Podcasts about venedigbiennalen

Det är ovanligt med svenska filmer på SXSW, en av världens ledande festivaler i Austin Texas, men nu har Hemmet visats för publik för första gången! Hur togs den emot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson är på plats i Austin, Texas, och rapporterar från festivalen. Den svenska filmen "Hemmet", som bygger på Mats Strandbergs bok, är ett slags skräckfilm som utspelar sig på ett demensboende och Roger Wilson har bland annat träffat regissören Mattias J. Skoglund och huvudrollsinnehavare Philip Oros och Gizem Erdogan. Vad har det för betydelse för en film att ha världspremiär på SXSW? I Austin tävlar också Sarah Klangs musikvideo "Other girls" och i Global – sektionen för konstnärliga internationella filmer – visas Victoria Verseaus "Trans memoria" om vad det innebär att vara transkvinna.VALERIA MONTTI COLQUE – ”EN CARL LARSSON FÖR VÅR TID”Just nu pågår den hyllade utställningen Cosmonación – Modersberget på Bonniers konsthall i Stockholm med verk av den svensk- chilenska konstnären Valeria Montti Colque. Delar av utställningen visades på den chilenska paviljongen på Venedigbiennalen 2024 och tar upp teman som migration, diasporan och tillhörighet. Kulturredaktionens kritiker Mårten Arndtzén har varit där.STRIDEN OM HILMA AF KLINTS KONSTDet har stormat ganska rejält kring den svenska världsberömda konstnären Hilma af Klint de senaste åren. Konflikterna har avlöst varandra och nu har Erik af Klint, styrelseordförande i stiftelsen Hilma af Klints verk, ansökt till rätten om att hans fyra styrelsekollegor ska entledigas. Han menar att stiftelsens stadgar inte medger att Hilma af Klints konst visas publikt, utan enbart för "andligt sökande" – en ståndpunkt som mött starkt motstånd i styrelsen. Mårten Arndtzén har följt kontroverserna och drar upp konfliktlinjerna i dagens P1 Kultur. Vad kan stridigheterna få för konsekvenser för konstpubliken? STOR CARAVAGGIO-UTSTÄLLNING I JUBELÅRETS ROMCaravaggio 2025 - så heter den stora utställningen som precis öppnat i Rom och som ger plats åt en av konsthistoriens stjärnor från barocken. Man får följa konstnären från genombrottet till de allt mörkare målningarna mot slutet hans liv. Med på utställningen är också ett par nyupptäckta målningar. Radions Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg har sett utställningen tillsammans med konstvetaren och kritikern Linda Fagerström.OBS-ESSÄN: KATARINA WIKARS OM EN ARMÉ AV TRASIGA LEKSAKEREn planet av plast heter OBS serie den här veckan och i dag ska det handla om leksaker. Leksaker speglar inte sällan en vuxenvärld som kommer paketerad och klar. Katarina Wikars får kontakt med en gammal marsian i plast och påbörjar en undersökning av leksakernas hemliga liv.Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Bulgarien hade bland de värsta straffarbetslägren i hela gamla östblocket. Det här är ett oskrivet kapitel i Bulgariens historia som nu berättas av överlevande i en installation på Venedigbiennalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Straffarbetslägren i Bulgarien drabbade alltifrån dem som jobbade politiskt till muslimer, homosexuella och nationella minoriteter. Lägren var i drift ända fram till murens fall 1989.Bulgariska myndigheter har försökt utplåna spåren efter lägren. Dels genom att återställa platserna där lägren låg, men det bulgariska inrikesministeriet såg också till att förstöra 40 procent av säkerhetspolisens arkiv i hela landet samtidigt. Det här skedde samtidigt som Bulgarien skulle bli ett demokratiskt samhälle.I Bulgariens paviljong på årets Venedigbiennal berättas historien om lägren av överlevande vittnen. Bakom står en grupp av konstnärer och akademiker som under lång tid arbetat för att få reda på sanningen om lägren. De heter Krasimira Butseva, Julian Chehirian och Lilia Topouzova.Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har sett utställningen och träffat två av personerna bakom verket som bär namnet ”The Neighbours”.

Amanda Bergman är mest känd som sångare i bandet Amason men hon har gett ut solo musik tidigare, både under pseudonymer och under eget namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senast hon släppte ett helt solo-album var för 8 år sedan, då med den hyllade skivan ”Docks”. Men nu i veckan släpps uppföljaren ”Your Hand Forever Checking On My Fever” – ett hommage till hennes pappa som gick bort 2022.SOMMARJAZZ – MÄRET ÖMAN TIPSAR!Sommaren är en perfekt tid för oss att ta oss an gamla klassiker som har legat på att se, läsa och lyssna på listan. Jazzradions Märet Öman gästar dagens program för att tipsa om några gamla jazzklassiker som är som gjorda för sommarlyssning.KOMMUNISMENS TERROR PÅ KONSTBIENNALEN I VENEDIGEtt av de mer spännande momenten under Venedigbiennalen är att gå runt på stan och hitta de paviljonger som hyrt in sig i olika palats och kulturinstitutioner. Det är ofta där - man möts av överraskningar.Så var det för vår reporter Cecilia Blomberg när hon av en slump gick förbi Bulgariens paviljong och blev kvar där en lång stund och även träffade två av konstnärerna.Följ med in till The Neighbours - Grannarna - Bulgariens utställning på årets Konstbiennal i Venedig.100 ÅR SEDAN KAFKAS DÖDDen 3 juni var det 100 år sedan den tjeckiske författaren Franz Kafka dog. Detta uppmärksammas bland annat genom att OBS essäerna har Kafka som tema.Men vem hade han varit om han hade levt idag? Och hur är det att leva ett helt liv med Kafka?Vi gästas av kulturskribenten och författaren Cecilia Hansson som beskriver sig själv som besatt av Kafka. Dessutom kommer hon ut med en ny bok i augusti, ”Kafkalungan” där hon gett sig ut på en resa i Europa på jakt på Franz Kafka.ESSÄ: KAFKA VAR EN MYCKET JUDISK ATEIST”Vad har jag gemensamt med judarna? Jag har ju knappt något gemensamt med mig själv och borde bara ställa mig alldeles tyst i ett hörn, nöjd med att kunna andas.”Så skrev Franz Kafka i sin dagbok, 30 år gammal. Men sedan Kafkas verk började läsas med hans judiska arv i åtanke öppnade sig nya skikt i litteraturen. Filosofen Ulrika Björk berättar mer i dagens essä.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Två år har gått sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Det märks också i konsten där både ilska och uppgivenhet uttrycks. På årets Venedigbiennal är den ukrainska närvaron stor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid sidan av den egna paviljongen, har Polen upplåtit sin paviljong åt den Ukrainska Open group. Och i en fristående utställning har Pinchuk Art Center från Kyev gjort en påkostad grupputställning med titeln ”From Ukraine: Dare to Dream”.Cecilia Blomberg tar oss med till den ukrainska konsten på årets Venedigbiennal, där hon har träffat flera av konstnärerna och pratat om vad som engagerar dem just nu.

På söndag hålls den allra sista gudstjänsten i den ikoniska träkyrkan i Kiruna sen ska den flyttas till säker mark, i den nya delen av staden. Hur ska det egentligen gå till att flytta en 40 meter bred kyrka i ett stycke och vad är det stora kulturvärdet som motiverar flytten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur är idag på plats i Kiruna tillsammans med Stefan Holmblad, projektledare för kyrkflytten och Maria Strålberg, kulturmiljökonsult. LJUD AV KRIG NÄR UKRAINA DELTAR I VENEDIGBIENNALENEn skulptur i form av en orgel, men där spetsen av orgelpiporna består av ytterskalet av ryska missiler. En film där ukrainare i exil härmar ljudet av kriget – artilleribeskjutning, flyglarm och missiler. I Ukrainas bidrag på Venedigbiennalen handlar om krigets ljud. THE SYMPATHIZER: PULITZERPRISAD SPIONROMAN BLIR TV-SERIEI veckan visades det sista avsnittet av The Sympathizer – en serie baserad på den Pulitzerprisade romanen av amerikansk-vietnamesiska författaren Viet Thanh Nguyen.ESSÄ: DEN QUEERA LITTERATURENS SMUTSROSA MISSLYCKANDENDubbelliv, avslöjande, konfrontation och försoning. Att ”komma ut” bär på en oemotståndligt kraftfull dramaturgi. Kristofer Folkhammar ser hur brottet med normen blir mindre heroisk i ny litteratur.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Det är alltid bäst att börja i källaren om man ska prata om Storbritanniens människor och historia. Det säger Sir John Akomfrah om sin utställning på årets Venedigbiennal till P1 Kulturs Cecilia Blomberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Listening All Night To The Rain” så heter Sir John Akomfrahs utställning i Storbritanniens paviljong på årets Venedigbiennal, producerad av British Council. Där återkommer han till ämnen som migration, rasism och klimatkrisen. En utställning som är en resa genom rum fyllda med videoskärmar inspirerade av renässans altartavlor.Det är som en mosaik av bilder att röra sig genom, samtidigt som en ofta brutal historia tar plats.Cecilia Blomberg fick en intervju med John Akomfrah på Venedigbiennalen. Han är en av vår tids mest hyllade konstnärer som med ett kraftfullt visuellt språk skapar verk som både är meditativa och djupt samhällskritiska.”Jag är inte intresserad av att bara kasta ut ett ämne, utan jag måste alltid en form som är övertygande för det jag vill berätta”, säger John Akomfrah.

