POPULARITY
Marta Morazzoni i samtal med Maarja Talgre. Uppläsning av Lil Terselius och Örjan Ekman. Internationell författarscen 25 januari 2000.
Internationell författarscen 20 september 2001.
Internationell författarscen 18 april 2002.
1984 kom Mai Zetterlings självbiografi Osminkat ut. Hon var skådespelaren som for till Hollywood och sen slog igenom som kontroversiell filmregissör med "Älskande par". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "En av de mest ambitiösa debutfilmerna sedan Citizen Kane" skrev en brittisk kritiker om den.Här kallar hon Hollywood en fruktansvärd håla och berättar om Ingmar Bergmans skära flanellpyjamas. I "Osminkat"sparar hon allra minst sig själv, gudskelov har jag självironi, konstaterar hon, det är för roligt, livet.Hör en intervju ur Kulturnytt av Maarja Talgre från 1984.
18 maj 2006 gästades Internationell författarscen av två högaktuella författare: Oksana Zabuzjko från Ukraina och Marina Lewycka, brittisk författare med ukrainsk bakgrund. Utgångspunkten för samtalet, som leddes av Maarja Talgre (SR), var två romaner, som nyligen utkommit på svenska. "Fältstudier i ukrainskt sex" av Oksana Zabuzjko, i översättning av Irina Voltjanskaja samt Mikael Nydahl (dikterna), och "En kort berättelse om traktorer på ukrainska" av Marina Lewycka, i översättning av Thomas Grundberg. Det är dags att återvända till den varma majkvällen på Café Panorama, Kulturhuset Stadsteatern.
Denna dagen ett liv – fast på ett dåligt sätt. Alexander Solzjenitsyns skildring från ett sovjetiskt fångläger är en saklig och gripande skildring av diktaturens förtryck. Journalisten Maarja Talgre berättar om boken som med sina knappt 200 sidor fick Sovjetunionen att skaka och om författaren bakom. Och om hur det hela kopplar till hennes egen historia som även den präglats av Stalin och Gulag.- See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vi går på jakt efter försvunna klassiker. För vad hände egentligen med 70- och 80-talets "måsteböcker" som "Juloratoriet" och "Hedebyborna"? Kulturjournalisterna och författarna Jan Gradvall, Maarja Talgre och Göran Everdahl och poeten Burcu Sahin spanar både framåt och bakåt i tiden för att förstå vad som genererar klassikerstatus och varför den ibland går förlorad. Kan vi redan idag märka vilka låtar som kommer att bli nya klassiker? Vilka är tecknen på att vi ser en ny popklassiker i vardande? Trallvänlighet? Intensiv exponering i TV? Högst på Spotify-listan? Vi har också pratat med Sigbjörn Ryö som driver ett antikvariat sedan 50 år tillbaka, för att få veta vilka böcker som efterfrågas nuförtiden och vilka som har förpassats till lagret. Slas (Stig Claesson) som det förr var omöjligt att få tag på, finns det nu gott om på hyllorna medan Selma Lagerlöf har fått en nytändning. Vad krävs egentligen för att bli ett verk som alla har ett förhållande till? Vi blandar fördomsfritt musik, poesi, TV, litteratur, teater och film. Hela kulturpaletten i en julig jättetavla. Rocky eller Arne Anka - vem får evigt liv? Dessa svåra frågor och många andra kommer vår klassikerpanel att försöka besvara. Några av de klassiker som rekommenderas i programmet är: Göran Everdahl: "Markurells i Wadköping" av Hjalmar Bergman (TV-serien från 1968 finns i SVTs Öppet arkiv). Dessutom rekommenderar han Hjalmar Bergmans noveller "Kärlek genom ett fönster och andra berättelser" (1929) och "Det ligger i blodet" - film i regi av Howard Hawks (finns på SVT Play från 23/12). Maarja Talgre: "Minnena ser mig" av Tomas Tranströmer, Jacob Mühlrads stycke "Amin Zemirot" från albumet "Time". Dessutom jultipsar hon om "Alternativa fakta" av Åsa Wikforss och allt av P.G. Wodehouse. Jan Gradvall: BBC-serien "Jag, Claudius" efter Rupert Graves två romaner om den romerske kejsaren Claudius. "Rosa himmel" av Molly Sandén (cover på Jonathan Johanssons låt från 2016). Burcu Sahin: "Ormen" av Stig Dagerman och "O" av Judith Kiros. Gunnar Bolin: låten "Knäpper mina fingrar" av Linda Pira och "Bombi bitt och jag" med Stellan Skarsgård, TV-serie från 1968 efter Fritiof Nilsson Piraten, finns i SVTs Öppet Arkiv. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj
Ska du bara läsa en roman under den här pandemin så finns ingen bättre bok att välja än Albert Camus "Pesten". Boken kom 1947 och blev snabbt en klassiker tack vare den klarsynta skildringen av tillvarons villkor i skuggan av sjukdom, lidande och död. Vilka är vi när allt ställs på sin spets? Gäst är kulturjournalisten och författaren Maarja Talgre. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
"Jag tycker själasörjare är vackrare än friskvårdskonsulent" skrev Kristina Lugn en gång. Nu är vi många som sörjer henne. Hör ett minnesmontage om hennes liv och verk sammanställt av Katarina Wikars. Kristina Lugn slog igenom stort som poet med diktsamlingen "Bekantskap önskas med äldre bildad herre" 1983. Sista samlingen kom 2003 och hette "Hej då, ha det så bra". Hon var dramatiker och konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan 4 och samarbetade också med Benny Andersson och Esbjörn Svensson Trio. Hon sommarpratade i Sveriges radio hela nio gånger. 2006 valdes hon in i Svenska Akademien. Det mitt författarskap handlar om är min enorma rädsla för att förlora människor, även mig själv. Det är mitt enda tema. "Om poesin är en insjö, så är dramatiken ett hav." I det här minnesprogrammet hör vi henne sjunga, sommarprata, läsa dikter och tala om allt från sin första psalm till hur det är att åldras. Inslag ur bl.a. Söndagsintervjun 2016, Jag är inte riktigt mig själv med Esbjörn Svensson Trio, ur Till min man om han kunde läsa i Bokfönstret 1976 och"Tant Blomma" på Radioteatern. Intervju med Helene Alm om texten Nu mår jag mycket bättre och ur flera litteraturprogram av Maarja Talgre. Och väldigt mycket annat. Montage: Katarina Wikars. Research: Lisa Bergström.
"Jag tycker själasörjare är vackrare än friskvårdskonsulent" skrev Kristina Lugn en gång. Nu är vi många som sörjer henne. Hör ett minnesmontage om hennes liv och verk sammanställt av Katarina Wikars. Kristina Lugn slog igenom stort som poet med diktsamlingen "Bekantskap önskas med äldre bildad herre" 1983. Sista samlingen kom 2003 och hette "Hej då, ha det så bra". Hon var dramatiker och konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan 4 och samarbetade också med Benny Andersson och Esbjörn Svensson Trio. Hon sommarpratade i Sveriges radio hela nio gånger. 2006 valdes hon in i Svenska Akademien. Det mitt författarskap handlar om är min enorma rädsla för att förlora människor, även mig själv. Det är mitt enda tema. "Om poesin är en insjö, så är dramatiken ett hav." I det här minnesprogrammet hör vi henne sjunga, sommarprata, läsa dikter och tala om allt från sin första psalm till hur det är att åldras. Inslag ur bl.a. Söndagsintervjun 2016, Jag är inte riktigt mig själv med Esbjörn Svensson Trio, ur Till min man om han kunde läsa i Bokfönstret 1976 och"Tant Blomma" på Radioteatern. Intervju med Helene Alm om texten Nu mår jag mycket bättre och ur flera litteraturprogram av Maarja Talgre. Och väldigt mycket annat. Montage: Katarina Wikars. Research: Lisa Bergström.
