Podcasts about Bildmuseet

Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj träffar P1 Kulturs Fredrik Wadström inför Belarus frihetsdag. Hur är arbetar man som belarusisk författare, med rötter i Ukraina, i en värld där rädsla och förtryck ökar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 26 år sedan åkte Fredrik Wadström till Minsk och följde nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj arbete i två veckor. I dag är samma sak otänkbart. Belarus är en stängd diktatur, och Aleksijevitj har gått i exil.På Belarus frihetsdag, 25 mars, besöker hon Stockholm. Fredrik Wadström träffar henne igen, för att prata om hur växande rädsla i Belarus och Ryssland påverkar hennes bokprojekt. Hur – och varför – intervjuar och skriver man i en värld där de enda alternativen tycks vara att protestera och fängslas, eller fly?”REPORTRAR UTAN GRÄNSER” LARMAR OM EXTREM UTVECKLINGUSA landet stänger medier som levererar journalistik till slutna stater och journalister häktas i Turkiet. Situationen gällande yttrandefrihet och demokrati är den värsta på 25 år, visar flera rapporter.Hur har det blivit så? Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser, berättar om dagens största hot och vart utvecklingen är på väg.KONSTNÄREN SHUBIGI RAO HOPPAS BLI IRRELEVANTCensur är huvudämnet när konstnären Shubigi Rao gör sin första separata utställning i Sverige, på Bildmuseet i Umeå. Till stor del handlar utställningen också om människor gjort motstånd. Aktuella ämnen, enligt Rao, men hon hoppas att hennes konst ska bli mindre relevant.Kulturredaktionens Joakim Silverdal träffar henne framför hundra böcker om mänsklig historia och vetenskap, dränkta i svart bläck.HUR BRA ÄR CHIMAMANDA NGOZI ADICHIES NYA BOK?Efter ett tolv år långt romanuppehåll kommer den ständigt nobelpristippade Chimamanda Ngozi Adicie ut med ”Drömräkning”. Men lever boken upp till de skyhöga förväntningarna? Varför har den ett efterord, och är det inte förlegat att låta den utspela sig under pandemin?Är ”Drömräkning” bra?P1 Kulturs litteraturkritiker Lina Kalmteg reder ut.ESSÄ: T. S. ELIOTS HEMLIGA MUSA FICK INTE VARA MÄNNISKAÅr 2020 släpptes ett underligt meddelande från nobelpristagaren T. S. Eliot, som då varit död i 55 år. I det skrev tonar han ner sin relation med sin kärlek Emily Hale. Men breven han skrev till henne visar en helt annan sida.Amanda Svensson reflekterar över att vara någons musa – speciellt T. S. Eliots.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Vad är egentligen en skog? Ett virkesförråd? En rekreationsplats? Ett ekosystem? Just nu dyker skogen upp som tema på en rad olika utställningar och föreställningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur har besökt utställningen ”Skogen” på Tekniska museet i Stockholm, pratat med Lena Ylipää som är en av konstnärerna på Bildmuseet i Umeås utställning ”Åtta grader/Samtida konst om skogen” och ringt upp scenkonstkollektivet Oscen, aktuella med ljudvandringen ”Skogens berättelser” i Sundsvall.Programledare: Lisa WallReportrar: Katarina Wikars och Johanna OlofssonProducent: Eskil Krogh Larsson