Förhandssnackisen i Cannes, The Apprentice av Ali Abbasi, har visats och även om reaktionerna var blandade, är intresset stort detta amerikanska valår. Filmen handlar trots allt om Trump. P1 Kultur är på plats och rapporterar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ali Abbasi, den dansk-iranska filmregissören – som också har rötter i Sverige – ligger bakom filmer som till exempel ”Gräns” och ”Holy spider”. Hans nya film, ”The Apprentice” om den unga Donald Trump har väckt mycket uppmärksamhet redan före premiären och i måndags var det så dags för den första visningen på Cannes filmfestival. Talespersonen för Trumps återvalskampanj har redan flaggat för att Ali Abbasi kommer att stämmas för ”lögner” och trots att omdömena om filmen varierat, är intresset stort. P1 Kulturs Björn Jansson är på plats och berättar mer om både filmen och reaktionerna, men har också träffat Svenska Filminstitutets nya VD, Anna Croneman, som varit i Cannes många gånger men som är där för allra första gången i sin nya roll. Hur är det? Dessutom har filmregissör Ruben Östlund lanserat sitt nya projekt, vad är det filmstjärnan Kirsten Dunst ska göra där? BRITTISKA KONSTSTJÄRNAN JOHN AKOMFRAH PÅ VENEDIGBIENNALEN John Akomfrah - eller Sir John Akomfrah som han kan titulera sig numera - är ett av samtidskonstens stora namn. Hanas karriär tog fart på 80-talet tog Akomfrahs konstnärliga karriär fart då han var med och skapade Black audio film collective. Den första film han fick stor uppmärksamhet för var ”Handsworth song” 1985 som handlade om efterspelet till upploppen i Birmingham och London några år tidigare. Redan då hade John Akomfrah hittat sitt sätt att arbeta med en blandning av eget filmat material och material ur arkiven. Nu har han i decennier varit med på de stora biennalerna och ställt ut på prestigefyllda museer. I år är han vald till British Councils konstnär i Brittiska Paviljongen på Venedigbiennalen och utställningen som har den poetiska titeln ”Listening All Night to The Rain”, rör sig mellan teman som berör minne, migration, rasism och klimatförändringar. Cecilia Blomberg har träffat John Akomfrah på plats i Venedig. VAD BETYDER ETT BOOKERPRIS? I går kväll tillkännagavs årets pristagare av International Booker prize och det blev den tyska författaren Jenny Erpenbeck som tog hem det denna gång med sin roman ”Kairos”. Ia Genbergs succéroman ”Detaljerna” som vann Augustpriset 2022, var en av de sex nominerad romaner och det var första gången en svensk roman var med i finalfältet. Men vad betyder det för en författare att var nominerad till ett av världens främsta litteraturpriser? Lina Kalmteg kommenterar. ESSÄ: GEORG ELIOT, SPINOZA OCH ALLTINGS SAMHÖRIGHET Hon föddes som Mary Ann Evans men hade under sin livstid 1819-1880 många namn. Mest känd blev hon under pseudonymen George Eliot, vilket också var det officiella namn hon föredrog. I dagarna kommer hennes ”Middlemarch”, som utsetts till den främsta brittiska romanen genom tiderna, i en efterlängtad ny svensk översättning. En god anledning att återutsända Sara Håkanssons essä om Eliots litteratur och djupa filosofiska intressen. Programledare Cecilia BlombergProducent Maria Götselius och Henrik Arvidsson

Demonproducenten Steve Albini (1962-2024) arbetade med Nirvana, PJ Harvey och Pixies - för att nämna några. P1 Kultur minns en sann ikon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska musikproducenten Steve Albini gick plötsligt och oväntat bort förra veckan, 61 år gammal. Under 80- och 90-talen revolutionerade han rocken i sina samarbeten med artister som Pixies, Nirvana och PJ Harvey. Vad exakt var det han gjorde som producent - och hur hade rocken idag låtit utan Steve Albini? Samtal med producenten Mikael Herrström och musikern Cecilia Nordlund som arbetat med Steve Albini. LAP-SEE LAM REPRESENTERAR SVERIGE PÅ VENEDIGBIENNALENEtt drakskepp har seglat in och strandat i den Nordiska Paviljongen på Venedigbiennalen. Verket heter The Altersea Opera och är ett samarbete mellan den norska kompositören Tze Yeung Ho, den finska textilkonstnären Kholod Hawash och den svenska konstnären Lap-See Lam. Tillsammans har de skapat ett verk inspirerat av den kantonesiska operan och de teatersällskap som för ett par hundra år sedan turnerade på båtar i södra Kina. P1 Kulturs Cecilia Blomberg har träffat Lap-See Lam. FILMFESTIVALEN I CANNES DRAR IGÅNGIdag, tisdag, invigs 77:e upplagan av Cannesfestivalen. P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström har just landat - vad blir det för festival i år? REPORTAGE: HÄXPROCESSENS OFFER LEVER OCH DÖR PÅ KALMAR SLOTTDen stora utställningen ”Häxor” är en långkörare på Kalmar Slott fram till november. ”Snygg och känslig, som att stiga in i en film”, säger P1 Kulturs Mattias Berg i sitt reportage.ESSÄ: DEN DANSKA 1600-TALSSTOIKERN VISSTE LYCKANS HEMLIGHETI dagens essä från Obs ska vi få höra om en dansk adelsdam som faktiskt var en av de första och viktigaste stoikerna i Skandinavien, och som redan på 1600-talet skrev en självhjälpsbok om vägen till lyckan. Litteraturvetaren Matilda Amundsen Bergström berättar om Birgitte Thott och hennes bok som gömmer sig i en bibliotekskällare i Roskilde.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Möt den hyllade svenska konstnären som varit med och skapat The Altersea Opera i Nordiska Paviljongen på Venedigbiennalen. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har träffat Lap-See Lam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Möt den hyllade svenska konstnären som varit med och skapat The Altersea Opera i Nordiska Paviljongen på Venedigbiennalen. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har träffat Lap-See Lam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tænker måske ikke synderligt over det i hverdagens travle gang gennem byerne. Men vores arkitektur er i høj grad præget af den måde, vi har fået mad på. Slagtehaller, ismagerier, møller og supermarkeder er skabt til vores madforbrug. Ny udstilling viser sammenhængen mellem mad og arkitektur - og vi besøger den. Over 18.000 kunstnere fra hele verden har i et brev opfordret Venedig Biennalen til at boykotte Israel på grund af krigen i Gaza. Enkelte danske kunstnere er med på den lange liste, og vi taler med en af dem. Værter: Chris Pedersen og Karen Secher.

Häromdagen blev det klart att Anna Croneman blir ny VD för Svenska Filminstitutet. Nu kommer hon till P1 Kulturs studio för att berätta vad hon älskar, hatar och drömmer om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FRÅN CHEF FÖR SVT DRAMA TILL FILM-SVERIGES HÖGSTA TOPPVi frågar Anna Croneman om hur stort steget blir. Vad hon önskar och vilka önskningar som hon tror kan bli uppfyllda. Dessutom har vi fångat upp frågor och förväntningar från film-Sverige, som Anna Croneman får möta och bemöta.HUR BRA ÄR DAVID BOWIES ENDA MUSIKAL, ”LAZARUS”?I går kväll hade David Bowies enda musikal svensk premiär, åtta år efter hans död. Musikalen ”Lazarus” var ett av de sista verken som Bowie slutförde innan han gick bort i januari 2016. Men hur bra är den nu? Hur angelägen känns den? Vi skickade våra kritiker, och Bowie-fantaster, Anna Tullberg och Jenny Teleman till den svenska premiären.DEN UKRAINSKA KONSTNÄREN ZHANNA KADYROVA GÄSTAR SVERIGEUppsala konstmuseum har i morgon vernissage för utställningen ”Border Memory” av den ukrainska konstnären Zhanna Kadyrova. Hon är internationellt erkänd och har bland annat ställt ut på Venedigbiennalen och fått många priser.Vår reporter Fredrik Wadström har tidigare sett en stor retrospektiv med Kadyrovas konst på plats i Ukraina, Nu kommer han till P1 Kulturs studio för att ge oss en bild av utställningen ”Border Memory” och spelar upp några klipp från sitt möte med konstnären i Uppsala.FILMFESTIVALEN I BERLIN HAR BÖRJAT - HÄR ÄR FILMEN SOM VANN FÖRRA ÅRETS GULDBJÖRNHäromdagen öppnade årets Filmfestival i Berlin, den så kallade Berlinale. Där har bland annat svenske regissören Levan Akin - som för några år sedan gjorde succé med sin debutfilm ”And Then We Danced” - premiär för sin nya långfilm. Vår filmkritiker Emma Engström berättar lite om festivalens program. Och just i dag är det svensk biopremiär för ”Ombord på Adamant”, som vann det finaste priset: Guldbjörnen, på förra årets Berlinale.KLASSIKERN: ”RHAPSODY IN BLUE” AV GEORGE GERSHWINI dag handlar Klassikern om ett 100 år gammalt uruppförande. Per Feltzin berättar om George Gershwins ”Rhapsody in Blue” – ett experiment inom modern musik. Om en legendarisk konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien. I publiken fanns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - och vissa tyckte sig se även Stravinskij i raderna. Men vad var det egentligen de fick höra? Går det ens att beskriva?Programledare: Gunnar BolinProducent: Mattias Berg

