Podcast appearances and mentions of jesper lindau

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Dessutom om minnet av Förintelsen i Tyskland, krönika av Katarina Barrling och satir med Public service. TIMME 1FN:s generalförsamling har öppnat och statschefer och minIstrar har avlöst varandra i talarstolen under veckan; igår talade den svenska utrikesministern Tobias Billström. USA-korrespondent Ginna Lindberg rapporterar.När ser vi ett slut på gängvåldet? Fryshusets vd Johan Oljeqvist, polismästare Carin Götblad och kriminolog Amir Rostami ger sin bästa uppskattning.I Tyskland pågår en en debatt om den så kallade minneskulturen, alltså den som handlar om att ta ansvar för och minnas framför allt Förintelsen. Tysklandskorrespondent Daniel Alling rapporterar.Bör kulturen vara en tillväxtmotor eller är krav på tillväxt ett hot mot kulturens frihet? Jesper Lindau rapporterar från Åmål, Uddevalla och Trollhättan där kultur och tillväxt länge gått hand i hand.Krönika av Katarina Barrling om tilliten till samhället - Nordens guld.Panelen debatterar bland annat höstbudgeten i veckans panel som består av Patrik Kronqvist, SvD, Kajsa Kettil, Borås Tidning, och Göran Greider, Dala-Demokraten.TIMME 2På Malmbanan i Norrbotten är det nu så trångt att det nya stålverket i Boden måste importera malmen från Kanada och Brasilien istället för att få den LKAB i samma region. Reporter Erica Sundén.Satir med Public service!Ukrainska styrkor uppges nu operera bakom Rysslands tredje och sista försvarslinje i västra Zaporizjzja. Samtidigt är landvinningarna i motoffensiven små. Hör Ukrainakorrespondent Lubna el-Shanti och överstelöjntnat Joakim Paasikivi.Statsvetaren Francis Fukuyama, är världskänd för att ha utropat historien som slut: Ekots ekonomikommentator Kristian Åström har träffat honom i Ukrainas huvudstad Kiev.Bortom turkosblå laguner och kritvita stränderna trängs invånarna på Maldiverna, och konflikten är tydlig mellan hållbar utveckling och lokalbefolkningens behov. Sydasienkorrespondent Naila Saleem rapporterar.Kåseri av Lotta Erikson om de svenska hemmen.

Både Michelangelo och Carina Bergfeldt är i blåsväder, Daft Punks Random Access Memories fyller 10 år, och Nanna tar hjälp av SR:s reporter Jesper Lindau för att smälta firmafesten båda var på. Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Andersson och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme ett:Valrörelsen går in på sin sista vecka. Vem är bäst på att spurta, och hur stor roll spelar de sista dagarna?Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot, om det politiska läget en vecka innan valdagen.När elen blir rekorddyr får en annan energikälla en renässans. Ved har blivit en bristvara, och vissa har gjort klipp på sina vedstaplar.Nyhetssajten Kyiv Independent har blivit omvärldens ögon i kriget i UkrainaKrönika av Katarina Barrling, statsvetare.Panelen om veckans inrikespolitik Timme två:Gudrun Persson, Rysslandsexpert, om vad som står på spel när kriget i Ukraina går in på sin sjunde månad.Litauen stöttar Ukraina. Reportage från Vilnius.Höstpremiär: satir med Public ServiceEn återtågets hjälte eller en imperialistisk maktspelare? Sovjetunionens siste president Gorbatjov begravs i helgen.Glas som utmanar. Jesper Lindau intervjuar glaskonstnären Åsa Ljungnelius.Storbritannien får ny premiärminister nästa vecka. Vad vill britterna att hen ska sätta tänderna i först? Stephanie Zakrisson söker svar längs Themsens strand.Kåseri av Emil Jensen, poet och musiker. Programledare Jesper Lindau Producent Nina Benner Tekniker Tim Kellerman

Jobbet som svensk journalist i utlandet har sina utmaningar och glädjestunder. Support this show http://supporter.acast.com/talking-to-experts. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Helena von Zweigbergk, panelen och Public Service. Timme 1 * Tyskland går till val. Direktsamtal med Daniela Marquart och Angela Wiese Edeler. * Tysk energiomställning tappar fart. Reportage av Marie-Louise Kristola. * Ostermeier på Dramaten. Inslag av Jesper Lindau. * Böcker som bryter mot lagen. Utrikesreportage av Filip Kotsambouikidis. * Varför minnas Förintelsen? Krönika av Göran Rosenberg. * Paneldebatt med PM Nilsson (Dagens Industri), Heidi Avellan (Sydsvenskan/HD) och Anders Lindberg (Aftonbladet) Timme 2 * Stort tapp för parasporten under pandemin hur ska man komma tillbaka? Reportage av Jenny Hellström. * Pandemin ger skjuts till kvarterskontor. Inrikesreportage av Anna Pandolfi. * Satir med Public Service. * AUKUS och den nya världsordningen. Samtal med Kjell Englbrekt från Försvarshögskolan. * Zambia politiskt undantag eller spjutspets för demokratisk våg? Utrikesreportage av Richard Myrenberg. * Inför biljettkontrollanten är vi alla lika. Kåseri av Helena von Zweigbergk,

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1 * Bygget av ett nytt Afghanistan. Samtal med Terese Cristiansson och Jesper Huor. * Afghanernas kamp i Istanbul. Utrikesreportage av Johan-Mathias Sommarström. * Skjutningarnas konsekvenser. Inrikesreportage av Lisen Elowson Tosting. * Enorm uppståndelse men hur låter egentligen rösterna? Kulturinslag av Lena Bejerot. * Forskning på engelska ett problem för svensk demokrati. Krönika av Ulrika Knutson. * Paneldebatt med Anna Dahlberg (Expressen), Tove Lifvendahl (SvD) och Anders Lindberg (Aftonbladet). Timme 2 * 20 år sedan World Trade Center-attackerna. Utrikesreportage av Roger Wilson. * Satir med Utkantssverige. * Norge på väg mot maktskifte? Samtal med Carina Holmberg, SR:s Norgekorrespondent. * Skattesänkarpartiet? Inrikesreportage av Jesper Lindau. * Tålig druva skapar förutsättningar för svenskt vin. Reportage av Anna Pandolfi. * Ukrainska bönder missnöjda trots rekordskörd. Utrikesreportage av Maria Persson-Löfgren * Vad ska jag döpa katten till? Kåseri av Pamela Jaskoviak. Programledare: Katarina von Arndt Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Johanna Carell

Sedan millennieskiftet har Vladimir Putin styrt i Ryssland. Hör Johanna Melén, Jesper Lindau och Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondenter. Förstå världen med Radiokorrespondenterna, direkt från Kulturhusets scen. Programledare: Claes Aronsson Radiokorrespondenterna radioskorrespondenterna@sverigesradio.se

Mitt liv som korre! Dags för några av våra folkkära röster ute i världen att vända hem efter åren i fält, på ständigt resande fot. Hör dem berätta om historiska ögonblick och vardagsslit, och om mötena de inte kan glömma. Medverkande: Daniel Alling, London, Jesper Lindau, Moskva, David Rasmusson, Danmark och Alice Petrén, migrationskorrespondent. Programledare: Pablo Dalence Möt Radiokorrespondenterna direkt från Kulturhusets scen i Stockholm. Radiokorrespondenterna radioskorrespondenterna@sverigesradio.se

Kan kapningen av ett Ryan Air plan i Belarus ena EU? Tonen mot Minsk är hård men hur påverkar det här relationen till Ryssland? Och så frågar vi oss om britterna är mobbade i Eurovision efter brexit. Medverkande: Göran von Sydow, direktör för svenska institutet för europapolitiska studier Sieps, Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent, Kris Boswell, reporter på Radio Sweden och Eurovision-fantast, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Kan kapningen av ett Ryan Air plan i Belarus ena EU? Tonen mot Minsk är hård men hur påverkar det här relationen till Ryssland? Och så frågar vi oss om britterna är mobbade i Eurovision efter brexit. Medverkande: Göran von Sydow, direktör för svenska institutet för europapolitiska studier Sieps, Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent, Kris Boswell, reporter på Radio Sweden och Eurovision-fantast, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

I mer än två månader har protesterna mot diktatorn Aleksander Lukasjenko pågått. Tusentals människor har gripits, många har misshandlas och torterats i häkten och fängelser. Trots det fortsätter folk att demonstrera. Möt motståndsturister, sagosångare och kamp-pensionärer från Belarus och få svar på er undran om vad Mamma Mu hade gjort i Minsk.

