. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har intervjuat Julia Iljucha som samlat 40 korta noveller i boken ”Mina Kvinnor”.HUR FINANSIERAS KULTUREN I INDIEN?I Sverige har debatten om vem som ska betala för kulturen blivit allt mer högljudd. I Indien fick kulturdepartementet höjda anslag i budgeten som lades fram för några veckor sedan. Där har kultur och kulturutövande nära band till andlighet och religion. Den privata finansieringen är också i allra högsta grad närvarande, inte minst i festivalsammanhang. Radions Sydasienkorrespondent Naila Saleem har besökt Indiens och världens största litteraturfestival i Jaipur, Rajasthan.ESSÄ: FINNS DET EN POÄNG MED VÅRT EVIGA GRUBBLANDE?Till synes ovidkommande detaljer kan ha avgörande betydelse för historiens utveckling, kanske är det rent av vanligare än vad vi tror. Men finns det verkligen en poäng med vårt eviga grubblande kring vad som hade hänt om saker vore annorlunda? Ja, åtminstone det kan det vara värt att grubbla över. Och det gör idéhistorikern Michael Azar i denna radioessä från Obs-redaktionen.Programledare: Lisa WallProducent: Karin Arbsjö

Tre generationer samlas för att fira jul hemma hos morföräldrarna i Finlands Oscarsbidrag Family Time. Det blir långt ifrån idylliskt. P1 Kulturs Nina Asarnoj mötte upp regissören Tia Kouvos bland julpyntningen i centrala Stockholm. Dessutom: franska författaren Édouard Louis introduceras brett för svenska gymnasieelever. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ÉDOUARD LOUIS SKA SKAPA LÄSLUST HOS SVENSKA GYMNASIEELEVERMöt en av Frankrikes mest upphöjda och lästa författare, Édouard Louis, som nu ska introduceras brett för svenska gymnasieelever. I december överlämnade Skolverket och Kulturrådet sina läslistor till regeringen. Édouard Louis debutroman ”Göra sig kvitt Eddy Bellegueule” finns med på gymnasielistan. Han föddes som Eddy Bellegueule och romanen är en en självbiografisk berättelse om att växa upp i fattigdom i den franska småorten Hallencourt, starkt präglad av homofobi. P1 Kulturs reporter Mina Benaissa fick en pratstund med honom.KULTURLIVET TAR SPJÄRN MOT REGERINGEN EFTER VALET I GEORGIENDet har varit ett ödesval i Georgien. Många menar att landet nu knyts närmare till Ryssland snarare än att fortsätta den inslagna vägen mot väst. Kulturlivet är en viktig bricka i spelet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har pratat med kulturarbetare på plats i Tbilisi.KRITIKSAMTAL: FEMINISTISKT TESTAMENTE I EFTERKRIGSTIDENS ROMAlba de Céspedes var en bästsäljande italiensk-kubansk författare och aktivist vars antifascistiska engagemang gjorde att hon arresterades två gånger, både före och under det andra världskriget. Nu ges hennes bok ”Förbjuden skrivbok” ut i svensk översättning av Johanna Hedenberg och med förord av Lina Wolff. Kulturredaktionens Lina Kalmteg har läst ett feministiskt testamente i efterkrigstidens Rom.KLASSIKERN: ”JÖSSES FLICKOR” – EN KAMPFÖRESTÄLLNING MED LYCKLIGT SLUTSuzanne Ostens och Margareta Garpes feministiska teaterklassiker ”Jösses flickor – befrielsen är nära” (1974) gav inte bara ett soundtrack som det gnolats på fem decennier utan visade också på lekens rebellskap i kamp mot fyrkantighet och förtryck. Jenny Aschenbrenner fördjupar sig i flickorna som höjde sina röster för att höras, också för barnens framtids skull, tillsammans med dramatikern Malin Axelsson som 2006 skrev uppföljaren ”Jösses flickor – återkomsten”.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Henrik Arvidsson

På lördag går Georgien till val. Och det är ett ödesval i regionen. Ska landet knytas närmare till Ryssland eller ska man fortsätta den inslagna vägen mot väst. Kulturlivet spelar en viktig roll i vägvalet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström vet mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. UKRAINSKA FILMARE UNDERSÖKER KORRUPTIONEN AV DET EGNA KULTURARVETSamtidigt som soldater försöker försvara ukrainska städer från att krossas av ryska missiler, pågår ett annan slags förstörelse mitt i huvudstaden Kiyv. I skuggan av kriget river ukrainska fastighetsutvecklare byggnader som anses ha konstnärligt eller historisk värde, för att ge plats åt shoppingcenter och bostadskomplex. Den här stadsomvandlingen har fått unga aktivister, konstnärer och filmare att protestera. Och det är särskilt en byggnad som blivit en symbol för kampen om staden: Flowers of Ukraine, Ukrainas blommor. P1 Kulturs Emma Engström har träffat de unga filmarna Alina Panasenko och Adelina Borets som bägge tvingats lämna sina hem i östra Ukraina. De tar på olika sätt avstamp i berättelsen om Flowers of Ukraine i sina filmer.MARIJA PRYMATJENKO – UKRAINAS STOLTHET STÄLLS UT I MALMÖMarija Prymatjenko (1909-1997) var verksam under sovjettiden och hennes bilder är hör i dag till det ukrainska kulturarvets mest omhuldade reliker. Fantastiska vidunder och fräna fredsappeller präglar utställningen ”Det fantastiska och fruktansvärda” på Moderna museet i Malmö, där ukrainska Marija Prymatjenkos naivistiska folkkonst står i dialog med den egna museisamlingen. Ett reportage av Mårten Arndtzén.ESSÄ: OXYMORON – EN STILFIGURS RESA FRÅN POESIN TILL PUTINEtt oxymoron är ett uttryck bildat av motsatser, som talande tystnad, bitterljuv eller lysa med sin frånvaro. I dagens essä från OBS ser kulturjournalisten Morris Wikström hur ett kritiskt poetiskt grepp tagits över av totalitär politik.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Svensk-dansk-iranske filmaren Ali Abbasi har fått ett varningsbrev från Donald Trumps advokater, som vill stoppa The Apprentice. Men nu får den premiär - både i Sverige och i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat Ali Abbasi och Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson kommenterar hur filmen landar mitt i den amerikanska valrörelsen.FÖRFATTAREN PATRIK LUNDBERG OM MÖTET MED NOBELPRISTAGAREN HANG KANG I SEOULFörfattaren och journalisten Patrik Lundberg med rötter i Sydkorea, kommer till studion och berättar om sin relation till Nobelpristagaren Han Kang och hennes böcker. Han har strövat med henne i hemkvarteren i Seoul och vi får veta mer om den sydkoreanska litteraturen och varför han lockats av hennes författarskap.VAD ÄR HEMLIGHETEN BAKOM DET NORSKA FILMUNDRET?Första delen av två i en reportageserie där P1 Kulturs reporter Emma Engström åkte till Norge för att reda ut varför det kommer så mycket prisad film från Norge just nu.MÖTE MED DEN UKRAINSKA FÖRFATTAREN JULIA ILJUCHINAI tidskriften 20-tal:s senaste nummer med Ukrainatema medverkar författaren Julia Iljuchina. Hennes roman ”Mina kvinnor” ges ut på svenska senare i vinter. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat henne.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Nina Asarnoj