I det första avsnittet av Architecture Talks samtalar jag med Petra Gipp, som tillsammans med Emil Bäckström driver den prisbelönta arkitektbyrån Gipp Arkitektur. Petras arkitektur har alltid fascinerat mig och väckt många tankar och funderingar. Hennes projekt balanserar mellan arkitektur och skulptur, där hon ständigt arbetar undersökande med så väll existentiella som rumsliga aspekter. Genom detta avsnitt får du en djupare inblick i Petra Gipps unika tankar och arbete som arkitekt.I detta avsnitt diskuterar vi bland annat två av hennes framstående projekt: Bruksgården i Höganäs och utställningen "Sigurd Lewerentz - Freestanding" på Venedigbiennalen 2018. Om du är intresserad av att få en visuell upplevelse av vårt samtal, kan du följa oss på Instagram under namnet Architecture.Talk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nationalkaraktär är ett både omodernt och tvivelaktigt begrepp. Men det gör det ju inte tråkigare att prata om. Fredrik Sjöberg funderar på vad norrmännen kan lära oss om naturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På den tiden, runt förra sekelskiftet, när utvandringen till Amerika ansågs vara Sveriges enskilt största bekymmer, tillsattes den så kallade Emigrationsutredningen, ledd av statistikern Gustaf Sundbärg. Utredningen pågick under flera år och publicerades i ett 20-tal volymer, och den av alla dessa böcker som har det högsta underhållningsvärdet är en kortare bilaga, som utkom 1911, med titeln Det svenska folklynnet. Den kan rekommenderas, nu när svenskheten åter är på tapeten.Den gode Sundbärg är inte nådig. Svenskarna bedöms vara värdelösa på det mesta. Veka och lättlurade. Endast på ett område är den typiske svensken överlägsen alla andra, och det är i sin kärlek till naturen. Anledningen sägs vara att Sveriges naturlandskap är så idylliskt och inbjudande. Friskt och fagert. Danskarna, år sin sida, påstås vara komplett ointresserade av sin trista omgivning, och är sålunda större människokännare, psykologiskt djupsinniga rent av.Ja, och så norrmännen. En känslig fråga. Det här var bara några år efter unionsupplösningen, och relationen var ännu aningen ansträngd, så Sundbärg nöjer sig med iakttagelsen att naturen i Norge visserligen är majestätiskt imponerande, men lika fullt frånstötande och beklämmande. Om detta har påverkat norrmännens nationalkaraktär, och i så fall hur, det får man räkna ut själv. Och alltihop är förstås ganska fånigt, som så mycket annat från den svulstiga nationalismens glansdagar, men ändå; minnet av dessa muntra fördomar flöt upp någonstans ifrån då jag läste den till svenska nyligen översatta Havsboken, av Morten Strøksnes. Det var något med själva naturskildringen.Havsboken undandrar sig varje säker genrebestämning, men i grund och botten är det fråga om en fiskehistoria. Två halvgamla män av norsk lantras, författaren själv och hans kompis Hugo, bestämmer sig för att åka ut på sjön och fiska. Sjön i fråga är dock inget näpet sommarvatten med näckrosor och nakenbadare, utan Vestfjorden, uppe vid Lofoten, och fisken de agnar sin krok för är inte precis någon av övergödning apatisk abborre, utan en haj, en håkäring, ett mytomspunnet monster som kan väga många, många hundra kilo. Långt där nere, i mörkret.Hugo, som är konstnär av den där obetalbara sorten som ställer ut balsamerade kattkadaver på Venedigbiennalen, bor i en sedan länge nedlagd fiskstation där uppe, ett kråkslott på tvåtusen kvadratmeter som han försöker bygga om till ateljé och festlokal för deltagarna i torskfiske-VM, vilkas fylleorgier också de är majestätiskt imponerande – samt frånstötande. Och beklämmande.Författaren, som är berömd reporter och essäist, reser upp från Oslo en julidag när väderleksrapporten lovar stiltje . De lastar båten med en halv kilometer grov nylonlina som avslutas med några meter kätting, ett sänke tungt som en mindre järnspis och en jättelik stålkrok som de senare agnar med halvruttna slaktrester från en tjur som var så seglivad att man fick skjuta den flera gånger med ett gevär av en kaliber som kan döda en älg på över hundra meters håll. Ingen av dem har någonsin fått upp en håkäring, men nu är det dags.Flötet, en plastboj värdig en pansarkryssare, guppar lojt i stiltjen, och så går det som det brukar. Inget händer. Alltså börjar de båda männen berätta historier, framför allt Hugo, som är full av skrönor om katastrofer av alla slag, som den om när femhundra fiskare drunknade på en och samma dag under en storm där uppe, för längesen. Och eftersom alla män som får tag i ett metspö förvandlas till pojkar, berättar han även om oaptitliga maträtter, syltade skarvlår och annat liknande, och drar sig till minnes historier om ännu hiskeligare saker, som att man av blåvalhannens förhud kan tillverka en praktisk regnrock.Fisket fortsätter på hösten. Och på vintern. Senare även på våren. Författaren reser som en skottspole varje gång vädret ser lovande ut, och innan det slutligen drar ihop sig till napp, har han lyckats underhålla läsaren med oräkneliga berättelser och miniföreläsningar, både biologiska, om livet i havet, och kulturhistoriska. Han läser Moby Dick, såklart, och fördjupar sig i vad Olaus Magnus trodde om sjöodjur; han skriver om havsforskningens historia, om hajar i allmänhet och håkäringen i synnerhet, om jättebläckfiskar, sjögurkor, fyrhistoria, klimatförändringar och utrotningshot, och det fina är att han gör det utan en massa gnäll om att människan är ond; ingen fördummande skuldbeläggning av det slag som i vårt land brukar illustreras med sliskiga bilder föreställande söta, värnlösa isbjörnsungar.Hör här, ett kort citat: ”Det djupa, salta, svarta havet rullar mot oss, kallt och likgiltigt, helt empatilöst. Oengagerat, bara sig självt. Det här är vad det ägnar sig åt till vardags, det behöver inte oss till något, det bryr sig inte om våra förhoppningar, rädslor – inte ett dyft om våra beskrivningar. Havets mörka tyngd är en överlägsen kraft.”Och där någonstans flöt Gustaf Sundbärg upp som en kork, och hans gamla bok Det svenska folklynnet. Kanske hade han inte helt fel ändå, kanske finns det vissa generella karaktärsskillnader mellan svenskar och norrmän, betingade av den omgivande naturens beskaffenhet. Åtminstone är det så att svensk sakprosa, och norsk, skiljer sig åt på det viset att människan i svenska essäer och fackböcker ofta framstår som förgörande, och naturen som sårbar, medan författarna i Norge har en helt annan blick för människans litenhet och naturens brutala överlevnadskraft.Den väldiga håkäringen, som trots alla utvikningar är stjärnan i Havsboken, får kanske aldrig samma symboliska tyngd som svärdfisken hos Hemingway, men ibland är det bra nära. I alla händelser har Morten Strøksnes berikat världen med en ovanligt originell bok. Beskrivningen av plankton säger något om hans metod:”De liknar snökristaller, månlandare, orgelpipor, eiffeltorn, frihetsgudinnor, kommunikationssatelliter, fyrverkerier, kalejdoskopiska kikarbilder, tandborstar, tomma snabbköpskorgar, öppnade våffeljärn, vinglas med en flytande isbit i, champagneglas med leopardskinn på insidan, grekiska urnor, etruskiska skulpturer, cykelställ” – ja, och sådär fortsätter det en halv sida till, innan Strøksnes, via discokulor och dammsugare, avslutar med att plankton även kan se ut som reservoarpennor.Den utmärkte översättaren Olov Hyllienmark har utan tvekan haft en kul dag på jobbet. Och jag, som läsare, hugger på betet och fastnar på kroken, och efteråt inser jag att min kärlek är bara ännu starkare nu – till de i alla väder lika konstiga norrmännen.Fredrik Sjöberg, författare och biolog

"Var är konsten???" Det utropade en kritiker när den stora utställningen "Documenta" i Kassel skulle efteranalyseras. Idén om VAD som är en utställning, är uppe för diskussion i år. KONSTÅRET 2022 MED GÄSTER:Det här var året då vi efter pandemins nedstängningar på riktigt började röra oss fritt på muséer och vernissagefester igen. Den uppskjutna Venedigbiennalen gav plats åt kvinnorna och placerade surrealismen i centrum. Och på lika viktiga - den tyska mastodontutställningen Documenta i Kassel - så upplöstes själva idén om vad som är en utställning så långt, att det fick kritikerna att rynka pannorna.Vi sammanfattar konståret 2022 tillsammans med konstkritikern Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén på Kulturredaktionen i P1.MÅRTEN ARNDTZÈN LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets Sverigedebut: Anselm Kiefer på Artipelag, pågår till 8/1-2023.Årets återkomst: Barbro Östlihn på Göteborgs och Västerås konstmuseer, pågår i Västerås t.o.m. 5 mars 2023.Årets återupptäckt: Nicolai Astrup på Waldemarsudde.Årets utställning: Ejnar Nielsen på Den Hirschsprungske Samling i Köpenhamn. Öppnar på Vejen konstmuseum i januari 2023.CECILIA BLOMBERG LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets abstrakta pionjär: Sonia Delaunay på Louisiana Årets politiska reflektion: Yael Bartana på Moderna museet i MalmöÅrets forskarbragd: Georg Vasaris teckningar på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023Årets utställning: Det kalla ögat. Tyskland, 20-talet och nysakligheten på Louisiana, pågår till 19/2-2023. BIRGITTA RUBIN (DN) LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets angelägenhet: Klimatkonsten och medvetenheten om museernas ansvarÅrets positionering: Äldre kvinnliga konstnärer tar plats på de stora konstinstitutionernaÅrets genre: Fotografiet - t.ex. Christer Strömholm på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023 Årets utställning: Nan Goldin på Moderna museet, pågår till 26/2-2023Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

"Var är konsten???" Det utropade en kritiker när den stora utställningen "Documenta" i Kassel skulle efteranalyseras. Idén om VAD som är en utställning, är uppe för diskussion i år. KONSTÅRET 2022 MED GÄSTER:Det här var året då vi efter pandemins nedstängningar på riktigt började röra oss fritt på muséer och vernissagefester igen. Den uppskjutna Venedigbiennalen gav plats åt kvinnorna och placerade surrealismen i centrum. Och på lika viktiga - den tyska mastodontutställningen Documenta i Kassel - så upplöstes själva idén om vad som är en utställning så långt, att det fick kritikerna att rynka pannorna.Vi sammanfattar konståret 2022 tillsammans med konstkritikern Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén på Kulturredaktionen i P1.MÅRTEN ARNDTZÈN LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets Sverigedebut: Anselm Kiefer på Artipelag, pågår till 8 januari 2023.Årets återkomst: Barbro Östlihn på Göteborgs och Västerås konstmuseer, pågår i Västerås t.o.m. 5 mars 2023.Årets återupptäckt: Nicolai Astrup på Waldemarsudde.Årets utställning: Ejnar Nielsen på Den Hirschsprungske Samling i Köpenhamn. Öppnar på Vejen konstmuseum i januari 2023.CECILIA BLOMBERG LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets abstrakta pionjär: Sonia Delaunay på Louisiana Årets politiska reflektion: Yael Bartana på Moderna museet i MalmöÅrets forskarbragd: Georg Vasaris teckningar på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023Årets utställning: Det kalla ögat. Tyskland, 20-talet och nysakligheten på Louisiana, pågår till 19/2-2023. BIRGITTA RUBIN (DN) LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets angelägenhet: Klimatkonsten och medvetenheten om museernas ansvarÅrets positionering: Äldre kvinnliga konstnärer tar plats på de stora konstinstitutionernaÅrets genre: Fotografiet - t.ex. Christer Strömholm på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023 Årets utställning: Nan Goldin på Moderna museet, pågår till 26/2-2023OBS-ESSÄN OM NAKNA GREKERAntikens greker gymnastiserade gärna nakna. Ja, det var rentav en del av deras kulturella identitet, och det avspeglades i konsten. Idag däremot verkar vi ha svårt att betrakta nakna kroppar utan en pornografisk blick. Det menar Carl Magnus Juliusson, som i dagens essä från Obs berättar om en av det antika Greklands kanske märkligaste uppfinningar.ÅRETS SJÄLVHUSHÅLLAR- OCH TRÄDGÅRDSBÖCKER (OCH EN FRÅN FÖRRA ÅRET):"Modern självhushållning" av Anders Rydell och Alva Herdevall"Odla blommor" av Hanna Wendelbo"Den blommande köksträdgården" av Anette Nilsson (2021)Dessutom tipsade Nina Asarnoj om tidningen "Åter. Praktisk kunskap om självhushållning" och dokumentären "Gubben i stugan" av Nina Hedenius på SVT Play.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

Få svenska konstnärer har haft en sådan raketstart på karriären som Juan-Pedro Fabra Guemberena hade i början av 2000-talet. Hans examensprojekt från konsthögskolan, fotoserien True Colors, hamnade i Venedigbiennalen och bilderna har blivit närmast ikoniska. Men efter ett par explosiva år följde två decennier i ett tystare och lugnare tempo. I Konstnärskapet berättar Juan-Pedro om hur kvinnofällan också kan gälla män som vill vara med sina barn, om vilka Ikea-kartonger som blir finast konstverk och om processen att bli abstrakt målare mitt i livet. Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen.