Dolda inspelningar, wallraffande och mullvadar på senaste tiden har flera journalistiska granskningar gjorda med dolda metoder fått stor uppmärksamhet, nu senast serien Den svarta svanen. Blir behovet av undercover-journalistik större i ett hårdare samhälle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den danska dokumentärserien ”Den svarta svanen” har skakat om både politiker, näringslivstoppar och kriminella i Danmark, när den med hjälp av dold kamera kunnat visa banden mellan den svarta och den vita ekonomin. Under våren har Kalla faktas avslöjanden inifrån Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning präglat nyhetsrapporteringen. Vad motiverar journalistik med dolda metoder? Och blir behovet större i en värld som styrs mer av å ena sidan dolda makthavare med stort våldskapital och å andra sidan organisationer och myndigheter som sluter sig allt mer? Samtal med de granskande journalisterna Jenny Strindlöv, Expressen och Sanna Klinghoffer, Svt.SKOGEN – EN ARENA FÖR KAMP MELLAN KOLLIDERANDE INTRESSENVad är egentligen en skog? Ett virkesförråd? En rekreationsplats? Ett ekosystem? Just nu dyker skogen upp som tema på en rad olika utställningar och föreställningar. Vi har besökt Tekniska museet i Stockholms utställning ”Skogen”; pratat med Lena Ylipää som är en av konstnärerna på Bildmuseet i Umeås utställning ”Åtta grader/Samtida konst om skogen” och vi har ringt upp scenkonstkollektivet Oscen, aktuella med ljudvandringen ”Skogens berättelser”. DUBBELT SVIKNA MUJAHEDIN-BARN I NY DOKUMENTÄRFolkets Mujahedin var den iranska frihetsrörelsen som störtade Shahen men som sedan hamnade i opposition mot mullorna och allt mer kom att bli en sekt. I en ny dokumentär berättar om barnen till frihetskämparna – många hamnade i Sverige, efter att föräldrarna valt kampen före föräldraskapet, där barnen i flera fall sveks en gång till – av det svenska samhället. Vi har träffat regissör Sara Moin.HANTVERKET: MÖT KOSTYMÖREN EMMA GAUFFIN”Hantverket” är reportageserien där du får möta yrkesmänniskorna i kulturens kulisser. Hur lyssnar pianostämmaren? Hur spikar rammakaren? Idag möter du kostymören Emma Gauffin i hennes ateljé på Östermalm i Stockholm. Reporter: Tove LindellProgramledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Arktis har på många sätt hamnat i fokus på senare år. Nu samlar utställningen "Ner till norr" 30 konstnärer från världens nordligaste regioner för att ta sig an vår tids ödesfrågor. Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg har sett utställningen på Bildmuseet i Umeå som pågår till januari nästa år, och kommer till P1 Kultur för att prata om hur väl konsten lyckas med att ge oss nya perspektiv på klimatkrisen och vårt koloniala arv i norr.ESSÄ: UPP TILL OSS ATT TA ITU MED KOLONIALISMEN – FRÅN NORR TILL SYDVÄSTVad har Sápmi och Karibien gemensamt? Den svenska kolonialismen. Genom historien har den dragit många godtyckliga gränser, mellan både områden och människor. Berättelserna om denna maktutövning finns idag mer tillgängliga än någonsin. Nu är det upp till oss att ta del av dem, konstaterar Elin Grelson, i dagens essä från OBS.INTERVJU: MATTIAS ALKBERG I ROLLEN SOM LORANGA – "EN I GRUNDEN FIN ANARKISM"När Norrbottensteatern gör sommarteater av Barbro Lindgrens barnboksklassiker "Loranga, Masarin och Dartanjang" är det artisten och anarkisten Mattias Alkberg som inte bara gjort musiken utan också syns i rollen som slarvpappan Loranga – han som inte vill förstöra sina bästa år med att arbeta. Vår reporter Anton Bennebrant träffade honom för ett samtal om artistens relation till berättelsen och eventuella likheter med rollfiguren.REPORTAGE: FÖLJ RÅDJURET UT I STOCKHOLMSNATTEN – GATUKONSTVERKET SOM SETT STADEN FÖRÄNDRASI snart 25 år har bilden på rådjuret levt sida vid sida med stockholmarna och dykt upp på ständigt nya platser. Samtidigt som tiden gått har rådjuret liksom stått där och sett både staden och synen på gatukonst förändras – från 90-talets nolltolerans fram till dagens syn på gatukonst som något betydligt mer salongsfähigt. P1 Kulturs Hedvig Weibull följde med konstnären med det kryptiska artistnamnet Klister-Peter på en cykeltur genom Stockholm en försommarnatt.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Tracey Rose, born in South Africa, is best-known for her revolutionary performative practice which often translates to and is accompanied by photography, video, installation, and digital prints. Often described as absurd, anarchic, slapdash and carnivalesque, Rose's work explores themes around post-coloniality, gender and sexuality, race and repatriation. Tracey was born in Durban, South Africa. In 1990 she joined the Johannesburg Art Foundation before obtaining a B.A. in Fine Art from the University of the Witwatersrand in Johannesburg in 1996. In 2004 Tracey attended The South African School of Motion Picture Medium and Live Performance and later obtained her Master of Fine Arts, Goldsmiths College, University of London, UK in 2007. Tracey currently lives and works in Johannesburg, South Africa. Tracey has taken part in several residencies including the WysingArts Centre, Cambridgeshire, UK (2014);  DAAD, Berlin, Germany (2012/13); Darb1718, Cairo, Egypt (2012); Cruzes, Montevideo, Uruguay (2011); KhojInternational Artists Workshop Vasind, India (2005); Africa 2005 Residency, The London School of Hygiene and Tropical Medicine, London, UK, (2004); Hollywood Hills Horrorhouse, Los Angeles, CA, USA (2001); Fresh, South African National Gallery, Cape Town, South Africa (2001) and OK Centrum, Linz, Austria (2000). Tracey has exhibited widely internationally, most notably, May You Live in Interesting Times South African National Pavilion, the 58th La Biennale di Venezia, Venice, Italy (2016); Body Talk -Feminism, Sexuality & Body, 49 Nord 6 Est -Frac Lorraine, Metz, France (2016); False Flag, Art Parcours, Art Basel, Basel, Switzerland (2016); Toro Salvaje, Museum of Modern Art, Buenos Aires, Argentina (2016); Reina Sofi­a Museum, Madrid, Spain (2014); Waiting for God, Johannesburg Art Gallery, Johannesburg, South Africa and Bildmuseet, Sweden (2011); Rose O'Grady (with Lorraine O'Grady),Goodman Gallery, Johannesburg, South Africa (2011); Lubumbashi Biennial, Lubumbashi, Democratic Republic of Congo (2017); Performa 17, New York, USA (2017); Documenta14, Athens, Greece and Kassel, Germany (2017); 11th Biennale de Lyon, Lyon, France (2011); Afro Modern: Journeys through the Black Atlantic, Tate Liverpool, Liverpool, UK (2010); StedelijkMuseum Amsterdam, Netherlands (2008); Africa Remix, The Haywood Gallery, London, UK and Centre George Pompidou, Paris, France(2005); and Africaine, The Studio Museum, New York, USA (2002) to name a few.

Barnprogramsnostalgi på Bildmuseet i Umeå. "Döttrar" - men modig och livsnödvändig dokumentär enligt recensent Nina Asarnoj. Och Gunnar Bolin har sett "Fiktiv granskning".