Utsidans klass av Anna-Karin Selberg är en roman inifrån den uppmärksammade rättsprocessen mot den så kallade Kulturprofilen. Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg har läst boken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. REPORTAGE: I CASPAR DAVID FRIEDRICHS FOTSPÅR I DRESDENÖdsliga landskap, fulla av längtan. Bortvända gestalter, försjunkna i begrundan av den väldiga naturen. Tyske konstnären Caspar David Friedrichs sätt att måla har blivit synonymt med romantiken och i år är det 250 år sedan han föddes i Greifswald, som då hörde till Sverige. Men det mesta av sitt liv tillbringade han i Dresden, eller "Florens vid Elbe" som staden också kallats. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén begav sig till Dresden med omnejd för att vandra i Caspar David Friedrichs fotspår.KRITIKSAMTAL: ANDREA WULF TAR SIG AN ROMANTIKENS TÄNKARE I ”FANTASTISKA REBELLER”I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ställa jaget i centrum vid 1700-talets slut – Goethe, Schiller, Hegel och inte minst Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har läst ”Fantastiska rebeller” av den tyska författaren Andrea Wulf.STORMEN KRING DOKUMENTÄREN ”RUSSIANS AT WAR” TILLTAR Dokumentären ”Russians At War” har fått svidande kritik efter visningar på Venedig och Toronto filmfestival. Nu har den inbäddad rysk-kanadensisk journalisten Anastasia Trofimova, som följer ryska soldater vid fronten, blivit svartlistad av Ukraina. Kulturredaktionens Fredrik Wadström, som programleder radiokorrespondenterna Ryssland och bevakat regionen under flera decennier, ger oss de senaste turerna i debatten om filmen.ESSÄ: ”DET ÄR INTE VIKTIGT ATT JAG INTE LÄNGRE EXISTERAR”Det flesta av oss betraktar nog oss själva som en och samma person över tid. Visst har vi förändrats sedan det där skolfotot togs i mellanstadiet, men det är ändå jag som står där och ser genom tiderna på en äldre version av mig själv. Argumenten för att vi är en och samma person är dock svaga. Och enligt filosofen Derek Parfit är det inte heller det som är det viktiga. Vincent Flink Amble-Naess funderar över vad det får för konsekvenser.Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Sara Stridsberg är tillbaka med Farväl till Panic Beach en roman om familjen, och det långa släktsläp som vi alla drar efter oss. Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg och Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman diskuterar boken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”RUSSIANS AT WAR” – NY DOKUMENTÄR KRITISERAS FÖR ATT VARA PROPAGANDADokumentären "Russians At War" har fått svidande kritik efter världspremiären på Venedig filmfestival. En inbäddad rysk-kanadensisk journalist, Anastasia Trofimova, följer med ryska soldater vid fronten i Ukraina under 7 månader. Filmen anklagas för att vara rysk propaganda som blundar för krigsbrott mot civila. I tisdags var det demonstrationer mot premiärvisningen på Toronto filmfestival, men den ska visas på nytt till helgen. Kulturredaktionens Fredrik Wadström, som programleder radiokorrespondenterna Ryssland och bevakat regionen under flera decennier, kommenterar debatten.MÖT DEN HEMLIGA ”DIKTEKTIVEN” LINNEA SWEDENMARKUnder åtta års tid satte juristen, talskrivaren och poeten Linnea Swedenmark upp hundratals hemliga dikter överallt i Sverige. Post it-lappar och lösblad med små handskrivna livsöden. Dikter om livsval och kärlekskriser. På Drottninggatan i Stockholm och på Centralstationen i Sundsvall.Men ingen visste vem som skrivit dem, även om många följde Instagramkontot "Den hemliga diktektiven", där fotografier av dikterna löpande publicerades. Men nu kommer ett urval av dikterna ut i bokform med titeln "Den hemliga diktektiven" och poeten själv har kommit ut ur garderoben.P1 Kulturs Nina Asarnoj stämde träff med Linnea Swedenmark, som hon alltså heter, på Norra Latins skolgård i Stockholm. Ett stenkast från de kvarter där den hemliga diktektiven härjade som värst i nästan ett decennium.SÅ MÅR IRANSK FILM INFÖR ÅRSDAGEN AV MAHSA AMINIS DÖDIdag, fredag, är det biopremiär för "En liten bit av kakan" av Behtash Sanaeeha och Maryam Moghaddam, men regissörsduon får inte lämna Iran. Vid första anblick är ”En liten bit av kakan” en romcom om romantisk kärlek i 70-årsåldern, men filmen bryter mot alla tänkbara tabun i Iran. Kulturredaktionens Saman Bakhtiari berättar hur den iranska filmen gör revolt i det stilla inför Mahsa Aminis dödsdag på måndag den 16 september.KLASSIKERN: ”MIN FANTASTISKA VÄNNINA” AV ELENA FERRANTEDen italienska författarpseudonymen Elena Ferrante står bakom den så kallade Neapelkvartetten, om de två vännerna och ovännerna Lila och Lenù. Ferrante har även varit med och skrivit manus till tv-serien ”Min fantastiska väninna” som bygger på romanerna. I veckan hade den fjärde och sista säsongen premiär på streamingtjänsten Max. Kulturredaktionens Mattias Berg tycker att tv-serien efter Ferrantes romaner är ett konstverk i sig.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Den 2 augusti 2019 blir författaren Dmitri Plax son mördad av en jämnårig skolkamrat. Faderns sorgebok Peter har nu blivit pjäsen Peter. Tid på Orionteatern i Stockholm. P1 Kultur får besök av Dmitri Plax och regissören Jacob Hirdwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Peter. Tid” är en krisberättelse om en fader som vägrar acceptera vad som hänt, eftersom acceptans leder bort från sonen. Det finns ingen egentlig tid i berättelsen, bara minnena som fadern (spelad av Andreas Liljeholm) frammanar av sin son. Genom att försöka minnas varje samtal, försöker han hålla liv i Peter.KSENIA PEDAN GÖR ABSTRAKT KONST AV SORGEN UTIFRÅN KRIGET I UKRAINAKsenia Pedan är aktuell med utställningen ”Forming the Culture of a Dormant Brain” på Bonniers konsthall. Pedan föddes i Charkiv, Ukraina, 1986. Utifrån kriget i Ukraina skapar hon abstrakt konst med måleri, skulptur och interiöra detaljer. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat henne.LORAN BATTI ÅTERVÄNDER TILL GOTTSUNDA I NY DOKUMENTÄR: ”INGEN FÖDS OND”Möt Loran Batti som gjort den bioaktuella dokumentären ”G – 21 scener från Gottsunda”. Filmen är Lorans avsked till Gottsunda, men han slits mellan sitt nya liv och lojaliteten till barndomsvännerna som lever gängrelaterade liv. Parallellt med biopremiären repeterar Loran Batti pjäsen ”Låt mig bara gå” på Riksteatern i Hallunda.FILMINSTITUTET SKÄR NED – HUR MÅR SVENSK FILM?I går kom beskedet att Svenska filminstitutet varslar om en nedskärning med 20 tjänster. Orsaken är att Filminstitutet brottas med dålig ekonomi. Men hur mår svensk film egentligen? P1 Kulturs filmreporter Emma Engström kommenterar läget.ESSÄ: ANTON BRUCKNERS STORA SÅRBARHETI dag skulle den österrikiske tonsättaren Anton Bruckner ha fyllt 200 år. Han skrev framför allt symfonier och sakral vokalmusik, men är också känd för sin egenhet att arbeta om sina verk, ofta flera gånger. Detta har lett till en röra av olika versioner och ibland är det omöjligt att lista ut vad tonsättaren egentligen menade. Dramaturgen Tor Billgren gör ett försök i dagens essä.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

