Podcasts about identiteten

Helena Godotter Karlberg (Expert inom platsinnovation, Professionell föreläsare och moderator med journalistbakgrund inom press, radio och TV I Topp 100 - Sveriges populäraste föreläsare och moderatorer 2024) Platsinnovation är ett begrepp och koncept för designdriven helhetsutveckling av attraktiva samhällen, besöksmål, regioner och andra sorters platser. Platsinnovation väver samman de komponenter, processer och intressenter som är centrala för att en plats ska upplevas som attraktiv, med avstamp i platsens specifika identitet. Identiteten bygger på platsens historia, geografi, natur, kultur m.m. Platsinnovation skapar synergier mellan tre centrala komponenter på en plats: dess fysiska gestaltning, dess innehåll av kommersiella, offentliga och ideella tjänster och aktiviteter, samt dess marknadsföring. De utvecklingsområden som kopplas ihop är exempelvis stadsplanering, centrumutveckling, destinationsdesign, företagsetableringar och kultur/fritid. För att åstadkomma detta länkar platsinnovation ihop intressenter och processer i olika samhällssektorer (privat, offentlig, ideell sektor), i olika branscher (handel, kultur, turism, industri m.fl.) och inom olika målgrupper (befintliga och potentiella invånare, besökare, företagare och investerare). Läs mer på www.placeinnovation.se _____ Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️ All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated. Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design) AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

Tenk på det høyeste tallet du kommer på, så er det mest sannsynlig like mye som svindlere stjal fra den nordiske befolkningen i fjor. For i 2023 ble vi i Norden svindlet for 9,6 milliarder kroner! Vi har besøk av Fredrik André Lykken fra Økokrim som forteller om hvordan Økokrim jobber for å ta svindlerne og hvordan han selv opplevde å få identiteten sin misbrukt i et svindelforsøk(!).

Etter en stygg håndballskade ble Caroline usikker på identiteten sin, trening og online coaching ble redningen for Ruud. Nå hjelper hun titalls med kvinner og menn med å få et bedre liv gjennom treningen og sine programmer som online coach. Vi snakker om trening, hvordan det har vært å vokse opp med Casper Ruud som storebror og online coaching i denne episoden. Kos deg!Sjekk ut Caroline her: https://www.instagram.com/_carolineruud/Takk for at du lytter til Impressions Podcast! Har du forslag til gjester vi kan invitere? Send oss en melding på sosiale medier:Instagram: instagram.com/impressionspodTikTok: tiktok.com/@impressionspod Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden åpner jeg meg opp rundt noe som jeg aldri har delt eller snakket om offentlig før, og som har påvirket store deler av livet mitt. I prosessen med å skrive boken min så vurderte jeg om dette var en historie jeg skulle ha med, men det ble ikke plass og timingen ville ha det til at jeg i stedet var klar for å dele det med deg nå. Noe av det viktigste jeg skriver om i boken min, og som jeg tar alle kundene mine gjennom mot å skape en dypere og mer varig endring, er identitetsarbeid. Når du i denne episoden får lytte til en ny del av historien min, så får du se et veldig tydelig eksempel på hvor mye jeg har endret identiteten min for å komme til her jeg er i dag. Det føles veldig sårbart å dele, men også så viktig. Jeg var klar nå, og jeg vil vise deg alt som er mulig for deg og hjelpe deg med å skape den endringen du drømmer om. Derfor går jeg foran for å vise vei, og jeg gleder meg til å høre fra deg med hva du tar med deg fra episoden. Tag meg gjerne på sosiale medier når du lytter, og du finner link til å bestille boken min «Hva er du egentlig sulten på?» under her. Gjør deg klar til å starte en dypere reise i deg selv, og til å endre livet ditt. Du er klar nå. Link: https://bok.norli.no/egentlig

Identiteten som mor, ja og som kvinde i det hele taget, ændrer sig når vi er midt i livet. Ikke som sådan pga OA men som en del af den udvikling vi - og vores børn - gennemlever. Det er et emne som ofte kommer op i mine samtaler med kvinderne som kommer i min Menopause Klinik. Det er et område hvor man som mor kan føle sig ensom og lost. Derfor taler jeg i denne episode om de erfaringer jeg har fra mine klienter og jeg deler mine egne oplevelser med morrollen og de ændringer jeg har været igennem. Jeg deler også inspiration til hvordan du kan tackle din overgang fra MOR til den erfarne og viis mor som også har plads til selvomsorg, kreativitet og nye interesseområder. Jeg taler også om hvordan ændringer kan påvirke din OA og hvordan det kan støje når vi er i modstand til at gå med udviklingen. Du kan som altid booke en gratis session med mig hvis du også er udfordret med din morrolle. Det kan være svært at tackle alene da der kan være både smerte, sorg og tomhed forbundet med ændringerne. Følelser som kan føles overvældende og svære at se en vej ud af. Du booker lige HER Følg mig på Instagram HER Og hop med ind i FB gruppen Magiske Menopause hvis du vil være en del af podcastens community. Du søger om optagelse HER

Dette er femte (MEN IKKE SISTE) episode av Annika vil få kontroll på økonomien. Hun forteller hvordan økonomiprosjektet har hjulpet henne med ensomhet, og vi kommer inn på den personlig økonomien sin sisteboss: budsjettet. Du vil blant annet få høre: 00:30 Intro 01:30 Hvordan har det gått siden sist? 02:00 Annika har hatt masse besøk! 03:30 Identiteten til Annika har endret seg! 05:30 Annika pleide å skamme seg over hjemmet sitt 08:00 Annika har vaska leiligheten flere ganger siden sist 08:30 Oppsummerer Annika før og nå 09:30 Ensomheten var det verste 12:00 Det er fort gjort å falle tilbake i det sorte hullet 13:00 Annika er en hai. "Hvis jeg ikke svømmer så synker jeg" 14:30 Hermans skateboard-metafor for endring 18:30 Hvor mye penger har Annika brukt den siste måneden? 21:00 Ekstra utgifter til Klarna 23:00 Reiseutgifter bør ha en egen post i budsjettet 26:30 Byttet ut nødmaten med å være vertinne 28:00 Annika går fortsatt i minus 29:30 Herman får veldig lyst til å ta en episode til 30:00 Annika hater å få anbefalt tv-serier 31:30 Annika forteller om inntektene sine 34:00 "Folk som har budsjetter" 37:00 Vanlige fallgruver når man lager budsjett 39:30 Annika har liste over faste utgifter 41:30 Annikas barriere for å lage budsjett 42:30 Budsjettet har ikke makt over deg! 46:00 Motiverende intervju i et nøtteskall: Heie på personen, ikke på endringen 49:00 Annika oppsummerer samtalen ETTERSNAKK 52:00 Herman forklarer hvorfor det ble en ekstra episode 54:00 Ambivalens er en skjult motivasjonsbrems 54:30 Kartleser-metaforen for motiverende intervju Nettsiden min: www.hermanegenberg.com Meld deg på nyhetsbrev her: hermanegenberg.ck.page/ Facebook-gruppa for gjester og lyttere: www.facebook.com/groups/2012989205661266 Motiverende øvelser og peptalks på Spotify: open.spotify.com/artist/17FaRylnA…VMTH-rhXYZjCTNFA Takk til Akersborg/Banzai Love for jingle og Kristian Bjørge/Nitro for produksjon.

Montessoriförskolan Grind i Norrtälje är en ganska liten förskola, men är rik på mångfald. De har lika många språk som barn i verksamheten. Lyssna på ett avsnitt om ett projekt som de kallar Den kulturella identiteten som drog i gång för ett år sedan.  Montessoripodden ges ut av Montessori förskolor och skolor i Sverige AB. 

