Podcasts about betydligt

De flesta jag pratat med känner Björn Eriksson som före detta rikspolischef, trots att det är runt 30 år sen han avslutade sin tjänst. Möjligen är han också känd som före detta landshövding i Östergötland.Betydligt färre vet att Björn Eriksson varit budgetchef på finansdepartementet, generaltulldirektör, styrelseordförande i SÄPO, ordförande i Interpol, ordförande i RF och suttit i ett flertal bolagsstyrelser. Jag kan rekommendera dig att kolla Wikipedia om du vill ha hela CV:et.Sen ett tag har superkommunikatören Björn Eriksson gett sig in på ett nytt område, nämligen att vi skall ha rätt att använda kontanter, det så kallade kontantupproret.I det här avsnittet gör vi nedslag i Björns karriär och plockar ut några riktiga godbitar. Exempelvis besöken på norra stå på Råsunda, finansminister Gunnar Strängs soffa, när Björn spelade gud och samarbetet med Expressen kring knivamnesti. Det blir också en hel del idrottssnack.Och sist men inte minst, vi får höra skönsången som väckte förargelse i England.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jovisst är det så Nishikori.Lehecka är i form, Nole har börjat jobba med Murray och Monfils har torskat 20 raka nu mot serben. Coco Gauff är bäst av alla just nu, men varning för Muchova!Hur är egentligen United Cup? Och vad sysslade Machac med? Opelka är tillbaka, skandinaverna är på väg framåt och lottningarna till Australian Open är ute! Bra Mirjam Björklund! Och DC väntar med Kyrgios i Kungliga. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mykoplasma är en bakterie som ofta bara ger mild sjukdom, men i uppskattningsvis vart tionde fall leder till lunginflammation. Barn brukar inte bli särskilt sjuka av dem. Däremot kan det vara de som tar hem smittan till sina föräldrar, som ofta tillhör den generation som blir sjukast.Johan Nöjd, smittskyddsläkare i region Uppsala svarar på frågor om mykoplasmainfektioner. Marcus Rönnlund, 21, berättar om när han togs in på sjukhus för lunginflammation med mykoplasma.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Forskning på psykedelisk terapi pågår i Sverige på Karolinska Institutet - men som svensk har retoriken fram tills nu varit väldigt endimetionell. Ute i världen sker just nu en "rediscovery" av användning av psykoaktiva substanser för att bryta destruktiva beteendemönster som beroenden, depression och isolering. För att utveckla sin person, för att komma i kontakt, för att finna mening. Som uppvuxen på 80-talet fick man höra att knark är knark.. men stämmer det? Vad ska vi som är vuxna nu säga till våra barn? Är det magiska svampar som gängen skjuter varandra över? Hur ska man tänka? Hur kan vi bli bättre förebilder som föräldrar - kollegor och medmänniskor? Får man prata om droger i Sverige på ett vuxet sätt eller blir man cancellerad och stämplad? Därför bjöd jag in Jesper Råback, VD på Nysnö, som har dubbelexamen som Psykolog och Läkare, för att få lära mig lite mer om var vi befinner oss idag, i Sverige, i världen - och hur Framtiden ser ut för psykedelisk terapi. Nysnö anordnar sällskapsresor för nyfikna individer till ett retreat i Holland för att testa på psilocybin i en kontrollerad miljö med utbildad personal. Inför samtalet så bjöd Jesper in mig till ett webinar där Nysnö presenterade sin verksamhet och svarade på frågor, där jag överraskades lite över vilka som faktiskt närvarade. Betydligt fler äldre och pensionärer än vad jag hade sett framför mig var nyfikna, men även representanter från olika delar av svensk sjukvård. Kommentera gärna (på Youtube) Hatar du? Skriv varför! Älskar? Varför? Hur du ser på saken, och dela, tipsa, SMASHA like-knappen - och prenumerera för fler intressanta samtal under 2024.

  Älskar du gå på bio, då är detta avsnitt för dig! Är du dessutom lite osäker på vad du ska gå på, då är detta ABSOLUT avsnittet för dig! Poddens filmfantaster Fredrik, Florian och Peter ger er analyser och information från alla möjliga vinklar och vrår! Så vad bjuds det på då? Betydligt mindre superhjältar än vanligt, men desto mer helt nya titlar. Dessutom välbekanta spökjägare, vackert rymdepos, superstora monster, ett apokalyptiskt Australien och en stuntman med dödslängtan! Mycket mer också såklart! Filmer med skådespelare som Alba August, Dakota Johnson, Zendaya, Rebecca Ferguson och Anya Taylor-Joy väntar på förtrolla er i biomörkret. Mästare som George Miller, Denis Villeneuve, Matthew Vaughn och David Leitch är tillbaka vid regisparkarna! Så fram med popcornen, anteckningsblocket och hörlurarna och följ med Geekpodden in i filmens värld! Nu peppar vi (Mad?) max!   Medverkande:  

Nu är det dags för Melodifestivalen och på scenen med startnummer två är “Samir och Viktor” tillbaka. Jag gästas av Viktor Frisk och vi pratar om hur han minns tiden när det var som mest intensivt när de blev en duo, en tid som tillslut ledde till att de pausade för att hitta tillbaka till sig själva igen. Jag och Viktor samtalar om hur han lärt sig hantera sina utmaningar och fortfarande gör, varför de valde att komma tillbaka och hur deras relation blivit så mycket bättre idag till skillnad mot hur det var då. Vi pratar också om Viktors drivkrafter, om hans kärlek och trygghet med pojkvännen och Andreas och om förberedelserna inför mello på löndag. Det blev ett samtal med både allvar och med galet härliga skratt. Så missa inte veckans avsnitt! Producerat av: Ads @kaspersen_nyfikenpa @perfectdaymedia