Vi går på jakt efter försvunna klassiker. För vad hände egentligen med 70- och 80-talets "måsteböcker" som "Juloratoriet" och "Hedebyborna"? Kulturjournalisterna och författarna Jan Gradvall, Maarja Talgre och Göran Everdahl och poeten Burcu Sahin spanar både framåt och bakåt i tiden för att förstå vad som genererar klassikerstatus och varför den ibland går förlorad. Kan vi redan idag märka vilka låtar som kommer att bli nya klassiker? Vilka är tecknen på att vi ser en ny popklassiker i vardande? Trallvänlighet? Intensiv exponering i TV? Högst på Spotify-listan? Vi har också pratat med Sigbjörn Ryö som driver ett antikvariat sedan 50 år tillbaka, för att få veta vilka böcker som efterfrågas nuförtiden och vilka som har förpassats till lagret. Slas (Stig Claesson) som det förr var omöjligt att få tag på, finns det nu gott om på hyllorna medan Selma Lagerlöf har fått en nytändning. Vad krävs egentligen för att bli ett verk som alla har ett förhållande till? Vi blandar fördomsfritt musik, poesi, TV, litteratur, teater och film. Hela kulturpaletten i en julig jättetavla. Rocky eller Arne Anka - vem får evigt liv? Dessa svåra frågor och många andra kommer vår klassikerpanel att försöka besvara. Några av de klassiker som rekommenderas i programmet är: Göran Everdahl: "Markurells i Wadköping" av Hjalmar Bergman (TV-serien från 1968 finns i SVTs Öppet arkiv). Dessutom rekommenderar han Hjalmar Bergmans noveller "Kärlek genom ett fönster och andra berättelser" (1929) och "Det ligger i blodet" - film i regi av Howard Hawks (finns på SVT Play från 23/12). Maarja Talgre: "Minnena ser mig" av Tomas Tranströmer, Jacob Mühlrads stycke "Amin Zemirot" från albumet "Time". Dessutom jultipsar hon om "Alternativa fakta" av Åsa Wikforss och allt av P.G. Wodehouse. Jan Gradvall: BBC-serien "Jag, Claudius" efter Rupert Graves två romaner om den romerske kejsaren Claudius. "Rosa himmel" av Molly Sandén (cover på Jonathan Johanssons låt från 2016). Burcu Sahin: "Ormen" av Stig Dagerman och "O" av Judith Kiros. Gunnar Bolin: låten "Knäpper mina fingrar" av Linda Pira och "Bombi bitt och jag" med Stellan Skarsgård, TV-serie från 1968 efter Fritiof Nilsson Piraten, finns i SVTs Öppet Arkiv. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj
P1 Kultur rör sig från inuiternas land på Baffin Island till nystartat urfolksresidens i Västerbotten. Dessutom dags att börja fira barnbokslegenden Lennart Hellsing som snart skulle ha fyllt 100 år. "Från gryning till skymning - nordisk konst kring sekelskiftet 1900", så heter sommarens utställning på Nationalmuseum Jamtli i Östersund. Det handlar om en tid i svenskt måleri då konstnärerna lämnat akademiernas instängda måleri och sökte det nordiska ljuset, mentaliteten och naturen. P1 Kulturs programledare Måns Hirschfeldt har sett den och även pratat med curatorn Carl-Johan Olsson. Det inuitiska filmkollektivet Isuma är årets utställare i Kanadas paviljong på Venedigbiennalen. Där visar de långfilmen "One day in the life of Noah Piugattuk" som utspelas på 60-talet då inuiter tvångsförflyttades från sina marker. Dessutom visas ett dokumentärt projekt kring motståndet mot gruvindustrin på Baffin Island. Cecilia Blomberg har träffat curatorn asinnajaq och Isumamedlemmen Lucy Tulugarjuk. Urfolksspår heter ett projekt som vill stärka och utveckla konsten hos olika urfolk genom att skapa ett särskilt urfolksresidens. Nyligen avslutades det första försöket i Granö, Västerbotten. Sju deltagande konstnärer från Sapmi, Grönland och Ainu på Hokkaido i Japan ställer ut tillsammans efter att ha vistats på platsen under en vecka i höstas. Helene Alm besöker utställningen och pratar med några av deltagarna, bland dem Britta Marakatt-Labba och Tomas Colbengtsson. I OBS-essän pratar författaren Mattias Hagberg också om urfolk och om hur ursprungsamerikanen alltmer börjar hitta sin plats i samtiden. Den bild som levt kvar om att USA:s urfolk inte skulle klara det moderna samhället är förlegad och historien måste hela tiden aktualiseras och bearbetas på nytt. Dessutom tjuvstartar vi firandet av Lennart Hellsing som skulle ha fyllt 100 år om en vecka. Hör Lennart Hellsing själv ur Sveriges Radios arkiv i en intervju gjord av Maarja Talgre för 17 år sedan. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Cecilia Blomberg
Motiveringarna till Nobelpriset i litteratur är en genre som kommit alldeles för lindrigt undan. Nu djupdyker vi i lovprisandets uttryck genom åren tillsammans med Jan Gradvall och Maarja Talgre. - En av de vackraste berättelser om kärlek jag någonsin läst.Det säger kulturjournalisten Ulrika Knutson om texten En ensam mänsklig stämma, ur nyblivna Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs bok Bön för Tjernobyl. Marie Lundström närläser tillsammans med Ulrika Knutson, på jakt efter nyckeln till Aleksijevitj mästerskap.Nobelpriset i all ära, men det finns en litterär tradition som har äldre anor än så. Temat om hur kärleksfulla romanhjältinnor med ett aktivt sexliv slutar sina dagar med arsenik eller på banvallen. Vår reporter Joanna Gorecka följer en tråd av olyckliga romanöden från 1800-talet och fram till nutid.Och så kollar vi upp hur det går för Bokcirkeln Boklusen! Förra veckan ryckte Bokcirkelakuten ut med en mängd konkreta tips för att strama upp diskussionerna - hur har Boklusen reagerat på medicineringen?
Måns Westfelt hann med det mesta under sina 60 år på teatern. Auktoritärt 50-tal, politiskt uppvaknande, stora och små scener. Allt berättar han om för Maarja Talgre i ett Kulturreportage från 2009. De stora teaterscenerna som Dramaten och stadsteatrarna i Göteborg och Stockholm var stommen i hans teaterliv, men han gjorde också många roller på film, i TV och radio. I början av mars dog Måns Westfelt 86 år gammal. Hösten 2009 då han fyllt 81 år och fortfarande var i full gång med repetitioner av en ny pjäs så träffade Maarja Talgre honom. Ett möte som sammanfattar den långa teaterkarriären.
Klassikerrummet 7 augusti 2012. Den österrikiske författaren Thomas Bernhard räknas idag till de riktigt stora tyskspråkiga författarna som haft stor betydelse för nobelpristagarna Jelinek och Kertész. Men i Österrike är han fortfarande omstridd trots att han varit död sedan 1989. "Självbiografierna, är en samlingsvolym av fem romaner där han beskriver sin barndom i en nazistisk internatskola i staden Salzburg som utsätts för amerikanernas bombningar. Maarja Talgre samtalar med gästerna Magnus Florin och Katarina Wikars. --
En barsk farmor och en livrädd clown är huvudpersoner i Klassikerrummet. Hjalmar Bergman som är en av våra största och mest fantasifulla författare skrev två romaner som hör ihop: Farmor och Vår Herre 1921 och Clownen Jac. 1930. Den första handlar om en mycket viljestark kvinnas uppgång och fall. Ni hör Anneli Dufva och Göran Everdahl samtala med programledaren Maarja Talgre.
Klassikerrummet 24 juli 2012. Swanns värld heter den första delen av Marcel Prousts 3000 sidor långa roman På spaning efter den tid som flytt. Romanen handlar om Tiden, Minnet, Erotiken och Konsten. De som läst Proust jämför honom med Shakespeare för hans livfulla persongalleri och humor. De som inte läst anser den vara snobbig finkultur. Gäster hos Maarja Talgre är Sara Mannheimer och Mikael Timm.
Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg från 1912 har kallats den bästa svenska kärleksromanen. Passion eller vanligt vänsterprassel?Lydias och Arvids kärlek med förhinder trollbinder ständigt nya unga läsare. Mattias Berg, Carin Mannheimer och Maarja Talgre diskuterar.
Klassikerrummet om Grundgropen av den ryske författaren Andrej Platonov. Maarja Talgre samtalar med Göran Sommardal och Tora Lane om en mycket grym och sorglig berättelse om en grupp arbetare som bygger en grop som ska bli grund för ett hus i det sovjetiska lyckoriket. Men de bolsjevikiska slagorden kommer på skam...
Klassikerrummet om "Älskaren" av den franska författaren Marguerite Duras. 2012 06 26 Romanen är en förtätad självbiografisk berättelse från Duras ungdom, som hon redan skrivit om i en tidigare roman. När "Älskaren" kom ut 1984 var Duras redan 70 år gammal och hade gjort sig ett namn både som författare och filmskapare. "Älskaren" blev hennes stora publika genombrott med miljonupplagor, plus att den gav henne Goncourtpriset. Mattias Berg och Carin Mannheimer diskuterar "Älskaren" med Maarja Talgre, programledare.
