Podcasts about bingens

Riddare, kloster, farliga pandemier och helande kakor det här är ett poddpaket med medeltidstema. Och vi får besök från 11-åriga Alice som är superintresserad av just medeltiden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här poddpaketet hör du följande avsnitt från Historierummet: Hildegard av Bingen – megasnillet i klostretRikard Lejonhjärta – riddarkungen från EnglandHeliga Birgitta – östgötaflickan som blev ett helgonJeanne d'Arc – bondflickan som ledde kungens arméerI poddpaketet smakar vi på Hildegard av Bingens nervkakor. Vi utgår från ett recept publicerat i Dagens Nyheter.Recept på ca 40 nervkakor: KRYDDBLANDNING:0,5 msk kanel0,5 msk muskot1 tesked kryddnejlikaDEG:125 g smör250 g dinkelmjöl0,75 tsk bakpulver1 ägg2 msk rörsocker1 msk honungSätt ugnen på 180 grader. Smält smöret och vispa ägget. Häll sedan sockret i det smälta smöret och lägg i ägget, mjölet och bakpulvret.Sen är det dags för att hälla i kryddblandningen. Rör sedan om och forma allt till en deg. Skär degen i bitar och tryck ut kakor med till exempel ett glas. Grädda kakorna 10-15 minuter.Producent för poddpaketet: Patrycja Gajewska

Your favorite history teacher Joel Hermensen comes back to talk with Gary Arndt and Bobby Fleshman about brewing in the Dark Ages. They discuss the history of beer brewing in Europe, focusing on the impact of the collapse of the Western Roman Empire, the role of Benedictine monasteries in brewing, the influence of the Vikings, the significance of Hildegard of Bingens, and the effects of the Reformation on beer production. They also touch on the Reinheitsgebot law in Germany and the transition of beer brewing during European expansion into the Americas.Got a question about beer or just want to get social? Join the RtB Facebook group: https://www.facebook.com/groups/respectingthebeer--Hosts:Bobby FleshmanAllison McCoy-FleshmanGary ArdntMusic by Sarah Lynn HussRecorded & Produced by David KalsowBrought to you by McFleshman's Brewing Co

Im Lateinischen heißt sie „Viriditas“ und meint die Kraft, die allem Lebendigen zugrunde liegt. In der Lehre Hildegard von Bingens spielt sie eine wichtige Rolle. Wie wir sie aktivieren können und welche Bedeutung ihr heute zukommt erklärt Karl-Heinz Steinmetz, Theologe und Leiter des Institutes für Traditionelle Europäische Medizin.

Am 1. November 1112 drehte sich geräuschvoll der große Schlüssel im Schloss, dann wurde es still. Das Inklusorium, in das die 14-jährige Hildegard, ihre 8 Jahre ältere Vertraute Jutta und eine weitere junge Frau eingeschlossen wurden, hatte nur ein Fenster zur Außenwelt.

Tübingens Oberbürgermeister Boris Palmer hat in einer persönlichen Erklärung eine Auszeit angekündigt. Vorausgegangen war ein erneuter Eklat um Aussagen von ihm. | 24/7 Live Webradio für die Region: www.rtf3.de | RTF3 - Die stärksten Klassiker & Hits von heute. |

