Podcasts about butiken

Matkedjornas egna märken tar allt större plats i butikerna och branschen varnar för att utvecklingen slår mot svenska matproducenter. Handeln menar att utvecklingen tvärtom gynnar svenskproducerat. Samtidigt är förmågan att producera livsmedel inom landets gränser kanske mer aktuell än någonsin med anledning av det allvarliga säkerhetsläget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Ellen Larsson, reporter DagligvarunyttCamilla Eriksson, forskare Totalförsvarets forskningsinstitut FOICarl Eckerdal, chefekonom LivsmedelsföretagenKarin Brynell, vd Svensk DagligvaruhandelCarl-Oskar Bohlin (m), minister för civil beredskapCharlotte Petri Gornitzka, generaldirektör MSBProducent:Olof Wijnbladh

Matkedjornas egna märken tar allt större plats i butikerna och branschen varnar för att utvecklingen slår mot svenska matproducenter. Handeln menar att utvecklingen tvärtom gynnar svenskproducerat. Samtidigt är förmågan att producera livsmedel inom landets gränser kanske mer aktuell än någonsin med anledning av det allvarliga säkerhetsläget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Ellen Larsson, reporter DagligvarunyttCamilla Eriksson, forskare Totalförsvarets forskningsinstitut FOICarl Eckerdal, chefekonom LivsmedelsföretagenKarin Brynell, vd Svensk DagligvaruhandelCarl-Oskar Bohlin (m), minister för civil beredskapCharlotte Petri Gornitzka, generaldirektör MSBProducent:Olof Wijnbladh

BEST OF RAW COMEDY PODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenskt tenn fyller 100 år och är populärare än någonsin. Butiken på Strandvägen i Stockholm förknippas ofta med Josef Frank men det är faktiskt Estrid Ericsons unika livsverk. I det här avsnittet samtalar Lotta med journalisten och författaren Hedvig Hedqvist som skrivit en fängslande biografi om Estrid – hennes säkra öga för design, hennes väl valda vänninor, de fem männen och butiken som var hennes allt. Och så får du höra hur Hedvig Hedqvists eget liv slingrade sig fram till rollen som designskribent. Hon jobbade som ung en tid hos Estrid Ericson och har mött alla de stora inom svensk design sedan mitten av 1900-talet. Håller hon med om att Svenskt tenn blivit Östermalms Ikea?Omnämnt i avsnittet:Den egyptiska ljusstaken, formgiven av Edvin Öhrström (Svenskt Tenn, 1928)Elefanttyget av Estrid Ericson (Svenskt Tenn, 1930-tal)Janusansiktet av Anna Petrus (Svenskt Tenn, 1927)Apskåpet av Josef Frank (Svenskt Tenn, 1940-tal)Det etrusisiska halsbandet av Estrid Ericson (Svenskt Tenn, 1940-tal)Ljusstaken Flow av Sissi Westerberg (Svenskt Tenn, 2004)Retrorundan görs av Lotta Reberg och Tredje Statsmakten Media.Följ oss på instagram.com/retrorundan, facebook där vi också heter Retrorundan eller maila retrorundan@tredjestatsmakten.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta av oss spelar ibland för skojs skull men då spelandet blir ett missbruk kan det ödelägga hela tillvaron. Vi gästas av Marko Luoma som själv är tillfrisknande spelmissbrukare och utbildad beroendeterapeut, han ger hjälp och råd till veckans brevskrivare. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Psykosyntes, terapi och andliga butiken SÖK & FINNWenche Fagerli är samtalsterapeut med psykosyntes-inrikting samt butikschef på SÖK & FINN som har ett handplockat urval av smycken, kristaller, orakelkort och andliga böcker. Wenche och Camilla samtalar om andlig och personlig utveckling.Wenches hemsida är frinu.seSök & Finn finns på Götgatan 21 i Stockholm, samt i Malmö och Göteborg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Kittelfäll i Södra Lappland växer det så det knakar. En modern butik växer fram i denna natursköna fjälldalgången mellan branta stup och vidunderliga utsikter.   Stina Hedman är butikschef på COOP i Kittelfjäll och berättar nu om planerna, utmaningarna, glädjeämnena och lyckan att jobba i den miljö där man mår som bäst.   Coop Kittelfjäll är byns enda butik som tidigare tillhörde Handlarn. Butiken byggs just nu ut och blir mer än dubbelt så stor. Nåt som blir helt nytt är att kunna handla obemannat på kvällstid för att möta kundernas behov, många kommer ju upp sent till sina fritidshus.   Stina Hedman är född och uppvuxen i Vilhelmina och har varit mycket i Kittelfjäll sedan barnsben. Friluftsliv tillsammans med familjen är viktigt för henne. Hon har lång erfarenhet av att arbeta inom hotell- och restaurang och andra serviceyrken och många känner igen henne som flygvärdinna och från Bergmans Fisk & vilt gårdsbutik där hon jobbade tidigare.   Stina når du via social medier och på butiken Coop Kittelfjäll.

En rundvandring med Pethra Santin på Söbergs fabrik i Stockaryd. @sjobergs Lyssna på avsnittet på Spotify, följ på instagram och glöm inte att dela med dina nära och kära! #Hantverkardagboken ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@hantverkardagboken  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Tack till: ⁠⁠@hantverkarna_stockholm⁠⁠ för stödet under hela 2023.  Säsong nr 5 av Hantverkardagboken sponsras av: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Sjöbergs arbetsbänkar⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Tormek sharpening innovations ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@slojddetaljer⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@Depalmaworkwear⁠⁠ ⁠⁠@ekorremobler ⁠⁠ ⁠⁠@laserprosigtuna Sjöbergs- arbetsbänkar, mer än 100 år av skaparglädje.  Sjöbergs arbetsbänkar står tryggt vid din sida genom livet. Från det första nyfikna mötet i slöjdsalen till de små projekten i hemmet och de riktigt stora i arbetslivet. Hos Sjöbergs kan du vara säker på att hitta en arbetsbänk som passar dig, oavsett om du är hobbysnickare, hemmafixare eller proffs.  Sjöbergs ger dig de bästa förutsättningarna till skaparglädje! Tormek – 50 år av skärpa Tormek har tillverkat svenska slipmaskiner för eggverktyg i 50 år i år. Det firar dom med att berätta sin historia i form av museet ”Tormek – En vass historia” som finns i deras lokaler i Lindesberg. [Lägga till Sebastians egna ord om museet?]. Dessutom har dom byggt en liten konceptbutik med hela produktutbudet lite merch och ett bord där man kan göra en hållbar deal och köpa produkter med mindre skönhetsfel till ett rabatterat pris. Museet och butiken har de öppet på torsdagar kl. 12 till 17, och det finns på Skogstorpsvägen 3A i Lindesberg. Mer info hittar du på tormek.com Ni trogna lyssnare vet att jag använder Tormeks våtslipsystem och rekommenderar det för alla hantverkare som behöver vassa eggar. Besök Tormek.com för att lära dig mer om slipning och hitta din närmaste återförsäljare. Slöjddetaljer - för pyssel och hantverk  Slöjd-Detaljer på nätet och i butik!  Mer än 10.000 artiklar för kreativitet, hobby och hantverk.  I Sverige har vi en kultur som uppmuntrar till pyssel och kreativitet, särskilt inför alla högtider.  Butiken har allt för såväl den nyfika nybörjaren som för det erfarna proffset.  Slöjd-detaljer, där kreativiteten börjar! De Palma  Hur härligt är det inte att skaffa kläder som inte tappar formen och känns skönare med tiden? De handlar inte om att skaffa mer kläder, utan om att skaffa dig bättre kläder som utvecklats efter dina önskemål och produceras efter dina behov.  Snygg och praktisk design som håller upp till förväntan.  Ekorre Möbler  Möbelsnickeri och kurser inom trähantverk. Förutom produktionen av fina möbler i ett gediget hantverk, brinner Sebastian för att lära ut och därför erbjuder han kurser i sin verkstad vid Wenngarns Slott i Sigtuna.  För mer information om färsäljning av möbler eller kurser, besök www.ekorremobler.com   Laser pro Lasermärkning Made in Sigtuna.  Vi hjälper företag med hantverksstyrd L A S E R M Ä R K N I N G genom stort kreativt engagemang & personligt bemötande till rätt pris. Varje dag hjälper vi företag att höja värdet på sina produkter genom kvalitativ logomärkning som håller en livstid.  Besök https://www.lasergravyr.se

Vi snackar om malmötorsk och mikkelsen och en massa annat strunt. Get bonus content on PatreonSupport this show http://supporter.acast.com/bajenpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Butiken ihopklappad?! Vändpunkten för Blåvitt. Likgiltigheten i Djurgårn. Kalmars interna kurr och fortsatta barnsjukdomar. AIKs usla trend som bådar illa. Mörker i studion och kalas på Liseberg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ellen har tittat på Processen på Göteborgs Stadsteater, Niklas pratar om postmodern litteratur och Leo och Beda intervjuar regissören till filmen Butiken. Stötta Radio åt alla på Patreon!Handla i vår Webshop!Följ Radio åt alla på Twitter!