På 1960-talet var den drygt 20-åriga Ulla Wiggen en av de klarast lysande unga svenska konststjärnorna med sina elektronikmålningar.  Men efter ett decennium av framgångar försvann hon från konstscenen, och höll sig borta i nästan 40 år. När lusten och möjligheten att måla kom tillbaka var hon över 70 men lyckades göra stor comeback. I år medverkar hon i Venedigbiennalen – världens mest anrika konstutställning. Konstnärskapet följer Ulla Wiggen i trängseln under öppningsdagarna. Det är ett samtal om livets skiften och brytpunkter, om elektroniska komponenter och ögats iris, om vad som väcker lusten att måla – och vad som släcker den. Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk på Venedigbiennalen. Just nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong. Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats. Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter. En historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger. Reporter: Cecilia Blomberg Producent: Maria Götselius

I Godmorgon världen denna vecka även om hur Putin motiverar kriget för ryssarna, om hotade klimataktivister i Colombia och så kultursamtal om Amber Heard- och Johnny Depp-rättegången - vad får den för konsekvenser här i Sverige? Panelen, Public Service och krönika av Ulrika Knutson. Skolskjutningen i UvaldeIdag söndag besöker USA:s president Joe Biden Uvalde i Texas där 19 barn och två lärare mördades på en skola i tisdags. Polisen har de senaste dagarna medgett att de borde ha ingripit tidigare för att försöka stoppa mannen som i nära en timme kunde barrikadera sig med barnen inne i ett klassrum. Och i Uvalde, en liten stad där många känner varandra, är chocken och sorgen förstås enorm. Vår korrespondent Cecilia Khavar var på plats under veckan.Modernt broderi som konstFörr i tiden har broderi använts för att göra utsmyckningar och uppbyggliga religiösa uppmaningar. På senare år har allt fler kvinnor omvärderat broderandet och uttrycker sig på nya sätt. Mest känd är antagligen Britta Marakatt-Labba, som broderar samiskt vardagsliv och historia. Just nu är hon aktuell på Venedigbiennalen där nio av hennes verk ställs ut.Heard mot Depp - vad får rättegången för konsekvenser i Sverige?Vi ägnar oss också åt rättegången i USA som lockat en enorm TV-publik globalt. Samtalet om rättegången, inte minst i sociala medier, har varit mycket intensivt. Delar av det går väl faktiskt inte ens att kalla ett samtal utan kanske mer aggressivitet i språklig dräkt.Det handlar i all fall om skådespelarna Johnny Depp och Amber Heard som har stämt varandra på stora belopp. En tvist som i grund och botten handlar om misstänkt våld i deras relation.Hör veckans kulturpanel samtala om betydelsen av rättegången här i Sverige. Mer i programmet: Timme 1:Skolskjutningen i UvaldeSå motiverar Putin kriget för ryssarnaKlimataktivister hotas till livet i ColombiaBroderiet som konst - på ett nytt sättKrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme 2:Partiernas pengar - så viktiga är de för valutgångenStundande parlamentsval i FrankrikeSatir med Public ServiceMångfaldsuniversumet Star warsKulturpanel: Heard mot Depp - hur påverkar rättegången Sverige?Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Jesper LindauProducent: Katarina von ArndtTekniker: Joakim Persson

Ryska paviljongen är stängd samtidigt som flera extra utställningar med ukrainska konstnärer tar plats på årets Venedigbiennal. Biennalen har tydligt valt sida genom att fullt ut stötta Ukraina. Mot alla odds lyckades Ukraina öppna sin paviljong på Venedigbiennalen med fullt stöd av biennalledningen. Samtidigt är den ryska paviljongen stängd i år.Redan nu visas verk med personliga perspektiv på den ryska invasionen i Ukraina bland annat på nyinrättade Piazza Ukraina inne på biennalområdet i Giardini och på Pinchuck Art Centers utställning This is Ukraine - defendig freedom."Människor dör nu. Därför kan vi inte samarbeta med ryska konstnärer just nu. Vid någon tidpunkt kommer det samtalet att ske, men just nu handlar det om Ukrainas överlevnad", säger Björn Geldhof som är chef för Pinchuck Art Center i Kyiv till P1 Kultur.Ett reportage av Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzen Producent: Eskil Krogh Larsson

På årets Venedigbiennal visas både gamla och helt nya verk som på olika sätt berättar om vad Ukraina genomlever just nu, bland annat på utställningen "This is Ukraine: Defending Freedom". FÖRFATTAREN LEV RUBINSTEIN OM DET RYSKA TILLSTÅNDETDen ryska författaren Lev Rubinstein är aktuell i Sverige med boken Vidare och vidare, en samling av dikter och andra texter från 1974 fram till idag. P1 Kultur har träffat honom. ESSÄ: ALLT VI INTE VETKulturredaktionens Mattias Berg funderar på kunskapens omöjligheter och på den svenske orientalisten Jacob Jonas Björnståhl, som kunde och visste så mycket mer än de flesta, men ändå föll i glömska.Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Guldlejonet för bästa paviljong på Venedigbiennalen gick till Storbritanniens Sonia Boyce, för den musikaliska installationen "Feeling her way". Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har träffat henne. ÄR NICOLAS CAGE BRA ELLER DÅLIG?Vad är han egentligen? Den frågan ställer sig vår reporter Joakim Silverdal i ett undersökande reportage om den enigmatiske skådespelaren, som tar oss från USA och filmjournalisten Keith Fipps som skrivit boken "Age of Cage" till poeten UKON här i Sverige. Nicolas Cage dubbla sidor är dubbelt aktuella i filmen "The unbearable weight of massive talent" med biopremiär den 29 april, där han spelar två versioner av sig själv.NY DOKUMENTÄR OM PUTINKRITIKERN NAVALNYJ VÄRD ALLA LOVORD?Kritiksamtal med P1 Kulturs reporter och tidigare Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström om dokumentärfilmen "Aleksej Navalnyj de sista dagarna i frihet", som visas på SVT Play och av tidningen The Guardian nyligen hyllades som en film som "kommer få dig att tappa hakan att bevittna".ESSÄ: OM DE SOCIALA KODERNAS SNUBBELTRÅDARI dagens OBS-essä påminner Eva-Lotta Hultén om hur svårt det kan vara att förstå allt det som inte låter sig förklaras i mänsklig interaktion. Det kan handla om oskrivna regler, eller små betydelsebärande tecken som tolkas utan att vi tänker på det.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Hvordan tjener man penge som tabloid-avis? Og hvordan overtager man efter en omdiskuteret chef som Michael Dyrby? At finde svarene på de to spørgsmål bliver den helt store opgave for B.T.'s nye ansvarshavende chefredaktør, Pernille Holbøll, der i dag blev annonceret som den, der skal stå i spidsen for avisen. Det fortæller mediekommentator Lasse Jensen først i udsendelsen først i udsendelsen. Sol, måne og stjerne skal stå helt rigtigt for, at et nummer får en milliard afspilninger og kommer på Spotifys nye playliste Billions Club. Og liste viser, at popmusikken er den kunstform, der har rykket sig mest de sidste 10 år, mener phd i popmusik, Anders Reuter. Digital kunst bliver for første gang repræsenteret ved verdens ældste og mest prestigefylde kunstbegivenhed, Venedig Biennalen. Og danskeren Mille Kalsmose er en af dem, der udstiller her. Sidst i udsendelsen anbefaler Kræs' kulturagent i Hovedstaden teaterstykket Animal Farm på Betty Nansens Teater. Vært: Maja Hald. Tilrettelagt af: Søren Berggreen Toft og Esben Lund. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Krigets smärta är högst närvarande på världens mest prestigefyllda konstevenemang, Venedigbiennalen. Våra reportrar Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén berättar om starka bilder och drabbande möten. FÅR MAN STJÄLA EN ANNAN MÄNNISKAS BERÄTTELSE?"Inget av det som du kan hitta på kan vara så hårresande som det som folk berättar för dig. Jag kan bara uppmuntra er att stjäla så mycket som möjligt." Så sa den tyske författaren WG Sebald till sina universitetsstudenter. Men är det verkligen okej att stjäla någon annans story? Vem äger en berättelse? Och vad säger de som utbildar i konstnärliga yrken i Sverige till sina elever? Hör Tinna Joné, lektor i dokumentärt berättande i film på Stockholms Konstnärliga Högskola, och Sara Gordan, författare och skrivlärare på Biskops-Arnös folkhögskola.RAMADAN SOM KARNEVALDen heliga fastemånaden Ramadan är för många en from och lugn tid, då man avstår från mat och dryck och stillar sig för att komma närmre gud. Men i Egyptens huvudstad Kairo är Ramadan också en kulturell högtid - en karneval! En fest när mörkret sänker sig. Följ med vår reporter Edgar Mannheimer på en promenad kantad av konserter och dansande dervischer.WG SEBALD - EN KONTROVERSIELL INSPIRATÖRFörfattaren WG Sebald skrev ett slags dokumentära essäer där han blandade självbiografiska inslag och fiktion och verkliga livsöden som han snappat upp. Något som han ibland fick kritik för av personer som plötsligt upptäckte sin livs historia i en av hans böcker. Hör författaren Eva Ströms essä om Sebalds betydelse och hans kontroversiella litterära metod.

Natten till måndag är det Oscarsgalan. Hur relevant är den idag? Och vilka är favoriterna? Emma Engström och Joakim Silverdahl kommenterar. Dessutom lämnar vår korrespondenten Roger Wilson en Oscarsrapport från Los Angeles. KAMPEN FÖR ATT RÄDDA KULTURARVET I LVIVBubbelplast, träställningar, plåt och ett folieliknande material som ska skydda mot värme allt används när muséer, gallerier och kyrkor i Ukrainska staden Lviv  försöker skydda målningar och statyer inför förmodade ryska bombattacker. Hör Sveriges Radios korrespondent Caroline Kernen från Lviv. BRITTA MARAKATT LABBA PORTRÄTTERAS I NY FILMBritta Marakatt Labba är ett av de mest eftersökta namnen på den svenska  och samiska konstscenen I år är hon ett av de stora namnen på Venedigbiennalen. Nu kommer Thomas Jacksons film Historjá stygn för Sápmi som skildrar hennes skapande, hennes kamp för naturen, den samiska kulturen och mot klimatkrisen. KLASSIKERN I NATTENS HETTA EN FILM SOM TALAR KLARSPRÅK OM RASISMEn thriller om en svart man som först blir misstänkt för ett mord, sedan blir indragen i jakten på mördaren och kommer att arbeta sida vid sida med en sävlig sydstatssheriff. I huvudrollerna syns Sidney Poitier och Rod Steiger. Filmen vann fem Oscarstatyetter 1967. Följ med vår ciceron Mårten Blomkvist till 1960-talet och den kvalmiga hettan i den lilla staden Sparta i Missisippi, USA.Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