Ronie Berggren samtalar med John Gustavsson om Storbritanniens ekonomi, som visat sig ha varit betydligt starkare än tidigare bedömningar påvisat. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Är det kulturskymning att kasta ut klassiker från kanon? Hanna Johansson reflekterar över en felställd fråga och varför vi egentligen läser. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Under första världskrigets sista år gav flera amerikanska universitet en kurs riktad till soldater på väg för att strida på de allierades sida i Frankrike. Den skulle handla om krigets orsaker, men den gick också ut på att introducera de amerikanska soldaterna till europeisk historia, litteratur och filosofi. När de nu var på väg att riskera sina liv för Europas skull – och när USA skulle inta en världspolitisk ledarroll – skulle de läsa Platon för att bättre förstå sig själva som självklara arvtagare till ”europeisk kultur”.Historien om universitetskursen för amerikanska soldater ger ett möjligt svar på den ofta diskuterade frågan om varför man ska läsa: För att bli bättre på att döda.Det är ett ganska drastiskt svar, och inte direkt något man hör i dagens debatt. Betydligt vanligare är varianter av att det är bra för hjärnan att läsa, eller att det ökar olika förmågor. Förmågan att ta in och tolka information, till exempel, eller inlevelseförmågan, eller den emotionella intelligensen, eller ordförrådet.Om den där sortens nyttoorienterade svar inte faller en på läppen – svar som framför allt handlar om hur läsningen ska optimera oss för att prestera väl på andra områden i livet – kan jag kanske fresta med någonting lite mer poetiskt. Någonting i stil med att läsningen sätter oss i förbund med andra människor över tid och rum. Den möjliggör ett umgänge med tankar och känslor som vi saknar ett vardagsspråk för. Den skapar tid för reflektion. Den skapar, liksom genom förtrollning, ett förflutet som den omger oss med.Det där sista var en parafras på ett citat ur den franske författaren Benjamin Constants roman ”Adolphe”, en bok som ingår i Frankrikes litterära kanon. I Sverige nämns Frankrike ofta som ett föregångsland när det kommer till följdfrågan på varför man ska läsa, nämligen vad man ska läsa. Hösten 2022 aktualiserades debatten om litterär kanon i Sverige av Tidöavtalets punkt om att det bör ”tas fram läslistor med svenska och internationella skönlitterära verk” för grundskolans och gymnasiets kursplaner. Sveriges författarförbund initierade ett upprop mot en av staten utfärdad kanon – jag var själv en av dem som skrev under – där man konstaterade att ”en levande, ständigt föränderlig kanon” redan existerar. Hellre än att ge experter i uppdrag att enas om dess exakta innehåll borde regeringen frigöra resurser till förmedlingen av litteratur.I slutet av 1980-talet uppstod en kanondebatt i USA kring Stanforduniversitetets kurs ”Western Culture”. Den ingick i universitetets grundutbildning, och den var ett slags arvtagare till kursen för amerikanska soldater under första världskriget. Litteraturlistan inkluderade bland annat Bibeln, Dante, Machiavelli, Freud, Marx och Engels. Inga kvinnliga författare fanns på den, inte heller några författare som inte var vita. Nu debatterades listans innehåll: en sida tyckte att den borde ”öppnas” och inkludera andra verk – men färre klassiker – medan den andra sidan ansåg att det vore kulturskymning att göra sig av med klassikerna. ”Säg godnatt, Sokrates”, löd en dramatisk tidningsrubrik; en annan utropade: ”Stanford sätter stopp för västerländsk civilisation”.Litteraturprofessorn John Guillorys bok ”Cultural Capital. The Problem of Literary Canon Formation” från 1993 skrevs delvis som ett svar på den debatten. Det är inte meningsfullt, menar han, att fastna i vad som ingår och inte ingår i kanon. Listan över vad som inte ingår i en specifik litteraturlista kan dessutom, av naturliga skäl, göras oändligt lång. Vad, skriver han, hade varit poängen med att argumentera för att listan exkluderade till exempel Ovidius, Virginia Woolf eller Zora Neale Hurston? Vad hade hänt om Stanfordstudenterna läst dem i stället? Hade litteraturlistan då blivit mer eller mindre representativ för något man skulle kunna kalla för ”västerländsk kultur”? Guillory efterlyste en kritik som snarare riktade sig mot själva föreställningen om en sådan kultur. I samma stund som texterna började läsas som uttryck för en homogen, västerländsk civilisation, skriver han, skulle de börja läsas på fel sätt. De som ville ”öppna” kanon hade därför allt att förlora på sin strategi, eftersom det vore att acceptera den etablerade synen på kanon som ett uttryck för en enhetlig, monolitisk kultur.Samtidigt slår Guillory fast att det vore absurt att, ur kritiken mot kanon, dra slutsatsen att man inte borde läsa särskilda verk; man bör givetvis läsa så mycket man kan. Det känns som en talande gardering. Motsvarigheten för någon som förespråkar en statligt framtagen kanon vore kanske att bedyra att man inte vill förbjuda någon att läsa verk som inte ingår i den. Kanondebatten präglas ofta av en viss misstänksamhet. Personer på båda sidor av den tycks uppleva – och det har de väl inte helt och hållet fel i – att den andra sidan uttrycker sig i koder. Båda säger sig värna ungas rätt till litteratur, men man anar att helt andra saker egentligen står på spel. Synen på vad unga människor behöver, till exempel, eller synen på vad som gör ett verk ”betydande” – och vad läsningen av just de betydande verken ska få för konsekvenser.Låt oss för ett ögonblick återvända till Benjamin Constants ”Adolphe”. Den handlar ju egentligen inte alls om läsning, utan om förälskelse, men de två sakerna har någonting med varandra att göra. Att läsa skönlitteratur är, precis som att vara förälskad, att borra ner sig i verkligheten samtidigt som man flyr från den. Precis som att vara kär är läsning ett slags lyx. Inte för att det är exklusivt eller otillgängligt – den typen av lyx är falsk och ointressant – men för att det kräver av en att man ger sig hän. Man blir aldrig färdig med att vare sig läsa eller älska. Och man kan inte ta för givet att kärleken eller läsningen för någonting gott med sig. Det vet alla som läst en annan fransk klassiker, ”Madame Bovary”: man kan till och med dö av det.Hanna Johansson, författare och kritiker

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, och SEB:s analyschef Johan Javeus diskuterar läget inför ECB:s räntebesked på torsdagen och dess implikationer för Riksbanken. De analyserar även de förslag om skattesänkningar som regeringen levererat den senaste tiden. Experterna bjuder också på spaningar och förklarar begreppet "reformutrymmet". Programledare: Di:s Viktor Munkhammar.

Betydligt högre nivå på detta avsnitt, trots att vi ligger tvärsist efter tre omgångar. Vi ringer Kovalevs kompis som nu även kilar stadigt med Salo, pratar matcher som gått, varför andra lag vaskar om och får effekt och slutligen det satans otyget kallat twitter. Trevlig lyssning! 

Ur innehållet: Betydligt färre kringslängda elsparkcyklar på Malmös gator. Sverige har fått nya mästare i goalboll - FIFH Malmö. Glaukomförbundet oroas av nya riktlinjer för glaukomvård. Ljus och kontraster för en tydligare vardag i vår nya serie.

I Geflepodden #296 så blir det rejält matigt då både Piteå hemma, Örebro Syrianska borta och derbyt mot Sandviken ska avhandlas! Vi börjar med 2-2 mot Piteå hemma där vi är ruggigt besvikna över insatsen, betydelsen av Lundin, slarviga bolltapp och så delar vi ut matchens tre stjärnor. Betydligt färskare i minnet så har vi tunga 2-0 förlusten mot Örebro Syrianska. Vår oförmåga att hantera hög press, avsaknaden av mittfält och det orytmiska anfallsspelet avhandlas innan matchens tre stjärnor får avsluta snacket. I andra halvan av podden gästas vi av Christoffer Aspgren, ex-SIF, som ger oss en bättre inblick i hur Sandviken spelar fotboll och är som fotbollsklubb. Vilka spelar bör vi se upp med? Vilka svagheter respektive styrkor har laget? Vi minns också tillbaka på senaste årens derbyn och spekulerar kring matchbilden, där vi tror det kan passa vårt Gefle IF ganska bra. Avslutningsvis så får vi en uppdatering om skadeläget i Gefle. God lyssning! Om du vill hjälpa oss i Geflepodden ekonomiskt så bli en Patreon. Vill du ha poddar två dagar innan de släpps offentligt så bli en patreon för minst 5 eller 10 dollar i månaden. Detta gör du här: www.patreon.com/geflepodden Du kan också swisha valfri summa till 072-5265829 (Märk Geflepodden) om du vill bidra ekonomiskt till Geflepodden.

I Geflepodden #296 så blir det rejält matigt då både Piteå hemma, Örebro Syrianska borta och derbyt mot Sandviken ska avhandlas! Vi börjar med 2-2 mot Piteå hemma där vi är ruggigt besvikna över insatsen, betydelsen av Lundin, slarviga bolltapp och så delar vi ut matchens tre stjärnor. Betydligt färskare i minnet så har vi tunga 2-0 förlusten mot Örebro Syrianska. Vår oförmåga att hantera hög press, avsaknaden av mittfält och det orytmiska anfallsspelet avhandlas innan matchens tre stjärnor får avsluta snacket. I andra halvan av podden gästas vi av Christoffer Aspgren, ex-SIF, som ger oss en bättre inblick i hur Sandviken spelar fotboll och är som fotbollsklubb. Vilka spelar bör vi se upp med? Vilka svagheter respektive styrkor har laget? Vi minns också tillbaka på senaste årens derbyn och spekulerar kring matchbilden, där vi tror det kan passa vårt Gefle IF ganska bra. Avslutningsvis så får vi en uppdatering om skadeläget i Gefle. God lyssning! Om du vill hjälpa oss i Geflepodden ekonomiskt så bli en Patreon. Vill du ha poddar två dagar innan de släpps offentligt så bli en patreon för minst 5 eller 10 dollar i månaden. Detta gör du här: www.patreon.com/geflepodden Du kan också swisha valfri summa till 072-5265829 (Märk Geflepodden) om du vill bidra ekonomiskt till Geflepodden.

