Podcasts about terrorn

Från 2005. Om fanatism, terror och ockupationen av den västtyska ambassaden i Stockholm 1975. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det har gått 50 år sedan en av de mest kända händelserna i den svenska kriminalhistorien skedde.Händelsen spåras tillbaka till den vänstervåg som bryter ut i Tyskland och som sedan sprider sig även till Sverige. Och för de anställda på Västtysklands ambassad i Stockholm blir en mardröm verklighet.Terrorn kommer till SverigeNu har terrorismen även kommit till Sverige och vi blir plötsligt brutalt påminda om omvärlden. Men vad var det som drev studenter till att bli terrorister och vilken roll spelade Vietnamkriget för 70-talets unga?En dokumentär av: Fredrik Johnsson och Kristofer Hansson.Programmet sändes första gången år 2005.

Det fick bli en emergency episode med tanke på den israeliska terrorattacken i Libanon, som hittills resulterat i 12 döda och nästan 3000 skadade. Vi diskuterar vad som ska definiera en terrorattack – akten eller vem som utför den – den svenska folkmordshögerns upprymdhet över den så kallade precisionen i attacken samt de dubbla måttstockarna som ännu en gång blir övertydliga.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fullmatat sommaravsnitt! Blinde Jake, SNABBA RÄVEN BROSNAN, glass i stora lass, dåliga killarna WILL OCH MARTIN I MIAMI, VECKANS LISTA i otroligt uuuutdragen version, Fiffis kärleksförklaring till sitt speciella biopalats, HAJSKRÄCK i Seine!!! Och så viktig info om märklig DOKUMENTÄRFILM! I Patreon-liret tappar Fiffi det nästan! Ja, TAPPAR DET!!! Och så börjar ju EM i Fotboll!! Hurra! Get some!

Terroristgruppen Röde Arméfraktionen kom att prägla 1970-talet i Västtyskland med mord, kidnappningar och bankrån. Med tiden kom gruppens aktioner mest handla om att få loss det fängslade ledarskapet från fängelset och mindre om världsrevolution.Grupperingar kring Röda Arméfraktionen ockuperade den västtyska i ambassaden i Stockholm, samt att planerade också att kidnappa den svenska arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon. Först i april 1998 avbröt Röda Arméfraktionen officiellt sina väpnade aktioner – fem år efter det senaste attentatet.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist. Han är aktuell med boken Baader-Meinhof – Terrorismens årtionde.Många västtyskar som växte upp på 50- och 60-talet brottades med föräldragenerationens ansvar för nazismen och andra världskriget. Unga radikaler som Ulrike Meinhof, Andreas Baader och Gudrun Ensslin såg att många ledande nazister fanns kvar inom armén och domarkåren och de fruktade nazismens återkomst. Amerikanernas krig i Vietnam fick dem att se nya folkmord och denna gång ville de inte stå passiva eller heja på som föräldragenerationen gjort under Hitler.Polisens brutalitet vid demonstrationer och särskilt mordet på den pacifistiske kristne aktivisten Benno Ohnesorg kom att radikalisera delar av vänsterrörelsen till våldsamma terrorister som kom att prägla 1970-talet i Västtyskland. Den röda arméfraktionen kidnappade, mördade och rånades sig fram i något som till slut mest liknade en dödskult.Terrorn spillde också över i Sverige när den västtyska ambassaden i Stockholm ockuperades i april 1975 med målet att få Röda arméfraktonens ledarskap frigivna. Senare greps och utvisades Norbert Kröcher, som planerade att kidnappa Sveriges tidigare arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon..Efter Berlinmurens fall och Östtysklands snabba uppgående i Västtyska förbundsrepubliken kunde flera medlemmar av de västtyska terroriströrelserna gripas i det kollapsade DDR. DDR hade fungerat som en fristat för terroristerna. I ett dokument från 1998 förklarade Baader–Meinhof att den militära kampen var över.Musik: Slow and Dirty Funk av Bobby Cole, Storyblocks Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=r-7b6VeK9Ck&ab_channel=DagensSvegotDet fruktansvärda terrorattacken mot Crocus City Hall i Moskva har av naturliga skäl dominerat nyhetsflödet de senaste dagarna. Men kanske mer intressant än själva attacken i sig är hur propagandan snabbt formulerades och spreds över världen.Plötsligt blev de i väst som gärna ropar "foliehatt!" om alla alternativa teorier mästare i att hitta indicier som tydde på en rysk konspiration, och de som gärna ropar om konspirationsteorier så fort något händer i väst blev rena rama taltrattarna för Kreml. Vad är det som försiggår?I det här programmet talar vi också om den nya könstillhörighetslagen som verkar drivas igenom helt utan folkligt och vetenskapligt stöd, eftersom Ulf Kristersson har "personliga skäl" att låta barn byta kön. Vilka är dessa skäl och varför ska detta drivas igenom till varje pris?Dessutom: Det akademiska slagfältet bjuder på ett gäng intressanta nyheter. Jonny Hjelm får sin samekurs nedstängd, Sameh Egyptson frias och Andreas Ek får se sin mycket intressanta forskning om invandrargrupper censurerad. Vi hjälper dig att navigera denna underliga och djupt aktivistiska djungel.VIKTIGA LÄNKARAlla våra program finns på https://www.svegot.seStöd vårt arbete här: https://www.svegot.se/supportOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seLäs och lyssna på Jalle på https://www.sveating.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seFölj oss påX: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegotFacebook: https://www.facebook.com/detfriasverigeInstagram: https://www.instagram.com/svegotmediaBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

Det fruktansvärda terrorattacken mot Crocus City Hall i Moskva har av naturliga skäl dominerat nyhetsflödet de senaste dagarna. Men kanske mer intressant än själva attacken i sig är hur propagandan snabbt formulerades och spreds över världen. Inlägget Terrorn i Moskva och propagandan dök först upp på Dagens Svegot.