Veckans samtal gästas av Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, docent och författare.I avsnittet pratar Adam och Per Magnus om hans perspektiv på vad som hänt med individens självbild på 2000-talet. Vad händer när man lever i en individualistisk tidsålder likt den vi har idag och vad skapar en individcentrering? Varför är det viktigt att prata om vilket kön, identitet eller etnicitet man har och vad händer när de generella referensramarna och lägerelds-faktorerna försvinner. --Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är människor och lever i kroppar och tänker och känner. Att få död på egot är inte inom rimlighet och inte heller önskvärd -hur skulle vi kunna uppleva allt som livet erbjuder utan tanken? Vi har denna fantastiska förmåga att kunna tänka - problemet uppstår när denna förmåga tar över och inte längre ses som det verktyg det är, men som en identitet som ska beskyddas och försvaras till priset av vår frihet. Det är bortom denna identitet som vi kan hitta lugnet och frihet.  With love,  Suzanne

Jeg feirer 10 år som grunder i år, og har jobbet med livsstilsendring for kvinner i over 15 år. I starten jobbet jeg på en annen måte enn jeg gjør i dag, der det var mest fokus på matplaner og treningsprogrammer. Når jeg så hvor mange som falt av igjen og igjen, så skjønte jeg at vi må gå dypere. Jeg elsker å hjelpe deg med å skape en varig endring i ditt liv, og virkelig få selvtilliten til at du kan få til alt du bestemmer deg for. Derfor er et av stegene jeg alltid starter med i mine kurs; å jobbe med din identitet. I denne episoden snakker jeg om hva dette betyr og deler en praktisk øvelse som vil hjelpe deg i gang. Dette er så spennende! Jeg gleder meg til å hjelpe deg med å bli den som redder seg selv, som er heltinnen i sitt eget liv og får tilbake troen på at du kan skape de resultatene du vil for deg. Gleder meg til å høre hva du tar med deg fra episoden, tag meg gjerne på Instagram når du lytter @torunnytrehus Link: https://www.improvinglives.no/BodyLove-venteliste

Dagens Finland har uppstått i spänningen mellan två expansiva makter, Sverige och Ryssland. Den östra riksdelen var en integrerad del av Sverige under en längre period än områden som Skåne och Blekinge.Integreringen av Finland i Sverige var en lång process som sträckte sig från vikingatiden till Nöteborgsfreden år 1323. Det var först när de svenskspråkiga befolkningsgrupperna fick stöd från den svenska statsmakten som de på allvar etablerade sig i Finland. Men rikssprängningen år 1808-09 innebar att vi skrev ut Finland från den svenska historien och glömde bort de svenskspråkiga i Finland.Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och aktuell med boken Finlands svenska historia.Finland var aldrig en koloni till Sverige utan en integrerad del av landet precis som Södermanland eller Småland. Den finska allmogen och ståndspersoner var tidigt representerade på riksdagar och Finland beskattades inte hårdare än det som blev dagens Sverige. Viktigare var att både Sverige och Finland kom att inlemmas i den västliga kultursfären i och med den katolska kyrkans utbredning i både Sverige och Finland.Språket som identitetsmarkör blev viktig först under den ryska perioden när den finska nationalismen utvecklades. Svenska vs finska var ingen viktig fråga förrän självständigheten från Ryssland 1917. Identiteten var snarare knuten till den lokala platsen, religionen och den sociala positionen.Bild: Svecia, Dania et Norvegia, Regna Europæ Septentrionalia. Kopparsnitt publicerat i Amsterdam 1635. 1:4 400 000Musik: Finlandia av Sibelius, 1922, franförd av VESSELLA'S ITALIAN BAND, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Man kan lära sig språket, och de kulturella koderna, men att verkligen träda in i en annan kulturell identitet är svårare än så. Dan Jönsson reflekterar över svårigheter, på hemmaplan och långt borta. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag minns blicken. Dimmig och enögd. Det var grisfest i byn, årets tema var sjörövare och vi stod och hämtade luft ute på trappan till gamla Folkets Hus när han plötsligt vände sig mot mig med en svart blick ur den blinda ögonlappen: ”ådu ska hålla flabben jävla nollåtta!”. Jag kände hur tygpapegojan på min axel ryckte till, liksom i chock medan jag sluddrande försökte försvara mig med att jag faktiskt hade bott i den här byn i tjugofem år och i Skåne hela mitt liv, men det räckte inte tydligen. Inte förrän Janet i kiosken grep in och utbrast, på sin vackraste Eslövsdialekt: ”Dan e min granne!”. Det räddade mig från den i luften hängande smockan, men jag kunde likförbannat inte göra mig fri från känslan att den här brännvinsdoftande Kapten Enöga ju i själva verket hade rätt. Jag hade avslöjat mig. Igen. Hela mitt liv hade jag inbillat mig att jag var skåning, eftersom jag inte kunde annat, och hela mitt liv hade det stupat på dessa rullande ”r”, som obevekligt röjde mig som en representant för kolonialmakten. Vad hjälpte det om jag hade bott här hela livet, när jag inte klarade att säga ”stickelbärsgröd” så man begrep?Identitet är luriga saker. Under en resa i Japan gör jag mitt bästa för att göra som japaner gör. Det är inte svårt. De första dagarna gör man förstås pinsamma misstag hela tiden: glömmer bort att byta innetofflor när man går på toaletten på sitt ryokan, ställer sig på fel sida i rulltrappan, råkar kanske vinka till med handen istället för att göra den där lilla avmätta bugningen när man lämnar sevenelevenbutiken med ett förbindligt ”arigato gozaimasu”. Men redan efter en vecka har man ju lärt sig de där sakerna. Det svåra kommer sedan. När turisten har åkt hem och de överbetalda expatsen har installerat sig i sina curlade utlänningsgetton sätter den seriöse kulturkameleonten igång och lär sig språket. Det kan gå bra det med. Kanske lär man sig det rentav flytande; man tycker man bemästrar de sociala koderna och börjar i sitt övermod känna sig som fisken i innanhavet. Utan att fatta att man fortfarande bara simmar runt i sitt privata akvarium. Och att man från andra sidan glaset ser precis lika exotisk och främmande ut som någonsin.Lurigt, som sagt. Frans Wachtmeister beskriver den här processen väldigt roligt i sin roman ”Territoriella anspråk”. Romanens berättare är en svensk man som har bott i Tokyo i tio år och för länge sedan förlorat alla kameleontens illusioner. Han pratar språket flytande, han vet hur man beter sig utan att krocka med de sociala och kulturella normerna, men inser att han trots det aldrig kommer att smälta in. Aldrig kommer att bli japan. All hans samlade, men väl dolda bitterhet väcks till liv när han en dag får en ny, tysk kollega som – precis som han själv en gång – är full av entusiasm och fast besluten att låta sig uppslukas av den japanska kulturen och identiteten. Plötsligt får hans tillvaro en ny mening när han skadeglatt ställer sig på den japanska sidan och börjar göra allt för att torpedera kollegans integrationsprojekt. Utan att avslöja för mycket lyckas det över förväntan.Vad Wachtmeister pekar på är det naiva i tron att kulturell identitet skulle vara en fråga om anpassning och inlärning. Man kan tala språket hur perfekt som helst – med en vit, europeisk kropp gör det en i bästa fall till en sorts kuriositet. Man kan lära sig äta, buga, tala, tiga som en japan, inser romanens berättare – men ”hur blir man exempelvis luktfri som en japan?” Samma genetiska barriär är det som reser sig i Hanna Sahlbergs ”Den osynliga muren. Rapport från mitt misslyckade försök att bli kines.” Sahlberg berättar hur hon efter många år i Kina till slut försökte sondera möjligheterna att plastikoperera sig till ett asiatiskt utseende. Något som möttes av total oförståelse – att asiater opererar ögonlocken för att få ett europeiskt ansikte är väl en sak, precis som när svarta i USA eller Afrika rakpermanentar håret eller bleker huden. Men om en vit person försöker något liknande ses det som dårskap, om inte rentav som en form av kulturellt övergrepp.Det här är inga konstigheter. Identitet handlar om så mycket mer än bara kulturella koder och språkkunskaper. Det är en fråga om makt och erkännande, om klassklyftor, historisk dominans och kolonialt förtryck. Identiteten är med andra ord alltid politisk – och den vita europeiska kroppen har i århundraden varit bärare av alla de privilegier som förknippats med den västerländska civilisationens koloniala herrefolk. Främst bland dem just förmånen att slippa den etniska och kulturella identitetens alla begränsningar. Som en av Hanna Sahlbergs kinesiska bekanta lite krasst säger någon gång när den osynliga muren ställer sig i vägen: ”Ni kan ju alltid resa härifrån.”Så blir kanske Östasiens osynliga murar mer begripliga. Självklart är det så att även den västerländska privilegierade identiteten kan ses som ett fängelse – och självklart kan det vara lockande, särskilt för den som faktiskt inte ställer upp på den koloniala världsbild som ligger till grund för dessa privilegier, att försöka bryta sig ut ur den gyllene buren och skapa sig ett liv på andra sidan. Det finns mängder av sådana människor i världen: västerländska avhoppare som har tagit sig ut ur privilegiernas bubbla och bytt dess bekvämligheter mot ett enklare men mer autentiskt liv i Indien, i Senegal, eller Peru. Men ytterst få av dem kapar den verkliga livlinan och ger upp sitt västerländska pass. Något som till slut också går upp för Hanna Sahlberg när hon funderar över vad hon skulle kunna offra för att bli kines på riktigt. För vill hon verkligen bli kinesisk medborgare?Här går en gräns. Det som formuleras i medborgarskapet är ingen postmodern, flytande identitet. Den är skarp och obeveklig – liksom i högsta grad dess konsekvenser. Titeln på Wachtmeisters roman, ”Territoriella anspråk”, uttrycker det rätt brutalt: för oss med rätt sorts pass har världen blivit något att erövra och penetrera. ”Det enda globaliseringen har lyckats med är att utvidga gränserna för våra drifter och begär”, filosoferar han. För en majoritet av jordens befolkning ser saken annorlunda ut. I min egen by har det hänt en del sedan den där grisfesten. Kiosken har lagt ner, och pizzerian drivs numera av en familj från Pakistan. Men framför allt har byn sedan dess fått ett stort tillskott av inflyttare, flyktingar från Syrien, Irak och Afghanistan som plötsligt får mig att likna en urskåning. Några av dem har blivit mina vänner, och jag följer deras kamp för uppehållstillstånd och medborgarskap medan jag undrar vad det egentligen blev av drömmarna om en jord där alla människor förenas i ett gränslöst världsmedborgarskap? Utopiskt, visst. Men kanske inte mer naivt, trots allt, än att försöka bli någonting man inte är. Sjörövare, till exempel.Dan Jönsson, författare och essäistLitteraturFrans Wachtmeister: Territoriella anspråk. Ellerströms, 2023.Hanna Sahlberg: Den osynliga muren. Rapport från mitt misslyckade försök att bli kines. Weyler förlag, 2023.

