Podcasts about katia wagner

Uppdrag gransknings reportrar Ali Fegan och Katia Wagner har i flera års tid grävt i fallet där en sjuåring på felaktiga grunder pekades ut som sexförbrytare och omhändertogs och tvångsvårdades i fem år av socialtjänsten.

I årets första avsnitt av Hederspodden samtalar Amineh Kakabaveh med den grävande journalisten Katia Wagner. Hon har i flera år följt svenska hedersutsatta ungdomar som förts utomlands, och lyft deras berättelser i Uppdrag Gransknings serie "Bortförd" på SVT. I Hederspodden berättar hon mer om Nadia, Amina och Hiba – som alla förts bort mot sin vilja – och deras kamp för frihet. Hon lyfter också killarna Yasin och Musa som blivit utsatta för omvändelseförsök. I samtalet fördjupar sig Amineh Kakabaveh och Katia Wagner i den stora frågan som uppkommer: Varför har samhället inte lyckats hjälpa de här barnen?

Links. Rechts. Mitte: Journalisten und Meinungsbildner diskutieren zu den aktuellen Themen der Woche – diesmal mit Béla Anda (Kommunikationsberater), Henryk M. Broder (Publizist und Buchautor), Katia Wagner („Krone“-Moderatorin) und Andreas Wetz („NEWS“-Journalist). Moderation: Katrin Prähauser

PULS 4 Infodirektorin Corinna Milborn spricht mit den drei ehemaligen oe24 bzw. Ö24-Mitarbeiterinnen über ihren Kampf gegen sexuelle Belästigung am Arbeitsplatz Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte: https://linktr.ee/milborn