Om människorna som trotsar rädslan och bryter med sina tidigare liv för att utmana "Europas siste diktator". Men vad krävs för verklig förändring och frihet? Medverkande: Pavel Latusjka, fd kulturminister och diplomat numera medlem i samordningsrådet, Vadim Mojeiko, analytiker vid det belarusiska institutet för strategiska studier, Mark Galeotti, statsvetare, författare och expert på säkerhetsfrågor i Ryssland och grannländerna, Anna Ohanyan, akademiker med inriktning på den postsovjetiska världen vid Stonehill College i USA, Sergej Kozlovitj, fd nyhetsankare i Belarus stats-tv, Andrej Sudas, fd fabriksarbetare, Evgenij Osinskij, fd polis, Indre Bulavaite-Andrejeve mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Maria Georgieva, Jesper Lindau, Johanna Melén Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg

Vad har hänt med världen under året med en kris som ingen annan? Och hur har det varit att arbeta som korrespondent under dessa extraordinära coronatider? Hör Sveriges Radios korrespondenter live på scen. Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösterkorrespondent, Fernando Arias, USA-korrespondent, Alice Petrén, migrationskorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent. Moderator: Ginna Lindberg, utrikeschef och USA-kommentator på Ekot. Producent: Magnus Westberg Tekniker: Maria Stillberg och Stina Fagerberg. Radiokorrespondenterna radiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Budgetmonstret skrämmer slag på Sverige och Danmark tar ton mot stormakterna i spelet om Arktis med hjälp av en uråldrig sten. Har EU öppnat Pandoras ask nu när man både vill låna pengar till budgeten och ökar stödet till krisande länder? Och hur mycket ska Sverige egentligen betala? Dessutom så fördjupar vi oss i konflikten om Arktis och frågar oss om en gammal sten kan avgöra frågan till Danmarks favör. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Jens Möller, Norgekorrespondent och Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Budgetmonstret skrämmer slag på Sverige och Danmark tar ton mot stormakterna i spelet om Arktis med hjälp av en uråldrig sten. Har EU öppnat Pandoras ask nu när man både vill låna pengar till budgeten och ökar stödet till krisande länder? Och hur mycket ska Sverige egentligen betala? Dessutom så fördjupar vi oss i konflikten om Arktis och frågar oss om en gammal sten kan avgöra frågan till Danmarks favör. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Jens Möller, Norgekorrespondent och Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Ungern och Polen jublar efter beslutet i tyska domstolen och kommer Europa att klara av att spela fotboll i pandemins skugga? Tyska författningsdomstolens beslut har skickat en chockvåg hela vägen till Bryssel. Samtidigt försöker landet både välja en ny förbundskansler och dra igång de högsta fotbollsligorna igen. I veckans avsnitt av Europapodden tittar vi också närmare på Ryssland i Coronapandemins spår. Putin fick ställa in sitt storstilade firande men verkar sitta säkert vid makten. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent, Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent och Bengt Skött, Radiosporten. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Jocke Persson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Ludmila Nikolajevna Evdomasjenko har flytt från kriget i östra Ukraina men tycker att coronaviruset nästan är värre. Jag är mycket rädd för mina barn och barnbarns skull, säger Ludmila. I Coronadagböckerna följer vi människor som påverkas av pandemin, världen över. Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent jesper.lindau@sverigesradio.se Pavlo Stepanenko, Kramatorsk ekot@sverigesradio.se

Miljoner barn världen över lever mitt i eller i närheten av krig. I Ukraina har kriget pågått i sex år. Hur påverkar det barnen? Jag vill att det ska bli fred och att allas drömmar uppfylls, säger Kira, 10. Möt barnen som leker, målar och sjunger i frontstaden Marinka och barnen på andra sidan fronten i staden Lutugine som agiterar för patriotism. Gäst: Sofia Bidö, psykolog på Rädda Barnen. Jesper Lindau, Moskva jesper.lindau@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Det är julparad i staden Kramatorsk i krigets östra Ukraina. Bakom en svart bil med juldekorationer över hela motorhuven och högtalare i bakluckan paraderar barn, unga och vuxna. Mitt i paraden går en kille med sin dotter på axlarna och en Guy Fawkes-mask på sig, ni vet en sådan som finns i filmen "V för Vendetta", och sedan dess synts till i allehanda demonstrationer världen över. Det bästa med julen är barnens glädje, säger killen som talar genom plastmasken. I hans familj ska de fira jul och nyår hemma. De ska bygga upp en liten eldstad, det ska göras presentstrumpor och sättas upp dekorationer, så att barnen hela tiden har julstämning runt omkring sig. Paraden i Kramatorsk är på Nikolausdagen som  i ortodoxa länder är 19 december. Här firas det annars allra mest på nyår, och för lite mer troende eller kyrkliga på den ortodoxa julen 7 januari. I östra Ukraina är det krig. Det har dött mer än 13 000 människor. Den lilla byn Luhanske, mitt på fronten, här hörs vardagligen granatkastare och automatvapen. Allra, allra längst ut mot fronten bor den äldre damen Valentina i ett litet hus. Hennes hundar i små hundkojor utanför skäller när vi kommer. Förra gången vi träffades kunde vi räkna till tolv skott med granatkastare på bara en kvart. När vi hälsade på den här gången var det tyst. På Nikolausdagen tog jag med en chokladbit, säger dottern Olga som har promenerat ut till fronten för att hälsa på mamma Valentina. Valentina skrattar och säger att det vart vad det blev till jul, lite choklad. Valentina sitter i det enda rummet, omgiven av åtta katter och en fin samling porslinsfigurer. Ja, innan var det lite annat med julen, det var mer barn här då säger Valentina. Det kom gäster med mat och det var presenter, nu blir det inte så. Valentina och henne dotter Olga önskar sig bara fred till jul. Vi önskar oss det, vi önskar och ber för fred, säger Valentina. På tv säger de att det kan man få från Sankt Nikolaus, så vi önskar och väntar. Nere på torget i staden Kramatorsk har de tänt julgranen på torget. Där står mamma Maria med dottern Sofia. Maria vill inte säga vad hon önskar sig. Det är en hemlighet annars blir det ju inget med en önskning, säger Maria, men hon önskar alla glädje och fred. Dottern, elvaåriga Sofia har en specifik önskan. Jag ska snart åka på en resa med mina föräldrar, på semester, säger Sofia och hon skulle älska att få en resväska. God jul från Jesper Lindau, korrespondent i Ukraina jesper.lindau@sverigesradio.se