Kris, korruption och ett kulturarv som faller i bitar medan folket frossar på tutt-tv, lurar varandra och vareviga gång röstar på den politiker som döljer flest skurkstreck bäst med mest smör i leendet Bilden av Italien har smutsats och schabloniserats av det senaste decenniets Berlusconistyre och det har också verkat nästan omöjligt att stoppa den allmakt som landets ledare tillskansat sig med ljusskygga metoder. Men nu reagerar en ny generation italienska författare på det faktum att det land de föddes i inte längre finns. Valeria Parrella skriver i sin roman Avskedsbrev som just kommit på svenska i översättning av Ida Andersen om hur jämnåriga gått från rasande vänsteraktivism till konsumtionshunger, en tillvaro där Vip kortet hålls närmast hjärtat. Silvia Avallone beskriver i sin debut Stål också den i aktuell översättning av Johanna Hedenberg om industristaden mittemot turistparadiset under det ödesdigra år 2001 då Berlusconi åter kom till makten. - Den italienska litteraturen har fått en nytändning, säger Valeria Parella - allt fler tror på kulturens makt att förändra Italien. Jenny Aschenbrenner har lyssnat till två röster från ett land som vill återuppstå. Klassikerrummet Den österrikiske Thomas Bernhard räknas idag till de riktigt stora tyskspråkiga författarna med stor betydelse för djupt innovativa kollegor som Nobelpristagarna Elfriede Jelinek och Imre Kertész. Men i Österrike är han fortfarande omstridd trots att han varit död sedan 1989. Självbiografierna, är en samlingsvolym av fem romaner där han beskriver sin barndom i en nazistisk internatskola i staden Salzburg utsatt för amerikanernas bombningar.Med sitt karakteristiska rytmiska ordflöde angriper han sitt hemlands förtryck och inskränkthet samtidigt som vi följer hans väg till författarskapet. Maarja Talgre gästas av Magnus Florin och Katarina Wikars. Thomas Bernhards berömda självbiografiska svit finns nu åter tillgänglig på svenska i en samlad pocketupplaga. Dessutom finns nu Wittgensteins brorson, Undergångaren, Heldenplatz och Mina priser. Bonus:
De drömde om ett nytt samhälle och en ny litteratur och flera av idéerna förverkligades i det svenska folkhemmet. Men så hade man också med sig författare som Karin Boye och Gunnar Ekelöf och socialreformatorerna Alva och Gunnar Myrdal. Det handlar om Spektrum som både var tidskrift och förlag och som startades av några unga radikaler i 30-talets Stockholm. De var den svenska motsvarigheten till Bloomsburygruppen. Johan Svedjedal har skrivit Spektrums historia, Maarja Talgre har träffat honom. Och hur ser det ut idag? Madeleine Grive som startade tidskriften 80-tal, som nu 30 år senare blivit 10-tal, tror på litteraturens förändrande kraft och det gör även gänget bakom Textival i Göteborg som brinner för den nya litteraturen. Och Mattias Nilsson på lilla skivbolaget Kning Disk låter musiken möta både konst och poesi - estetik som motkraft till kommersialismen. Mia Gerdin rapporterar. Röster som hörs i Biblioteket: Om Spektrum: Maarja Talgre intervjuar författaren/litteraturprofessorn Johan Svedjedal. Ur radioarkivet hör vi: Karin Boye, Gunnar Ekelöf, Alva och Gunnar Myrdal, Victor Svanberg, Erik Mesterton, T S Eliot, Sven Markelius Om eldsjälarna i Spektrums efterföljd: Mia Gerdin intervjuar Madeleine Grive, 10-tal Stina Nilsson och Magnus Bernvik från Textival Mattias Nilsson, Kning Disk Pamela Jaskoviak läser sin dikt Juni från skivan Radio Regn (2009)
Vaudevilleartist och revolutionär - vem var hon egentligen, mirakelkvinnan från Alabama? Den dövstumma Helen Keller som mot alla odds blev författare och föresläsare och under en period hela Amerikas älskling? I en ny biografi ger Bo Renberg, författare och språkvetare, en helt ny bild av henne. Boken Helen Kellers värld visar en mycket mer mångfacetterad människa än vad den gängse mytbildningen gjort och beskriver hur avgörande språket är för människoblivandet. Helene Alm har träffat honom. Och så startar Klassikerrummet för säsongen - med en barsk farmor och hennes vettskrämde sonson. Hjalmar Bergman räknas till de stora och fantasifulla berättarna i svensk litteratur. Maarja Talgre och hennes gäster Anneli Dufva och Göran Everdahl har läst två av hans bästa romaner, och de hänger ihop: "Farmor och Vår Herre" från 1921 och "Clownen Jac" från 1930. Programledare är Jenny Teleman.
Om ni inte träffat mina sju katter, kan ni inte förstå mig. Så säger Marta Podgórnik, en av Polens mest uppkäftiga unga poeter. Katarina Wikars och Anna Tullberg har hälsat på hemma hos henne i Gliwice och pratat om poetlivet, älskarna och senaste diktsamlingen Surikatresidenset. I Klassikerrummet handlar det om den franske författaren Marcel Proust och hans stora roman På spaning efter den tid som flytt - kultförklarad av många, men också symbol för det riktigt jobbiga och snobbiga inom finkulturen. Det är i den här 3000-sidiga romansviten som en madeleinekaka doppad i lindblomste väcker gamla minnen till liv hos berättarjaget. Maarja Talgre har fördjupat sig i verkets första del Swanns värld tillsammans med förstagångsläsaren Sara Mannheimer, författare och glaskonstnär samt Mikael Timm, författare. Redaktör: Anna Tullberg
För den som är ensam kan det gå lång tid mellan gångerna då man känner en annan människas händer på sin kropp. Gestalterna i Staffan Malmbergs roman Världens ensammaste plats är vanliga kungsholmsbor som i akut brist på sällskap bildar en samtalsgrupp. För prata med någon måste man ju. Eller? I Ida Lindes roman En kärlekshistoria handlar det istället om en mamma som kramas och älskar och bryr sig om, men som också måste få vara i fred. Hennes egentid, i ensamhet i arbetsrummet, blir barnens längtan. I Klassikerrummet läser man "Den allvarsamma leken" av Hjalmar Söderberg från 1912, en roman som ofta kallas "den främsta svenska kärleksromanen." Många läsare har under åren följt Lydia Stilles och Arvid Stjärnbloms vingliga kärlekshistoria i ett Stockholm där Johanneskyrkans klockor dånar och där kantstötta författare och publicister tröstar sig på Rydbergs bar. "Den allvarsamma leken" förblir märkligt modern och får ständigt nya unga läsare. Mattias Berg och Carin Mannheimer diskuterar med Maarja Talgre.
Katarina Frostenson är en av våra främsta poeter; en språkets och klangernas envetna utforskare. I sin nya diktsamling "Flodtid" återkommer hon till vattnet och vattendragen men också till "sina" platser som Paris, Berlin och Stockholm. Hennes lekfullhet och samhällskritik blir alltmer synliga. Katarina Frostenson berättar om arbetet med "Flodtid" för Maarja Talgre och läser själv ur boken. Katarina Frostenson blev invald i Svenska Akademien 1992 och har skrivit ett 30-tal böcker förutom pjäser och operalibretton. Hon är också översättare.
Erica Jongs roman Rädd att flyga har lästs av 18 miljoner sedan den gavs ut 1973 i USA. Ännu fler har hört talas om det knapplösa knullet(the zipless fuck). Maarja Talgre diskuterar Rädd att flyga, som kommit i nyupplaga med Elin Claeson och Svante Weyler.
Biblioteket läser Bachi och Klassikerummet läser Platonov. ”Döda dem alla”, så heter den algeriske författaren Salim Bachis hyllade fjärde roman som kom ut i Frankrike 2006. Den handlar om det sista dygnet. Det sista innan en terrorist kliver på det transportmedel som ska föra honom mot många oskyldiga människors våldsamma slut. Jenny Teleman läste skildringen inifrån en förövare, som nu kommit i svensk översättning av Christer Olsson, och fick ingen ro. Boken saknar ett nu, en tro, en tidslinje. Huvudpersonen är tvivlare, fanatiker, nihilist och förtvivlad. Syftet med hans handling dunkel och absolut klar, döda dem alla. Författaren Magnus Utvik, aktuell med boken "Med Stalin som Gud”, om sina ungdomsår i fanatisk tro på extremvänstern och Dan Jönsson, litteraturkritiker, hjälper till med att läsa Bachi och hans huvudperson som är så rik inombords, och så fattig. Finns det några ensamma galningar, eller finns det bara sammansatta typer? Klassikerrummet handlar idag om en stor sovjetrysk klassiker som inte är så berömd och välkänd som den förtjänar, nämligen "Grundgropen" från 1930 av Andrej Platonov. ”Grundgropen” handlar om byggandet av Sovjetunionen och speglar inte minst kollektiviseringen av jordbruket på 20-talet, om införandet av ett idealsamhälle för proletariatet. Den skildrar också den brutala utrensningen av de självägande bönderna, de så kallade kulakerna. Platonov var själv från början en hängiven kommunist som kom att bli en skarp kritiker mot den dogmatiska marxismen och Stalin. Hans romaner fick inte publiceras under hans livstid, men idag anses han vara större än Solsjenitsyn och Sjolochov och i klass med Kafka, Dostojevskij, Musil, Joyce och Beckett. Platonovs romaner översätts och publiceras först nu hos oss av ett litet svenskt kvalitetsförlag (Ersatz). I Platonovs hemland lossnade det på 80-talet när Sovjetunionen närmade sig sitt sammanbrott. Maarja Talgre diskuterar med sina gäster Tora Lane, forskare, och Kulturradions Göran Sommardal. Kajsa Öberg-Lindsten heter den djärva och mycket skickliga översättare som vågat ta itu med Platonovs verk. Platonov är känd för sitt raffinerade språk.
E M Forsters roman En resa till Indien väckte skandal 1924. Maarja Talgre och hennes gäster Anneli Dufva och Göran Everdahl diskuterar Forsters kritik av den engelska kolonialmakten och den fantasieggande historien om den engelska kvinnan som gick vilse i de mäktiga Marabargrottorna.