#diepodcastin mit Schwerpunkt FrauenUngesundheit. Isabel Rohner und Regula Stämpfli über Frauengewalt, Femizid eines 14jährigen an einer 14jährigen, Google-Misogynie, ZARA-Mädchenfolterbilder, Brutalismus der Transaktivisten, dann Pflege, Pandemie und Frauen. Die Rohnerin hat gleich zwei erschütternde aktuelle Nachrichten aus Sachsen-Anhalt, die illustrieren, wie normal Männergewalt an Frauen für uns alle ist: - Das Amtsgericht in Burg hat im Prozess gegen den Profiboxer (!) und ehem. Juniorenboxweltmeister (!) Tom Schwarz skandalös geurteilt. Schwarz hatte seiner Ex-Freundin ins Gesicht geschlagen und ihr dabei dreimal (!) den Kiefer gebrochen. Das Gericht verurteilte ihn jedoch nicht wegen gefährlicher Körperverletzung, sondern Schwarz bekam lediglich eine Geldstrafe von 2.500 Euro. Der Richter urteilte, dass Schwarz "eben der Meister der fliegenden Fäuste und nicht des gesprochenen Wortes" sei und stellte "ein Fehlverhalten auf beiden Seiten" fest. - Ebenfalls in Sachsen-Anhalt wurde vor wenigen Tagen die Leiche der 14-jährigen Josephine gefunden. Inzwischen hat der Täter gestanden: Ihr ebenfalls 14-jähriger Ex-Freund hat zugegeben, sie getötet zu haben. Die Medien zitieren ihn mit der Begründung, "sie habe ihn genervt". Die Rohnerin und laStämpfli sind entsetzt von dieser Normalität, aber auch von der offenkundigen Unfähigkeit der Medien diese Gewalt an Frauen, die Femizide und die Bagatellisierung durch Täter und Justiz klar einzuordnen. laStaempfli setzt bei einer vorherigen Folge der #diepodcastin an: Es geht um das Aufnehmen von Gesprächen in schwierigen Situationen. Dies hat grad Katia Wagner gegen Verleger Fellner von der Oesterreich-Verlagsgruppe gerettet, siehe Klein Report Bericht dazu im Link unten. Also: Bei wirklich schwierigen Situationen mit sexuell übergriffigen Personen Tonmitschnitt oder Aufnahmeprotokoll im Anschluss an die Sitzung. Weiter laStaempfli mit Google Research und einem furchtbaren, misogynen Begriff als Übersetzung von "Rottencrouch". Reinhören und Triggerwarnung. Bei Minute 15 gibt es einen Schleifer in #diePodcastin, laStaempfli musste schnell das Kabel holen, da ihre Batterie leer war. Also die des Rechners, nicht die von Regula Stämpfli. laStaempfli erinnert auch der Opfer der Terroranschläge: Wien, 2. November vor einem Jahr - dazu verlinkt sie ein hervorragendes Gespräch vom FALTER, dann Bataclan vom 13. November 2015, auch dazu wichtige Links und #diepodcastin verneigt sich von den Opfern der islamistischen Mörder, die in Deutschland und in Österreich oft so seltsam unter dem Radar fliegen als ob es deutschen und österreichischen Medien wie politischen Institutionen peinlich wäre, die Fakten, die Wirklichkeit zu bennen: Nämlich, dass die Mörder alle islamistisch und ideologisch handelten und in unsere Mitte unsägliches Leid brachten und bringen. Die Rohnerin führt über in das Schwerpunktthema Gesundheit: In Polen ist die 30-jährige Izabela gestorben, weil ihr als Frau die notwendige medizinische Versorgung aktiv verwehrt wurde! Izabela (Mutter einer neunjährigen Tochter) war im fünften Monat schwanger, ihr Fötus schwer geschädigt, dann brach auch noch das Fruchtwasser. Doch die Ärzte verweigerten ihr die lebensrettende OP aufgrund des frauenverachtenden, frauengefährdenden und frauentötenden Abtreibungsverbots in Polen. Stattdessen warteten sie, bis der Fötus von alleine starb. Erst dann - inzwischen hatte Izabela 40 Grad Fieber und eine schwere Sepsis - waren sie bereit, die junge Frau zu operieren. Zu spät: Izabela ist gestorben. LaStämpfli ruft alle Frauenorganisationen auf, sich an die EU zu wenden. Nur wenn die EU massiv Druck auf Polen macht, kann das Abtreibungsverbot gestoppt und Frauenleben gerettet werden.laStaempfli verweist auf EU-RECHT und BRUCH der Verträge: Polen muss ausgeschlossen, respektive auf die lange Bank gesetzt werden und DARF IN KEINEN VERHANDLUNGEN mehr mitsprechen bis der staatlich angeordnete Frauenmord aufgeklärt und das Abtreibungsgesetz unrechtmässig erklärt wird. #diepodcastin über Pandemie, Pflege und Frauen. Die Pandemie trifft die Frauen besonders hart: Frauen sind überdurchschnittlich oft in der Pflege und als Lehrpersonen in Schulen und Kitas tätig; zudem leisten sie 3 x soviel Care-Arbeit wie Männer, haben sich deshalb vor allem um Home Schooling gekümmert und ihre Jobs reduziert; viele - gerade auch im Dienstleistungssektor - haben auch ihre Jobs verloren und durch die Pandemie unter massiven finanziellen Einschränkungen gelitten. Häusliche und digitale Gewalt haben zugenommen - auch hierunter leiden in erster Linie Frauen. #diepodcastin verweist auf einen Bericht der UN Women, siehe Link. Diese warnen: Der Forschungsfokus auf Corona führt dazu, dass der inadäquate Zugang zu reproduktiver medizinischer Versorgung für Frauen weltweit schlechter wird. Darum ist ein Anstieg der Mütter- und Kindersterblichkeit zu erwarten. Wichtige Aktivitäten zum Schutz von Frauen und Mädchen bspw. vor Genitalverstümmelung seien zudem aufgrund von Corona aktuell kaum mehr Priorität - eine tödliche Gefahr für Mädchen und Frauen. Zum Schluss laStaempfli mit Frauengesundheit und Alkohol mit einem Hinweis an Frauen: Das Thema Sucht ist höchst politisch. Und Alkohol schadet dem weiblichen Körper viel mehr als dem männlichen. Die Zahlen für die Nach 1991 Geborenen verweisen auf grosse Alkoholsucht in dieser Generation Frauen. Hierzu das beste Buch zu "Sober Curious" - auf Deutsch gibt es nichts Brauchbares, von Ruby Warrington.