Veckans rubriker: Vart tog alla retailchefer vägen? Mor och dotter får kunder att semestra i Kungsängen. Och dags att utse Handelns Mäktigaste.Nominera till Handelns Mäktigaste 2023 här: https://forms.gle/s7AkGCQzhhbeHXL28Rekryteringslarmet: https://www.market.se/detaljhandelsfragor/arbetsliv/larmet-fran-branschen--rekryteringsarbetet-krasc... Mor & Dotters succé: https://www.market.se/affarsnyheter/forsaljning/mor-och-dotter-vaxer-med-340-procent-mitt-i-krisen-v...

Skal man sitte naken i hvit sofa? Hvor langt øst må du for at du kan omtale det som «øst»? Blir det tress til komfen? Er det quiche som er det egentlige problemet til England? Må det gå an å smøre seg litt uten å bli kalt for kvinnfolk?

Berlinfilharmonikerna blir beskyddare av två ukrainska orkestrar, tv-konsumenter kan tjäna på sammanslagning av två streamingbolag, recension av filmen Butiken. Producent: Andrea ValderramaProgramledare: Jens Möller

I Ami-Ro Skölds nya film "Butiken" slåss samtidsmänniskan om mat och minuter. Men friheten hägrar bland de hemlösa. Hör regissörens egna tankar om samhället och filmkonsten. Efter skildringen av ärftligt våld i "Granny's Dancing on the Table" (2015) är Ami-Ro Sköld tillbaka med "Butiken" – en mörk samtidsskildring baserad på regissörens egna erfarenheter av både hemlöshet och löneslaveri.Våldet är minst lika närvarande den här gången, och precis som i förra filmen gestaltas delar av historien med leranimationer. Som vore verkligheten alltför brutal för att återges utan filter? Programledare: Lisa BergströmProducent: Mårten Arndtzén

I Ami-Ro Skölds nya film slåss samtidsmänniskan om mat och minuter. Men friheten hägrar bland de hemlösa. Efter skildringen av ärftligt våld i "Granny's Dancing on the Table" (2015) är Ami-Ro Sköld tillbaka med "Butiken" – en mörk samtidsskildring baserad på regissörens egna erfarenheter av både hemlöshet och löneslaveri. Våldet är minst lika närvarande den här gången, och precis som i förra filmen gestaltas delar av historien med leranimationer. Som vore verkligheten alltför brutal för att återges utan filter? Hör Ami-Ro Skölds egna tankar om samhället och filmkonsten i P1 Kultur.ÖVERSÄTTAREN SOM OMÄRKLIGT GICK UR TIDEN"Sveriges bäste översättare död, ingen märkte det." Så löd rubriken i Norrbottenskuriren den 27 december 2022. Ingvar Björkeson hade översatt allt ifrån Homeros till Baudelaire, och det bättre än de flesta enligt många. Ändå skulle det dröja över ett halvår innan omgivningen, utanför den närmaste familjen, noterade hans frånvaro. Författaren och kritikern Lars Hermansson tecknar ett minnesporträtt över en betydande men skygg kulturpersonlighet.VERKET SOM VÄRKER: "DREAMS" AV FLEETWOOD MACKI Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. För Lena Hirvonen i Göteborg är det Stevie Nicks låt Dreams från 1977 som värker, och hon förklarar inte bara varför - utan bjuder också på ett eget framförande. Reporter: Jenny Teleman.ESSÄ: ATT VARA DEN SISTA SOM MINNSLänge blir våra minnen fler, med tiden. Men någonstans vänder det och minnena blir istället färre men mer dyrbara. Vad är det egentligen vi minns? Och varför? Kulturredaktionens Katarina Wikars genomför en privatarkeologisk utgrävning av de inre arkiven i dagens essä.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mårten Arndtzén

Veckans Kött är återigen glada att kunna leverera ett stycke Radioteater till alla härliga lyssnare. Denna gång beger vi oss tillbaka till den lilla gemytliga butiken i Vetlanda och följer med på äventyr när orten får en ny butik. Del 1 av 4 presenteras här. Dessutom, som vanligt, mycket annat gott! Ladda ner här

Gilbert vill inte vara kvar i Endora. Där bor inte många men däremot några. Arnie hans bror är förstånds-varierad. Butiken han jobbar i är osorterad. Livet det väntar men ett hinder är dock. Att familjens mamma är supertjock. Håller den? (inte huset de bor i. Filmen!) Manus: Peter Hedges Regi: Lasse Hallström I rollerna: Johnny Depp, Juliette Lewis, Leonardo DiCaprio I studion: Martin Soneby, Erik Broström, Fanny Agazzi, Ola Aurell