Hur ser krig ut? Bilderna är välbekanta: Ett barn med nalle i hand framför stridsvagn; ett bombat hus; människor i trasiga kläder. Även om fotografierna är sanna finns en risk med stereotypa bilder av kriget, menar fotografen Anastasia Taylor-Lind. I flera år har den brittisk-svenska fotografen Anastasia Taylor-Lind arbetat med projektet #5Kfromthefrontline i en radie av fem kilometer från fronten i Donbas har hon sökt efter bilder som visar vad krig också kan vara: en lågintensiv förstörelse som inte visar sig i form av de vanliga symbolerna för krig.VAD ÄR EN FÖRFATTARES UPPGIFT I KRIG?Andrey Kurkov, en av Ukrainas främsta författare, skulle ha besökt Vilnius och London i dagarna, men har släppt alla inbokade utlandsresor och författarbesök för att stanna i Ukraina för att berätta om kriget och för att hjälpa människor på flykt.HASSELBLADS FOTOPRIS TILL INDISKA FOTOGRAFEN DAYANITA SINGHIdag tillkännagavs vinnaren av ett av världens mest prestigefulla fotopris, Hasselbladpriset: den indiska fotografen Dayanita Singh. P1 Kultur har träffat pristagaren. Och hör också Katarina Pierre, chef på Bildmuseet i Umeå, som curerade den första stora nordiska utställningen med Singh.KULLA-GULLA ÄR TILLBAKA PÅ SCENMartha Sandwall-Bergströms fattighjon har blivit teater på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm vår teaterkritiker Kristina Lindquist såg premiären.ESSÄ: VEM VET VAD GRODKVINNAN EGENTLIGEN TÄNKTE?Historikern Peter K Andersson berättar om ett märkligt livsöde och funderar på vad det säger om vår tid.Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset muséerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit igång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset museerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit i gång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? När bjässar som exempelvis Moderna museet, Nationalmuseum, Bildmuseet, Världsmuseerna, Göteborg konstmuseum och Skansen, just nu håller stängt i väntan på nya besked från regeringen, har till exempel både Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm öppet. Hur är det möjligt? P1 Kultur har bjudit in tre museichefer: Karin Sidén på Waldemarsudde, Patrik Steorn, Göteborgs konstmuseum och Peter Skogh, musiedirektör på Teknika museéet. De samtalar om lärdomarna från det gångna pandemiåret. Även P1 Kulturs Cecilia Blomberg medverkar. STORA OCH SMÅ FRÅGOR I TVÅ NYA BILDERBÖCKER Gogo undrar vad de väntar på i Anna Höglunds nya "Didi och Gogo väntar på bussen" i Naima Chahbouns och Magdalena Cavallins "Ingenting och allt" ställs frågan hur allt egentligen började. Jenny Teleman recenserar två nya bilderböcker där små frågor blir stora. Vad väntar vi på och vad kommer allt ifrån? MEXIKANSK SUCCÉROMAN NU PÅ SVENSKA "Orkansäsong" av mexikanska Fernanda Melchor - översatt av Hanna Nordenhök - är en studie i våld, förtryck, fattigdom och död. Romanen utspelar sig i en mexikansk by där ett brutalt mord på en person som kallas för Häxan, blir berättelsens nav. Fyra bybors historier om det som hänt och deras mardrömslika liv vävs ihop, det outhärdligt våldsamt och det kvinnorna som drabbas värst. Lotten Collin har läst "Orkansäsong" för P1 Kulturs räkning. DAGENS OBS Den Tobago-födda kanadensiska författaren M NourbeSe Philip debuterade som poet 1980, men har också en bakgrund som jurist. Något som antagligen kom till nytta när hon skrev sin uppmärksammade bok "Zong!" som publicerades 2008. Den utgår nämligen från den rättstvist som följde på massakern på slavskeppet med samma namn. Författaren Författaren och kritikern Khashayar Naderehvandi reflekterar över poesins möjlighet i ljuset av ett märkligt och mäktigt verk. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Vi tittar på konst om klimatet och Sara Danius officiella porträtt för Svenska Akademien. Traditionen bjuder att Svenska Akademiens ständiga sekreterare får sitt porträtt målat. Sara Danius gick bort för snart ett år sedan och hann aldrig sitta modell, men ett portätt har ändå målats och visas fr.o.m i dag på galleriet CFHILL i Stockholm. P1 Kultur har talat med konstnären Ylva Snöfrid om hennes målning "Ourselves, Sara Danius". KLIMATKONST Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg har sett tre aktuella utställningar som, på lite olika sätt, tar sig an klimatkrisen: samlingsutställningen Markkontroll på Bildmuseet i Umeå, Bigert & Bergströms "Scenario/Scenery" på Eskilstuna konstmuseum samt konstnärsgruppen Gylleboverkets installation "Älskade älskade älskade" på konsthallen Färgfabriken i Stockholm. LITTERATURKRITIK Vi recenserar Lyra Kollis nya roman Blödningen, där fantasi och verklighet flyter samman, och den amerikanske journalisten och debattören Ta-Nehisi Coates debutroman Vattendansaren, som utspelar sig i slaveriets USA. ESSÄ Skribenten och psykologen Malena Forsare om en samling små gipshuvuden som bar med sig historiens mörker in i hennes barndomshem. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Vi har besökt Bildmuseets Faith Ringold-retrospektiv och recenserar veckans filmpremiärer. När sommarens Black Lives Matter-protester pågick höll Bildmuseet i Umeå stängt på grund av Corona-pandemin. Innanför portarna stod en färdig, retrospektiv utställning över den afroamerikanska konstnären Faith Ringgolds konstnärskap. Ringgold, som fyller 90 i höst, har varit aktivist sedan 1970-talet och gestaltat afroamerikanska erfarenheter i sin konst ännu längre. Nu har Bildmuseet öppnat igen och P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal har varit där. Vi hör också en intervju med den danskpalestinska konstnären Larissa Sansour, även hon aktuell i Umeå. SKA TENET RÄDDA BIOGRAFERNA? Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström och Nina Asarnoj diskuterar veckans filmpremiärer: Jessica Hausners biotechdystopi Little Joe, svenska debutfilmen Psykos i Stockholm och - inte minst - Christopher Nolans nya storfilm Tenet; ska den lyckas rädda de coronadrabbade biograferna? MANNEN PÅ TAKET I veckans klassiker återvänder Björn Jansson till Bo Widerbergs stilbildande snutfilm Mannen på taket från 1976. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mårten Arndtzén