I Tove Janssons sista muminbok Sent i november är muminfamiljen frånvarande. Dalens invånare samlas i det tomma huset för att komma bort från sin vantrivsel med sina vardagsliv och krav. Kan man reducera huvudpersonerna till karaktärer och representationer? Tove Jansson går en helt annan väg och försöker hitta vägar ut ur normer, rutiner, konventioner och förväntningar på individen. Identiteten upplevs kvävande, något att fly från. Tidskriften Ord & Bild bjöd tillsammans med Kulturhuset Oceanen in till ett samtal om Tove Jansson och hennes bok Sent i november tillsammans med Pia Laskar och Mathias Wåg. Läs mer: Tove Jansson läser Sent i november (Yle): https://svenska.yle.fi/a/7-884275 Tove Jansson kåserar om traditioner som panik (Yle): https://arenan.yle.fi/poddar/1-50415000 Mathias Wåg: Antifascisten i Mumindalen (Flamman): http://flamman.se/a/antifascisten-i-mumindalen Mathias Wåg: Sent i november (Ord & Bild): http://www.tidskriftenordobild.se/ordoblogg/category/kritik-mathias-wg-om-sent-i-november-av-tove-jansson Mathias Wåg: Och äga vill jag inte: https://guldfiske.se/2021/04/16/och-aga-vill-jag-inte/ Komintern: Vapen ur fiendens arsenal (podcast) https://podtail.com/podcast/komintern/s06e12-vapen-ur-fiendens-arsenal/

Varför har Ryssland ett kluvet förhållande till väst? Vilken betydelse har Peter den store haft för den ryska självbilden? Och behöver landet vara en autokrati för att kunna styras? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om ortodoxa kyrkan, tsarer och slavofiler. Gäst i programmet är Bengt Jangfeldt som är Rysslandskännare, docent i slaviska språk och Augustpris-vinnande författare. Boktips: ”Vi och dom – Bengt Jangfeldt om Ryssland som idé”, Bengt Jangfeldt (Wahlström & Widstrand), ”Ryssland och Europa – En kulturhistorisk studie", Per-Arne Bodin (Natur & Kultur), ”Rysslands historia – Från Alexander II till Vladimir Putin”, Martin Kragh (Dialogos Förlag), ”Russian thinkers”, Isaiah Berlin (Penguin Classics) och ”The Flow of Ideas”, Andrzej Walicki (Peter Lang AG) Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

Fodbold FM er tilbage med årets første afsnit i 2023. Panelet kaster sig i første omgang over Cristiano Ronaldos skifte til Saudi Arabisk fodbold – som ikke resulterer i stor opbakning fra vores gæster. Ligeledes er vores panel enige om, at der skal gøres noget med den effektive spilletid i fodbold, som tydeligvis ikke fungerer på nuværende tidspunkt. Vi kigger nærmere situationen i Chelsea, som mildest talt ser kritisk ud med exit i begge cupturneringer og en placering på 10.-pladsen i Premier League. Identiteten i klubben er ikke til at spore, og det kræver tid, hvis Potters projekt skal lykkes. I den røde del af Manchester lader det til, at hollandske ten Hag har fået styr på mandskabet og ikke mindst omklædningsrummet. Hollænderen kører en no-bullshit-strategi, hvilket lader til at give pote – men nu venter den rigtige test i weekenden mod rivalerne fra Manchester City. Vores panel er Martin Kring og Mads Thomsen.Vært er Sebastian Peebles.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne episode skal du høre historien om MinEjendom fortalt af Søren Schødt. MinEjendom er en digital kommunikations- og vedligeholdelsesplatform til boligforeninger og professionelle med ejendomsporteføljer. Ifølge Søren selv var markedet simpelthen ikke klar til platformen, da de startede virksomheden op. I 2015 var der en masse udfordringer, som gjorde at stort set alle medarbejdere stoppede, hvilket betød, at MinEjendom var tvunget til at starte forfra og genskabe identiteten.   Det taler vi selvfølgelig om, men vi taler også om tiden før MinEjendom, hvor han startede boligbyggerier for sine egne penge, og det var lige ved og næsten for Søren da finanskrisen ramte.   Er du interesseret i at annoncere på Iværksætterhistorier? Så kontakt vores producer Jakob Sloth Linneberg på 71904292 eller jl@uglifruitproductions.dk Vi har også en lille gave til dig. Står du overfor at skulle pitche til Løverne i den kommende sæson af Løvens Hule, så kan du helt gratis hente Nikolai Høgkilde fra Skatteguidens bedste råd og do's & don'ts til kommende deltagere, samt hvilke spørgsmål du bør have et virkelig godt svar på. Der er virkelig guldkorn at hente og Nicolai gik jo fra programmet med en investering fra Jesper Buch på 1,5 kr. Hent guiden her: https://bit.ly/3s8Xmfg Din vært er Mark Anthony og podcasten er mixet og klippet sammen af Ugli Fruit ProductionsSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det antika Grekland bestod av ett antal stadsstater, snarare än ett enat land. Men, det var ändå viktigt att vara grek. Ett sätt att underhålla och hävda sitt grekiska arv var genom de gemensamma spel och tävlingar som anordnades vid fyra panhellenska helgedomar efter den tidsperiod som kallades för en olympiad. Det var de Olympiska spelen vid Olympia, de Pytiska spelen vid Delfi, de Nemeiska spelen vid Nemea och de Isthmiska spelen vid Isthmia.