Kan Hanna Hellquists humör vända när den typ enda personen som varit nära på att omvända Christopher Garplind gästar Vardagsfillo? Skådespelerskan från Sandor slash Ida, Knutby och Kalifat, Aliette Opheim möter moralkompassen denna vecka. Skulle veckans filosof offra sin ekonomi för ett bättre samvete? Är det så fel att fejka sin orgsam? Är det en dealbreaker om hennes partner kör commando? Dessa svar får sina frågor i dagens Fillopodd! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

I år fyller det svenska rekordet på 10 000m 33 år. Betydligt yngre än så är rekordmannens son, som jagar i sin fars fotspår. I dagens avsnitt hör vi historien om Jonny Danielssons osannolika rekord och får bekanta oss med Emil Danielsson, den nya stjärnan i en av Sveriges mest beryktade idrottsfamiljer. Färsk från ett träningsläger i USA, som avslutades med ett fenomenalt 5000m-lopp, berättar Emil om hur han utvecklats till en av Sveriges bästa löpare, obanade löpspår i Dala-Järna och en annorlunda karriär som nästan blev av

Vad vet Finland om åländsk mat egentligen? Betydligt mer nu än tidigare! Visit Ålands projekt MatÅland har genomfört flera lyckade kampanjer och insatser för att berätta mer om vad vi producerar, exporterar och har att erbjuda i kulinarisk väg. Projektledare Niko Micklin har bland annat skänkt äppelträd till alla finska städer och placerat åländska produkter i både delikatessdiskar och lyxiga matlådor. Poddledare och producent: Anna Karlsson, April Kommunikation

När Ryssland beslutade sig för att invadera Ukraina fick det följdverkningar på hela världen, inklusive idrotten och ishockeyn. I veckans avsnitt får ni höra en spelare som aktivt valde att lämna sin ryska KHL-klubb CSKA Moskva för att han inte kunde stå bakom Rysslands agerande. Han heter Lucas Wallmark – och han har tillsammans med sin lagkamrat Joakim Nordström hyllats unisont för sitt ställningstagande. I avsnittet berättar Lucas om vad han upplevde på plats i Moskva under krigets inledande dagar, flyktvägen från Ryssland, samtalen med CSKA, hur avtalen löstes, miljonerna han gått miste om, pengarna han fick behålla från kontraktet, varför det var självklart att stå upp för Ukraina, hur han ser på övriga KHL-svenskar som blev kvar i Ryssland under slutspelet, stödet från svenska ishockeyförbundet och hur hans familj hemma i Sverige mådde. Dessutom blickar han mot stundande VM – som blir hans första i karriären. Det blir även ett samtal om hans klubblagskarriär, åren med Skellefteå och Luleå, kärleken till Björklöven, relationen med Per Kenttä, hyllningen till Rod Brind'Amour, framtiden som verkar ligga hos Zürich och tankarna på att en dag dra på sig "Löven"-tröjan.

INTRO: [00:00:00] Det sjunde avsnittet i ordningen inleds med en diskussion om bra och dåliga aprilskämt, med tanke på Mikaels 1:a april-stream av pimpelfiske i VR :) Det blir också en update av det senaste om PXL som numera finns hos Kandyz och dessutom går det att köpa singelburkar hos cooperscandy.com och Klippkungen.se samt att det som vanligt finns möjlighet att köpa såväl dryck som merch via pxlpowerup.se  SECOND OPINION: [00:06:22] Det blir en till inspektion av hur TV-serien Halo artar sig när EP2 “Unbound” också avverkats och även om pilotavsnittet verkade ganska lovande så körde andra episoden fast i en hel del klassiska Sci-fi-tropes och annat som känns oroväckande för hur serien kommer fortgå. REKOMMENDERAS: [00:17:44] Betydligt bättre berättande hittar man i serien Foundation på Apple TV+ som Mikael sett merparten av och han är mycket nöjd med den episka och tankeväckande berättelsen som bygger på böcker av Isaac Asimov. PEPP ELLER NEPP: [00:34:44] I dagarna släppte Epic Games lös spelmotorn Unreal Engine 5 och i samma veva kom även nyheten om att Crystal Dynamics arbetar på ett nytt Tomb Raider-spel i motorn. Frågan är dock om peppen finns för mer Lara Croft. Snyggt kommer det säkert bli i alla fall met tanke på vad vi sett i techdemos och annat så här långt. SPELSTREAMAT: [00:49:21] Trots finten med VR-pimpling var det ju faktiskt skräckstream som skedde den 1:a april då Mikael stålsatte sina svaga nerver och spelade At Dead of Night trots att det bar emot. Det blir en diskussion om skräck i allmänhet och missade du streamen så hittar du den i efterhand på www.twitch.tv/pxlproductions ULTIMATE WTF? [01:03.21] Den nya programpunkten som föddes ur Mikaels förvåning över vissa Marvel-storylines som Peter berättat om gör en djupdykning i ett Ultimate Spider-Man-scenario och touchar även vid Spider-Man 2099 och den kommande Across The Spider-Verse-filmen som duon är omåttligt pepp på! VERSUS [01:20:57] Syskonbråk står sist på agendan då veckans Versus-match går mellan bröderna Summers, dvs Scott och Alex aka Cyclops och Havok där vi ganska snabbt och lätt korar en vinnare. Desto mer intressant blir djupdykningen i vilka som ska spela mutantbröderna - och som vanligt vill vi höra vad du tycker om våra förslag, eller om du har några bra egna! Kommentera och DM:a dina tankar via vår Instagram @pixelpodcast så hörs vi snart igen!

Våra sätt att kommunicera professionellt har förändrats. Betydligt färre mail, betydligt mycket mer chat. För när skickade du ett internt mail sist? Och ringer man en person utan att ha chattat först? Svaren på dessa frågor förvånar både Fredrik och Jan.

Vildsvinet är så framgångsrikt att det blivit ett problem. Hjälper eller stjälper matning? Betydligt sämre går det för havsnejonögat, men vi fick ändå extrem närkontakt. Programledare: Mats Ottosson. På lördag finns vår fältreporter Lena Näslund på Grimsö forskningsstation i Bergslagen tillsammans med forskarna Evelina Augustsson och Petter Kjellander. Grimsö är en av sex platser där de studerar vildsvin, inte minst hur de påverkas av utfodring. Hjälper matningen för att leda bort dem från åkrar, hur påverkar matningen kultingarnas överlevnad och så vidare? Petter och Evelina tittar också på hur grisarna påverkar floran och djurlivet runt utfodringsplatserna.Just nu följer projektet 60 suggor som bär GPS-sändare och dessutom har betydligt fler kultingar försetts med öronmärken.Vildsvinet är utan tvekan en av de senaste decenniernas vinnare i den svenska naturen. En av de stora förlorarna är det märkliga havsnejonögat, ett ål-liknande djur som simmar upp från havet för att leka i ett fåtal svenska vattendrag. Antalet lekplatser minskar stadigt trots insatser, men trots allt får Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall extrem närkontakt med djuren när hon träffar Elisabeth Thysell på länsstyrelsen i Halland som jobbar med åtgärdsprogrammet för de hotade havsnejonögonen.Vi uppmärksammar också att 2021 verkar vara ett strålande år för tranbär. 81-åriga Ulla Teglund är en av dem som gläds åt de röda pärlorna.Programledare är Mats Ottosson.

Skanska rörelseresultatet växte med 29 procent i Q2 och byggmaringalen förbättrades till 4,7 procent. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 212 är här! Krick är ur balans efter en morgon-incident med en vidrig rödhårig man på Odenplan. Men lugnet infinner sig när Krick får möjlighet att spy galla över hemska svenska bensinstationer och hylla vackra amerikanska Art Deco-mackar. Sen blir det lite nyheter från MG och GMC Hummer innan Ponkan kikar på dom vackraste motorcykel-vägarna i världen! Svår res-abstinens utlovas. Efter detta tittar vi närmare på det briljanta projektet från Blain’s Bodyshop med gammal front på ny pickis. Betydligt krångligare än det ser ut och vindrutan är hemsk. Men ändå. Slutligen rundar vi av med tankar kring dörr-ljud. Häng med!

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/24/sverige-vaknar-27-november-2020/

Terminerna för USA-börsen pekar mot positiv öppning. Alibaba rasade 6,5 procent efter att Ant Groups börsnotering stoppats. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Färsk statistik från SCB visar att inflationstakten i september sjönk betydligt mer än vad marknaden förväntat sig. Enligt måttet KPIF landade inflationstakten på 0,3 procent vilket kan jämföras med takten i augusti som var 0,7 procent. Prisfall på charterflyg och samt på livsmedel och alkoholfriadrycker är den främsta orsaken till att inflationen sjönk. Vad betyder det här för svensk ekonomi och behöver Riksbanken tänka om och revidera sin prognos? Det är några av de frågor som vi ställer till Danske Banks chefekonom Michael Grahn i ett nytt avsnitt av bankens podcast, Nextconomy.

