Podcast appearances and mentions of adolf fredriks

Pierre Näsman träffar Lovisa Szalay en ung talangfull sångerska och musiker som är uppväxt i Tyresö. Lovisa har pluggat musik sedan årskurs 4 på Adolf Fredriks musikskola. Tyresö Radios lyssnare är de första som får höra Lovisas låt "svart" inspirerad av Monika Zetterlund. Lovisas musik är jazzig, varm och modig. Det är moderna melodier som flirtar med rytmer ifrån samba och jazz ger svensk popmusik en helt ny klang. Häng med och lyssna på det här! Följ henne på Instagram.

Han drabbades totalt av punken, kom inte in på Adolf Fredriks musikskola men blev så småningom trummis i Imperiet. P4 Extra-gästen Fred Asp är aktuell med boken En obskyr trummis i Imperiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kulturjournalisten Sofia Lilly Jönsson, själv AF-alumn, listar, dementerar och bekräftar fördomar hon tror folk har om den mytomspunna Stockholmsskolan Adolf Fredrik. Namn nämns en masse: Brännström, Häggkvist, Alfredson, Riedel, Wahlgren, Björklund, Guve, Al Fakir, Körberg och Anka. Tage Danielssons Sopor missas helt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredrich Sahlgård var bara ett barn när han flyttade från Bohuslän i Sverige till Norge som tillhörde Danmark. Senare blev han officer i danska flottan. Hans svenska rötter skulle visa sig bli ödesdigra när han togs till fånga av svenskarna under det stora nordiska krigets sista bittra år.Den 18 september 1717 stod kaptenlöjtnant Fredrich Sahlgård inför den svenska generalkrigsrätten i Strömstad. Den danska officeren hade några dagar tidigare blivit tillfångatagen med sin besättning. Normalt fick officerare en ganska mild behandling med i värsta fall några år i en svensk småstad. Men ödet ville annorlunda denna gång. Var Fredrich Sahlgård en landsförrädare som tagit sold i den danska flottan?I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Olof Blomqvist, doktorand i historia vid Stockholms universitet som forskar på integration bland krigsfångar i Sverige under det stora nordiska kriget. Han har också skrivit artikeln Migrant, officer och fosterlandsförrädare i Historisk tidskrift.Det var uppenbart, slog domarna fast, att Fredrich Sahlgård är ”en infödd swänsk, född af swänska föräldrar, men begifwit sig i krigztienst hoos sweriges fiender emot swerige, samt i gierning gripen, då han som en fiende sig uppenbarligen beredt och burit afwog skiöld ock wapen emot sin rätta herre ock fosterland. [Det var] et märkeligit prof af Gudz rättwisa hämd öfwer honom, at han kommit i theras händer, emot whilka han som en trolös infödd fördt wapn.3 I enlighet med åklagarens yrkande dömdes därför Sahlgård att mista liv, ära och egendom ”och alt detta med rätta”.Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige.Bild: Sveriges riksbanér skapat år 1751 till Adolf Fredriks kröning och broderat av den franske kungen Ludvig XV:s hovbrodör Nicolas-Vincent Du Trou, Wikipedia Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att lyssna på hela avsnittet måste du bli månadsgivareUnder slutet av 1600-talet drabbades Sverige av en omfattande hungersnöd, även kallad den stora hungersnöden. Åren från 1688 hade präglats av missväxt och tidig frost, och situationen kulminerade under vintern 1695, som ansågs vara den kallaste sedan 1658. Året fick epitetet "Det stora svartåret" på grund av den obefintliga skörden; det sägs att man endast fick ett rågstrå per bondgård sommaren 1695.Norra Sverige och Finland drabbades särskilt hårt. Människor från landsbygden sökte sig till städerna, särskilt till Stockholm, där gatorna på våren 1697 påstås ha varit fyllda av döda och döende människor. Situationen var så desperat att det rapporterades om utbrott av kannibalism. Uppskattningsvis kan 150 000 människor ha förlorat livet i Finland.Även i sydligare landskap var situationen allvarlig, och rapporter om hungersnödens härjningar var talande. I Alunda socken i Uppland rapporterades att 230 människor hungrade ihjäl.Stockholm var inte förskonat från lidande. En ögonvittnesskildring från våren 1697 beskrev tusentals fattiga människor från landsbygden, vacklande eller liggande på gatorna utan att bli insläppta i husen. Många av dem överlevde inte natten, och stadsvakten kom på morgonen för att ta bort de döda kropparna, som sedan begravdes i massgravar på bland annat Adolf Fredriks kyrkogård.I ett försök att mildra nöden importerades omkring en halv miljon tunnor spannmål från Livland 1697, men detta mötte hinder som sjunkande fartyg och isiga farvatten.Omslagsbild: Dödsdansen, av Michael Wolgemut (1493).Missväxt skördade offer bland våra förfäder | Anforskning Hungersnöden 1695–1697 i Helsingfors | Historia Helsinki 157. Stora hungersnöden. ur Boken om vårt land av Zacharias Topelius Klimatet, döden och makten – 1690-talets klimatkris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ja nu är det ju väldigt, väldigt märkligt, för inte kan det väl vara på så vis att diagnosmakarna främst skapar en efterfråga för läkemedelsbolagens produkter.... Nils Johan Artur Bejerot, född 21 september 1921 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 29 november 1988 i Västerleds församling i Stockholms kommun, var en svensk psykiater och forskare. Bejerot har kommit att kallats den "svenska narkotikapolitikens fader". Han myntade även begreppet "Stockholmssyndromet".... Susanne Bejerot, född 22 november 1955, är en svensk psykiater (överläkare), kognitiv beteendeterapeut, dotter till professor Nils Bejerot och gift med Mats Humble. Sedan den 1 februari 2015 är hon professor i psykiatri vid institutionen för läkarutbildningen vid Örebro universitet. Under påverkan av sin far genomförde Bejerot i unga år ett antal studier kring personer beroende av narkotiska preparat. Snart riktades dock hennes uppmärksamhet mot psykiatrin och Bejerot kom att med framgång ägna stor del åt sitt liv åt att behandla både barn och vuxna med tvångssyndrom (OCD), farmakologiskt såväl som psykoterapeutiskt. Bejerot blev år 2000 medicine doktor inom detta område vid Uppsala universitet med sin avhandling Obsessive-compulsive disorders. Personality traits and disorders, autistic traits and biochemical findings. Hon var även en av grunderna av patientföreningen Ananke (idag Svenska OCD-förbundet Ananke) för personer med tvångssyndrom som idag bedriver en omfattande och framgångsrik stödverksamhet. Bejerot har också ägnat tid åt att utreda och behandla vuxna med ADHD och autismspektrumstörning vid S:t Görans sjukhus och leder en forskargrupp inom området på Karolinska Institutet Bejerot verkar även som föredragshållare inom områdena tvångssyndrom och ADHD. Så vad kan då ovan möjligen bero på... "Antalet diagnoser för adhd och autism ökar lavinartat – och fler tycks det bli. Det är orimligt att Sverige, och Stockholm i synnerhet, ligger så högt i jämförelse med globala uppskattningar. Samtidigt är få överens om var gränserna ska dras. Vi behöver samstämmighet för att kunna erbjuda patientsäker och jämlik vård, skriver psykologen Ivo Boytchev. Mer än var tionde ungdom (13–17 år) i Stockholmsområdet har en adhd-diagnos. Var tjugonde har en autismspektrum­diagnos. Dessa siffror är nästan dubbelt så höga som det globalt uppskattade gällande adhd, och nästan sju gånger så höga som snittet i Europa gällande autism. Antalet personer som diagnostiserades med adhd i Sverige var fem gånger så högt 2019 som 2009. Vidare kom det förra året politiska förslag om att utreda alla barn i resurssvaga områden, och i skrivande stund kampanjas det för att kvinnor med stress- och ångestproblematik ska söka neuropsykiatriska utredningar då det kan vara tecken på dold neuro­psykiatrisk problematik. Allt detta trots att symtomen bland befolkningen inte har ökat. Är det rimligt? De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