SKICKA IN ERA KLIPPS & STORYS TILL GRASROTTER@GMAIL.COM SÅ TAR VI UPP DEM I PODCASTEN! - Stötta oss här på Spotify eller på Patreon och upplev podden i längre och mer exklusivt format! Prenumemera på Spotify eller gå in på: www.patreon.com/grasrotter - Följ oss på sociala medier! Har ni frågor angående fotbollen eller vill veta våra åsikter? Skriv till oss på insta!' - Gräsrötter @grasrotter Jonathan @Jonathanjonsonn Joel @Joelsturesson Theo @Theojonssonj Simon @Simonramso - Podden klipps och produceras av Simon Ramsö @ Ramsö Studios KONTAKT Simon@ramsostudios.se

Terrordådet i Bryssel krävde två svenska liv. Vad vet vi om dådet och förövaren? Ska vi svenskar börja oroa oss för att vara måltavlor för terrorister? Andreas Ericson diskuterar med Magnus Ranstorp, terrorexpert och docent vid Försvarshögskolan.

Ledarpodden möter israelen Adele Raemer. Adele och hennes familj överlevde Hamas terrorattack. Men alla i kibbutzen klarade sig inte. Fyra personer mördades och ytterligare fyra är kidnappade. Har freden en chans så länge Hamas finns kvar? Medverkar gör: Dagens chefredaktör Felicia Ferreira, ledarskribent Steven Crosson, och överlevare Adele Raemer.

Ronie Berggren om varför terroristorganisationen Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 var Israels version av 9/11-attacken mot USA 2001 och varför Väst nu helhjärtat måste sluta upp bakom Israel i detta 2020-talets krig mot terrorn. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Magnus Ranstorp är internationell terrorexpert, forskningsledare vid Försvarshögskolan och rådgivare vid RAN. Magnus är specialiserad på salafistiska, jihadiska och högerextrema rörelser. Han var också inbjuden som ett av flera expertvittnen under 11-september-kommissionens förhör 2003 och är nu aktuell med boken Från terrorns frontlinjer.   I samtalet tar vi avstamp i händelserna den 11 september 2001 och det som kom att starta det hittills två decennier långa "War on Terror". Innan 9/11 blinkade "systemets varningssignaler" rött. Underrättelsetjänsterna försökte varna presidenten flera gånger men talade till döva öron. Magnus var på väg att filma en dokumentär med CNN som skulle heta "One Day Soon". Men den dagen kom tidigare än dom tänkt. Hur kunde 19 personer kapa flera flygplan, på olika flygplatser, i en koordinerad terroristattack mot World Trade Center och Pentagon? Vad var Usama bin Ladins riktiga originalplan? Vad har hänt efteråt och vad kunde gjorts annorlunda? 11 september-kommissionen pekade ut tre nyckelstater för terrorism: Afghanistan, Pakistan och Saudi Arabien. Men hur förebygger man att länder blir en grogrund för terrorism?     Magnus berättar också om terrorhotet mot Sverige, hur LVU-kampanjen har blivit en del av det och hur koranbränningarna har förvärrat läget. Vad är ett "psykologiskt försvar" och hur lång tid tar det att avradikalisera extremister? Han har också kartlagt den högerextrema rörelsen i Sverige och deras… podcasts.   Vi snackar också om Magnus resor nere i konfliktområden som Israel, Palestina och Libanon. Om terrorns offer, om Lockerbie, om tiden på CNN, om förebilder och om gin. Tre timmars fascinerande samtal om människorna bakom attentaten, dess konsekvenser för samhället, komplexiteten i konflikter och decennier av terrorforskning.   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret. Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter. Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman. Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.Medverkande:Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

Det som skulle vara helt vanlig lördagsshopping förvandlas till en kamp för överlevnad. Terrorn pågår i flera dagar inne i gallerian. Flera svenskar hamnar mitt i kaoset. Dådet mot Westgate shoppingcenter i Nairobi blir landets största terrorattack på många år. En dag som i Kenya för alltid kommer att vara synonym med en ny våg av islamistisk terror. En attack som skulle ha varit slut på några timmar, men som kommer att fortgå i flera dagar. Polis och militär kommer i förvirring att beskjuta varandra. Ett stort antal människor dödas och ännu fler skadas. Medverkande: Loi Awat, student som hamnade i attacken. Sadia Ibrahim, radiopresentatör som hamnade i attacken. Gisela, Röda Korset-anställd som hamnade i attacken. Svante, FN-anställd som hamnade i attacken. John-Allan Namu, journalist hos Africa Uncensored. Johan Ripås, utrikeskorrespondent SVT. En dokumentär av: Robin Jonsson. Producent: Lars Truedson / Tredje Statsmakten. Exekutiv producent: Jon Jordås. Publicerad: 2022.

Medverkande denna gång är: Fredrik, Jesper & Emil.Veckans avsnitt är fyllt av både nyheter och en hel del snack om vad vi har spelat och sett. Steam når en ny milstolpe i form av 30 miljoner användare - på en och samma gång. Age of Mythology får ett gudalikt ansiktslyft i form av AoM: Retold. Splatter-rackaren James Gunn skjuter skarpt när han tar plats som CEO på DC Studios. Första The Witcher-spelet får en ny chans att dräpa våra hjärtan i en kommande Unreal Engine 5-remake.Fredrik testat monster-grafikkort och ger oss en intressant insyn i sin "benchmark"-process. Jesper har satt tänderna i ett av årets vackraste spel med A Plague Tale: Requiem och fått stilla sitt JRPG-behov en aning  med The Legend of Heroes: Trails from Zero. Emil hade glömt bort ödmjukhet så därför gav han sig på New Game + i Dark Souls Remastered och i sin frustration fick han en chans att riva städer i det arkadiga kaju-spelet Terror of Hemasaurus. Ni vill nog inte missa veckans Discord-fråga heller...Detta och mycket mer i veckans avsnitt.Hoppa gärna med i vår Discord, där vi har omröstningar på olika ämnen och diskussioner om allt nördigt. Låter det intressant, ja tryck här i så fall.