Några vita små gipshuvuden som hittats på en loppis i Skåne berättar om en mörk historia och fortsätter att skapa osäkerhet där de tittar ner från väggen. Deras ägare, Malena Forsare, berättar varför. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I kedjehuset där jag växte upp hade vi en låda på väggen hemma i hallen. En gång hade den fungerat som ett kartotek på ortens lilla bibliotek. I samband med bibliotekens tidiga moderniseringsprocedur kasserades lådan och hamnade i soporna och den här historien hade kunnat sluta med det, innan den riktigt hunnit börja. Men nu föll det sig så, att min pappa hittade lådan och plockade med sig den hem. Han placerade den som en tavla ovanför byrån där vi förvarade vinterns mössor och vantar. Den svartmålade lådan är egentligen inte huvudsaken i den här historien. Det intressanta är istället vad som fanns inuti. Den delen av berättelsen börjar någon helt annanstans, över ett loppmarknadsbord i början av 70-talet. Pappa är en väsentlig figur även här, eftersom han på just den här loppisen hittat ett litet gipshuvud, som han tyckte var fint. Nu stod han och vägde det i handen och funderade på om han skulle kunna ha det på sitt skrivbord. Kanske kunde det vara något att vila blicken på, i en paus mellan arbetspassen? Jag har fler av de där, sa mannen som sålde saker billigt i Hässleholm den här tidiga höstdagen. Under bordet plockade han fram en tung trälåda, som visade sig rymma en hel serie gipshuvuden. De låg där och blinkade mot ljuset, inlindade i hampa i varsitt litet fack. Pappa köpte lådan med de 54 små gipsskallarna för 50 kronor. Han placerade de äggliknande föremålen i kartoteket, som fick oväntat nytt liv. De passade precis, vissa med profilerna på led och andra med stela ansikten vända ut mot sin betraktare. Kartoteket fick sin plats uppe på hallväggen: luckan av glas stängdes med en liten hasp och fick aldrig öppnas. Som barn sprang vi ofta förbi och även om vi hade bråttom måste vi ha uppfattat att gipshuvudena ägde en intensitet som lyste igenom de vita nunorna. Åren gick, på det sätt som tiden söker sig genom dygnen i en barndom. Under de ljusa timmarna lärde jag mig läsa och skriva; på natten lärde jag om drömmars logik. Efter hand blev orden svårare och språket mer komplicerat. Så en dag kunde jag plötsligt uttala ett ord som visade sig ha stark koppling till skallarna i lådan: frenologi. Det kändes främmande och, på min barndomsskånska, nästan lite franskt. Frenologins historia är mörk och full av grumliga motiv. Länge låg den också dold inne i det där mörkret, på avstånd från samtidens skärskådande blickar. Men idag vet vi, mycket tack vara några duktiga journalisters arbeten, hur folk i vårt eget land  genom frenologin  blev föremål för pseudovetenskapliga undersökningar. Under 1900-talets inledande decennier skulle skallens form hos samer och fallna kvinnor stå i centrum för expeditioner som genomfördes av Rasbiologiska institutet i Uppsala. Människor uppsöktes av forskarna för att få sina skallar mätta. De fick klä av sig nakna och fotograferades i olika positioner. Så förvandlades individen från person till typ, på ett sätt som gjorde intryck på tyska kollegor. Frenologi var en gammal lära, fick jag veta, som utformats under 1700-talet av en österrisk läkare vid namn Franz Josef Gall. Galls hypotes handlade om att mänskliga egenskaper som fasthet och optimism har olika lokalisering i hjärnan. Om en egenskap var välutvecklad skulle den kunna registreras som en utbuktning i en motsvarande zon i skallen. Frenologins förespråkare menade därför att skallens form var särskilt intressant, eftersom den kunde hjälpa till att skilja på folk och folk. På så sätt skulle den rena, nordiska sorten också kunna bevaras. Hemma i kedjehuset på 80-talet betraktade vi allt detta på avstånd. Frenologin var något bisarrt, förstod jag, en avkrok på människans slingrande väg mot att utveckla det hon valt att kalla vetenskap. Att titta på skallarna i kartoteket handlade för oss om att beskåda detta bisarra, där forskaren i sin sliriga kunskapsiver framstod som en clown. Att titta på skallarna handlade också om att få syn på hur kunskapstörst kunde förvrängas till hungriga övergrepp. Och tanken på att vår medfödda nyfikenhet på världen kunde spåra ur och förvandlas till aggressiva handlingar, hos Gall på 1700-talet, liksom i Uppsala och Tyskland under vårt eget århundrade, blev ett kitt i min och pappas relation. Han lärde mig att formulera frågan: Hur kunde allt det här hända? Men också att inse att vi stod rätt tomma på svar. Lyfter man på sektionen i trälådan där gipshuvudena en gång låg, hittar man ett portabelt rasbiologiskt bibliotek. Uppgifter om de numrerade skallarna är systematiskt redovisade i en tunnsliten katalog: ett huvud har fått etiketten gossebarn, ett annat brottsling, ett tredje poet. Hur lådan hamnade på loppmarknaden i Hässleholm vet ingen, men den forne ägaren måste ha varit en initierad yrkesperson, kanske en läkarstudent från Uppsala, som någon gång vid tiden för andra världskriget trodde att frenologin tillhörde framtiden och som ville bidra till att sprida rönen söderut. Det löper en fin linje mellan önskan att förstå, och den gränslösa driften att veta och sortera. Som en påminnelse hänger samlingen med gipsskallar numera hemma hos mig själv. Jag har haft otaliga tillfällen att umgås med obehaget som väcks när bekanta kommer på besök. De stannar framför lådan med de vita äggen och så inleds en gissningslek som alltid gör mig nervös. Vad ska de säga och vad ska de tro, om mig? Och vad ska jag få veta om dem? Han som arbetar som kontrabasist tror att figurerna är kompositörer. Hon som är feministisk forskare konstaterar att samlingen saknar kvinnor. Föräldern som ska hämta sitt barn som varit hos oss och lekt säger: Det liknar frenologi, men sån är ju inte du! Vad svarar man på det? Jag brukar svara med en berättelse om ett märkligt föremål som dök upp på ett loppisbord i norra Skåne för femtio år sedan. Betydligt svårare är det att beskriva rollen som figurerna fick i min familj. Frenologi-samlingen överlevde mina föräldrars skilsmässa och flyttade med pappa upp på tredje våningen i ett hyreshus. Den berättar om honom, som ofta sprang på loppmarknader och som gillade att hänga upp konstiga föremål på väggarna när han kom hem. Saker som fick folk att känna sig lite osäkra, på honom och på sig själva. För vad vet vi egentligen om varandra, bakom de ansikten som vi kallar våra? Vad ryms inuti vår nyfikenhet på världen? Jag tänker att pappa tyckte om att peta i den där osäkerheten. Och att jag på så sätt lärde mig att lite grand stå ut med den. Numera är det mina barn som springer förbi det gamla kartoteket på sina vardagsrutter där hemma. I deras fottramp kan jag höra mina egna steg mot kedjehusets korkgolv. Jag tror att de kan känna laddningen såsom jag en gång gjorde, och en dag ska jag berätta historien, såsom den måste berättas, längs en kritisk vetenskapshistorisk kronologi. Jag ska förklara att jag länge trodde på möjligheten att hålla historiens brott ifrån sig. Att jag trodde på en tydlig distinktion mellan andras tillkortakommanden och en egen bättre moral. Men efter hand som tiden gått, har min blick förändrats, också på skallarna. Någonstans på vägen förvandlades det förflutna, utan att jag märkte det, och gled upp i vårt eget samhällsmörker. Malena Forsare, skribent och psykolog

Vi sänder från rikets sydösthörn, där vilda bin och och sandälskande växter får tillbaka sin plats i solen. Och så vandrar vi i en okänd norsk pärla, Lierne nasjonalpark, bland snösparvar och fjällvioler. Programledare är Mats Ottosson. Sandmarker och deras spännande invånare har varit ett tema de senaste programmen. Nu kröner vi det med en sändning från Kåsebergaåsen i Skåne där fältreporter Jonatan Martinsson möter sandälskande solitärbin tillsammans med biexperten Göran Holmström, och faller på knä för sandstäppens flora tillsammans med Gabrielle Rosquist från Länsstyrelsen, som jobbar med projekt som ska hjälpa dessa arter att få tillbaka sina sandiga älsklingsmiljöer. Betydligt längre norrut, i höjd med norra Jämtland fast på andra sidan riksgränsen, ligger Lierne nasjonalpark. Vi följer med Lena Näslund när hon vandrar där tillsammans med fjällrävarna Mats Ericsson, Tom Arnbom och Tore Solstad. Även här falls det på knä för växter, fast helt andra sådana än i Skåne. Snösparvar och fjällabbar förgyller vandringen och Tores Solstad berättar om ett dramatiskt möte mellan en kungsörn och en björnunge. Vi besöker även en annan norsk fjällpärla: glaciären Svartisen. Fågelexperten Susanne Åkesson tar sig an en fråga om ormvråkar och trafikbuller från timmerbilschauffören Gustaf Linder. Och så ska vi prata mer om ålar i brunnar, ett ämne som väckte känslor efter förra veckans program. Det finns också en koppling mellan ålar och veckans kråkvinkel, där Jenny Berntson Djurvall berättar om att historien om en fisks liv finns skriven ... i dess öra. Programledare är Mats Ottosson.