En gång sågs husen som magiska, idag gör vi bostadskarriär. Vad går förlorat i utvecklingen? Vincent Flink Amble-Naess funderar över frågan medan han tar oss med till en medeltida fransk bondby. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag sluter ögonen och tänker tillbaka, framstår mitt barndomshem som vore det beläget i en sagovärld. Jag minns den vita kakelugnen, fönstret i burspråket och det svala stengolvet i köket. Alldeles tydligt minns jag också vårt trapphus, som var mejslat i kalksten och innehöll koraller och avlånga snäckskal. När vi återvände från en middag och jag pendlade mellan sömn och vakenhet i min mammas famn, verkade fossilen nästan ha satts i rörelse, liksom burna på vågor från urtiden. Om en vuxen hade berättat för mig då, att vårt hus hade en själ som skulle överleva oss alla, hade jag betraktat det som en självklarhet. Kanske är det lätt att avfärda det som en föreställning som hör barndomen till. Men kanske ändå inte. Storinkvisitorn Jacques Fournier var under början 1300-talet biskop i den sydfranska staden Pamiers. Senare skulle han bli påve i Avignon under namnet Benedictus XII, men det låg ännu långt in i framtiden. Som ung man ledde han inkvisitionen i den lilla byn Montaillou i Occitanien. Och hans still var verkligen inkvisitorisk. Till skillnad från sina yrkesbröder tillgrep han tortyrredskapen bara i yttersta nödfall. Istället utsattes hans offer för en serie extremt detaljerade korsförhör. Utfrågningarna rörde alltifrån teologi till sexualitet, lantbruk och djurhållning. Metoden var inte olik den Sokrates hade tillämpat i sina samtal med atenarna. Fourniers syfte var att kartlägga en sekt av albigenser som utmanade den katolska läran. Det ryktades att bönderna hade övergett monoteismen, och blivit övertygade om att världen var ett slagfält mellan ljus och mörker. Genom inkvisitorns utfrågningar framträdde sakta men säkert en bild av lokalinvånarnas mycket säregna föreställningsvärldar. Inte minst deras syn på sina bostäder var av intresse.Man bör hålla i minnet att bybornas yttranden var vittnesmål som avlades inför en fientlig domstol. Av det som sades mellan skål och vägg finns nästan ingenting bevarat. Liksom senare tiders väckelserörelser var det nämligen i just hemmen som gudstjänsterna ägde rum. De troende samlades i köken, kring eldarna och på jordgolven. Där tog de varandra i händerna och viskade sina trosbekännelser om världsalltets delning mellan godhet och ondska. Det var också där de fick veta att det skulle komma en dag då slutstriden skulle stå, och de rättrogna skulle vara kallade att ta till vapen mot mörkret och mot den ogenomträngliga natten. Kanske bidrog dessa predikningar till albigensernas syn på sina hus som magiska. De byggnader som inhyser så ödesmättade förkunnelser måste trots allt upplevas som ganska speciella. Kunskapen om livet i den lilla byn har nått världen genom historikern Emanuel le Roy Laduries klassiska studie ”Montaillou. En fransk bondby”. Boken är baserad på de domstolsprotokoll som fördes av Fournier under inkvisitionstiden. Ett av dokumenten rör en kvinna vid namn Madame Garaudy. I sitt vittnesmål beskriver hon hur irrlärorna spred sig som en pest mellan husen. När idéerna väl hade fått fäste, tänkte hon sig, satte de sig bokstavligt talat i väggarna. Därefter gick de inte bort på åtminstone fyra generationer. Byborna i Montaillou talade om lojala hus, om svekfulla hus, om troende hus och om kätterska. Det var ingen metafor, eller åtminstone inte bara. Mycket tyder på att själva byggnaden ansågs vara magisk eller på något vis besjälad. I en arvstvist beskrivs familjens stuga som ”en fortsättning på den avlidne herrens person” och till och med som ”den verklige herren över de tillgångar som utgör arvet”. Därtill var det inte ovanligt att delar av familjeöverhuvudets lik inkorporerades i byggnaden. Naglar och hår petades in mellan plankorna eller blandades i det klenbruk som bildade väggarna i de förmögna familjernas bostäder.Trots att byggnaden var så viktig för byborna har forskningen visat att priset på ett nybyggt hus var extremt lågt. Anledningen torde ha varit en bristande efterfrågan. Till skillnad från på vår egen bostadsmarknad, hörde det nämligen till ovanligheterna att en människa bytte bostad. I en häpnadsväckande passage av le Roy Laduries bok beskrivs hur myndigheterna bestraffade ett hus som hade brutit mot reglerna: Inte invånarna, alltså, utan själva fastigheten. En lösmynt kvinna kikade in genom en springa i dörren till sin granne och fick där syn på den kätterska predikanten Pierre Authié som höll en hemlig mässa. Efter att hon angivit honom gjorde man omedelbart slag i saken. Huset där Authié hade predikat brändes ned till grunden. Om man inte renade platsen med eld, uppgav en av bönderna, riskerade man att irrlärorna hoppade som loppor till de intilliggande husen. Bybornas uppfattningar om sina bostäder framstår som bisarra för den moderna läsaren. Men kanske beror det delvis på att vi har blivit förhärdade. Marknadens realiteter har fått oss att betrakta våra bostäder inte i första hand som hem, utan som varor att köpa och sälja för pengar. Med tanke på urbaniseringen och befolkningsökningen, är det svårt att föreställa sig hur det skulle kunna förhålla sig annorlunda. Men det förändrar inte faktumet att det vid sidan om fördelarna – att fler människor får någonstans att bo – också kan finnas vissa nackdelar. Ett exempel är just denna instrumentella uppfattning av hemmet, en uppfattning som reflekteras i ett modeord som ”bostadskarriär”. Under arbetet med den här essän var jag en eftermiddag ute och promenerade i närheten av mitt barndomshem, i skuggan av Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Av en händelse stod ytterdörren till byggnaden öppen. Jag stannade ett ögonblick och såg in. Porten var mindre än vad jag mindes den som. Dessutom var trapphuset ostädat och taklampan flimrade på ett sätt som ingav misstankar om dålig ekonomi i föreningen. Trots dessa prosaiska inslag var det något särskilt över platsen. Kanske hade jag sovit för lite, eller också berodde det på att jag hade hoppat över frukosten, men på något sätt fick jag för mig att jag hörde hemma där och att det var nästan brottsligt att jag hade flyttat därifrån. Den där tanken skakade jag naturligtvis av mig så snart jag gick vidare. Jag är egentligen inte en vidskeplig person. Inte egentligen. Men ibland tänker jag mig ändå att det är just barnets syn på världen som en förtrollad eller magisk plats, som är den mest naturliga för oss. Kanske, tänker jag mig, kan hela vår uppväxt ses som en rekapitulering av idéhistorien.När vi är små är allting dunkelt. En eld brinner i natten och kastar långa skuggor över väggarna. Lågorna fladdrar och barnet tycker sig ana en själ bakom rörelsen. Så kommer upplysningen, solen stiger och skuggorna bleknar. Och visst ser man världen lite klarare. Men kanske blir man också bländad.Vincent Flinck Amble-Naess, frilansskribent och läkareLitteraturEmmanuel Le Roy Ladurie: Montaillou – en fransk bondby 1294–1324. Översättare: Jan Stolpe. Natur & kultur, 2019.

Om mediernas makt på Ture Sventon tema, med avseende på en Vädjan från Falkenbergs konditorier: ”Stoppa semmeltesten”. Nu har bagare i Falkenberg fått nog av lokalpressens årliga semmeltest och uppmanar i ett brev till Hallands Nyheter att testen läggs ner. Hur ett bageris semlor betygsätts får alldeles för stora konsekvenser på försäljningen menar de. – Vi hoppas att tidningen ska förstå allvaret med ett test som kanske görs lite på skoj, säger konditorn Helene Stålbom. Ett dåligt betyg i ett semmeltest kan ha förödande ekonomiska konsekvenser för ett bageri eller konditori. Passande i tiden får vi nog tillstå... Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker. Den första är en stämpel med en avgjutning av Adolf Fredriks namnteckning. Denna stämpel, som inte sällan får symbolisera kungens svaga maktställning, användes tidvis av företrädare för riksdagen för att signera olika beslut i kungens namn. Sedan det karolinska enväldet gått i graven i samband med Karl XII:s död 1718 var kungahusets makt nämligen starkt begränsad, och det var istället riksdagen som styrde och ställde. Den andra företeelsen som ofta nämns i samband med Adolf Fredrik är svarvning. På Livrustkammaren i Stockholm respektive Kina slott i Drottningholm finns två svarvstolar som anses ha tillhört kungen. Det sägs ofta att ett av Adolf Fredriks största intressen var just svarvning, en hobby som var allmänt populär i finare kretsar vid mitten av 1700-talet. Det finns dock forskare som menar att Adolf Fredrik inte alls var så förtjust i att svarva som det påstås utan att det istället var hans maka, drottning Lovisa Ulrika, som ägnade sig åt denna hobby. De efterlämnade svarvstolarna skulle alltså i första hand ha använts av henne och inte av kungen. Den tredje saken som brukar förknippas med Adolf Fredrik är också den företeelse som de flesta nutida svenskar kopplar ihop med honom: semlor. Nästan alla ”vet” att kungen avled efter att ha förätit sig på semlor, eller hetvägg som de kallades på 1700-talet. Den berömda måltiden intogs på fettisdagen den 12 februari 1771. Kungen var då drygt 60 år och hade känt sig krasslig en tid. Han var alltså redan vid dålig hälsa när han satte sig till bords den ödesdigra kvällen. Menyn bestod av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne – med andra ord en ansenlig mängd mat och dryck. Eftersom det var fettisdagen avslutades måltiden med hetvägg och varm mjölk, allt enligt den kommuniké som senare skickades ut av hovet. Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15. Dödsorsaken var troligen slaganfall. Det är möjligt att den rikliga måltiden bidrog till detta, men att det skulle ha varit just semlorna som tog livet av kungen finns det inga bevis för. På den tiden var för övrigt semlorna inte lika mättande som i dag, eftersom de varken innehöll mandelmassa eller vispgrädde. Hur myten om ”mördarsemlorna” har uppstått är inte helt klarlagt, men antagligen har greven och skalden Johan Gabriel Oxenstierna ett finger med i spelet. Han skrev i alla fall efteråt att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Varifrån han hade fått den långsökta idén att det var just semlornas fel att kungen dött kan man ju fundera på... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Marty caught up with Paul Keane - Honorary Consul General of Sweden, to chat about the Adolf Fredriks Chamber Choir upcoming festive Sankta Lucia concert in Christchurch Cathedral and the reopening of the Swedish Embassy in Dublin.