Under Stalins år vid makten torterades och mördades människor inne i det anonyma trevåningshuset i Moskva. Nu ska en exklusiv parfymbutik slå upp portarna i lokalen. Pensionären Aleksej Nesterenko protesterar mot beslutet hans pappa mördades på platsen. Hör Sveriges Radios korrespondent Jesper Lindau. Nu ska vi få höra om en mycket märklig parfym, som luktar både krut, svett och jord. I Moskva mitt emellan Kreml och säkerhetstjänsten FSB står ett gammalt trevåningshus. Det är täckt med en presenning sedan länge, renovering ska pågå. Där inne sköts mer än 30 000 människor under den sovjetiska ledaren Stalins terrorår. En möjlig framtid för huset, som ligger på en extremt exklusiv adress i Moskva, verkar nu vara att det ska bli lyxparfymbutik därinne. Vår korrespondent Jesper Lindau träffade pensionären Aleksej Nesterenko utanför huset. Han är där varje onsdag och protesterar. Hans pappa sköts där inne. Här inne fick han sin dom. De sköt honom samma dag, säger Aleksej Nesterenko. De papper och små skyltar han brett ut på en bänk blöts ned i duggregnet. Ovanför oss på gågatan hänger en enorm julhandelsbelysning, som ett tak av lila, röda och silvriga små lampor som blinkar. Pappa togs hit, han blev torterad och erkände sig skyldig. Sedan sköts han i källaren vi står framför, säger Aleksej. Och det var tillsammans med hundratusentals andra, bara under 30-talets sista år. Den stora terrorn, kallas det. Det var en del av det massiva, systematiska mördandet som bedrevs i Sovjetunionen, speciellt under Stalins tid, som krävde många, många miljoner människors liv. Aleksej Nesterenko, som är över 80 år vill att huset ska bli ett museum, så att folk ska minnas och lära sig. Det har varit mycket känslor här utanför huset de senaste 10 åren, säger Aleksej som står här på gågatan varje onsdag. Jag kommer tillbaka hit för barnen och barnbarnens skull. Och även för alla andra, för hela landets skull, Ryssland måste lära sig av historien, tycker Aleksej. En man i 50-årsåldern avbryter och vill prata om tsaren Nikolaj den andre. Alla gör misstag säger mannen, och antyder att Stalin kanske ska förlåtas. En näve är alltid starkare än ett finger, säger han, vi var självständiga på den tiden, alla var rädda för oss och respekterade oss, det finns minus och det finns plus, även med Stalin. Aleksejs kompis Anna, som är med honom på gågatan, blir arg och påpekar att hennes farfar sköts, inte av Nikolaj den andre, utan av Stalin. Hon kommer inte att förlåta. Och så fortsätter grälet. Folk reagerar ofta aggressivt, de kan säga att det borde skjutits fler eller att de inte bryr sig om alla de som sköts här, säger Anna som sträcker fram en liten parfymflaska. Det här är parfymen som skapats, det är lukten av källare och krut från skotten, säger Anna och den luktar verkligen skarpt. Parfymen är en kampanj för att staden Moskva ska göra om huset till ett museum. Bakom finns bland annat den oberoende tidningen Novaja Gazeta och staden Moskvas Gulag-museum. När parfymören Aljona Tsisjevskaja gjorde parfymen, skapade hon som en karta av möjliga minnen från källaren. Associationerna jag fick var död, krut, skräck, den sista droppen svett på en människas rygg som förstår att han snart ska skjutas, lukten från sovjetiska militärstövlar och ljuden av skott. Utifrån minnena plockade Aljona fram sina ingredienser i laboratoriet och skapade doften som verkligen luktar som ett skott i en källare. När jag gjorde parfymen led jag fysiskt. Det är tunga dofter. Även om jag har försökt vädra och tvätta så luktar det fortfarande så här i mitt labb, säger Aljona. Vi hoppas göra mer än 30 000 exemplar, en för varje människa som sköts nere i källaren, säger Aljona. Som tror att dofter kan förändra. Stalins terror rörde alla i Sovjetunionen och precis som för andra ryssar är terrorn en del av historien om Aljonas familj.   Både min farfars far och min morfars far sköts 1937, säger Aljona. För mig som barn var det något jag växte upp med, säger Aljona, som är runt 30 år. Det här är också min historia, det var alltid nära, det här är historien om min familj. I stadens Moskvas Gulag-museum finns ett minnesrum att sitta i, där namn på offer läses upp i högtalarna. På museet vill dom att huset nere vid Kreml, blir ett museum, inte en parfymbutik. Det huset var en mekanism i den stora terrorn. Varje fall togs upp i 15-20 minuter, sedan sköts man, det berättar Konstantin Andrejev som jobbar på museet. Det finns liknande hus över hela Ryssland. De skulle alla behövas tycker Konstantin för att folk ska kunna minnas vad systemet i det här landet en gång förmådde. Inne på museet finns ett rum. Golvet är fyllt med patroner, på väggen fladdrar foton på de som sköts förbi. Den stora terrorn har ett rum, bredvid alla rum om Gulaglägren. Vårt museum förmår bara delvis berätta om den stora terrorn. Frågan är stor och skulle behöva ett eget museum, säger Konstantin Andrejev. Aleksej och Anna packar ihop. Men de kommer tillbaka nästa onsdag, så länge de kan stå upp. När någon  tillåter sig själv att tänka att hen är den enda som vet hur folk ska leva och tvingar andra att lyda en sådan tragedi kan återupprepas, säger Aleksej. Det är därför vi måste minnas. Aleksej får tårar i ögonen. Det förflutna sover bredvid oss och det kan vakna upp igen. Jesper Lindau, Moskva jesper.lindau@sverigesradio.se

Protesterna har senaste dagarna svept över Beirut till Santiago. Hör också om amerikanska Samoa där tre av fyra lider av svår fetma. Sist om den ryska offensiven i Afrika, handlar det bara om vapen? Medverkande: Cecilia Uddén, Beirut, Lotten Collin, Santiago, Joohan Bergendorff, Samoa, Samuel Larsson, Maputo och Jesper Lindau, Moskva.

Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de politiska protesterna i Moskva, om förföljda oppositionella och politiska fångar. Vår Moskvakorrespondent Jesper Lindau berättar i flera reportage om läget för Putins kritiker i dagens Ryssland.

Etiopiens premiärminister fick fredspriset. Rapport från krigets Ukraina. Om kritiken mot Trump efter Syrien och om kurdernas öde i historien. Samuel Larrson, Afrikakorrespondent, Jesper Lindau, Moskva, Patrik Holmström, New York och Aras Lindh, Utrikespolitiska institutet.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Adrian, Sara och Helle pratar med Jesper Lindau om landet Transnistrien som känns påhittad men inte är det, lyxis som bryts från glaciärer och diskuterar Game of Thrones (men svär inga spoilers)!

Om kvinnorna som tar plats i folkresningen i Sudan, besök i kaosets Venezuela där folk tar till desperata metoder. Om ryska pass som strategisk metod, och den ryska vitvalen i Norge som blivit en turistattraktion. Medverkande: Samuel Larsson, Afrikakorrespondent, Richard Myrenberg, utrikesreporter, Jesper Lindau i Moskva och Jens Möller korrespondent för Norge.

I slutet av mars håller Ukraina presidentval, ett viktigt val och ett test av demokratin i den unga nationen. Vilka utmaningar finns och hur påverkar kriget och annekteringen av Krim valet? Hör Andrew Wilson, professor i Ukrainastudier vid University College London om de utmaningar som den ukrainska valprocessen står inför. Följ med till östra Ukraina och möt Zhenja som träffades av granatsplitter och nu lever ett svårt liv med en funktionsnedsättning. Vi får också höra ett reportage från Azovska sjön som blivit en militärstrategisk bricka i ett större spel om Ukrainas framtid. Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent jesper.lindau@sverigesradio.se

Om Trumps olika utspel och utbrott, oro i Ukraina, Etiopiens Gorbatjov och saudiska kvinnor bakom ratten. Vi sammanfattar 2018 med våra korrespondenter. Medverkande: Kajsa Boglind, Washington, Cecilia Uddén, Kairo, Jesper Lindau, Moskva och Samuel Larsson i Maputo.

Det har hänt mycket i världen i frågor som kretsar kring politik och religion under senare del av 2018. Vi lyfter vi blicken och gör ett varv runt jorden med hjälp av Sveriges Radios korrespondenter. I Kongo Kinshasa är förväntningarna stora inför valet den 23 december. I det konfliktdrabbade landet är en majoritet kristna och runt hälften av befolkningen på 80 miljoner är katoliker. Så vilken roll spelar den katolska kyrkan nu när landets framtid står på spel? Vår korrespondent Samuel Larsson berättar. Från Kina rapporterar Hanna Sahlberg om omskolningsläger för muslimska uigurer i Kina där uppemot en miljon människor hålls fångna. Naila Saleem, Sveriges Radios kulturkorrespondent, har följt fallet Asia Bibi i Pakistan, den kristna småbarnsmamman som anklagades för hädelse och sattes i fängelse 2010 med ett dödstraff hängande över sig. Men den 31 oktober i år frigavs Asia Bibi efter ett historiskt beslut i Pakistans högsta domstol, ett beslut som väckte upprörda känslor bland konservativa islamister i Pakistan som inledde en lång rad av protester som skakat landet. I USA står åter abortfrågan i centrum efter mellanårsvalen och tillsättningen av den en ny domare i högsta domstolen. Sveriges Radios USA-korrespondent Kajsa Boglind analyserar. Vi får även höra en krönika av Jesper Lindau från Moskva och Lubna El-Shanti tar med oss på bio i Warszawa. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Möt unga Sara som kämpar mot miliser, våld och fattigdom för ett värdigt liv i Kongo. Brasiliens trolige president polariserar landet. Om det makabra mordet i Istanbul som blivit storpolitik. Rapport från en döende gruvstad på Rysslands tundra. Medverkande: Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Johan-Mathias Sommarström, Mellanöstern och Jesper Lindau, Moskva-korrespondent.