"Ryktet om min död är betydligt överdrivet", ska Dr David Livingstone enligt historien ha sagt på stranden av Tanganyikasjön till den journalist som fann honom där(*). Lika överdrivet, tycker Magnus och Rikard, är ryktet om marknadsundersökningens död och, för den delen, nyttan av generella benchmarks. I det här avsnittet vilar fortfarande semesterlugnet över poddstudion på Clarion Sign och i väntan på nästa gäst (som dyker upp i nästa avsnitt) dyker vi ner i frågelådan. Avsnittet avslutas med musik- och boktips i vanlig ordning. Mycket nöje! (*) Citatet har också tillskrivits Mark Twain.

Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet. Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas implicit bias på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är. Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar? Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Calle har fyllt år och har därmed druckit massa öl och har därför kommit åt en spak på sin mikrofon som gör att ljudet är BETYDLIGT sämre än vanligt... utöver det snackar grabbarna om nya PS5-rykten, vad Remedys nya spel kommer vara, att det inte blir någon ny Switch-version i år och det länge väntade Avatar-spelet. Tack för att ni lyssnar! Sprid podden!!

Stor succé när SWE Cup i Zwift drar igång med över 600 cyklister till start! Betydligt mer skralt i startfållorna på CXSM i Varberg men vi har ett helt gäng med nykorade mästare att rapportera om trots det! Niclas har gjort något som Daniel förfasas över och Daniel har spanat in Mark Cavendish fötter lite närmare! Båda två sliter hårt för att hålla sina nyårslöften, något som inte blir lättare med tanke på att även avsnitt 58 presenteras i samarbete med Narr Chocolate. Tack Narr! (Både sarkastiskt och på allvar).

Hur mycket invandring tål Sverige att inte ha? Den frågan ställer Sandro Scocco, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé, som gästar veckans podd och berättar om sin nya bok om invandring och svensk arbetsmarknad. För att enklare försörja våra äldre behöver Sverige fler i arbetsför ålder, det vill säga invandrare. Vi borde tillbaka till nivån 50-60 000 personer per år som gällde före 2015. Annars riskerar Sverige att bli en avfolkningsbygd. Det säger Sandro Scocco i veckans poddavsnitt. Han skissar också två scenarier för flyktinginvandringen, ett positivt scenario där den sociala rörligheten är stark och människor rör sig uppåt till yrken med högre löner, och ett negativt där den sociala rörligheten är svag och invandringen istället bidrar till att låglönejobben expanderar. Om en vänster som bidrar till en överdrivet negativ bild av invandrare inte hade funnits, så hade den uppfunnits av Cambridge Analytica som nyttiga idioter åt dem som vill se mindre omfördelning, är en annan av Sandro Scoccos teser i nya boken ”Och några, antar jag, är ok”. Medverkar gör också Britta Lejon, ordförande Facket ST och Mikael Feldbaum, chefredaktör Arbetsvärlden.

Firandet av Nationaldagen ökar, klämdagar för vissa och varför skrivs det mindre om kvinnor på Wikipedia är några av dagens ämne. Het valdag  Thomas Nordegren är plats i Köpenhamn när danskarna röstar i folketingsvalet. Dagens valdag väntas bli den varmaste i landets historia. Hur påverkar hettan människors benägenhet att rösta och vad beror det på att danska TV 2 valde att genomföra levande valkompasser i närheten av en pölsevagn? Nationaldagen nu tradition Sedan 2005 är Sveriges nationaldag den 6 juni helgdag och intresset för att fira har ökat. Vad krävs det för att en tradition ska få spridning? Finns det skillnader finns det mellan traditioner som uppstår spontant och dem som instiftas av regeringen? Barbro Blehr, professor i etnologi, Stockholms universitet reder ut. Wikipedia och kvinnorna Många vänder sig till Wikipedia när de snabbt behöver få information. Betydligt fler artiklar handlar om män än om kvinnor. Vad beror det på och vad leder det till? Men det handlar också om skrivstugan som försöker ändra på saken. Vi gästas av Anna Charlotta Gunnarsson författare,musikjournalist och Sofie Jansson, skrivpedagog och styrelseledamot i Wikimedia, Sverige. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Mina filer är borta – ångest!   Tänk dig att du har skrivit hela ditt manusutkast, du har dessutom redigerat alltsammans. Precis klart att skicka till förlag eller tryck. Då får du datorhaveri. Då är det inte roligt.   Betydligt bättre att lyssna på det här avsnittet av Skrivradion. Där du får tips o9m hur […]

Mina filer är borta – ångest!   Tänk dig att du har skrivit hela ditt manusutkast, du har dessutom redigerat alltsammans. Precis klart att skicka till förlag eller tryck. Då får du datorhaveri. Då är det inte roligt.   Betydligt bättre att lyssna på det här avsnittet av Skrivradion. Där du får tips o9m hur […]

Blockkedjan kallas ”det nya internet” och enligt många kommer det att revolutionera världen (enligt andra är det bara en hajp). I London är det cocktail-snackisen nummer ett och startups lägger till ordet blockchain i namnet för att locka investerare. Katrine Marçal och Maria Borelius reder ut vad det handlar om.

Més que un podd fyller tio avsnitt när Axel, Ruben och Emily bryter ner och analyserar året som förflutit.

Més que un podd fyller tio avsnitt när Axel, Ruben och Emily bryter ner och analyserar året som förflutit.

Més que un podd fyller tio avsnitt när Axel, Ruben och Emily bryter ner och analyserar året som förflutit.

Vi berättar om nya siffror från Rättviseförmedlingen. Varför är svensk journalistik så ojämställd? Kommer influencers öka öppenheten eller krävs hårdare tag mot smygreklam? Och om fake news-debatten. Fortsatt skev representation mellan kvinnor och män i medier För tredje året i rad har organisationen Rättviseförmedlingen kartlagt hur bra journalister i riksmedier är på att intervjua såväl kvinnor som män i sina publiceringar. På lördag i Medierna berättar vi om årets resultat. Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz i studion.  Vår reporter Ebba Kulneff har pratat med flera chefredaktörer för att fråga om deras arbete med frågan. Vi pratar med redaktioner som sticker ut några till det bättre, andra till det sämre. Agerar influencers inför hot om hårdare lagstiftning? Dolda sponsorer och smygreklam, det har varit ett utbrett problem bland svenska så kallade influencers. Men nu ökar trycket på branschen att skärpa till sig. Snart ställs bloggaren Kissie inför domstol, i ett fall som Konsumentombudsmannen hoppas ska bli vägledande. Samtidigt har regeringen nyligen tillsatt en utredning för att se över om nuvarande lagar räcker. Jonna Westin har bland annat träffat influencern Therese Lindgren. Fake news ett begrepp utan innebörd Efter att Donald Trump under sin valkampanj hej vilt klistrat epitet fake news på mediehus efter mediehus har begreppet spridits världen över. Men vad betyder det egentligen? Dels handlar det om nyheter som faktiskt är påhittade helt enkelt falska. Men det har också utvecklats till att bli ett debattvapen att ta till mot nyheter man helt enkelt inte håller med om. Ofta ett sätt att positionera sig som motståndare mot det som då brukar kallas elitens etablerade medier. I höstas hölls två seminarium om begreppet i Stockholm. Vår reporter Lasse Truedson besökte de båda.

"Det är bullshit och fel". Blåsvarta Baksmällan #105 är nyss hemkommen från Ljungskile och landar i ett gott snack om Sirius sjunde raka seger. Betydligt hetsigare blir det när ett avstamp i illa valt kommentarsfält leder till en uppföljning av det publiksnack som tog sin början i #104.  Dessutom: en marockan!, Kyria till A-laget, Mr. Rooney, den missade värvningen, intervju med Zlatan och vad heter egentligen Hjalle och Heavy i förnamn? Medverkande: Oskar Bernövall, Johann Bernövall. patreon.com/bsbaksmallan

Hur mycket tar du i bänkpress? Betydligt mer efter du har lyssnat på det här avsnittet där vi går igenom grundläggande teknik och vanliga problem. Hålltider: 00:30 - Försnack 10:40 - Dagens ämne Styrkelabbet sponsras av Gymgrossisten. För att se vilka produkter vi använder och rekommenderar, besök Gymgrossisten.com/styrkelabbet. *** Artiklar som är relaterade till dagens ämne hittar du på Styrkelabbet.se: Bänkpress: Tips, teknik och utförande Så tränar du dig till 100 kg bänkpress 6 tips för att regelbundet öka i bänkpress *** Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.