På Konsthallen i Malmö har en sandstrand skapats med hjälp av 13 ton sand, en artificiell sol och solbadande sångare. Verket Sun & sea är på samma gång en performance, en installation och en opera. 2019 fick "Sun & sea" stor uppmärksamhet på Venedigbiennalen och vann Guldlejonet. Nu gör den litauiska konstnärstrion bakom verket ett stopp i Malmö på den pågående världturnén. P1 Kulturs kritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén har varit där. ABBA SLÄPPER NYTT MED OFÖRMINSKAD KREATIV LUST Popikonerna Abba är tillbaka 40 år efter sitt senaste album släpper gruppen sitt nionde, Voyage. I en exklusiv intervju i kontrollrummet i Abba-studion berättar Björn Ulvaeus om de nya låtarna och den kreativa kraften som inte har minskat på 40 år. HON SKA GESTALTA DEN FÖRSTA NAMNGIVNA KVINNAN SOM BLIR STATY I MALMÖ  I Malmö finns det idag inte en enda namngiven kvinna som står staty. Men efter ett medborgarförslag ska det från och med nästa år bli ändring på det. Och nu har konstnären Linnéa Carlsson fått i uppdrag att gestalta journalisten och arbetarpionjären Elma Danielsson. P1 Kultur hälsar på i hennes verkstad. ESSÄ: ÄR LIVET EFTER KLIMATOMSTÄLLNINGEN VÄRT ATT LEVA?  Hur ska vi leva efter den klimatomställning de flesta idag anser fordras för vår överlevnad? Och varför är det klimatanpassade livet verkligen värt att leva? Trots att rapportering och diskussioner om klimatet fyller våra medier är den sortens existentiella frågor märkligt frånvarande i debatten. I den här essän prövar författaren Lena Andersson ut en sådan framtidsvision. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I sommar invigdes ett nytt privat konstmuseum i Paris. Initiativtagaren är affärsmannen och konstsamlaren Francois Pinault. Reportage om hur det privata bär en allt större del konstscenen. ANNE IMHOF DYSTOPISKT OCH MONUMENTALT  Den tyska konstnären Anne Imhof har låtit tala om sig de senaste åren 2017 var hon det stora samtalsämnet på Venedigbiennalen och hon är i dag en av de mest hyllade i sin generation. Just nu visas hennes utställning Natures mortes på Palais de Tokyo i Paris. P1 Kulturs kritiker Cecilia Blomberg beskriver den som både dystopiskt och monumentalt. CECILIA HANSSON TILLBAKA TILL SNÖ OCH POTATIS Möt författaren Cecilia Hansson, aktuell med sin andra roman, Snö och potatis där hon söker sig tillbaka till de trakter där hon själv har sina rötter: Luleå, Tornedalen och i Västerbotten. Reportage av Helene Alm. ESSÄ: ARBETETS SKÅDESPELERI  Den här veckan sänder vi en enda lång essä, i fyra delar. I långessän Livet i 2,5 dimensioner undersöker konstnären Sonia Hedstrand hur mänskliga relationer i dag genomgår ett större skifte. Det ömsesidiga, känslomässiga beroendet som tidigare utgjort grunden för våra relationer sker nu i form av en ekonomisk transaktion Men när känslor säljer och det autentiska och det föreställda går in i varandra vad händer då med konsten och konstnärens roll i samhället? I dag hör vi den andra delen i essän, med underrubriken Arbetets skådespeleri. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

#43 Magnus Bärtås Konst i Blekinge-podden En av konstnärerna som deltog i utställningen Grodregn på Kulturcentrum Ronneby konsthall under hösten 2020 var Magnus Bärtås. I ett samtal med Susanne Skog berättar han om sitt konstnärskap, i hans arbete är broderi och berättande centrala. Han har ett utforskande förhållningssätt och i konstverken möts olika motiv och texter. Genom olika sorters broderitekniker dechiffrerar han sina motiv och bygger upp nya. Magnus Bärtås, konstnär, författare, filmare och professor på Konsfack. Han deltog 2015 på Venedigbiennalen med videoverket Miraklet i Tensta.

Korstygn, landskap och sanningssägande väggbonader - broderiet som uttrycksform tycks ha upplevt något av en renässans under senare år. Även om intresset för hantverket hela tiden funnits i breda lager, hittar det nu nya arenor från populära instagramkonton till Venedigbiennalen. Reportage om broderiets roll idag, tvärs över generationsgränserna. RECENSION: RÖSTER OCH RÖRELSE I helgen hade Cullbergs dansverk The Listeners premiär i Umeå. Vår kritiker var där och blev väldigt förtjust i koregrafen Alma Söderbergs verk där röster och rörelser tvinnas samman. ESSÄ: VEM ÄR ANSVARIG FÖR ENSAMHETEN? Tidigare i januari begravdes den man som hittades död i sin lägenhet på Södermalm i Stockholm i november 2019 där han tros ha legat död i tre år, efterfrågad av ingen. Det är svårt att tänka sig en tydligare bild av ensamheten. I dagens essä reflekterar kulturskribenten Kristina Lindquist över om vem som har ansvar för den svenska ensamheten. Kan ensamheten vara politisk? Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi samlar tre kritiker i studion för att diskutera mästerverk, kontroverser och katastrofer. Dessutom en krönika om decenniet när den samiska kulturen tog plats. Plus ett farväl till Luke Skywalker. Det är Kulturredaktionens Cecilia Blomberg, Mårten Arndtzén och Karsten Thurfjell som tittar i backspegeln.  Ur diskussionen: Årets viktigaste utställningar internationellt och i landet. Mårten Arndtzén: Venedigbiennalen förstås. Jag vill lyfta fram den franska paviljongen p g a dess sätt att behandla klimattemat. Och kan jämföra med utställningar på samma tema runt om landet (Malmö, Uppsala och Umeå) under året. Cecilia Blomberg: Jag måste nog också säga Venedigbiennalen. Svårt att gå runt en av de viktigaste och återkommande konsttillställningarna. Två av vinnarna av Guldlejonen är också särskilt intressanta. Arthur Jafa bästa konstnär och Litauiska paviljongen som bästa paviljong. Dessutom Pipilotti Rist på Louisiana. Karsten Thurfjell: Två gamla godingar som publikdragare:först Rembrandt i våras och nu Leonardo. På hemmaplan fler tillbakablickar: 1989 på Nationalmuseum i Stockholm, inte minst en tidskapsel av konsten från de åren, liksom att Greta Knutson Tzara plockades fram ur konsthistorien i Norrköping och Mjällby. Även charmtrollen Gilbert & George på Moderna Museet i Stockholm var en bit konsthistoria. Att små institutioner som Rikstolvan utanför Simrishamn kan visa Laurie Anderson och Kummelholmen i Stockholms-förorten visa William Kentridge. Och att OpenArt i Örebro fortsätter som Nordens största utomhusbiennal. Årets viktigaste händelser och debatter på konstområdet: Mårten Arndtzén: Accelerator, ny konsthall i Stockholm. Viktig händelse internationellt: de framgångsrika protesterna mot mecenater och ledamöter i museistyrelser (Sackler, Kanders). Cecilia Blomberg: Jag tycker också Sackler är enormt intressant. Jag har även läst Jonas Cullbergs bok som går rakt in i Opioidkrisen och tar upp Nan Goldins proteströrelse mot Sackler. Jag gick också förbi Notre Dame när jag var i Paris nyligen och brandens omfattning blir så påtaglig. Och det är ju faktiskt nästan besynnerligt att det fantastiska rosettfönstret klarade sig när man ser skadorna. Och när det handlar om Venedig och konsthistoriska arvet där går det ju också hand i hand med klimatkrisen. Politiseringsdebatten. Jag ogillar ren dumhet som de väldigt vinklade informationsskyltarna på Nationalmuseum. Däremot tycker jag inte att Moderna Museet har hamnat där de nu gjort om hängningen av samlingarna. Att tro att konsthistorien är neutral och bara fortsätta som förut tycker jag däremot inte heller är en framkomlig väg. Jag skulle gärna lyfta fram nya James Simon Gallery i Berlin som binder ihop alla muséerna på Museum Insel. En lyckad tillbyggnad tycker jag av David Chipperfield.  Och en av invigningsutställningarna där 200 år av gipser skulle jag gärna prata om som ett av de mest lyckade försök jag sett att ha en modern ingång till hur man visar en samling med en samtida ingång. Decenniets viktigaste utställningar, debatter och konstnärliga tendenser Mårten Arndtzén: Ursprungsbefolkningar är "det nya svarta" i konstvärlden. Ex: Documenta 14, år 2017. Som också demonstrerade decenniets tråkigaste utveckling: politiseringen. Olu Oguibes flyktingmonument i Kassel. Hemmavid: Modernautställningen 2018. Också en fråga om institutionernas självförståelse: förslaget till ny museidefinition som inte gick igenom under året (men som svenska museer stod bakom). Galleriernas nya betydelse som andningshål. Cecilia Blomberg: Då vill jag lyfta fram ett antal viktiga solopresentationer av viktiga kvinnliga konstnärskap som tidigare befunnit sig i skuggan. Ett av de största namnen där Louise Bourgeois har också gått bort under decenniet. Men det är som om det nu tillkommer ett nytt sätt att närma sig hennes verk, vilket syntes på Moderna-utställningen 2018. Andra viktiga kvinnliga konstnärskap som fått plats i stora separatutställningar under decenniet och som tidigare varit lite mer i periferin är också Hilma af Klint, Lee Lozano, Yayoi Kusama, Atsuko Tanaka, Paula Modersohn-Becker, Gabriele Münter, Judith Chicago, Adrien Piper, Lygia Pape. Både det samtida och det konsthistoriska blir på det här sättet mer balanserat. Karsten Thurfjell: Trots ständiga nedskärningar av kulturbudgetar och några snöpta museer och konsthallar, så fortsätter ändå nya utställningslokaler att öppna. Flera etablerade konsthallar och konstmuseer trummar också på med nya, ofta egenproducerade utställningar, från Havremagasinet i Boden till Ystad konstmuseum i söder. Tips på utställningar att se just nu, i Sverige: Mårten Arndtzén: Michael Rakowitz på Malmö konsthall + Vejen till Palmyra på Glyptoteket, Köpenhamn (över sundet). Cecilia Blomberg: Jag tycker inte att man ska missa Meta Isaeus-Berlins utställning på Waldemarsudde i Stockholm och då kan man ju också passa på att se Edward Burne-Jones och Prerafaeliterna. Karsten Thurfjell: Och det finns fortfarande möjlighet att frysa med William Kentridge på Kummelholmens konsthall i Stockholm. Helene Alm har gjort krönikan om den samiska kulturens intåg på riksscenen. Mer ur P1 Kultur: Joakim Silverdal har sett Star Wars-filmen som avslutar sviten som påbörjades 1977. Dagens OBS är den andra av två essäer om Drottning Kristina och är gjord av latinforskaren Anna Blennow. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

"May you live in interesting times" är rubriken på årets Venedigbiennal. Följ med våra konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén. Möt några av de 79 konstnärer som är med i Ralph Rugoffs huvudutställning på Venedigbiennalen, där det i år inte är något tydligt tema utan istället är ett försök att lyfta fram konstens egenart att just vara ambivalent och mångbottnad. Det blir också några nedslag i de 87 nationella paviljongerna. På plats i Venedig under pressdagarna var kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén.