P1 onsdag 31 augusti kl 14.03, repris torsdag 1/9 18.15 En symfoniorkester kan vara som en bil, en ferrari eller en volvo. Esa-Pekka Salonen vet. Han har i över trettio års tid dirigerat orkestrar på de stora världsscenerna. Den finske dirigenten och tonsättaren, som under sjutton års tid var music director för Los Angeles Philharmonic, delar med sig av sina erfarenheter under mer än tre decennier. Kulturradions Kerstin Berggren träffade honom i bl. a New York i samband med den omfattande treveckors - festivalen Hungarian Echoes och på La Scala i Milano under arbetet med Janaceks opera Döda Huset. Under hela det här året är Esa-Pekka Salonen intensivt engagerad i Bela Bartoks musik. - Det här året är mitt Bartok - år, säger den finske stjärndirigenten, som i programmet också berättar hur noga han är med att välja rätt regissör när han arbetar med opera. Mellan 27/8 och 4/9 pågår och Kulturredaktionen genomför ett antal samtal inför publik i Berwaldhallen i Stockholm. Söndagen den 28/8 samtalar Gunnar Bolin med den estniske filmaren Ilmar Raag, onsdagen den 31/8 samtalar Anneli Dufva med den lettiska skådespelaren Elita Klavina och lördagen den 3/9 samtalar Maarja Talgre med den litauiska poeten Daiva Cepauskaite. Samtalen kan ni höra både i radio och på webben. Mer information finns på .
Idag valde parlamentet i Estland ny president men det blev mer en formalitet än en välbevakad nyhet. Det blev nämligen den nuvarande presidenten Toomas Hendrik Ilves som fick fortsatt förtroende. I dagarna var det också 20 år sen Estlands frigörelse och det är däremot något man uppmärksammat på många platser. Idag är det Nordegrens tur att påminna lyssnarna, bland annat om den 5 timmar långa specialsändning i P1 som gjordes redan 1988 när det blåste nya vindar från Ryssland men då det fortfarande var en bra bit kvar till självständigheten. Hör bland andra Hain Rebas, historiker och tidigare försvarsminister i Estland och Maarja Talgre, medarbetare på Sveriges Radio. Dagens bisittare: Dilsa Demirbag-Sten.
Programprotokoll Klassikerrummet 20110620 Norrtullsligan av Elin Wägner. Prodnr 2947-11/0620 ---FUT: Klassikerrummet: Norrtullsligan av Elin Wägner. ---PÅA: Och nu följer Klassikerrummet: Idag en roman som av en jury valts till 2011 års Vi-läser bok. En svensk klassiker från 1908 av Elin Wägner. Maarja Talgres gäster idag är Maria Edström och Anna-Karin Palm. ---AVA: Klassikerrummet idag handlade alltså om den kända svenska rösträttskämpen, akademiledamoten, debattören och författaren Elin Wägners allra första bok Norrtullsligan från 1908 som nu finns i färsk pocketupplaga. Maarja Talgre var som vanligt programledare och med sig hade hon kollegan Maria Edström och författaren Anna-Karin Palm. Ljudtekniker var Niklas Ek och programmet sänds i repris nu på fredag kl 21.03 ---PRESS Nortullsligan från 1908 är rösträttskämpen och fredsaktivisten Elin Wägners första bok. Det är en rolig, drastisk och samtidigt skakande berättelse om några unga kvinnliga kontoristers kamp för att försörja
Bröderna Karamazov, 1879-80, anses vara Fjodor Dostojevskijs främsta roman. Liksom i Brott och straff utgår Dostojevskij ifrån ett brott, den här gången ett fadermord. Den osympatiske godsägaren Karamazov och hans fyra söner får var och en representera en idé om människan. Alla sönerna har ett motiv att mörda sin far, men verket ska inte läsas som en kriminalgåta. Den är snarast ett stort verk om det godas och det ondas kamp inom människan. Mattias Berg och Stina Ekblad diskuterar de 840 boksidorna med Maarja Talgre.
Mansfield Park av Jane Austen. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Göran Everdahl och Henrietta Hultén. Mannen utan egenskaper av Robert Musil. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Katarina Wikars och Mikael Timm. Rädd att flyga av Erica Jong. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Elin Claeson och Svante Weyler. En resa till Indien av E.M. Forster. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Anneli Dufva och Göran Everdahl. Drömmen om röda gemak av Cao Xuequin. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Anna Gustafsson Chen och Göran Sommardal. Leoparden av Giuseppe Tomasi di Lampedusa. Maarja Talgre diskuterar tillsammans med Mikael Timm och dramatikern Mia Törnqvist.
Mikael Engström är författaren som drar in familjegräl, arbetslöshet och fyrtioårskriser i sina barnböcker och beskriver alkoholism, mobbning och kriminalitet i sina ungdomsböcker. Ändå blir alla hans böcker väldigt roliga, hela vägen från Kaspar-böckerna som blev Adventskalender i SVT 2001, via Augustnominerade Dogge och de efterföljande Satans tjuv och Isdraken. Och samma sak händer i de nyligen utkomna böckerna om förstaklassarna Ika & Ibsen. Mia Gerdin träffar författaren bland hans saker för att försöka fatta hur han bär sig åt. Programmet sänds i P1 måndag 2 maj klockan 14.03. Klassikerrummet handlar den här gången om "Bröderna Karamazov" av Fjodor Dostojevskij. Liksom i den berömda "Brott och straff" utgår Dostojevskij från ett brott. I det här fallet är det ett fadermord där offret är den osympatiske godsägaren Karamazov. Alla hans fyra söner har ett motiv att döda honom, men boken ska inte läsas som en kriminalgåta. Kulturredaktionens chef Mattias Berg och skådespelaren Stina Ekblad diskuterar de 840 boksidorna med programledaren Maarja Talgre.
Att resa i tid och rum och besöka ett gåtfullt franskt slott för att sedan förvandlas till Alexander den store, sånt händer aldrig i verkligheten men i litteraturen är det fullt möjligt, åtminstone om man är dansk och heter Jeppe Brixvold. Louise Epstein träffar författaren med de tydliga åsikterna i Köpenhamn. Även huvudpersonen i Robert Musils Mannen utan egenskaper gör något som är väldigt ovanligt i det dagliga livet, han tar semester från sitt vanliga jobb som matematiker i ett helt år för att hitta sig själv och en ny moral. Gäster hos Maarja Talgre i Klassikerrummet är Mikael Timm och Katarina Wikars. ”Om man accepterar att en bok kan förflytta sig i tid och rum, så tror jag inte att man kommer ha problem med att läsa boken”, säger den danske författaren Jeppe Brixvold om sin roman ”Brott och framgång” som nu kommer på svenska. Boken är full av förflyttningar och överraskande förvandlingar. Louise Epstein träffar honom i Köpenhamn och pratar om litteratur, Danmarks krig i Irak och varför Brixvold ogillar att svara på frågan ”Vad handlar din bok om då?” I Klassikerrummet diskuterars ”Mannen utan egenskaper” av Robert Musil. Gäster hos Maarja Talgre är kulturredaktionens Katarina Wikars och Mikael Timm. Robert Musil räknas till de riktigt stora 1900-talsförfattaren. Men hans berömda roman ”Mannen utan egenskaper” från 1930-talet har långt färre läsare än vad man kan tro. Handlingen i de första delarna tilldrar sig i Wien från augusti 1913 till augusti 1914. Kejsardömet Österrike- Ungern, Europas största rike har stagnerat i byråkrati och handlingsförlamning. I centrum står Ulrich, författarens alter ego. En ung, vältränad matematiker som tillämpar logiskt tänkande. I det stelbenta, sönderfallande samhället söker Ulrich en ny moral och en ny livsåskådning. Hur är det att läsa romanen idag? Och vad betyder det att han är en man utan egenskaper. Programledare: Louise Epstein
Författaren Sigrid Combüchen samtalar med Maarja Talgre om sin nya framgångsrika roman Spill. En damroman om den unga Heddas liv på 30-talet. Om lust och plikt och striden mellan ett CV och ett liv. Sigrid Combüchens nya roman "Spill" får både recensenterna och läsarna att brista ut i jubelrop. Berättelsen om den unga Heddas liv på 30-talet utgår från Professorsstaden i Lund med dess stora jugendvillor där maken gjorde karriär och frun var instängd med serviserna. Hedda bryter upp - men till vad? Maarja Talgre har åkt till Sigrid Combüchen som är bosatt i Heddas kvarter för att diskutera romanen, patriarkatet och kärlekens illusioner.
Hur mår gubbsjukan? Efter Mario Vargas Llosas Nobelpris i litteratur har gubbsjukans plats i kulturen stötts och blötts. Nu har Lisa Langseths film Till allt som är vackert premiär - om en gubbsjuk relation mellan en medelålders dirigent och en kulturtörstande ung tjej från förorten. Nya Vågen denna vecka ställer sig frågan vem som får vara gubbsjuk och när gubbsjukan funkar som konstärligt tema. Beror det på vem som talar? Är Sara Stridsbergs omtolkning av Nabokovs Lolita: Darling River gubbsjuk? Är det i själva verket synd som männen som inte kan skriva om sex längre utan att stämplas som snuskgubbar? I studion skribenten Manne Forssberg och författaren Anne Swärd. Och så tar vi oss en titt på några nya svenska tv-serier som bygger drama och komik helt utifrån enkönade perspektiv. Mediekrönikören Rebecka Åhlund och kulturradions Göran Sommardal pratar om humorserien I Anneli och den nya dramasatsningen Våra vänners liv. Dramatikern Marcus Lindeen, aktuell med dokupjäsen Djur som dör är veckans gästtyckare i vår kulturpanel. Dessutom fortsätter Nya Vågens serie om strider kring konstens frihet - denna gång är med Maarja Talgre. Programledare är Karsten Thurfjell
I sin senaste bok Toner och passioner skildrar Käbi Laretei förhållandet till musiken och yrket. Hon har haft en framgångsrik internationell karriär som pianist och mött många av musikens stora mästare. Men framgångarna har också krävt hårt arbete, koncentration och långvariga resor då hon varit borta från sina barn och övriga familj. Båda sina äkta män, Gunnar Staern och Ingmar Bergman mötte hon genom musiken. Käbi Laretei berättar om musikens erotiska makt, sina estniska rötter och livsglädjens smärta för Maarja Talgre.