P1 Kultur tar sig an mc-filmsgenren med avstamp i bioaktuella The Bikeriders av Jeff Nichols en film som blinkar öppet mot klassiker som Vild ungdom och Easy Rider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Berättelsen om motorcykelgänget The Vandals är löst baserad på en fotobok om The Chicago Outlaws. Har vi blivit nostalgiska för en svunnen tid där vi omfamnar och romantiserar utanförskapet och det fossila bränset? Eller handlar det egentligen om drömmen om frihet. Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström och filmvetaren Michael Tapper tar sig an ”The Bikeriders”. Dessutom grottar vi ned oss i MC-kultur med medlemmar ur Bike Babes Göteborg – en motorcykelklubb bara för kvinnor.MOPEDEN – MOTORCYKELNS SNÄLLA LILLEBROR – PÅ MUSEUMFlera av den svenska designhistoriens främsta formgivare var med och tog fram klassiska svenska mopeder. Nu lyfts en ofta bortglömd del av svensk formgivningshistoria fram på länsmuseet i Jönköping. ”Den är lite styvmoderligt behandlad”, säger journalisten Claes Johansson som ligger bakom utställningen. Reporter: Gustav Ingerhage.GÅR KONSTNÄRER VILSE I FORNA SOVJET?Dokumentären ”Sovjet Barbara – konstnären Ragnar Kjartansson i Moskva” på SVT Play är ett exempel på när västerländska konstnärer kan tyckas gå vilse i ”forna Sovjet”. I somras var det även debatt om ett scenario när Ruben Östlund deltog i en filmfestival i Georgien. Kulturredaktionens Fredrik Wadström, som programleder radiokorrespondenterna Ryssland och bevakat regionen under flera decennier, kommenterar.KLASSIKERN: NEW YORK-TRILOGIN AV PAUL AUSTERTre romaner om deppiga deckare på meningslösa uppdrag i New York – är det värt att läsa? Ja, om författaren heter Paul Auster. Han gick bort i våras, 77 år gammal, men 1985 var Paul Auster en okänd frilansskribent. Så kom ”Hjärta av glas” - den första delen iNew York-trilogin - och Auster blev mannen alla kritiker skrev om. De följande två delarna i kom snabbt och befäste Austers roll som förnyaren av amerikansk prosa. Blandningen av pastisch, melankoli och språkteori var – och ÄR – helt oemotståndlig. Mikael Timm berättar mer i Klassikern.POP UP PUPPETS – HÖGKONJUNKTUR FÖR DOCKTEATER?Just nu pågår Pop Up Puppets-festivalen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Under fyra dagar gästspelar kompanier från hela världen på Marionetteaterns internationella dockteaterfestival. Vi pratar med en belgiska teatergrupp som gjort en dockföreställning om klimatkatastrofen och festivalens initiativtagare, Marionettteaterns Helena Nilsson, kommer till studion.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Lev Rubinstein, en av Rysslands mest hyllade och omtyckta författare, omkom i en trafikolycka i Moskva tidigare i år. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har letat fram sina intervjuer med Lev Rubinstein från olika tidpunkter och platser, över mer än 20 års tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur minns en originell och inflytelserik röst i den europeiska samtidslitteraturen. Lev Rubinstein var en del av de så kallade Moskvakonceptualisterna och ett av hans viktigaste särdrag var hans enradiga dikter som han skrev på kartotekskort. Under uppläsningar bläddrade han sig fram och läste kort för kort. Med tiden fick Rubinsteins projekt ett samlingsnamn: Det stora kartoteket. När han gavs ut första gången i bokform på svenska 2001 hade samlingen titeln ”Tiden går - ur Det stora kartoteketet”.I programmet hör vi Lev Rubinstein i Fredrik Wadströms intervjuer som sträcker sig från 2001 fram till den sista intervjun gjord i maj 2022. Medverkar gör även översättaren Lars Kleberg, som kände författaren och översatte hans dikter till svenska, samt Daria Serenko, aktivist, feminist och en starkt lysande stjärna i en ny ung generation ryska författare.Förutom av Lars Kleberg har Lev Rubinsteins texter översatts till svenska av Johan Öberg, Kajsa Öberg Lindsten och Dmitri Plax.Ett reportage av Fredrik WadströmProducent: Andreas Magnell

Filmfestivalen går in på upploppet! P1 Kultur pratar Guldpalmsfavoriter, överraskningar, Cate Blanchetts Palestinaklänning och hur MeToo gjort avtryck efter en vår av högljudda protester i Frankrike! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturredaktionens filmexperter Björn Jansson och Emma Engström analyserar årets Cannes-festival, som avslutas med prisutdelning på lördag kväll. Nu är det dags för analys och summering! Vad har stuckit ut på årets festival? Går det att skönja några trender? Vilka filmer var de främsta feministiska utropstecknen och hur märktes kriget mellan Israel och Hamas? Och vem tar hem Guldpalmen?INTERVJU: NOÉMIE MERLANT KVÄVDES AV PATRIARKATET – OCH RYMDEDen franska skådespelaren och regissören Noémie Merlant är aktuell på filmfestivalen i Cannes med sin film ”Les Femmes au balcon” om en grupp kvinnor som tar hämnd på våldsamma män. ”En kvinnas kropp är ett problem för många”, säger hon till P1 Kulturs reporter Emma Engström.OPPOSITIONELL BELARUSISK LITTERATURI veckan har en stor konferens om situationen i Belarus hållits i Stockholm med många belarusiska oppositionella politiker, författare och musiker deltog. Tisdagen kulturkväll rymde musik, samtal och uppläsningar. Kulturredaktionens Fredrik Wadström var där och träffade bland andra poeten Valzhyna Mort.NOVELLMÄSTAREN CLAIRE KEEGAN AKTUELL PÅ SVENSKADen irländska författaren Claire Keegan är en riktig superstjärna, men utgivningstakten är långsam och därför är det en litterär händelse varje gång hon ger ut något nytt! Nu har ”I senaste laget” precis kommit och det är faktiskt bara är en enda novell på 42 sidor, Nina Asarnoj har läst.KLASSIKERN OM APOCALYPSE NOW AV FRANCIS FORD COPPOLA1979 fick Francis Ford Coppola Guldpalmen för ”Apocalypse Now”, det var fyra år efter Vietnamkrigets slut. Och materialet från den mytiska inspelningen tycks ha blivit också regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. Eller i alla fall ett projekt som han aldrig kunnat lämna bakom sig. Kulturredaktionens Mattias Berg funderar över filmens nästan oemotståndliga sug.Programledare Jenny TelemanProducenter Maria Götselius och Henrik Arvidsson

Zhanna Kadyrova är en av Ukrainas mest uppmärksammade konstnärer. Utställningen Border Memory på Uppsala konstmuseum är hennes första separatutställning i Sverige. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands krig i Ukraina lämnar hela tiden nya spår i form av sönderbombade städer och förstörd infrastruktur. En konstnär som har fångat upp den här destruktiva kraften är Zhanna Kadyrova från Kiev. Hennes utställning på Uppsala konstmuseum heter ”Border Memory” och består av installationer och objekt där Kadyrova använder krigets förstörelse i sitt skapande arbete. Reporter: Fredrik Wadström

För ukrainskt kulturliv och civilsamhälle har särskilt en persons öde blivit en symbol: författaren Viktorija Amelina som dog i juli 2023 i en rysk robotattack i östra Ukraina. Ett reportage av Kulturredaktionens Fredrik Wadström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Viktorija Amelina debuterade som författare 2014 och hann skriva två romaner och två barnböcker. Ändå är hon en av Ukrainas mest kända kulturpersoner. Efter starten på den storskaliga ryska invasionen i februari 2014 lade Amelina skrivandet åt sidan och började arbeta med att dokumentera ryska krigsbrott runt om i Ukraina. Under en av sina resor sommaren 2023 satt hon på en restaurang i staden Kramatorsk tillsammans med författarkollegor från Uruguay när en rysk robot slog ned. Ett 60-tal människor skadades och 13 dödades, däribland Viktorija Amelina. Hon blev 37 år.Men hennes vänner i det ukrainska kulturlivet och bland ukrainska människorättsaktivister fortsätter enträget att prata om Amelina. Hennes texter publiceras och översätts till andra språk. Politiker i andra länder refererar till henne i sina tal.Följ med till Ukrainas huvudstad Kiev och träffa några av dem som stod henne nära och som själva kämpar för ett fritt och öppet samhälle.Medverkande:Oleksandra Matvijtjuk, Center for Civil Liberties och mottagare av Nobels Fredspris 2022Tetyana Teren, ordförande i ukrainska PENDet här är ett reportage av Fredrik Wadström.