Det är OS-historiens mörkaste kapitel. Åtta män från terrorgruppen Svarta September klättrar över stängslet till OS-byn i München 1972. De bryter sig in i huset där den israeliska truppen ligger och sover. Terroristerna skjuter ihjäl två personer och nio israeler tas som gisslan, fastbundna i sitt eget hus i den olympiska byn. Gisslandramat ska få en blodig och katastrofal upplösning, mitt i natten på ett flygfält. I München finns svenskar som upplever terrorn på nära håll. Ett program av Alexander Lundholm, 2022. Slutmix: Jesper Timan. Medverkande: Kerstin Palm, fäktare med sju OS på meritlistan. Hon lär känna israelerna inför spelen i München och vaknar på natten av ljuden från grannhuset, där terroristerna ta sig in. Ragnar Skanåker, skytt och OS-guldmedaljör 1972. Erbjuder sig att skjuta terroristerna med sitt tävlingsvapen. I en intervju från 1993: Tommy Engstrand, reporter på Radiosporten under spelen 1972 (död 2021). Han följer efter terroristerna och gisslan i München, när de förs till en militärflygplats mitt i natten, efter ett dygn av gisslandrama. Tommy Engstrand ser därför massakern på nära håll. Arkivljud: SR:s Ekot, Radiosporten, "P3 Dokumentär" och "Gränslösa år". TV-dokumentären "Världens historia: München 1972", som sänts i SVT, liksom "Året var 1972", podden "Snett Inåt Bakåt".

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup. Terrornätverket al-Qaidas ledare har dödats i en amerikansk drönarattack i Afghanistan. Det var när ledaren, Ayman al-Zawahiri, befann sig på en balkong i Kabul som han sköts av en drönare, i en attack som planerats i flera månader och väcker ilska hos Talibanregimen.Sedan riktar vi blicken mot de som söker tak över huvudet inför höstens terminsstart. Den goda nyheten är att det finns allt fler lägenheter ute på andrahandsmarknaden, men den dåliga nyheten är att de blir allt dyrare. Så hur ska ekonomin gå ihop?

Julmiraklet började i Mellanöstern, men de senaste decennierna har det varit massflykt av kristna. Hör berättelsen om dem som stannat kvar och åter firar jul i kyrkorna terrorgruppen IS attackerade. P1:s Mellanösternpodd berättar om glimrande, överdådiga jultraditioner i Betlehem där Jesus ska ha fötts och om blinkande juleljus i neon i Bagdad och Kairo. Men trots att julen av vissa beskrivs som en tid för glädje och samexistens mellan religioner så har de kristna grupperna krympt i Mellanöstern. Islamistiska terrorgrupper som IS och al-Qaida har vandaliserat kyrkor, försökt utplåna kristna och fördömt julfirandet. Men nu tänds julgranarna i de städer och byar i Syrien och Irak där assyrier, syrianer och kaldéer levt i tusentals år. Hör vår medarbetare Sam Edward sjunga en julsång på arameiska, språket Jesus ska ha talat. Dessutom om att tomtens grav tros ha hittats i Turkiet och om koptisk midnattsmässa i Kairo.Medverkande: Sam Edward P4 Kronoberg, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterMusik i avsnittet: Fairuz Laylet EidProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elin Hagman

Den historiska rättegången kring terrorattentaten i Paris väcker mardrömmen till liv igen. Hur har dåden förändrat Frankrike? Har nya lagar och säkerhetspådrag gett fransmännen mer trygghet? Medverkande: Marc Hecker, forskare på avdelningen för säkerhetsstudier vid franska institutet för internationella relationer, Ifri, Stephanie Zarev, överlevare efter attentatet i konsertlokalen Bataclan i Paris m.fl. Programledare: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Terroristgruppen Röde Arméfraktionen kom att prägla 1970-talet i Västtyskland med mord, kidnappningar och bankrån. Med tiden kom gruppens aktioner mest handla om att få loss det fängslade ledarskapet från fängelset och mindre om världsrevolution.Grupperingar kring Röda Arméfraktionen ockuperade den västtyska i ambassaden i Stockholm, samt att planerade också att kidnappa den svenska arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon. Först i april 1998 avbröt Röda Arméfraktionen officiellt sina väpnade aktioner – fem år efter det senaste attentatet.I avsnitt 175 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist. Han är aktuell med boken Baader-Meinhof – Terrorismens årtionde.Många västtyskar som växte upp på 50- och 60-talet brottades med föräldragenerationens ansvar för nazismen och andra världskriget. Unga radikaler som Ulrike Meinhof, Andreas Baader och Gudrun Ensslin såg att många ledande nazister fanns kvar inom armén och domarkåren och de fruktade nazismens återkomst. Amerikanernas krig i Vietnam fick dem att se nya folkmord och denna gång ville de inte stå passiva eller heja på som föräldragenerationen gjort under Hitler.Polisens brutalitet vid demonstrationer och särskilt mordet på den pacifistiske kristne aktivisten Benno Ohnesorg kom att radikalisera delar av vänsterrörelsen till våldsamma terrorister som kom att prägla 1970-talet i Västtyskland. Den röda arméfraktionen kidnappade, mördade och rånades sig fram i något som till slut mest liknade en dödskult.Terrorn spillde också över i Sverige när den västtyska ambassaden i Stockholm ockuperades i april 1975 med målet att få Röda arméfraktonens ledarskap frigivna. Senare greps och utvisades Norbert Kröcher, som planerade att kidnappa Sveriges tidigare arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon..Efter Berlinmurens fall och Östtysklands snabba uppgående i Västtyska förbundsrepubliken kunde flera medlemmar av de västtyska terroriströrelserna gripas i det kollapsade DDR. DDR hade fungerat som en fristat för terroristerna. I ett dokument från 1998 förklarade Baader–Meinhof att den militära kampen var över.Musik: Slow and Dirty Funk av Bobby Cole, Storyblocks Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mystisk raketsmäll i Hfrs. Papporna till hemmet, mammorna till jobbet. Apple och google i Rysslands tjänst. USA-generalen som ringde Kina: bästa för mänskligheten eller förräderi? Att radera döda från telefonen och some. Kriget mot terrorn och det fruktansvärda priset. Behovet av en landsperson. Längtan tillbaka till ruskan. Frukt och grönsaker ger lycka.med Magnus Londen, Jeanette Björkqvist och sidekick Joel Backström.

I år är det 20 år sedan 11-septemberattackenra. Det betyder också att det är 20 år sedan USA började föra sitt globala krig mot terrorismen. Men hur har de här två decennierna format världen? Vad har vunnits och vad har förlorats? Och hur kommer vi minnas den här delen av historien?Medverkande:Bitte Hammargren, associerad senior medarbetare vid UI:s MENA-program.Anders Persson, universitetslektor vid Linneuniversitetet.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ronie Berggren reflekterar över efterspelet till terordådet på norska Utøya den 22 juli 2011. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

3 november. Ännu ett terrordåd, denna gången i Wien, med flera personer döda. Vad kan vi göra för att bekämpa den islamistiska terrorismen? Magnus Ranstorp, terrorforskare, och Sofie Löwenmark, från stiftelsen Doku, pratar med ledarsidans Ivar Arpi.