#DiePodcastin über Freundschaft: Isabel Rohner & Regula Stämpfli über Winzip, Barbie, Austrias Mediatoo, die Yellow Press, Jan Böhmermann als Frau, den Muttertag, das Konzept "beste Freundin", Simone de Beauvoirs Symbiose, Hannah Arendts Zärtlichkeit sowie die fabelhafte Senta Berger.Aktuell sind bei Isabel Rohner & Regula Stämpfli die sexistische Algorithmisierung der "Haushälterin" bei WinZip, Barbie, die endlich mit BlackLivesMatter mitläuft, dick, klein, verschieden und versehrt sein darf (obwohl laStaempfli punkto Puppenspielen immer noch skeptisch ist und die Rohnerin DIE BESTE KINDHEITSANEKDOTE ERZÄHLT) erste Themen. Dann zur fabelhaften Senta Berger, die heuer 80 Jahre schön und alt wird. Senta Bergers Biographie im Jahr 2006 war explizit punkto MeToo und erzählt viel von der sexuellen Gewalt und Machtmissbrauch in Hollywood. Rückblickend stellen Isabel Rohner und Regula Stämpfli fest: Das war damals kein oder - wie BILD - ein völlig falsch rezipiertes Thema in den Medien. Mit MediaToo geht es weiter: Die fantastische Corinna Milborn hat Raphaela Scharf und Katia Wagner im Puls bedrückend und beeindruckend zum neusten MediaToo interviewt: Unbedingt nachgucken! Dann entlarven Isabel Rohner und Regula Stämpfli noch den Muttertag: Anna Jarvis, die den Mothersday für die Gleichberechtigung erfunden hatte und sogar vor Gericht zog, weil ihr die Kommerzialisierung ihrer Schöpfung zuwider war. Zum Thema Freundschaft kamen Isabel Rohner und Regula Stämpfli, weil auf TWITTER die Tatsache, dass sich beide nicht kennen und sich noch nie physisch begegnet sind, die Podcastin-Gemeinde erschütterte, worauf die Rohnerin feststellte: Weshalb sollten Frauen, die gemeinsam was tun, immer gleich Freundinnen sein? Dazu Mary Daly: Simone de Beauvoir dazu: Das Thema des Mannes ist die Freiheit, das der Frau die Symbiose: Isabel Rohner und Regula Stämpfli sprechend denkend darüber, wann Symbiose Frauen im Tun hindert, wann sie fördert. Dann schwärmt laStaempfli von Hannah Arendt als zärtliche Freundin. Vergisst aber die wichtigste Auseinandersetzung über Kollektive und Gershom Sholem mit Arendt, ach, ein andermal. Hört rein, es war Champagner pur.

Är du med eller inte? Vi som älskar Putin "Vi som inte vill ha varg"  "Vi som inte varit i rymden Idag finns grupper för allt från säregna hobbies till politisk aktivism. På sociala medier manifesterar sig vårt behov att tillhöra en gemenskap. Även om ingen ser oss vill vi vara med i ett större sammanhang. För ingen vill bli utstött och hamna i kylan. Eller? Kan det vara så att det något starkare kan uppstå i ensamheten och utanförskapet? Kan ett underläge stärka den egna identiteten? Kan det bli farligt?  I Kropp & Själ från bokmässan dyker vi ner i ett filosofiskt samtal kring känslan av utanförskapet. Vad gör det med oss? Gäster: Titti Persson, Fredrik Svenaeus, Linda Skugge, Mathias Ortlieb, Katia Wagner och Jacob Hirdwall.

Birgitta Rasmusson är aktuell med en ny säsong av "Hela Sverige bakar". Författaren Katia Wagner skriver om en anhörig som ansluter sig till IS. Och vad gör man när barnen inte vill gå till skolan?

I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Pamela Jaskoviak och Panelen. Timme 1: * Boris Johnsons vecka - samtal med Boris Johnson * Efter mordet i Malmö - finns det några gränser kvar i den undre världen? * Guldets värde * Franska brevbärare på hembesök * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2: * Kålhuvudet som säger allt om Kina * Samtal om läget i Hong Kong * Public Service * De slutar skaffa barn för klimatets skull * Författaren Katia Wagner om att ha en närstående som ansluter sig till IS * Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Maggie Strömberg Tekniker: Jesper Timan