En kvinna genomgår en hypnosbehandling för att sluta röka och förlorar på köpet sina hämningar. Det är premissen i Hypnosen med Asta Kamma August i huvudrollen. Vi har träffat en av Sveriges just nu mest hyllade skådespelare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. JUSSI BJÖRLINGS KRIS OCH SAMMANBROTT BLIR TEATERSom en tidig Avicii – en som måste skapa, men som egentligen bara vill fly. Så beskriver skådespelaren Mattias Nordkvist Jussi Björling. I helgen går han upp scen för att gestalta ikonen när pjäsen ”Jussi” har urpremiär på Stockholms stadsteater – och i centrum står sångarens kris och sammanbrott.ARVET EFTER VIKTORIJA AMELINA – FÖRFATTAREN SOM DÖDADES I EN RYSK ATTACKFör det ukrainska kulturlivet och civilsamhälle har särskilt en persons öde blivit en symbol: författaren Viktorija Amelina. Hon dog 1 juli 2023 efter en robotattack mot en restaurang i östra Ukraina men minnet av henne bara växer i det allmänna medvetandet, också långt utanför Ukrainas gränser. Kulturredaktionens Fredrik Wadström berättar historien om Viktorija Amelina.ESSÄ: NATIONALISM OCH PARANOIA SATTE STOPP FÖR ESPERANTOKan språket bygga ett globalt samhälle? Esperanto är väl det mest kända och framgångsrika försöket. Hur långt kvar till målet det än är. Dan Jönsson reflekterar över språket som en gång kom att få spela rollen som USA:s fiende nummer ett.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

På Dramaten spelas just nu Federico García Lorcas pjäs Yerma, en av hans tre så kallade kvinnopjäser. Nina Zanjani gestaltar smärtan i att inte kunna få barn och kritikerna jublar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur uppmärksammar den spanske poeten och dramatikern Federico García Lorca (1898-1936) vars pjäs ”Yerma” sätts upp på Dramaten i Stockholm.Pjäsen handlar om infertilitet och längtan efter barn och är regisserad av den superhyllade belgiska regissören Lisaboa Houbrechts, född 1992. ”Ett av den samtida europeiska teaterns mest spännande namn”, skriver Dramaten i programmet och Cecilia Blomberg har träffat henne.Vi pratar också med författaren Lina Wolff som bott länge i Spanien - om Lorcas betydelse för hennes skrivande. Det var nämligen han som satte igång hennes författarskap.DÄRFÖR ÖKAR RYSSLAND TRYCKER PÅ SINA FÖRFATTAREI Ryssland förföljs inte bara landets oppositionella, utan också en rad välkända författare på grund av sin kritik mot kriget i Ukraina. I veckan utfärdades en arresteringsorder mot bästsäljande författaren Boris Akunin, som förts upp på listan över extremister och terrorister. Kulturredaktionens Fredrik Wadström kommenterar läget.HAJPAD DANSK FÖRFATTARE MED SKRIVKRAMP: ASTA OLIVIA NORDENNHOFDessutom handlar det om dansk litteratur. Stjärnskottet Asta Olivia Nordenhof, född 1988, får Kulturredaktionens litteraturkritiker att stråla. Nu kommer hennes nya roman ”Djävulsboken”. Hon påstår att den är del två i en svit på sju böcker. Problemet är bara hennes skrivkramp som slog till redan efter första delen. Anna Tullberg och Lina Kalmteg analyserar hennes projekt och berättar varför de längtat så efter del 2. Just den här trenden med litterära serier tittar vi också lite närmare på. Lina Kalmteg har pratat med Lisa Lindberg, förläggare på Norstedts förlag. OBS-ESSÄN GRÄVER NER SIG: EN TEXT OM JORDBRUK”Tro och jord har alltid hört ihop. I tusentals år har den odlande människan vädjat till gudarna: Låt solen lysa eller molnen komma, låt regnet falla eller markerna torka upp.” Så inleder författaren Maria Küchen onsdagens OBS-essä. En text om att bruka jorden. Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Jelena Kostiutjenko arbetade länge för den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta, tills utgivningsbeviset drogs in. Nu är hon aktuell med en reportagebok som blivit en av årets mest uppmärksammade internationellt. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. KONSTNÄREN MAMMA ANDERSSON SAMTALAR MED FÖRFATTAREN CILLA NAUMANNI den rikt illustrerade boken ”Samtalen” diskuteras likheter och skillnaden mellan att vara konstnär och att vara författare - och tonvikten ligger på Mamma Anderssons konstnärskap. Det handlar också om inspirationskällor och om en sårig tid i livet. Nu är de bägge gäster i P1 Kultur, där de samtalar om sitt samtal.NOBELPRISTIPPADE FÖRFATTAREN LÁSZLÓ KRASZNAHORKAI UTAN PUNKTAtt sätta punkt har aldrig varit hans stora styrka. I den nya boken, med den gåtfulla titeln ”Herscht 07769”, finns en enda - på sista sidan. Annars finns det desto mer. Kulturredaktionens Katarina Wikars har än en gång tagit sig an denna omtalat krävande och givande författare, Krasznahorkai - och ger i en längre recension sin bild av den nya, omtumlande romanen. DAGENS OBS: OM VAD EN SELFIE KAN SÄGA OM FOTOGRAFINS HISTORIAFotografiet och minnet är temat som pågår i OBS. I dagens essä reflekterar konstkritikern Pontus Kyander om selfiens djupa koppling till fotografihistorien och på vad som syns i bilderna vi tar i flykten.I dag sänder vi en kort bit ur början till detta OBS, som finns att lyssna till i sin helhet i appen Sveriges Radio Play. Essän producerades av Morris Wikström och sändes första gången 2022.BARNRADIONS BOKPRIS, DEL 3: OM ”KUBEN” AV NILS LUNDKVISTI Barnradions bokpris 2023 läser och diskuterar barnjuryn från Eklandaskolan i Mölndal de fem nominerade böckerna. Nu är det dags för ”Den yttersta vildmarkens historia: Kuben” av Nils Lundkvist, en tät och iskall dystopi någonstans och någon gång i Sverige.Programledare för bokpriset är Manuel Cubas. Juryn består av sjätteklassarna Tove Smith, Elias Vera Briseño, Lovisa Carlén, Alina Johnsson och Ville Ek. Alla nominerade böcker riktar sig mot 9 till 12-åringar. På söndag tillkännages vinnaren. Programledare för P1 Kultur: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