Norske författaren Karl Ove Knausgård intervjuas i sitt hem i Malmö om romanprojektet Min Kamp, en självbiografi i sex delar. Uppläsare: Johan Gry. Översättare: Rebecca Alsberg. Reporter: Mia Gerdin I Klassikerrummet diskuteras Erica Jongs roman Rädd att flyga, från 1973. Elin Claeson från Kulturreddaktionen och förläggaren Svante Weyler pratar med Maarja Talgre. Mer information på sr.se/p1/biblioteket Min kamp heter den mest omdiskuterade romanen i Norge på många år. En mäktig självbiografisk roman i sex delar där den första delen kommer ut på svenska lagom till Bokmässan i september. Mia Gerdin har besökt författaren Karl Ove Knausgård i hans hem i Malmö där han försöker skriva färdigt den sjätte och sista delen i detta väldiga projekt som kommer att hamna på ungefär 2500 sidor. Vad driver honom att så detaljerat redogöra för sitt liv? I Biblioteket undras också: vad var egentligen det ”knapplösa knullet”?Maarja Talgre reder ut saken i Klassikerrummet med Elin Claeson och Svante Weyler. De har läst Erica Jongs kultförklarade Rädd att flyga som kommit i nyupplaga.
Biblioteket 2010 08 30 Anna Hallberg och En färd till Indien i Klassikerrummet. Poeten Anna Hallberg intervjuas av Louise Epstein om den nya boken Kolosseum, Colosseum och i Klassikerrummet avhandlar Maarja Talgre och hennes gäster En färd till Indien av E M Forster. ”På ett paradoxalt sätt kan man säga att den är en av de lyckligaste böcker jag har skrivit även om så hemsk och har så mycket död, förruttnelse och fekalier”, så säger poeten Anna Hallberg om sin nya bok ”Colosseum, Kolosseum”. En diktsamling om en mental plats präglad av ensamhet där diktjaget undrar över gränsen mellan sig själv och andra. Louise Epstein träffar henne för att få reda på hur hon tänker och varför poesi är litteraturens hjärta. Klassikerrummet är tillbaka och boken som Maarja Talgre och hennes gäster Göran Efverdahl och Anneli Dufva diskuterar är E M Forsters bok ”En färd till Indien”. Romanen väckte mycket debatt när den gavs ut 1924 eftersom den gjorde upp med kolonialismen genom att visa hur illa det kan gå när människor låter sina fördomar styra. Programledare: Louise Epstein
Biblioteket special räddar sommarlovet med massor av barn och ungdomsbokstips. Maarja Talgre med barnboksexperterna Dag Hedberg och Lotta Olsson. Intervjuade barn. Både nya och äldre böcker. Alla lämnar sina bolistor på hemsidan www.sr.se Äntligen sommarlov med massor av ledig lästid för både stora och små barn. Tid för att läsa sjölv med ficklampa när man låtsas sova. Tid för föräldrarna att läsa högt för varandra och sina barn. Men vad? Hur hitta rätt bok? Biblioteket rycker in med experthjälp! Äntligen sommarlov med massor av ledig lästid för både stora och små barn. Tid för att läsa själv med ficklampa när man låtsas sova. Tid för föräldrarna att läsa högt för varandra och sina barn. Men vad? Hur hitta rätt bok? Biblioteket rycker in med experthjälp: Lotta Olsson barnbokskrönikör på Dagens Nyheter och Dag Hedberg barn och ungdomsbibliotekarie i Västerås. Programledare: Maarja Talgre. Även läsglada barn och ungdomar bidrar med egna lästips.
Biblioteket Bokpresenter och Strändernas svall 2010 06 14 1403 Louise Epstein intervjuar Carl Rudbeck, Nina Solomin och Björn Ranelid om att ge bort böcker som presenter. I Klassikerrummet disktuerar Maarja Talgre och hennes gäster Gunnar Bolin och Ulrika Knutsson Eyvind Johnsons roman "Strändernas Svall". "Det är klart att mina vänner vill ha mina egna böcker, men annars är det så att jag gärna ger bort det jag finner väldigt stort värde i", så säger författaren Björn Ranelid när han får frågan om vilka böcker han tycker om att ge bort. En av favoriterna är Peter Høegs "Berättelser om natten". Finns det böcker som passar bättre än andra som present? Och hur är det med dedikationer? Skall de undvikas, eller gör de böckerna mer underbara? Nina Solomin chefredaktör för "Vi läser" och mångsysslaren Carl Rudbeck ger också sin version av givandets problematik. Klassikerrummet handlar om Eyvind Johnsons stora genombrottsroman "Strändernas svall" från 1946. Detta är Johnsons version av den grekiska myten om krigshjälten Odysseus och hans irrfärder. Johnsons Odysseus är tandlös och krigstrött. En antihjälte för den moderna människan som genomlevt två världskrig. Gäster hos Maarja Talgre är Gunnar Bolin och Ulrika Knutsson. Programledare: Louise Epstein
Biblioteket med Kriminellt. Italienaren Curzio Malaparte var publicist, fascist och kommunist. Som krigskorrespondent följde han med fälttåget mot Ryssland 1941. Han bevittnade tyskarnas pogromer i Rumänien, och den ohyggliga behandlingen av judarna. Han skrev en grym, surrealistisk bok Kaputt 1944 om vad han sett under kriget. Det blev en stor succé och boken har nu åter givits ut på svenska. I Kriminellt med Anna Tullberg träffar vi flera framgångsrika deckarpar, bl a miljonsäljande duon Anders Roslund och Börge Hellström. Curzio Malaparte var publicist, fascist och briljant stilist. Under andra världskriget var han korrespondent för tidningen Corriere della Sera och följde fälttåget mot Ryssland 1941. Han bevittnade pogromer i Rumänien och åt flotta middagar med tyska officerare i Warszawa. Han förutsade Tysklands nederlag och sattes i fängelse. Kaputt från 1944 är hans surrealistiska och märkliga krigsskildring som genast blev en internationell succé. Kaputt är inte minst en tidig rapport om förintelsen. Maarja Talgre berättar om Kaputt och dess författare med hjälp av Mikael Timm, Mikael van Reis och uppläsaren Ludvig Josephson. Kriminellt Är det bättre att vara två hjärnor som skriver istället för en? Allt fler väljer att skriva deckare ihop. I Kriminellt möter Anna Tullberg de framgångsrika franska systrarna som kallar sig Claude Izner - och gör ett arbetsplatsbesök hos miljonsäljande författarduon Anders Roslund och Börge Hellström.
Klassikern. Maarja Talgre berättar om surrealisternas gamla kultbok "Maldorors sånger" av greve Lautréamont från 1869. Prosadikterna är fulla av vampyrer och kolsvart galghumor. Citatet om "paraplyet och symaskinen på ett dissektionsbord" har kanske många hört utan att veta varifrån det kommer. Boken kom i svensk nyöversättning häromåret och har fått många unga läsare.
Biblioteket 20100503 om Joseph Brodsky och Marilyn Monroe. Bengt Jangfeldt intervjuas av Maarja Talgre om sin bok Språket är Gud.Anteckningar om Joseph Brodsky. Diktuppläsningar av Joseph Brodsky och Björn Granath. Bokcirkeln om Joyce Carol Oates Blonde har sin fjärde träff. Jan Guillou, Åsa Linderborg, Carin Mannheimer och Marie Lundström, cirkelledare. Nobelpristagaren Joseph Brodsky älskade att arbeta i Sverige, var bosatt i New York, men skrev sina dikter på ryska. Språket blev hans hemland och poesin hans liv. Bengt Jangfeldts nya bok om Joseph Brodsky, Språket är Gud, ger oss nycklarna till de strängt formaterade dikterna och den motsägelsefulle författaren. Maarja Talgre har träffat Bengt Jangfeldt. Och vid Bokcirkelns fjärde träff fortsätter Jan Guillou, Carin Mannheimer och Åsa Linderborg att energiskt vända ut och in på både Marilyn Monroe och Joyce Carol Oates roman Blonde. Cirkelledare är Marie Lundström.