Många har försökt skapa ett språk som förbrödrar världen, men inget kom längre än esperanto. Dan Jönsson reflekterar över tungomålet som blev USA:s låtsasfiende och ett offer för Stalintidens paranoia. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Året var 1947, Tyskland var besegrat, kalla kriget hade knappt börjat och den amerikanska armén insåg att det nu behövdes en ny fiende att öva mot om man skulle hålla ångan uppe. Pentagons strateger uppfann då en ondskefull militärmakt med namnet Aggressor, som hade som sin plan att ”assimilera” amerikanska medborgare in i sin egen frihetshatande och människofientliga kultur. Denna lätt förklädda kommunistiska fiende talade såklart också ett vilt främmande tungomål. Ryska, tänker ni – men nej, faktiskt inte. Alltså kinesiska? Nej, inte det heller. Aggressorerna från Aggressor pratade – håll i er nu – esperanto. Logiken var klar och redig: helt i enlighet med Aggressors lumpna assimileringsplaner fungerade ju esperanto just genom att ”assimilera” ord från en mängd olika språk. Symbolen för Aggressors så kallade ”Circle Trigon Party” var en grön triangel som påminde om esperantorörelsens gröna stjärna, och USA:s försvarsdepartement gick rentav så långt att man 1959 gav ut en lärobok med titeln ”Esperanto: The Aggressor Language”. Inte förrän i slutet av sextiotalet gjorde Vietnamkrigets barska realiteter slut på fantasierna.Hur i all världen var nu detta möjligt? frågar man sig. Esperanto, som ju ända från början både konstruerades och spreds som ett fredens och förbrödringens språk? Ska man inte vara bra paranoid för att se det som ett hot? Svaret är att jo, det ska man nog, men det är det alltså en och annan som är och US Army var långtifrån de första.Så låt oss ta historien från början. När den judiske, rysktalande läkaren Ludovik Zamenhof från Bialystok i nuvarande Polen 1887 lade fram grunderna för det han då kallade lingvo internacia så var det långtifrån första gången någon hade försökt konstruera ett nytt världsspråk för att göra slut på mänsklig fiendskap. Hade man läst sin bibel visste man att det var först med den babyloniska språkförbistringen som människornas tungomål söndrades och blev sinsemellan obegripliga. I Första Mosebok låter ju Gud Adam ge namn åt alla levande varelser, och tanken på att hitta tillbaka till detta ursprungliga, ”adamitiska” språk var något som kittlade både fantasin och äregirigheten.Ett tidigt försök att rekonstruera något liknande var medeltidsmystikern Hildegard von Bingens ”lingua ignota” – men riktigt på allvar vaknade intresset först på sextonhundratalet. Skälet var att latinet då sakta men säkert började förlora sin ställning som den lärda världens gemensamma så kallade lingua franca. Vetenskapsmän som Galileo, Descartes och Newton publicerade sig både på latin och sina respektive modersmål. Samtidigt frågade man sig om det trots allt inte behövdes ett språk som alla kunde förstå – och som i tidens anda då tänktes utgå helt från rationella begrepp: matematiskt exakt och rensat från alla avvikelser och möjliga missförstånd. Flera av tidens stora forskare och filosofer utarbetade sina olika förslag till hur ett sådant språk skulle kunna se ut och fungera. Alla strandade de till slut på att de blev på tok för oöverskådliga och komplicerade, men idén levde vidare och fick på sitt sätt ny energi i nittonhundratalets analytiska språklogik.När Zamenhof lanserade lingvo internacia var det återigen i en språkligt förbistrad värld. Tyska, franska och engelska konkurrerade om herraväldet och det var lätt att se behovet av ett neutralt, mellanfolkligt hjälpspråk. Tio år tidigare hade den bayerske prästen Johann Schleyer introducerat sitt volapük, ”världsspråket”, och på kort tid lyckats engagera många entusiaster i framför allt Tyskland och Frankrike, länder som just hade varit indragna i ett förödande krig. Men förbrödringen kom av sig, av flera skäl. Volapüks system av affix var svårt och krångligt, och Schleyer visade sig vara en smått diktatorisk figur som hårdnackat motsatte sig alla tankar på reformer. Dessutom kom de gränsöverskridande visionerna på kollisionskurs med de nationalistiska stämningarna i både Bismarcks Tyskland och det efter kriget stukade Frankrike, där volapükisterna blev fritt villebråd för tidningsspalternas satiriker. Zamenhofs ”esperanto” – hoppets språk, som det snart kom att kallas – var tillräckligt likt, men också tillräckligt olikt för att kunna fånga upp den ideologiska budkaveln. Med sin rysk-judiska bas kunde det för det första knappast utmålas som en fiendelist, för det andra var det också lättare att lära sig, och Zamenhof var för det tredje ett helt annat slags ledare än Schleyer – hans inställning var kort och gott att språket ägdes av dem som talade det. Det viktiga var inte att grammatiken förblev intakt utan att man höll fast vid det han kallade för esperantos ”interna ideo”, den inre idé som handlade om att med språket som grund bygga en fredlig, global gemenskap.Det var sådana på en gång demokratiska och visionära principer som gjorde att esperanto dels snabbt fick fäste och kunde växa till en världsomspännande rörelse; dels också lyckades avvärja konkurrensen från de olika ”förbättrade” världsspråk – ido, patolglob, idiom neutral och allt vad de hette – som runt förra sekelskiftet dök upp som svampar ur jorden. Esperanto attraherade drömmare och aktivister från vitt skilda håll: pacifister och feminister, ockultister och revolutionärer men också regionala språkprotektionister som i esperanto såg ett värn mot utbredningen av de koloniala världsspråken. Rörelsen nådde sin kulmen efter första världskriget, och aldrig var den så nära en avgörande seger som när Nationernas Förbund 1922 tog upp frågan om att göra esperanto till det rekommenderade andraspråket i världens skolor. Men förslaget föll efter hårt nationalistiskt motstånd, återigen från franskt håll, och de följande åren stod hoppet istället framför allt till Sovjetunionen, som 1926 stod värd för världskongressen i Leningrad. Kanske kunde esperanto bli språket som fick världens proletärer att förena sig? Komintern hade saken på sin dagordning, men med stalintidens alltmer paranoida och isolationistiska politik krossades till slut även den sovjetiska esperantorörelsen.Och därmed kanske den utopiska drömmen om ett fredens världsspråk. Esperanto lever visserligen vidare; språket har idag mellan 50 000 och en miljon talare, beroende på hur man räknar, även om de som växer upp med esperanto som modersmål är försvinnande få. Men de finns. Och trots att ingen inbillar sig att esperanto idag kan utmana engelskans ställning som globalt lingua franca, så vem vet, tiderna förändras, förr än vi anar står vi på nytt inför ett språkligt maktvakuum, och vägen ligger åter öppen för det som kallas ”fina venko”, slutsegern för rörelsens interna ideo. Eller också inte. Tago post tago, som man säger på esperanto: man får ta en dag i sänder. Tiel la mondo iras.Dan Jönsson, författare och essäistLitteraturRoberto Garvía: Esperanto and its Rivals. University of Pennsylvania Press, 2015.Esther Schor.: Bridge of Words. Metropolitan books, 2016.Brigid O'Keeffe: Esperanto and Languages of Internationalism in Revolutionary Russia. Bloomsbury publishing, 2022.