Visste du att flickor hamnar i målbrottet? Och att mens, barnafödande och klimakteriet kan påverka rösten avsevärt? Med stigande ålder ökar rädslan att behöva lämna scenen, att bli utpekad som färdigsjungen. Ellen, som går i nian på Adolf Fredriks musikklasser, tappade självförtroendet för några år sedan när hennes röst inte längre gick att kontrollera. Hon gick från att vara stolt över att kunna sjunga starkt i kören till att knappt våga sjunga alls.Till skillnad från killarnas målbrott är tjejernas hormonella röstförändringar okända för de flesta eleverna på skolan. Man pratar inte om det, säger eleven Marcella, som själv blev förvånad då hon över en sommar gick från att vara hög sopran till att bli alt. Operasångerskan Hillevi Martinpelto var i femtioårsåldern när rösten började kännas annorlunda. Hon trodde att karriären snart var över, men efter ett par år kom rösten tillbaka. Det var först då hon insåg att hon genomgått klimakteriet och att det påverkat hennes röst. Kvinnors naturliga röstförändringar är fortfarande en väl bevarad hemlighet till och med bland dem som har rösten som sitt levebröd. Hur har det blivit så? Och hur bryter man tystnadskulturen och höjer medvetenheten om kvinnoröstens föränderlighet? I dokumentären medverkar också operasångerskorna Johanna Rudström, Charlotte Hellekant och Ann Marie Backlund, samt doktoranden, sångaren och röstläkaren Pontus Wiegert.En dokumentär från 2022 av Theresia Billberg. Inläsning är gjord av Tanja Lorentzon. Producent: Moa Larsson för produktionsbolaget Ljudbang.

The Swedish folk jazz duo — Elise & Tobi — just released their award-winning music video Je te verrai, which is the French translation based off of the American classic song from 1938, “I'll Be Seeing You”. The backstory is quite interesting, however. They discovered a French translation of “I'll Be Seeing You” from 1945 and found that the French lyrics had been forgotten. A recording of the song was nowhere to be found, even though they found clear evidence that “Je te verrai” was extremely popular when it was first released in the 1940s. In order to ”give the song back” to France, they decided to make a new recording of it. The short film was made to reinforce the song's message and to put it in today's context. Apart from winning “Best Music Video” at Toronto Indie Shorts, the film has also been selected for the Montreal Independent Film Festival and has already been screened at the Berlin Short Film Festival. They also recorded the original song, “I'll Be Seeing You”, which will be released as a part of their album this fall. Elise & Tobi combine music production with film-making. Their first project together was a short film that was awarded the first prize in a Dutch film competition organized by the Heimans and Thijsse Foundation in Amsterdam. Between 2014 and 2016, Elise & Tobi were the producers, photographers, screenwriters and music composers of the documentary An Axe and a Blade of Grass, which was broadcasted twice on Dutch national television. The film music was written by Elise & Tobi and performed by them, as well as the internationally renowned Swedish baroque orchestra REbaroque and the Stockholm-based chamber choir Adolf Fredriks kyrkas kammarkör. In 2019 the duo released their first album, Tales of the Cobblestone, a musical tribute to the street as a public space and the people who roam it. In the summer of 2020, Elise & Tobi had planned a tour in Paris, which had to be canceled due to the pandemic. Instead, they built a mobile scene on wheels where they gave a concert tour in multiple locations on the island of Gotland in the Baltic Sea. Listen to this episode of the Classical Post podcast as we discuss the release of their music video, where they find inspiration as artists, and how they approach life. — Classical Post explores the intersection of classical music, style, and wellness, diving into meaningful conversations with leading artists in the world today. Based in New York City, Classical Post is a touchpoint for tastemakers. Visit our website for exclusive editorial and subscribe to our monthly newsletter to be notified of new content. Follow us on Instagram and TikTok. Classical Post is an ambassador for NED, a wellness company. Get 15% off their products like CBD oil and many other health-based products by using our code CLASSICALPOST at checkout.

Vill du ha verktyg till ditt ledarskap? Då ska du lyssna på Lina Sandborgh, körpedagog på Adolf Fredriks musikklasser. Efter 24 år i yrket är hon konkret i sin beskrivning av hur hon går tillväga för att få 150 barn och ungdomar att repetera  och genomföra en konsert. Hör Lina utveckla hur hon kombinerar krav och tydlighet med massor av lust och värme, ett ledarskap som går att applicera på alla branscher.

Popens egna maskotar.   När Ulf Henningsson och Åke Eriksson tar ett tredje avtryck på Stockholms 60-tal blir det Mascots för fulla muggar.  Gunnar, Stefan, Anders och Boffe - detta var skolade gossar från Adolf Fredriks musikklasser och de hade nog ett försprång till många andra svenska popband, åtminstone vad gäller harmonilära och körsångsträning.  De knåpade ihop mängder av högklassiga låtar, både kända och fullständigt okända. I Popnördspodden bjuds det rikligt ur båda lägren och det öses även generöst ur säcken med nördigheter.  Precis som det ska, alltså!  På bilden: The Mascots tar en djupdykning i popens underbara värld. 

Fredrich Sahlgård var bara ett barn när han flyttade från Bohuslän i Sverige till Norge som tillhörde Danmark. Senare blev han officer i danska flottan. Hans svenska rötter skulle visa sig bli ödesdigra när han togs till fånga av svenskarna under det stora nordiska krigets sista bittra år.Den 18 september 1717 stod kaptenlöjtnant Fredrich Sahlgård inför den svenska generalkrigsrätten i Strömstad. Den danska officeren hade några dagar tidigare blivit tillfångatagen med sin besättning. Normalt fick officerare en ganska mild behandling med i värsta fall några år i en svensk småstad. Men ödet ville annorlunda denna gång. Var Fredrich Sahlgård en landsförrädare som tagit sold i den danska flottan?I avsnitt 162 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Olof Blomqvist, doktorand i historia vid Stockholms universitet som forskar på integration bland krigsfångar i Sverige under det stora nordiska kriget. Han har också skrivit artikeln Migrant, officer och fosterlandsförrädare i Historisk tidskrift.Det var uppenbart, slog domarna fast, att Fredrich Sahlgård är ”en infödd swänsk, född af swänska föräldrar, men begifwit sig i krigztienst hoos sweriges fiender emot swerige, samt i gierning gripen, då han som en fiende sig uppenbarligen beredt och burit afwog skiöld ock wapen emot sin rätta herre ock fosterland. [Det var] et märkeligit prof af Gudz rättwisa hämd öfwer honom, at han kommit i theras händer, emot whilka han som en trolös infödd fördt wapn.3 I enlighet med åklagarens yrkande dömdes därför Sahlgård att mista liv, ära och egendom ”och alt detta med rätta”.Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige.Bild: Sveriges riksbanér skapat år 1751 till Adolf Fredriks kröning och broderat av den franske kungen Ludvig XV:s hovbrodör Nicolas-Vincent Du Trou, Wikipedia Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Adolf Fredrik är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Men vem var han egentligen och hur stor skuld hade semlan i kungens död? Tobias Svanelid nystar i kungens - och semlans historia! Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.