En symbol i en dödsannons, ett vajande strå i motljus på sociala medier. Boel Gerell reflekterar över de utskurna fragmenten som vi och andra gör till berättelsen om vårt liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2021-03-22. Hörrudu, ska du inte ta en bild? Det är helt fantastiskt ju!Mitt sällskap pekar pockande mot horisonten och havsbandet där solen just är på väg att gå ner. Och jag lyfter motvilligt mobilen, bara för att sänka den igen. Det går inte, är för ljust, för långt borta och för mycket. I stället sätter jag mig på huk i strandrågen och fokuserar på ett enda glänsande strå i motsol och försöker hålla mobilen alldeles stilla så att varje blänk i den egentligen oansenliga växten ska gå fram.Kvar efter kvällens timslånga promenad blir det ensamt vajande strået, putsat, filtrerat och arkiverat i Instagrams herbarium av komprimerade och hårt beskurna minnen. En behändig kvadrat, kant i kant med andra kvadrater som tillsammans bildar något slags berättelse om ett liv. Från promenaden vid havet saknas inte bara den alltför höga himlen utan också skavsåret på vänster lilltå, efter sandalerna som aldrig suttit riktigt bra.Det alltför stora och det alltför lilla hamnar gärna utanför bilden tillsammans med allt annat som spretar åt olika håll och är stort och litet samtidigt. I prydliga rader lägger sig rutorna efter varandra tills det sista fotografiet oundvikligen tagits och det blivit dags att summera resultatet. Vilken av alla dessa bilder representerar bäst helheten? Är det den bästa bilden? Det oftast förekommande motivet? Det som enkelt och lättfattligt kan begripas eller det som vi tror oss veta att fotografen kände mest för?På just detta centrala och mest viktiga tänker jag när jag bläddrar genom tidningens söndagsbilaga och låter blicken vandra över dödsannonserna, som fyller bakvagnen av papperstidningen. En symbol, en vers och några personliga rader: vår älskade, vår mycket älskade, vår far, bror, morfar, farfar, farfarsfar. Mitt allt. Komplexa känslor kokade ner till några enstaka ord, decenniers relationer reducerade till en handfull roller. Och så symbolen på det, som i en enda stiliserad silhuett ska summera ett helt liv.Hur väljer man egentligen? Vad var det viktigaste? Fotbollsföreningen? Partiet? Hunden, den älskade taxen. Kanske veteranbilen, som polerades högblank inför premiärturen i vårsolen. Golfklubborna? Trumpeten eller jaktgeväret. Eller den där ensamma blomman i motljus, dagen på stranden när himlen tycktes för stor. I samma ögonblick som människan går ur tiden rämnar den motsägelsefullt sammanfogade helheten i skärvor, svartsjukt förvaltade av dem som blir kvar. I brist på verklig kunskap antar vi, jämkar samman och lägger till rätta tills det som vi uppfattar som ett faktum i hög grad också är en lögn. Sanningen, om någon sådan finns, får i stället sökas i detaljerna.I det lilla och fortfarande skarpa. I slitaget på knäna i trädgårdsbyxorna, efter ett oändligt antal timmars lukande i rabatterna. I doften som dröjer sig kvar i en morgonrock och de sju raderna på ett vykort som skickades för snart femtio år sedan. Människan är inte längre där men i stilen finns handens rörelser och i ordvalet rösten och för ett kort ögonblick kan något återigen komma till liv.När författaren och kulturjournalisten Marit Kapla tar sig för att skildra den värmländska orten Osebol och dess invånare i boken med samma namn, är det till språkets potential att härbärgera verkligt liv hon sätter sin lit. Den stora berättelsen saknas, det som ges är fragment och brottstycken som talar lika mycket genom sitt innehåll som genom sina glapp och tystnader.  Luften går igen i det grafiska uttrycket och sättningen av texten som mest påminner om prosalyrik.Klassificeringen av boken är intressant, för när den gav Marit Kapla Augustpriset 2019 var det i kategorin skönlitteratur. Men på landets bibliotek sorteras verket ofta in som lokalhistoria och i bokhandeln går det att hitta under memoarer och biografier. Glidningen säger något om det bedrägliga i perspektivet, på ytan en samling till synes rakt återgivna citat från byns invånare. Och samtidigt ett hårt beskuret urval, som bara lämnar en bråkdel kvar av det som ursprungligen sagts.Så vad är då det viktigaste, i en människas berättelse? I Osebol är det ofta det till synes ovidkommande som består. Tillfälligheterna, som gör livet. Små företeelser som i förlängningen får stora konsekvenser. Butiken som slår igen i byn, ett pulserande hjärta ska det visa sig, som hållit orten vid liv. Vattenpölen som lastbilen väjer för den där dagen, för att inte stänka ner den gamle mannen. Varvid släpet kränger över till andra sidan vägen och krockar med en mötande bil. Små saker, som en vattenpöl. Och samtidigt, om inte pölen varit.Ett efter ett lyfts minnena upp på kaffebordet, vänds och vrids och det är inte bråttom. Strax bakom de levandes ryggar dröjer de döda kvar. Närvarande i tingen, som nyss var deras. Husen och marken som människorna brukat i generationer. Tiden är ingenting. Som verk har Osebol mer gemensamt med den grekiska antologin än med dagens hastigt förbiflimrande litterära klotterplank täckta av läppstiftsmärken, selfies och krognotor.Platsen är periferin, vinkeln retrospektiv och just i det specifika och intimt privata blir erfarenheterna allmängiltiga. Fast förankrade i just dessa människor och denna ort och ändå till synes tidlösa, tyngdlöst svävande över sidorna. I den grekiska antologins gravskrifter för jaget ordet och genom ett liknande perspektiv gör sig den amerikanske författaren Edgar Lee Masters till tolk för de döda som vilar i sina gravar i den numera kanoniserade och drygt sekelgamla samlingen Spoon River Anthology.En besläktad berättarmodell använder Börje Lindström i lyriksamlingen På kyrkogården i södra Lappland från 2020. Ur jagets djup klingar de dödas vittnesmål om hårt arbete, gamla oförrätter, svek och svunnen kärlek. Allt silat genom lager av tid och mull och med bara återskenet av den en gång bländande dramatiken kvar. Liksom i Osebol får vi förståelsen för glesbygdens villkor på köpet. Den stora ledan och lyckan i att höra till en plats och vara den som stannar när andra går.Också i Kjell Espmarks senare författarskap väcks de döda till liv igen. I samlingsvolymen En sky av vittnen från 2020 skildras världshistoriens stora händelser genom ögonen på dem som var med. Greppet är effektivt och texterna virtuosa och ändå blir de mänskliga konturerna märkligt vaga. Så är det heller inte på skärpan i detaljerna författaren fokuserar, utan på det större perspektivet. Av människorna blir exempel som ger dramatiken ett ansikte som det heter. Medan Kapla och för den delen Lindström utgår från ansiktet och låter det tala för sig själv.En fråga om fokus och perspektiv, alltså. Grässtrået eller himlavalvet. Den stora berättelsen eller skärvan av ett liv. I sprickorna ges utrymme för läsaren att gå in och göra världen till sin. Var och en med sina vattenpölar, som så lätt hade kunnat undvikas. Om vi bara vetat. I efterhand växer pölen och blir något mer än en pöl. Blir en symbol och en punkt som förblir skarp när allt annat grumlas, slätas ut och går upp i vartannat. Och som vi först när allt är förbi, förstår var det verkligt viktiga.Boel Gerell, författare och kritikerLitteraturMarit Kapla: Osebol, Teg Publishing, 2019Edgar Lee Masters: Spoon River Anthology, Macmillan & Co, 1915Börje Lindström: På kyrkogården i södra Lappland, Heidruns förlag, 2020Kjell Espmark: En sky av vittnen: Låna mig din röst, Norstedts förlag, 2020

Det behövs inte ens en diskussion huruvida det är respektingivande eller inte om en slöja sticker ner från polisens båtmössa. Det skulle omgående resultera i att respekten sjunker lika snabbt som regeringens IQ. Men, hur ser det ut med andra saker som den enskilde polismannen eller kvinnan själv vill lägga till? Var drar man gränsen innan respekten försvinner? Häng med i det här programmet där vi bland annat tar upp frågeställaren som mötte den manlige konstapel nagellack, med sina välvårdade och extremt välstrukna naglar. Var drar programmets gäster gränsen? Missa inte det här!DET ÄR DIN DONATION SOM HÅLLER VERKLIGHETSCHECKENS LAMPA TÄND. DIN GÅVA VISAR ATT DU VILL HÖRA MER. MÅLET ÄR 2500 KR INNAN DEN 30 SEPTEMBER:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaSeptembers Verklighetscheckar börjar nu! Idag är det lördagen den tredje och poddens tre gäster får dessa ämnen: * Konstapel nagellack är inte respektingivande.* Vi vet hur Sverige verkligen ser ut, så vilka råd får halvsvensken som vill flytta hit?* Butiken vill inte kränka muslimer - Kränker vegetarianer istället.* Ängsliga svenskar får ångest när han drar näven i bordet.* Den individualistiska, giriga karriärkvinnans totala ensamhet.* Unga kvinnor har jagats bort från kryssningar.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman, Johan Widén & Lennart MatikainenVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:RÖDGRÖNA RÄKNAR MED IDEALSAMHÄLLE FRÅN SOSSARNAS BORDELLMAMMAhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/roedgroena-raeknar-med-idealsamhaelle-frAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 10 SEPTEMBER, 2022Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEGràb - Zeitlanghttps://youtu.be/665IGJNVdt0?t=156ELISABETHBreaking Badhttps://www.imdb.com/title/tt0903747/LENNARTMy Octopus Teacherhttps://www.imdb.com/title/tt12888462/JOHANSommarsnack - Johan Widénhttps://open.spotify.com/episode/5kMtpPiiBoe5oazz9u0aoX?si=xDU9ApYfSR2D5AC2nu8Kfw

Lt. Kowalski fick plötsligt feeling och ritade ihop bottnen till ett nytt rollspelsäventyr för Coma Cop. En berättelse om den filmälskande Roy som för längesen förhandsbeställde nyutgåvan av Piranha 2. Men när han åker till DVD-shoppen för att hämta upp filmen börjar märkliga saker hända. Vidare är Coma Cop numera en prisbelönt producent i Amerika, Johanna och Renny väntar barn och familjen Stallone bjuder in oss till privata samtal. Hitta oss här: Soundcloud - https://soundcloud.com/8595podcast iTunes - http://tinyurl.com/jkezzwz Acast - https://www.acast.com/8595 Facebook - www.facebook.com/8595podcast/ Instagram - www.instagram.com/8595_podcast/ Patreon - https://www.patreon.com/8595podcast 8595podcast@gmail.com

I dagens avsnitt pratar vi om livsmedelsbutiker. Vad avgör sortimentet? Kan man som kund påverka det? Dessa och fler frågor besvaras i dagens avsnitt. Missa inte erbjudandet från våra samarbetspartners: Blodtest på www.svenskprovtagning.se - 15% rabatt på varje köp Beställ ett Imupro intoleranstest (eller något annat test) hos www.amodomedical.se - 10% rabatt Dynamic Code - www.dynamiccode.se Använd rabattkoden "näringspodden" vid bokning av ovanstående tjänster! Har du någon fråga till oss? Mejla oss på martin@nutribe.com.  Läs mer på vår hemsida, www.nutribe.com.