Terminsstart! Fyra nya korrespondenter tar vid från och med nu. Hör dem om ryska språkets elegans, om åttaåringen som äntligen fick drömjobbet, om hur man gör EU-politik spännande och konsten att vara vänsterhänt. Årets nya korrespondenter; Andreas Liljeheden, Bryssel, Lubna el-Shanti, korretrainee, Peder Gustafsson, Bangkok och Jesper Lindau, Moskva. Med knäböjande programledare Richard Myrenberg längs fram.

I onsdagens program blickar vi bakåt en smula. Och framåt. När Maria Persson Löfgren nu ska lämna sitt uppdrag som Moskvakorrespondent så innebär det förstås ett bokslut över tiden som varit. Till sin hjälp har hon Sten Sjöström som också har mycket att sammanfatta. Men framtiden då? Jesper Lindau tar över Rysslandsbevakningen, vad ser han fram emot? Skribenten och matbloggaren Margit Richert har en stor skara följare på sina sociala medier som fått läsa om hennes och makens tidigare vistelse i Georgien. Allt var toppen - maten, naturen, människorna. Men varför lämnade de plötsligt landet? Medverkar gör också David Lindahl, IT-expert på FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut. Han pratar om de cyberattacker som pågick under Georgienkriget 2008. Bisittare är Joanna Kurosz, journalist. Och Johanna Melén, Marias vikarie, är med från Moskva. Programledare: Maria Persson Löfgren Producent: Jon Jordås

Om den ryska hackningen av presidentvalet i USA, Trumps ryska kontakter, annekteringen av ukrainska Krim. Håller Ryssland på att återta rollen som USAs och Sveriges ärkefiende nummer ett? Konflikt om hot, fiendebilder och ett ryskt hus som stängdes. Vår utsände i Washington Lasse Johansson besöker den egendom i Maryland som var de ryska diplomaternas semesteranläggning. Den stängdes vid nyår av president Obama. Hör grannarna berätta om en liten del av den verklighet, som vid sidan av twitterdiplomati och stökiga presskonferenser, har gjort att Ryssland uppfattas som ett allt större hot i USA. Världen har ägnat mängder av tid åt att diskutera utredningen av Donald Trumps och hans omgivnings kontakter med Ryssland och ryssar.  Men hur tänker man i USA om man också kan mycket om rysk historia och politik. Jesper Lindau ringde upp två kunniga amerikaner för att fråga dem om Ryssland som USA:s mörka tvilling. Sean Guillory, historiker vid University of Pittsburgh, som gör podcasten Seans Russia Blog och Leon Aron, ansvarig för Rysslandsfrågor vid den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute. I Konflikt samtalar sedan våra två första gäster om USA. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, och Maria Georgieva, Svenska Dagbladets Rysslandskorrespondent Sverige har en lång historia tillsammans med Ryssland som innehåller allt från krig och frostiga relationer till handel och samarbeten. Sverige idag är ett möjligen oroligt land. SOM-institutets mätningar av oro visar på att oron för situationen i Ryssland ökade markant när Ryssland annekterade Krim och kriget i östra Ukraina började. Konflikts Simon Moser träffade Marina Davidsson som upplevt effekterna av den oron i sin vardag. Gunnar Nygren som är professor i journalistik vid Södertörns högskola berättar också om den studie de gjort om 2014 under kriget i Ukraina och om hur rapporteringen byggde mycket på ett västligt perspektiv. I Konflikt diskuterar vi sedan bilden av Ryssland i Sverige tidskriften Filters chefredaktör Mattias Göransson och Johan Wiktorin, som är skribent och bloggare och ledamot i kungliga krigsvetenskapsakademin.    Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

I Godmorgon, världen! 30 juli också krönika av Katarina Barrling, panelen om regeringsombildningen, kåseri av Emil Jensen, satir med Utkantssverige, med mera. Första timmen Ekots kommentator Tomas Ramberg om regeringsombildningen Det politiska spelet blir allt mer komplicerat  Svenska myndigheter är naiva - eller är det en för enkel förklaring? Folkmusiken söker nya vägar Krönika av Katarina Barrling  Panelen om vinnare och förlorare i veckans politiska drama Andra timmen Våldsamt i Venezuela inför dagens val Amerikanska utrikesdepartementet avlövas  Satir med Utkantssverige: outsourcing av polisverksamheten Korrespondent Staffan Sonning om Storbritanniens dramatiska år Besluten som förändrat Sverige: spelet bakom rökförbudet på krogen Kåseri av Emil Jensen: survival of the nicest  programledare: Jesper Lindau producent: Nina Benner

Om det forna imperiets svåra vägval efter Brexit. Hör röster från ett kungligt skepp, en nordirländsk åker och skotska gator om ett Storbritannien som riskerar att bli allt mindre. Den brittiska unionens bygge är för många ett glamoröst exempel på hur olika nationer under år hundrade lyckas stå enade under ett och samma styre. Men efter att Storbritannien röstade för att lämna den europeiska unionen har nya krav om en skotsk självständighet, och debatten om en irländsk union har lyfts upp till nya höjder. Kan Storbritannien bli Lill-Britannien? Vid den sicksackande gränsen mellan Nordirland och den irländska republiken åker Konflikts Nathalie Rothschild med bonden Robert Moore, som visar var en möjlig hård Brexit kan slå hårdast. Just gränsfrågan skapar känslor av ovisshet, till exempel hos Dermot O'Hara som aktivt jobbar för att behålla den osynlig, och för turistguiden Paul Doherty som vi träffar under en guidad tour i Bogside där blodig söndagen skedde. I Belfast träffar vi företagare David Hoey som tycker inte att Brexit kommer negativt påverka internationellhandel, medan 21-årige Amy Murphy på Hammer Youth Club bryr sig inte om allt det; hon är bara glad att som katolik kunna bo och trivas i det protestantiska området The Shankhill. Till Edinburgh åker Konflikts programledare Firas Jonblat för att hitta det brittiska i Skottland, och ber taxiföraren Mike om hjälp med att hitta det. Det blir skeppet Britannia som var under 44 år drottningen Elisabeths hem på vattnet. Där träffar han James McGregor som är stolt över att han liksom skeppet kommer från Glasgow, medan Eilidh McKenzie bakom kassan i souvenirbutik är stolt över att vara just brittisk. Londonbor Katen Patel är engelsman och tycker att det som är bra med Skottland får ofta en brittisk identitet som till exempel Harry Potter. I Edinburgh slottet träffar vi guiden Jan Horne som är stolt över sin skotska identitet. Hennes kollega Tim Coates som kommer från Nordirland säger att han är irländsk trotts att han har ett brittiskt pass. Så var finns det brittiska i Skottland? Professor emeritus David McCrone som har forskat i identitetsfrågan säger att det brittiska är ett smältande isberg, och kvar finns bara i England. En av de viktiga frågor under Brexit-kampanjen var internationell handel, och tanken är att med ett Storbritannien fritt från EU begränsande handelsregler så kommer landet att återuppliva gamla globala partnerskap, något som Chandrika Kaul, expert i brittiska imperiets historia på St. Andrews universitetet i Skottland avfärdar som en ren illusion när Konflikts producent Jesper Lindau ringer henne. I studio för att prata mer om ämnet sitter Magdalena Frennhoff-Larsen, statsvetare och specialist på Brexit på Westminister University, och Sveriges Radio korrespondent i Storbritannien, Staffan Sonning. Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se

Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman. Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas.Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger.I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten.I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här.Fasthållen till dödsI Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till.Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här:Radio Sweden Coming alone to SwedenVill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här:Utvisad till dödsProgramledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se

Egypten är ett land som gått igenom mycket: den arabiska våren, en revolution och en massaker i en vägkorsning. Under president Fattah al Sisis tid vid makten är det många av de som var aktiva på olika sätt under revolutionen som har hamnat i fängelse, dömts, en del är fria igen, andra är fortfarande inspärrade.Hör bland annat Esraa Al-Taweel berätta. Hon försvann i säkerhetstjänstens fängelse där hon tvingades spela in så kallade erkännanden. Hör också kvinnliga flyktingar från ett häkte i egyptiska Alexandria som misshandlats och trakasserats sexuellt.I slutet av programmet möter vi aktivisten Elham Eidarous som talar om hur man undviker att bli bitter efter revolutionen och som berättar om hur hon får livet att gå vidare med gemenskap.Programledare: Jesper LindauProducent: Irma Norrman

I ett industriområde i Märsta utanför Stockholm ligger Migrationsverkets förvar. Bakom de låsta dörrarna sitter de som ska kastas ut ur Sverige, drömmen om ett bättre liv tar slut i ett tegelrött tvåvåningshus. Varje dag är bedövande lik den andra, frukost, mat, middag, fika. En stund framför TV:n, ett samtal med personalen, en timme i en stol, många timmar i sängen. Jesper Lindau träffar Soran som ska utvisas till norra Irak. De samtalar om böcker, behovet av tystnad och om kärleken till snö. Till slut följs de åt en natt till Arlanda tillsammans med poliserna Anders och Pontus. Farid ska utvisas till Afghanistan och är förkrossad över att hans fru och hans son, som bor i Karlskoga ska utvisas till Irak. Yavid är rädd, han har aldrig varit i Kabul förut och är rädd för att dödas när han kommer fram. Många av de som jobbar på förvaret i Märsta försöker motivera de som sitter inlåsta att försöka påbörja ett nytt liv. En av dem är Shwan. Han är själv flykting och satt inlåst i två år i Turkiet under sin flykt till Sverige. När kompisar hör att han jobbar på förvaret kan det hända att de frågar varför han hjälper staten att kasta ut ”hans folk”. Så ser inte Shwan på saken, han är stolt över sitt jobb. Jesper Lindau är producent på Sveriges Radios Eko-redaktion och jobbar med Ekots fördjupande utrikesprogram Konflikt. Han har arbetat på Ekot som producent och reporter i de flesta av Ekots olika program och har vikarierat som korrespondent i Washington, Moskva och Kairo. Jesper har också rapporterat från platser som Bosnien, Kosovo, Tjetjenien och flera andra platser i världen. Han har jobbat med grävande journalistik och har skrivit böcker om både sexualitet o kulturpolitik. jesper.lindau@sverigesradio.se Twitter: @jesperlindau

En liten pojke låg i havsbrynet med ansiktet vänt neråt. Och så kom scenerna från tågstationen i Budapest och Ungerns premiärminister Orbans hårda ord om hotet mot Europa. Flyktingfrågan har väckt hela Europa. Samtal med författaren och journalisten Richard Swartz och Tysklandskorrespondenten Daniela Marquardt. Den nyväckta opinionen kommer den att bestå och driva EU:s politiker framför sig. Erfarenheten bland dem som följer flyktingfrågan visar att uthållighet är en bristvara. Kommentar Alice Petrén. Muslimska brödraskapet kämpade i 80 år för att få makten, men Mursi avsattes snart igen och partiet blev åter olagligt. Jesper Lindau, SR:s utsände i Mellanöstern, intervjuar en tidigare Mursi-minister. Dags för ny film om hiphop gruppen NWAs betydelse för musikgenrens utveckling. Reporter Erik Hedtjärn. Krönika Ulrika Knutson om Fredrik Reinfeldts bok Halvvägs om att skriva anonymt. Panelen Carl Rudbeck, kolumnist Sydsvenska Dagbladet, Per Wirtén, Dagens Arena och Karin Pettersson, Af

Polen, Tjeckien och Slovakien har bestämt sig för att ta emot ett antal kvotflyktinga,r men bara om de är kristna.Samtal med Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén om besluten att göra ett urval bland syriska flyktingar baserat på deras tro.Ska Svenska kyrkan välkomna andra religioner? Debattartikel i Dagens Nyheter har väckt kritik. Kan flera vägar gå till Gud eller är det Jesus som är sanningen och livet? Hans Ulfvebrand domprost i Stockholm, en av artikelförfattarna, debatterar med två kritiker, Stefan Gustavsson från Svenska evangeliska alliansen SEA och Sofia Lilly Jönsson chefredaktör på tidskriften Evangelium. Nyheter i korthet med Jalal Lalouni. Hur är det att leva som sikh i Sverige idag? Reportage om Gursimer Singh av Elin Lemel. Krönika av Jesper Lindau, SRs utsände i Kairo. Samtal med Lars Björklund som skrivit en bok om vad som ger hoppet liv

Om de tusentals döda flyktingarna på Medelhavet. Hösten 2013 dog mer än 300 människor utanför ön Lampedusa. Då kom EU kommissionens ordförande José Manuel Barroso till ön och sa att det aldrig borde få hända igen. Nu har det hänt igen. Hör röster från Catania, Bryssel och Stockholm om det EU som inte förmår skapa en säker väg över havet. Precis som vid kastrofen utanför Lampedusa för ett och ett halvt år sedan var en stor andel av de som drunknade förra helgen flyktingar från Eritrea. Konflikts Martin Jönsson följde svenskeritreanska människorättsaktivisten och journalisten Meron Estefanos under en dag i Catania då hon febrilt försökte leta information om de omkomna och överlevande eritreanerna för att kunna kommunicera det till oroliga anhöriga runt om i världen. I torsdags kom Europeiska Rådets svar på frågan om vad som bör göras för att minska antalet dödsoffer på medelhavet. I en rad punkter listades åtgärder som mer anslag till gränsövervakningsoperationen Triton, tuffare tag mot flyktingsmugglarna men ingenting om fler lagliga vägar in eller konkreta siffror om ett större mottagande av kvotflyktingar - som tidigare diskuterats. Konflikts producent Jesper Lindau ställde frågan om vad EU och medlemsländernas politiker kan göra till UNHCR:s chef för norra Europa Pia Prytz Phiri, den Brysselbaserade forskaren Sergio Carrera och den italienska journalisten Gabriel del Grande. En annan kontinent som historiskt tagit emot många migranter och längs vars kuster också många migrantbåtar gått under är Australien. Där tycker man sig nu ha hittat en lösning genom mycket hårda regler för flyktingmottagande i kombination med en militär sjöblockad som inte tillåter några migrantbåtar att ta sig i land. Sveriges Radios Asienkorrespondent Margita Boström berättar om landets migrationspolitik som fått mycket kritik från FN, men som premiärminister Tony Abbot menar skulle kunna vara en förebild för EU. Gäster i studion är Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist, Susanne Palme som är Ekots Eu-expert och Eu-parlamentarikerna Anna Maria Corazza Bildt (m) Kristina Winberg (sd) och Anna Hedh (s). Producent: Jesper Lindau Programledare: Kajsa Boglind