I detta avsnitt, inspelat på Young Leaders Academy på Skokloster arrangerat av Tankesmedjan Oikos, New Direction och Konservativa Förbundet, så talar Malcom Kyeyune med författaren, krönikören och affärsmannen Thomas Gür om den svenska författaren och poeten Verner von Heidenstam, den svenska identiteten och vad en nation består av. Om du vill få uppdateringar från Oikos via email, signa upp på: www.oikos.se En podcast av Malcom Kyeyune och Arvid Hallén, Tankesmedjan Oikos. Vill du vara med och stötta Oikos-Podden? Stöd Oikos via Swish på 1234850186 Stöd Oikos via kort, bankgiro och PayPal på www.oikos.se/donera --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/tankesmedjan-oikos/message

Ronie Berggren om situationen i Afghanistan: Talibanerna avskaffar valkommissioner; Shariapolisen tillbaka; Talibanerna avlägsnar huvuden på skyltdockor; Kvinnor förbjuds resa utan manliga övervakare; 74 000 afghaner har flytt till USA; Talibanerna visar upp amerikanskt krigsbyte; Afghaner måste sälja sina barn för mat; Talibanledare drömmer om Profeten; Talibanerna i gränsbråk med Pakistan; Talibankritisk professor arresterad i Kabul; Borttappad bebis återbördad; Identiteten på terroristen bakom Kabulbombningen nu offentlig. ----- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Stärkt av en nyanlagd batterifabrik förväntas Skellefteå öka från 70 000 invånare till 100 000 på bara 20 år. Kan arkitektur hjälpa Sveriges Klondike omvandling att bevara sin identitet? För att diskutera arkitekturen tar arkitekturkritiker Mark Isitt hjälp av arkitekten Joakim Lyth från Malmö och Jokkmokks stadsarkitekt Annie Arnqvist.