Programmet som reder ut stora som små konsumentfrågor. Nätbutiken Outlet.se säljer stora, dyra varor som växthus, mopedbilar och kompletta padelbanor. Butiken har mångdubblat sin försäljning men samtidigt väller klagomålen in från missnöjda kunder. Lyssna också på reportaget om jobbonärer och intervjun med specialofficeren Miguel Guerrero. Han sågar prepper-trenden och säger att du inte behöver spendera multum på krisförberedelser. Vår konsumentexpert Maria Wiezell svarar på veckans lyssnarfrågor.

Vi tar färjan till Adelsö och hälsar på i Adelsö butik. Butiken drivs sedan drygt 5 år av Marja och Martin och sedan ett halvår i nya lokaler, nära färjeläget. Där har de skapat en knutpunkt på ön med en verksamhet som hela tiden utvecklas. Från lokala samarbeten till egenproducerade middagskassar och julbord... Följ med!

Ignorerar du ett problem en stund, så kanske det inte händer så mycket. Det kan du fixa sen, tänker du. Men om du ignorerar det länge nog, så kommer du att få ditt livs chock när du ser att problemet nu har vuxit sig större än du någonsin kunde föreställa dig. Tror du verkligen att du fortfarande kan fixa det, eller har det blivit övermäktigt? I dagsläget så hittar vi bevisen för hur stort problemet har vuxit sig, precis överallt. I Göteborg t.ex. Lyssna på det här programmet, så får du bland annat höra om den unga invandrarkillen med sina rötter i Mellanöstern. Han är inte muslim, och är fruktansvärt upprörd efter sitt besök till gatuköket: "Dom ska f*n inte tro att dom kan komma hit och bestämma vad folk FÅR, och INTE FÅR göra!" MED DIN HJÄLP SÅ KAN DET SOM BEHÖVS TILL PODDEN KÖPAS IN! MÅLET ÄR 3000 KR HÄR I AUGUSTI. DET SAKNAS DESSVÄRRE FORTFARANDE GANSKA MYCKET:Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(21 Augusti 2021)* Trodde att kunden var muslim - Fick inte köpa fläskkött.* "Hur känns det att vara GÄST, i sitt eget land - Fegisar?"* Dom kan spy ur sig floskler, men HUR ser det ut på deras vänlistor - Egentligen?* Ung svensk tjej blev av med jobbet - Butiken skulle "främja mångkulturen."* Asylsökare krävde pengar för att skydda svenskar från sin tuberkulos.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen, Elisabeth Engman & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:"PROFETENS" FÖLJARE KALLAR OSS VEKLINGAR - NÄR DET VAR DOM SOM KOM KRYPANDEhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/profetens-foeljare-kallar-oss-veklingar-Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 28 AUGUSTI.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEAntrisch - Expedition I: Dissonanzgrathttps://youtu.be/2xu78_Qgl3g?t=96LENNART210820 Swebbtv nyheterhttps://swebbtv.se/w/75739508-2f1b-4cec-a465-23b41a7ea56cJOHANPeter Gabriel - Sledgehammerhttps://www.youtube.com/watch?v=OJWJE0x7T4QELISABETHAll In - den bevingade hästenhttps://www.svtplay.se/video/13246812/all-in-den-bevingade-hasten

Det blir riktigt bra tryck i veckans avsnitt! Poddmakarna berättar otroliga detaljerna från deras fantastiska tågresa i helgen. Jonatan har dessutom kommit över ett ljudklipp då en norrlänning berättar om en ”pinsam händelse” – och det är tamejtusan något av det starkaste man hört. Niclas djupdyker även i en stormig händelse från ”Vi i femman” som, milt uttryckt, väcker heta känslor. Hjärndött, dumt och idiotiskt! Det här vill ni inte missa! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I takt med att e-handel och globalisering tar allt större plats i marknadsekonomin har det som kommit att kallas ”butiksdöden” lett till ett ökat antal tomma affärslokaler och köpcenter. Men måste hotet mot klassisk handel betyda att köpcenter, butiker och det fysiska mötet förpassas till historiens sophög? Nej, absolut inte säger Peter Scherr, CXO på Popup Agency. ”Det sveper en vind av förnyelse över marknaden. Synen på butiken som bara en säljkanal får mer och mer ge vika för en syn där butiken, eller lokalen, är en mötesplats med kunderna”, säger han. I dagens avsnitt berättar Peter hur Popup Agency hjälper varumärken att engagera och interagera med kunderna – ofta i en symbios mellan det fysiska och digitala – och ger oss en inblick i hur framtidens retail kommer att se ut. Musik och böcker avslutar även detta avsnitt :) Mycket nöje!