I veckans avsnitt av Smedjanpodden diskuteras läget i Frankrike och fransk politik, och särskilt det terrordåd med islamistiska motiv som förra veckan drabbade landet när läraren Samuel Paty mördades. Varför drabbas just Frankrike? Vad innebär åtgärdspaketet mot islamistisk separatism? Och vad händer för president Emmanuel Macron nu två år innan valet?  Catarina Kärkkäinen diskuterar med Jan-Olof Bengtsson, tidigare EU-korrespondent och ledarskribent på Kvällsposten, Emanuel Örtengren och Eli Göndör.

7 april 2017. En helt vanlig fredag i Stockholm. Hasse och hans fru befinner sig i Hötorgshallen. Efter besöket tar de bilen ur garaget. Han har två vägar att välja. Valet av färdväg skulle kunna blivit ett val på liv och död. Hasse och hans fru kunde hamnat mitt i terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Det står ganska snart klart att det handlar om ett terrordåd. Stockholm går in i larmläge. Polis, brandkår, sjukhus sätts i högsta beredskap. Men inte bara dom. Den här händelsen blir elddopet för en ny organisation, en sambandsgrupp för olika myndigheter. En grupp som ska se till den stora bilden. Hasse har träffat Stefan Rådman som var polisens representant i den gruppen. Rådman berättar om sambandsgruppens uppgift att hantera bekräftad information och även den mängd av falska alarm som kom in om fler attacker. Mitt i alla kaos den dagen försöker Hasse få tag på sin egen tolvåring. Vad kan ha hänt? Hasse har även träffat åklagare Hans Ihrman som fick den tunga och grannlaga uppgiften att leda fallet mot gärningsmannen Rahmat Akilov. Det visade sig vara mer krävande än många trott. Över 100 målsäganden och en enormt lång brottsplats med flera hundra meter av Drottninggatan. Varför valde Akilov att bara erkänna bara delar av sin fasansfulla handling? Mail: fallen@ilikeradio.se

Om dödsskjutningar vid synagogor och konspirationsteorier som sprids på nätet och in i politikens finrum. Vad händer när hatet legitimeras från allra högsta nivå? Och hur ska de som drabbas skydda sig? En onsdag i oktober sätter sig en tysk man i en bil i staden Halle. Han vänder sig mot en kamera och säger följande hatiska ord: Feminismen driver ner födelsetalen, det används som ursäkt för massinvandringen och bakom allt står Juden. Sedan kör han, tungt beväpnad, mot stadens synagoga. I två tidigare Konfliktprogram har vi berättat om Säpos varningar för en ny form av radikalnationalistiskt terrorhot. Ett program har handlat om hotet mot muslimer, ett har handlat om hotet mot kvinnor. När det nu är dags för del tre i den här serien handlar programmet om hotet mot judarna.  Vad var det för slags idéer gärningsmannen i Halle gav uttryck för? Hur hänger hans hatiska tankegångar ihop med tidigare, liknande dåd? Och hur kommer det sig att det just är judarna som gång efter gång pekas ut? Idéhistorikern och författaren Stéphane Bruchfeld beskriver en antisemitisk föreställningsvärld med djupa historiska rötter och med tankar som känns igen från nationalsocialisterna på 1930-talet. Och vad som oroar honom extra mycket just nu är hur de här tankarna också börjar äta sig in i den bredare politiken. I Pittsburgh, i USA, har det gått ett år sedan en man gick in till synagogan Livets träd och sköt ihjäl elva människor. Precis som i tyska Halle drevs gärningsmannen av hat mot invandrare och mot judar. Efter terrordådet i Pittsburgh följde en debatt om vilket ansvar ledande politiker har för sin retorik. Bland annat anklagades president Donald Trump för att elda på hatet genom att tala om en hotande invasion och genom att kalla flyktingar och migranter från Latinamerika för inkräktare. Matthew Boxer, forskare på universitetet Brandeis, talar om ett mönster som vi sett tidigare där politiker mobiliserar sina anhängare genom att ge dem någon att skylla sina problem på. En sådan syndabock som det ofta talas om idag är den ungerskfödde amerikanske affärsmannen George Soros som också är jude. I Ungern har regeringen och premiärminister Viktor Orbán under flera landsomfattande kampanjer pekat ut just George Soros som roten till saker man tycker illa om, som invandringen till Europa. Kritiker menar att kampanjerna mot Soros bär tydliga antisemitiska drag, men det tillbakavisar regeringens talesperson Zoltán Kovács i en intervju i programmet. George Soros var tidigare representerad i Ungern genom stiftelsen Open society foundations. Men förra året flyttade de sitt kontor med sina anställda till Berlin. Inte bara för att det politiska klimatet gjorde det svårt att bedriva ett meningsfullt arbete utan också av rädsla. - Vi ville inte vänta på att någon skulle attackera oss. Vi flyttade innan det hände, säger chefen på Berlinkontoret, Goran Buldioski. I Stockholm resonerar Aron Verständig, ordförande för judiska centralrådet och Stockholms judiska församling över det ständigt återkommande hatet mot judarna. Ett hat som, menar han, inte stannar vid judarna. - Om vi alla judar skulle packa ihop och försvinna då skulle de rikta sitt hat mot andra minoriteter, mot kvinnor, mot homosexuella. Det finns väldigt få människor som bara hatar judar och som älskar alla andra. Det är det där hatet som vi måste få bort från samhället, säger Aron Verständig. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