"May you live in interesting times" - är rubriken på årets Venedigbiennal som öppnade för ett par veckor sedan. Möt några av de 79 konstnärer som är med i Ralph Rugoffs huvudutställning där det i år inte är något tydligt tema utan istället är ett försök att lyfta fram konstens egenart att just vara ambivalent och mångbottnad och det blir några nedslag i de 87 nationella paviljongerna. På plats i Venedig under pressdagarna var Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén.

"May you live in interesting times" - är rubriken på årets Venedigbiennal som öppnade för ett par veckor sedan. Möt några av de 79 konstnärer som är med i Ralph Rugoffs huvudutställning där det i år inte är något tydligt tema utan istället är ett försök att lyfta fram konstens egenart att just vara ambivalent och mångbottnad och det blir några nedslag i de 87 nationella paviljongerna. På plats i Venedig under pressdagarna var Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén.

P1 Kultur rör sig från inuiternas land på Baffin Island till nystartat urfolksresidens i Västerbotten. Dessutom dags att börja fira barnbokslegenden Lennart Hellsing som snart skulle ha fyllt 100 år. "Från gryning till skymning - nordisk konst kring sekelskiftet 1900", så heter sommarens utställning på Nationalmuseum Jamtli i Östersund. Det handlar om en tid i svenskt måleri då konstnärerna lämnat akademiernas instängda måleri och sökte det nordiska ljuset, mentaliteten och naturen. P1 Kulturs programledare Måns Hirschfeldt har sett den och även pratat med curatorn Carl-Johan Olsson. Det inuitiska filmkollektivet Isuma är årets utställare i Kanadas paviljong på Venedigbiennalen. Där visar de långfilmen "One day in the life of Noah Piugattuk" som utspelas på 60-talet då inuiter tvångsförflyttades från sina marker. Dessutom visas ett dokumentärt projekt kring motståndet mot gruvindustrin på Baffin Island. Cecilia Blomberg har träffat curatorn asinnajaq och Isumamedlemmen Lucy Tulugarjuk. Urfolksspår heter ett projekt som vill stärka och utveckla konsten hos olika urfolk genom att skapa ett särskilt urfolksresidens. Nyligen avslutades det första försöket i Granö, Västerbotten. Sju deltagande konstnärer från Sapmi, Grönland och Ainu på Hokkaido i Japan ställer ut tillsammans efter att ha vistats på platsen under en vecka i höstas. Helene Alm besöker utställningen och pratar med några av deltagarna, bland dem Britta Marakatt-Labba och Tomas Colbengtsson. I OBS-essän pratar författaren Mattias Hagberg också om urfolk och om hur ursprungsamerikanen alltmer börjar hitta sin plats i samtiden. Den bild som levt kvar om att USA:s urfolk inte skulle klara det moderna samhället är förlegad och historien måste hela tiden aktualiseras och bearbetas på nytt. Dessutom tjuvstartar vi firandet av Lennart Hellsing som skulle ha fyllt 100 år om en vecka. Hör Lennart Hellsing själv ur Sveriges Radios arkiv i en intervju gjord av Maarja Talgre för 17 år sedan. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Cecilia Blomberg

Del 31. I vilket Johanna uppehåller sig lite kring britters koldioxidavtryck och Simon tar en omväg via Venedigbiennalen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På plats i Venedig samtalar Ulrika Stahre med Aftonbladets konstkritiker Sinziana Ravini och Fredrik Svensk om Venedigbiennalen inför öppningen på lördag. Hur funkar ”May you live in interesting times” och "fake news" egentligen som tema på årets upplaga av världens viktigaste konstutställning, i en av världens mest mytomspunna städer? Partisansången "Bella Ciao" ljuder i den italienska paviljongen, politiken lyser med sin frånvaro och istället ser vi en utställning som blickar framåt - och inåt. Flipp eller flopp? Det lutar åt det positiva hållet. Programledare: Ulrika StahreProducent & redigering: Cecilia DjurbergJingelmusik: Jens Peterson Berger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Streamingtjänsten Spotify förändrade för alltid hur vi lyssnar på musik. P1 Kultur gästas av författarna till den första heltäckande boken bakom musikundret. För drygt 10 år sedan var det stora hotet mot musikindustrin illegal nedladdning och ett sinat intresse för att köpa plattor. Det var då Daniel Ek  tillsammans med Martin Lorentzon skapade Spotify som inte bara räddade skivbolagen från piraterna, utan också ritade  om förutsättningarna för hela musikindustrin. P1 Kultur gästas av ekonomijournalisterna Sven Carlsson och Jonas Leijonhufvud som skrivit boken "Spotify inifrån. Så blir man störst i världen." Författaren Michael Ondaatje har efter många års tystnad kommit ut med en ny roman. Jenny Teleman har läst "Lyktsken" som är en spionberättelse som utspelas i efterkrigstidens London.  Nästa vecka drar Venedigbiennalen igång och Sveriges konstnär i den Nordiska Paviljongen är i år Ingela Ihrman. Hon jobbar i gränslandet mellan skulptur, video, performance och konceptkonst.  I Venedig är det sjögräs som intresserat Ingela Ihrman till en installation som bland annat skapar länkar mellan tarmtång och människans mage och hennes hemkvarter Seved.  Cecilia Blomberg hälsade på i Ingela Ihrmans ateljé i just Malmöstadsdelen Seved tidigare i våras - då delarna till installationen fortfarande höll på att tillverkas. Vi har också besökt den stora utställningen med systrarna Jobs keramik och textil som just nu pågår på Thielska galleriet i Stockholm. Måns Hirschfeldt vandrar runt med blomsterkonstnären Gunnar Kaj som gjort presentationen med Lisbet och Gocks Jobs verk i dialog med blommor och växter. I OBS-essän skriver författaren Helena Granström om själen. Finns den och i så fall hur och är det ens rätt fråga att ställa? Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Cecilia Blomberg

Möt Londonbaserade konstnären Paul Maheke, som var på plats hos oss i oktober 2018, som en del av researchen inför kommande konstprojekt nästa år. Hans praktik har en stark performativ karaktär då han ofta själv sätter sin kropp i rörelse eller arbetar med dansare. Maheke medverkar i Manifesta i Palermo 2018 och har tidigare gjort utställningar på Palais de Tokyo, Tate Modern och Venedigbiennalen. I samtalet pratar Grafikens Hus curator Ulrika Flink med Paul Maheke och frilanscuratorn Rado Istok om grafikens närvaro i Mahekes konstpraktik samt om den svarta kroppens potential som ett arkiv för att bearbeta historia, minne och identitet. Meet London-based artist Paul Maheke, he was visiting us during october 2018, as part of his research for an upcoming artproject next year. His art practice has a strong performative character and he often puts his own body in motion or works with dancers. Maheke participated in Manifesta in Palermo 2018 and has previously exhibited at Palais de Tokyo, Tate Modern and the Venice biennale. In the conversation, Grafikens Hus curator Ulrika Flink talks with Paul Maheke and freelance curator Rado Istok about the presence of printmaking in Maheke's art practice and on the black body's potential as an archive to process history, memory and identity. Detta samtal är på engelska – välkommna att lyssna! This episode is in English – welcome to listen! Tack till Franska Institutet. Thanks to Institut français de Suède - The French Institute.

En film, der er optaget efter partituret. En musik, der har plads til oprigtighed og inderlighed En opera til Folket, som Folket ikke vil have. Et pladekøb, der begynder som et mysterie og viser sig at være en kærlighedshistorie. Endda en kompliceret én af slagsen. Denne LYDKUNST-podcast handler om to kunstnere, der har været gift med hinanden, arbejdet tæt sammen, men som også har haft to fuldstændig forskellige kunstkarrierere. Henning og Ursula Reuter Christiansen mødte hinanden til en performance i Düsseldorf arrangeret af den tyske Fluxus-kunstner Joseph Beuys i 1966. I 1968 bliver de gift og året efter får de deres første barn. Op gennem 70’erne skaber de flere kollektive kunstprojekter, både sammen og hver for sig, og i samarbejder med andre eksperimenterende kunstnergrupperinger, som f.eks. ABCinema og Eks-skolen. De to kunstnere er igen aktuelle: På Museet for Samtidskunst i Roskilde viser de lige nu udstillingen “Christiansen i Høj Sø - Nyromantik i Henning Christiansens kunst i 1970’erne”, som sætter fokus på en overset periode i kunstneren og komponisten Henning Christiansens arbejde. En periode som starter med kompositionerne “Satie i Høj Sø”, inspireret af den franske komponist Eric Satie, og slutter med kompositionerne til filmatiseringen af Hans Scherfigs roman “Den Otteøjede Skorpion”, som blev et kæmpe flop og en mindre medieskandale. På Statens Museum for Kunst kan man lige nu opleve en udstillingen omkring filmen “Skarpretteren”, som anses for at være et af de vigtigste værker i dansk feministisk kunst. Filmen viser Reuter Christiansen i en serie tableauer: som Moderen, der leger med sit barn, som den opofrende kvinde, der ammer en udmattet soldat, og slutter med at Kvinden lader sig halshugge af Skarpretteren. Den ene kvinde må dø for at den anden kan eksistere. I denne podcast møder du kurator Magnus Kaslov, som står bag udstillingen på Museet for Samtidskunst. Og så møder du Ursula Reuter Christiansen som fortæller om deres tætte samarbejde, men også om den daglige kamp, det har været at holde fast i sig selv og sit kunstneriske virke, når hun samtidig skulle tage sig af børn, gård og husholdning. Lyt med og få svaret på, hvordan det kan være at Henning Christiansen, som er kendt for sin rolle i fluxusbevægelsen og for sine stramme, minimalistiske værker, pludselig sætter sig ved klaveret og komponerer skønne valse, operette og - i tonesproget - langt mere traditionel musik. Fakta: Ursula Reuter Christiansen (f. 1943 i Trier, Tyskland) blev uddannet i 1969 fra Akademie der Künste i Düsseldorf, hvorfra blev kåret som mesterelev. Reuter Christiansen har været professor ved kunstakademiet i Hamburg fra 1992-97 og professor i malerkunst ved Det Kongelige Danske Kunstakademi i København fra 1997- 2006, som den 2. kvinde. Hum har udstillet på Charlottenborg (2016), MOCA, Los Angeles (2007-08), Kunsthallen Brandts Klædefabrik (2000) m.fl. Derudover repræsenterede hun og Henning Christiansen Danmark på Venedig Biennalen i 2001, hvor elementer fra Skarpretteren, var en del af udstillingen. Henning Christiansen (1932-2008) var komponist og billedkunstner. Christiansen havde studeret til klarinettist på Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i starten af 1950’erne og vendte i 1961 tilbage for at studere videre til komponist. I 1985 blev han professor ved Hochschule für Bildende Künste i Hamburg, og han skabte en stor mængde visuelle værker, performances og installationer. Denne podcast er blevet til med støtte fra Statens Kunstfond og Dansk Komponistforening/KODA's kulturelle midler. I LYDKUNST-redaktionen sidder Anne Neimann Clement og Rosa Marie Frang. Denne podcast bruger klip fra følgende af Henning Christiansens kompositioner; "7 sange til Anna (Brøndum Ancher) op. 89" (1974), "Det er forår op. 56" (1970), "Satie i høj sø. op. 52" (1969), "Den otteøjede skorpion" (1979) og fra filmen "Skarpretteren" (1969).