En symbol i en dödsannons, ett vajande strå i motljus på sociala medier. Boel Gerell reflekterar över de utskurna fragmenten som vi och andra gör till berättelsen om vårt liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Hörrudu, ska du inte ta en bild? Det är helt fantastiskt ju! Mitt sällskap pekar pockande mot horisonten och havsbandet där solen just är på väg att gå ner. Och jag lyfter motvilligt mobilen, bara för att sänka den igen. Det går inte, är för ljust, för långt borta och för mycket. I stället sätter jag mig på huk i strandrågen och fokuserar på ett enda glänsande strå i motsol och försöker hålla mobilen alldeles stilla så att varje blänk i den egentligen oansenliga växten ska gå fram. Kvar efter kvällens timslånga promenad blir det ensamt vajande strået, putsat, filtrerat och arkiverat i Instagrams herbarium av komprimerade och hårt beskurna minnen. En behändig kvadrat, kant i kant med andra kvadrater som tillsammans bildar något slags berättelse om ett liv. Från promenaden vid havet saknas inte bara den alltför höga himlen utan också skavsåret på vänster lilltå, efter sandalerna som aldrig suttit riktigt bra. Det alltför stora och det alltför lilla hamnar gärna utanför bilden tillsammans med allt annat som spretar åt olika håll och är stort och litet samtidigt. I prydliga rader lägger sig rutorna efter varandra tills det sista fotografiet oundvikligen tagits och det blivit dags att summera resultatet. Vilken av alla dessa bilder representerar bäst helheten? Är det den bästa bilden? Det oftast förekommande motivet? Det som enkelt och lättfattligt kan begripas eller det som vi tror oss veta att fotografen kände mest för? På just detta centrala och mest viktiga tänker jag när jag bläddrar genom tidningens söndagsbilaga och låter blicken vandra över dödsannonserna, som fyller bakvagnen av papperstidningen. En symbol, en vers och några personliga rader: vår älskade, vår mycket älskade, vår far, bror, morfar, farfar, farfarsfar. Mitt allt. Komplexa känslor kokade ner till några enstaka ord, decenniers relationer reducerade till en handfull roller. Och så symbolen på det, som i en enda stiliserad silhuett ska summera ett helt liv. Hur väljer man egentligen? Vad var det viktigaste? Fotbollsföreningen? Partiet? Hunden, den älskade taxen. Kanske veteranbilen, som polerades högblank inför premiärturen i vårsolen. Golfklubborna? Trumpeten eller jaktgeväret. Eller den där ensamma blomman i motljus, dagen på stranden när himlen tycktes för stor. I samma ögonblick som människan går ur tiden rämnar den motsägelsefullt sammanfogade helheten i skärvor, svartsjukt förvaltade av dem som blir kvar. I brist på verklig kunskap antar vi, jämkar samman och lägger till rätta tills det som vi uppfattar som ett faktum i hög grad också är en lögn. Sanningen, om någon sådan finns, får i stället sökas i detaljerna. I det lilla och fortfarande skarpa. I slitaget på knäna i trädgårdsbyxorna, efter ett oändligt antal timmars lukande i rabatterna. I doften som dröjer sig kvar i en morgonrock och de sju raderna på ett vykort som skickades för snart femtio år sedan. Människan är inte längre där men i stilen finns handens rörelser och i ordvalet rösten och för ett kort ögonblick kan något återigen komma till liv. När författaren och kulturjournalisten Marit Kapla tar sig för att skildra den värmländska orten Osebol och dess invånare i boken med samma namn, är det till språkets potential att härbärgera verkligt liv hon sätter sin lit. Den stora berättelsen saknas, det som ges är fragment och brottstycken som talar lika mycket genom sitt innehåll som genom sina glapp och tystnader.  Luften går igen i det grafiska uttrycket och sättningen av texten som mest påminner om prosalyrik. Klassificeringen av boken är intressant, för när den gav Marit Kapla Augustpriset 2019 var det i kategorin skönlitteratur. Men på landets bibliotek sorteras verket ofta in som lokalhistoria och i bokhandeln går det att hitta under memoarer och biografier. Glidningen säger något om det bedrägliga i perspektivet, på ytan en samling till synes rakt återgivna citat från byns invånare. Och samtidigt ett hårt beskuret urval, som bara lämnar en bråkdel kvar av det som ursprungligen sagts. Så vad är då det viktigaste, i en människas berättelse? I Osebol är det ofta det till synes ovidkommande som består. Tillfälligheterna, som gör livet. Små företeelser som i förlängningen får stora konsekvenser. Butiken som slår igen i byn, ett pulserande hjärta ska det visa sig, som hållit orten vid liv. Vattenpölen som lastbilen väjer för den där dagen, för att inte stänka ner den gamle mannen. Varvid släpet kränger över till andra sidan vägen och krockar med en mötande bil. Små saker, som en vattenpöl. Och samtidigt, om inte pölen varit. Ett efter ett lyfts minnena upp på kaffebordet, vänds och vrids och det är inte bråttom. Strax bakom de levandes ryggar dröjer de döda kvar. Närvarande i tingen, som nyss var deras. Husen och marken som människorna brukat i generationer. Tiden är ingenting. Som verk har Osebol mer gemensamt med den grekiska antologin än med dagens hastigt förbiflimrande litterära klotterplank täckta av läppstiftsmärken, selfies och krognotor. Platsen är periferin, vinkeln retrospektiv och just i det specifika och intimt privata blir erfarenheterna allmängiltiga. Fast förankrade i just dessa människor och denna ort och ändå till synes tidlösa, tyngdlöst svävande över sidorna. I den grekiska antologins gravskrifter för jaget ordet och genom ett liknande perspektiv gör sig den amerikanske författaren Edgar Lee Masters till tolk för de döda som vilar i sina gravar i den numera kanoniserade och drygt sekelgamla samlingen Spoon River Anthology. En besläktad berättarmodell använder Börje Lindström i lyriksamlingen På kyrkogården i södra Lappland från 2020. Ur jagets djup klingar de dödas vittnesmål om hårt arbete, gamla oförrätter, svek och svunnen kärlek. Allt silat genom lager av tid och mull och med bara återskenet av den en gång bländande dramatiken kvar. Liksom i Osebol får vi förståelsen för glesbygdens villkor på köpet. Den stora ledan och lyckan i att höra till en plats och vara den som stannar när andra går. Också i Kjell Espmarks senare författarskap väcks de döda till liv igen. I samlingsvolymen En sky av vittnen från 2020 skildras världshistoriens stora händelser genom ögonen på dem som var med. Greppet är effektivt och texterna virtuosa och ändå blir de mänskliga konturerna märkligt vaga. Så är det heller inte på skärpan i detaljerna författaren fokuserar, utan på det större perspektivet. Av människorna blir exempel som ger dramatiken ett ansikte som det heter. Medan Kapla och för den delen Lindström utgår från ansiktet och låter det tala för sig själv. En fråga om fokus och perspektiv, alltså. Grässtrået eller himlavalvet. Den stora berättelsen eller skärvan av ett liv. I sprickorna ges utrymme för läsaren att gå in och göra världen till sin. Var och en med sina vattenpölar, som så lätt hade kunnat undvikas. Om vi bara vetat. I efterhand växer pölen och blir något mer än en pöl. Blir en symbol och en punkt som förblir skarp när allt annat grumlas, slätas ut och går upp i vartannat. Och som vi först när allt är förbi, förstår var det verkligt viktiga. Boel Gerell, författare och kritiker Litteratur Marit Kapla: Osebol, Teg Publishing, 2019 Edgar Lee Masters: Spoon River Anthology, Macmillan & Co, 1915 Börje Lindström: På kyrkogården i södra Lappland, Heidruns förlag, 2020 Kjell Espmark: En sky av vittnen: Låna mig din röst, Norstedts förlag, 2020

Sent om kvällarna, när turistbutikerna i Gamla Stan i Stockholm stängt för dagen, lyser lamporna fortfarande i Eddis loppis. Kanske dyker Professorn, Semlan eller Murarn upp. Det är svårt att se in i loppis-butiken för fönstren är fyllda av prylar och bråte. Men om man gläntar på dörren så öppnar sig en värld full av egenheter. Nypontet i kastrullen hålls varmt under en hög med filtar, det luktar pannkaksos och snart börjar Eddies 72-års kalas. Stenåldersmackor och pannkakstårta står på menyn. Edward Grahn äger "Eddis Loppis" i gamla stan. Butiken har funnits sedan åttiotalet och innan det blev en loppis på så drev Eddie klubb i källaren. Programmet är gjort 2012 av Tove Palén.

Ansiktsigenkänning: Matchning av biometrisk data. Att samla in unika avtryck från en persons ansikte, spara det i kod och sedan matcha det med nya data. Juridiskt sett är det behandling och sparande av personuppgifter. Effekten pratar med Fredrik Amréus Hammargården, från Indivd - ett företag som arbetar med anonymiserad ansiktsigenkänning. Vi pratar hot och möjlighet, företag och myndigheter, teknik och integritet, juridik och moral. OM AVSNITTETMålgrupp: it-folk, samhällsmedborgare, myndigheter, näringsliv, butiksägare, produktägare, människorLär dig: ansiktsigenkänning, face recognition, GDPR, ansiktsanonymiseringMer: alla avsnitt av Effekten EU har identifierat ansiktsigenkänning som ett särskilt riskområde inom AI. Det är helt naturligt eftersom mängder av kameror plus AI kan leda till en effektiv övervakningsstat med låg integritet. Det är lätt att måla upp en dystopi. Men som med alla verktyg kan tekniken brukas och missbrukas. Ett bekvämt användningsområde är att låsa upp telefonen eller att betala i en butik med ditt ansikte. Ett samhällsförbättrande område är att bekämpa kriminalitet. I England har man butiker med blacklist, för att stoppa kriminalitet. Generellt sett används ansiktsigenkänning för att effektivisera, förbättra nånting, t ex genom att samla in och analysera statistik. Om traditionell handel, butiker på stan, ska kunna konkurrera med e-handel måste man ha liknande villkor. När du shoppar i en webbutik berättar du vem du är, vilka varor som intresserar dig, ditt beteende och dina behov. När du går runt i en affär på stan har de ingen aning om vem du är. De kan inte rikta erbjudande, de kan inte spåra dina tidigare behov, ge dig en likvärdig kundupplevelse som på webben. Butiken tvingas att chansa vid sina inköp och chansa på kundernas behov. Det tar bara en halvdag att sätta upp tekniken och testa. Tekniken är redan idag träffsäker och kan leverera bra statistik. Du som funderar på att starta ett projekt med ansiktsigenkänning: Är det skäligt? Är det nödvändigt? Blir det så mycket bättre eller kan vi använda annan teknik? Ha koll på juridiken, hur man behandlar datan. Vad ger det för långsiktiga effekter? Är det positivt för oss, för människan? Fredrik Amréus Hammargården, Jonas Jaani (22:55) Länkar Fredrik Amréus Hammargården, Head of Commercialization på Indivd https://www.linkedin.com/in/fredrikhammargarden/ Indivd: https://www.indivd.com Individ på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/indivd/ Individ på Instagram: https://www.instagram.com/indivd_ai/ Följ Individs utveckling https://www.linkedin.com/company/27478962/admin/ EFFEKTEN är digitaliseringens podcast. Finns där du hittar dina podcast tex Spotify Alla avsnitt (mer än 100 avsnitt om digitalisering) https://www.effekten.se/avsnitt/