När Katia Wagner möter tunisiern Ghazi släpper hon journalistrollen och vill hjälpa honom. Inte ens när han går med i IS ger hon upp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När Katia Wagner möter tunisiern Ghazi släpper hon journalistrollen och vill hjälpa honom. Inte ens när han går med i IS ger hon upp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Was braucht es für einen guten, öffentlichen Diskurs? Diese Frage stellt Milo Tesselaar im Gespräch Katia Wagner, Moderatorin und Kolumnistin der Krone und Walter Hämmerle, Chefredakteur der Wiener Zeitung. Über mündige Bürger, das zwischen Schwarz und Weiß und eine geordnete Anarchie: Im Folgenden lesen Sie drei Stichpunkte. Fluch und Segen soziale Medien Keine Diskussion über Diskurs kommt heute ohne Social Media aus. Katia Wagner selbst wurde mit einem Facebookposting über das Arbeitsinspektorat einer großen Öffentlichkeit bekannt und bricht eine Lanze dafür. „Soziale Medien fördern die Meinungsvielfalt. Es ist nicht mehr wie früher, wo einige wenige Redakteure entscheiden, was zum Thema werden kann“. Hämmerle bestätigt diese Annahme, kontert aber, dass diejenigen die vor Facebook und Co. mächtig waren, nach wie vor mächtig geblieben sind. Soziale Medien würden trotzdem einem Diskurs die Tiefe nehmen, sagt Tesselaar. Zwischen dem „Recht des Lauteren“ und der täglichen Sau, die durch das Twitterdorf getrieben werde, bleibt die Differenzierung, die Zwischennote auf der Strecke. Wagner ergänzt, dass diese neue Form maximal eine Ergänzung sein kann und kein Ersatz. Wie weit sind wir gespalten? Ausgehend von der lauten Minderheit auf Social Media, meint Hämmerle, dass die Spaltung der Gesellschaft in Österreich auf gute Weise funktioniere. „Zwei Hälften in diesem Land, die sich ideal ergänzen“: Eine Van der Bellen Mehrheit und eine schwarz-blaue Mehrheit, die entstehen, weil die Bevölkerung weit komplexer ist, als es sich die „Wächter des öffentlichen Diskurses“ vorstellen. Er bezeichnet die Österreicherinnen und Österreicher pragmatisch und lebensnah, mit einem guten Bauchgefühl für Politik. Denn, die kritische Masse ist im Gegensatz zu anderen Ländern stark in der Mitte angesiedelt. Das zeuge von einer unglaublichen demokratischen Reife, die oft dem Land abgesprochen würde. Dabei sieht er auch die Journalisten und Medien in der Pflicht, den öffentlichen Diskurs distanzierter zu „betreuen“. „Es geht darum, Menschen zu ermächtigen, einen Sachverhalt zu beurteilen. Auch wenn das der Meinung des Autors widersprechen kann“. Ist ein mündiger Bürger möglich? Tesselaar stellt abschließend die Frage, wie weit man von einem mündigen Bürger ausgehen kann. Hämmerle und Wagner sind sich schnell einig, dass man Demokratie ohne diese Annahme gar nicht ernst nehmen kann. Das würden die Wahlergebnisse der letzten 75 Jahre bestätigen. Diese sagen nicht nur etwas über Wahlsieger, sondern auch über die Alternative aus, sagt Hämmerle: „Der Wahlverlierer konnte mit seinem Angebot nicht überzeugen“. Ein grundlegendes Problem von Demokratie, unabhängig von der Mündigkeit ihrer Bürgerinnen und Bürger, ist ein anderes. „Demokratie ruht auf Pfeilern, die sie selber abschaffen kann. Menschenrechte, Grundrechte, Freiheitsrechte.“, sagt Hämmerle. Wagner sieht deshalb die Bevölkerung noch mehr in der Pflicht und darin die Zukunft der Demokratie. „Die Regierung hat bei der Umsetzung der direkten Demokratie einen Fehler begangen, das ist zu zaghaft“. Tesselaar schließt mit der Annahme, dass Mündigkeit und Freiheit trotzdem keine statischen Zustände sind. „Wie bleiben wir so und noch mehr?“.

Die Kosmetikstudio-Besitzerin Katia Wagner wurde mit einem Rant gegen das Arbeitsinspektorat bekannt, lehnte Angebote, in die Politik zu gehen, ab und arbeitet nun als Kolumnistin und Moderatorin für Krone-TV. In „Ganz offen gesagt“ spricht die Quereinsteigerin in die politmediale Blase über Ihre Arbeit, Journalismus, Feminismus, Hass im Netz und ihr Verhältnis zur Politik.