Ângela Ferreira, nasceu em 1958 em Maputo, Moçambique. Concluiu os estudos de Artes Plásticas na África do Sul obtendo o grau de mestre na Michaelis School of Fine Art, University of Cape Town. Atualmente vive e trabalha em Lisboa, leciona na Faculdade de Belas Artes de Lisboa, onde obteve o Doutoramento, em 2016. O trabalho de Ângela Ferreira desenvolve-se em torno do impacto do colonialismo e pós-colonialismo na sociedade contemporânea. Estas investigações são guiadas por uma pesquisa profunda e pelo filtrar de ideias que conduzem a formas concisas, depuradas e evocativas. Representou Portugal na 52ª Bienal de Veneza em 2007, onde continuou as suas investigações sobre a forma como o modernismo europeu se adaptou, ou não, às realidades do continente africano traçando a história da ‘Maison Tropicale' de Jean Prouvé. É ainda a arquitetura que serve de ponto de partida para ao aprofundamento da sua longa pesquisa em torno do apagamento da memória colonial e a recusa da reparação, que encontra a sua mais complexa materialização na obra A Tendency to Forget (2015) focando o trabalho etnográfico do casal Jorge e Margot Dias. Pan African Unity Mural (2018), exibido no Maat Museum Lisboa e no Bildmuseet, Umea, Suécia foi concebido, retrospetiva e introspectivamente, para o “aqui” e o “agora”. Além da sua própria trajetória, outras histórias biográficas são simultaneamente narradas, expostas e escondidas neste trabalho. Em Dalaba: Sol'Exile (2019) um trabalho focado em Miriam Makeba, uma das mais proeminentes figuras contra o apartheid, Ferreira cria várias esculturas baseadas em elementos arquitectónicos da casa de exílio onde Makeba viveu em Conakri, quase como um protótipo da relação entre o modernismo e a arquitectura vernacular Africana. As suas homenagens escultóricas, sonoras e videográficas têm continuamente referenciado a história económica, política e cultural do continente africano ao recuperar a imagem e obra de algumas figuras inesperadas como Bob Dylan, Peter Blum, Carlos Cardoso, Ingrid Jonker, Jimi Hendrix, Jorge Ben Jor, Diego Rivera, ou Miriam Makeba.Linkshttps://angelaferreira.info/https://www.cristinaguerra.com/artist.work.php?artistID=66https://pt.museuberardo.pt/minha-obra-e-eu-angela-ferreirahttps://www.youtube.com/watch?v=MY_R3e9FpyUhttps://www.culturgest.pt/pt/programacao/dalaba-sol-dexil-angela-ferreira/https://www.e-flux.com/announcements/40318/angela-ferreira-portuguese-pavilion-at-la-biennale-di-venezia/https://www.rtp.pt/noticias/cultura/maison-tropicale-de-angela-ferreira-comprada-por-museu-de-arte-moderna-e-contemporanea-em-italia_n162963https://www.publico.pt/2006/09/28/jornal/angela-ferreira-representa-portugal--na-bienal-de-veneza-de-2007-99658Episódio gravado dia 23.07.2020http://www.appleton.ptMecenas Appleton: HCI /Colecção Maria e Armando CabralCom o apoio da Câmara Municipal de Lisboa - Fundo de Emergência Nacional- Cultura

Den afroamerikanska konstnären Faith Ringgold har skapat konst som skildrat livet för svart amerikaner i över 50 års tid. En konstnär som hela tiden hållit sig brinnande aktuell. Mitt under sommarens Black Lives Matter-protester har Bildmuseet i Umeå haft en stor Faith Ringgold-utställning bakom låsta dörrar. Museet valde till följd av coronavirusutbrottet att hålla stängt, men nyligen öppnades dörrarna för allmänheten. P1 Kultur har besökt utställningen för att titta närmare på ett brinnande aktuellt konstnärskap. Ett reportage av Joakim Silverdahl.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