Del 5 i serien handlar om den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters som blev känd under Majdanrevolten vintern 2013-14. Sedan dess har de etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna numera har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. I augusti 2022 möttes de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".Det här är den femte och sista delen i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Del 5 i serien handlar om den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters som blev känd under Majdanrevolten vintern 2013-14. Sedan dess har de etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna numera har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. I augusti 2022 möttes de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".Det här är den femte och sista delen i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna nu har sin bas. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. Nu möts de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.ESSÄ: GE MIG DITT ORDEden leder inte till lustgården. Bedrägeriet lurar alltid på andra sidan löftet. Michael Azar funderar över den edsvurna kulturens hopp och förtvivlan.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Sedan 24 februari förra året och inledningen på Rysslands storskaliga invasion i Ukraina så finns det en ukrainsk roman som nämnts oftare än andra: "Internatet" av Serhij Zjadan, som nu ges ut på svenska. Serhij Zajdan är en av Ukrainas mest omtalade författare. Han är också poet och rockmusiker. När hans band Zjadan och hundarna spelar på en stor rockklubb i Kiev i slutet av februari sjunger hela publiken med. Konserten har dragit igång tidigt för att publiken ska hinna hem innan utegångsförbudet börjar gälla. Och innan bandet kliver upp på scenen, auktioneras exemplar av "Internatet" ut från scenen. Buden blir höga. Pengarna går till att stödja Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Kulturredaktionens Fredrik Wadström var på konserten med Zjadan och hundarna i Kiev. Hör om hans möte med Serhij Zjadan.Producent: Anna Tullberg.

Sedan 24 februari förra året och inledningen på Rysslands storskaliga invasion i Ukraina så finns det en ukrainsk roman som nämnts oftare än andra: "Internatet" av Serhij Zjadan. Nu har "Internatet" från 2017 kommit ut på svenska. Boken utspelar sig i Donbass år 2015, när fiendens förband intar staden. Serhij Zajdan är en av Ukrainas mest omtalade författare. Han är också poet och rockmusiker. När hans band Zjadan och hundarna spelar på en stor rockklubb i Kiev i slutet av februari sjunger hela publiken med. Konserten har dragit igång tidigt för att publiken ska hinna hem innan utegångsförbudet börjar gälla. Och innan bandet kliver upp på scenen, auktioneras exemplar av "Internatet" ut från scenen. Buden blir höga. Pengarna går till att stödja Ukrainas försvar mot den ryska invasionen. Kulturredaktionens Fredrik Wadström var på konserten med Zjadan och hundarna i Kiev. Hör om hans möte med Serhij Zjadan.ARUNDHATI ROY: LITTERATUREN ÄR EN MOTSTÅNDSHANDLING- I ett Indien som blir alltmer polariserat och där hindunationalistiska extremister är på frammarsch är kvinnorna särskilt utsatta, säger författaren Arundhati Roy. Hon blev världsberömd med romanen "De små tingens gud" och förra veckan var hon på besök i Sverige för att tala om just yttrandefrihet, på en konferens anordnad av Svenska Akademien. P1 Kulturs reporter Helena Nordenberg har intervjuat Arundhati Roy.HUR MÅNGA RINGHÖRNOR FINNS DET I DEBATTEN OM DE, DEM OCH DOM?När Lena Lind Palicki, som i sommar blir ny chef för Språkrådet, meddelade att hon tyckte att de personliga pronomina "de" och "dem" i framtiden kan ersättas med ett enda "dom" i skrift, började debatten att blixtra över kultursidorna. Klassfråga eller förflackning, är frågan. Kulturredaktionens Jenny Teleman har följt debatten och vaskar fram några grundinställningar till d-orden.MILAD ALAMI: "MOTSTÅNDAREN" HANDLAR OM FRIHET"Motståndaren" är en ny, svensk psykologisk thriller som handlar om Iman, en brottare som tvingas lämna Iran med sin fru och deras två barn. Han hamnar i Norrbotten med sin familj. I väntan på beslut från Migrationsverket börjar han att brottas för en lokal klubb, i hopp om att den insatsen kan bidra till ett positivt asylbeslut. P1 Kulturs Lisa Bergström intervjuar Milad Alami, regissör och manusförfattare till "Motståndaren".DET LUKTAR HIERARKIER OM ESSÄN FRÅN OBSAllt som rör dofter är en härva av status, trender och sociala distinktioner. Så även om luktsinnet länge har nedvärderats till förmån för synen och hörseln, kommer vi inte undan dofterna, det menar Malin Krutmeijer i essän från OBS.Programledare: Mårten ArndtzénProducent: Anna Tullberg

Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde musikgruppen Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna nu har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina. De sju kvinnorna i den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters blev kända under revolutionen på Majdan vintern 2013-14 och har sedan dess etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren.Nu möts de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".

De sju kvinnorna i den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters blev kända under revolutionen på Majdan vintern 2013-14 och har sedan dess etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna nu har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. Nu möts de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".

Författaren bakom hyllade "Krigets färger" är tillbaka med "Rysslands förlorade seger", en uppgörelse med politiken, samtiden och krigen i dagens Ryssland. Som ung rysk soldat var Arkadij Babtjenko med i båda krigen i Tjetjenien i södra Ryssland. Hans bok om de upplevelserna, "Krigets färger", hyllades som en av de mest skoningslösa skildringarna av krig när den kom ut för 15 år sedan. Nu kommer Babtjenkos nya bok, "Rysslands förlorade seger", som till stora delar handlar om den ryska invasionen av Ukraina. Det är korta texter skrivna direkt för sociala medier och som nu samlats i en bok i Ola Wallins översättning. Kulturredaktionens Fredrik Wadström träffade författaren på besök i Sverige.

Ryska och ukrainska konstpedagoger har strålat samman i ett unikt samarbete för ukrainska flyktingar på Uppsala konstmuseum. Där träffas ukrainska flyktingbarn och deras mammor på fredagseftermiddagar sedan flera månader tillbaka. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt ett projekt där möten genom konsten har förändrat mycket för alla inblandade.

Den Krim-födda konstnären Maria Kulikovska är internationellt känd för sin politiska performancekonst. Nu är hon på flykt i västra Ukraina med sin 6 månader gamla dotter. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har under flera år följt Maria Kulikovska, som på olika sätt adresserat kriget i östra Ukraina i sina uppmärksammade verk. Men just nu spelar konsten ingen roll nu när hon har lämnat hemmet i Kiev efter tre nätter på garagets kalla betonggolv.Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Karin Arbsjö.

Den Krim-födda konstnären Maria Kulikovska är internationellt känd för sin politiska performancekonst. Nu är hon på flykt i västra Ukraina med sin 6 månader gamla dotter. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har under flera år följt Maria Kulikovska, som på olika sätt adresserat kriget i östra Ukraina i sina uppmärksammade verk. Men just nu spelar konsten ingen roll nu när hon har lämnat hemmet i Kiev efter tre nätter på garagets kalla betonggolv. Tunnelbaneföraren som försöker rädda sin älsklingI Ida Lindes nya diktsamling "Karons tunnelbana" möter myten om floden Styx vardagen. Boken är en växelsång mellan föraren Karon, en småbarnsmamma som försöker rädda en älskling, och passagernas tankar. Mest av allt handlar den om kärlek.Kulturredaktionens Katarina Wikars stämde träff med Ida Linde på Stadshagens tunnelbanestation på blå linjen i Stockholm.Vi presenterar: De nominerade i Sveriges Radios Novellpris!I morse presenterades de fem nominerade till Sveriges Radios Novellpris 2022. Joseph Knevel, producent för Radioföljetongen och Novellpriset, gästar programmet och berättar mer.Filmen Cabaret släpper inte tagetI serien Verket som värker får lyssnare dela med sig av de verk som de inte kan släppa. För läraren Pia Cederberg från Motala är det filmen Cabaret från 1972 om cabaret-artisten Sally Bowles i 1930-talets Berlin som dröjer sig kvar.I dagens OBS: Om skyddsrummens mytologiNär hotet om krig ökar väcks tanken på skyddsrummen plötsligt till liv. Men kanske fyller dessa märkliga platser en funktion även i fredstid? Konstnären Oskar Kardemark funderar över saken i dagens OBS-essä.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö.