I helgen öppnade Venedigbiennalen, ibland kallad "OS i konst" på grund av de nationella paviljonger som är en viktig del av utställningen. Är de fortfarande relevanta, eller har de spelat ut sin roll? Vid varje konstbiennal i Venedig delas ett guldlejon ut för "bästa paviljong". I år var 86 länder med i tävlingen som vanns av Tyskland. Paviljongerna lockar men har också kallats otidsenliga: de tillkom i slutet av 1800-talet, i en tid då konsten förväntades spegla en folksjäl eller på andra sätt medverka till den nationella identiteten. Idag när samtidskonsten är mer internationellt orienterad ställer vi oss frågan om de nationella paviljongerna fortfarande är relevanta. P1 Kultur får besök av kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg samt konstvetaren och kritikern Linda Fagerström, som diskuterar paviljongernas roll, utser favoritpaviljonger och sammanfattar årets biennal.  Vi får också höra ett reportage från den polska paviljongen, där den amerikanska konstnären Sharon Lockhart medverkar, och en intervju med konstnären Kader Attia som ställer ut i "Shamanernas paviljong". Programledare är Roger Wilson. Kulturredaktionen

Den brittiske konstnären John Akomfrah fick nyligen årets Artes Mundi-pris på 40 000 pund. Hans suggestiva verk Vertigo Sea om havet som hot och hopp gjorde stort intryck på Venedigbiennalen 2015. Den stora filminstallationen Vertigo Sea började som ett försök att skapa utrymme för förståelse och empati när det gäller flyktingsituationen runt Medelhavet i dessa dagar. Från en vägg väller Vertigo Sea fram på tre stora bildskärmar. Det är överväldigande, fascinerande, vackert, skrämmande och upprörande på samma gång. Det som binder ihop alla delar i filmen är havet - en plats som både kan vara fruktansvärt hemsk men också otroligt vacker, säger John Akomfrah i Spotlight.    Han har grävt djupt i filmarkiven och hittat naturfilmer från BBC, gamla journalfilmer om isbjörnsjakt vid Spetsbergen och valfångst. Vi ser människor kastas i havet från helikoptrar av argentinsk militär och vi ser slavar som knuffas i havet från skepp för att dricksvattnet inte räcker till alla. Kerstin Berggren träffade John Akomfrah 2015 när Bildmuseet i Umeå visade Vertigo Sea som första museum efter premiären på Venedigbiennalen.

Hjärtat bultar för världen på konstbiennalen i Venedig. Samtidigt byter konstverk ägare för miljonbelopp i kulisserna. Går ekvationen ihop? Varför är det så viktigt för konsten att vara världssamvete? Curator för årets Venedigbiennal är Okwui Enwezor. Han slog igenom med Documenta 2002 då världen tog ett kliv in i samtidskonsten. Nu tar han åter igen  pulsen på samtiden och lyfter in världens stora frågor i sin utställning som handlar om All världens framtider. Och som en bakgrundston ljuder en maratonuppläsning av samtliga tre volymer av Karl Marx Das Kapital. Dessutom visas konst i 89 paviljonger och mer än 40 sidoutställningar. Cecilia Blomberg rör sig bland nationer och globala krishärdar och träffar utställningsmakarna  Okwui Enwezor, Katerina Gregos, Philippe van Cauteren och Tamara Chalabi,  samt konstnärerna Isaac Julien, Lina Selander, Salam Atta Sabri och Petra Bauer.

Den räknas som en av de viktigaste konsthändelserna i världen: konstbiennalen i Venedig. I år är det 88 länder som ställer ut i sina nationella paviljonger och den stora huvudutställningen har fått titeln "Det encyklopediska palatset". En titel som avslöjar att här handlar det om kunskap och samlande. Om bildvärldar som sträcker sig långt utanför det som traditionellt brukar omfamnas av konstvärlden. Huvudcurator är Massimiliano Gioni, italienare bosatt och verksam i New York. Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén rapporterar från biennalen, analyserar utställningen och träffar konstnärer och curatorer från hela världen. På årets Venedigbiennal, den 55e sen starten 1895, deltar 88 länder med egna nationella paviljonger. Centrum för utställningen finns i parkområdet Giardini, där det gamla väst dominerar. Det enda afrikanska land som har en paviljong här är t.ex Egypten. Det här är en fråga som fortsätter engagera konstnärer. Bland dem Alfredo Jaar som ställer ut i Chiles paviljong, utanför Giardini, och som nu tycker det är hög tid att ändra den här gamla världsordningen en gång för alla. Det är framförallt i de nationella paviljongerna man hittar konstnärer som ger sig in i en tydlig dialog med samtiden. I Japans paviljong diskuteras överlevnadsövningar som kan vara användbara vid katastrofer. I Greklands paviljong undersöks pengars värde. Och i den brittiska paviljongen ger sig konstnären Jeremy Deller på alltifrån kungahuset, till ryska oligarkers roffa- och röva mentalitet. "Jag drivs av ett lekfullt raseri", säger han. Vid sidan av de nationella paviljongerna domineras biennalen av den stora, internationella huvudutställningen som i år har fått titeln "Det encyklopediska palatset", Många av de 159 konstnärer som visas i utställningen är döda, somliga är så kallade "outsider artists" - som upptäckts av konstvärlden först efter sin död. Den "encyklopediska" idén visar sig bland annat i att många av konstnärerna arbetar med samlingar av olika slag.  En av dem är svenskättade Linda Frengi Nagler. Hon har skapat ett verk med titeln "De dolda mödrarna". Antika fotografier av små barn, med mödrar som försöker gömma sig i bilden... Dessutom ställer vi frågan om vilken väg konsten i arabvärlden och mellanöstern tagit sen förra biennalen och så är Ai Weiwei med och ställer ut, trots att han fortfarande har reseförbud.

Kråkor håller ibland begravning. När en medlem av flocken dött kan hundratals samlas och kraxa i timmar över platsen. På konsthallen Vandalorum sjunger en ljudskulptur en klagosång. Över själva världen så som den blev efter globaliseringens brutna löften och dödsfall bland demokratidrömmarna. 98 högtalare bearbetar mardrömmarna som ett översvämmat informationsflöde ger oss, kan det hjälpa? Janet Cardiff och George Bures Miller har representerat Kanada vid Venedigbiennalen och ställt ut sina kompositioner världen över bland på dOCUMENTA och Wanås, i Tokyo och Berlin, Barcelona och Los Angeles. Nu hörs deras verk The Murder of Crows i en lada utanför Värnamo. Redaktör: Jenny Teleman

"No sex, no man, no drugs!" Det svarar Omara på hur hon lyckats måla 1700 minatyrer de senaste två åren med bara ett öga. Kallad en romsk Judith Butler är Omara stjärnan på utställningen Romaism på Gallery8 i Budapest. Här finns ett hundratal verk, allt från målningar, videos och fotografier till litteratur. Gallery8 är Ungerns första utställningslokal för romsk samtidskonst och Yvonne Ihmels var med på invigningen. Gallery8 som öppnade i mitten på februari i år är ett försök att rekonstruera romsk konst- och kulturhistoria från 1960-talet fram till idag. Galleriet ligger i hjärtat av åttonde distriktet i Budapest, det som i folkmun burkar kallas för ”zigenarghettot”. Det lilla utrymmet på knappa 45 kvadratmeter, med sina prydliga gardiner och vitmålade väggar känns som en hoppingivande manifestation mot den allt mer hårdnande attityden gentemot romer, inte bara i Ungern, utan Europa i övrigt. Omara är det stora dragplåstret för utställningen. Elegant som en superstjärna på catwalken i stor päls och svart spets, men bara med ett öga. Sitt konstgjorda öga gav hon en gång till multimiljardären och filantropen George Soros i en typisk gest vid den uppmärksammade invigningen av den första romska paviljongen på Venedigbiennalen. Omaras utställningar drar nu massor med publik och hon är ett hett namn inom samlarkretsar i bland annat USA. Som en känd ungersk curator uttryckte saken: Ingen tvekan om att vi nu bevittnar födelsen av oberoende romsk samtidskonst! Ett program av Yvonne Ihmels.

Speech Matters er titlen på udstillingen i den Danske Pavillon på den 54. Venedig Biennale. I videoen kan du opleve stemningen fra pavillon og se interviews med tre af de udstillende kunstnere: Lilibeth Cuenca Rasmussen, Thomas Kilpper og Han Hoogerbrugge. http://www.kunst.dk/billedkunst/venedig-biennalen/

Den internationella konstbiennalen i Venedig öppnades för 54:e gången i helgen. I år deltar fler länder än någonsin förr, flera för första gången, och årets tema är ILLUMInazioni - en ordlek på begreppen nationer och ljus. Flera av de länder som visar fin konst i egna paviljonger här är hårdföra diktaturer på hemmaplan: Syrien, Iran, Kuba... Även om konstetablissemanget inte står på barrikaderna och protesterar - förutom alla som bär runt på en röd väska med texten Free Ai Wei Wei  - så finns det en hel del skarpa analyser av samtidens politiska dilemman i de olika paviljongerna. En av de allra bästa på årets biennal är  - om Kosmo fått bestämma - inte vinnaren Tysklands, utan Polens paviljong, där man i år har bjudit en den israeliska konstnären Yael Bartana. Hon var aktuell förra året med en stor utställning på Moderna Museet i Malmö. And Europe will be stunned hette den och det heter också biennalutställningen.  Det handlar om den polsk-judiska renässanasrörelsen – en skapelse av Yael Bartana.   Den romska paviljongen arrangerad av Unesco och med på Venedigbiennalen för andra gången. Call the Witness" heter utställningen, som byggs på vartefter med olika vittnesmål om romernas situation i Europa. Bland de deltagande fanns bland andra Tanja Ostijic som uppträdde med en performance kallad Naked Life 2, Daniel Baker med sitt verk Mirror, mirror och författaren Salman Rushdie var där och höll föredrag. Cecilia Blomberg pratade med Maria Hlavajova som är curator för den romska paviljongen. Den arabiska våren har även kommit till Venedig. Allra tydligast kanske i den egyptiska paviljongen - som tillägnats Ahmed Basiony, en 32-årig konstnär som skjöts ihjäl på Tahrirtorget i januari. Hans sista facebookstatus står tryck i entrén till paviljongen: en glödande uppmaning till alla fäder, mödrar, ungdomar och medborgare att komma ner till torget och ansluta sig. Och i en annan del av Venedig, på en naken tegelvägg i ett svalt gammalt hamnmagasin, hänger arabförbundets alla 22 flaggor slakt på rad, i ett verk som den marockanske konstnären Mounir Fatmi kallar De förlorade vårarna. Men två av dem, Egyptens och Marockos, har försetts med flaggstänger i formen av sopkvastar. Den panarabiska utställningen heter The Future of a Promise, ett löftes framtid. Mårten Arndtzén träffade bland andra den egyptiska konstnären Lara Baladi. Ett program gjort av Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén Producent: Marie Liljedahl