Om kvinnohat, radikalnationalism och terrordåd med kvinnor som mål. Hur ser kopplingarna mellan Incel-rörelsen och högerextremismen ut? Och hur blev en norsk livmoder mål för Breiviks raskrig? Den norska författaren och journalisten Marte Michelet blev varse terrorn när Anders Behring Breivik utsåg henne som en måltavla för sin attack på Utøya och den norska demokratin 2011. Hennes kropp, mer specifikt livmodern, får en central roll i berättelsen om kvinnorna, terrorn och dom radikalnationalistiska ett hot som inte stoppar vid Breivik. De senaste åren har vi sett flera terrordåd där kvinnor som grupp varit mål för attackerna. Säkerhetstjänster, analytiker och politiker varnar för att forum som hatar kvinnor växer och har blivit en rekryteringsbas för radikalnationalister. Hur ser det här hatet ut? Vilka riktar det sig mot? Och vad driver dom som begår dåd mot kvinnor som grupp? För snart ett år sedan, den 2 november 2018, kliver en man in i yogastudion Hot Yoga Tallahassee i Florida. Han bär på en yogamatta och en pistol. Scott Beierle har under flera års tid tampats med sin relation till kvinnor. Den här dagen har han bestämt sig för att ta några  honom okända kvinnor med sig in i döden. Två kvinnor skjuts till döds innan Scott Bierele till sist tar sitt eget liv, juridikstudenten Josh Quick berättar historien. Scott Beierle tillhörde den sammanslutning av män som kallar sig själva Incels, som lever i ofrivilligt celibat. Flera terrodåd den senaste tiden har utförts av män i den här gruppen, som mötts i forum på Internet där de odlat sitt kvinnohat för att till sist ta det yttersta steget att genom våldshandlingar mörda kvinnor de ofta inte känner som en del av en hämndaktion mot att kvinnor som dom ser det förvägrat dom sex. När Alek Minassian körde ihjäl tio personer och försökte köra ihjäl 16 personer i Toronto i april ifjol, i ett dåd som motiverades av ett uttalat kvinnohat, hade forskaren Jessica Reaves redan börjat intressera sig för den extremism som drivs av kvinnohat. Hon leder det redaktionella arbetet på ADL, Anti-Defamation League som till en början bildades för att bekämpa anti-semitism. Reaves bestämde sig för att titta närmare på kopplingarna mellan den här kvinnohatande, misogyna världen och högerextrema forum och kom fram till att nazisterna hittat en ny rekryteringsbas bland kvinnohatarna. Stefan Krakowski är överläkaren i psykiatri vid Danderyds sjukhus och har träffat patienter som uttrycker kvinnohat och delar Incel-världens tankar. Han har också jobbat med gärningsmannaprofiler på Försvarsmakten och Krakowski menar att det är svårt att veta vem som är benägen att gå från ord till handling. Det här är idéer som tar allt större plats i dagens samhälle och vi har alla ett ansvar för att upptäcka illdåd i tid, vi kan inte överlämna det här till polisen, säger han. Hur ser då hatet ut? En som både mött och studerat det är författaren Maria Sveland som skrev boken Hatet sedan hon fick hem ett brev med ett dödshot riktat mot sig underskrivet av en man som refererar till sig själv som en medlem i Breiviks fanklubb. Opinionsbildaren Kristina Wicksell Bukhari tar emot hot när hon skriver en debattartikel eller håller ett föredrag om sexuella övergrepp och rasism. Drevet mot henne startar ofta i nazist-miljöer men tar inte stopp där, det sprids av långt många fler. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Om moskéattacker och den nya terrorismen i en politisk kontext. Säpo varnar nu för våldshandlingar - från extremhögern. Terroristerna hyllar och kopierar varandra. Hur hänger allt ihop?  Vi besöker Norges rikaste kommun, Bærum väster om huvudstaden Oslo. Där blev en lokal moské det senaste exemplet på attacker inspirerade av radikalnationalismen.  Konservative Høyres partiledare, statsminister Erna Solberg sluter upp vid en manifestation mot den nya terrorn. Det här är en ideologisk gemenskap, vi kan inte längre tala om ensamma vargar. Inspirationen och påhejarna finns där, dom är en del av ett mycket organiserat nätverk, säger hon till Konflikts Ulrika Bergqvist. Dåden mot den lokala moskén avvärjdes innan någon medlem i församlingen dödades. Men den ses i skuggan av Norges stora nationaltrauma, Anders Behring Breiviks attacker den 22 juli 2011 då 77 norrmän dödades. De tankar han uttryckte i sitt manifest går nu igen hos andra våldsverkare, och många har haft kontakt med varandra via olika forum på Internet. Det är hög tid att vi börjar kartlägga hur de här nätverken ser ut och hur den globala islamofobin stöper om våra egna samhällen, menar Iselin Frydenlund, forskare på MF vetenskaplig högskola för teologi, religion och samhälle i Oslo och initiativtagare till det tvärvetenskapliga projektet INTERSECT som drar igång i höst. 24-årige Shan Mohammed är medlem i församlingen som attackerades utanför Oslo. Visst har han känt av att hatet mot muslimer har vuxit men han trodde inte att något sådant här skulle kunna hända i hans lilla stad. Mahmoud Khalfi, imam i och direktör för Stockholms moské, visar upp pärmar med exempel på hot mot församlingen. Hotbilden bekräftas i en studie från Uppsala universitet förra året där 59 procent av landets muslimska församlingar uppger att dom utsatts för någon form av fysiskt angrepp. En bild av ökande utsatthet som också speglas i det större, politiska sammanhanget. Den 22 augusti gick Säpo ut med en varning för en förhöjd risk för våldsbrott från högerextrema kretsar. Och säkerhetspolisen skriver i sin pressrelease att: Utvecklingen där den våldsbejakande högerextrema ideologin riskerar att gå från något som uppfattas som extremt till något normalt gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det måste bemötas av hela samhället, på alla nivåer. Ivar Ekman träffar Säkerhetspolisens chefsanalytiker Ahn-Za Hagström som förklarar hur de högerextrema miljöernas långsiktiga planer nu börjar bära frukt och att dagens debattklimat spär på den utvecklingen. För 24-årige Gaute Børstad Skjervø är terror inte något abstrakt, han har själv upplevt den. Han är en av de överlevande från högerextremisten Ander Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Uttoya den 22 juli 2011. Breivik gav också uttryck för ett starkt hat mot muslimer. Efter den 22 juli hoppades Geute att dådet, som berövade honom bäste vännen, skulle bli början på något nytt. Men istället har han sett hur Norge, liksom Sverige, har gått i en helt annan riktning. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Sidekick: Riko Eklundh. Antti Rinnes illa förtäckta frågor. Det nya kulturpartiet bildas. Terrorn i Sri Lanka. Hämndspiralen. Den stora biljettomställningen. Hur var din gårdag? Syd- och centralamerika ser positivt. Ledarskap ska se individen. Civil olydnad behövs, också i dag. Björksav mot allergi? Segla i fem år - med en höna.