Om videotjänsten Tiktoks roll och situationen för de oberoende medierna i Ryssland sedan landet infört en strafflag. Hör författaren Andrij Lubka från Kiev om krogkvällen som övergick i krigshelvete Den kinesiskt ägda videotjänsten Tiktok stängde på söndagen ner möjligheten att livesända och publicera innehåll i Ryssland. Appen Tiktok används framförallt av barn och tonåringar har varit en av de stora plattformarna för att dela information under den nu 12 dagar långa invasionen i Ukraina. Vi pratar med SR Ekots IT-reporter Sven Carlsson om vad som ligger bakom Tiktoks beslut och vad det kan få för betydelse för hur information delas i Ryssland om invasionen i Ukraina.ETT RYSSLAND UTAN FRIA MEDIERDet har blivit omöjligt för oberoende medier att verka i Ryssland på grund av en ny strafflag som infördes i fredags. Den som rapporterar om invasionen i Ukraina på ett sätt som ogillas av den ryska regimen, riskerar 15 års fängelse. Lagen omfattar även utländska journalister som rapporterar från Ryssland. Så så gott som alla stora mediebolag inklusive Sveriges Radio har tagit hem sina korrespondenter. I förra veckan stängdes också Echo Moskvy, en av Rysslands äldsta oberoende radiostationer ned. Hör kulturredaktionens Fredrik Wadström, tidigare korrespondent i Ryssland för SR, om vad det innebär och vilka konsekvenserna blir.FRÅN KROGKVÄLL TILL KRIGSHELVETE - ANDRIJ LUBKA OM DET OBEGRIPLIGA"Den här texten tog en timme att skriva och det har varit en underbar timme, för jag har inte läst några nyheter om bombangrepp och död. Att skriva är också allt jag kan göra. För jag är författare, det är det jobb jag råkar ha, vilket mest är en källa till skam i de omständigheter som råder." Det skriver den ukrainske poeten och essäisten Andrij Lubka i sin text "Vi har vaknat upp mitt i Alien", om krigets första sex skräckfilmsartade dagar. Ena dagen satt han på krogen med sina vänner och laddade för ett författarbesök i Vilnius, nästa dag föll bomberna. Hör hans berättelse om att vakna upp i en obegriplig verklighet, uppläst av Ludvig Josephson. Texten är beställd av tidskriften 20-tal och översatt till svenska av Nils Håkanson.UKRAINSKA FILMER DU KAN SE JUST NUEtt sätt att få fördjupad kunskap om situationen i Ukraina är att se film. Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström berättar om fyra filmer som går att se i Sverige just nu: "Maidan" (2014) finns på Youtube, "Winter on fire: Ukraines Fight for freedom" (2015) finns på Netflix och Youtube, "Olegs barndom" (2017) finns på SVT Play och strömningstjänsten Draken film, "Jorden är blå som en apelsin" (2020) finns på SVT Play och visas på Tempo filmfestival Stockholm, 7-13 mars, "A house made of splinters" (2022) finns på strömningstjänsten Draken film.HUR SÅG UKRAINAS KULTURLIV UT FÖRE INVASIONEN?Kulturredaktionens Fredrik Wadström arbetade i Kiev i Ukraina i somras och har under lång tid följt kulturlivet där, en väldigt aktiv scen inom alltifrån, film, till konst, teater, musik, och litteratur och populärkultur. Kiev var också en tillflyktsort för kulturutövare från Minsk i Belarus när regimen hårdnade där. Vad händer nu? Och hur hänger Ukrainas kulturliv ihop med Rysslands?Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

Under åtta år av konflikt mellan Ryssland och Ukraina har länderna vuxit allt mer åt olika håll. Motorn i utvecklingen har varit kulturen. Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har pågått under åtta år och under den tiden har länderna vuxit allt mer åt olika håll.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har bevakat både Ryssland och Ukraina under en lång tid. I ett samtal med P1 Kulturs Saman Bakhtiari, bara dagar före den ryska invasionen, berättade han om hur kulturlivet i Ukraina varit en motor i landets utveckling.

Pariserhjulet står för skönhet, njutning och flärd allt med en fantastisk utsikt över paradisiska omgivningar. Men när pariserhjulet blir fond för en kärnkraftsolycka uppstår en skärande kontrast. Kulturredaktionens Fredrik Wadström minns några av de pariserhjul som korsat hans väg. Följ med på en resa från ett nöjesfältet Drakparken i Machatjkala i sydryska Dagestan, via Riesenrad i Wien som tjänat som skådeplats för både kyliga gangsteruppgörelser och romantiska möten i filmens värld, till staden Pripjats aldrig invigda pariserhjul som blivit ett monument över Tjernobylolyckan. De här pariserhjulen är alla placerade i omgivningar som på ett eller annat sätt setts som paradisiska om det så handlat om semesterparadis vid Svarta havet, undersköna bergslandskap i Nagorno-Karabach eller en utopisk sovjetisk mönsterstad vid ett kärnkraftverk.

Kulturredaktionens Fredrik Wadström har valt vägspärr som veckans ord. Länge var vägspärrar något vi inte förknippade med vår del av världen. Men hur det definieras är en annan fråga. För om vi säger att Europa är vår del av världen så finns det gott om erfarenhet. Fråga den som genomlevde krigen på Balkan på 1990-talet. Fråga den som lever just nu i det snart sju år gamla kriget i östra Ukraina eller de blodiga nordkaukasiska konflikterna i södra Ryssland. Fråga den som varit med om terrordåd i olika europeiska länder där tillfälliga vägspärrar upprättats för att gripa förövare. Och hur är det med vår omedelbara närhet? Gränsövergångar till Danmark, Finland och Norge är inte längre öppna.  Nä det kommer till vägspärrar har de flesta av oss har aldrig varit så här nära.

Karl Berglund, forskar om ljudböcker och vet vad som krävs för att en bok ska bli lyssnad på. LITTERATUREN VI HELST LYSSNAR PÅ Strömningstjänster för böcker har blivit allt mer populära under de senaste åren och lyssnandet på litteratur har därmed blivit ett viktigare sätt att ta del av böcker. Men vad är det egentligen vi lyssnar på, hellre än läser? Och hur förändrar detta litteraturen? Samtal med Karl Berglund, forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. TÅRTAN BLEV EN VÄRLDSNYHET OCH SKAKADE SVERIGE Tårtan var en avbildning av en svart kvinnokropp med konstnärens eget blackface-målade huvud i ena änden. Sveriges dåvarande Kulturminister var där och skar första biten av tårtan. Foton och filmer från händelsen fick den att bli en världsnyhet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har med hjälp av intervjuer och arkivmaterial rekonstruerat händelseförloppet kring "Painful Cake" i kulturdokumentären "Bakverket som skakade Sverige". DAGENS ESSÄ Denna vecka handlar radioessäerna i OBS om bokens förvandlingar, både om hur själva boken antar nya former och hur den förändrar samhället. I dag ska det handla om båda aspekter, när förläggaren Per Bergström ska tala om Samizdat det vill säga den underjordiska spridningen av litteratur i det forna östblocket. Böckerna spreds bland annat flitigt i Tjeckoslovakien. Men vilken roll spelade de egentligen för sammetsrevolutionen och demokratiseringen av landet? Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof och Eskil Krogh Larsson Mer lyssning om ljudböcker Överraskande resultat i ljudboksstudie Det går bra för ljudböcker när många stannar hemma Ny studie: Ljudböcker fungerar som mänskligt sällskap