Om livet för en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Hör honom själv berätta om livet som aldrig fick börja under hans 8 år i Sverige. Det gör han i en intervju som Konflikt gjorde med honom innan han dog. Hör också om det livsfarliga samarbetet med amerikanerna i Bagdad och hans vänner berättar om livet på den frisörsalong söder om Stockholm där han jobbade. Hela Konflikt ägnas den irakiske man som vi kallar för Abdel.  Det är inte hans riktiga namn. Vi har valt att inte använda det eftersom vi inte kunnat få fullkomlig klarhet i den hotsituation som hans familj och släkt i Irak lever under. I det här programmet får ni höra delar av en intervju som vi på Konflikt gjorde med honom i slutet av februari. Anledningen till det är att dagens producent, Jesper Lindau, träffade honom i samband med arbetet med en dokumentär om förvaret i Märsta där Abdel satt. Vi börjar i Irak. Vad var det för hot som fick Abdel att lämna sitt hemland Irak och söka skydd i Sverige? Konflikts Ivar Ekman söker svaren i det Irak som sommaren 2006 var ett slagfält i ett allt blodigare sekteristiskt inbördeskrig som följde i spåren på den amerikanska invasionen. I Almansour, den del av västra Bagdad där Abdel jobbade, där bor Firas Yassin som berättar att det var en tid när våldet var som värst. Samma bild ger också Firas Hassan som berättar om att alla som arbetade med amerikanerna levde i  extrem fara. Det är viktigt eftersom Abdel sökte skydd eftersom han jobbat med just de amerikanska trupperna. Hur allvarligt det är berättar Kirk Johnson om. Han är chef för The List Project, en organisation som sen 2007 försökt förmå amerikanska myndigheter att ge skydd åt dom tiotusentals irakier som samarbetat med USA på ett eller annat sätt. Migrationsverket vill inte kommentera fallet eftersom Abdel är död och vi inte har en fullmakt från honom. Abdel  kom till Sverige för åtta år sen och en stor del av tiden har han varit i Vårberg, som ligger i Stockholm, någon mil söderut från centrum. Det är där vi på Konflikt har vår redaktion. I början på veckan satt det en bild på Abdel i den lilla kvartersbutikens fönster, där han står bredvid en rallybil. Hör arbetskamraterna på frisörsalongen Hollywood Klipp berätta om Abdel, om varför han tyckte om att klippa korta frisyrer. Hör också vännen George om att han saknar Abdel, som för honom var som en barndomsvän, trots att de möttes i Sverige. Hör också Abdel själv berätta om det limbo han levde i, utan framtid, utan att veta vart hans liv var på väg, och hör honom fråga om vem som har rätt att besluta om han har en framtid eller inte. Abdel dog någonstans mellan en flygplansstol på Arlanda, där personal från kriminalvården och Polisen ”tagit kontroll” över honom, och Karolinska sjukhusets akutmottagning. Han var död när han anlände dit, enligt Karolinska som intervjuas av Markus Alfredsson på P4 Sjuhärad. Abdel hade bestämt sig för att göra motstånd, för att han inte skulle låta sig föras tillbaka till Irak. Konflikt följer honom i fotspåren, från porten på förvaret där han fördes ut, förbi gaten på Arlanda där han började göra motstånd, till Karolinska där han var död. Det är viktigt att påpeka att vi inte, när denna text skrivs, vet hur Abdel dog. En förundersökning pågår hos särskilda åklagarkammaren, och vi vet inte om dödsorsaken ännu ens är fastställd. Kriminalvård och Polis har också avböjt att bli intervjuade i det här programmet. Konflikt avslutas med ett reportage från Anja Sahlberg om att det finns fler asylsökande och papperslösa migranter som dött under oklara förhållanden under den tid dom levt i limbo innanför Europas gränser. Hör Frances Webber, brittisk advokat, som med Institute of Race Relations, kartlagt 160 människors död. Den gemsamma för dem är paradoxalt nog viljan att leva, säger Frances Webber. Den P1 Dokumentär om livet på flyktingförvaret i Märsta som Jesper Lindau gjorde sändes den 1 Mars och här nedanför finns en länk så att ni kan lyssna. Den heter Slutstation Märsta.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

I ett industriområde i Märsta utanför Stockholm ligger Migrationsverkets förvar. Bakom de låsta dörrarna sitter de som ska kastas ut ur Sverige, drömmen om ett bättre liv tar slut i ett tegelrött tvåvåningshus. Jesper Lindau har följt livet på förvaret under några månader. Varje dag är bedövande lik den andra, frukost, mat, middag, fika. En stund framför TV:n, ett samtal med personalen, en timme i en stol, många timmar i sängen. Jesper Lindau träffar Soran som ska utvisas till norra Irak. De samtalar om böcker, behovet av tystnad och om kärleken till snö. Till slut följs de åt en natt till Arlanda tillsammans med poliserna Anders och Pontus. Farid ska utvisas till Afghanistan och är förkrossad över att hans fru och hans son, som bor i Karlskoga ska utvisas till Irak. Yavid är rädd, han har aldrig varit i Kabul förut och är rädd för att dödas när han kommer fram. Många av de som jobbar på förvaret i Märsta försöker motivera de som sitter inlåsta att försöka påbörja ett nytt liv. En av dem är Shwan. Han är själv flykting och satt inlåst i två år i Turkiet under sin flykt till Sverige. När kompisar hör att han jobbar på förvaret kan det hända att de frågar varför han hjälper staten att kasta ut ”hans folk”. Så ser inte Shwan på saken, han är stolt över sitt jobb. Jesper Lindau är producent på Sveriges Radios Eko-redaktion och jobbar med Ekots fördjupande utrikesprogram Konflikt. Han har arbetat på Ekot som producent och reporter i de flesta av Ekots olika program och har vikarierat som korrespondent i Washington, Moskva och Kairo. Jesper har också rapporterat från platser som Bosnien, Kosovo, Tjetjenien och flera andra platser i världen. Han har jobbat med grävande journalistik och har skrivit böcker om både sexualitet o kulturpolitik.   jesper.lindau@sverigesradio.se   Twitter: @jesperlindau

Om livsfaran med att vara kvinna i dagens Egypten. Förra lördagen sköts Shaima Al-Sabbagh till döds i centrala Kairo när hon deltog i en demonstration som var på väg till Tahrir-torget för att lägga ner blommor. Hör Konflikt från Kairo om dödskjutningar och våldtäkter på gatorna, om ett land där nio av tio kvinnor antas vara omskurna, om de 99 procent som har upplevt sexuella trakasserier och varav många, många har fått utstå våld i hemmet. Precis utanför anrika Café Riche sköts aktivisten Shaima Al-Sabbagh till döds för en vecka sedan under en fredlig demonstration som var på väg till Tahrir torget för att lägga ner en blomsterkrans. Bilden på henne precis efter att hon sköts har spridits över hela världen . Hon lyfts upp av en man och är fortfarande vid liv. Hon håller om honom medan han bär iväg henne över gatan för att föra henne i säkerhet. Senare dör hon. Precis då satt en familj inne på Café Riche och åt lunch. Mamman i familjen heter Azza Soleiman och är en känd kvinnorättsaktivist, advokat och en av grundarna till. Cewla, Centre for Egyptian Women Legal Assistance. När hon hörde att det var en demonstration här utanför gick hon ut för att kolla. Konflikt sänder från just Café Riche i Kairo där Azza satt och åt. Vid bordet för att samtala om kvinnors situation i Egypten är Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och Mia Gröndahl som är journalist och fotograf och har bott länge i Kairo. Tidigare i veckan åkte vi till ett annat café i den slingriga och gröna stadsdelen Garden City i Kairo. Där träffade vi Sally Toma som är psykiater och jobbar bland annat med kvinnor med svåra trauman efter våldtäkter, misshandel och fängelsevistelser. Hon tycker att det har blivit mycket värre för kvinnorna i Egypten efter revolutionen. En kvinna som blev våldtagen sa så här: "Jag ska försöka komma vidare med mitt liv när allt runt omkring mig påminner mig om våldtäktsmännen, om hur de nu erövrar nationen, precis som de erövrade min kropp" Problemen för välutbildade kvinnor som Sally Touma och Azza Soliman skiljer sig dramatiskt från det som kvinnor i små byar på landet kämpar emot dagligen. Konservativa traditioner, vanföreställningar om kvinnans anatomi, fattigdom, hustrumisshandel och inställningen att det är självklart för en man att äga sin kvinna. Cecilia Uddén åkte till byn Dawoudiya och träffade kvinnor som berättar om den könsstympning som de utsattes för som unga. Hon träffar också 11-åriga Samah som övertalade sin mamma att slippa. Ute i förorten El Sheyk Sayed, där möter vi en ung man som heter Omar. Han har varit med i konflikt förr, för ett och ett halvt år sen, när Konflikts Jesper Lindau träffade honom när han demonstrerade vid moskén Rabia Al Adwiya. Den ligger vid en vägkorsning som det muslimska brödraskapet ockuperat i protest mot att president Murs avsattes. Över 1000 människor dödades när egyptiska säkerhetstyrkor tömde vägkorsningen. Omar tycker att situationen för kvinnor är fruktansvärd här och vill börja arbeta med barnen så att det får lära sig att kvinnor o män är skapta som jämlikar. Programledare och producenter Jesper Lindau och Cecilia Uddén jesper.lindau@sr.se cecilia.udden@sr.se