Eine Impfpflicht für seine Stadt würde Tübingens Oberbürgermeister Boris Palmer sofort erlassen, wenn das rechtlich möglich wäre. Diese sollte für Risikogruppen und Menschen über 60 „bis zur Grundimmunisierung“ mit zwei oder drei Dosen gelten, sagt Palmer bei „19 – die Chefvisite“. Der „Nutzen überwiegt“, vor allem für den „Schutz der Kliniken“, betont er. „Wenn alles ausdiskutiert ist und die Gesellschaft leidet, muss die Politik handeln“, so der Grünen-Politiker. Die Verzögerungen von Beratungen über eine Impfpflicht findet Palmer „unverständlich“. Palmer warnt, die „Trödelei im Bundestag“ könne angesichts der Ausbreitung von Omikron dazu führen, dass wieder Schulen und Läden geschlossen werden müssten. Er kritisierte, dass das Parlament wegen der Karnevalssaison im Februar nur eine Woche zusammenkommen wolle. Die Einführung einer allgemeinen Impfpflicht halte er damit für unwahrscheinlich. Für seine klare Positionierung wird Palmer im Netz angefeindet: „Auf der Straße spricht mich niemand an, aber im Internet wird meiner Familie mit dem Tod gedroht“, berichtet er. Palmer hält das für „Übersprungshandlungen“ von Leuten, die online Fakten „mit grobem Unfug bestreiten“. Im Videocast „19 – die Chefvisite“ gibt der Chef der Uniklinik Essen, Professor Jochen A. Werner, zusammen mit Publizist Jens de Buhr und wechselnden Gästen von Montag bis Freitag Orientierung bei den aktuellen Entwicklungen der Corona-Pandemie. Alle Sendungen sind jederzeit abrufbar in der Mediathek auf DUP-magazin.de!