Ronie Berggren och Björn Norström uppdaterar, den 7 april 2019 om det senaste i amerikansk politik och reflekterar lite över 2-årsdagen sedan terroristattacken i Sverige på Drottninggatan i Stockholm, den 7 april 2017. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Terrorn i Christchurch har fört dess invånare samman och allt fler historier om hjältemod kommer nu fram. Skarp kritik riktas nu mot Boeing efter flygkraschen i Etiopien eftersom flera plan av samma modell tros ha haft samma tekniska problem som eventuellt har orsakat kraschen och så avslutas skidskytte-VM i Östersund i dag där Sverige åter har goda chanser till medalj. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

De europeiska jihadisternas drivkraft är inte primärt religiös, hävdar den franska statsvetaren Olivier Roy. Hans analys får journalisten Anna Thulin att ställa övergripande frågor om samhället idag. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Terrorism och jihadism är inga nya företeelser. Det som är nytt är hur terroristerna medvetet söker döden, menar den franska statsvetaren Olivier Roy. Jag tänker på hans ord när jag passerar två franska bistrobarer i närheten av Saint-Martin-kanalen i Paris. Jag ser fortfarande skotthålen i fönstren, trots att rutorna har bytts ut för längesen. Jag minns rosorna och doftljusen och blodfläckarna vid uteserveringarna, trots att asfalten har sköljts ren av otaliga regnskurar. Den som går på Drottninggatan i Stockholm kan känna igen känslan. Terrorn sätter osynliga spår i minnet och platsen förblir inte densamma efteråt. Allt insveps förstås också i jihadismens narrativ om döden som en belöning Det var i november 2015 som jag var i Paris för att rapportera om terrorattentaten, där självmordsbombare sprängde sig utanför fotbollsarenan Stade de France och beväpnade män öppnade eld i konserthuset Bataclan och vid restauranger runtom i staden. 130 människor dog och ytterligare hundratals skadades. Kort efteråt tog terrorgruppen Islamiska staten på sig dåden. Att försöka förstå varför kan tyckas absurt och meningslöst. Ett trauma går inte att placera in i den vanliga berättelsen om livet: den är till sin natur ett avbrott, en svart punkt. Men den franska statsvetaren Olivier Roy gör ett försök. I sin bok Jihad och döden, som kom på franska 2016 och i svensk översättning av Johan Öberg 2017, för han fram en teori som blivit kontroversiell i vissa kretsar: nämligen att de europeiska jihadisternas drivkraft i första hand inte är religiös. Istället kan terroristerna ses som personer som på djupet saknar tro på någonting, nihilister som söker sin egen död. Man spränger sig själv, står kvar med vapen i hand när polisen kommer och har ingen allvarligt menad flyktväg. Man är inte rädd för att dö, eftersom döden är målet. Allt insveps förstås också i jihadismens narrativ om döden som en belöning: man blir martyr i en påstådd strid och får ett frikort till paradiset. Det finns förstås de som ångrar sig halvvägs, som Rakhmat Akilov i Stockholm. Han misslyckas med att dö, skriver Göran Rosenberg i Expressen, eftersom bomben inte exploderar utan börjar brinna runt benen och det plötsligt gör för ont att dö och han flyr. Men Akilovs mål var ändå att dö. Det var slående hur likgiltig han var efteråt, både inför sig själv och offren, som om motivet inte spelade någon större roll. Det viktigaste var att ha ett motiv vilket som helst. Det stämmer med bilden som Olivier Roy målar upp av typiska jihadister: Ofta har de ett småkriminellt förflutet, de kommer från alla klasser och de har sällan varit troende särskilt länge. Snarare är de religiösa nybörjare och ganska okunniga om de andliga texterna. Akilov tycks knappt ha vetat något alls om den religion i vars namn han ville döda. En stor del av propagandan handlar om att måla upp kalifatet som ett välfungerande och harmoniskt samhälle. Soldränkta ängar, äppelodlingar och lekande barn. Män som rider vid havsbrynet under en blå himmel. Radikaliseringen föregår islamiseringen, skriver Olivier Roy vidare. Vad menar han med det? Jo, helt enkelt att de som ställer upp som terrorvolontärer först visar tecken på radikalitet, och därefter finner ett religiöst narrativ för att få utlopp för våldet. Terrorn som ett slags utökat självmord, alltså. Vilket går tvärt mot den islamiska traditionen, där någon som dör i strid visserligen kan upphöjas till martyr, men den som söker döden kränker guds vilja. Jihadismen har också karaktären av en ungdomsrörelse med starka drag till populärkultur, åtminstone i Europa. Iscensättningen av döden är inspirerad av filmer och dataspel. Innan terrordåden förbereder man sig med rekvisita och filmer på nätet, där man poserar med vapen och motiverar sin handling. I jihadisternas förvridna värld är de superhjältar som hämnas egna eller andras oförätter. På det viset påminner de om många skolskjutare och högerextrema terrorister. Att känna sig som en ung loser utan sammanhang gör en naturligtvis inte per automatik våldsam. De som söker sig till våldet, däremot, hittar ofta en berättelse där deras handling får mål och mening. Och där är IS propaganda synnerligen effektiv. En som har forskat om IS mediestrategi är Michael Krona på Malmö Högskola. I medier pratar man mest om de brutala tortyr- och avrättningsfilmer där offren bär Guantanamo-liknande fångdräkter. Men majoriteten av IS filmer är inte våldsamma, menar Krona. Tvärtom. En stor del av propagandan handlar om att måla upp kalifatet som ett välfungerande och harmoniskt samhälle. Soldränkta ängar, äppelodlingar och lekande barn. Män som rider vid havsbrynet under en blå himmel. En känsla av mytologiskt paradis och nationalromantik. Skillnaden är att nationen här är gränslös, ett kalifat för hela världens rättrogna. Kvinnan har en betydelsefull roll i det nya samhällsbygget och att fostra framtida jihadister. Till och med i de våldsamma filmerna finns det en estetik för att locka rekryter. Det är Hollywoodliknande produktioner, med effektiva detaljer som får tittaren att känna igen sig. Man kanske använder samma typsnitt som i Game of Thrones, eller sätter en kamera på geväret så att det påminner om ett dataspel. Det är inte våldet i sig som lockar, utan hur man förpackar och glorifierar våldet, säger Michael Krona. På samma sätt undrar jag om det är döden i sig som Olivier Roy menar när han vill visa på jihadisternas drivkraft. Han argumenterar visserligen övertygande och ger många konkreta exempel. Men är det verkligen döden döden som är dragningskraften? I så fall som en övergång till paradiset, inte som att bli maskmat och uppgå i ingenting, väl? Nihilisterna ser ju världen som i grunden meningslös, med avsaknad av moral och en högre makt, medan de självutnämnda terrorkrigarna faktiskt tycks se en mening i sin gärning. Förvriden och avskyvärd, visst. Men likväl en mening. Kanske är det inte religionens återkomst i samhället vi borde oroa oss för. Utan för att vi, när kyrkan och tron allt mer förlorat sin roll som meningsskapare i tillvaron, inte blivit tillräckligt bra på att förklara att livet är vackert och meningsfullt.  Hur vi tolkar dåden och vilken kontext vi sätter in dem i beror på vilka berättelser vi själva, medvetet eller omedvetet, väljer att se. Samma helg som terrordåden i Paris skedde 2015, besökte jag en fransk barn- och ungdomstidning. Barnen hade bjudits in till ett redaktionsmöte för att planera ett temanummer om attentaten. Deras berättelse om våldet var en annan än de vuxnas. Varför tycker inte terrorister om fotboll? frågade de sig. Ogillar terrorister rockmusik? Att vi agerar och formar vår världsbild utifrån det vi redan känner till, utifrån de berättelser vi placerar in våra egna liv, tycks gälla både terrorns offer och dess förövare. IS styrka ligger i att spela på vår rädsla. Och denna rädsla är rädslan för islam, skriver Olivier Roy. I min mening verkar vi ha svårare att kalla högerextrema dåd för terrorattacker. De kallas hatbrott i bästa fall, men ses inte som angrepp mot grundläggande institutioner och hot mot samhället i stort. Men är inte ideologiskt motiverade attacker i skolor och bränder på flyktingboenden just hot mot grundläggande institutioner, där målet är att injaga allvarlig fruktan hos befolkningen? Om man vill spetsa till det, så tycks IS sälja in sig och locka rekryter med hjälp av storytelling som vilket framgångsrikt företag som helst. I många fall är gärningsmännen do-it-yourself-terrorister som endast har en lös koppling till rörelsen, men som anammat IS berättelse om global jihad och ett så kallat kalifat genom att surfa på nätet. Det får mig att fundera på vilka andra berättelser som finns för människor som saknar sammanhang. Kanske är det inte religionens återkomst i samhället vi borde oroa oss för. Utan för att vi, när kyrkan och tron allt mer förlorat sin roll som meningsskapare i tillvaron, inte blivit tillräckligt bra på att förklara att livet är vackert och meningsfullt. Om vi lyckas så kommer kanske den potentiella terroristen inte bara att kunna se mening med döden, utan även sitt och framförallt sina offers liv. Anna Thulin, journalist   Litteratur Olivier Roy: Jihad och döden, översättning: Johan Öberg. Daidalos, 2017.