Mens selvfølelse handler om hvordan vi opererer på en underliggende ide om vår verdi som menneske, er identitet ofte knyttet til forhold av mer ekstern karakter. Når vi snakker om identitet, er det ofte med en politisk, religiøs eller kulturell undertone. Spørsmålet om hvem vi er, besvarer vi ofte på dette nivået. Det handler om hvilke forhold som definerer oss, og hva vi vektlegger varierer fra person til person. Noen har en sterk identitet i kjønn, nasjonalitet, seksualitet, karriere, etnisitet, hobbyer, sport, intellektuell kapasitet også videre. Ofte er det slik at det vi har høstet anerkjennelse for blir noe vi utvikler videre og identifiserer oss med. Kanskje skrev du en stil på ungdomsskolen som ble publisert i lokalavisen. Den positive oppmerksomheten gjorde deg stolt og motiverte en ambisjon om å bli forfatter. Å bli verdsatt som menneske er utrolig viktig. Det var de klar over allerede i oldtidens Hellas. Sokrates identifiserte behovet for berømmelse som en del av menneskets sjel. Han mente at sjelen bestod av tre deler. Først var det de primitive behovene som tørst og sult. Det andre var vår rasjonelle vurderingsevne, men uavhengig av disse hadde mennesket også en iboende streben etter verdighet og anerkjennelse. Sokrates kalte det for thymos (Fukuyama, 2018).I den grad vi høster respekt og oppmerksomhet på ulike områder, vil det fortellende Selvet plukker opp slike erfaringer og plasserer dem høyt opp på listen når vi skal beskrive oss selv. Ofte tenker man at identitet er en stabil størrelse, men for de fleste kan det variere en god del. Heldigvis har vi det fortellende Selvet som sørger for smidige overganger brolagt med forklaringer på hvorfor vi identifiserer oss annerledes enn før. Amin Maalouf (2001) er en fransk-libanesisk forfatter som hevder at identiteten vår kan forandre seg både plutselig og langsomt. Ofte er det slik at ulike aspekter ved identiteten vår får en mer eller mindre fremtreden plass. For eksempel kan en rik person med bakgrunn fra middelklassen føle en slags «arbeiderklasse-stolthet» når han omgås bemidlede mennesker som har arvet sin formue. I en slik situasjon identifiserer han seg hovedsakelig som «gutten på gulvet» som arbeidet seg oppover i hierarkiet med høy kapasitet og pågangsmot.Noen mennesker har en identitet som endrer seg raskt og hyppig, mens andre er mer fikserte på enkelte aspekter som definerer dem, enten det er nasjonalitet, religion eller sosioøkonomisk status, mens alt annet betraktes som underordnet. Det er imidlertid en del problemer med rigide hierarkier over egenskaper som får forrang og definerer hvem vi er. Med smale definisjoner risikerer man å måle andre etter en snever standard eller påtvinge andre å plassere seg selv i det samme hierarkiet, selv om denne typen kategoriseringer blir feilaktige forenklinger. Ingen mennesker kan beskrives i sin helhet i en enkel karakteristikk. Identiteten vår utgjør summen av alle våre typiske tilbøyeligheter.Identiteten påvirkesVi kan påvirke andre menneskers identitet ved å plassere dem i overfladiske kategorier. Det er åpenbart for oss at nordmenn skiller seg fra spanjoler på mange måter, men det er like åpenbart at den enkelte nordmann er forskjellig fra andre nordmenn. Likevel har vi en tendens til å konstruere grupperinger og betrakte alle menneskene i gruppa som like, enten vi refererer til holdninger, gemytt, kriminalitet eller noe annet. Vi kan for eksempel si at «amerikanerne invaderer», «muslimene terroriserer» eller «meksikanerne stjeler». Selv om generaliseringer kan virke ufarlige i hverdagsprat, kan denne typen språkbruk få seriøse konsekvenser for menneskers identitet.Maalouf (2001) poengterer at sosiopolitiske forhold kan influere på menneskers identitet. Han beskriver en homofil mann fra Italia under fascismen. Mannen var en stolt patriot helt til regimet begynte å forfølge homofile. Som undertrykt borger ble han tvunget til å identifisere seg med sin seksuelle legning, noe som i utgangspunktet bare vare en bitte liten del av ham. I det han må forsvare seg, blir patriotismen skjøvet ut i periferien, mens homoseksualiteten får stor plass i mannens identitet. Det samme kan man se hos religiøse grupper når troen utfordres. Mennesker som føler seg angrepet, forsvarer seg. Dermed får det de forsvarer uforholdsmessig stor plass i personens totale «psykologiske økonomi». Når vi plasserer mennesker i forenklede kategorier risikerer vi altså å konstruere farlige stereotypier som faktisk påvirker menneskers identitet.I dagens episode skal vi tilbake til Universitetet i Agder og samtalen med filosof Håvard Løkke. Dette blir siste del i denne miniserien om identitet. Hvis du er enda mer interessert i denne tematikken, har jeg tidligere laget to episoder, henholdsvis episode #42 og #43, om identitet hvor jeg snakker om fenomenet fra litt andre vinklinger enn dem du finner i denne serien. I dag får du høre slutten av samtalen med Håvard Løkke og Andre Sundbø Olsen. Vi har nå snakket sammen i over 3 timer, og vi begynner nok å bli litt slitne i hodet. Defor springer samtalen mer, og den er ikke like spisset inn ot identitet som de foregående avsnittene. Jeg tar den likevel med her for å sette punktum for en hyggelig og interessant samtale under mangfoldsuka på Universitetet i Agder. Det er midt i januar 2021, og vi snakker sammen mens Biden blir tatt i ed som ny president i USA.Som nevnt er identitet også knyttet til kjønn, politiske ståsteder, religiøse overbevisninger og mange andre ytre eller kulturelle faktorer. Disse faktorene endre seg i tråd med bevegsler og bølger i det kulturelle farvannet, neo som også påvirker hvordan vi identifiserer oss. Jeg innleder dagens episode med noe poeng i denne retningen fremført av komikeren Sean Lock. Velkommen til den syvende og isse delen i serien om identitet.For den psykologisk interesserteEr du mer interessert i mennesket indre liv, relasjoner og selvutvikling, håper jeg du klikker deg inn på min Patreon konto og bli supporter av SinnSyn og WebPsykologen. På den måten støtter du dette prosjektet, og som takk for støtten får du en del ekstramateriale. Du får flere eksklusive episoder av SinnSyn, mentale øvelser, videomateriell som ikke publiseres andre steder, og du kan høre meg lese og gjennomgå min første bok, Selvfølelsens Psykologi – Bedre selvfølelse ved å bruke hodet litt annerledes. Senere vil jeg også lese inn boken, Jeg, meg selv og selvbildet. Ved hjelp av en rekke psykologiske teorier forsøker jeg å lage et slags treningsprogram hvor man gjør øvelser som styrker selvbilde, selvfølelsen og mentale muskler. Er du blant de som finner verdi her på SinnSyn, og litt over middels interessert i psykologi og filosofi, så er medlemskap i SinnSynes mentale helsestudio kanskje noe for deg. Håper å se deg som Patreon-supporter. Du finner medlemskapet på www.patreon.com/sinnsyn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mens selvfølelse handler om hvordan vi opererer på en underliggende ide om vår verdi som menneske, er identitet ofte knyttet til forhold av mer ekstern karakter. Når vi snakker om identitet, er det ofte med en politisk, religiøs eller kulturell undertone. Spørsmålet om hvem vi er, besvarer vi ofte på dette nivået. Det handler om hvilke forhold som definerer oss, og hva vi vektlegger varierer fra person til person. Noen har en sterk identitet i kjønn, nasjonalitet, seksualitet, karriere, etnisitet, hobbyer, sport, intellektuell kapasitet også videre. Ofte er det slik at det vi har høstet anerkjennelse for blir noe vi utvikler videre og identifiserer oss med. Kanskje skrev du en stil på ungdomsskolen som ble publisert i lokalavisen. Den positive oppmerksomheten gjorde deg stolt og motiverte en ambisjon om å bli forfatter. Å bli verdsatt som menneske er utrolig viktig. Det var de klar over allerede i oldtidens Hellas. Sokrates identifiserte behovet for berømmelse som en del av menneskets sjel. Han mente at sjelen bestod av tre deler. Først var det de primitive behovene som tørst og sult. Det andre var vår rasjonelle vurderingsevne, men uavhengig av disse hadde mennesket også en iboende streben etter verdighet og anerkjennelse. Sokrates kalte det for thymos (Fukuyama, 2018).I den grad vi høster respekt og oppmerksomhet på ulike områder, vil det fortellende Selvet plukker opp slike erfaringer og plasserer dem høyt opp på listen når vi skal beskrive oss selv. Ofte tenker man at identitet er en stabil størrelse, men for de fleste kan det variere en god del. Heldigvis har vi det fortellende Selvet som sørger for smidige overganger brolagt med forklaringer på hvorfor vi identifiserer oss annerledes enn før. Amin Maalouf (2001) er en fransk-libanesisk forfatter som hevder at identiteten vår kan forandre seg både plutselig og langsomt. Ofte er det slik at ulike aspekter ved identiteten vår får en mer eller mindre fremtreden plass. For eksempel kan en rik person med bakgrunn fra middelklassen føle en slags «arbeiderklasse-stolthet» når han omgås bemidlede mennesker som har arvet sin formue. I en slik situasjon identifiserer han seg hovedsakelig som «gutten på gulvet» som arbeidet seg oppover i hierarkiet med høy kapasitet og pågangsmot.Noen mennesker har en identitet som endrer seg raskt og hyppig, mens andre er mer fikserte på enkelte aspekter som definerer dem, enten det er nasjonalitet, religion eller sosioøkonomisk status, mens alt annet betraktes som underordnet. Det er imidlertid en del problemer med rigide hierarkier over egenskaper som får forrang og definerer hvem vi er. Med smale definisjoner risikerer man å måle andre etter en snever standard eller påtvinge andre å plassere seg selv i det samme hierarkiet, selv om denne typen kategoriseringer blir feilaktige forenklinger. Ingen mennesker kan beskrives i sin helhet i en enkel karakteristikk. Identiteten vår utgjør summen av alle våre typiske tilbøyeligheter.Identiteten påvirkesVi kan påvirke andre menneskers identitet ved å plassere dem i overfladiske kategorier. Det er åpenbart for oss at nordmenn skiller seg fra spanjoler på mange måter, men det er like åpenbart at den enkelte nordmann er forskjellig fra andre nordmenn. Likevel har vi en tendens til å konstruere grupperinger og betrakte alle menneskene i gruppa som like, enten vi refererer til holdninger, gemytt, kriminalitet eller noe annet. Vi kan for eksempel si at «amerikanerne invaderer», «muslimene terroriserer» eller «meksikanerne stjeler». Selv om generaliseringer kan virke ufarlige i hverdagsprat, kan denne typen språkbruk få seriøse konsekvenser for menneskers identitet.Maalouf (2001) poengterer at sosiopolitiske forhold kan influere på menneskers identitet. Han beskriver en homofil mann fra Italia under fascismen. Mannen var en stolt patriot helt til regimet begynte å forfølge homofile. Som undertrykt borger ble han tvunget til å identifisere seg med sin seksuelle legning, noe som i utgangspunktet bare vare en bitte liten del av ham. I det han må forsvare seg, blir patriotismen skjøvet ut i periferien, mens homoseksualiteten får stor plass i mannens identitet. Det samme kan man se hos religiøse grupper når troen utfordres. Mennesker som føler seg angrepet, forsvarer seg. Dermed får det de forsvarer uforholdsmessig stor plass i personens totale «psykologiske økonomi». Når vi plasserer mennesker i forenklede kategorier risikerer vi altså å konstruere farlige stereotypier som faktisk påvirker menneskers identitet.I dagens episode skal vi tilbake til Universitetet i Agder og samtalen med filosof Håvard Løkke. Dette blir siste del i denne miniserien om identitet. Hvis du er enda mer interessert i denne tematikken, har jeg tidligere laget to episoder, henholdsvis episode #42 og #43, om identitet hvor jeg snakker om fenomenet fra litt andre vinklinger enn dem du finner i denne serien. I dag får du høre slutten av samtalen med Håvard Løkke og Andre Sundbø Olsen. Vi har nå snakket sammen i over 3 timer, og vi begynner nok å bli litt slitne i hodet. Defor springer samtalen mer, og den er ikke like spisset inn ot identitet som de foregående avsnittene. Jeg tar den likevel med her for å sette punktum for en hyggelig og interessant samtale under mangfoldsuka på Universitetet i Agder. Det er midt i januar 2021, og vi snakker sammen mens Biden blir tatt i ed som ny president i USA.Som nevnt er identitet også knyttet til kjønn, politiske ståsteder, religiøse overbevisninger og mange andre ytre eller kulturelle faktorer. Disse faktorene endre seg i tråd med bevegsler og bølger i det kulturelle farvannet, neo som også påvirker hvordan vi identifiserer oss. Jeg innleder dagens episode med noe poeng i denne retningen fremført av komikeren Sean Lock. Velkommen til den syvende og isse delen i serien om identitet.For den psykologisk interesserteEr du mer interessert i mennesket indre liv, relasjoner og selvutvikling, håper jeg du klikker deg inn på min Patreon konto og bli supporter av SinnSyn og WebPsykologen. På den måten støtter du dette prosjektet, og som takk for støtten får du en del ekstramateriale. Du får flere eksklusive episoder av SinnSyn, mentale øvelser, videomateriell som ikke publiseres andre steder, og du kan høre meg lese og gjennomgå min første bok, Selvfølelsens Psykologi – Bedre selvfølelse ved å bruke hodet litt annerledes. Senere vil jeg også lese inn boken, Jeg, meg selv og selvbildet. Ved hjelp av en rekke psykologiske teorier forsøker jeg å lage et slags treningsprogram hvor man gjør øvelser som styrker selvbilde, selvfølelsen og mentale muskler. Er du blant de som finner verdi her på SinnSyn, og litt over middels interessert i psykologi og filosofi, så er medlemskap i SinnSynes mentale helsestudio kanskje noe for deg. Håper å se deg som Patreon-supporter. Du finner medlemskapet på www.patreon.com/sinnsyn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad händer när den grupp du definierar dig själv med går från att vara utskrattad till hyllad? Vill du försvara den från nya praktikanter eller är alla välkomna? Från den ena nörden till den andra, det är komplicerat. Nörden har gått från töntig till cool. Från skamlig till trendig. Idag är specialintressen och "att nörda ner sig" i något ett allmänt känt begrepp. Från kaffe-nördar till sticknings-nördar. Nördens tid är kommen. Men har denna revolution varit friktionsfri? Knappast. Vi hör nördar, forskare och psykologer om nördens identitet och om fördelarna och nackdelarna om att nörden nu är mainstream. Hör Eva Silvfers, forskare och professor vid Umeå universitet, forskningsprojekt "Nörden som grindvakt" om hur den "traditonella" nörden riskerar att exkluderas inom vissa områden nu när nörden är något folk strävar efter att vara.  Sofia Ulver, konsumentforskare vid Lunds universitet, säger att nörden idag är allt mer kommersiellt gångbar än för 10 år sedan och att alla idag kan vara nördar. Begreppet nörd är urvattnat, men vad innebär det för nördens identitet? I studion: Teresa Axner, nördfeminist och medgrundare till gruppen "geek woman united!" och Karl Bergström, doktor i spel och psykolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.  Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