Artikel zum Podcast: https://bit.ly/3jSKF3t Tübingens Oberbürgermeister Boris Palmer (Grüne) hält die Beschlüsse der Gesundheitsminister zur Corona-Impfung von Minderjährigen ab zwölf Jahren für falsch. Palmer sagte der „Bild“-Zeitung (Freitagsausgabe), er lasse seine eigenen Kinder nicht impfen...

Hildegard av Bingen var en mäktig och inflytelserik tysk nunna under medeltiden. Hennes idéer om filosofi, mystik, musik, botanik, vetenskap och inte minst mode, inspirerar än idag. Nyligen dök Hildegard av Bingens namn upp i modebranschen då modeskaparen Gabriela Hearst lyfte fram Hildegard av Bingen som en stor inspiratör i sin strävan efter att få lyxmodebranschen att bli bättre på miljövänligare produktion. I veckans program pratar vi med historikern Eva Andersson som har forskat kring den medeltida klädseln. Vi berättar också om Hildegard av Bingens koppling till hälsokostindustrin. Och så tittar vi närmare på den amerikanska nunnan och konstnären Corita Kent som på 1960-talet fick stor uppmärksamhet för sin popkonst. Hon kallades för popkonstnunnan. Veckans gäst är David Thurfjell, författare och professor i religionsvetenskap.

Zwei Wochen nach dem Start hat Tübingens Oberbürgermeister Boris Palmer ein Zwischenfazit zum Modellversuch seiner Stadt gezogen. Tübingen sei keine Insel mitten im Infektionsgeschehen, sagte er im Gespräch mit SWR2 Aktuell-Moderator Pascal Fournier. Tübingen sei eine Stadt, mitten in der Pandemie, in der durch massives Testen in Verbindung mit Öffnungsangeboten die Infizierten herausgefischt würden. Der Grünen-Politiker betonte, dass Tübingen nicht einfach nur wild öffne, sondern ein anderes Konzept zur Kontrolle der Pandemie teste. Das Ergebnis sei offen. An den Inzidenzzahlen werde man bald ablesen können, ob diese Methode aufgehen werde, so Palmer weiter. Er sei jederzeit bereit, den Versuch abzubrechen, falls dies erforderlich werde. Momentan ist Palmer aber zufrieden.

LIT LIT LIT - Die Feuerwehr muss, fast wie in Folge 100, diese brandheiße Ware löschen. Phil digitiert zu einem Rausgehmover und vertickt seit neuestem Tutorial-Empfehlungen am Bahnhof Zoo. Markus kommt frisch aus einem Loch und versucht reflektiert herauszufinden, wie er da hineingeraten ist. Ein buntes Potpourri der Bewegung, des Bingens und des Aufbäumens spiegelt die letzten Wochen der Jungs. Euer gedanklicher Verfall kann wie immer unter dem #spoppin auf Twitter gespreadet werden. Wiki: https://spoppin.fandom.com/de/wiki/Spoppin_Wiki Merch: https://www.getshirts.de/index.php?page=shop&id=philmann&motiv=52628 --- Send in a voice message: https://anchor.fm/spoppin/message