1980-talet var ett banbrytande årtionde för individualismen och en katastrof för mänskligheten, menar Aase Berg. Men kanske kan indivualismen användas till något bra om alla erbjuds rå självkännedom? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En kortare version av essän publicerades ursprungligen i april 2016. Det är 80-talets fel att vi mår skit idag. Det är 80-talets fel att vi lever i ett samhälle fullt av omogna, karriäristiska idioter. Man kan peka på flera startpunkter, men en var kärnkraftsomröstningen. Det var då luften gick ur vänstern, 70-talet dog. Och 60-talet, som fanns inbyggt i 70-talet, det dog också. Välfärdsstaten dog. 80-talet däremot, det dör aldrig. Det är som en kackerlacka. På 80-talet kläcktes många okrossbara varelser med exoskelett från Armani och ett inkråm utan styrsel. Globala män i dyra kostymer vällde fram och la världen för sina fötter, drog igång interkontinentala halvskumraskaffärer, gastade i yuppienallar och skaffade den sortens arrogansdryga och suggestiva personligheter som kan lura den naiva populasen men som egentligen är vanlig hederlig psykopatcharm. Så tänker jag när jag läser ett Ord & Bild-nummer, som handlar om just 80-talet. Själv blev jag tonåring exakt 1980, så texterna sätter förstås igång en orgie av igenkänning och nostalgi. Det är trevligt med igenkänning, men det är en återvändsgränd också. Man måste göra något mer än att känna igen sig när man hittar ett identifikationsobjekt, nämligen krossa det. Annars är det omöjligt att utvecklas. Och när vi är inne på punk så tänker jag att det är svårt att förstå ett decennium utan att analysera musiken. På 80-talet gick jag verkligen i musikens hårda skola, nämligen i Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. Jag tyckte att musikundervisningen var reaktionär och auktoritär och satt hellre med mina polare i Tegnérlunden på lektionstid och låtsades dricka öl ur tomma ölburkar. Nån gång repade vi till och med mod att kröka på riktigt. Vi blev uppkallade till rektorn för uppläxning: Här sköter vi oss. Tankeväckande, tyckte jag, för vilka är vi? Jag skiter i ditt jävla vi, blev min slutsats. Jag missade tyvärr punkens storhetstid rent livemässigt, jag var några år för ung, men jag satt i alla fall hemma och lyssnade på radioprogrammet Ny våg. Min favoritlåt var extremt deppig och exakt i linje med min svartklädda smak, den fanns på punkbandet Dom Vässades enda skiva. Det var många som hette nåt på Dom under de åren. Stavat DOM. Dom Dummaste var först. Sen fanns Dom Intelligens Befriade (det ska vara särskrivet då alltså) och Dom Fåglarna. Dom skulle kunna vara just en intelligensbefriad översättning från engelskans The, som i Dom Köns Pistolerna, Dom Skalbaggar och Dom Rullande Stens. Dom Vässades låt hette En ghasel, den erbjöd laddade bilder: Jag står och ser på världen genom gallret och först när jag krossas, krossas gallret. Men, alltså: En ghasel. Vad fan var en ghasel? Jag tog reda på fakta, att det är ett versmått, och jag spårade texten till Fröding, som jag sen faktiskt läste andra dikter av utan att någon pedagogisk befälhavare behövde tvinga mig till det. Jag lärde mig en hel del både av musik och film. I Ord och Bildnumret läser jag Marit Kaplas text om filmen Himmel över Berlin, och självklart går det inte att komma runt den filmen om man ska förstå 80-talet. Här snackar vi kvalitet. Men vad händer om man går tillbaka till de skräpiga och pulpiga skapelserna? En film som gjorde starkt intryck på mig var Experimentet, eller Altered States som den heter på engelska. Den är extremt flummig, jättekonstig och kvasivetenskaplig: William Hurt snöar in på mexikanskt ödleknark och badar floatingtunna så att hans gener förvandlas, det är lite oklart exakt hur, och han blir grottmänniska, det verkar jobbigt och plågsamt. Filmen består mest av hallucinationer, dialogen är i stort sett obegriplig, William Hurt går runt och svettas och flämtar. Filmen kom 1980 och jag såg den då. Jag fattar inte varför jag aldrig har kunnat glömma den. Den är inte ens bra. Jag tror det är det kyliga tonfallet som tilltalar mig. Människans inre är bara primitivt, vidrigt och obegripligt. Schamanerna i Mexiko är allmänt sluskiga och kladdmålade med vit gegga i ansiktet, hoppar omkring och skriker. Ingen harmonisk transcendens där inte. Det öververkliga framstår om möjligt som ännu skitigare och mer meningslöst än den vanliga verkligheten. Allt är ensamhet. Filmen var en förutsägelse om det åttiotal jag snart skulle växa in i, som skulle förvandla välfärdstryggheten till en hårdare och mer ensam värld. Jag skulle tvingas bli individualist. Vi blev individualister allihop. Det fanns inget vi. När någon ändå använde det ordet betydde det bara att hen ville bestämma. Jag fascinerades av William Hurt där han låg isande ensam, intrasslad i elektroder i en rostig isolation tank. Ni minns väl floating, som hade sin storhetstid på 80-talet? Man ligger eller står i en tank full med saltvatten och förväntas uppnå sinnesro. Det var här må bra-kulturen startade. Ett förstadium till spa och mindfulness. Det var här det naiva groddkäkandet från hippiekollektiven började utvecklas mot dagens panikslagna kroppskontroll inklusive sammanbiten avslappning, frenetiskt framtvingad yogamindfulness och tvångsuppfostran i att idissla bulgur och quinoa och andra skräckinjagande cellulosasubstanser med smak och konsistens som om de hade slevats fram ur en cementblandare. Jag tackar individualismens lyckliga stjärna för att jag är den jag är. Men jag använder den inte som det var meningen, till tillväxt, pengaroffande och egotrippar. Jag använder den till att hata, sura och vägra. Rätten att avvika behöver kanaler, alltid. Anarkismen var enda alternativet till nyliberalismen på den tiden, och den anarkistiska praktiken skulle ju funka utmärkt om alla människor vore mogna. Seriös politik borde alltså handla om människouppfostran. Hur får man då ihop den ursinniga fjortonåringens individualanarkism med en mer vuxen tanke om samarbete och kollektiva instanser? Alla som bor i min kolchos ska först genomgå psykoanalys. En seriös utbildning i stenhårt opjoskig självkännedom som skalar bort narcissism, egoism, manipulationer och maktbufflande. Och obs: nu pratar jag inte om självhjälpsideologi eller tyck om dig själv-kurser, om att ligga och vara härlig i floatingtunnan. Jag pratar om psykoanalytisk, krasst avslöjande självkunskap, som faktiskt är raka motsatsen. Det betyder att människor skapar inre trygghet istället för yttre. Bort med yuppierans exoskelett, slit rustningen av kackerlackan. Det är strävan efter yttre trygghet ofta i form av snikenhet och fasadpalats byggda av pengar som bryter ner samhällen. En självtrygg människa har mindre behov av maktspel. Hon står ut med sin egen ensamhet. En självtrygg människa behöver inte hela tiden tänka på sig själv. Hon behöver inte beveka sin kropp med en massa individualistisk mindfulness. Hon finns liksom ändå. Så det vi missade på 80-talet, det är följande: Människor som tänker på sig själva utan att ha självkännedom, de är väldigt farliga. De kan förstöra en hel värld. De är på god väg att lyckas. Aase Berg, författare Läsning Ord&Bild 4 2015: 1980-talet

SKRÄCK: En tvåbarnsmamma hittas död efter en religiös ritual i en familjevilla. Misstankar riktas mot barnflickan men i rättegången hävdar hon att en demon hemsökt familjen. Manus: Daniel Karlsson och Ida Kjellin Dramaturg: Magnus Lindman Musik: Masse Salazar/Redline records  Ljuddesign: Mathilda von Essen Producenter: Louise Jacobson och Emelie Rosenqvist Regi: Mathilda von Essen Medverkande: Hampus Nessvold Isabelle Kyed Aline Alagic Hultquist Freddie Svensson Saga Becker Magnus Krepper Claes Ljungmark Meliz Karlge Kristofer Kamiyasu Malin Alm Lovisa Befrits Erik Magnusson Erik Almén Barnkör från Adolf Fredriks musikklasser

Från heliga källor till andliga viloplatser. Spabadens historia handlar om vårt ständiga behov av vård och omsorg - och att mysa! Nu fyller Loka brunn 300 år och Tobias Svanelid besöker platsen. Följ med Tobias Svanelid till 300-åriga Loka brunn, där såväl societet som uslingar samsades vid den undergörande gyttjan och drack vattnet som bland annat botade kung Adolf Fredriks migrän! Vi testar modernt spabad tillsammans med Lokas Mia Spendrup och pratar med idéhistorikern Elisabeth Mansén som kan förklara hur kurorterna förvandlats genom seklen. Dessutom svarar Dick Harrison på våra lyssnares grubblerier om Östergötland som Sveriges vagga!

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och "hattar" och "mössor"? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är Jonas Nordin och Elisabeth Mansén. Jonas Nordin är historiker, professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och författare till bland annat Frihetstidens monarki (Atlantis, 2009). Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, specialiserad på 1700-talets kulturhistoria och författare till bland annat band 5 av Sveriges historia (Norstedts, 2011), om perioden 1731–1830. Avsnittsbilden är ett kopparstick som föreställer Adolf Fredriks val till svensk tronföljare på Rikssalen i Kungshuset 23 juni 1743. Bilden är den enda kända återgivningen av en riksdagsförhandling under frihetstiden. Konstnär okänd. Foto: Björn Green, KB.