I detta avsnitt kommer vi göra ett nedslag i USA:s första krig mot terrorn. Faktum är att det är USA:s första krig över huvudtaget. Det kommer bland annat att handla om Nordafrika, pirater, Hipp hipp, Thomas Jefferson, bröderna Caramelli, en ökenexpedition, diplomatiska intriger och Will Ferrell Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på epost: stjarnbaneret@gmail.com

Vi har sett det i Paris, Barcelona och London, i Trollhättan och på Drottninggatan. Våldet ökar, och det är en helt ny form av politisk våldsbrottslighet som har tagit fart. Historiskt sett har de politiska krafter som velat införa monokultur … Continue reading →

Dessutom krönika av Johan Norberg och kåseri av Mark Levengood, panelen och Public Service halvårskrönika med mera i veckans God morgon, världen!  Första timmen: * Brexitförhandlingarna är igång - vad händer nu? * Spaniens intensiva kamp mot terrorn * Hur bildas ett framgångsrikt parti? * Den trotsande kommunen * Krönikör  Johan Norberg om oro och rädsla * Panelen  Andra timmen: * Turister väljer shopping framför den svenska naturen * Public Service halvårskrönika * Den nya kontintenten Zeelandia * Kåsör Mark Levengood om tyngden hos en tant   Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Karin Wickström Tekniker:  Jonathan Magnussen

I detta andra avsnitt av Supermiljöpodden pratar Ellen Palm och Vera Telemo om hur läget är inför cop21 efter dåden i Paris, och gräver i lite olika energifrågor. Dessutom diskuteras frågor som: Är plast bra? Borde Romson twittrat om klimatmötet i koppling till terrordåden, och hur ser den framtida elproduktionen ut?

Om vad terrordåden betyder för EU-samarbetet. Det kan bli långtgående och långvariga konsekvenser. Och om det avtal mellan EU och Turkiet som på grund av terrorn annars får liten plats i medierna nu. Speciellt gästspel idag av vår migrationskorrespondent Alice Petrén. Hon har just kommit hem från den grekiska ön Lesbos och berättar hur långt avtalet mellan EU och Turkiet har kommit i praktiken. Det som har varit ett mottagningscenter på ön, där man har kunnat registrera sig och gå ut och in, det har nu blivit ett slutet förvar. När man en gång har gått in där så kommer man inte ut igen. Det är en väldigt konstig stämning, berättar Alice Petrén.Dessutom medverkar EU-reportrarna Herman Meltzer och Susanne Palme. Programledare är Ci Holmgren.

I avsnitt 51 *Terrorn i Belgien *Gap-fill *Guidning i IPO-manian *Tradingpsykologi *Veckans Fill or Kill

I veckans avsnitt rapporterar vi från den inofficiella invigningen i mars av Oculus, den nya t-bane- och tågstationen vid World Trade Center där terrorn chockade en hel värld.

Exakt en månad efter terrordåden i Paris berättar en av vinteridrottens största stjärnor, Martin Fourcade, exklusivt för Radiosportens Bengt Skött om sina upplevelser.