När Nordiska Galleriet satsade fullt ut på e-handel vid sidan om den hundra år gamla butiken på Östermalm i Stockholm blev resultatet häpnadsväckande - försäljningen i den fysiska butiken ökande med 40 procent. Nordiska Galleriet beskriver sig själv som en hundra år gammal startup. Med digital kompetens i form av grundarteamet från nätbutiken Bangerhead har Nordiska Galleriet kombinerat kraften i ett hundra år gammalt varumärke med snabbfotad e-handel. I avsnitt 129 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Nordiska Galleriets vd Per Sköld som tidigare grundat den framgångsrika nätbutiken Bangerhead. Per Sköld har maximalt utnyttjat den fysiska kanalen för att driva försäljningen online. Nordiska Galleriet säljer exklusiva möbler och designprylar. Butiken på Östermalm grundades redan år 1912. Med nya ägare år 2016 satsade Nordiska Galleriet på digitalisering av det anrika företaget. På två år har Nordiska Galleriet fyrdubblat sin omsättning till 200 miljoner i år.

Den Parisbaserade engelska bokhandeln Shakespeare and Company lockar läsande och skrivande pilgrimer från världen över. Anna Thulin reflekterar över vad som gör den så speciell. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Var är ärtsoppan? George Whitman stormar in i sin lägenhet ovanför butiken, högröd om kinderna. Han är 91 år och ägare till den engelska bokhandeln Shakespeare and Company i Paris. Från fönstret syns Notre-Dames gotiska spiror. Körsbärsträden står i full blom. Dess söta doft och värmen är tryckande men själv är jag alldeles kall. Ärtsoppan, var den är? Jo, den har jag nyss skopat ur en gryta som stått framme i trettiogradig värme i närmare en vecka. En gryta med ett grönvitt månlandskap av mögel inuti och en flugkoloni som hovrar ovanför. Mögel! utropar George. Mögel är proteiner. När han ser diskmedlet som jag köpt håller han upp ett darrande finger, som för att besvärja sig från häxkonster. Har du gått på sådan kapitalism? Släng genast, det smutsar ned porslinet. När man talar om Shakespeare and Company måste man tala om George Whitman, som drev och ägde bokhandeln fram till 2006. Butiken är berömd och lockar besökare från hela världen, men vad gör den så speciell? Kanske för att den vidgar vår syn om vad en bokhandel kan vara. Innan George Whitman öppnade sin butik 1951, fanns det en annan bokhandel med samma namn i Paris. På 1920-talet låg Shakespeare and Company på rue de lOdéon. Butiken drevs av amerikanskan Sylvia Beach, och lockade till sig aspirerande och lovande författare som Ernest Hemingway, Djuna Barnes och James Joyce. Bokhandelsägaren var omtyckt. Sylvia Beach hade ett livligt ansikte och bruna ögon, och hon älskade skämt och skvaller. Ingen jag kände var trevligare mot mig, skrev Hemingway i sin roman En fest för livet. Ibland kan en bokhandel vara en cocktailfest. Ibland kan en bokhandel också vara en oas för yttrandefriheten. James Joyce hade publicerat utdrag ur sin roman Ulysses i USA och England, men boken ansågs vara så obscen att ingen ville eller vågade ge ut den. Ingen utom Sylvia Beach. Hon såg till att boken trycktes och att den smugglades in i USA och Storbritannien. 1941, under nazisternas ockupation av Paris, tvingades bokhandeln stänga efter att Sylvia Beach vägrat att sälja en bok till en tysk officer. Liksom många andra kulturarbetare och motståndare till regimen placerades hon i ett interneringsläger. Efter ett halvår släpptes hon fri, men hon öppnade aldrig butiken igen. Ibland kan en bokhandel vara en plats där man säger nej. Tio år senare öppnade George Whitman en ny bokhandel på vänstra stranden, på rue de la Bûcherie, och efter ett tag döptes den om till Shakespeare and Company för att hedra sin företrädare. Också den butiken blev en samlingsplats för författare, debattörer och studenter under 68-rörelsen. George Whitman var inte bara känd för att svära åt diskmedel och andra kapitalistiska påfund. Det hände att han satte eld på håret istället för att ödsla pengar på en frisör. När den tidigare amerikanska presidenten Bill Clinton gästade bokhandeln hälsade George honom välkommen klädd i sin vanliga outfit nämligen en pyjamas. Excentriker, visst. Men framför allt var George Whitman en idealist. Han lät besökare sova i bokhandeln gratis, i utbyte mot att de läste en bok om dagen, hjälpte till två timmar i butiken och skrev en sidas biografi om sig själva. Omkring trettio tusen tumbleweeds, som han kallade oss, har sovit i butiken genom åren. Tumbleweeds efter de torra, rotlösa ökenbuskar som följer vindens nycker. Det var främst rotlösa amerikaner och engelsmän som landade i Paris under efterkrigstiden. Den bohemiska butiken låg i linje med tiden, men Shakespeare and Company var samtidigt en nagel i ögat på franska myndigheter, troligen för att den var svår att kontrollera. Ibland kan en bokhandel vara ett tak över huvudet. Ibland är den också en scen för politiska dramer. I en nypublicerad bok om Shakespeare and Company återges ett brev där George berättar att butiken uppvaktades av amerikanska agenter under kalla kriget. USA ska ha fört en hemlig kampanj för att stötta amerikansk kultur i europeiska storstäder, ett kulturellt kalla kriget, för att uppmuntra kapitalistiska ideal och skapa ett motstånd till ryssvänlig marxism. Det hade de inte mycket för, George var en fri ande, men också kommunist. Det är tolv år sedan jag sov och arbetade i bokhandeln, och fick en kyss bakom bokhyllorna på andra våningen. När jag nu återvänder till Paris är det för en annan kärlek. Han heter M och har flytt kriget i Syrien. En dag berättade han om ett bibliotek i sin forna hemstad. Det var en berättelse som skulle förändra min bild både av en bokhandel som Shakespeare and Company och av litteratur i stort varför jag återger den här: Det var under våren 2012 som den syriska regimens raketer regnade över M:s hemstad. Människor flydde i tusental och lämnade sina hem. En av de som flydde var M:s granne, en författare, vars hem träffats av missiler. När M gick in i huset fann han resterna av författarens privata bibliotek. Han såg ett rum som var svart av aska. Han såg bokhyllor som vält och böcker som blivit fuktiga av regnet som kom in från raserade väggar. Det förstörda biblioteket gjorde honom sorgsen. Särskilt som det påminde om ett samtal M haft med sin flickvän, innan de separerades av kriget. Vad gör det för nytta att studera litteratur? hade han frågat henne en gång när de var osams. Varpå hon svarat att eftersom regimen utövade en omfattande censur så var själva läsandet en protest. Att sprida berättelser ett motstånd. Ingen annan skulle bemöda sig med att minnas deras historia. Under de kommande åren, när M ibland åt gräs och plockade blad från träden för att överleva, hämtade han böcker från det sönderbrända biblioteket. Näst efter hungern och bombplanen var nämligen tristessen värst. Ibland kan en bokhandel, eller ett rum med böcker, vara första hjälpen för en människa i nöd. Jag och M möts i Paris. Jag säger att jag vill visa honom en plats som betytt mycket för mig och tar honom till bokhandeln. Vi går dit flera gånger. Rotlösa och utan hem, om än på olika vis, känner vi ett behov av vissa platser för att skapa en kontinuitet. Idag är det Georges dotter Sylvia Whitman som driver Shakespeare and Company hon är döpt efter Sylvia Beach som drev den ursprungliga butiken. De sista åren i Georges liv förde han och dottern ett lågintensivt krig. Sylvia installerade en kassaapparat, George bröt sig in om natten och stal den. Sylvia renoverade den äventyrligt vingliga trappan till andra våningen, George delade ut hammare till besökare för att slå sönder den. Om George hade känt till videokameran som Sylvia installerat för att minska stölder, eller att bokhandeln numera finns på Facebook och Instagram, skulle han nog vända sig i sin grav där han vilar på Père Lachaise-kyrkogården. Men han skulle nog uppskatta det nya rummet för barnböcker och kaféet intill butiken, som han drömde om i flera år. M log när han såg följande ord målade på andra våningen: Be not inhospitable to strangers, lest them be angels in disguise. Lite slarvigt översatt: Var inte ogästvänlig mot främlingar, för de kan vara förklädda änglar. Ibland kan en bokhandel vara just det, varken mer eller mindre en plats som säger välkommen. Shakespeare and Company är förvisso en kommersiell bokhandel som måste visa balanserade omkostnader och prydliga bokslut. Liksom andra närbokhandlar kämpar den med konkurrensen från nätbutikerna. Men att Shakespeare and Company har överlevt i decennier är nog för att den alltid varit mer än en bokhandel. En cocktailfest, ett tak över huvudet, en räddare i nöden. Ett utrymme där motståndet i litteraturen får ta plats, liksom kyssar och mögliga ärtsoppor. Anna Thulin Litteraturtips Shakespeare and Company; Sylvia Beach. Svensk översättning av Erik Andersson, Ellerströms förlag (2008). Shakespeare and Company, Paris: A History of the Rag and Bone Shop of the Heart; redaktör Krista Halverson (2017). Ulysses; James Joyce. Svensk översättning av Erik Andersson, Albert Bonniers Förlag (2014).