Bröderna Strugatskijs "En miljard år före världens slut" från 1976 är en absurd, men ändå en besynnerligt vardaglig sci fi-roman med många bottnar. Nu ges den ut på svenska! Kulturredaktionens mångåriga medarbetare och författaren Göran Sommardal gästar dagens P1 Kultur för ett samtal om det sovjetryska brödraparet Arkadij och Boris Strugatskij. De gav ut romaner tillsammans från slutet av 50-talet fram till 80-talet, då Arkadij Strugatskij avled. De skrev "realistisk" science fiction som blev allt mörkare med åren deras roman "Picknick vid vägkanten" hör till världslitteraturens klassiker och låg till grund för Tarkovskijs berömda film "Stalker". BELARUS I DAG Protesterna mot president Lukasjenka, regimen och polisvåldet fortsätter med oförminskad kraft, men vad händer med oppositionsrådet där Nobelpris-författaren Svetlana Aleksijevitj ingår? Kulturredaktionens Fredrik Wadström - för dagen programledare i P1 Kultur - följer upp händelseutvecklingen i Belarus och intervjuar översättaren Nadja Kandrusevitj-Sjidlovskaja. OVANLIG KONSTHALL I DE VÄRMLÄNDSKA SKOGARNA Denna pandemisommar har publiken mer än gärna sökt sig till konstupplevelser som går att hitta bortom allfartsvägarna. Konsthallen "Alma Löv Museum of Unexp. Art" i Östra Ämtevik är en sådan plats. Verksamheten drogs igång 1988 av konstnären Marc Broos, i dag drivs den av dottern Stella Broos. Men, hur är det att ha ett ambitiöst konstcentrum så långt från storstadsregionerna? Hör Lars Hermanssons reportage i dagens P1 Kultur. MÅNDAGENS OBS-ESSÄ I spåren av coronakrisens inställda utlandsresor har det talats mycket om hemester och Svemester i år, som om det naturliga vore att resa långt bort. Men om man tänker efter så är det nog de korta resorna som kännetecknar människan och nya studier av hur folk reste i den romerska antikens Egypten antyder att det varit så länge. Latinforskaren och poeten Anna Blennow reflekterar över resandets betydelse förr och nu. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Möt Linköpingspoeten Farhiya Feysal som kom fram i tävlingen "Ortens bästa poet". Kulturredaktionens Fredrik Wadström följer svallvågorna av den numera nedlagda tävlingen i estradpoesi. Fredrik Wadström återvänder till sina uppväxttrakter i Linköping, miljonprogrammet Skäggetorp, och till det nybyggda kulturhuset Agora där Farhiya Feysal har föreställning med egenskriven poesi, en monolog regisserad av America Vera-Zavala som också medverkar i programmet. Feysal vann den sista tävlingen av Ortens bästa poet 2018 och 20-åringen har sedan dess framträtt både i tv och på Dramaten med sin lyrik. Våren 2020 var hon engagerad av Östgötateatern. I reportaget hörs också poesi av Mariama Jobe, Daniel "Badji" Badjelan, Iman Talabani och Liban Abdule.  Producent: Anna-Karin Ivarsson. Programmet sändes första gången i Lundströms Bokradio i april 2020.

På Östgötateatern blir en nedlagd uppsättning nu film. I pjäsen "Dumar" berättar tre somaliska kvinnor om sina liv men pandemin satte stopp för premiären. Följ med till filminspelningen i Norrköping. Under det gångna spelåret har Östgötateatern satsat särskilt på berättarteater. Dramatikern America Vera-Zavala har gjort flera uppsättningar där människor berättat om sina liv. Men under repetitionerna av den nya uppsättningen "Dumar", med tre somaliska kvinnor från Linköping på scenen, slog coronapandemin till och allt ställdes in. Dessutom har flera av de medverkande förlorat närstående i covid-19. Nu gör Östgötateatern och de inblandade en film av "Dumar". Inte avfilmad teater utan en film med både skrivna texter och dokumentära delar. Kulturredaktionens Fredrik Wadström besökte filminspelningarna på Östgötateatern i Norrköping.

Annika Norlin och tonsättaren Kjell Perder gästar vår samtalsserie "Musik &..." som idag handlar om Musik och Miljö. Vad betyder klimatkrisen för ens skapande? Hur skriver man text och musik om klimatet? Vad är det för frågor kulturen kan lösa för oss när det kommer till klimatkatastrofen? Vi får också höra mer om hur fler och fler bibliotek hanterar de slopade straffavgifterna för försenade och försvunna biblioteksböcker. Och den internationella biblioteksdebatt som ligger bakom. Kulturredaktionens Fredrik Wadström besöker oss för att prata Anna Focks bok Väderfenomen. Och i Obs-essän får vi en personlig skildring av en vän och en poet då författaren Kristian Fredén berättar om poeten Ola Juléns smärtsamma fåordiga rader. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Vi besöker Österrikes första museum över sin egen historia, möter döden i ny tappning på Uppsala stadsteater och observerar samband mellan den moderna vetenskapen och det ockulta i P1 Kultur. Uppsala Stadsteater sätter upp Bergmanklassikern Det sjunde inseglet - som dansteater! Vår teaterkritiker Jenny Teleman recenserar. Det är på dagen fem år sedan protesterna på Majdantorget i Kiev utbröt. Resultaten skulle bli oöverskådliga: regimskifte, rysk annektering av Krim, internationella sanktioner mot Ryssland och ett krig som fortfarande pågår i östra Ukraina. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat parlamentsledamoten Mustafa Nayyem, som kallade folk till Majdan i november 2013. För första gången har Österrike ett museum över sin egen, nationella historia. Härom veckan öppnade Historiens hus i Wien, men politikerna käbblar fortfarande om vad museet ska heta - och vilken historiebild som är den riktiga. Gunnar Bolin gick på museum i Wien. Orson Welles sista, ofullbordade film "The other side of the wind", har nu färdigställts över 30 år efter regissörens död. Mikael Timm har sett den. Och i dagens OBS-essä reflekterar Helena Granström över omöjligheten i att tänka sig en elektron, och beröringspunkterna mellan mystik och modern naturvetenskap. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

Dmitrij Gluchovskij slog igenom stort både i Ryssland och internationellt med romanen "Metro 2033". Kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat honom. Marie Lundström inleder. Författaren Dmitrij Gluchovskij, född 1979, är bosatt i Moskva. Genom åren har kulturredaktionens Fredrik Wadström träffat och pratat med Gluchovskij flera gånger. I detta Lundströms Bokradio Special hör vi om Dmitrij Gluchovskijs romansvit om livet i Moskvas tunnelbanesystem efter ett kärnvapenkrig, Metro 2033, 2034 och 2035, som alla finns på svenska.  Vi får berättelsen om Gluchovskijs annorlunda sätt att skriva och publicera böcker interaktivt på nätet. Dessutom blir det en djupdykning i författarens tegelstensroman "Future", utgiven på svenska 2016. Metro-sviten är översatt från ryskan av Ola Wallin och "Future" av Wera Minth. Det här programmet sändes första gången i januari 2017.