På Bildmuseet i Umeå visar designers upp nya sätt att tillverka produkter. Möbler av stenkol eller fruktskal. Designers tänker i nya banor med ovanliga material i utställningen "Design Matters" på Bildmuseet i Umeå. Allt kan börja med en burk skal från torkad honungsmelon, berättar designern Aleksi Vesaluoma. Honungsmelonsskal kan till exempel bli väggplattor, packningar, byggmaterial, lampskärmar eller bordsskivor. Det finns många möjligheter, säger designern Aleksi Vesaluoma. Inne på Bildmuseet i Umeå hänger det lampskärmar i olika färger från taket tillverkade av fruktskal. Designkollektivet Caracara samlar in olika sorters biologiskt avfall, som bryts ner och omvandlas till byggnadsmaterial. I utställningen "Design Matters" på Bildmuseet handlar inte allt om vad som är praktiskt eller ekonomiskt möjligt att genomföra. Den handlar snarare om att bland annat försöka att ändra våra tankebanor kring vilka material som skulle kunna användas som byggstenar i modern tillverkningsindustri. Mitt i rummet, alldeles bredvid fruktskalslampskärmarna, står möbler i vad som liknar svart marmor. Men det är det inte. Det här är stenkol från Wales, säger Jesper Eriksson. Lyssna på hela reportaget via ljudlänken ovan Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne år 2019 går till flamländske författaren Bart Moeyaert. Hör direkt intervjuer och kommentarer till årets pris! Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne ALMA delas ut till en barn- eller ungdomsboksförfattare, illustratör eller organisation som arbetar med läsfrämjande verksamhet för barn och unga. Priset instiftades 2002 och i år är 236 kandidater från länder världen över nominerade. P1 Kultur rapporterar direkt från tillkännagivandet och i studion finns Karin Mossed från Svenska barnboksinstitutet och kulturredaktionens Viveca Bladh för att kommentera juryns val. Björn Jansson intervjuar författaren Katarina Kieri, en av jurymedlemmarna för ALMA-priset, om årets pristagare och vi ringer upp bokförläggare Erik Titusson, som befinner sig på den stora barnboksmässan i Bologna, för att höra om reaktionerna på årets val. Dessutom har P1 Kulturs Helene Alm träffat barnboksförfattaren och illustratören Emma Adbåge. Hon debuterade 2001, i november belönades hon med Augustpriset för "Gropen", nu är hon aktuell med "Slottet". Vi träffar också Eva Lindström som i år belönats med bilderbokspriset Snöbollen för boken "Kom hem Laila". Vår reporter Joakim Silverdal intervjuade henne på Bildmuseet i Umeå där en utställning med hennes bilder just öppnat. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Den brittiske konstnären John Akomfrah fick nyligen årets Artes Mundi-pris på 40 000 pund. Hans suggestiva verk Vertigo Sea om havet som hot och hopp gjorde stort intryck på Venedigbiennalen 2015. Den stora filminstallationen Vertigo Sea började som ett försök att skapa utrymme för förståelse och empati när det gäller flyktingsituationen runt Medelhavet i dessa dagar. Från en vägg väller Vertigo Sea fram på tre stora bildskärmar. Det är överväldigande, fascinerande, vackert, skrämmande och upprörande på samma gång. Det som binder ihop alla delar i filmen är havet - en plats som både kan vara fruktansvärt hemsk men också otroligt vacker, säger John Akomfrah i Spotlight.    Han har grävt djupt i filmarkiven och hittat naturfilmer från BBC, gamla journalfilmer om isbjörnsjakt vid Spetsbergen och valfångst. Vi ser människor kastas i havet från helikoptrar av argentinsk militär och vi ser slavar som knuffas i havet från skepp för att dricksvattnet inte räcker till alla. Kerstin Berggren träffade John Akomfrah 2015 när Bildmuseet i Umeå visade Vertigo Sea som första museum efter premiären på Venedigbiennalen.

Radioactive waste can remain dangerous to humans for 100,000 years. Nations with nuclear power are building underground storage facilities to permanently house it, but how might they mark these sites for future generations? The nuclear industry is turning to artists for creative solutions. How might artists create a warning that will still be understood and heeded so far into the future? Radioactive Art meets artists whose work deals with issues around nuclear legacy, and visits the nuclear agency in France that has sought their input. Presented by Gordon Young and Produced by Beatrice Pickup. With contributions from: Jean-Noël Dumont - Memory Division at ANDRA, the French nuclear agency Stéfane Perraud - Visual Artist and creator of the 'Blue Zone' Aram Kebabdjian - Writer and creator of the 'Blue Zone' Mari Keto - Art jeweller and creator of 'Inheritance' Erich Berger - Artist and creator of 'Inheritance' Ele Carpenter - Curator of the Nuclear Culture Project funded by the Arts Catalyst and curator of the 'Perpetual Uncertainty' exhibition at the Bildmuseet in Umeå, Sweden Richard Edmondson - Operations Manager at Sellafield Ltd Tim Hunkin - Cartoonist and Engineer, owner of Novelty Automation in London.