Brandkåren Attunda gjorde två besök på kommunhuset denna vecka, varav det ena pga ett misslyckat bullvärmningsförsök i en mikrovågsugn. Betydligt lugnare var det när distriktschef Thomas Landberg gästade oss för att prata om brandkårens arbete med skolungdomar, bränderna på Ekillaskolan samt brandmäns utmärkta fysik. Sju bostadsföretag har gått samman med kommunen för att skapa trevligare bostadsområden och öka trivseln för boende i kommunen. Vi pratar med projektsamordnaren Monica Fries om detta.

Regeringens vision är mer svensk och ekologisk mat. Hur är det i kommuner och landsting? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i våra skolkök, äldreboenden och sjukhuskök. Det är jättegott. Jag brukar inte gillar korv, men jag gillar det med ris.Eleverna Molly Klinteman, Felicia Christensson och Milla Nilsson som går på Ängelholms Montessoriskola äter lunch. På porslinstallrikar ligger en av dagens två rätter. Morötter och korvgryta.Det är korv Stroganoff och ris.Har ni någon koll på var maten kommer ifrån? Nej, jag vet inte vad riset kommer ifrån, det har jag säkert glömt.Vad tror du korven kommer ifrån? Kanske grisen.Morötterna då? Från ett frö.Vad tycker du är viktigast med maten? Att det är gott. Och ekologiskt. Det är bra.Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014:En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja svensk och ekologisk matkonsumtion.Visionen om mer svenskt och ekologiskt på tallriken är tydlig. Hur ser det ut i verkligheten?Idag handlar Kaliber om maten i kommuner och landsting om maten våra skolbarn, äldre och sjuka äter.Frågan är om målen i skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar går hand i hand med regeringens.Sven-Erik vad har du ätit för lunch idag? Jag åt ugnsgratinerad torsk. Det var fantastiskt gott.Sven-Erik Bucht (S) är landsbygdsminister och den som är ytterst ansvarig för arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi den som ska leda till mer svensk och ekologisk mat. Han satte igång med jobbet dagen efter statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring 2014 då han som nytillträdd statsminister nämnde strategin första gången. Planen är att ha den klar till försommaren. Vi är ett av få länder i Europa som saknar en nationell livsmedelsstrategi. Vi har alla möjligheter att producera mycket mera livsmedel i Sverige. Och det anser regeringen att vi ska göra. Det skapar jobb på landsbygden, men det handlar också om att vi har en hållbar produktion i Sverige. Vi har väldigt säkra och miljövänliga livsmedel och det vill vi ta vara på. Vi kan inte bara förlita oss på världen i övrigt att hämta allt käk utifrån. Vi måste producera själva också, säger Sven-Erik Bucht.Är svenska livsmedel viktiga? Mycket viktiga. Och framförallt är säkra och väldigt klimatsmarta jämfört med andra länder. Så jag vill väldigt gärna att svenska livsmedel konsumeras mer. Både i vårt land men också i världen i övrigt."De miljöregler vi har gör ju en kostnad"Vi är hos Bengt Johansson, på hans gård i Horred, en tätort i södra delen av Marks kommun belägen på västra sidan av Viskan. På visitkortet står det naturvårdare. Det är den stora delen med nötkreatur, det är de sköter betesmarker och naturmarker och sånt, säger bonden Bengt Johansson, som driver vidare gården efter sina föräldrar. Han har gjort den ekologisk och har här 400 kor och så en hel del mark. Det är intresset som man tycker, att förvalta det kulturlandskapet som vi har då va.Att gården är ekologisk innebär bland annat att det inte används kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer här och att djuren först och främst äter ekologiskt foder härifrån.På sommaren går korna på naturbete vilket också är en förutsättning för att gården ska få kallas ekologisk. Nu är det torkat gräs som Bengt Johansson skyfflar fram för hand som gäller. Det här puttar jag till flera gånger om dagen. Det finns ju maskiner för det här, men de kostar ju pengar och då måste man ju få bra betalt för sina varor om man ska kunna investera i ytterligare maskiner och hjälpmedel. Och så länge lönsamheten inte hänger med får armar och ork ta det istället, säger Bengt Johansson.Köttet från den här gården slaktas och styckas några mil härifrån och säljs sen på restauranger i närheten. Restauranger som stoltserar med köttets ekologiska stämpel och ursprung i menyn. Men till de offentliga köken kommer det inte, trots att ekologiskt kött hamnar högt på kommunernas önskelista. Sen är det väl oftast prislappen som styr, för vid upphandlingar är man ju två parter. Jag vill ha så mycket som möjligt och köparen vill ge så lite som möjligt. Men det vi måste trycka på från lantbrukarled är ju att offentlig upphandling måste följa svensk djurskyddslag, och de miljöregler vi har i Sverige gör ju en kostnad som gör att våra produkter blir mycket dyrare och då måste vi få betalt för det. Man måste vara konsekvent där, att ställer man en lag som kräver att vi ska ha mer utrymme till djuren, låg antibiotikaanvändning och att vi ska ha miljöregler som är långt vida övriga länder, då tycker jag att man ska följa själv och köpa enligt de lagar och förordningar, säger Bengt Johansson.Hej! Hej!Claes-Erik Bergstrand är också ekologisk nötköttsproducent. Hans gård ligger i Vallda i Kungsbacka, några mil från Bengt Johanssons gård. För några år sen serverades kött härifrån på skolor i Göteborg. Men priset gjorde att det konkurrerades ut av utländskt. Den grossisten fick billigare kravgodkänt kött från Holland vid det tillfället, säger Claes-Erik Bergstrand.Ville ni fortsätta sälja till kommuner? Ja, det är en prisfråga. Vi måste ju hålla de priser vi har för att kunna betala våra leverantörer som gör ett bra jobb.Kossor i fjärdedelar hänger i rader i krokar i taket. De hängmöras i fjorton dagar innan de styckas i rummet bredvid. Det är djur från den egna gården på andra sidan gatan men också från kravmärkta gårdar häromkring som hamnar i de stora vita frigolitlådorna som går till den privata marknaden. Det här är kött som ska till en hamburgerrestaurang i Kungsbacka som maler själva och gör hamburgare.Ekologiskt framför svensktMen Claes-Erik Bergstrand hoppas liksom Bengt Johansson i Horred att köttet kan nå förskolor, skolor och äldreboenden i närheten. Han säger att det skulle betyda mycket för ekonomin om det skulle gå att få till en leverans med kontinuitet vilket är förhoppningen med att leverera till en kommun. Han har nyligen varit i kontakt med Kungsbacka kommun. Det skulle såklart vara kul att leverera till den kommun man verkar i.Är de beredda att betala? Ja, det får vi se.Regeringen har som mål att vi ska producera och äta mer svenskt och ekologiskt. Så bönderna Bengt Johansson och Claes-Erik Bergstrand borde väl ha stora möjligheter att få in sitt kött i de offentliga köken. De är ju både svenska och ekologiska. Men så är det alltså inte - och vi undrar om det är så här det ser ut i hela Sverige?Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i skolkök, på äldreboenden och i sjukhuskök.För där - hos kommuner, landsting och regioner serveras runt tre miljoner måltider varje dag.Och det visar sig vara en hel del som står i vägen för svenska bönders mat i de offentliga köken.Enligt GPS:en ska det ta 27 minuter att köra från Claes-Erik Bergstrands gård i Vallda till centrala Göteborg. Det är drygt tre mil. För några år sen landade alltså en del av köttet från den ekologiska gården i Vallda i Göteborg. Men, inte längre.Vad ser vi, EU-ekologisk står det, det är en EU-jordbruksstämpel på den. Ja, Felix. Köttbullar, strimlad falukorv och skivad falukorv står väl där, du ser kanske.EU-ekologisk eller svensk-ekologisk?Gunilla Williander som är kökschef på Johannebergsskolan i Göteborg visar vad som står på de rostfria hyllorna i frysen. Det är kartonger med ekologiska nötfärsbiffar, ekologisk pytt i panna och MSC-märkt fryst fisk som används i nödfall när den färska inte räcker. Här har vi kycklingkorven, men det är ursprung Italien.Tillsammans letar vi efter klisterlappar på kartongerna som ska berätta hur innehållet är producerat om det är ekologiskt eller inte och varifrån det kommer. För de olika klisterlapparna berättar mycket, man kan kort säga att svenska ekologiska livsmedel med den svenska så kallade KRAV-certifiering har producerats under hårdare krav än samma livsmedel som kommer från ett annat EU-land och istället har en EU-ekologisk märkning. Det handlar framförallt om djurens välfärd, till exempel måste grisar få beta utomhus på en KRAV-gård till skillnad mot en EU-ekologisk gård och organisationen KRAV ställer hårdare krav kring slakt och djurtransporter.Nu vill ju regeringen att vi ska äta mer av den svenska och ekologiska maten och i frysrummet i Göteborg visar det sig att de ekologiska köttbullarna är gjorda på svensk nötfärs. Men annars är det som sagt EU-ekologiskt på det mesta, tyvärr, säger Gunilla Williander.Jag tar hjälp av Lena Ekelund Axelsson som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, eftersom jag vill ha reda på vilka livsmedel som egentligen är bra och på vilka sätt. Hon har speciellt intresserat sig för livsmedel och klimat- och miljöfrågor.Vi letar oss fram till köttdisken i en matvarubutik i Lomma och använder oss av det danska köttet för att jämföra kött från ett annat EU-land med det svenska. Man har helt andra regler i Danmark även för det ekologiska. Även fast det ekologiska danska är djurmässigt bättre än det konventionella danska så har man inte så strikta regler som de svenska produktionerna, säger Lena Ekelund Axelsson.Så det svenska ekoköttet är det högst upp i skalan? Ja, absolut. Ja.Sen kan inte Lena Ekelund Axelsson säga vad hon tycker kommer på andra plats. Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht slår som sagt ett slag för det svenska jordbruket, som han anser är tillräckligt bra som konventionellt. Svenskt så kallat konventionellt jordbruk brukar jag säga är egentligen det svenska miljöanpassade jordbruket och sen har vi det svenska ekologiska jordbruket som har speciella kriterier, säger Sven-Erik Bucht. Om vi nu importerar ekoprodukter istället för konventionella odlade så bidrar vi till ekologisk odling någon annanstans. Så det är en poäng med eko. Sen är ju en annan fråga om man i den offentliga sektorn ska bidra till det lokala näringslivet. Och det är ingen enkel fråga. Eller ska man tänka på något annat sätt. Ska man tänka globalt, vad som är billigast för eller ska man tänka på något annat sätt, säger Lena Ekelund Axelsson.Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht brinner alltså extra mycket för den svenska maten. Frågan är hur det ser ut på de tallrikar som våra barn, äldre och sjuka får.Vanligt med ekologiska målNär Kaliber i en enkät frågar landets kommuner, regioner och landsting om deras mål för maten i de offentliga köken i våra skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar till exempel så kör det allra flesta på med mål som i Göteborg. Där har man har mål kring andelen ekologiska livsmedel, men inga satta mål kring matens ursprung.198 kommuner och 17 landsting och regioner har svarat på Kalibers enkät och det visar sig att åtta av tio har mål för hur mycket av maten som ska vara ekologisk.Betydligt färre - två av tio - har uttalade mål om andelen svenskproducerade eller ännu mer lokala livsmedel. Ännu färre har mål om att den ekologiska maten också ska vara svensk.Flera ringer och mejlar mig och tycker att frågan om mål om den svenska maten är korkad eftersom den inte går ihop med lagen om offentlig upphandling (LOU) - lagen som kortfattat säger att man inte får premiera mat från det egna landet. Lagen bygger på EU-regler och syftet är det ska vara lika för alla inom EU. I praktiken innebär det att svenska ekologiska livsmedel har svårt i konkurrens med utländska ekologiska, eftersom de generellt är dyrare. Samma sak gäller för svenska konventionella livsmedel i förhållande till utländska. Naturligtvis vill vi köpa svensk mat, men nu är det så att Sverige är en del av Europa och då är det Europa som är varukorgen. Olyckligtvis är det så, säger Ulla Lundgren som jobbar på miljöförvaltningen i Göteborgs kommun med hållbar mat. Sen är det så att man naturligtvis vill ha mer svenskt, men det är en omöjlig ekvation. Det handlar om pengar naturligtvis.Råvarorna i den stora grönsakskylen på Johannebergsskolan skvallrar om kommande meny. Det är blandade rivna rotfrukter i stora plastpåsar och spänstiga röda tomater på kvist i kartong. Vi hittar ekologiska livsmedel som är odlade i olika EU-länder, bland annat Spanien och Holland. Men kökschefen Gunilla Williander skulle önska att mer av innehållet hade svenskt ursprung. Det är en prisfråga för det mesta. Är det några kronor så köper man hellre svenskt då, men det får inte skilja för mycket. Det får inte vara tjugo kronor kilot eller så, det blir väldigt mycket pengar om man ska göra för 1100. Då får man ha ett litet tillskott i ekonomin så hade det funkat, säger Gunilla Williander.Göteborgs kommun är alltså en av dem som har mål kring andelen ekologiskt. De har jobbat för att 40 procent av alla livsmedel som serveras på kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och vårdboenden ska vara ekologiska 2018. Målet är redan nått. Hur mycket som är svenskt, det vet man inte. Och det är inte heller så viktigt. Det finns ingen skillnad egentligen i om köttet är producerat i Sverige, Danmark eller Polen. Frågan är hur de har producerats. Men sen finns det ett egenvärde i att man inte kör saker för långt, säger Ulf Kamne som är miljöpartist och kommunalråd i Göteborg med ansvar för miljöfrågor.Hur kommer det sig att ni vill ha ekologisk mat i kommunen? Därför att vi vet att det finns väldigt många fördelar, både för dem som äter men framförallt för den miljöpåverkan som matproduktionen innebär. Och det är egentligen det enda mätbara sättet att använda sig av. Alla andra mått, eller verktyg, man pratar om att köpa närproducerat och svenskt, det är så väldigt diffust och det är väldigt varierande vad man faktiskt får då, säger Ulf Kamne.Och om han skulle få bestämma själv så skulle han vilja att kommunen jobbade för att all mat som serveras här ska vara ekologisk så småningom.  Alltså, allt annat verkar ju tokigt. Vi kan ju inte säga att det är bra med en viss mängd bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödsel och så där. Vi måste ju naturligtvis se att målet är 100 procent ekologiskt. Men det är ingenting som kommunen har bestämt och det är inget som vi har något årtal för. Och nu sitter vi i diskussioner kring hur vi ska se på det här för de närmaste två åren och då ska jag inte prata bredvid mun tror jag, för då blir de bara sura.Det finska exempletSari Väänänen jobbar som projektledare för Ekocentria i Finland. Det är en nationell utvecklingsenhet som jobbar för en hållbar matkedja och särskilt för de offentliga köken. I Finland har kommunerna valt en annan väg än de svenska.  We work both for organic food and finish food, but the most important thing is that it is local and finish food, säger Sari Väänänen och berättar att de i Finland framförallt jobbar för att maten ska vara lokal och finsk.Finland är ganska likt Sverige när det kommer till mat i offentliga kök. Vi är båda med i EU och har alltså samma regler att förhålla oss till och så erbjuder vi båda fri mat i skolan. Därför har jag valt att jämföra de båda grannländerna med varandra.En undersökning som Ekocentria har gjort tillsammans med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet är 70 procent av maten i de finska offentliga köken från Finland och 15 procent är så kallad lokal mat vilket innebär att det är uppfött eller producerat i samma kommun som den tillagas och serveras i.I Sverige finns ingen heltäckande statistik över det här alltså varifrån maten, som landar i de svenska kommunala köken, kommer. Och vi lyckas inte heller ta reda på det eftersom majoriteten av kommunerna inte mäter ursprung.Istället har Kaliber tagit reda på vad kommuner och landsting har för mål när det kommer till svensk och ekologisk mat, så vi har inga siffror som går att jämföra med de finska.Why is it important for the public kitchen in Finland to have finish food? They want to support our farming system, they think that our farming system here is pure and clean, they want products with short transportation. And they think that the food is fresh when they buy it from near, and they think that the quality is better.Sari Väänänen på Ekocentria säger att lokalpolitiker i Finland vill stötta de finska bönderna, bland annat handlar det om de tycker att maten är fräschare när ursprunget är nära. Och så anser de att kvaliteten är bättre, säger hon. Det här har bland annat lett till att finska kommuner i hög grad säger nej till ekologisk mat eftersom mycket av ekomaten i Finland är importerad. Därför säger de nej till ekologisk mat, eftersom de hellre vill ha finsk eller lokal mat i de offentliga köken.Så, frågan som måste ställas är om inte EU är sura på Finland för att de aktivt jobbar för sina inhemska livsmedel. Men så är det inte alls, säger Sari Väänänen. Oh no, they are not angry. They also want us to use finish products.Hon säger att man i Finland använder sig av kriterier och krav inom lagen för att nå så mycket inhemsk mat som möjligt. I Sverige säger flera kommuner och landsting att lagen sätter stopp. Men även inom våra landsgränser går det att tolka lagen på olika sätt.Hej, jag letar efter matsalen. Matsalen har du där borta, om du går igenom glasdörrarna och följer efter barnen där borta så har du matsalen där.Tack så mycket!Ängelholms Montissoriskola är en skola i ett plan. Det var i den här matsalen vi började."Vi vill inte krocka med det svenska"Genom stora fönster som går hela vägen upp till taket ser man ner mot vattnet. I Ängelholms kommun står livsmedel från närområdet högst på listan. Bakom det här ligger till största del måltidschefen i Ängelholms kommun sen tre år tillbaka Jennie Andersson. När jag kom hit fanns det inget svenskt överhuvudtaget. Och man hade i stort sett inget ekologiskt alls. Första året när jag kom och vi mätte så hade vi tre procent ekologiskt och inget svenskt. Så kom jag rakt in i upphandlingen och vi satte jättemånga krav för att styra mot det svenska i alla fall, vilket lyckades väldigt väl, säger Jennie Andersson.Men det handlar inte bara om det svenska: Ängelholms kommun har också som mål att 25 procent av den mat som kommunen köper in och som sedan alltså hamnar på bland annat de här porslinstallrikarna här på Ängelholms Montessoriskola ska vara ekologisk nästa år. Men som det ser ut nu så är det där vi har satt gränsen. För vi vill inte krocka med det svenska mot det ekologiska. Vi vill ha inriktningen svenskt kött, och sen när vi har valt det ekologiska ska har vi valt vitkål, morötter och mjölk, sånt som vi vet är både svenskt och ekologiskt, säger Jennie Andersson.Du sa att ni inte vill krocka, är det lätt hänt? Ja, när man kommer upp till större mängd ekologiskt så finns det en risk att man kan krocka eftersom det inte finns så mycket svenskt ekologiskt kött att få tag i och det stiger i priser också.Om en halvtimme kommer första gänget elever till matsalen, yngst först. Christina Svensson och Stina Persson som jobbar i köket jobbar så att maten blir klar efter hand när eleverna dyker upp. Ris och bulgur kokas i stora bleck, grönsakerna till salladsbuffén hackas, rivs, kryddas och strimlas. Rödbetor, palsternacka jobbar vi mycket med. Rotselleri är de inte så glada för, men rödbetor är de jätteglada för. Så de kör vi i ugnen med lite salt och olja på. Sen kyler vi ner dem och smular ner lite fetaost. Och sen ut i salladsbuffén. Så nu har de börjat äta mer och mer av det.Och till dagens korv Stroganoff går det åt 17 kilo svensk strimlad falukorv till de fyrtio liter som ska ut idag. Det är det eller den vegetariska mexikanska grytan som går att välja mellan. I grytan så har jag lagt ekologisk krossad tomat. Sen föredrar vi att slå sönder löken så att den inte märks så tydligt i grytorna så får de i sig grönsaker i alla fall. Vare sig de vill eller inte.Allt färskt kött som serveras i kommunen kommer från Skåne. Morötter och potatis från Skåne eller Halland. Kycklingen är svensk. Och kommunen strävar efter att allt som köps in och serveras ska produceras så nära som möjligt antingen i Skåne eller Halland, eller Sverige det beror på vilka livsmedel det handlar om, säger Jennie Andersson.I upphandlingar ställer kommunen krav om bland annat tid till slakt, att kött inte ska vacuumförpackas och att djur ska bedövas helt innan det tappas på blod allt för att maximera chansen att det kommer från Sverige. Alltså svensk djurskyddslag är den som ställer mest krav och då tycker vi att då måste man leva upp till det kravet på det köttet vi serverar i restaurangen också.Vi är ju med i EU och det är ett frihandelsavtal. Går man inte runt det när man skriver upphandlingar som ni gör? Nej, egentligen med de kraven vi har ställt kan vem som helst lämna nu, alltså det spelar ju ingen roll vilket land bara du lever upp till alla kraven som vi har ställt. På så sätt gör vi helt rätt. Sen om det är en dansk som har en djuruppfödning som lever upp till alla de kraven så är det okej det också, men vi vet att de svenska djurskyddhållningsreglerna är de mest omfattande. Och då vore det ju konstigt om våra barn inte ska få köttet härifrån också, säger Jennie Andersson.Inga pekpinnarDet handlar alltså om en regering som vill att vi ska producera och konsumera mer svenskt och ekologiskt med betoning på det svenska - och kommuner och landsting som till största del satsar ekologiskt, men inte får till det, eller helt enkelt inte vill satsa på det svenska.Vi ska tillbaka till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han är medveten om de hinder som kommuner och landsting möter, och han är inte särskilt förvånad över att det är få kommuner som jobbar med satta mål för att få in svenska livsmedel. Och trots sin vurm för den svenska maten vill han inte styra över det. Jag känner att politiken inte ska gå in allt för hårt och säga vad du ska ha på ditt frukostbord eller lunchbord. Utan vi från politiken ska ge god information till svenska konsumenter och se till att det finns möjligheter att producera livsmedel på ett hållbart sätt. Sen är det konsumenten som får möjlighet att göra medvetna val.Så vi kan inte förvänta oss några nationella mål? Mål kan ju beskrivas på många sätt än med ett procenttal. Men jag är övertygad, när det kommer till den nationella livsmedelsstrategin att vi kommer att vilja öka vår totala livsmedelsproduktion i Sverige, säger Sven-Erik Bucht.Landsbygdsministern hoppas att de nya upphandlingsreglerna som är på gång ska ge en skjuts för den svenska maten och vill alltså inte genom den kommande livsmedelsstrategin ge några pekpinnar till det offentliga Sverige. Jag tycker inte att vi från nationell nivå ska styra hur kommunerna väljer att prioritera. Kommunerna i Sverige har ett självstyre och allra högsta grad i de här frågorna så måste de själva ta ställning i hur de prioriterar. Jag blir glad om de prioriterar höga djurskyddskrav eller ekologiskt, eller djurvälfärd och så vidare.Jennie Andersson, måltidschefen i Ängelholm, hoppas däremot på en hjälpande hand i och med livsmedelsstrategin: Det är väl ett stort hopp till den. Det kan inte vara meningen att om vi man vill ge barnen bra mat, att det ska vara så himla jobbigt att få det. Jag hoppas att den kommer att göra så att det underlättar för oss som upphandlar. Hade man kunnat skriva att det ska vara svenskt kött för att leva upp till det, så hade det underlättat väldigt mycket istället för att vi ska behöva skriva flera sidor för att få det.Reporter: Samira OthmanProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se         