I Nederländerna hamnar landets näst största stad Rotterdam oftast i bakgrunden av Amsterdam, kulturellt och politiskt. Men nu nämns Rotterdam allt oftare bland de mest spännande städerna i Europa. Metropolen Amsterdam har länge tagit det mesta av rampljuset och lockat till sig kreativa krafter både från andra delar av Nederländerna och internationellt. Men situationen håller på att förändras och nu pekas landets andra största stad Rotterdam allt oftare ut som en av Europas intressantaste städer. Det är också i Rotterdam som tendenserna i det nederländska kulturlivet och politiken oftast blir synliga först. Kulturredaktionens Fredrik Wadström åkte till Rotterdam och träffade Kristian Koreman på den annorlunda arkitektbyrån ZUS, Eeva Liukku på nättidskriften Vers Beton och Malique Mohamud på kulturproduktionsbolaget Studio Narrative. Dessutom gör programmet besök i Rotterdams stadshus där högerradikala Leefbar Rotterdam (Ett beboeligt Rotterdam) är stadens största parti, samt en avstickare till Pendrecht i södra Rotterdam där lokala aktivister kämpar för att motverka utanförskap och segregering. Fredrik Wadström fredrik.wadstrom@sverigesradio.se  Kulturredaktionen

Om en vecka är det val till parlamentet i Nederländerna. Det är ett av de val i Europa i år som pekats ut som avgörande för EU:s framtid. Följ med vår reporter Fredrik Wadström dit. Parlamentsvalet i Nederländerna är ett av de val i Europa i år som pekats ut som avgörande för EU:s framtid eftersom EU-kritiska högerpopulister har stora chanser att få stora framgångar. I Nederländerna är det Frihetspartiet med partiledaren Geert Wilders som enligt opinionsundersökningar kan göra sitt starkaste val någonsin. P1 Kultur gör några nedslag i landet inför valet i nästa vecka men inte i den politiska och kulturella metropolen Amsterdam utan i Nederländernas näst största stad Rotterdam. Genom åren har det ofta varit i just Rotterdam som den politiska utvecklingen i landet varit synlig först. Kulturredaktionens Fredrik Wadström rapporterar från staden med Europas största hamn. Fredrik Wadström

Ryske Dmitrij Gluchovskij ligger bakom en av de mest sålda science fiction-romanerna genom alla tider, i Sverige - "Metro 2033". Kulturredaktionens Fredrik Wadström tecknar här författarens porträtt. Dmitrij Gluchovskij är en 37-årig journalist och författare, bosatt i Moskva. Genom åren har kulturredaktionens Fredrik Wadström träffat och pratat med Dmitrij ett antal gånger - alldeles nyss under ett av Dmitrij Gluchovskijs Stockholmsbesök.Så, varsågoda: ett program där vi naturligtvis hör om Dmitrij Gluchovskijs allra senaste bok på svenska, "Future", men även om tillkomsten av den. Vi får också återblickar och samtal från Fredrik Wadström och Dmitrij Gluchovskijs tidigare möten. Vi hör om ett nytt sätt att författa en bok och publicera boken. Och mycket, mycket mer. Kort skrivet: här får vi får möta Dmitrij Gluchovskij i helfigur.

29 och 30 september 1941 mördade nazisterna nästan 34 000 judar i ravinen Babij Jar i utkanten av Kiev. Författaren Katja Petrowskaja har skrivit om sin familj som miste flera medlemmar i massakern. Författaren Katja Petrowskaja är född i Kiev men flyttade i slutet av 1990-talet till Berlin. 2014 slog hon igenom stort i Tyskland med sin debutbok "Esther kanske" som handlar om hennes judiska släkt och allt som gått förlorat under kriget och tyskarnas judeförintelse, inte minst i massakern i Babij Jar 1941.Till och med namnet på Petrowskajas gammelmormor har försvunnit på vägen. De enda överlevande släktingar som kommer ihåg gammelmormodern var så små att de bara brukade kalla henne 'babusjka' (mormor) och hörde bara sina föräldrar säga "mor" till henne. Så när Katja i boken frågar sin pappa vad hans mormor hette blir svaret: "Jag vet inte. Esther Kanske."Kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat Katja Petrowskaja och besökt Babij Jar som idag är en park i Kiev. Dessutom får vi följa med hem till författarens föräldrar och höra dem med egna ord berätta om saknaden efter de mördade familjemedlemmarna.Musiken i programmet är ur Dmitrij Sjostakovitj 13:e symfoni där Jevgenij Jevtusjenkos dikt "Babij Jar" ingår.Katja Petrowskajas bok "Esther kanske", som citeras i programmet, är översatt till svenska av Aimée Delblanc.

Den 7 oktober är det exakt tio år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja mördades i Moskva. Kulturredaktionens Fredrik Wadström återvänder till sina möten med Politkovskaja 2001 och 2005. Vid sin död var Anna Politkovskaja ett världsnamn och flera av hennes böcker hade översatts till en rad språk, bl a svenska. Men hon var också en person som levde under ständigt hot från de grupper hon exponerade i sina reportage: ryska militärer, politiker, tjänstemän och poliser som på ett eller annat sätt gjort sig skyldiga till människorättsbrott eller koruption - ibland både och. Kulturredaktionens Fredrik Wadström intervjuade Anna Politkovskaja vid två tillfällen och återvänder nu till de mötena i ett porträtt av modig, frispråkig och ovanlig journalist som genom dramatiska händelser i hennes hemland hamnade i det internationella rampljuset. Dessutom möter vi Politkovskajas vän, advokaten och människorättsförsvararen Karinna Moskalenko, som dömer ut mordutredningen och fortsätter arbeta med fallet i olika rättsinstanser.P1 Kultur

Möt Ingela Olsson, skådespelare som ibland regisserar och som började i fria teatergrupper men som nu har sin hemmabas på Dramaten i Stockholm. Under sin karriär har Ingela Olsson spelat allt från prästfru i filmen Såsom i himmelen till Drottning Kristina på scenen.  Hör om Ingela Olssons arbete med bland annat den prisbelönta Joan Didion-monologen Ett år av magiskt tänkande och varför hon ibland känner sig besläktad med Margaretha Krook. Och hör henne berätta om varför hon föredrar nyskriven dramatik framför klassikerna; de innehåller få intressanta kvinnoroller. I Teaterprogrammet berättar Ingela Olsson också om hur en föreställning i en fabrikslokal i Paris förändrade hennes liv.Just nu spelar hon i Konsten att falla av Sara Stridsberg på Teater Galeasen. Den 12 december är Ingela Olsson med i Dramatens hyllning av årets nobelpristagare i litteratur Svetlana Aleksijevitj när Kulturredaktionens Fredrik Wadström samtalar med pristagaren på scenen och skådespelare ur Dramatens ensemble framför valda delar av hennes verk. Och sen ska Ingela Olsson regissera American Hotel, också av Sara Stridsberg, på Stadsteatern i Stockholm med premiär den 5 mars.

Bioaktuell just nu med "Leviatan", tio år efter genombrottet med debutfilmen "Återkomsten". Möt ryske filmregissören Andrej Zvjagintsev i ett program om hans fyra långfilmer. Det var med dunder och brak Andrej Zvjagintsev slog igenom på Venedigs filmfestival 2003 när hans debutfilm "Återkomsten" vann festivalens stora pris Guldlejonet. Efter en mindre framgångsrik uppföljare, "Förvisningen" med bl a svenska Maria Bonnevie, var Zvjagintsev tillbaka 2011 med "Elena". Den tredje filmen var en samtidsskildring av ett Moskva där pengar styr de flesta av de moraliska frågor människorna i staden ställs inför. I den nya filmen "Leviatan" tar Andrej Zvjagintsev samhällskritiken ett steg längre i sin skildring av en korrumperad och våldsam provins på Kolahalvön i norra Ryssland. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har intervjuat Andrej Zvjagintsev vid flera tillfällen genom åren. Dessutom medverkar regissörens ständige samarbetspartner, filmfotografen Michail Kritjman.