Zaha Hadid har beskrivits med ord som djärv, geni och visionär. Hon var en av samtidens mest färgstarka arkitekter och väckte uppmärksamhet över hela världen för både sina verk och sin person. Det råder ingen tvekan om att den stilfulla och mycket modeintresserade Zaha Hadid var en storartad kvinna som lyckades göra en lika storslagen karriär i ett av de mest mansdominerade och egotrippade yrken som finns, arkitektens. Som kvinna, född i Irak och utbildad i Storbritannien under det sena 1960-talet gled hon knappast fram på någon räkmacka i den världen. Jag är en kvinna, vilket är ett problem för många. Jag dessutom utlänning, ett annat stort problem. Och mitt arbete är inte direkt normativt, sa hon själv.Zaha Hadid var bara 65 och på topp när hon i slutet av mars 2016 avled av en hjärtattack då hon var hon var inlagd på sjukhus i Miami, för att ta hand om en luftrörskatarr.Hon var då inte bara respekterad inom sin genre, utan hade även lyckats med att bli omfamnad av modebranschen. Och inte bara för att hennes look ofta beskrevs som drottninglik. Hon klädde sig för att synas i dramatiskt utformade plagg och accessoarer av designer som Issey Miyake, Junya Watanabe och Prada. Zaha Hadid samarbetade även med olika modemärken, för vilka hon skapade både spektakulära skor och smycken. Inte minst hade hon ett nära samarbete med Karl Lagerfeld och modehuset Chanel.Men oavsett vad det gällde så är hennes stil ett slags organiskt mjukt flödande former lätt att känna igen. Kanske kan man likna hennes byggnader vid jättelika abstrakta smycken. De bryter ofta bjärt av mot kringliggande hus, som ser än mer konservativt kantiga ut i jämförelse.Ibland gick formen kanske före funktionen. Att befinna sig i en av hennes vindlande byggnader har jämförts med att när man som barn kände sig lite vilsen när man gick in i ett nytt hus, man visste inte riktigt vad som var fram och bak, eller hur man hittade ut. Men originella är de, och en del av inspirationen till dessa former sade hon sig ha fått från sin barndom i Bagdad, i Irak. En stad som under 1950-talet var en sekulär och kosmopolitisk storstad som bubblade av framtidshopp.I veckans program berättar vi mer om Zaha Hadid och hennes stil, både när det gäller arkitektur och kläder. Vi träffar också Lamija Suljevic, en av Sveriges mest uppmärksammade modeskapare just nu. Hennes kollektioner har en distinkt stil och hennes design är bokstavligen gränsöverskridande. Född i Bosnien använder Lamija Suljevic sig av sitt förflutna för att ta sig in i framtiden. Vi pratar också med möbelformgivarduon Fredrik Färg och Emma Marga Blanch, som drivs av lusten att hitta nya sätt att använda material för att skapa unika former.Och så tar vi en närmare titt på två av 1900-talets mest inflytelserika amerikanska formgivare  Charles och Ray Eames. Ett äkta par som idag kanske mer än något annat är synonymt med en stol, men som genom sin fantasifullhet och lekfullhet, kombinerad med en rejäl dos kunskap, kom att skapa ett nytänkande inom design i stort som lever kvar än idag. I veckan öppnar utställningen Charles och Ray Eames på Bildmuseet i Umeå och vi har varit där på besök.Veckans gäst är Elizabeth Hatz, arkitekt, konstkurator och lektor på KTH.

Apropå sovjetisk mytologi, på Bildmuseet i Umeå finns kanske världens fulaste tavla men också konstnärliga smitvägar och generalen som matar duvor. Vad ska det betyda? Dessutom har en utdragen tand hamnat i en flygvärdinnas mun, i pjäsen Gyllene draken på Fria teatern i Stockholm. Sedan läser Göran Sonnevi en dikt för en konsttrött. I programmet pratar vi om: Utställningen "Sovjetisk mytologi i lettisk konst" på bildmuseet i Umeå Pjäsen "Gyllene Draken" på Fria Teatern i Stockholm i samarbete med Östgötateatern Dikten: "Jag sa till dig" av Göran Sonnevi ur hans samling "Utan ordning" från 1983 Redaktör: Jenny Teleman Fler röster: Mats Arvidsson

Apropå har träffat den indiska fotografen Dayanita Singh som lämnade fotojournalistiken för att få rum med Mahler, Italo Calvino och sin egen fars röst inuti bilden. En presentation av hennes verk visas just nu på Bildmuseet i Umeå. I programmet pratar vi om Utställningen: • "En fotografs äventyr" på Bildmuseet i Umeå Människor vi pratar med: • Fotografen Dayanita Singh Citat vi översatt: ”Vad är det som får er att ur er dags rörliga, obrutna flöde skära dessa en sekund tjocka skivor av tid? När ni kastar boll lever ni i nuet men så snart exponeringarnas taktfasta rytm smyger sig in i era kroppars rörelser är det inte längre leklusten som driver er utan lusten att återse er själva i framtiden, återfinna er själva om tjugo år på en gulnad pappersbit . Smaken för det spontana, naturliga, ur levande livet tagna fotografiet slår ihjäl spontaniteten, jagar nuet på flykten. Den avfotograferade verkligheten får genast en nostalgisk prägel, glädje som flytt på tidens vingar, ett drag av åminnelse, om så fotot togs i förrgår. Och livet man lever i för att fotografera det är redan i grunden en åminnelse av sig självt. Att tro att en ögonblicksbild är sannare än ett ateljéporträtt är en fördom.” Ur Gli amori difficili av Italo Calvino, översatt av Olov Hyllienmark Musik vi spelar: • Gustav Mahler, Symfoni nr. 1 i D-dur, Chicago Symphony Orchestra, Dirigent Claudio Abbado Programledare: Jenny Teleman Fler röster: Kerstin Berggren