Dagens avsnitt handlar om identiteten och hur skapandet är sammankopplat med den. Hur har känslan till våra identiteter förändrats genom åren beroende på vad vi arbetat med, platsen vi bott på och vilka vi socialiserat med? Samtalet för oss in på normer, stämplar och förväntningar utifrån. Vi pratar också om vår ton och vårt unika uttryck. Vår inre blomma som blommar som bäst när den står i linje med oss själva. Musik: Tove Lindström Maria: mariastadell.se @mariastadell Ida: papperochflätor.se @papperochflator

2020 är äntligen över men pandemin härjar fortfarande och vi har fortfarande uppehåll i våra publika inspelningar. Istället får du följa med in på Redaktionen och ta del av diskussionerna som ligger bakom liveshowen. Fjärde delen av Bakom kulisserna är inspelat precis innan jul och vi diskuterar tradition som fenomen.

Dette er 2. del af samtalen med Emilie Tang Kirk, hvor vi vender hendes interesse for det spirituelle. For 'må' man egentlig godt have en personlig interesse for det spirituelle og samtidig en professionel identitet som (videnskabelig) psykolog? Svaret bør være lige til, men det er mere komplekst end som så. Som psykolog er vi fra universitetet opflasket i den videnskabelige tradition, som er evidensbaseret og akademisk. Men nogle gange oplever vi som mennesker også fænomener, der rækker udover det målbare og statistiske. Emilie fortæller åbenhjertigt om sine intense, spirituelle oplevelser og Cleoh søger at vise, hvordan man med en oplevelsesorienteret tilgang både kan rumme fortolkninger af oplevelserne som noget spirituelt og neurologisk. Dagens anbefaling: Emilie har anbefalet videoer med Joe Dispenza. Her er de links, som hun lovede at give Cleoh: https://www.youtube.com/watch?v=6lbnrRqBjgE https://www.youtube.com/watch?v=dibarTMBCag Emilie har skrevet en superfin artikel om meditation, som du kan finde her: https://psykologerne.dk/hvor-er-du-mellem-to-tanker/ Dagens øvelse er optaget særskilt, så du kan høre den, når du vil. Rigtig god fornøjelse! P.s. Husk at spørgsmål til psykologerne, ønsker om emner eller solstrålehistorier, som du ønsker at dele med resten af lytterne er meget velkomne. Bare skriv til Cleoh på cleoh@psykologerne.dk P.P.S. Du kan se billeder af modellerne, psykologerne og holde dig opdateret på facebook og instagram på siderne "Indsigt med Cleoh".

Tor Alvik er fagdirektør i Digitaliseringsdirektoratet og forteller om arbeidet med elektronisk identifikasjon (eID). Digitaliseringsbloggen: https://www.digdir.no/digitale-felleslosninger/hva-skjer-nar-identiteten-din-blir-digital/1454

I denne uge holder vi ferie. Vi har benyttet lejligheden til at genudgive en af vores yndlingsafsnit med bedre lyd. Lydredigering er en process, som vi bliver bedre og bedre til hen ad vejen, og forhåbentligvis lærer vi af vores fejl, så vi gradvist kan forbedre lydkvaliteten. Vi har fået et par henvendelser om, at […] The post Genudgivelse med bedre lyd- Når moderskabet truer identiteten appeared first on Efterveer.

Ene havde egentligt intet ønske om at få børn. Men efter have mødt sin kæreste, som gerne vil være far, kaster hun sig ud i det. Hun fortæller om hendes traumatiske fødsel og om hvordan hun oplevede at blive slået omkuld af en ufrivillig biologisk ulighed,  som truer med at udviske hendes tidligere identitet og […] The post Når moderskabet truer identiteten appeared first on Efterveer.

Veckans morgonandakter hålls av Maria Sverke som är präst i Österåkers pastorat tre mil norr om Stockholm. Jag känner mig ibland ledsen och lite oroad över den bristande kunskapen vad gäller bibeln och kyrkans historia. Jag tror inte att det är med frihet och möjlighet att välja själv man får av bristande kunskap, tvärtom så måste man veta saker om en tradition eller trosuppfattning så att man vet vad man eventuellt väljer bort. Tron och den religiösa identiteten är ett språk, ett unikt språk som vi behöver i våra liv. Maria Sverke Text Psaltaren 16: 6-11 Musik The ciderhouse rules - Rachel Portman Opening + war - Alberta Inglesias River flows in you - Yiruma Programmet sändes första gången 26 april 2019 Producent Gunilla Nordlund Sveriges Radio Västerbotten gunilla.nordlund@sverigesradio.se

« Hva jobber du med?» Du har sikkert fått dette spørsmålet, og du har sannsynligvis også stilt det. Vi plasserer en stor andel av vår identitet og selvfølelse i yrket vi utøver, og det kan være veldig krevende hvis du faller utenfor arbeidslivet, eller hvis du har en såkalt bullshit- jobb. En annen inngang til en samtale med et nytt menneske kan være å stille spørsmålet: «Hva står på spill for deg om dagen?»Med huspsykolog KariAnne Vrabel