Tübingens Oberbürgermeister Boris Palmer ist für provokante Aussagen bekannt. So hatte er die Corona- Beschränkungen kritisiert, weil damit Menschen gerettet würden “die in einem halben Jahr sowieso tot wären“. Dann folgte die Entschuldigung. Ende des Jahres machte die Stadt Schlagzeilen mit dem “Tübinger Weg“ in der Corona-Virus-Bekämpfung. Erstaunlich lange gab es keine Covid 19-Fälle in den Alten- und Pflegeheimen. Seit September fanden dort regelmäßig Corona-Abstriche statt. Dazu Schnelltests für Heimbesucher, günstige Tarife, um Taxen statt Busse zu nutzen und eine kostenlose Versorgung mit FFP 2-Masken. Wie entwickelt sich der Tübinger Weg? Boris Palmer ist seit 2007 Oberbürgermeister von Tübingen. Im Herbst 2020 war er einer der ersten Unterzeichner des Appells für freie Debattenräume, dessen Initiatoren die Meinungsfreiheit in Gefahr sehen. Moderation: Nicole Köster

Der Tübinger Oberbürgermeister Boris Palmer hält einen Corona-Lockdown für unvermeidlich. Die Infektionszahlen seien immer noch viel zu hoch, sagte der Grünen-Politiker in SWR Aktuell. Wie er mit Schnelltests Familienfeiern zu Weihnachten sicherer machen wil, erklärt Palmer im Gespräch mit SWR-Aktuell-Moderator Bernhard Seiler.