Veckans Kosmo kretsar kring Nordafrika och dess komplicerade relation till den forne kolonialmakten Frankrike. Kosmo börjar i Paris där Anja Sahlberg har mött exiltunisier och författaren Sadri Khiari i ett samtal om landets framtid och det historiska bandet till Frankrike, och om vilka paralleller man dra till grannlandet Algeriet. Hélène Cixous är en av 1900-talets mest inflytelserika feminister och filosofer. Hon har dessutom skrivit både pjäser och romaner. Hélène Cixous är judinna, född i Algeriet av en fransk pappa och tysk mamma. Hennes uppväxt var präglad av våld.  Före befrielsekriget hade Algeriet cirka tio miljoner invånare av dessa hade de nio miljoner arabarena inga rättigheter. Det skapade ett samhälle fyllt av rasism och hat. Hennes tidiga uppväxt har starkt präglat hela hennes livssyn och akademiska gärning. Tove Leffler träffade denna feministikon i hennes lägenhet i Paris där hon tog emot iklädd kaftan och fez. Konstnären Zineb Sedira är född i Franrike av algeriska föräldrar. Fram till 2003 tog hon sin utgångspunkt i den egna familjehistorien och hennes föräldrars minnesbilder från självständighetskriget i Algeriet. Hon har i sin konst fortsatt att undersöka vad det innebär att befinna sig mellan kontinenter, språk, minnen av dåtid och drömmar om framtid. Hennes konst har också provocerat när hon undersökt Frankrikes förflutna i Algeriet -  så till den grad att chefen för Picassomuseet utanför Antibes stängde hennes utställning. I höstas visades en stor separat utställning av hennes verk på Bildmuseet i Umeå. Kerstin Berggren träffade konstnären i samband med Sverigebesöket. Kosmo har också intervjuat Jan Stolpe som nyöversatt Albert Camus Främlingen. På senare år har en ny läsning av Främlingen lyfts fram som visar på det koloniala förtryck som romanen gestaltar. Camus som själv var född i Algeriet tvingades 1940 lämna landet efter att ha skrivit en artikelserie om den arabiska befolkningens eländiga levnadsvillkor där han skarpt kritiserar tillståndet i det franska departementet. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Kan man förändra världen med spänningslitteratur? Hur är det att ställa om från att vara reporter och dokumentärförfattare till att bli skönlitterär författare? Och varför väljer rutinerade skribenter att försöka skapa debatt via skönlitteraturen, i stället för genom journalistiken som de tidigare ägnat sig åt under många år? Det är frågor som diskuteras i Nya Vågen. Nya Vågen har bjudit in författarna/journalisterna Karin Alfredsson och Katarina Wennstam, två skribenter med gedigen journalistisk bakgrund för att diskutera deras försök och vilja att förändra världen via litteraturen. Även om deras huvudpersoner och intriger är påhittade så finns de i en verklighet, här och nu och alla likheter med verkligheten är alltså fullkomligt avsiktliga. I studion finns också litteraturvetaren Annelie Bränström Öhman. Vi har också tittat närmare på utställningen Lost and Found . Queerying the archive på Bildmuseet i Umeå. En utställning som visar på andra sätt att leva och älska, och om minne Hur är det att ställa om från att vara reporter och dokumentärförfattare till att bli skönlitterär författare? Och varför väljer rutinerade skribenter att försöka skapa debatt via skönlitteraturen, i stället för genom journalistiken som de tidigare ägnat sig åt under många år? Det är frågor som diskuteras i Nya Vågen.  Nya Vågen har bjudit in författarna/journalisterna Karin Alfredsson och Katarina Wennstam, två skribenter med gedigen journalistisk bakgrund för att diskutera deras försök och vilja att förändra världen via litteraturen. Även om deras huvudpersoner och intriger är påhittade så finns de i en verklighet, här och nu och alla likheter med verkligheten är alltså fullkomligt avsiktliga.   När Katarina Wennstam skriver om män som köper sex eller poliser som slår sina fruar har hon undersökt saken journalistiskt. När Karin Alfredsson skriver om föreställningar om sexualitet i Zambia eller Vietnamkrigets kvinnliga offer har hon tagit reda på att det hon skriver är sant. Katarina Wennstams tredje spänningsroman "Alfahannen" kom ut nyligen, och Karin Alfredssons tredje roman "21:37" kom före jul med starka reaktioner bl. a från Polen som följd. I studion finns också litteraturvetaren Annelie Bränström Öhman.  Vi har också tittat närmare på utställningen ”Lost and  Found . Queerying the archive” på Bildmuseet i Umeå.  En utställning som visar på andra sätt att leva och älska, och om minnen och erfarenheter som inte inkluderas i den officiella historieskrivningen. I studion Eva Skåreus, konstnär och forskare vid Umeå centrum för genusstudier och Patrik Steorn, fil doktor i konstvetenskap och lektor vid centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet.  Programledare: Kerstin Berggren i Umeå