Är John Wilson en kött och potatis-dirigent som bara matar ut skiva efter skiva? Och kan man verkligen tröttna på Schuberts Winterreise?! Det råder delade meningar hos veckans panel. Följande skivor recenseras i veckans avsnitt av Musikrevyn: Escales - French orchestral works Musik av Duruflé, Saint-Saëns, Debussy m fl Sinfonia of London Dirigent: John Wilson Chandos (CHSA5252) Betyg: 3 Víkingur Ólafsson Musik av Debussy och Rameau Deutsche Grammophon Betyg: 4 Zelenka - Psalmi Varii Separatim Scripti Ensemble Inégal Prags barocksolister Adam Viktora Nibiru Betyg: 3 Schuberts Winterreise Ian Bostridge och Thomas Adès Pentanone (PTC 5186764) Betyg: 4 Dessutom har vår reporter Jack Lantz besökt en av väldigt få konserter som genomförs så här efter coronapandemin, en orgelkonsert i Adolf Fredriks kyrka. (Under fredagseftermiddagen beslutade Adolf Fredriks församling att ställa in alla kommande konserter, efter nya råd från Folkhälsomydigheten.)

Denna vecka samtalar Andreas Jonsson med kuratorn Jenny Sjöstedt som arbetar på Adolf Fredriks musikklasser. Jenny älskar att skapa förändring och förbättring hos de hon har kontakt med. Hon lyfter individen och gör allt för att hennes elever ska känna sig sedda.  Andreas och Jenny diskuterar allt från värdegrund till vikten av gemensamma intressen och musik som en kanal för känsloutlopp. De pratar också om hur värdegrundsarbete och andra typer av insatser gynnas av goda relationer mellan elever och lärare. Dessutom tipsar de om olika sätt att förbättra just värdegrundsarbetet! Säsong 4 av Livet blir bättre-podden lyfter tolv personer som varje dag gör allt för att påverka skolan till det bättre – för alla elever. Därför fick den namnet Änglarna på skolan. Podden är en del av projektet Livet Blir Bättre. Projektet går ut på att stärka, hjälpa och inge hopp. Alla bär vi på en story, och genom att dela med sig av den visar vi att psykisk ohälsa inte är tabubelagt, att det är okej att må dåligt – men framför allt: att livet inte alltid kommer vara tungt, tufft och mörkt –  det blir bättre. Initiativtagare till projektet Livet Blir Bättre är föreläsaren och författaren Andreas Jonsson. Andreas är en av landets mest anlitade föreläsare till skolor och ungdomsorganisationer. Varje år träffar över 25.000  elever och skolpersonal Andreas i arbetet om respekt för alla människors lika värde – oavsett hudfärg, religion eller sexuell läggning.

Möt 13-årige Axel Gryspeert på den prestigefulla skolan Adolf Fredriks musikklasser, där eleverna ägnar sig åt musik fyra gånger så mycket som på en vanlig grundskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adolf Fredriks musikklasser grundades 1939 och bland alla kända svenska musiker, sångare och kompositörer som har gått där finns Jojje Wadenius, Molly Sandén och Nina Stemme. Skolans körer har uppträtt både på Eurovision song contest och för kung Carl Gustaf och drottning Silvia, och det är inte ovanligt att nationalscenen Dramaten eller olika filmbolag söker talanger här. Bland eleverna gror drömmar om musik- och artistkarriärer. Musik är livet för Axel Gryspeert. Han spelar piano och orgel och dirigerar. I den här dokumentären får vi följa Axel under några dagar i våras och i förberedelserna inför en konsert. Vi får också höra hur det är att gå på en skola där så många drömmer om att kunna leva på musik och vilka förväntningar och krav som skolans unga talanger möter. Vid sidan av Axel medverkar hans mamma Emma Gryspeert, dirigenten Tony Margeta samt eleverna Ella och Vilgott. En P2 Dokumentär av Joanna Górecka.

Möt 13-årige Axel Gryspeert på den prestigefulla skolan Adolf Fredriks musikklasser, där eleverna ägnar sig åt musik fyra gånger så mycket som på en vanlig grundskola. Adolf Fredriks musikklasser grundades 1939 och bland alla kända svenska musiker, sångare och kompositörer som har gått där finns Jojje Wadenius, Molly Sandén och Nina Stemme. Skolans körer har uppträtt både på Eurovision song contest och för kung Carl Gustaf och drottning Silvia, och det är inte ovanligt att nationalscenen Dramaten eller olika filmbolag söker talanger här. Bland eleverna gror drömmar om musik- och artistkarriärer. Musik är livet för Axel Gryspeert. Han spelar piano och orgel och dirigerar. I den här dokumentären får vi följa Axel under några dagar i våras och i förberedelserna inför en konsert. Vi får också höra hur det är att gå på en skola där så många drömmer om att kunna leva på musik och vilka förväntningar och krav som skolans unga talanger möter. Vid sidan av Axel medverkar hans mamma Emma Gryspeert, dirigenten Tony Margeta samt eleverna Ella och Vilgott. En P2 Dokumentär av Joanna Górecka.

Ett av världens största konstmusikpris - Birgit Nilsson-priset - tilldelades den 15 maj 2018 operasångerskan Nina Stemme. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dokumentären berättar Stemme om den passion som göder hennes konstnärskap. - Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Stemme och fortsätter: - Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad. En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort. - Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart, säger hon. Sofia Nyblom träffade Nina Stemme strax efter det att hon hade genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år. I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde. Programmet är en repris senast från den 19 maj 2018. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.

Ett av världens största konstmusikpris - Birgit Nilsson-priset - tilldelades den 15 maj 2018 operasångerskan Nina Stemme. I dokumentären berättar Stemme om den passion som göder hennes konstnärskap. - Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Stemme och fortsätter: - Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad. En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort. - Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart, säger hon. Sofia Nyblom träffade Nina Stemme strax efter det att hon hade genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år. I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde. Programmet är en repris senast från den 19 maj 2018. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.

I avsnitt 59 av Ni e med oss får vi den stora äran att bekanta oss djupare med Molly Sandén. Med en sprudlande energi och positiv aura delar denne mångsidige Huddinge-tjejen med sig om sin karriär hittills.Molly berättar om hennes resa från Adolf Fredriks musikskola och Junior Eurovision Song Contest till att bli en av de största och folkkäraste artisten i Sverige idag. Vi får även ta del av Mollys sorg processer kring sin diabetes och det stora mötet med kärleken. Allt detta och mycket mer!Varsågoda och följ med på ett intressant avsnitt med skratt och insiktsfullast. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Förvalts premiäravsnitt träffar vi Företagarnas 36-årige vd Günther Mårder. Han vill bland annat att det ska bli enklare och billigare att köpa in hushållsnära tjänster för att frigöra tid till heltidsarbete och därmed kunna skapa en bättre privatekonomi och pension. Eftersom Günther har gått i Adolf Fredriks musikklasser sjöng vi dessutom "Nu grönskar det" tvåstämmigt. Intervjuad av Henrik Skarstedt.

Ett av världens största konstmusikpris - Birgit Nilsson-priset - tilldelades den 15 maj 2018 operasångerskan Nina Stemme. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dokumentären berättar Stemme exklusivt för kulturjournalisten Sofia Nyblom om den passion som göder hennes konstnärskap. - Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Stemme och fortsätter: - Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad. En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort. - Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart, säger hon. Sofia Nyblom träffade Nina Stemme strax efter det att hon hade genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år. I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/Munck. Den tidigare aviserade reprisen av P2 Dokumentären "Möt tonsättaren Kent Olofsson" utgår och sänds vid ett annat tillfälle.

Ett av världens största konstmusikpris - Birgit Nilsson-priset - tilldelades den 15 maj 2018 operasångerskan Nina Stemme. I dokumentären berättar Stemme exklusivt för kulturjournalisten Sofia Nyblom om den passion som göder hennes konstnärskap. - Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Stemme och fortsätter: - Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad. En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort. - Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart, säger hon. Sofia Nyblom träffade Nina Stemme strax efter det att hon hade genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år. I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/Munck. Den tidigare aviserade reprisen av P2 Dokumentären "Möt tonsättaren Kent Olofsson" utgår och sänds vid ett annat tillfälle.

Världens ledande konsert- och operahus tävlar om att få engagera den svenska sopranen Nina Stemme. Här berättar hon exklusivt för Sofia Nyblom om den passion som göder hennes konstnärskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Nina Stemme och fortsätter: - Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad. En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort. - Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart. - Jag provsjöng till Bayreuth, och fick inte större roller än Freia, berättar Nina Stemme. Sofia Nyblom har träffat Nina Stemme strax efter det att hon genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år. I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/produktionsbolaget Munck.

Världens ledande konsert- och operahus tävlar om att få engagera den svenska sopranen Nina Stemme. Här berättar hon exklusivt för Sofia Nyblom om den passion som göder hennes konstnärskap. - Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Nina Stemme och fortsätter: - Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad. En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort. - Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart. - Jag provsjöng till Bayreuth, och fick inte större roller än Freia, berättar Nina Stemme. Sofia Nyblom har träffat Nina Stemme strax efter det att hon genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år. I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/produktionsbolaget Munck.

Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Karin Rehnqvist, får inspiration av ett isberg, ett urberg eller djupt ur sitt inre. I andra programmet i serien Ord och bild blir musik möter vi tonsättaren Karin Rehnqvist, som är en pionjär. Hon var den första kvinnliga eleven i kompositionsklassen på Musikhögskolan i Stockholm. 2009 blev hon Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Rehnqvist tog initiativ till föreningen KVAST, Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, för att förbättra villkoren för kvinnor som gör musik. Hon fick uppdraget att skriva musik till kronprinsessan Victorias bröllop. Om Karin Rehnqvist har det sagts att hon utvecklat en av de mest särpräglade rösterna inom ny musik sedan 1960-talets Ligeti och Penderecki då hon använder folkmusikaliska idiom på ett nyskapande sätt i sin konstmusik. Karin Rehnqvist har ofta satt ordet, rösten, i centrum för sina musikstycken. Ibland är språket påhittat eller så sjungs det baklänges, som i styckena Haya! och Davids Nimm. I programmet berättar hon varför hon valt att skriva traditionsmättade verk som Requiem aeternam och Salve Regina, vilka kräver ord - anrop, bön och rit där till och med ordet Amen används. Rehnqvist, som ofta blandar texter och dikter ur olika tidsåldrar, kulturer och språk, har under de senaste åren rört sig från urberget till himlavalvet. Från jordens sång till rymdens strängteori. Hon helaftonsopera Strandad i två akter, för soli, kör och orkester, har framtida premiär på Kungliga Operan i Stockholm. Librettot är skrivet av Kerstin Perski. 2017 fick Karin Rehnqvist Musikförläggarnas hederspris.   SPELLISTA:   Puksånger, Lockrop. Karin Rehnqvist Puksånger - Lockrop Sats I Det for två vita duvor Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85   Davids Nimm Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran, Agnete Christensen, mezzosopran CD-titel:  Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85   Haya! Karin Rehnqvist Kjetil Almenning, dir. Radiokören Live 25/10 2009 Berwaldhallen   Triumf Att Finnas Till Karin Rehnqvist, musik. Edith Södergran, text. La Capella Triumf Att Finnas Till CAPRICE CAP 21641   I Himmelen Karin Rehnqvist Martin Fröst, Kungsbacka Piano Trio, Adolf Fredrik's Girls Choir, Swedish Chamber Orchestra Arktis Arktis! Works By Karin Rehnqvist BIS-CD-1396                     Requiem aeternam: 7. I himmelen Karin Rehnqvist Helena Ek, Maria Keohane, sopr / Örebro kammarkör / Svenska Kammarorkestern / Andreas Hanson, dir SR P2 Örebro   Requiem aeternam 4. Den som föds  5. Umbrae mortis Karin Rehnqvist Helena Ek, Maria Keohane, sopr / Örebro kammarkör / Svenska Kammarorkestern / Andreas Hanson, dir SR P2 Örebro   Requiem aeternam: 5. Umbrae mortis Karin Rehnqvist Helena Ek, Maria Keohane, sopran / Örebro kammarkör / Svenska Kammarorkestern / Andreas Hanson, dir SR P2 Örebro   När jorden sjunger Karin Rehnqvist Svenska Kammarorkestern, Örebro. Staffan Larsson, dir.     Uruppförande live. Örebro Konserthus   Karin Rehnqvist Puksånger - Lockrop Sats II Sji Olwått Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85   Arktis Arktis! I - Breaking The Ice Karin Rehnqvist Svenska Kammarorkestern. John Storgårds. BIS-CD-1396   Solsången Karin Rehnqvist Lena Willermark, m fl INTIM MUSIK IMCD 037   Ljus av ljus Karin Rehnqvist, musik. Text: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition. Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred Honeck Inspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004.   Salve Regina Sats I En åkallan ett anrop - Heavenly Queen Karin Rehnqvist Ed Spanjard, dir. Nederländernas Kammarkör och Nieuw Ensemble Uruppförande live   Salve Regina Sats III Bön - Heavenly Queen Karin Rehnqvist Ed Spanjard, dir. Nederländernas Kammarkör och Nieuw Ensemble Uruppförande live

Gunilla Backman är tillbaka som programledare i Jukeboxen i P4 och har bjudit in två av sina goda vänner: Anders Widmark och Carola Häggkvist. Pianisten Anders Widmark, som både har gjort skivor i eget namn och tillsammans med bland andra Helen Sjöholm, Nils Landgren och Mikael Rickfors, gläds åt att musiken är en sån ovärderlig hjälp att nå fram till minnen från förr. I Jukeboxen väljer han de låtar som fick honom att drömma sig bort under barndomen, och han berättar hur han visualiserade sin längtan - att en dag få lira på skolgården. Carola och Gunilla  lärde känna varandra redan när de var elever vid Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, så räkna med många turnéminnen! Gunilla var med som dansare på Carolas turné 1984 och deras vägar har sedan korsats många gånger, både i Sverige och i Sydafrika.

Skolan i förändring. Skolan är en viktig arena i ett demokratiskt samhälle. Hur påverkar samhälleliga förändringar skolan? Går skolan i takt med samhället? Poddvärden Farahnaz Davari pratar varumärke, skolutveckling och utmaningar tillsammans med gästerna och skolledarna Margareta Scherman och Sara Sjöblom. Inspelat på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm.

Att humla - vad är det? Tonsättaren Synne Skouen: -Humlan är inte konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och flyger ändå. Kvinnor inom konstmusiken har ofta fått höra detta: kvinnor kan inte! Det första programmet i serien Konsten att humla.- Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor, skrev den engelske författaren, musikkritikern och radiomannen Norman Lebrecht år 2006. - Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken.Det handlar ofta om fördomar och omskrivningar som kvinnors tonsättningar har inte samma höga kvalitet eller kvinnors hjärnor passar inte till att komponera.I Sverige är 2006 inte ens var tionde yrkesverksam tonsättare kvinna. Vid konserterna ingår en försvinnande liten del verk komponerade av kvinnor. Detta särartstänkande vilar på en solid ideologi som använder faktisk diskriminering, men även osynliga normer och regler för vad som är passande för just kvinnor.I de sex programmen kommer kvinnor inom konstmusiken själva till tals - i Wien, Prag, Oslo, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Kvinnorna är mellan 76 och 26 år gamla. Spänner över ett halvt sekel.I det första programmet möter vi två stora europeiska tonsättare: Karin Rehnqvist i Stockholm och Olga Neuwirth i Wien. Karin Rehnqvist har utvecklat en av de mest särpräglade rösterna inom ny musik sedan 1960-talets Ligeti och Penderecki. I början av 1980-talet skrev hon det verk som blev hennes genombrott: Davids Nimm för 3 sångerskor. Min David baklänges blir Davids Nimm- Jag sysslar med konst och det talar om livet. Och då är ju detta att vara kvinna en stor del av livet när man är kvinnaKarin Rehnqvist fick Läkerols kulturpris för sin förnyelse av förhållandet folkmusik - konstmusik, Christ Johnson-priset, Stockholms Stads Hederspris, Kurt Atterberg-priset, medaljen Litteris et Artibus och Hilding Rosenberg-priset. Karin Rehnqvist blev den första kvinnliga eleven i kompositionsklassen på Kungliga Musikhögskolan och  hon utnämndes senare till Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. - Man kan inte höra på den enskilda tonsättaren om det är en kvinna  eller en man som skrivit ett speciellt stycke musik. Men om man ser det stort, så tror jag att det kan leda till en förändring, ge fler uttryck och en större musikalisk palett, om fler kvinnor får möjlighet att skriva musik och få den framförd, säger tonsättaren Karin Rehnqvist. För 15 år sedan framstod den unga österrikiskan Olga Neuwirth som en av de ledande europeiska nutida tonsättarna. Hon motarbetades vid Musikhögskolan i Wien, och fick fly hemlandet. Studier i San Francisco och Paris samt stöd av professorn och rumänska tonsättaren Adriana Hölsky och nobelpristagaren i litteratur, Elfriede Jelinek, fick Olga Neuwirth att blomstra som tonsättare. Vi möter Olga Neuwirth på det välkända konstnärskaféet Eiles mitt i Wien. Wienklassicismens mecca. Med sina Mozart-look alikes, sina Mozartkugeln, Sachertårtor, hästdroskor och gatumusikanter. Wienklassicism är musik skriven av tonsättare som Haydn och Mozart som levde och verkade i Wien. Och Beethoven, som dog i staden. Även några av de största romantikerna bland de klassiska tonsättarna verkade i Wien, t ex Gustav Mahler, ja t o m Richard Wagner, som blev utslängd. Så det vilar en tung, manlig, konstmusikalisk tradition över Wien. På gott och på ont, framförallt för kvinnor inom musiken. Österrike är ett av de få länder där det aldrig funnits någon kvinnorörelse. -Jag blev öppet motarbetad på Musikhögskolan i Wien, berättar tonsättaren Olga Neuwrth. Som enda kvinnliga elev i klassen, som  bestod av idel unga män, blev jag utan både pris och pengar för sina  skolkompositioner. Idag är jag den enda av klasskamraterna som lever som tonsättare. Olga Neuwirth lämnade det konservativa Wien och sökte sig till andra tonsättare inom den nutida musiken. Hon reste till Paris och hade rumänska tonsättaren Adriana Hölsky, kompositionslärare i Stuttgart och senare professor i Salzburg, som rådgivare. Olga upptäckte musik av Boulez, Charinot, Fetdtman, Berio. Ja, alla män, men så tog hon lektioner för tonsättaren Elinor Armer, rektorn för kompositionsav­delningen vid Musikkonservatoriet i San Francisco, och hörde för första gången nyskriven musik av kvinnliga tonsättare. Något som då var helt omöjligt att höra vid Musikhögskolan Wien. Musiklista: Rimsky-Korsakov, transkr. Sergej Rachmaninov The Flight of the Bumblebee Simon Trpceski, piano CD-titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes EMI Classics 7243 5 57943 2 1 Olga Neuwirth I Bild Klangforum Wien, Johannes Kalitzke, dirigent CD-titel: Olga Neuwirth: Bahlamms Fest (Disc 1) Kairos KAI 1234 Karin Rehnqvist Lamento - Rytmen Av En Röst Sats II Chorale Furioso Kungliga Filharmonikerna. Göran W Nilson, dirigent. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Kast The Ostrobothnian Chamber Orchestra. Juha Kangas, dirigent. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Davids Nimm Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran, Agnete Christensen, mezzosopran CD-titel:  Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Puksånger - Lockrop Sats III Det Växte Upp En Lilja Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Puksånger - Lockrop Sats IV Naisell On Pitka Tukka Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Lamento - Rytmen Av En Röst Sats 1 Lamento Kungliga Filharmonikerna. Göran W NIlson, dirigent CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Text: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition. Ljus av ljus Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred Honeck Inspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004. Karin Rehnqvist Till Ängeln med de brinnande händerna La Cappella. Susanne Rosenberg, röst. Sarah Lindloff, flöjt. Backa Katarina Eriksson, oboe. Leo Svensson, Mats Olofsson, cello. Karin Eklundh, dir.       Urufförande Västerås, 9/10 2005. Konsertdokumentation. Olga Neuwirth Vexierbilder (1993/94) CD-titel: Olga Neuwrth Accord 205232 Olga Neuwirth Vampyrotheone Klangforum Wien, Ltg. Peter Eötvös, Konstantia Gourzi (1995) CD-titel: Vampyrotheone  *  Instrumental-Inseln aus Bählamms Fest *  Hooloomooloo KAIROS 0012242KAI Olga Neuwirth VII Bild Klangforum Wien, Johannes Kalitzke CD-titel: Olga Neuwirth: Bählamms Fest (Disc 2) Kairos KAI 1234 Olga Neuwirth IX-X Bild Klangforum Wien, Johannes Kalitzke CD-titel: Olga Neuwirth: Bählamms Fest (Disc 2) Kairos KAI 1234 Olga Neuwirth Hooloomooloo Klangforum Wien, Ltg. Peter Eötvös, Konstantia Gourzi (1995) CD-titel: Vampyrotheone  *  Instrumental-Inseln aus Bählamms Fest *  Hooloomooloo KAIROS 0012242KAI