Samtal med Sara Stridsberg om hennes nya roman Darling River. Uppläsare Hanna Carlander. Pgmledare ulla Strängberg I Klassikerrummet samtal om Tommasi di Lampedusas Leoparden med Mikael Timm och Mia Törnqvist. Pgmeldare Maarja Talgre. Sara Stridsberg, som fick Nordiska Rådets pris för Drömfakulteten 2007, kommer nu med sin tredje roman, Darling River. Det är en fri fiktion kring Vladimir Nabokovs Lolita från 1955. Romanen väckte anstöt då den kom ut och förbjöds i USA. Fortfarande är Lolitagestalten mytomspunnen, trots att de sexuella tabuna rasat. Övergrepp mot barn väcker avsky även idag, men samtidigt är vår kultur genomsyrad av symboler kring barns sexualitet. Sara Stridsberg ville undersöka skammen i att bli en vuxen kvinna, en ruttnande ros - hon ville följa Lolita hela vägen till graven, genom den brutalitet som slutar med barnsängsdöden. Hos Sara Stridsberg var Nabokovs språk ingången till romanen, som består av fyra berättelser som speglar varann. Hon samtalar med Ulla Strängberg om språkets förförelse och möjligheten till lögn och förställning, och om våldet, som paradoxalt nog kan utgöra en slags tröst i världen. Klassikerrummet I Klassikerrummet diskuterar Maarja Talgre Leoparden av Giuseppe Tomasi di Lampedusa tillsammans med Mikael Timm och dramatikern Mia Törnqvist. Leoparden från 1958 räknas till en av höjdpunkterna i 1900-talets italienska litteratur och blev omedelbart en stor publikframgång både i Italien och internationellt. Romanen är en bred släktkrönika från Sicilien om en aristokratisk familj och dess undergång, när den nya tiden med Italiens enande bryter in på 1860-talet. Författaren var själv en lärd aristokrat som hatade Mussolini. Vad han skulle ha sagt om Berlusconi kan man bara spekulera om. Viscontis legendariska filmatisering från 1962 med Burt Lancaster, Alain Delon och Claudia Cardinale gjorde romanen ännu mer berömd.
Den unga finsk-estniska författaren Sofi Oksanen har tagit den litterära världen med storm. Hennes nya roman Utrensning om mötet mellan det jagade traffickingoffret Zara och den åldrade Aliide på den estniska landsbygden 1992 är spännande som en thriller. Brutaliteten, det sexuella våldet och förräderiet finns inte bara i Zaras värld utan också i Aliides förflutna då Sovjetunionen ockuperade Estland. Oksanen håller läsaren i ett järngrepp vare sig hon skildrar en envis spyfluga i köket eller en äcklig hallick i bilen. Samtidigt uttrycker hon ett nationellt trauma. Boken är flerfaldigt prisbelönt och nominerad till Nordiska rådets pris. Den har också blivit en bestseller och sålts till 27 länder däribland USA. Maarja Talgre har träffat Sofi Oksanen i hemstaden Helsingfors. Som uppläsare medverkar Jane Friedman.
Biblio 20100201 Pär Thörn och Alice i Underlandet i Klassikerrummet En av de roligaste och mest infallsrika författarna just nu heter Pär Thörn. I sin nya bok Land skall med lag byggas undersöker han hur saker förändras .Vi har pratat med honom om arbetsmetoder och politik. Och Klassikerrummet försjunker i den omtumlande boken Alice i Underlandet av Lewis Caroll. När Alice ramlar ner i kaninhålet är inget längre sig likt. Vad händer med Maarja Talgre och hennes gäster Göran Everdahl när de går runt i Underlandet? Gränserna för vad som är en bok ändras hela tiden och just nu är bokutgivningen studsigt experimentell. En av de roligaste och mest infallsrika författarna just nu heter Pär Thörn. I sin nya bok ”Land skall med lag byggas” undersöker han hur saker förändras genom att blanda allt från dikter på syldaviska (ett påhittat språk hämtat ur Tintinserierna) och foton på centerpartister med en miniroman om den påhittade Josef Ström. Vi har pratat med honom om mönster, arbetsmetoder och politik. Klassikerrummet försjunker i den omtumlande boken ”Alice i Underlandet” av Lewis Caroll. En klassiker som fascinerat ända sen den gavs ut 1865. När Alice ramlar ner i kaninhålet är inget längre sig likt. Vad händer med Maarja Talgre och hennes gäster Göran Everdal och Anneli Dufva när de går runt i Underlandet? Och vem är egentligen Alice? Programledare: Louise Epstein och Jenny Teleman
Biblioteket: Marie Norin och Sigrid Unsets roman Jenny i Klassikerrummet I poeten Marie Norins romandebut Kupa kliade det alltmer över hela kroppen på den instängde huvudpersonen. Nu är Norin tillbaka med dubbelromanen "Djuraffär" där obesvarad kärlek och inkontinens plågar ensamma män. Vi träffade henne för att tala om det tvetydiga relationen till instängda husdjur, dockors hemliga liv och den stora njutningen i att stryka i en text. Klassikerrummet läser "Jenny" från 1911, den norska författaren och nobelpristagaren Sigrid Undsets publika genombrott. Boken handlar om den unga kvinnliga konstnären Jenny som vill ta ödet i egna händer. Hon längtar efter den stora kärleken men samtidigt vill hon ta hand om sitt oäkta barn. Kunde en kvinna ostraffat förverkliga feministernas idéer är Undsteds fråga. Och vad tänker Maarja Talgre och hennes gäster Mark Levengood och Elin Claeson om bokens sorgliga slut? Programledare: Jenny Teleman I poeten Marie Norins romandebut "Kupa" var bokens huvudperson instängd hos en obehaglig kvinna med makt. Det kliade allt mer och inget var säkert. Nu är Norin tillbaka med dubbelromanen "Djuraffär" där obesvarad kärlek plågar ensamma människor. Vi träffade henne för att tala om det tvetydiga relationen till instängda husdjur, dockors hemliga liv och den stora njutningen i att stryka i en text. Klassikerrummet läser "Jenny" från 1911, den norska författaren och nobelpristagaren Sigrid Undsets publika genombrott. Boken handlar om den unga kvinnliga konstnären Jenny som vill ta ödet i egna händer. Hon längtar efter den stora kärleken men samtidigt vill hon ta hand om sitt "oäkta" barn. Kunde en kvinna ostraffat förverkliga feministernas idéer är Undsteds fråga. Och vad tänker Maarja Talgre och hennes gäster Mark Levengood och Elin Claeson om bokens sorgliga slut? Programledare är Jenny Teleman
Barnboksspecial med julklappstips i Nya Vågen. Årets barn och ungdomsböcker ligger i blanka lockande högar. I juletider köps de som mest. Många söker den rätta boken till sina älskade barn och ungdomar. Men vilka är bra? Hur ser årets trender och tendenser ut? Och vill barnen läsa det de vuxna köper? Maarja Talgre med experterna Lotta Olsson, kritiker i Dagens Nyheter, och Dag Hedberg, bibliotekarie granskar, diskuterar och ger julklappstips. Au contraire: Kersin Wixe om Nobelfesten. Årets barn och ungdomsböcker ligger i blanka lockande högar. I juletider köps de som mest. Många söker den rätta boken till sina älskade barn och ungdomar. Men vilka är bra? Hur ser årets trender och tendenser ut? Och vill barnen läsa det de vuxna köper? Maarja Talgre med experterna Lotta Olsson, kritiker, och Dag Hedberg, bibliotekarie granskar, diskuterar och ger julklappstips.
Biblio med Klassikerrum 20091120 Frihet och modernism i Paris Många litteraturintresserade har drömt om Paris under mellankrigstiden. Här hände det grejer. Modernistiska mästerverk skrevs och det var fullt möjligt att stöta ihop med författare som James Joyce, Gertrude Stein, Ernst Hemingway och Djuna Barnes. Biblioteket har läst några nyutkomna böcker som skrivits av dem som var med. Och Klassikerrummet handlar om Nattens skogar av Djuna Barnes . Romanen är numera kultbok, hyllad för sin sexuella öppenhet och rytmiska prosa. Men när den utgavs 1936 var den kontroversiell eftersom den skildrade lesbisk kärlek. Många litteraturintresserade har drömt om Paris under mellankrigstiden. Här hände det grejer. Modernistiska mästerverk skrevs och det var fullt möjligt att stöta ihop med författare som James Joyce, Gertrude Stein, Ernst Hemingway och Djuna Barnes. Biblioteket har läst några nyutkomna böcker som skrivits av dem som var med. ”Shakespeare and Company” är den legendariska bokhandlaren Sylvia Beachs självbiografi och vi har svaret på varför hon skriver mer om James Joyce än om sig själv. Många har hört talas om Gertrud Stein men få har läst henne och nu finns hennes bok ”Paris, Frankrike” på svenska för första gången. Vi har läst den och funderat över hur hon gör när hon tänker. Medverkar gör poeterna Athena Farrokhzad och Hanna Nordenhök samt förläggaren Jonas Ellerström. Och Klassikerrummet handlar om ”Nattens skogar” av Djuna Barnes . Romanen är numera kultbok, hyllad för sin sexuella öppenhet och rytmiska prosa. Men när den utgavs 1936 var den kontroversiell eftersom den skildrade lesbisk kärlek. Därför hade den refuserats under många år. Den inte helt lättforcerade berättelsen bygger på den amerikanska författaren Djuna Barnes stormiga passionshistoria med skulptören Thelma Woods. Djuna Barnes räknas idag till de betydande modernisterna. Och nu är det inte bara hennes manliga kollegor som James Joyce och Ezra Pound som får uppmärksamhet. Gäster hos Maarja Talgre är Katarina Wikars och författaren Jonas Brun. Programledare: Louise Epstein
För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker. Dag Solstad är författaren som inte längre vill skriva romaner. Hans böcker har titlar som "Gymnasielärare Pedersens redogörelse för den stora politiska väckelsen som har hemsökt vårt land." När han nu har skrivit en icke-roman, Armand V, knyter han ihop 60-talet med samtiden. Hans egen programförklaring lyder: "Jag försöker finna ett språk där det inte finns." Ulla Strängberg tog en promenad med Dags Solstad i kvarteren kring Majorstua i Oslo där allt hände på 60-talet. I Klassikerrummet samtalar Mikael Timm med Jan Stolpe om nyöversättningen av Albert Camus Främlingen. Programledare är Maarja Talgre.