Sedan 50-talet har mänsklighetens och samhällets tillväxt ökat exponentiellt. Man brukar prata om ”Den Stora Accelerationen”. Men samtidigt har naturligtvis konsekvenserna också ökat exponentiellt. Trots mycket prat om att frikoppla vår ekonomiska tillväxt från resursanvändningen pekar alla kurvor på en fortsatt nästan ”skenade” ökning av resursanvändningen. I det här avsnittet tittar vi lite övergripande på mänsklighetens resursanvändning. Vi tittar på jordens kapacitet att producera resurser. Vi pratar om ekologiska fotavtryck, ”overshoot day”, globala hektar och den svenska livsstilen. Läs mer på www.thefuture.se

Välkommen till PiggaPodden - en podd om naturlig hudvård och hälsa! Här delar vi med oss av tips, inspiration och kunskap för att din kropp ska må bättre. I det allra första avsnittet av PiggaPodden pratar vi om vad som skiljer ekologisk hudvård från konventionell. Vi pratar holistisk hälsa och probiotisk hudvård. Du får också möta vår grundare Katarina Carltad berätta om varför hon valde att starta Piggabutiken. Avsnittet sponsras av Maria Åkerberg och Esse Probiotic Skincare. Glöm inte att prenumerera på PiggaPodden!

Hur kan man aktivera butikspersonal så att de tar hand om onlinekunder? Samt hur en digital kanal i den fysiska butiken kan vara till nytta för kunden.

Richard Tellström berättar om hämtmatens långa historia i Sverige. Och hämtmatskocken avslöjar hur rätterna måste anpassas. Richard Tellström, docent i måltidskunskap, har tillsammans med Håkan Jönsson, docent och lektor i etnologi och före detta kock, skrivit boken Från krog till krog - svenskt uteätande under 700 år. En bok som tecknar det svenska uteätandets historia. Och uteätandet började med hämtmat. Långtifrån alla hade eget kök, eller ens en egen lägenhet förr, säger Richard Tellström. De kunde inte laga mat hemma. Han berättar om syltorna som dök upp redan på 1300-talet. Där kunde man köpa enkel färdigmat att ta med sig hem. Bland annat syltor gjorda på slaktavfall. Matbodar och syltor var vanliga fram till slutet av 1700-talet. Gårköken fanns från början av 1600-talet till mitten av 1700-talet. Det fanns både enklare och lite bättre. gårkök. Och de hade öppet hela dan. På andra ställen serverades det bara mat vid vissa tidpunkter. Det gick att sitta ned och äta i gårköken, men det gick oftast inte att dricka. Men mest handlade gårkök om att hämta mat för att äta hemma. Gårköken fanns inte bara i städerna utan också på mindre platser. På 1700-talet kom spiskvarteren. Där kunde man köpa med sig mat och äta hemma, men man kunde också abonnera på mat, dvs för en summa kunde man komma varje dag och äta. I spiskvarteren kunde man äta middag och kvällsmat eller rent av alla måltider. Och maten serverades på speciella tider. Ofta drevs ställena hemma hos den som lagade maten, men det kunde också vara på krogar. Att få driva ett spiskvarter fungerade lite som en socialförsäkring, det var t ex många soldatänkor som fick ha sådan verksamhet. Richard Tellström berättar också om automatrestaurangerna som kom i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet. En restaurang utan synlig personal. Man la pengar i myntautomater och fick sin rätt. Bakom automatväggen fanns ett kök med personal som tillagade rätterna. Kenny Ragnar är köksmästare på ICA Focus i Göteborg. Butiken var tidig med att skaffa egna kockar och laga färdigmat. Kenny berättar vad man som kock måste tänka på när man lagar hämtmat, hur man gör för att få det att se aptitligt ut. Det är inte alla rätter som fungerar. Färdigmaten i butikernas kyldiskar har blivit vanligare de senaste åren. Hämtmat har gått från att vara ett lunchalternativ till att också bli en möjlig snabb familjemiddag, med lite mer hemlagad karaktär än den djupfrysta maten. Idag finns ett större utbud och en spännvidd från billigt till riktigt högklassigt. Idag kan man också köpa med sig mat från fler och fler restauranger. Hämtmaten håller på att bli rumsren.

I detta avsnitt av Fandompodden pratar Joakim, David, Viktor och Nina framförallt om deras upplevelser av olika konvent, allt från magisk bal till ComicCon. Bilder från balen finns på SF Bokhandelns Facebook-sida. Butiken som Joakim och Nina köpte balkläder på heter C.U.M. Clubwear: http://www.cumclubwear.com/ Dräkterna som David pratade om finns på Deviantart: https://www.deviantart.com/qarrezel/gallery/ Appen gjord av barn heter Boksamtal. Samt: Sidan för gratis böcker finns här: https://www.prolificworks.com/    

Här gick vi loss med våra ljudeffekter!

I detta avsnitt får ni ta del av tre nagelbitande rysare!

Den lilla secondhand-butiken på bottenplan delar ut gratis till kläder till de 700 flyktingarna på förläggningen. Men varför säger inte alla tack när de får en begagnad jacka? Det finns problem med både givarna och mottagarna, förklarar Susanna Adler som drog i gång butiken. Folk vill väl men ibland står man frågande och undrar: var är de tindrande bruna ögonen?I Farsta i södra Stockholm ligger en stor flyktingförläggning. Där ligger också en liten secondhand butik där de som bor på förläggningen får gratis kläder. Butiken drivs av en grupp volontärer som lämnar ut kläder till flyktingar och sorterar allt som människor vill donera. Gruppen samlas under namnet Al Tadamon som betyder "solidaritet" på arabiska.Glädjen med att ge och att få präglar livet i butiken, men finns det en baksidan av att allt är gratis ? Och hur mycket ska frivilligt arbete täcka upp för det som kanske borde betalas av staten?En kortdokumentär från Tendens av Åsa Furuhagen

How does one become "Classic with a twist", which is the Paul Smith slogan. Och vilka nya kommunikationssätt är Paul Smiths marknadschef nyfiken på? Jonathan Towle har arbetat för Paul Smith ända sedan han tog sin examen i marknadsföring för över 20 år sedan. Han har precis visat runt i Paul Smiths diskreta byggnad på Kean street i Covent Gardenområdet i London. Inte långt härifrån inredde Paul Smith sin första Londonbutik på Floral street, 1979. Butiken finns fortfarande kvar.  På kvällarna efter att butiken stängt virade Paul Smith ner en bred rullgardin som han projicerade filmer från kollektionen på så att förbipasserande kunde få en aning om känslan för märket. Nota bene att det här var under en tid då Covent Garden fortfarande var belamrat med mestadels frukthandlare och grossister.Jonathan Towle har varit Paul Smiths högra hand under en lång tid. Han håller precis på att bygga upp en digital byrå och om du som lyssnar vill se lite av vad de nyligen gjort för reklamfilmer kan du söka på Paul Smith Autumn/Winter 13.Jonathan Towle har egentligen inte tid. Under tiden jag får intervjun sitter hans andra möte och väntar, och eftersom han precis berättat om alla de stora globala varumärken som varje vecka hör av sig om samarbeten och får nej så vill jag nästan inte veta vem eller vilka det är som nu tvingas vänta under tiden får en kort intervju med Paul Smiths marknadschef Jonathan Towle.