I veckans P4 Kultur besöker vi norra Skåne och Wanås, där konstnären och musikern Yoko Ono just nu ställer ut flera verk. Hon bjuder in besökarna att medverka i hennes konstverk; att klättra upp i en skog av stegar eller fästa lappar med önskningar i äppelträd. Vår reporter Karin Arbsjö har åkt till Östra Göinge och Wanås för att träffa den nu 78-åriga Yoko Ono som i decennier har varit så hatad och så älskad av så många. För hela världen blev Yoko Ono, först känd som John Lennons stora kärlek, fru och senare hans änka. Men innan hon blev "frun" och för somliga kvinnan som splittrade Beatles, var hon inte världskänd, men en klassiskt skolad musiker och etablerad avantgarde-artist. Yoko Ono säger själv att det var när hon träffade John Lennon som hon lärde sig att samarbeta med någon annan, efter att ha varit något av en ensamvarg. Yoko Ono har fortsatt med att bryta mark, envist sprida budskapet om fred och bjuder andra att ta del av och medverka i hennes konceptkonst. Produktiv som få och rak i samtalet med betraktare och medskapare. På Venedigbiennalen 2009 tilldelades hon Guldlejonet - "Life Achievement Award". Det sköljer en perfomance-våg över Sverige idag, och inte bara här - på Venedigbiennalen i sommar kryllar det av performanceverk. 2001 blev Moderna Museet först i Sverige med att köpa in ett performanceverk. Konstnären bakom det verket heter Elin Wikström, och är professor vid Konsthögskolan i Umeå. I helgen den 27 - 28 maj äger för sjätte året i rad den internationella performance-festivalen Live action rum i Göteborg. Där kan bland annat publiken fästa ballonger på den kinesiska konstnären He Chengyaos kropp; en konstnär som, liksom Elin Wikström, verkar i Yoko Onos anda.

Få fördomar kan så oförblommerat ventileras som de mot romer. Sedan Frankrikes president Nicolas Sarkozys utspel i somras har frågan om situationen för Europas romer hamnat i fokus. Diskussioner om integrering, rasism och migrationspolitik har kommit upp på dagordningen. Frågan är om det denna gång kommer att innebära någon förändring? I somras åkte den romska cirkusen Cirque Romanés till världsutställningen i Shanghai för representera Frankrike. När de kom tillbaka, efter Nicolas Sarkozys utspel mot romerna, var det som att de inte längre var önskvärda, berättar cirkusdirektören Alexandre Romanés. Flera av musikerna i orkestern är från Rumänien. Först fick de arbetstillstånd, men de drogs tillbaka efter presidentens aktion mot landets romer. Anja Sahlberg har besökt cirkusen i Paris. 2007 presenterades den första romska paviljongen på biennalen i Venedig. Paviljongen sponsrades av Open Socity i Budapest och gick under namnet Paradise Lost.  Flera av konstnärerna kom från Ungern, ett av de centraleuropeiska länder där det bor flest romer. En av konstnärerna som deltog i den romska paviljongen på Venedigbiennalen var Norbert Sirmai. Hans bidrag var en video med titeln Fradi is better, som visar hur det populära ungerska fotbollslandslaget fungerar som megafon för extremhögern och hur supporterklubbarna skanderar antisemitiska och antiziganistika slagord under matcherna. Yvonne Ihmels har varit i Ungern och mött romska konstnärer och konstvetare som berättar om hur landets högerpopulistiska vindar förvärrat situationen för landets romer. Nu står Katitzi på scen på Folkteatern i Göteborg. 1979 blev hon TV-serie och böckerna som de bygger på, den femton böcker långa serien om Katitzi skrev Katarina Taikon från sent 60-tal till tidigt 80-tal. Maria Edström har läst om böckerna Emir Kusturicas populära filmer Zigenarnas tid och Svart katt, vit katt har haft stor betydelse för hur bilden av romskt liv framställts. Veli Brijani berättar varför romerna själva kände sig kränkta av Kusturicas filmer. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Kosmo har tema centrum "Alla vägar bär till Rom", så lyder ett gammalt bevingat ordspråk. Rom är väl inte längre det centrum det en gång var, men nu i helgen är Rom aktuellt eftersom det nya konstmuseet Maxxi slår upp portarna. Till öppningsdagen nu på lördag släpptes 15 000 biljetter till allmänheten som tog slut på ett nafs. Arkitekt till museet är en av världens just nu mest hyllade arkitekter Zaha Hadid, född i Irak, numera verksam i London. Kerstin Berggren har träffat henne och hennes arbetspartner Patrik Schumacher. Fotografen Jens Assur, är aktuell med ett stort projekt kallat Hunger, där frågor ställs om överkonsumtion, jordbruk, fördelning av resurser och energiförbrukning, inte minst i form av både bilåkande och flygande. Projektet har resulterat i en utställning på Kulturhuset i Stockholm och fem fotoböcker med förord skrivna av Lena Andersson, Per Svensson, Lotta Gröning och Sverker Sörlin, samt Jens Assur själv. Anneli Dufva har mött honom Ett av de stora namnen på den internationella konstscenen på senare år är Pascale Marthine Tayou. Han är född 1967 i Kamerun i Västafrika, idag bor han i Gent i Belgien och har världen som sitt arbetsfält. Just nu har  Pascale Marthine Tayou iscensatt en stor utställning på Malmö Konsthall  med titeln Alla vägar går till Malmö. Tayous genombrott kom på den stora konstutställningen Documenta X i Kassel 2002 som det året leddes av Okwui Envezor. Den västerländska konstscenen skakades då om när de globala frågorna krävde och tog sin plats. Den senaste stora utställning Pascale Marthine Tayou deltog i var Venedigbiennalen i somras där han hade byggt upp en högljudd, myllrande afrikansk by. Han är nu också aktuell på Världsutställningen i Shanghai. I konstvärlden ses han som en av uttolkarna av det postkoloniala Afrika. Cecilia Blomberg träffade honom på Malmö Konsthall och träffade en konstnär som vägrar låta sig sorteras in under några kategorier. Under våren har den albanska konstnären Helidon Gjergji ställt ut på Botkyrka konsthall utanför Stockholm. En utställning om hur medier påverkar oss både som individer och kulturellt. På förra årets Venedigbiennal representerade han Albanien. Gjerdjij berättar för Kosmos Marie Liljedahl om hur det var att växa upp med en känsla av att vara avskuren från centrum, matad med socialistisk tv-propaganda och ändå på djupet påverkad av den västerländska tv man kämpade hårt för att få in i sina apparater. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Den brittiske skulptören Antony Gormley har sen många år hela världen som arbetsfält. Kulturradions Kerstin Berggren lyckades fånga in Antony Gormley mellan alla resor och tillbringade en förmiddag i hans stora ateljé i London. Dessutom har Snittet tittat på vad de utländska kritikerna skrivit om årets Venedigbiennal och vi intervjuar Rikard Wolff om hans föreställning Tango om ikonen Carlos Gardel. Den brittiske skulptören Antony Gormley har sen många år  hela världen som arbetsfält. Just nu är han aktuell med utställningar i Moskva, Österrike, Japan, Spanien och Storbritannien.. Dessutom pågår hans stora projekt ”One and Other” för fullt i London, där han bjudit in 2.400 människor att under hundra dagar stå en timme var på den stora och tomma skulptursockeln /plinten på Trafalgar Square. Kulturradions Kerstin Berggren lyckades fånga in Antony Gormley mellan alla resor och tillbringade en förmiddag i hans stora ateljé i London. Dessutom har Snittet tittat på vad de utländska kritikerna skrivit om årets Venedigbiennal och vi intervjuar Rikard Wolff om hans föreställning Tango som har nypremiär. Den här gången är det ikonen Carlos Gardel som Rikard Wolff  lånar sin röst till och scenen är Dramaten i Stockholm.

Michael Elmgreen fortæller om den danske pavillion på Venedig Biennalen 2009. http://www.kunst.dk/statenskunstraad/kunst-globalisering/kunst-i-fokus-kunst-globalisering/venedig-biennalen-2009/

Christine Buhl Andersen og kunstneren og kurator Michael Elmgreen fortæller om den fælles danske og nordiske deltagelse på Venedig Biennalen 2009. http://www.kunst.dk/statenskunstraad/kunst-globalisering/kunst-i-fokus-kunst-globalisering/venedig-biennalen-2009/

Michael Elmgreen fortæller om den nordiske pavillion og den mystiske Mr. B på Venedig Biennalen 2009. http://www.kunst.dk/statenskunstraad/kunst-globalisering/kunst-i-fokus-kunst-globalisering/venedig-biennalen-2009/

Snittet: Venedigbiennalen 2009 Så var det dags igen för den stora konstolympiaden i Venedig. Nu har man kommit fram till den 53e Venedigbiennalen sen konstevenemanget startade 1895 och konsten är nu sen många år spridd långt utanför det första biennalområdet i parken Giardini. I år är det mer svenskt än vanligt i Venedig. Kanske framförallt för att Daniel Birnbaum är konstnärlig ledare för hela biennalen i år och i hans utställning Making Worlds ingår verk av Öyvind Fahlström, Jan Håfström och Nathalie Djurberg. Ett tema som handlar om hur konstnärer skapar sina egna världar och utforskningar, alltifrån estetiska till politiska. Och titeln översätts också till ett oändligt antal språk. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén letar sig fram mellan nationella paviljonger, militärbaracker och privatpalats och försöker hitta en tråd i det enorma konstutbudet. Finns det några trender? Vilken paviljong är roligast? Snyggast? Chockerande? Och vilka konstverk är det stora samtalsämnet när värld                                                      Så var det dags igen för den stora konstolympiaden i Venedig. Nu har man kommit fram till den 53e Venedigbiennalen sen konstevenemanget startade 1895 och konsten är nu sen många år spridd långt utanför det första biennalområdet i parken Giardini. I år är det mer svenskt än vanligt i Venedig. Kanske framförallt för att Daniel Birnbaum är konstnärlig ledare för hela biennalen i år  och i hans utställning Making Worlds ingår verk av Öyvind Fahlström, Jan Håfström och Nathalie Djurberg. Ett tema  som handlar om hur konstnärer skapar sina egna världar och utforskningar, alltifrån estetiska till politiska. Och titeln översätts också till ett oändligt antal språk. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén letar sig fram mellan nationella paviljonger, militärbaracker och privatpalats och försöker hitta en tråd i det enorma konstutbudet. Finns det några trender? Vilken paviljong är roligast? Snyggast? Chockerande? Och vilka konstverk är det stora samtalsämnet när världspressen samlas?