Henrik Frisk: Bipolär sjukdom är anledningen till att jag spelar och komponerar. Tonsättaren Karin Rehnqvist: Att komponera tränar upp känsligheten. Min melankoli tillhör känslospektrat och livet. Professionella kompositören och saxofonisten Henrik Frisk ger en unik intervju där han berättar om sin bipolära sjukdom. Birgitta Tollan är en av de få han talat med om detta. Sjukdomen är fortfarande tabubelagd och omgärdad av fördomar. Musiken var vägen ut ur lidandet för Henrik Frisk. Sjukdomen är anledningen till att jag spelar och komponerar, berättar Henrik Frisk. Musiken var vägen ut ur lidandet. Det var ett öppet fönster för kommunikation med andra människor. När jag lyssnar på min egen musik kommer jag närmast mig själv. Musiken får mig att förstå att jag finns på riktigt. Jag spelar saxofon därför mår jag bra. Punkt! Vinst på varje lott. Och det är ganska häftigt! Redan som liten pojke hade Henrik Frisk depressioner. Han bodde i Frankrike med sin familj och såg som 12-åring en TV-sänd konsert med popgruppen Police. Upplevelsen förändrade hans liv.Den internationellt mycket uppmärksammade tonsättaren Karin Rehnqvist har haft perioder av nedstämdhet. Jag har en vild hjärna som drar iväg. För mig är komponerandet ett sätt att koncentrera tanken och ge stadga i tillvaron, förklarar hon. Att ägna sig åt konst, att komponera, handlar om att träna upp sin känslighet. Då är det inte så konstigt att vara melankolisk. Det tillhör känslospektrat och det tillhör livet. Ständig lycka finns inte, säger Karin Rehnqvist, som vill att musiken skall stånga sig fram, ge motstånd och gestalta det som är bångstyrigt och brustet. När utrikesminister Anna Lindh mördades kändes det futtigt att komponera. Men i mitt verk Ljus av ljus, till minne av Anna Lindh, använder jag ljusa flickröster som en motbild till det mörka, till sorgen. Tonsättaren Jonas Bohlin är attraherad av dystopier och har skrivit flera verk utifrån svåra, smärtsamma teman. Jag är ingen religiös människa utan försöker hitta ett sekulärt förhållningssätt till vetskapen om vår egen dödlighet, berättar Jonas Bohlin, som skrev verket Holocene utifrån oro och ångest över klimathotet. Efter tre års arbetet med partituret blev Jonas Bohlin nedstämd och utbränd. Det här objektiva sättet att se på hela mänskligheten gör att man distanserar sig från själva livet för att studera olika uttryck för vår undergång. Det är att avskärma sig gentemot mänskligt levande och det har kostat på mycket mer än jag har kunnat förstå själv, säger Jonas Bohlin. Vi lyssnar även på musik av de unipolära och bipolära artisterna Brian Wilson i Beach Boys och Sting i Police.Musiklista:"Fire and Improvisation"Emil JonasonEmil JonasonLIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004  RehabAmy WinehouseAmy Winehouse, m fl     CP-SkräckMadodds (Fredrik Mbuyamba)MadoddsPrivat inspelning "Fire and Improvisation"Emil JonasonEmil JonasonLIVE in Konserthuset 25/9 2004 Ljus av ljusKarin RehnqvistText: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition.Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred HoneckInspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004 Messsiah. Del 2 scen 6: HallelujahG F Händel. Charles (A) Texten sammanställd ur Bibeln. Minkowski, Marc (Dir) Dawson, Lynne (Sop) Kozena, Magdalena (Sop)  Hellekant, Charlotte (Mezz) Asawa, Brian (Cten) Ainsley, John Mark (Ten) Smythe, Russell (Bar) Bannatyne-Scott, Brian (Bas) Les Musiciens Du Louvre (Grenoble) /På Tidstrogna Instrument  Good vibrationsBrian Wilson.                  The beach boysSingle 1966                                           NefertitiWayne ShorterHenrik Frisk, sax, Richie Beirach, piano-Frisk_BeirachHornblower RecordingsExpressions                    HR98103 Voices Inside my HeadStingThe PoliceZenyatta Mondatta                                Nostalgia Del Futura IIHenrik FriskHenrik Frisk, dator. Ars Nova stråkkvartett (ur Ensemble Ars Nova)Liveinspelning 1996, SR, producent Frank Sjöström Friday-13/3Henrik FriskHenrik Frisk, sax. Pli: Samuel Hälqvist, Nils Ölmedal, bas och Peter Nilsson, trummor.Live Victoriateatern, Malmö producent Ulf Rådelius Like SomeoneHenrik FriskHenrik Frisk. sax. Pli: Sten Sandell piano, Peter Nilsson, trummor            Live Victoriateatern, Malmö producent Ulf Rådelius Donna LeeCharlie ParkerCharlie Parker All Stars"The Original Bird"Savoy Jazz Records       ZD 71854 Ljus av ljusKarin RehnqvistText: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition.Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred HoneckInspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004 Teile dich NachtKarin Rehnqvist. Text: Nelly SachsLena Willermark, Estlands Filahrmoniska kör, Paul Hillier, dirInspelad i Tallin 20/10 2005, Niguliste kyrka Till den sovandeKarin RehnqvistOlle Persson, barytonPer Johansson, klarinett. Cristiano Gualco, violin, Paolo Andreoli, violin. Bo Håkansson, slagverk.Inspelad i Båstad 2009. Live SR P2 Kuolinitku Äidin haudalla/Dirge On The Mother's GraveFinska GråterskorItkuja Lamentsean 6420614440018 HoloceneJonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text.Marlena Ernman, Anita Björk m fl. Esa-Pekka Salonen, dir. Sveriges Radios Symfoniorkester. Radiokören.Inspelad av SR P2 HallelujahLeonard CohenJeff Buckley, sång, gitarr.CD:n GraceColumbia Records 