Vid Borodino strax väster om Moskva skapas alltjämt hjältar. För 200 år sedan drabbade här Napoleons Grande Armée samman med ryska trupper i ett blodigt fältslag och i den gångna helgens minneshögtid har såväl Putin som reenactmentfantaster samlats för att minnas slaget. - Det var ett slag utan egentliga vinnare, berättar Thomas Roth vid Arméemuseet i Stockholm. Betydligt viktigare var följdverkningarna efter slaget, och Napoleons dödliga reträtt som innebar slutet för det franska imperiet och startskottet för det ryska. Vetenskapsradion Historia träffar också Lars Wiklund, ordförande i Napoleonsällskapet i Sverige, en av tusentals besökare vid de årliga minneshögtiderna i dagens Borodino, för att förhöra oss om stämningarna vid 200-årsdagen. Ett jubileum som också president Vladimir Putin besökte. - Historiska minneshögtider som de i Borodino har blivit ett tillfälle för president Putin att befästa sin makt och spela på ryssars patriotism, berättar historieprofessorn Kristian Gerner. I Vetenskapsradion Historia träffar vi också arkeologen Johan Normark som i ett nytt forskningsprojekt försöker sig på det som få andra vågar, att leta efter arkeologiskt vatten. När hans kollegor försöker förstå svunna civilisationer genom krukskärvor och ruiner letar Johan Normark svar i ett av de mest gäckande källmaterialen, helt vanligt vatten. Programledare är Tobias Svanelid.