Hildegard av Bingen var en av det medeltida Europas mest begåvade personer. Hon är känd som tonsättare och intellektuell, men hon skapade också ett eget språk. Magnus Florin fascineras av projektet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad första gången den 5 mars mars 2019. Jag minns ett besök hos Willy Kyrklund, författaren, resenären och inte minst språkkännaren. Vi hade stämt träff en eftermiddag i hans hem utanför Uppsala och jag kom dit på utsatt tid, ringde på porten, men utan resultat. Dörren var öppen, jag steg in, det var tyst därinne, hade något hänt? Nej, det visade sig att han helt enkelt tog en tupplur och jag beslöt mig för att vänta. Lät blicken vandra längs bokhyllorna, såg Euripides dramatik i grekiskt original och flera persiska verk. På en trave böcker låg ett öppnat litet kuvert med ett brev, handskrivet i stora bokstäver. Man ska inte tjuvtitta, men min nyfikenhet beviljade undantag och jag läste. Avsändaren var en elvaårig pojke som hade sett Kyrklund berätta i tv att han som just elvaåring hade skapat ett alldeles eget språk med nya ord. Och nu undrade den brevskrivande pojken hur Willy hade gjort, för det ville pojken väldigt gärna göra, han också skapa ett eget språk. Ja, vad är det som är så lockande inte bara för elvaåringar i att uppfinna nya språk och nya ord? Ranzgia är ett ord som inte kan hittas i något vanligt lexikon. Ranzgia, det betyder tunga och är uppfunnet av Hildegard av Bingen, den tyska 1100-talsnunnan, berömd för så mycket. I musikvärlden är Hildegard den stora pionjären som skapare av vokalmusik, bortglömd i flera sekler men i våra dagar återupptäckt med ständigt nya uppföranden och inspelningar. För teologer och filosofer är hon den främsta intellektuella kvinnan i sin tid, den benediktinska abbedissan och klostergrundaren som brevväxlade med kejsare och påvar, ibland kallad Sibyllan från Rhenlandet. Konsthistorikerna uttolkar hennes religiösa visioner som hon fångade i praktfulla och färgrika målerier. Och både idéhistoriker och naturmedicinare har näsan i hennes skrifter om örter, mineraler, kosmos och läkekonst. Tidigt sågs hon som helgon i den katolska kyrkan och blev 2012 kanoniserad av påven, med fortsatt och stigande berömmelse som följd. Men mindre berömd, nästan helt obekant, har Hildegard varit som skapare av nya ord. Ranzgia var inte hennes enda ordskapelse. Här är några till ord: Zirinz finger. Scorintz hjärta. Foscal fot. Auziel Vatten. Jag skulle kunna fortsätta med uppräkningen ganska länge. För Hildegard skapade en helt egen språkvärld med över tusen ord, samlade och bevarade i två samtida handskrifter. Jag läser hennes nyord i en utgåva av den främsta kännaren av denna språkvärld, den amerikanska medeltidsforskaren Sarah Higley. Titeln på hennes bok är Hildegard av Bingens okända språk och det var just vad Hildegard själv kallade det hon skapat ett okänt språk, Lingua ignota på latin. Okänt i betydelsen att det var ett nytt språk, annorlunda än alla de kända. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk Men varför uppfann Hildegard ett eget språk? Egentligen är det inte ett helt språk, utan en mycket lång ordlista med substantiv i obestämd form som en inventarieförteckning över vad som finns på jorden. Och Hildegard väjer inte för det allra mest jordiska, även det som ansågs lågt, vulgärt och syndfullt: Suinz svett. Maluiza prostituerad. Menguiz avföring. Zirzer anus. Creuviz penis. Fragizlanz slida. Artonhundratalets filologer ville inte tänka att nunnan Hildegard hade befattat sig med sådana ord så de beslöt att hennes nya språk inte alls var hennes, utan gjort av någon annan. Men dagens forskare är överens om att Hildegard är upphovskvinnan. Och att hon såg som sin avsikt att noga förteckna allt jordiskt, just för att det är en del av skapelsen. I handskrifterna är varje ord försett med en översättning till två språk, latin och tyska, just som i ett lexikon. Fast i det här lexikonet finns de främmande orden ingen annanstans än inom lexikonet. Bara en enda gång låter Hildegard ett nyuppfunnet ord ta plats i den vanliga världen. Det sker i en av hennes sånger: O Orzchis Ecclesia. Ecclesia är lika med kyrka, men Orzchis det är ett påhittat ord som bara finns hos henne, med betydelsen väldig. Så O Orzchis Ecclesia betyder O väldiga kyrka. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk, till användning i klostret som hon ledde. Men användning och nytta är inte kärnan i hennes ordskapande. Hon försökte knappast bilda något alternativ till latinet som religiöst ceremonispråk. Inte heller något nytt universellt idealspråk, i stil med esperanto. Vad var då avsikten? Flera har menat att det var ett adamitiskt projekt att Hildegard avsåg att återskapa Adams tungomål, urspråket i Bibeln, det som den första människan uttalade när han på Guds maning gav namn till alla djuren. Ja, man kan säga att hon gör som Adam - men det verkligt fascinerande är att hon inte alls försöker återskapa, utan vill skapa något alldeles nytt. Hon en medeltida kvinna gör sig till en ny Adam, en ny ord- och världmakare. Med den djärva handlingen är Hildegard en magnifik kraft i 1100-talet som förändringens och förvandlingens sekel då människans vetande och kunnande manifesterade sig i de första universitetens framväxt och i mäktiga katedralbyggen utan motstycke. Hildegard visade att också språket kunde tänkas och skapas på nytt. På så vis har hon blivit en hyllad förebild bland våra dagars språkskapare och sådana skapare finns i en häpnadsväckande omfattning. Conlang är budordet, conlang som kortform för constructed languages konstruerade språk och på internet finns en intensiv trafik mellan hängivna språkskapare från hela världen: lingvister, matematiker, programmerare och filosofer. För dem är J.R.R. Tolkien den ofrånkomliga pionjären, lika mycket en språkskapare som berättelseskapare. Men Hildegard är 800 år före Tolkien. Hon är den verkliga pionjären. Och vill vi förstå vad hon var ute efter kan vi tänka på ett ord som ofta återkommer hos henne ordet grönska. Hon ville få språket och människan och världen att grönska med de nya orden, ge frisk sav till de jordiska språk som vissnat. bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet dotter vara tomt. Så blir hon en remarkabel kusin till alla ordvrängande trubadurer och poeter genom tiderna, metaforiker som språkmaterialister - och till alla historiens banditer och barnungar som pratat rövarspråk och fikonspråk. Kort sagt en kusin till alla som inte nöjer sig med det språk som redan finns. Ett ord saknas i hennes lexikon, ett av de allra enklaste - ordet dotter. Orden för mor och far finns med, liksom bror, syster och son. Men inte dotter.  Tankarna går till hur Hildegard som åttaårig flicka gavs bort av sina föräldrar till ett kloster. Hon blev ingens dotter. Och bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet dotter vara tomt. Jag tänker återigen på den där elvaåriga pojken och hans brev till Willy Kyrklund. Medan jag väntade på att Kyrklund skulle vakna från sin tupplur läste jag brevet igen. Med pojkens fråga hur man skapar ett eget språk med nya ord. Hur gör man? Jag tror att Willy Kyrklund kunde ha ett antal goda råd att ge. Men jag vet inte om pojken fick svar. Och jag själv hade inte tillfälle att fråga den gången, för Kyrklund fortsatte att sova och jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång. Magnus Florin, författare och dramatiker Lästips Om Hildegard av Bingens uppfunna språk: Sarah L. Higley, Hildegard of Bingens unknown language: an edition, translation, and discussion, Palgrave Macmillan, New York, 2007. Om rövarspråk med mera: Daniel Heller-Roazen, Dark Tongues: The Art of Rogues and Riddlers, Zone Books, New York, 2013.

ARD, ZDF und WDR. Darauf beschränkte sich die Fernsehprogrammauswahl in unserer Kindheit. Trotzdem war Fernsehen damals unendlich vielfältig, wenn auch ganz anders als heute. Über die Mattscheiben flimmerte eine Mischung aus Unschuld, Professionalität und Experimentierfreude. Jan, Christian und Sebastian erinnern sich an geschichtliche Ursprünge des Fernsehens in Deutschland, an unvergessene Eigenproduktionen der Öffentlich-Rechtlichen und an so manche TV-Besonderheit, die im heutigen Zeitalter des post-linearen Bingens vergessen, überholt oder einfach nur kurios ist. Die Ära der drei Programme ist die erste Station einer mehrteiligen Zeitreise, in der wir die Entwicklung eines Massenmediums in der zweiten Hälfte des 20. Jahrhunderts nachzeichnen. Fortsetzung folgt.

Annika Norlin i Gävle håller kurser och utbildningar om 1100-talsabbedissan Hildegard av Bingens örtmedicin och helhetslära, och liksom Hildegard odlar hon bland annat kvitten och fänkål. Ingela Jagne odlar sallat, och förespråkar mångfald i sallatslandet. Gallra och ät upp efterhand, tipsar hon. Det går också bra att flytta sallatsplantor, och om man skär av huvudsallat, så kan man låta roten vara kvar. Då växer det fram ett nytt huvud! Maj-Lis Pettersson svarar på två nya lyssnarfrågor.

Annika Norlin i Gävle håller kurser och utbildningar om 1100-talsabbedissan Hildegard av Bingens örtmedicin och helhetslära, och liksom Hildegard odlar hon bland annat kvitten och fänkål.

Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är frågan i det här programmet från den 4 augusti 2011 i "Musikmagasinet" i P2, där det ingick i serien "Tonsättarmammor". Hildegard av Bingen föddes 1098 som familjens tionde barn och hade syner redan som barn. Som vuxen skrev hon ner och samlade sina syner i boken "Scivia", men hon skrev också dikter och böcker om medicin vid sidan av musik och hon bedrev politisk lobbyverksamhet. Hildegard visste redan som barn att hon skulle bli bortlämnad till ett kloster och kontakten med mamman var troligtvis inte den närmaste i den nobla familj det handlade om. I det här programmet tolkas hennes syner bland annat ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, av psykologen Egil Linge och historikern Audur Magnusdottir. Uppläsare är Erika Libeck Lindahl. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är frågan i det här programmet från den 4 augusti 2011 i "Musikmagasinet" i P2, där det ingick i serien "Tonsättarmammor". Hildegard av Bingen föddes 1098 som familjens tionde barn och hade syner redan som barn. Som vuxen skrev hon ner och samlade sina syner i boken "Scivia", men hon skrev också dikter och böcker om medicin vid sidan av musik och hon bedrev politisk lobbyverksamhet. Hildegard visste redan som barn att hon skulle bli bortlämnad till ett kloster och kontakten med mamman var troligtvis inte den närmaste i den nobla familj det handlade om. I det här programmet tolkas hennes syner bland annat ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, av psykologen Egil Linge och historikern Audur Magnusdottir. Uppläsare är Erika Libeck Lindahl. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Herzlichen Glückwunsch, du bist eine Frau! Visionärin und Heilige Hildegard von Bingen hatte im Mittelalter vermutlich weniger häufiger dieses Kompliment bekommen. Frauen hatten damals recht wenig Mitspracherecht. Nur wenige Frauen konnten lesen. Hildegard von Bingen ist, wie ich finde, ein absolutes Vorbild für uns! Eine Visionärin ihrer Zeit und auch heute noch topaktuell. Ein echtes Vorbild Sie ist ein Beispiel dafür, zu erleben und zu erkennen, was für eine Kraft und Überzeugung in uns Frauen steckt und mit dem Glauben an sich selbst, das volle Potential herausgeholt werden kann. Die goldenen sechs Lebensregeln Vielleicht bist du schon mal über die Hildegard-Medizin gestolpert. Hildegard von Bingens sechs goldene Lebensregel haben kein bisschen an Bedeutung verloren. Welche Lebensregeln das sind und welche Nahrungsmitteln dir nach der Hildegard-Medizin auch heute noch guttun, erzähle ich dir in der heutigen Episode.

Die 53. Folge Humoralpathologie!Der älteste Podcast Tübingens meldet sich zurück aus ganz Deutschland. Ein feuchter Traum für alle mit einem Fetisch für disjunkte Einzelsätze geht in Erfüllung…Diesmal mit - Eroterisches Autoorakel (ab ~ 10:00)  - Traumdeutungen (ab ~ 30:37)- Beccas hottes Bibelquiz (ab ~ 40:15)- Deutschlernen mit Hentai (ab 1:14:35)- Philipp Lahm (ab ~ 1:34:38)und die Tasties (ab ~ 1:49:00): www.youtube.com/user/MishutiirioStar Wars Ep. I - IIIBrooklyn Nine-NineAlben der Woche: 666 - Aphrodite’s Child / Live at Carnegy Hall - Harry BelafonteSendet Anregungen, Fragen und andere Kommentare an: humoralpathologie@gmail.com oder schreibt uns auf Facebook und erhaltet einen kostenlosen Ursprungsnamen - Jetzt auch via Twitter @ZunZunChao. Außerdem bei Twitter: @rogerbraun @timschierbaum @Benkei2000 @beccatosaurusBesucht uns unter:http://humoralpathologie.de/und beweist Geschmack, indem ihr unserem Podcast auf Facebook ein Thumbs-Up gebthttps://www.facebook.com/humoralpathologieWeiterführende Links:Das Auto spirituell erklärtStimulierender DeutschkursFür die Musik bedanken wir uns bei Revolution Void.Angespielte Tracks: The Modern Divide & Obscure Terrain.Von dem Album “Increase the Dosage” und Burned Sky vom Album “Let 1,000 Flowers Bloomhttp://www.revolutionvoid.com/Sämtliche Musik ist unter der Creative Commons Lizenz veröffentlicht worden.