Extrainsatt intervju med anledning av terrorattentaten i Paris under fredagskvällen. Efter dom koordinerade terrorattentaten på flera platser runt om i Paris intervjuas inrikesministern om konsekvenserna för Sverige och orsaken till terrorism.

Fördjupningsreportage. Del 7 av "Dagar som skakade Sverige" – Historien om terrorattackerna i USA den 11 september 2001 tog 2 997 liv - en tragedi som fortfarande ger eko runtom i världen. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Om västafrika som sägs vara den nya basen för internationell terrorism. Men riskerar islamiststämplingen av lokala rebellrörelser att bli till en självuppfyllande profetia? Vad händer efter kuppen i Mali? Och vad ska man egentligen kalla rebellerna i Nigeria? Om separatister, islamister, extremister och ett virrvarr av förkortningar i vad som allt oftare beskrivs som ett nytt Afghanistan i Afrika. De senaste veckorna har det västafrikanska landet Mali hamnat alltmer i omvärldens blickfång. Inte så mycket på grund av den humanitära kris som följt i spåren av en svår torka i hela Västafrika, utan för att terrornätverket al-Qaida sägs ha etablerat sig i norra Malis ökenlandskap. De ska enligt medieuppgifter ha utnyttjat det kaos som nu råder i Mali för att stärka sina positioner, och har lierat sig med andra rebellgrupper i området. Olika tuaregfraktioner har i decennier kämpat för självständighet för det område de kallar "Azawad" i norra Mali. I mars i år avsattes Malis president Amadou Toumani Toure i en militärkupp, och kuppledaren General Sanogo förklarade i ett TV-sänt tal att regeringen visat sig inkapabel att hantera rebellerna i norr, därför hade han beslutat att ta makten med våld. På så sätt skulle rebellerna i norr kunna stoppas, menade generalen. Men sedan dess har Mali bara sjunkit djupare ner i politiskt, humanitärt och militärt kaos. Och risken för att landet ska bli en ny bas för terrornätverket al-Qaida är något allt flera västerländska bedömare talar om. "Ett Afghanistan i Afrika, 4 timmar från Europa" som en paneldeltagare varnade för i en debatt som den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation höll om krisen i Mali nyligen. Men hur vet vi egentligen vilka grupper det är som styr i norra Mali? Och hur ser malierna själva på den situation som landet befinner sig i? Utgörs det största hotet av islamistiska terrorister, eller finns det andra regionala och nationella problem som det internationella samfundet istället borde fokusera på? Är omvärldens okunskap om situationen i Mali och dess grannländer bara beklagansvärd, eller kan den också vara direkt farlig? Konflikts Daniela Marquardt ringde ner till en gallerist i Malis huvudstad Bamako, och talade också med oroliga och förvirrade malier i Sverige som på avstånd försöker följa händelseutvecklingen i hemlandet. Mycket få rapporter har kommit från det område i norra Mali där rebellerna nu utropat en självständig stat. Vem som egentligen styr är oklart, flera rebellgrupper strider om makt och utrymme. Den islamistiska rebellrörelsen Ansar Dine verkar nu stärka sitt grepp om lokalbefolkningen, och de sägs samarbeta med terrornätverket al-Qaida. Men även den sekulära separatistgruppen MNLA verkar i Saharaöknen, de kämpar för ett fritt och självständigt "Azawad" för tuaregerna, den folkgrupp som sedan många revolterat mot centralregeringen i Bamako. Anja Sahlberg besökte huvudorden Timbuktu i norra Mali för fyra år sedan, 2008. Hon försöker nu spåra sina gamla kontakter för att ta reda på vad som händer i den slutna staden. USA har flera gånger under våren riktat skarp kritik mot kuppmakarna i Mali. Kaoset har öppnat vägen för "skändliga aktörer" som amerikanska utrikesdepartementet uttrycker det. "Det riskerar att destabilisera Mali och hota säkerheten i hela regionen." Alltfler inom Obamaadministrationen talar om att åtgärder måste sättas in, inte bara mot rebellerna i Mali, utan också för att bekämpa andra islamistiska grupperingar i andra västafrikanska länder. Nigeria är ett land som ofta återkommer i sådana sammanhang. Där har den islamistiska gruppen Boko Haram det senaste året utfört fler och fler attentat mot civila och militära mål i den norra delen av landet. Frågan är vad en terrorstämpel får för konsekvenser? Enligt många Nigeriakännare kan det förvärra situationen snarare än att leda till fred.  En person som förstår mycket väl vad som driver den amerikanska politiken, och de möjliga reaktionerna på det som pågår i Mali och Nigeria, är Todd Moss. Han var ansvarig för Västafrika på amerikanska UD under president George W Bush, och var inblandad i många av de stora satsningar inriktade på att bekämpa terrorism, som fick fart efter den 11 september 2001. Konflikts Ivar Ekman ringde Todd Moss i Washington, där han idag jobbar på tankesmedjan Center for Global Development. Hans syn på den politik han själv var med och formade präglas idag av eftertankens kranka blekhet. För att diskutera vad terrorstämplingar och rädsla för en växande islamistisk terrorism kan få för konsekvenser talar vi i studion med Magdalena Tham Lindell, statsvetare med inriktning på fredsbyggande och fredsfrämjande insatser i Afrika, och Magnus Bellander, tidigare journalist med inriktning på Somalia som idag forskar om konfliktlösning vid Oxford-universitet. Att lokala och regionala konflikter skildras inom ramen för ett "globalt krig mot terrorismen" är inte en ny företeelse. Samma utveckling ses på många andra håll, ett exempel är Jemen på den arabiska halvön. Massprotester under den arabiska våren tvingade president Saleh att avgå efter 33 år vid makten i februari i år, men diktatorn var inte det enda problemet. Terrornätverket al-Qaida har utnyttjat kaoset och helt tagit över flera städer i den sydöstra delen av landet. Och kanske kan utvecklingen i Jemen - som beskrivs som en failed state, en kollapsad stat - ge en fingervisning om vad som kan hända när omvärlden stirrar sig blind på ett islamistiskt terrorhot. Konflikts producent Lotten Collin har under lång tid följt Jemen, å besökte landet senast i november förra året. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin

I dagens program: Tio år efter terrorattentaten i USA.