Om judisk identitet och israelisk politik. I kölvattnet av sommarens Gaza-krig och i takt med att tvåstatslösningen ter sig allt mer avlägsen, har debatten om Israel blivit intensivare bland judar världen över. Är Israel den enda sansade platsen i en allt mer antisemitisk värld, eller har Israels politik blivit det största hotet? Hör om kampen mellan amerikanska lobbyingorganisationer, svensk antisemitism och Tyskland som tillflyktsort för israeliska fredsvänner. USA är det land som har den största judiska befolkningen utanför Israel och som har ojämförligt störst politiskt inflytande på Israels säkerhet och framtid. Den politiska utvecklingen i Israel, och då i synnerhet efter det senaste Gaza-kriget, orsakade en hård debatt även i USA. Bland annat i synagogan Beit Simchat Torah på västra Manhattan i New York. I augusti, mitt under kriget, hölls en bön för fred i synagogan. Både namnen på de dödade barnen i Gaza och namnen på dödade israeliska soldater lästes upp i bönen. Efteråt var det flera medlemmar som lämnade församlingen i protest. Konflikts Jesper Lindau ringde upp rabbinen Sharon Kleinbaum som höll i bönen och hon berättade om varför några medlemmar reagerade så starkt och om varför det är viktigt att stödja Israel, speciellt idag. Konflikts gäster i studion för att diskutera olika sätt att förhålla sig till Israel inom den globala judiska gemenskapen, är Ingrid Lomfors som är generalsekreterare i Judiska församlingen här i Stockholm och författaren och journalisten Göran Rosenberg, I slutet av september dök en Facebook-sida upp som orsakade en våldsam debatt i Israel. Sidan hette Olim Le Berlin och uppmanade unga israeler att flytta till just Berlin. Bland annat för att det billigare att bo där. Symbolen för det är en "Milky pudding", en liten plastbehållare med chokladpudding i botten och vispad grädde ovanpå, som är fyra gånger så dyr i Israel som i Berlin. Men debatten i Israel om de som flyttar till Berlin har handlat om mycket mer än dyr mat. Bland annat sa den israeliska jordbruksministern Yair Shamir att han "tycker synd om dom israeler som glömt förintelsen och lämnar Israel för en efterrätt". Andra säger att det är precis tvärtom, att flytten är en motståndshandling, till stöd för judarnas framtid. En av dom är israelen Na´aman Hirschfeld som intervjuas av Jesper Lindau. Sara, som egentligen heter nåt annat, är uppvuxen i Stockholm. I slutet av sommaren, närmare bestämt den 20 augusti, träffar frilansjournalisten Simon Moser henne i Stockholm, mitt under det brinnande kriget i Gaza. Saras sommar hade präglats av kriget och en dag träffade hon en vän som hade med sig ett par bekanta. De sågs över en öl, och när en av de nya bekantskaperna förstod att Sara var judinna kom snart frågan om judarnas ondska. Sara flyttade sedan till Tel Aviv och Simon Moser sökte senare på hösten upp henne där för att få veta hur hennes nya liv är. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om upplösta gränser, skuggkrig och bombade barn i Gaza. Efter en lång, het och blodig sommar i norra Irak, östra Ukraina och på många håll i världen så ställer vi frågorna: Vad är det för fel på den här världen? Lever vi i kaosets tidevarv? Hör tänkare om kaoset som uppstår när USA återvänder till hemlandet, om den bortglömda betydelsen av geografi, om det galna Europa och hör torghandlare om oron när världspolitiken faller samman. Sommaren har varit mycket dramatiskt. Hör röster från Skärholmen och Södermalm i Stockholm, som Konflikts Kajsa Boglind samlat, om oron folk känner inför utvecklingen i världen. För att försöka förstå vad som händer ringde Konflikt upp några tänkare som jobbar med makt- och geopolitiska analyser. Först ut är Randall Schweller som är Professor i statsvetenskap vid Ohio State University. Han har i år gett ut boken Maxwells Demon and the golden Apple - Global discord in the new millenium och i den skriver han om att vi just nu är inne i en mycket snabb förändring av världsordningen, framförallt på grund av att USA drar sig tillbaka. Randall Schweller intervjuas av Jesper Lindau och säger att nu stundar det han kallar för den ”Eviga skärselden” där inte mycket blir gjort i takt med att internationella relationer blir alltmer komplicerade. Den andre, som det kallas, ”realisten” i Konflikt är Robert Kaplan, amerikansk journalist och analytiker som länge gjort sig ett namn som en ytterst pessimistisk bedömare av världspolitiken, i allt från boken Balkan Ghosts om motsättningarna på Balkan, till essän The Coming Anarchy. Det gäller att dra fram kartorna igen, säger han i ett samtal med Ivar Ekman. Globaliseringens eliter har länge trott att dom kan fly undan grundläggande koncept som terräng, geografi och gränser, säger Kaplan, men utvecklingen idag visar att dom hade fel. I Konflikts studio för att reagera på dessa tankar finns Ulla Gudmundson som är skribent och säkerhetspolitisk analytiker, tidigare bl a analyschef på UD. I en studio i Oslo sitter Mats Karlsson, tidigare vicechef och landansvarig på Världsbanken, och i september tillträdande direktör för Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Ett annat perspektiv har Ian Shaw som forskar i kulturgeografi vid universitetet i skotska Glasgow. Han har  ägnat mycket tid åt drönarkrigets konsekvenser, både för människorna på marken och för säkerhetspolitiken i stort. Enligt Shaw är drönarkriget, som förs ibland annat Somalia, Yemen och Afghanistan ett mått på att USA inte alls drar sig tillbaka från världen. I detta kaosets Konflikt vänder vi sedan blicken mot Europa. Hur ser man på den nya globala oordningen här? I synnerhet i det land som alla pratar om som nyckeln till ett starkare europeiskt engagemang i att lösa världens kriser, nämligen Tyskland. Konflikts Daniela Marquardt ställde frågan till den tyska analytikern Constanze Stelzenmüller vid German Marshall Fund i Berlin. Hon anser att om bara Europa tar sig samman, så kan den gamla liberala ordningen, med USA som global ordningsman, upprätthållas. En helt annan bild av utvecklingen i Europa har Emmanuel Todd som är fransk historiker och demograf som på 70-talet förutspådde Sovjetunionens kollaps och redan 2002 skrev om USAs kommande återtåg i världen och risken för en kommande finanskris. Hans bild av Europas framtid är dystrare och som historiker är han, efter kriget i Ukraina började, orolig för den historielöshet som råder i Europa. Han ser ett EU som nu långsamt faller samman. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om slarv i kärnvapensilon, kryssningsmissiler på vift och om fuskande officerare med fingret på avtryckaren. Hör författaren Eric Schlosser om olyckor och fusk i de amerikanska kärnvapenstyrkorna. Det var länge sedan tiotusentals människor i Europeiska städer bildade mänskliga kedjor i protest mot kärnvapen. Hör om Svenska läkare mot kärnvapen som fortsätter sin kamp mot undergången. I studion samtalar Hans Blix och Katarina Engberg med programledaren Daniela Marquardt. USA:s försvarsminister Chuck Hagel har begärt en omedelbar och total översyn av de amerikanska kärnvapenstyrkorna som har skakats av en lång rad skandaler, säkerhetsbrister, missbruk, fusk och dåligt ledarskap. "Vad finns det mer som jag inte vet om att jag inte vet om?" är frågan som försvarsministern vill ha svar på, förklarade hans talesperson John Kirby i veckan. Sedan de första atomvapnen byggdes har det funnits stora problem med olyckor och mänskliga misstag på amerikanska kärnvapenbaser. Flera tecken tyder på att de amerikanska kärnvapenstyrkorna inte mår bra. Om detta och om hur USA planerat för krig har journalisten Eric Schlosser skrivit boken Command and Control. Han intervjuas av Konflikts Jesper Lindau. Under sitt Berlin-besök förra året upprepade USA:s president Barack Obama sin vision om en värld utan kärnvapen och uppmanade Ryssland att medverka till fortsatt nedrustning. Samtidigt som Obama höll sitt tal vid Brandenburger Tor, besökte Rysslands president Vladimir Putin en av landets största försvarsindustrier. I ett möte med företrädare för det ryska försvaret gav han sin amerikanske kollega kalla handen. De ryska försvarsanalytikerna Aleksandr Golts och Viktor Baranets förklarar varför Ryssland behöver kärnvapen. Reporter Johanna Melén. Frank Rose är statssekreterare vid amerikanska UD med ansvar för kärnvapennedrustning. Under ett kort besök i Stockholm förklarade han att USA är fast beslutet att få med Ryssland på att minska kärnvapenarsenalen ytterligare. Han intervjuas av Daniela Marquardt. President Obamas nollvision för kärnvapen i världen kritiseras också för att paradoxalt nog driva på en nukleär upprustning, när andra länder vill behålla eller skaffa fler kärnvapen, för att möta USA:s överlägsna konventionella styrka. Så resonerar bland andra Andrew Futter, som undervisar i Internationella relationer på universitetet i Leicester i Storbritannien. Reporter, Jesper Lindau. Antalet kärnvapen har visserligen minskat sedan kalla krigets dagar men riskerna med dessa förintelsevapen har knappast blivit mindre. Ändå är det ganska tyst kring kärnvapenfrågan. Reportage om engagemang mot kärnvapen då och nu av Daniela Marquardt, som träffar Svenska Läkare mot Kärnvapen och förre nedrustningsambassadören Maj-Britt Theorin. Gäster i programmet är Hans Blix, tidigare chef för internationella atomenergiorganet IAEA och FN:s vapeninspektörer, och Katarina Engberg säkerhetspolitisk expert. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om utbrända moskéer och populära generaler i Egypten där demonstranterna nu är borta från gatorna. Konflikt sänder direkt från Kairo där Mubarak har släppts från fängelset och lugnet har återställts med hjälp av utegångsförbud. Men betyder det att revolutionen var förgäves? Efter en sommar med de största demonstrationerna i landets historia, och avsättandeet av president Mursi i vad som kallats "en militärkupp på folkets begäran", inleder vi Konfliktsäsongen med att analysera det som hänt på plats i Egypten. Det har bara gått en dryg vecka sen aren stormade brödraskapets demonstration på Rabaa al Adawiya -en mycket brutal stromning då mer än 600 människor dödades. Man skulle ju kunnat tänka sig att brutaliteten skulle lett till nya demonstrationer. Men i stället visar en opinionsundersökning som kom i förrgår att 67% av Egyptens befolkning är nöjda med arméns stormning av brödraskapets demonstration på Rabaa al Adawiya. Cecilia Uddén gav sig ut på tuk-tuk färd i arbetarstadsdelen Embaba i Kairo för att undersöka stämningen efter den blodigaste veckan i Egyptens moderna historia - och det var framförallt Sisi-supporters som hon mötte. En av egyptens mest kända människorättsaktivister är Heba Morayef, chef för organisationen Human Rights Watchs mellanöstern och afrikakontor som finns i Kairo. Framtiden oroar henne, sa hon i ett direktsamtal med Cecilia Uddén och Kajsa Boglind. En av de viktigaste initiativtagarna bakom massdemonstrationerna den 30 juni, de massdemonstrationer som drev bort president Mursi från makten, var aktivistgruppen Tamarod - "rebellerna". På bara några månader lyckades de samla in miljoner namnunderskifter som krävde Mursis avgång. Många menar att de lyckades med något som ingen tidigare gjort - nämligen mobilisera också fattiga egyptier. Därför blev demonstrationerna så gigantiska, inte bara på tahrirtorget i städer och byar över hela egypten. Men efter att militären gått in och avsatt Mursi har det ganska tyst om Tamarod och när Kajsa Boglind försökte söka upp de ledare som hon intervjuade inför demonstrationerna den 30 juni visar det sig att de har hoppat av, och nu vill de inte låta sig intervjuas om varför. Efter mycket ringande fick hon till slut tag i en annan av rörelsens grundare, journalisten Mohammad Heikal på mobilen. Under Eid, den fest som sker efter fastemånaden träffade Jesper Lindau den unge Omar Abdelaal Saleh i tältlägret vid Rabia Al-Adawiya - omar som talar norska eftersom han varit utbytestudent i Oslo. Då var Omar visserligen märkt av vad han sett under våldsamma demonstrationer, men samtidigt glad, uppfylld av att vara tillsammans med så många och fira. Då var det fortfarande en proteströresle som trodde de hade en chans. Men sedan dess är tältlägret borta, rensat av polisen, med många döda. Omar är inte direkt någon muslimsk broder, han är mer en ung kille som slåss för demokrati, mot militären och regimen. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Nina Benner