Fanns det några arvingar stora nog att axla fader Romans mantel? I veckans avsnitt tittar vi närmare på tonsättare ur de två kapellen Adolf Fredriks kapell och det kungliga hovkapellet. Med Esmeralda Moberg, folkmusiker, och Mattias Lundberg, musikforskare. AVSNITTETS LÅTLISTA:  https://play.spotify.com/user/1126630471/playlist/3y6wCySGtX5r4ZGpri2xBq Låtlistan består av musik som nämns i eller spelas i korthet i det aktuella poddavsnittet. Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se  Producent: David Rune Sändningsdatum i P2: 2016-03-02

Det svåra hundraåttionde avsnittet med artisten Love Antell. Vi pratade om teckning, Adolf Fredriks musikklasser, hur många som sitter i riksdagen, faderskap, ljuskonst, Så mycket bättre, ansvar, Östermalm/Söderförort, att ha hår i ögonen, deadlines, namnet Love, drogpolitik, Pär Wiksten, Gud, klasshat, stamning, mikrofoner, Finland, socialism, fascination för ord, brodern med psykosen och givetvis en hel del om att rappa på pakistanska. Avsnittet presenteras av Unicef. Redaktör och redigering: Lovisa Ohlson. Distribution: Acast. (För Android här! Och i App store här!) Musik: Allt dom bygger ska vi meja ner och 08. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalle Lind och dåtidskonsulten Clara Gustavsson pratar i det sjätte avsnittet av Snedtänkt om trettiotalets queer- och knarkkultur. I förbifarten råkar de nämna shinglat och bobbat hår, flapperkultur, Tutta Rolf, hundarna Tjosan och Hejsan, homoerotik, Gustaf V:s handarbete, Hänt i veckan, motsatsen till att vända sig i sin grav, giftermål med förmyndare, huskors, ragator, argbiggor, Julia Ceasar och hennes kvinnliga vänner, etniska stereotyper, Kenta och Stoffe, Annalisa Ericson, Sveriges första kokainsångspel, schlagern Det är förbjudet för barn under 15 år, valser om farkoster, Adolf Fredriks gosskör, Ulla Billquist, textteve för hörselskadade samt så lite som möjligt om Edvard Persson.

Svensken som skapade Disneys Snövit är märkligt bortglömd och 75-årsjubilerande musikklasserna som ger full hals under denna luciahelg har en stormig historia. Gustaf Tenggren var svensken som formgav världens första tecknade långfilm Snövit och flera andra av Disneys första mästerverk. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med konstnären som är superkändis i USA med märkligt bortglömd i Sverige. – Det är svårt att bli profet i sitt eget hemland, säger Disneykännaren Lasse Åberg och får medhåll av Lars Emanuelsson som skrivit en aktuell biografi om Tenggren. Dessutom uppmärksammas de 75-årsjubilerande musikklassernas stormiga historia. Det var 1939 som Hugo Hammarström drog igång Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm och sedan dess har musikklasserna dels fått utstå kritik för att vara elitskolor, dels lagt grunden för det svenska musikundret. – Debattens vågor gick höga ända in på 80-talet, innan Alva Myrdal satte ett streck för debatten, berättar Bengt Gårsjö som undersökt musikklassfenomenet. Programledare är Tobias Svanelid.

Musiker, musikproducent Musikern Christian Falk hann sorgligt nog gå bort innan hans Sommarprogram sändes, men i enlighet med önskemål från honom själv samt från familjen sändes programmet ändå som planerat. Programmet inleddes med att Christian Falk berättade om sin sjukdom och att han kanske inte skulle bli äldre än 52 år, precis som en av sina idoler: Frank Zappa. Programmet fortsatte med snabba bilder från en trasslig uppväxt i förorten Hägersten utanför Stockholm, om att han tackade nej till att gå i Adolf Fredriks musikklasser av hänsyn till sin mormor och morfar och hur mycket en uppmärksam och empatisk lärare i mellanstadiet betydde för honom. Det har varit omvägar hela tiden. Inget har varit lätt och rakt. Jag har fått ta den långa vägen och ändå har jag tagit mig fram, sa han i programmet. Han berättade även om sitt liv som basist i Imperiet och om vägen mot att bli producent för artister som Robyn, Petter, Neneh Cherry med flera. Programmet avslutades med att han berättade om sin kamp mot cancern han diagnostiserats med och om kärleken till sina barn. Om Christian Falk Tongivande basist i rockbandet Imperiet på 1980-talet. Blev sedan framgångsrik producent inom dans- och klubbmusik. Arbetat med många stjärnor som Robyn, Titiyo och Neneh Cherry. Blev kritikerfavorit med egna albumet Quel Bordel 1999 vilket gav honom tre Grammisar. Komponerat signaturerna till flera tv-program, bland annat Rapport, Aktuellt och Sportnytt. - Jag tror att de första åren i ens liv är det som formar en människa. Inte så att jag kommer att grotta ner mig i det men det kommer att vara en tråd att dra i. Musiken jag ska spela följer den tråden, lite av min egen kanske men mest andras låtar. Musik som format mig till den musiker jag är - och den människa jag är. Producent: Håkan Lahger OBS: Fel i låtlistan: Strawberry Letters 23 framförs av Shuggie Otis och ingen annan!

Den här helgen spinner programmen både på lördag och söndag om att bli rik. Men kanske inte i det vedertagna, ekonomiska hänseendet. Utan bli rik på engagemang och relationer. Då behöver man slösa - inte spara! Så säger Lars-Åke Stenström idag på lördagen. Vi har hört honom flera gånger förut i just detta program. Sune Eriksson fortsätter på temat i morgon, söndag kl 6.45. Då handlar det mer specifikt om att bli rik inför Gud. Sune, som är pensionerad kyrkoherde, berättar om en bekant som prövade att bygga rikedom på ett väldigt handfast sätt.... I lördagens program hör vi Adolf Fredriks sångklasser i Stockholm sjunga två visor, den ena just om rikedom, den som finns i vår natur. På söndagen sjunger faktiskt skådespelerskan Lena Olin.

Fredrik Wadström har följt det uppmärksammade fallet Magnitskij som handlar om handlar maktspel på elitnivå, korruption och brutal död. Dessutom: unga pianister drillas allt hårdare - håller attityden till elitsatsning på barn på att förändras i Sverige? Och så funderar Gunnar Bolin på de europeiska populistpartiernas förakt mot eliten. Sergej Magnitskij var en av Rysslands ledande affärsjurister. Han avslöjade hur höga chefer inom ryska polisen hade stulit över 1,5 miljarder svenska kronor ur statskassan. Efter avslöjandet fängslades  Magnitskij, själv anklagad för skattebrott och 2009 dog han efter sviterna av en misshandel. Fredrik Wadström har mött teatermänniskor på den lilla källarteatern Teatr Doc i Moskva som spelat pjäsen om Magnitskij i snart två år och hör den amerikanska affärsmannen, Magnitskijs före detta kollega, som åker världen runt och lobbar för att fallet ska få ett rättvist slut. Hör också William Browder, delägare i investeringsbolaget Hermitage Capital som Sergej Magnitskij arbetade på uppdrag för och som idag åker runt i Världen och försöker förmå regeringar att stödja en svartlistning av de personer inom det ryska rättsväsendet som varit inblandade i Magnitskijs död. Kosmo undrar också om den svenska synen på elitutbildningar håller på att förändras. Nivån på unga pianister har höjts de senaste åren, tävlingarna blir allt fler och fler barn söker till skolor som Adolf Fredriks musikskola. Frilansjournalisten Cecilia Josefsson har besökt en Steinwaytävling för barn och mött pedagagoger, föräldrar och tävlande. Och så funderar Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin kring den europeiska politiska populismens förakt mot eliten. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Den 21 november 2011. Tretton hundra vuxna barnhemsbarn och fosterbarn köar utanför Stockholms stadshus. Stora vita partytält döljer säkerhetskontrollen som alla måste passera. Först ser det ut som att här serveras en varm välkomstdryck till alla gästerna, men, nej så är det inte. Inne i Blå hallen väntar vi. På scenen befinner sig redan Adolf Fredriks flickkör i vita blusar med röda skärp och Marc Levengood klädd guldglänsande väst under en mörk kostym. Så här dan för dan återvänder vi till Bå Hallen tillsammans med Barnens reporter Ylva Mårtens. Publiken ställer sig upp. Drottning Silvia är klädd i benvit dräkt, barnminister Maria Larsson i beige kavaj och svart kjol och Riksdagens talman Per Westerberg i svart kostym och röd slips kommer ned för den stora trappan och sätter sig längst fram bland publiken. Riksdagens talman Per Westerberg framför samhällets ursäkt.