Biblio 20091116 Steve Sem-Sandberg intervjuas av Maarja Talgre Steve Sem-Sandberg har fått sitt stora internationella genombrott med De fattiga i Lodz. Romanen om det judiska getto som nazisterna inrättade i den polska staden har redan sålts till 16 länder, däribland USA, Storbritannien, Tyskland och Israel. Den har också nominerats till Augustpriset. Det är en roman om livet i den avspärrade stadsdelen, om det mördande slavarbetet och svältdöden, men också om överlevnad och livsvilja. Sem-Sandberg närgranskar också gettots av nazisterna tillsatta ledare Chaim Rumkowski och hans svårtydda roll. Trodde han på sin självvalda roll av räddare genom att göra gettot högproduktivt eller var han en medveten förrädare? Uppläsare: Helge Skoog. Steve Sem-Sandberg har fått sitt stora internationella genombrott med "De fattiga i Lodz". Romanen om det judiska getto som nazisterna inrättade i den polska staden har redan sålts till 15 länder, däribland USA, Storbritannien, Tyskland och Israel. Den har också nominerats till Augustpriset. Det är en roman om livet i den avspärrade stadsdelen, om det mördande slavarbetet och svältdöden, men också om överlevnad och livsvilja. Sem-Sandberg närgranskar också gettots av nazisterna tillsatta ledare Chaim Rumkowski och hans svårtydda roll. Trodde han på sin självvalda roll av räddare genom att göra gettot högproduktivt eller var han en medveten förrädare? Steve Sem-Sandberg samtalar med Maarja Talgre. Uppläsare är Helge Skoog.
Maarja Talgre har läst Simone de Beauvoirs debutroman Den inbjudna. Inte oväntat handlar den i skönlitterär form om den berömda "pakten" mellan Sartre och Beauvoir. Enligt den skulle de två arbeta och leva tillsammans i intimitet och solidaritet, men dom skulle också få ha förhållanden vid sidan av. Bara de berättade allt för varandra och inte smusslade. Oavsett om debutboken är svag eller inte rubbar det inte vår uppfattning om de Beauvoir som en banbrytande tänkare. Hon är skärpt, vacker, och somliga av oss - Maarja Talgre är själv en av dem - tycker synd om henne för att Sartre var en sådan omogen mansgris. Ge gärna Sartre en känga för att han var en så omogen mansgris men säg inte ett ont ord om de Beauvoir! Gör alltså inte som författaren Arthur Koestler gör i sin självbiografi. I tredje delen Främlingen vid torget från 1984. Här finns en elak och rolig skildring av den sura glädjedödaren Simone och hennes, som han kallar det "intellektuella svartsjuka" mot Koestler och hans vänskap med Sartre. Men är det i själva verket de Beauvoirs påstådda stalinism som ligger bakom Koestlers illvilja? Au contraire! Lyssna på Maarja Talgres inslag.
iblioteket 12/10 09 ägnades den mexikanske författaren David Toscana och Bokcirkeln del 2 David Toscana är ett av den mexikanska prosans mest spännande namn idag. Han har brutit med den s k magiska realismen och är besatt av döden. Ulla Strängberg har träffat Toscana. I Bokcirkeln del två har de tre läsande författarna Göran Greider, Helena Henschen och Jonas Karlsson hunnit fram till sidan 433 i Thomas Manns roman Buddenbrooks om en förmögen borgerlig familjs nedgång och fall för mer än hundra år sedan. Men mycket av ekonomisk kris, utbrändhet och pliktmänniksor känner vi igen från vår egen tid. Cirkelledare är Marie Lundström och redaktör Maarja Talgre. Ett av de mest spännande namnen i den nya latinamerikanska prosan är mexikanen David Toscana. Han bryter med den så kallade magiska realismen, som blev ett kännetecken på 1960-talet. Toscanas romaner utspelar sig i gränstrakterna mellan USA och norra Mexiko och flödar av svart komik och det karga landskapets udda karaktärer. Döden är ett återkommande tema. I den nya romanen, "Den siste läsaren", hittas en död flicka i en uttorkad brunn. Ulla Strängberg har träffat David Toscana och undrar varför han är besatt av livets upphörande. Bokcirkeln är i full gång och de tre läsande författarna Jonas Karlsson, Helena Henschen och Göran Greider knådar sina hjärnor med turerna hos familjen Buddenbrooks! Häng med in i Thomas Manns runt hundra år gammal berättelse om sådant vi tampas med också idag: Ekonomisk oro, omöjlig kärlek, själsliga kriser och utbrända pliktmänniskor. Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Anna Tullberg
Klassikerrummet - Carin Mannheimer, dramatiker och Mattias Berg diskuterar Victoria Benedictssons roman "Pengar" med programledaren Maarja Talgre. Romanen kom 1888 och angriper med humor och ilska det lagliga kvinnoförtrycket i dåtidens Sverige. Mässan 25 år hur blev det så här? Bok- och Biblioteksmässan firar 25-års jubileum. Samtal om mässan förr och nu, vad hände med kritiken, bojkotterna och skandalerna? Svante Weyler, förläggare, fd. förlagschef och fd. kulturchef och utrikeskorrespondent SR samt Anna Falck, VD för Bok- och Biblioteksmässan pratar om mässans 25-åriga historia med Elin Claeson och Karsten Thurfjell Hur överlever man 4 dagar på mässan? Rolf Classon, serietidningsguru, startade Galago 1979 och har sedan dess drivit både Tago Förlag och Kartago Förlag berättar hur man överlever 4 dagar i mässvimlet, tips och råd till nästa gång! Samtal med Elin Claeson och Karsten Thurfjell. Programledare: Marie Lundström och Maarja Talgre
Måns Westfelt har vid fyllda 81 hunnit med det mesta under sina 60 år som skådespelare och regissör. Han har upplevt det auktoritära 50-talet, det upproriska samhällstillvända 60-talet och allt som följt därefter. Han har spelat de stora klassikerna och han har varit med i samhällengagerad gruppteater. Teaterscener som Dramaten och stadsteatrarna i Göteborg och Stockholm har alltid varit hans hem, men han har gjort många roller också på film, i TV-serier och radio. Han lever helst i nuet och njuter fortfarande av senaste rollen: som den gamle blinde författaren Borges på Aliasteatern i Stockholm. Måns Westfelt har hunnit med det mesta under sina 60 år som skådespelare och regissör. Han har upplevt det auktoritära 50-talet, det upproriska, samhällstillvända 60-talet och allt som följt därefter. De stora teaterscenerna som Dramaten och stadsteatrarna i Göteborg och Stockholm har varit stommen i hans teaterliv, men han har också gjort många roller på film, i TV och radio. Nu vid fyllda 81 är han i full gång med repetitionerna av en ny pjäs på den teater som blivit hans hemvist på senare år: Aliasteatern i Stockholm. Maarja Talgre har träffat Måns Westfelt.
Biblio 090907 Kerstin Ekman och Dr Jekyll och Mr Hyde. Intervju med Kerstin Ekman aktuell med romanen Mordets praktik. Klassikerrummet om Robert Louis Stevensons roman Dr Jekyll och Mr Hyde. Han kallar sig för den ideale läsaren, läkaren Pontus Revinge. Han har fått Hjalmar Söderbergs bok Doktor Glas på hjärnan. I Revinges förvridna värld behöver man inte förhålla sig till en moral, inte så länge man har en ask med kaliumcyanid i fickan... Möt Kerstin Ekman och hör om hennes version av doktorn som utnyttjar sin makt som herre över liv och död i nya romanen "Mordets praktik". I Klassikerrummet diskuterar Göran Everdahl och Mats Arvidsson Robert Louis Stevensons "Dr Jekyll och Mr Hyde" med Maarja Talgre. Boken om den trevlige doktor Jekyll, som uppfinner ett elixir för att kunna locka fram sin nattsida Hyde, kom redan 1886 och har filmats 123 gånger. Författaren ville visa att varje människa rymmer både ondska och godhet, men ofta har allegorin tolkats som en guide till det viktorianska samhället eller som ren skräckromantik. Programledare Anna Tullberg.
Biblio 090831 Kerstin Strandberg och Gullivers resor. Intervju med Kerstin Strandberg aktuell med romanen Silkespappersmönstret. Sedan Klassikerrummet om Johanthan Swifts roman Gullivers resor. Kerstin Strandberg är en av Sveriges mest originella författare. Sedan debuten 1967 har hon gett ut en mängd böcker, alla fulla av överraskningar och skrivna på ett klart språk. Hon återanvänder ofta sina romanpersoner och låter läsarna upptäcka nya sidor hos dem i nästa bok. Nyligen kom hennes elfte roman ”Silkespappersmönstret” som är en fristående berättelse om familjen Haverdalius i Lund. Louise Epstein har träffat Kerstin Strandberg och pratat om självförtroende, berättande och konstruktionen av en roman. Klassikerrummet handlar om ”Gullivers resor” av Jonathan Swift som de flesta idag tänker på som barnbok. Boken handlar om skeppsläkaren Gulliver som lider skeppsbrott och blir fånge i Lilliputtarnas land. Men ursprungsversionen som kom 1726 var inte alls riktad till barn utan den var en besk samhällssatir för vuxna. På 1700-talet kunde det vara farligt att kritisera samhället öppet även i västvärlden och därför valde författaren att angripa de sociala missförhållandena på Irland i allegorins form. Gäster hos Maarja Talgre är Mattias Berg och Claire Wikholm.