Hur skulle det vara om alla varor såldes utan skrymmande förpackningar i din lokala matbutik? Förpackningar uppfattas ofta av den miljövänliga kunden som onödiga och skadliga för miljön. ICAs miljöchef Maria Smith säger att fler kunder efterfrågar varor utan förpackningar och tror att de kommer att öka. Klotet besöker en affär i Tyskland som säljer alla varor helt utan förpackningar. Kunderna får helt enkelt ta med sig sina egna behållare och fylla med vad de vill. Men är det självklart att det bästa för miljön är att skippa plast, papp och metall runt våra livsmedel?

I det åttonde avsnittet av Market Podcast diskuteras skoförsäljning, nya tag för distanshandeln och Generation Y. Thomas Ohlén gästar studion och pratar om att skofackhandeln haft ett svagt år. David Jansson har besökt Distanshandelsdagen i Borås och pratar med Svensk Distanshandels vd Jonas Ogvall om varför de nu byter namn. Slutligen funderar Birgitta Linder och Mikael Lundström på bland annat Billy Idol och hur handeln ska locka den nätvana Generation Y.

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Mer än 1 miljon amerikaner har laddat ned appen GoodGuide i mobilen och skannar streckkoden på varor i butikshyllan för att inte gå på några nitar. Forskare vid Berkeley i Kalifornien startade ett företag och dammsög nätet på information om 145 000 varor. De har poängsatts i hur miljövänliga och hälsosamma de är och på arbetsvillkoren i fabriken. Miljömärkningar finns på ett fåtal produkter, här får man information om nästan alla schampon, blöjor, krossade tomater, kakor osv på marknaden. Än finns inget liknande i Europa, men EU har inlett ett arbete för att alla konsumentvaror på sikt ska vara miljödeklarerade. Klotet kollar vad som är på gång i världen för att vi ska veta vad det är vi köper och kunna driva på tillverkare att bli mer miljövänliga. Programledare: Pelle Zettersten

Parfym, choklad i storpack och ölflak på pirra - rederierna lovar 25-30% lägre priser än i land men stämmer det verkligen? Den här veckan granskar Plånboken tax free-försäljningen på Finlandsbåtarna. 50 år av herrekipering Börje Moberg har klätt herrar i Stockholm sedan mitten av 1900-talet. Då var konkurrensen om kunderna stenhård, men vem anlitar en skräddare år 2013? Från Margretheskålar till Spotify Det går bra för svensk industridesign, men det handlar allt mindre om produkter som Sigvard Bernadottes berömda skålar och allt mer om tjänster på Internet, som världssuccén Spotify. Hör vad det är som får oss att vilja prenumerara på nya tjänster och göra våra egna bankärenden på nätet. Expertsvar - Varför omfattas inte pensionssparandet av insättningsgarantin? Den och fler lyssnarfrågor besvaras av Plånbokens pensionsexpert Mikael Nyman.

Den franska författarinnan Colette (1873-1954) har kanske inte påverkat modevärlden lika självklart som någon designer. Men både hennes litteratur och livsstil har kommit att inspirera en hel del, under många år. Ja, och så var det hon som upptäckte Audrey Hepburns kvaliteter som stilbildande skådis. Colette var en framsynt och modern kvinna som fritt och obekymrat pendlade mellan konst och kommers, högt och lågt innan det blev allmängods. Hon vann läsare och beundrare i alla läger. Hela det franska folket visste vem denna kvinna med vass tunga, krusat rött hår och nyfikna kattögon, inramade av svart kajal, var. Mer om Colette berättar vi i veckans STIL. Colettes fullständiga namn var Sidonie Gabrielle Colette, men hon skakade av sig alla extranamn och blev – före Elvis, Madonna och Prince – känd under endast ett namn – ”Colette”. 1945 blev Colette invald i den prestigefulla litterära organisationen Academie Goncourt, men något Nobelpris fick hon aldrig. Hon skulle antagligen skrämma en hel del gubbs idag också. Kanske kan man kalla Colette en sorts urmoder till den sexuellt utlevande Erica Jong och den dagboksskrivande Bridget Jones – Colette använde ofta sig själv i berättelser, eller snarare – hon tog avstamp i sig själv för att berätta något djupt allmängiltigt. Material hade hon gott om. Colette jobbade även som skådespelerska på varietéteatrar och ställde i början av 1900-talet till med nakenchock genom att i en pjäs exponera sitt ena bröst på scen. Hon gifte sig tre gånger. Vid 40 års ålder fick hon en dotter, som hon aldrig riktigt visste hur hon skulle hantera. Sitt tredje och sista äktenskap ingick hon då hon var 62. Mannen var sjutton år yngre. Det höll resten av livet. Colettes romaner är korta och lättlästa och sprängfulla med detaljer – ofta livfullt beskrivna – om kläder och smycken. Och hår: ” det blänkte blåsvart som fjädrarna på en koltrast”. Hennes liknelser är ofta dråpliga. En åldrad bringa beskrivs som: ”knottrig hud som påminde om seg kalkon”. Ett tips: läs Colettes roman Chéri. Den handlar om en kurtisan 50+ och hennes trettio år yngre älskare och kunde vara skriven idag. Kanske kan man påstå att Colette var en så kallad ”cougar” – en puma, en äldre kvinna på jakt efter yngre män – innan begreppet var uppfunnet. Men framför allt beundrade Colette det sätt på vilket dåtidens framgångsrika kurtisaner arrangerade sina liv. De var ekonomiskt oberoende, med stimulerande sexliv. De gav Colette litterärt bränsle och dyker ofta upp i hennes romaner. Och Colettes böcker har en tendens att dyka upp här och där i samtida kultur. Vi har pratat med den amerikanska serietecknaren Alison Bechdel vars serieroman Fun Home (Husfrid på svenska), blev hyllad av både kritiker och läsare när den gavs ut 2006. Den handlar om hennes uppväxt, men framför allt om hennes pappa, en avlägsen och krävande man som det var svårt att komma nära. När Alison kom ut som lesbisk i 20-årsåldern fick hon reda på att även hennes pappa var homosexuell. En tid senare begick han självmord. I Fun Home väver hon elegant in litteraturhistoriska referenser och på ett ställe kan man se hur hennes pappa öppnar ett stort glasskåp fyllt av böcker och plockar fram en särskild bok som han ger till Alison: Earthly Paradise av Colette. För många i en yngre generation är namnet Colette mest förknippat med butiken ”Colette”, på rue Saint- Honoré i Paris. Ett slags minimodevaruhus i tre våningar som grundades 1997. Men att kalla en butik för Colette var de inte först med. Colette själv hann före med den saken. Hon öppnade redan 1932 ett skönhetsinstitut under eget namn. Men låt säga så här – beautybusiness var inte Colettes starkaste gren. Butiken höll ett år. Vi få även höra om sandalen, en av Colettes signaturdetaljer i klädseln. Och så får vi höra om brevpressar. Det var en sådan som Colette gav Truman Capote då han besökte henne i Paris och därefter började samla på. Ja, och så var det ju han som skrev romanen Frukost på Tiffany's som gjorde Audrey Hepburn till stilikon och vars potential som stjärna Colette upptäckte. Men mer om det i veckans program. Veckans gäst är Mark Levengood, programledare. Nu tar STIL sommarlov. Nästa vecka sänder vi en repris. Men vi är tillbaka igen den 24 augusti. Trevlig sommar önskar vi er alla!