I höstas släppte Erik Gandini sin både hyllade och kontroversiella dokumentärfilm Videocracy om Italien, ett land totalt dominerat av tv och premiärminister Silvio Berlusconi. Trailern för filmen stoppades av alla nationella tv-kanaler, eftersom hälften ägs av Silvio Berlusconi, och de andra är statliga och styrda av premiärministern… Detta resulterade dock i att filmen spreds som en löpeld på nätet och nu har setts av 150 000 italienare. Den 12 februari får den amerikansk premiär i New York. Men vad hände med landet som brukade förknippas med Rossini, Michelangelo, da Vinci, Dario Fo, Ettore Scola och Fellini? I dag förknippas italiensk kultur i bästa fall av Da Vinci-koden. Hur blev Europas mesta kulturvagga vår tids mest åderlåtna kulturkropp? Tove Leffler åkte dit, talade med olika kulturutövare och frågade Erik Gandini hur tv kunde bli så viktigt och en man få så mycket makt. På Norrköpings konstmuseum skildrar konstnären och filmaren Erik Pauser ett land vars öde starkt påverkat vår moderna historia: Vietnam. I filmen och utställningen Fiendens ansikte intervjuas vietnamesiska veteraner om ”Det amerikanska kriget”, berättelser om 35 år av posttraumatisk stress, effekterna av det kemiska medlet agent orange och om kampen för att leva vidare. Dessutom har Kerstin Berggren besökt utställningen Lost and Found - Queerying the Archive på Bildmuseet i Umeå. Här ger tretton internationella konstnärer ett queerperspektiv på tillvaron, med nya berättelser och alternativa historier.  Programledare: Karsten Thurfjell

Konstnären Berta Hansson (1910-1994) är aktuell på Konstakademien i Stockholm och hennes generationskollega Evert Lundquist (1904-1994) är lika aktuell på Moderna Museet i Stockholm. Cecilia Blomberg har intervjuat Olle Granath om måleriets vara eller inte vara i konstvärlden, och tillsammans med Anneli Dufva besökt de båda utställningarna. Dessutom handlar det om den nya Arkitekhögskolan i Umeå. Rektor är den danske arkitekten Peter Kjaer, som tidigare varit rektor för arkitektskolan i Århus. Umeå universitets arkitektutbildning är den fjärde i Sverige som ger en fullständig arkitektexamen och Peter Kjaer vill satsa på en internationell utbildning, där arkitektur med konstnärlig profil i ett hållbarhets- och internationellt perspektiv är centrala delar. Det berättar han i Kulturradions program ”Snittet”, som idag tittat närmare på det Konstnärliga Campus som byggs för fullt vid Umeälvens strand i centrala Umeå. Där ingår även Designhögskolan, Konsthögskolan och Bildmuseet. Den omfattande satsningen rymmer också Umeå universitets experimentella HUMlab, som samlar humaniora, kultur och informationsteknik under ett tak. Kerstin Berggren har även träffat Designhögskolans nya rektor Anna Valtonen, som tidigare varit chef för Designforskningen på Nokia i Helsingfors. Programledare: Anneli Dufva

Born in Nigeria, Okwui Enwezor is a curator, writer, critic, and editor of international acclaim. He has held positions as Visiting Professor in Art History at University of Pittsburgh; Columbia University, New York; University of Illinois, Urbana-Champaign; and University of Umea, Sweden. Enwezor was Artistic Director of Documenta 11, Kassel, Germany (1998–2002) and the 2nd Johannesburg Biennale (1996–1997). He has curated numerous exhibitions in some of the most distinguished museums around the world, including The Short Century: Independence and Liberation Movements in Africa, 1945–1994, Museum Villa Stuck, Munich, Gropius Bau, Berlin, Museum of Contemporary Art Chicago, and P.S.1 and Museum of Modern Art, New York; Century City, Tate Modern, London; Mirror’s Edge, Bildmuseet, Umea, Vancouver Art Gallery, Vancouver, Tramway, Glasgow, Castello di Rivoli, Torino; In/Sight: African Photographers, 1940–Present, Guggenheim Museum; Global Conceptualism, Queens Museum, New York, Walker Art Center, Minneapolis, Henry Art Gallery, Seattle, List Gallery at MIT, Cambridge; David Goldblatt: Fifty One Years, Museum of Contemporary Art, Barcelona, AXA Gallery, New York, Palais des Beaux Art, Brussels, Lenbach Haus, Munich, Johannesburg Art Gallery, Johannesburg, Witte de With, Rotterdam; co-curator of Echigo-Tsumari Sculpture Biennale in Japan; co-curator of Cinco Continente: Biennale of Painting, Mexico City; Stan Douglas: Le Detroit, Art Institute of Chicago. October 15, 2009

Finns det ett konsthat i Sverige idag och hur stort är det i så fall? Lars Hermansson undersöker inställningen till offentlig konst med hjälp av konstnärer, intendenter och folk på Gävles gator. I veckans Snittet blir det dessutom intervjuer med koreografen Örjan Andersson som är aktuell med uppsättningen Pacing in Vaudeville och med konstnären Maria Miesenberger som svarar för höstens stora utställning på Bildmuseet i Umeå. Finns det ett konsthat i Sverige idag och hur stort är det i så fall? Frågan ställs i Kulturradions Snittet med utgångspunkt i Carin Ellbergs skulptur Det femte elementet som står i en rondell i Gävle. Sverigedemokraterna i Gävleborg har nyligen krävt i en motion att skulpturen ska avlägsnas.  Ett annat exempel på offentlig konst som retat upp många människor är Ingo Vetters nyinvigda Priapos trädgård som står i en annan rondell. På Facebook finns en grupp med 1300 personer som vill få bort konstverket. Lars Hermansson undersöker inställningen till offentlig konst med hjälp av konstnärer, intendenter och folk på Gävles gator. I veckans Snittet blir det dessutom intervjuer med koreografen Örjan Andersson som är aktuell med uppsättningen Pacing in Vaudeville och med konstnären Maria Miesenberger som svarar för höstens stora utställning på Bildmuseet i Umeå. Programledare Mia Gerdin