Bibl 20090601 Olof och Lena Landström, Klassikerrummet. Bilderboksskaparna Olof och Lena Landström intervjuas av Anna Tullberg. I Klassikerrummet diskuterar Anna Karin Palm och Mikael Timm Rött och svart med Maarja Talgre. Böckerna om pojken Nisse eller fåren Bu och Bä har många fans i alla åldrar. Författarna och konstnärerna Olof och Lena Landström är mästare på samspelet mellan text och bild. I deras bilderböcker lämnas precis lagom mycket utrymme åt läsarens egen fantasi för att man ska ha lust att läsa böckerna många gånger. Nu kommer "Piggor och suggor". Hur går det till när de gör sina böcker? Och var får de sina idéer ifrån? Vi har gjort ett arbetsplatsbesök. En annan litterär arbetsplats är tidskriften OEI, som blev Årets kulturtidskrift 2008. Vi har varit med på ett redaktionsmöte för att undersöka hur det går till när de planerar ett nytt nummer. Klassikerrummet ägnas ett av den franska litteraturens mästerverk; "Rött och svart" av Stendhal. Den utkom 1830 och beskriver en ung strebers uppgång och fall och hans glödande passion för kvinnor och makt. Men den handlar också om drömmarna, klasstriderna och den politiska opportunismen i restaurationens Frankrike. Författaren satsade sin samlade livserfarenhet och sitt krossade hjärta i projektet och skrev en roman som är modern än idag. Maarja Talgres gäster är Mikael Timm och författaren Anna Karin Palm. Programledare: Anna Tullberg
Snittet: Mira Bartov - operachef och världsförbättrare. Mira Bartov är övertygad om att vi blir bättre människor av opera. Hon har varit konstnärlig chef för Folkkoperan i Stockholm i snart ett år och är full av idéer om repertoaren och om hur man kan bredda publiken. Under vårens repetitioner med Georges Bizets Pärlfiskarna besöker hon och sångarna skolor och äldreboenden och ber dem definiera lycka. Längtan efter lycka är ett viktigt tema i operan men också i våra liv i dag. Det är just under svåra tider och kriser som vi har möjlighet att tänka efter vad som är viktigt i vårt samhälle 2 säger Mira Bartov som med sina 32 år är en ovanligt ung ledare. Just därför hoppas hon kunna locka ungdomen till operan. Maarja Talgre har träffat henne. Klassikern den här veckan handlar om ett av Jugendarkitekturens märkligaste verk: Kyrkan i Steinhof, Wien, av Otto Wagner. Kyrkan var färdig 1907. Med sin blandning av strama vita marmorytor och ett överdåd av guld och stiliserade blommor väckte
Ett program om den franske poeten Charles Baudelaire av Maarja Talgre Trots sin dysterhet, eller kanske delvis tack vare den, har den franske poeten Charles Baudelaire fortsatt inspirera andra berömda poeter, tonsättare och vanliga läsare.Hans diktsamling Onda blommor från 1857 blev banbrytande och delvis förbjuden när den kom. Baudelaire dömdes för osedlighet och hädelse och förblev bitter livet ut. Den dystre dandyn missbrukade droger och dog i förtid utan att veta att han var ”den lyriska modernismens fader”. Maarja Talgre gör ett kärleksfullt porträtt av den förgrämde poeten med hjälp av uppläsaren Staffan Göthe och DN:s litteraturkritiker, professor Anders Cullhed.
Biblioteket med Klassikerrummet Historien är full av misstag, meningslösa attentat och illa skötta krig. Varför är det svårt att handla rätt moraliskt och politiskt när vi befinner oss mitt i ett komplicerat historiskt skeende? Vi diskuterar frågan utifrån två nya böcker om andra världskriget. Yukiko Duke har skrivit om kriget sett ur Japans perspektiv och Ann-Marie Ljungberg har skildrat attentatet mot Norrskensflamman i en ny roman. Klassikerrummet diskuterar Boccacios Decamerone. De livsbejakande, äventyrliga och ofta våldsamma historierna i boken skrevs ner på italienska i en tid då latinet var lärdomens språk. Författaren syfte var att underhålla damer av god familj, men succén sprängde både köns- och bördsgränserna. Mattias Berg, Maarja Talgre och Claire Wikholm har läst en prisbelönt svensk nyöversättning av boken.
Biblioteket med Klassikerrummet För några år sedan gjorde den norske författaren Henrik Langeland stor succé med romanen Wonderboy. Hans nya bok heter Manuskriptet och utspelar sig på den litteraturvetenskapliga institutionen på universitetet i Oslo. Huvudpersonen blir kär i sin elev och hittar ett dokument från 1600-talet som kan göra honom berömd. "Mitt ansvar är att skriva böcker som är spännande, har en bra handling och ett språk på hög nivå", säger Henrik Langeland. Vi har träffat honom i Oslo. I Klassikerrummet läser Maarja Talgre och hennes gäster, Ulrika Knutson och Gunnar Bolin, Eyvind Johnsons bok Drömmar om rosor och eld från 1949. Det är en mörk bok om häxprocesser i en sydfransk stad i början av 1600-talet. Den framgångsrike, fritänkande prästen Urban Grainier vågar trotsa celibatet och blir därför bränd på bål. Programledare Anna Tullberg.
Vad är en barndomsskildring? Del 1.Juldagen, torsdagen den 25 december 11.03 & 20.03 & Annandagen, fredagen 26.12 23.30Författarna Beate Grimsrud och Jonas Hassen Khemiri läser och berättar. Redaktionen för Barnen önskar alla sina lyssnare en Riktigt God Jul och Gott Nytt År med att sända två uppskattade program om barndomskildringar igen. Vad passar väl bättre än att läsa en god bok under helgerna? Maarja Talgre från Kulturredaktionen och Ylva Mårtens tittar på barndomen sådan den skildras i några moderna svenska barndomsskildringar. I det första programmet möter vi Beate Grimsrud född 1963, som i ”Jag smyger förbi med en yxa” skildrar flickan Lydias uppväxt på 70-talet i en barnrik och mycket originell familj. Jonas Hassen Khemiri, född 1978 berättar i både ”Ett öga rött” och ”Montecore” om pojkar med rötter i andra kulturer än det svenska folkhemmets. Och med sin raffinerade lek med språket visar han på ett annat Sverige än där Harry Martinssons sockenbarn levde. Hur använder dagens författare sin egen barndom i skönlitterär form? Och varför blir de flesta av oss så personligt berörda av just en barndomsskildring? Vad tycker du? Finns det någon barndomsskildring som betytt särskilt mycket för just dig. Ring, mejla eller skriv till oss! 08/784 16 84, barnen@sr.se eller Barnen, Sveriges Radio, 105 10. Programmet sändes första gången i april 2008. Då hörde många lyssnare av sig med sina tips på bästa barndomsskildring. Läs och Lyssna! Programledare Ylva Mårtens och Maarja Talgre
Nya Vågen plockar ur årets stora skörd av barn och ungdomsböcker (2008) och ger sina personliga julklappstips. De diskuterar också de synbara tendenserna i förlagens utgivning. Har de senaste årens satsning på säkra kort som barndeckare, klassiska sagor och kokböcker hållit i sig? Eller har det hänt något nytt? Au contraire: Jenny Teleman om Elsa Beskow. Medverkar gör Pia Huss och Göran Sommardal och programledare är Maarja Talgre. Barnbokskritikern Pia Huss, Göran Sommardal och Maarja Talgre plockar ur årets stora skörd av barn och ungdomsböcker och ger sina personliga julklappstips. De diskuterar också de synbara tendenserna i förlagens utgivning. Har de senaste årens satsning på säkra kort som barndeckare, klassiska sagor och kokböcker hållit i sig? Eller har det hänt något nytt?
Biblioteket med Klassikerrummet Ibland är historien extra tydlig i skönlitterära verk. Vi har träffat den tjeckiske författaren Jáchym Topol vars första roman på svenska, "Nattarbete", handlar om den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968. Hur har hans egna minnen blivit litteratur och vilka fördelar har det att skildra historien med ett barns ögon? Den tyske författaren Ingo Schulze föddes i Dresden i dåvarande DDR och hans senaste bok på svenska "Mobilen - 13 historier på gammalt manér" skildrar människor vars liv förändras i grunden. Vi har pratat med honom om Tysklands förändring och hur det har påverkat hans sätt att skriva. Klassikerrummet ger sig i kast med "Tidmaskinen" av H G Wells som väckte sensation när den kom ut i England 1895. Den kombinerar skarp samhällskritik med science fiction. Boken om de vackra parasiterna som äts upp av de fula arbetarna fick mängder av läsare och gjorde H G Wells berömd. Gäster hos Maarja Talgre är Mats Arvidsson och Ola Larsmo. Program
Barnen ställer idag frågan: Vad är en barndomsskildring? Del 2 Författarna Elsie Johansson och Magnus Florin läser och berättar. Programledare Ylva Mårtens och Maarja Talgre.