Veckans morgonandakter hålls av Maria Sverke som är präst i Österåkers pastorat tre mil norr om Stockholm. Jag känner mig ibland ledsen och lite oroad över den bristande kunskapen vad gäller bibeln och kyrkans historia. Jag tror inte att det är med frihet och möjlighet att välja själv man får av bristande kunskap, tvärtom så måste man veta saker om en tradition eller trosuppfattning så att man vet vad man eventuellt väljer bort. Tron och den religiösa identiteten är ett språk, ett unikt språk som vi behöver i våra liv. Maria Sverke  Text Psaltaren 16: 6-11 Musik The ciderhouse rules - Rachel Portman Opening + war - Alberta Inglesias River flows in you - Yiruma  Producent Gunilla Nordlund Sveriges Radio Västerbotten gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Skådespelaren har ända sedan antiken kritiserats för att de gestaltar någon annan än sig själv. Teaterforskaren Kent Sjöström ser den gamla misstänksamheten återuppstå i ny skepnad i vår tid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Teatern och skådespelaren har i olika sammanhang och under olika historiska epoker betraktats med misstroende och fientlighet. Man kan rent av tala om en historisk tradition av antipatier där teaterscenen och skådespelarens förvandlingskonst har misstänkliggjorts i egenskap av moraliska instanser. I denna tradition möts filosofer och religiösa moralister, men också teaterpraktiker med olika agendor. För en av de mer kända kritikerna av teatern, filosofen Platon, är rolltagandet eller snarare imitationen möjlig, men bara om den begränsas till människor av samma kön, samma sociala klass och av liknande moral. Imitationen är nämligen formativ, man tenderar att bli det man imiterar. Om man går utanför dessa ideala karaktärskrav och om individen träder utanför sin givna roll, riskeras anarki. Ytterst är det alltså staten som hotas av teaterns rolltagande, då varje rolltagande visar på ett alternativ till det bestående. En av de kristna kyrkofäderna, Tertullianus, varnar cirka år 200 för all förvanskning av ens identitet, som atletens muskelövningar eller mannens skäggrakning. För skådespelaren är det en förbrytelse att gestalta såväl nobla handlingar som skurkaktiga dåd: i det förra fallet iklär man sig en falsk dygd, i det andra upprepar man en syndig handling. Identiteten är given av gud och att förändra den är uppror och blasfemi. De engelska puritanerna fullföljer med stor entusiasm de angrepp mot teatern som de medeltida teologerna lagt grunden till. Puritanerna fick ett växande inflytande över samhällslivet efter Elisabet I:s död i början av 1600-talet, ett inflytande som senare ledde till att Londons teatrar stängdes 1642. Att män förställde sig och klädde sig som kvinnor, vilket var regeln inom den Elisabetanska teatern, var ett av flera brott mot den gudomliga ordningen och den givna identiteten. Det ideala var att varje persons handlingar skulle svara mot hennes inre essens. Även upplysningstiden ger exempel på den anti-teatrala tendensen och den franske filosofen Jean-Jaques Rousseau fick anledning att formulera sin skepsis mot scenkonsten när uppförandet av en teater diskuterades i hans hemstad Genève under 1750-talet. Även om en teater kunde bidra till bättre seder i det redan fördärvade Paris, skulle skådespelarnas närvaro korrumpera det pastorala Geneve, enligt Rousseau. Också han misstror teaterns representationer, och menade att den folkliga festen i stället ger människan möjlighet att framstå i sin ideala och sanna skepnad: som sig själv. kan eller bör en skådespelare av en viss identitet som sexuell orientering, etnicitet, funktion eller klass spela en roll av en annan identitet? H Dessa angrepp på teatern är inte ointressanta, de täcker ett brett fält av moralfilosofiska teorier som kan ge teatern incitament till utveckling, men lika ofta bärs de fram av hatiskt bigotteri. Ett genomgående drag är misstänksamheten mot människan som framträder som någon annan än den hon själv är. Lite överraskande finner man också idag ekon och resonanser till denna vaksamhet gentemot falsk representation: det gäller diskussionen om vilken skådespelare som kan eller ska gestalta en viss roll. Det är inte bara i samhället i stort som representationens kris diskuteras; debatten är lika intensiv och angelägen inom scenkonsten. Skådespelarens sätt att förhålla sig till rolltagandet har de senaste decennierna vidgats radikalt, och teaterns uttrycksformer och berättartekniker har blivit allt fler. Här finns en omförhandling om vad en skådespelare är, gör, eller representerar, och ibland en uppluckring mellan dokument och fiktion. Men synen på vad varje skådespelare kan representera, i kraft av sin identitet, har samtidigt problematiserats alltmer. Under senare tid har speciellt en aspekt i skådespelarens rolltagande uppmärksammats: kan eller bör en skådespelare av en viss identitet som sexuell orientering, etnicitet, funktion eller klass spela en roll av en annan identitet? Här finns en maktaspekt, och de kritiska debatter som uppstått har handlat om hur grupper som anses falla utanför majoritetsnormen har gestaltats, och av vem. I diskussionen har hävdats att roller som invandrare, flyktingar, rasifierade, sexuella minoriteter, överviktiga eller funktionsvarierade bör vara representerade av en skådespelare från den egna gruppen. Ett grundantagande är att den egna identiteten eller den egna gruppens erfarenheter är en nödvändig förståelsegrund för rollgestaltningen. Det ses alltså som ett värde att avståndet mellan roll och skådespelare är så litet som möjligt. Skådespeleri är enligt detta resonemang jaguttryckande och gestaltningen är baserad på den egna erfarenheten. Man ska inte ikläda sig en främmande klädnad, eller med Jagos ord till Othello: Men should be what they seem. Sommaren 1945 hade Brechts anti-nazistiska pjäs Tredje rikets fruktan och elände premiär i New York. Brecht, som befunnit sig i USA sedan 1942, såg till att ha inflytande över rollbesättningen. Den afro-amerikanske skådespelaren Maurice Ellis spelade en nazistsoldat, och i föreställningen gör han en white-face han har alltså vitsminkat sitt ansikte. Detta sätt att markera rolltagandet, med distans och teatral lekfullhet, väckte kritikernas undran och irritation. Man frågade sig varför Ellis, för att spela arier, hade vitkalkat panna och kinder och lämnat resten av sin mörka hy synlig. När Brecht intervjuas om rollbesättningen framhåller han att en afro-amerikansk skådespelare kan spela vilka roller som helst, det är talangen som räknas. Brecht beklagar den amerikanska konventionalismen och anser att frågan om vilka roller svarta ska spela är idiotisk; de kan spela i allt från Shakespeare till Ibsen och O´Neill. Han säger: Om han spelar Hamlet, låt honom vara en dansk prins, om det är Ibsen, låt honom tolka en norsk, och om det är O'Neill, låt honom vara amerikan. Men detta ska inte misstas för att Brecht menar att alla skådespelare kan spela allt, Brecht framhåller genomgående kravet på skådespelarnas kunskap för en viss rollbesättning. Och det är här dagens utmaning finns. Det handlar om vilken kunskap, eller erfarenhet, eller identitet, som anses kunna ansvara för fiktionen och berättelsen. I detta dilemma står i huvudsak två hårdragna synsätt på spel: en syn på rollen som en funktion eller konstruktion, eller rollen som en essentiell representant för personligt upplevd erfarenhet, som syftar till ett slags fusion mellan skådespelare och roll. Skådespelaren är inte rollen, i motsats till vad den tröttsamma och kommersiella retoriken påstår Även i den mest triviala rollbesättning avslöjas en kunskapssyn rollbesättningar kan nämligen vara mer eller mindre stereotypa, eller mer eller mindre tankeväckande. Åskådaren ser inte bara rollen och låter sig förtrollas av den, åskådaren ser också skådespelarens arbete och bedömer relationen mellan skådespelaren och rollen. En oväntad rollbesättning, likt den Brecht talade för, ser klyftan mellan roll och skådespelare som en kreativ distans och ett bejakande av förmågan att inta olika perspektiv. Skådespelaren är inte rollen, i motsats till vad den tröttsamma och kommersiella retoriken påstår, och skådespelaren kan så mycket mer än att representera sig själv. Kent Sjöström, docent i teater, lärare och forskare på Teaterhögskolan i Malmö