Katia Wagner ist 29 Jahre alt, Unternehmerin in Wien, ehemalige Miss Earth - und war im Februar plötzlich im Zentrum der österreichischen Innenpolitik. Sie hatte auf Facebook ihrer Wut über Regeln und Auflagen für ihren Beauty-Salon freien Lauf gelassen. Wenig später spazierte der damalige Vizekanzler Reinhold Mitterlehner bei ihr durch die Tür, begleitet von Journalisten und Kamerateams. Heute schreibt sie eine Kolumne in der "Kronen Zeitung". Wir sprechen mit ihr über Inszenierung und Wut in der Politik, über die Rolle von Social Media und über die Nationalratswahl. Wie viel Wut braucht das Land - und wie viel verträgt es?

Katia Wagner är undersökande journalist och författare och är flerfaldigt belönad för sina reportage. Här talar hon om hur hon gör för komma människorna nära och få dem att öppna sig, att hon hängde med en företagsledare från Malmö i veckor för att förstå hur det är att vara transvestit. Att de flesta människor vill berätta, att kvinnorna hon möter på räddningsfartyget Aquarius när de räddas från en säker död på Medelhavet vill att världen ska veta vilket helvete som pågår i Libyen, att de hellre riskerar sina barns liv än att vara kvar där. Hon talar om skillnaden mellan att beskriva någonting och att gestalta det, om vikten av att ställa detaljerade frågor och om att hålla ihop när det man skriver om berör en starkt personligtStorytel Dox är en podcast för den som är nyfiken på journalister och journalistik, som uppskattar berättarkonst och vill höra historierna bakom reportagen. Förläggaren Annika Seward Jensen samtalar med en gäst som är aktuell i samband med Storytel Dox utgivning av reportage, artiklar och intervjuer som ljudböcker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Årets Guldspade. I den andra delen av dokumentären fortsätter Katia Wagner och Milan Djelevic berättelsen om Tobias som i tre år kämpat för att få hem sitt barn från ett familjehem i Bollnäs. Det är ett unikt fall, så till vida att sonens placering på ett familjehem inte handlat om att Tobias förmåga att ta hand om ett barn ifrågasatts. Socialtjänsten har bromsat  en överflyttning från det familjehem pojken bor hos, på grund av att pojken är född för tidigt och enligt myndigheten är stresskänslig. Socialtjänsten har menat att hemflytten måste ske gradvis och långsamt. Pernilla Leviner, doktor i offentlig rätt och expert på social barnrätt, har granskat domarna och delar av utredningsmaterialet. Hon menar att det gick fel redan från början. Lagen ställer väldigt tydligt krav på att det ska vara brister i hemförhållanden, det finns fyra olika kriterier, misshandel, brister i omsorgen, otillbörligt utnyttjandet eller annat förhållande i hemmet. Men i det här fallet var det så att barnet var redan placerat, pappan brast inte, utan bristen blir att han gör en annan bedömning än socialtjänsten om huruvida barnet ska hem eller ej, säger Pernilla Leviner. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen. I den står: Högsta Förvaltningsdomstolen finner till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU. Hela domen hittar ni här Programmet sändes först gången i juni 2015.   Milan Djelevic är reporter på Ekot, SverigesRadio, och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit Guldspaden, och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner ärfrilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström.

Årets Guldspade! 2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman.Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem.Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt.Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning.Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias.Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..."Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU. Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen. I den står: Högsta Förvaltningsdomstolen finner till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU.Hela domen hittar ni härProgrammet sändes först gången i juni 2015.Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit  Guldspaden och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage.Producent: Håkan Engström.

2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman. Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem. Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt. Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning. Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen.  I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”. Hela domen hittar ni här: http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%c3%b6randen/2015/Juni/6062-14.pdf   Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har varit nominerad till Guldspaden, Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har varit guldspadenominerad 3 gånger, och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström.