Godmorgon, världen! Söndagen 18 augusti programledare Olle Hägg Likstanken ligger tung i Kairo Efter massakern i Kairo i onsdags när den egyptiska polisen tömde ett tältlägret vid Rabia Al-Adawiya där anhängare till den avsatte egyptiske presideneten Mohammed Mursi protesterade för att få tillbaka honom, så fördes många av kropparna till en moské i närheten. Den heter Al-Iman och ligger inne på en helt vardaglig affärsgata i Kairo omgiven av stora mängder hyreshus. Vår utsände Jesper Lindau åkte dit. Cecilia Uddén om läget i Egypten Hör Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén på plats i Kairo Underpresterande amerikanska presidenter I början av september kommer USA:s president Barak Obama till Sverige. Uppmärksamheten lär bli stor och det lär även besvikelsen vara. Obama har inte levt upp till dom förväntningar som en stor del av världen hade på honom. Men det är han inte ensam om, Staffan Ekendahl drar sig till minnes andra amerikanska presidenter som gjort oss besvi

---POD Söndagen 28 juli programledare Olle Hägg Våldet trappas upp i Egypten Många människor har dödats i sammandrabbningar mellan den avsatte presidenten Mursis anhängare och dom som velat störta honom. Natten till lördagen dödades mellan 70-120 människor i sammandrabbningar mellan Mursi-anhängare och säkerhetsstyrkor. På lördag går ochså tidsfristen ut för Muslimska Brödraskapet att acceptera landets nya militära ledning. Sveriges Radios utsända Jesper Lindau är med direkt från Kairo. Litauens historia av intolerans Baltic Pride hålls i år i Litauens huvudstad Villnius, men paraden har motarbetats och först efter tre domstolsförhandlingar kunde paradvägen godkännas.Sedan några veckor är Litauen EU:s ordförandeland, men hur står det till med toleransen i landet? Vissa ser kopplingar mellan Litauens judeförföljelse under andra världskrige

Nya Vågen smygstartar med valduell. I nästa vecka börjar Nya Vågen sändas som vanligt. Två kulturkrafter, två retoriska motsatser, två representanter för det som ska bli framtidens kulturpolitik möts. Valet den 19 september är ditt, men för att kunna veta hur och vad du ska välja: lyssna på Kulturduellen! Alliansens kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) drabbar samman med fd kulturministern Leif Pagrotsky (S) och diskuterar de mest betydelsefulla kulturfrågorna och kulturpolitikens roll i framtidens Sverige. Mårten Arndtzén, SR Kultur och Jesper Lindau, SR Ekot leder duellen och ser till att båda får prata till punkt!