Hur ska Sverige styras och försvaras vid invasion och ockupation och vad menar påven när han nu uppmanar till bön för att bekämpa djävulen? Nationalmuseum och Midvinterblot Idag är det visning av miljardrenoverade Nationalmuseum i Stockholm som ska invigas av kungen, drottningen och kronprinsessan på lördag. Vi pratar om museets roll för Sveriges nationella identitet och vi ger dig hela historien om Nationalmuseums mest kontroversiella målning. Tintin Hodén, idéhistoriker och doktorand vid Linköpings universitet, har koll på kontroverserna kring Carl Larssons enorma målning Midvinterblot.  Hur styrs Sverige vid invasion och ockupation? Idag väljer riksdagen krigsdelegationen, alltså de 50 personer som ska ersätta Riksdagen och styra Sverige vid krigsfara och i krig. Fredrik Bynander, chef för FHS center för totalförsvar och samhällets säkerhet, är här för att svara på om infrastrukturen och de gamla bergrummen för Sveriges statsledning finns kvar.   Bön mot djävulen Påven har uppmanat hela den katolska kyrkan att varje dag be för att bekämpa djävulen, som han anser vara orsaken till de omfattande sexuella övergreppen av katolska präster. Om detta pratar vi med Benjamin Ekman, doktorand i kyrkohistoria vid Lunds universitet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Avsnitt ett: Identiteten. Om parfym som identitetsmarkör, hur vi kan uttrycka vilka vi är genom att dofta och varför parfym egentligen luktar annorlunda på olika personer.Vi pratar om Andrea Long Chus text "On Liking Women" i n+1 nr 30, Antoine de Saint-Exupérys roman "Vol de Nuit", Guerlainparfymen Vol de Nuit av Jacques Guerlain och Chandler Burrs bok om Luca Turin, "The Emperor of Scent". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur ser Svenska kyrkan på sin egen svenskhet? Och varför tycker de allra flesta ryssar att man måste tillhöra rysk-ortodoxa kyrkan för att vara en riktig medborgare? Med anledning av nationaldagen i nästa vecka lyfter vi ämnet religion och nationalism. För att vara en riktig medborgare måste man vara med i den ortodoxa kyrkan, anser en stor majoritet av de tillfrågade i flera öststater i en ny studie. Vår reporter Alexandra Sandels intervjuar Neha Sahgal vid Pew research center, och i studion kommenterar Kristian Gerner, Rysslandskännare och professor emeritus vid historiska institutionen, Lunds universitet. Jan Eckerdal, stiftsadjunkt i Strängnäs stift, vill att Svenska kyrkan reflekterar över sin relation till nationen Sverige. Varför kallar kyrkan till exempel sin psalmbok för "Den svenska psalmboken", undrar han. De kristna kopterna i Egypten har drabbats av ytterligare ett terrordåd. Katja Magnusson, Sveriges radios Mellanösternkorrespondent, har mött en sjuåring som sörjer sin döde bror. Programledare Tithi Hahn talade härom veckan med den koptiske biskopen Thomas. Människor och tro sänder nu intervjun där han talar om behovet av en kärlekens och förlåtelsens revolution. Ensamkommande ungdomar från Afghanistan har denna vecka skickats tillbaka på ett chartrat plan från Sverige. Samtidigt har en bomb dödat minst 80 personer i Kabul. Och resultatet från ett stort antal ålderstester på ensamkommande asylsökande har redovisats i svenska nyhetsmedier. Sångerskan och musikläraren Aminah Al Fakir Bergman intervjuas om sitt engagemang i rörelsen "Vi står inte ut". Finlands tidigare president Mauno Koivisto begravdes nyligen i Helsingfors. Inget öga var torrt när de sörjande hedrade den siste presidenten med egen fronterfarenhet från andra världskriget. Krönika från Sveriges radios Finlandskorrespondent Thella Jonsson.

Hanna Docksons bild på en sajt kommer att förändra hennes liv: hennes identitet blir kapad. Hon får konstiga sms, mejl och telefonsamtal. Men snart står någon också utanför hennes port.

Hur är det att bevaka Ryssland? Vad gör Marias vikarie idag? Och så blir det livemusik med balalaikaorkester. Ny vecka ny korre! Idag äntrar Sveriges Radios rysslandkorrespondent, Maria Persson Löfgren, studion. Det genomgående temat för veckans talkshow kommer att vara: identitet.Maria Persson Löfgrens vecka kommer att invigas högtidligt med livemusik i form av Södra Bergens Balalaikor. Det trekantiga instrumentet som tar Maria tillbaka till 60-talet och en familjesemester i Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken. Det blir ett samtal med Dan Lundberg och Jonas Nyberg från orkestern om kultur och rysk musik.Vid sin sida kommer Maria att ha Anna-Lena Laurén, som bevakar Ryssland för Dagens Nyheters räkning.Dessutom stämmer vi av med Marias vikarie, Sten Sjöström, i Moskva. Hur är läget med honom? Med oss från Moskva har vi också Maria Georgieva, på Svenska Dagbladet.Södra Bergens Balalaikors set list:Månen lyserDrömmarDen gladaEpost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Maria Persson Löfgren Bisittare: Anna-Lena Laurén Producent: Sofia Thermaenius

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om identiteten. Aleksa Lundberg bytte kön socialt och fysiskt och funderar på varför vi sätter så mycket av identiteten i könet. Journalisten Jack Werner letade efter människan som på olika plattformar på nätet kallade sig Veronika "The Ineffable Swede" Larsson, men vilken var hennes verkliga identitet? Sociologen Magdalena Kania-Lundholm kom för ett år sen med en avhandling om hur stater och nationer bygger sina identiteter. GUNILLA RÖÖR: Det finns en övning som vem som helst kan göra. Ta fram papper och penna. Sätt dig ner och tänk. Tänk ordentligt. Skriv ner sju vändpunkter, sju tillfällen i ditt liv då du tyckte att ditt liv tog en ny vänding, en vändning som på något sätt fick dig att förändras och bli till den du är idag. Det är en märkvärdig övning. Jag satt själv en hel natt och grubblade. När min lista var färdig fanns där några punkter som förvånade mig. Punkter som jag först nu förstår har påverkat både mitt val av yrke, mitt val av partner, mitt val av livsåskådning. Och den punkten kunde börja med något så enkelt som minnet av en röd sko. Gör din egen lista och förundras.

Nils skal overbevise Anders om at det ikke er så farligt at være alene. Man behøver ikke at gå på kompromis med sine værdier, fordi man frygter at blive alene. Identiteten som "god nok" til tosomhed på trods af sygdommen er ikke nødvendig. Gode råd: Se på dig selv og og husk også din partner Det er ikke din skyld (glem selvbebrejdelsen) Gør selv!! Vent ikke på andres tagen ansvar

Er vi født griske, eller har vi blitt det? Og har vi blitt det fordi vi har blitt rike? Den Norske identiteten er til salgs, den er ikke lengre det vi har malt, skrevet og sunget om i 200 år, sier en av ekkolodd-deltagerne i dag. Ordstyrer: Rikke Eckhoff.