Om vietnameserna som kom till Särna i norra Dalarna för att plocka bär. Men någon lön fick de aldrig. Sedan dess har flera av bärplockarna drivit runt i Europa i jakt på jobb. En av dem har vår reporter Randi Mossige-Norheim hittat på en flyktingförläggning i Tyskland. Hur tänker den som stannar kvar, trots år av motgångar? Drömmen om pengar som hon skulle skicka hem har inte infriats. Åren går, dottern hemma i Vietnam har just fyllt fyra och skulden för resan hit växer. Ingen vet riktigt hur många migranter utan papper, som driver runt i Europa. De kan vara två ,fyra, sex, eller kanske t o m åtta miljoner. Den statistik som finns består av ungefärliga uppskattningar(se länkarna). Här i Sverige beslutade riksdagen efter många års debatt, att papperslösa liksom asylsökande ska ha rätt till viss sjukvård. Men annars är det mest motgångar för den här gruppen. Det blir allt svårare att hitta en försörjning i EU, migranter pekas ut som syndabockar och attackeras, och polis i flera länder trappar upp sökandet efter de irreguljära för att utvisa dem. Ändå försöker många hålla sig kvar, till varje pris. När Amnesty International i veckan presenterade sin årliga rapport var det flyktingars och migranters situation som var i fokus. Människorättsorganisationen konstaterar att världen har blivit en farligare plats för dem. Regeringar är mer angelägna om att skydda landets gränser än att värna om människorna som befinner sig inom dessa gränser. En ny global underklass av migranter håller på att etableras, skriver Amnesty. Ett land där detta blivit särskilt tydligt är Grekland. Den grekiska migrationsexperten Anna Triandafyllidou, är professor vid Europeiska universitetet i Florens. Hon ser tydligt hur villkoren för migranter i Europa har blivit tuffare, framför allt i de länder i södra Europa som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Men också i länder med välfungerande asyl- och invandringssystem växer problemen. - Det kan verka logiskt, säger Anna Triandafyllidou, att man har ett regelverk som antingen ger en människa rätt att stanna eller förklarar henne illegal och avvisar henne. Men verkligheten är inte så enkel, påpekar hon. Gäster i programmet:  Ingela Holmertz, Sverige-chef för Röda Korset. Jens Mikkelsen, journalist vid Sydsvenska Dagbladet, som har skildrat papperslösa migranters tillvaro i Sverige och Europa, aktuell med reportageboken De förlorade barnen - skriven tillsammans med Katia Wagner. Peo Hansen, forskare på Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, vid Linköpings universitet. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kristian Åström

Han har sagt att han är prins, kampsportsmästare, massör och magiker. Han har sagt att han är spanjor, stridspilot och shaolinmunk. Omkring millennieskiftet börjar han på nätet utge sig för att vara en 25-årig kvinna vid namn Alexandra. Alexandra är modellsnygg och på sin profilbild poserar hon på en soffa i en grön nättröja. Hon kontaktar unga tjejer på olika sajter, ger dem komplimanger, bekräftelse och blir snart deras nya kompis. Någon som verkligen lyssnar. Alexandra säger att tjejerna kan bli modeller. Att de kan tjäna pengar genom att ta lättklädda bilder på sig själva. Vill de ha mer pengar kan de visa lite mer och vill de ha ännu mer pengar har hon ett tips. Då kan de få träffa FK. Festkungen. I skenet från datorn tycker tjejerna att tanken på en lyxig verklighetsflykt med FK känns både trösterik och spännande. FK spär på illusionen. Han skickar sms, ringer och säger att han ska boka biljetter, så att de kan hälsa på honom. Till en 17-årig tjej säger han att han ska möta henne med en röd ros mellan tänderna. Men det blir inte som de tänkt sig. FK kommer istället att ta med tjejerna till varuhuscaféer, offentliga toaletter och parkeringsgarage. 2007 döms han - mot sitt nekande - till tio års fängelse för övergrepp på 58 tjejer. P3 dokumentär berättar om en av Sveriges största nätsexhärvor; Alexandramannen. Producent: Sara Lundin Producentens tack, boktips och länkar: Producenten riktar ödmjuka tack till de medverkande: Veronika Wasserman, Micke Eriksson, Ola Pontén, Ulrika Rogland samt Katia Wagner som lät mig citera 17-åriga J och 14 åriga P ur hennes bok ”Alexandramannen” och tack till Matilda Lindgren och Sara Sacklén som läste in J och Ps berättelser. Kolla in: Andra länkar: Rädda barnen, om utsattheten på Internet: Brottsförebyggande rådets rapport (går att ladda hem gratis) om vuxnas sexuella kontakter med barn/ungdommar via nätet Bris hänvisar till sin webbsida och sin hjälptelefon i de här fallen: