Podcasts about solveigs

Ny dag, nye muligheter i spikerteltet ytterst på Jæren! Denne gang er det nabo (i Jærsk målestokk) fra neri gadå, Solveig Erga fra Erga på Erga, som er innom spikerteltet. Denne episoden er altså så flott, at det er vanskelig å setta ord på det, men her er noen stikkord: Solveigs beste diarehistorie i Jærbladet Solveigs tarmbakteriemåling på Borestrandå (med surfebrett og våtdrakt) Solveigs "Orre skulekrins for dummies"-guide Solveigs hat for leilighetsbygg anno 2010 Solveigs hatteperiode I tillegg får me svaret på kordan det føles å bruka brennmanet som solbrille og kaffor ein ikkje skal tagge nakenbildene sine med #nakenbad samt mye aent. Musikk av Daniel Malo og Freddy French Fries.    

Bald vier Jahre ist es her, dass Liv Solveig ihr Debütalbum "Slow Travels" veröffentlicht hat. Untätig gewesen ist die Deutsch-Norwegerin seitdem natürlich keineswegs: Als Live-Musikerin war sie unter anderem mit Alin Coen, Max Prosa, Annett Louisan, Tristan Brusch und der Crucchi Gang unterwegs. Nun aber ist es wieder an der Zeit für neue eigene Musik. Am 21. März erscheint die "Nordic Coastline"-EP, eine Art Bindeglied zwischen der Vergangenheit und der Zukunft: Neben drei Neuinterpretationen von "Slow Travels"-Songs im überarbeiteten Arrangement findet sich darauf auch ein neuer Song, der als Vorbote des für später im Jahr geplanten zweiten Albums fungiert. Allen gemein ist die ganz besondere Stimmung, die Liv Solveig in ihrer Musik zu kreieren weiß. Atmosphärische Streicherklänge umschmeicheln gefühlvolle Pianomelodien und rufen im Verbund mit Solveigs einnehmender Stimme wohlig-melancholische Bilder von skandinavischen Fjordlandschaften und einsamen Waldhütten vors innere Auge. Heute ist Liv Solveig zu Gast im studioeins, um im Interview zu verraten, was wir musikalisch von ihr in diesem Jahr zu erwarten haben – und um natürlich auch den ein oder anderen Song live vorzustellen.

Bald vier Jahre ist es her, dass Liv Solveig ihr Debütalbum "Slow Travels" veröffentlicht hat. Untätig gewesen ist die Deutsch-Norwegerin seitdem natürlich keineswegs: Als Live-Musikerin war sie unter anderem mit Alin Coen, Max Prosa, Annett Louisan, Tristan Brusch und der Crucchi Gang unterwegs. Nun aber ist es wieder an der Zeit für neue eigene Musik. Am 21. März erscheint die "Nordic Coastline"-EP, eine Art Bindeglied zwischen der Vergangenheit und der Zukunft: Neben drei Neuinterpretationen von "Slow Travels"-Songs im überarbeiteten Arrangement findet sich darauf auch ein neuer Song, der als Vorbote des für später im Jahr geplanten zweiten Albums fungiert. Allen gemein ist die ganz besondere Stimmung, die Liv Solveig in ihrer Musik zu kreieren weiß. Atmosphärische Streicherklänge umschmeicheln gefühlvolle Pianomelodien und rufen im Verbund mit Solveigs einnehmender Stimme wohlig-melancholische Bilder von skandinavischen Fjordlandschaften und einsamen Waldhütten vors innere Auge. Heute ist Liv Solveig zu Gast im studioeins, um im Interview zu verraten, was wir musikalisch von ihr in diesem Jahr zu erwarten haben – und um natürlich auch den ein oder anderen Song live vorzustellen.

Bald vier Jahre ist es her, dass Liv Solveig ihr Debütalbum "Slow Travels" veröffentlicht hat. Untätig gewesen ist die Deutsch-Norwegerin seitdem natürlich keineswegs: Als Live-Musikerin war sie unter anderem mit Alin Coen, Max Prosa, Annett Louisan, Tristan Brusch und der Crucchi Gang unterwegs. Nun aber ist es wieder an der Zeit für neue eigene Musik. Am 21. März erscheint die "Nordic Coastline"-EP, eine Art Bindeglied zwischen der Vergangenheit und der Zukunft: Neben drei Neuinterpretationen von "Slow Travels"-Songs im überarbeiteten Arrangement findet sich darauf auch ein neuer Song, der als Vorbote des für später im Jahr geplanten zweiten Albums fungiert. Allen gemein ist die ganz besondere Stimmung, die Liv Solveig in ihrer Musik zu kreieren weiß. Atmosphärische Streicherklänge umschmeicheln gefühlvolle Pianomelodien und rufen im Verbund mit Solveigs einnehmender Stimme wohlig-melancholische Bilder von skandinavischen Fjordlandschaften und einsamen Waldhütten vors innere Auge. Heute ist Liv Solveig zu Gast im studioeins, um im Interview zu verraten, was wir musikalisch von ihr in diesem Jahr zu erwarten haben – und um natürlich auch den ein oder anderen Song live vorzustellen.

Bald vier Jahre ist es her, dass Liv Solveig ihr Debütalbum "Slow Travels" veröffentlicht hat. Untätig gewesen ist die Deutsch-Norwegerin seitdem natürlich keineswegs: Als Live-Musikerin war sie unter anderem mit Alin Coen, Max Prosa, Annett Louisan, Tristan Brusch und der Crucchi Gang unterwegs. Nun aber ist es wieder an der Zeit für neue eigene Musik. Am 21. März erscheint die "Nordic Coastline"-EP, eine Art Bindeglied zwischen der Vergangenheit und der Zukunft: Neben drei Neuinterpretationen von "Slow Travels"-Songs im überarbeiteten Arrangement findet sich darauf auch ein neuer Song, der als Vorbote des für später im Jahr geplanten zweiten Albums fungiert. Allen gemein ist die ganz besondere Stimmung, die Liv Solveig in ihrer Musik zu kreieren weiß. Atmosphärische Streicherklänge umschmeicheln gefühlvolle Pianomelodien und rufen im Verbund mit Solveigs einnehmender Stimme wohlig-melancholische Bilder von skandinavischen Fjordlandschaften und einsamen Waldhütten vors innere Auge. Heute ist Liv Solveig zu Gast im studioeins, um im Interview zu verraten, was wir musikalisch von ihr in diesem Jahr zu erwarten haben – und um natürlich auch den ein oder anderen Song live vorzustellen.

Fluent Fiction - Norwegian: Chasing Dreams and Finding Love on Holmenkollen Slopes Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2025-02-21-23-34-02-no Story Transcript:No: Eirik kjente den kalde, friske vinterluften fylle lungene sine mens han sto på toppen av Holmenkollen.En: Eirik felt the cold, fresh winter air fill his lungs as he stood at the top of Holmenkollen.No: Nedover bakken ventet det spor han skulle mestre.En: Down the slope, the tracks awaited him to master them.No: Han så ut over dalen der høye furutrær dekket med snø strakte seg mot himmelen, som om de heiet ham frem.En: He looked over the valley where tall pine trees covered with snow reached toward the sky, as if they were cheering him on.No: Solveig sto ved siden av ham, pakket inn i en varm jakke.En: Solveig stood next to him, wrapped in a warm jacket.No: "Eirik, jeg håper du vet hvor mye jeg støtter deg i dette," sa hun forsiktig.En: "Eirik, I hope you know how much I support you in this," she said gently.No: Hun håpet de kunne tilbringe mer tid sammen, men hun visste hvor viktig denne konkurransen var for ham.En: She hoped they could spend more time together, but she knew how important this competition was for him.No: Magnus, Eiriks beste venn, varmet opp litt lenger borte.En: Magnus, Eirik's best friend, was warming up a little further away.No: Han hadde alltid vært i Eiriks skygge, men denne gangen ønsket han å skinne selv.En: He had always been in Eirik's shadow, but this time he wanted to shine himself.No: Han hadde en teknikk han hadde jobbet med, men spurte seg selv om han skulle dele den med Eirik.En: He had a technique he had been working on, but he asked himself whether he should share it with Eirik.No: Kanskje denne gangen var det hans tur til å stå øverst på pallen.En: Maybe this time it was his turn to stand at the top of the podium.No: Treningsdagene var harde.En: The training days were hard.No: Vinteren viste seg fra sin brutale side med harde vindkast og bitende kulde.En: Winter showed its brutal side with strong gusts of wind and biting cold.No: Eirik kjempet mot naturkreftene, men merket hvordan det sakte tappet ham for energi.En: Eirik fought against the forces of nature but noticed how it slowly drained him of energy.No: Solveig så bekymret på ham, men sa lite.En: Solveig watched him with concern, but said little.No: Hun ønsket å være den støttende partneren han trengte, men innerst inne lengtet hun etter mer enn bare en plass ved sidelinjen.En: She wanted to be the supportive partner he needed, but deep down, she longed for more than just a place on the sidelines.No: Konkurransens dag kom raskt.En: The day of the competition came quickly.No: Spenningen hang tungt i luften.En: The tension hung heavily in the air.No: Eirik visste hvor viktig dette løpet var for fremtiden hans som profesjonell skiløper.En: Eirik knew how important this race was for his future as a professional skier.No: Det ringet i startbjellen, og han kjørte i vei.En: The start bell rang, and he took off.No: Snøen sprutet opp bak ham.En: Snow sprayed up behind him.No: Mens han suste nedover bakken, traff plutselig tvilen ham.En: As he sped down the slope, doubt suddenly hit him.No: Gjorde han alt riktig?En: Was he doing everything right?No: Hva hvis han mislyktes?En: What if he failed?No: Eirik kjente frykten snøre seg om hjertet hans.En: Eirik felt fear tighten around his heart.No: Det var da Magnus' hemmelige teknikk dukket opp i sinnet hans.En: That's when Magnus's secret technique popped into his mind.No: Eirik tok en sjanse og prøvde det.En: Eirik took a chance and tried it.No: Med en følelse av lettelse fulgte han instinktene sine, og det fungerte.En: With a sense of relief, he followed his instincts, and it worked.No: Men da han krysset målstreken, var det ikke jubelen fra tilskuerne han la merke til.En: But when he crossed the finish line, it wasn't the cheers from the spectators he noticed.No: Det var Solveigs smil, stolt og kjærlig.En: It was Solveig's smile, proud and loving.No: Han hadde ikke vunnet førsteplassen, men det spilte ikke lenger noen rolle.En: He hadn't won first place, but it no longer mattered.No: Eirik hadde lært sitt livs viktigste leksjon – balansen mellom drømmer og de man elsker.En: Eirik had learned the most important lesson of his life – the balance between dreams and the ones you love.No: Han omfavnet Solveig, bestemte seg for å gjøre mer plass til henne i hverdagen.En: He embraced Solveig, deciding to make more room for her in everyday life.No: Magnus kom bort og klappet ham på skulderen.En: Magnus came over and patted him on the shoulder.No: "Bra kjørt, Eirik," sa han med et genuint smil.En: "Well done, Eirik," he said with a genuine smile.No: "Selv når du ikke vinner, er du fortsatt min beste utfordring.En: "Even when you don't win, you're still my best challenge."No: "Eirik smilte tilbake.En: Eirik smiled back.No: "Takk, Magnus.En: "Thanks, Magnus.No: Nå er det på tide å gjøre dette sammen.En: Now it's time to do this together."No: " Kvelden falt over Holmenkollen.En: Evening fell over Holmenkollen.No: Lysene fra hytta kastet en varm glød over snøen.En: The lights from the cabin cast a warm glow over the snow.No: Inne i hytta satt Eirik, Solveig, og Magnus, varme etter en god dag i bakken.En: Inside the cabin, Eirik, Solveig, and Magnus sat, warm after a good day on the slopes.No: Det var en ny begynnelse, der vennskap, kjærlighet, og drømmer var like viktige som seieren.En: It was a new beginning, where friendship, love, and dreams were as important as victory. Vocabulary Words:lungs: lungeneslope: bakkenvalley: dalencheering: heietwrapped: pakket inncompetition: konkurransenpodium: pallengusts: vindkastbiting: bitendedrained: tappetconcern: bekymrettension: spenningenfuture: fremtidenbell: startbjellensped: sustedoubt: tvilenfailed: mislyktesfear: fryktenrelief: lettelseinstincts: instinktenespectators: tilskuerneembraced: omfavnetshoulder: skulderengenuine: genuintchallenge: utfordringevening: kveldencabin: hyttaglow: glødfriendship: vennskapvictory: seieren

Fluent Fiction - Norwegian: Finding Balance: A Snow-Covered Cabin's Christmas Dilemma Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2024-12-12-08-38-20-no Story Transcript:No: Snøen falt sakte ned på de snødekte furutrærne.En: The snow fell slowly onto the snow-covered pine trees.No: Solveig så ut av vinduet i den lille hytta, der hun og broren Kjetil tilbragte årets juleferie.En: Solveig looked out the window of the small cabin where she and her brother Kjetil were spending this year's Christmas holiday.No: Hytta lå bortgjemt i de norske fjellene, omfavnet av stillheten av vinterlandskapet.En: The cabin was hidden away in the Norwegian mountains, embraced by the silence of the winter landscape.No: Det var en perfekt julemorgen.En: It was a perfect Christmas morning.No: Inne i hytta knitret peisen, og det kastet et varmt lys over de slitte, men komfortable møblene.En: Inside the cabin, the fireplace crackled, casting a warm light over the worn but cozy furniture.No: Veggene var dekket av familieportretter, minner om en tid da foreldrene deres fortsatt levde.En: The walls were covered with family portraits, memories of a time when their parents were still alive.No: Kjetil elsket disse tradisjonene.En: Kjetil loved these traditions.No: Han var nostalgisk av natur, hengiven til tidens minner.En: He was nostalgic by nature, devoted to the memories of time.No: Solveig derimot, var mer praktisk.En: Solveig, on the other hand, was more practical.No: Hun hadde tanken om å selge hytta.En: She had thought about selling the cabin.No: Hun ønsket seg friheten til å bygge sin egen fremtid.En: She wanted the freedom to build her own future.No: "Kjetil," sa Solveig, da hun satte seg ned ved kjøkkenbordet.En: "Kjetil," Solveig said as she sat down at the kitchen table.No: "Hva om vi... ser på mulighetene?En: "What if we... look at the possibilities?No: Hytta kan gi oss de pengene vi trenger."En: The cabin could give us the money we need."No: Kjetil så opp fra et gammelt familiebilde.En: Kjetil looked up from an old family picture.No: "Selge hytta? Nei, Solveig.En: "Sell the cabin? No, Solveig.No: Dette stedet er vårt.En: This place is ours.No: Vi må holde tradisjonene levende."En: We must keep the traditions alive."No: Solveig sukket.En: Solveig sighed.No: Hun forstod ikke hvorfor Kjetil klamret seg til fortiden.En: She couldn't understand why Kjetil clung to the past.No: Men hun holdt tankene sine for seg selv – for nå.En: But she kept her thoughts to herself—for now.No: Kjetil hadde allerede begynt å forberede juledekorasjonene, akkurat slik moren deres pleide å gjøre det.En: Kjetil had already begun preparing the Christmas decorations, just as their mother used to do.No: Dagene gikk, og spenningen mellom søsknene vokste som kulden utenfor.En: The days passed, and the tension between the siblings grew like the cold outside.No: Kjetil forsøkte å vise Solveig verdien av tradisjoner.En: Kjetil tried to show Solveig the value of traditions.No: De bakte pepperkaker sammen, og pyntet juletreet med gamle pynt.En: They baked gingerbread cookies together and decorated the Christmas tree with old ornaments.No: Solveig, full i tanker, vurderte å kontakte en eiendomsmegler.En: Solveig, full of thoughts, considered contacting a real estate agent.No: Kanskje hun kunne gjøre det uten Kjetils viten.En: Maybe she could do it without Kjetil's knowledge.No: På julaften slapp Kjetil ikke taket i tradisjonene.En: On Christmas Eve, Kjetil held on tight to the traditions.No: Han ville gjenskape familiens julemiddag.En: He wanted to recreate the family Christmas dinner.No: Solveig tenkte på alle de tingene hun kunne oppnå med penger fra salget.En: Solveig thought about all the things she could achieve with the money from the sale.No: Men hun kunne ikke ignorere Kjetils dedikasjon og kjærlighet.En: But she couldn't ignore Kjetil's dedication and love.No: Da natten senket seg, nådde spenningen sitt høydepunkt.En: As night fell, the tension reached its peak.No: Med talglysene som eneste lys, satte Kjetil og Solveig seg ved bordet.En: With candlelight as the only illumination, Kjetil and Solveig sat at the table.No: "Jeg har vurdert å sette hytta på markedet," tilsto Solveig, med lett dirrende stemme.En: "I've considered putting the cabin on the market," Solveig confessed, her voice slightly trembling.No: "Men jeg ser hvor mye dette betyr for deg."En: "But I see how much this means to you."No: Kjetil så på henne, med myke øyne.En: Kjetil looked at her with soft eyes.No: "Jeg savner dem, Solveig.En: "I miss them, Solveig.No: Det er ikke bare hytta jeg prøver å holde fast ved, men minnene vi har her."En: It's not just the cabin I'm trying to hold on to, but the memories we have here."No: Tårene trillet nedover Solveigs kinn.En: Tears rolled down Solveig's cheeks.No: "Jeg forstår det nå," sa hun lavt.En: "I understand that now," she said quietly.No: "Men vi kan ikke bare leve i fortiden."En: "But we can't just live in the past."No: Etter flere timers diskusjon, fant de endelig en løsning.En: After several hours of discussion, they finally found a solution.No: De bestemte seg for å leie ut hytta til reisende deler av året, men beholde den for familien i juletiden.En: They decided to rent out the cabin to travelers part of the year but keep it for the family during the Christmas season.No: På den måten ville Solveig få den friheten hun trengte, og Kjetil kunne bevare minnene.En: That way, Solveig would get the freedom she needed, and Kjetil could preserve the memories.No: Solveig smilte gjennom tårene.En: Solveig smiled through her tears.No: Hun visste at dette bare var starten på en ny tradisjon.En: She knew this was just the start of a new tradition.No: Kjetil tok hånden hennes, og sammen så de på snøen som fortsatt falt mykt utenfor.En: Kjetil took her hand, and together they watched the snow that was still softly falling outside.No: Denne julen lærte de begge at balansen mellom fortid og fremtid kunne eksistere.En: This Christmas, they both learned that the balance between the past and the future could exist.No: Det handlet bare om å finne den rette veien sammen.En: It was just about finding the right path together. Vocabulary Words:pine trees: furutrærneembraced: omfavnetportraits: portretternostalgic: nostalgiskcling: klamret segornaments: pyntdedication: dedikasjonilluminated: opplystconfessed: tilstotrembling: dirrendesoft: myketears: tårertension: spenningmemories: minnersolution: løsningrented out: leie utfreedom: frihetdiscussion: diskusjontraditions: tradisjonercozy: komfortablemarket: markedetcast: kastetconsidered: vurdertetravelers: reisendecandlelight: talglysto achieve: å oppnågingerbread: pepperkakerpeak: høydepunktlandscape: landskapetpreserve: bevare

Final i bokcirkeln med radarparet Olof Wretling och Marie Göranzon där vi under tre veckors tid har läst Juloratoriet, Göran Tunströms hyllade och prisade roman från 1983. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Göran Tunström levde mellan 1937 och 2000 och var en hyllad författare under sin tid. I romanen Juloratoriet rör vi oss i 1930-talet fram till vår samtid, genom tre generationer i Värmland runt Sunne. I den sista tredjedelen av boken följer vi Sidner, Arons och Solveigs son, som skriver och tänker i sin egen dagbok ”Om smekningar”, som han riktar till sin son Victor Udde. Modern Fanny Udde vill inte att Sidner ska ha någon kontakt med sonen Victor, då hon vill ha pojken helt för sig själv. Så småningom blir Sidner inlagd på mentalsjukhus. Men med tiden blir han utskriven och bestämmer sig för att åka till Nya Zeeland, för att träffa pappa Arons brevvän Tessa, som fadern aldrig fick möta.Tillsammans med skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, skådespelare, komiker och författare, går vi i mål med Göran Tunströms Juloratoriet. En berättelse som handlar en hel del om sorg och sorg gör med oss, om galenskap, gränslöshet och sökandet efter äkta kärlek.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Märta Myrstener

Etter å ha sett utallige timer med Solveig Kloppen som programleder på "Alle mot Alle" og "Norske talenter" på cella, fikk gutta i Oslo Fengsel endelig møte henne i levende live. Det ble en prat om Solveigs kriminelle fortid, det kleineste hun har gjort på tv, og hvordan hun takler kriser i livet. Som seg hør og bør ble også dronningen av tøysete spørrekonkurranser utsatt for røvernes fengsels-quiz!

Fluent Fiction - Norwegian: Uncovering Reine: From Postcard Beauty to Hidden Secrets Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/uncovering-reine-from-postcard-beauty-to-hidden-secrets Story Transcript:Nb: Reine var som et postkort.En: Reine was like a postcard.Nb: Fargerike trehus lå langs kysten.En: Colorful wooden houses lined the coast.Nb: Fjellene ruget over landsbyen, og havet var stille og blått.En: The mountains loomed over the village, and the sea was calm and blue.Nb: Ingrid sto på kaia og så på båtene som duppet.En: Ingrid stood on the pier watching the boats bobbing.Nb: Hun var der for å skrive en reiseartikkel, men hadde hørt en merkelig historie.En: She was there to write a travel article but had heard a strange story.Nb: En fisker hadde forsvunnet.En: A fisherman had disappeared.Nb: Ingrid het seg selv for en bestemt journalist.En: Ingrid considered herself a determined journalist.Nb: Hun ville bevise seg.En: She wanted to prove herself.Nb: Hun spurte folk om den savnede fiskeren, men de var tause.En: She asked people about the missing fisherman, but they were silent.Nb: Lokale folk stolte ikke på fremmede.En: The locals didn't trust strangers.Nb: Hun trengte hjelp, og hun fant det i Lars.En: She needed help, and she found it in Lars.Nb: Lars var en fisker, og han visste mye om havet.En: Lars was a fisherman and knew a lot about the sea.Nb: Lars var Solveigs bror.En: Lars was Solveig's brother.Nb: Solveig var en skolelærer.En: Solveig was a schoolteacher.Nb: Ingrid fortalte Lars om sin artikkel.En: Ingrid told Lars about her article.Nb: Hun trengte informasjon.En: She needed information.Nb: Lars sa han kunne hjelpe, men hun måtte love å holde seg unna noen gamle historier.En: Lars said he could help, but she had to promise to stay away from some old stories.Nb: Ingrid ble enige.En: Ingrid agreed.Nb: Lars tok Ingrid med på båten sin.En: Lars took Ingrid on his boat.Nb: De seilte til en skjult hule.En: They sailed to a hidden cave.Nb: Hulen var knyttet til gamle legender.En: The cave was tied to old legends.Nb: Ingen andre visste om den.En: No one else knew about it.Nb: Inne i hulen fant de gamle fiskeredskaper og en eldgammel bok.En: Inside the cave, they found old fishing tools and an ancient book.Nb: I boken var det ledetråder om fiskerens forsvinning.En: In the book were clues about the fisherman's disappearance.Nb: Lars virket bekymret.En: Lars seemed worried.Nb: Han visste mer enn han sa.En: He knew more than he was saying.Nb: Ingrid spurte Lars om åpenhet.En: Ingrid asked Lars for openness.Nb: Lars pekte på Solveig.En: Lars pointed to Solveig.Nb: Hun hadde nøkkelen til mysteriet.En: She had the key to the mystery.Nb: Ingrid møtte Solveig.En: Ingrid met Solveig.Nb: Solveig var redd.En: Solveig was scared.Nb: Hun visste noe som kunne skade familien.En: She knew something that could harm her family.Nb: Ingrid lovet at sannheten skulle hjelpe.En: Ingrid promised the truth would help.Nb: Solveig fortalte om gamle familiehemmeligheter.En: Solveig told her about old family secrets.Nb: Det var en feide mellom familier.En: There was a feud between families.Nb: Den forsvunne fiskeren hadde oppdaget noe han ikke skulle.En: The missing fisherman had discovered something he shouldn't have.Nb: Solveig viste dem en gammel dagbok.En: Solveig showed them an old diary.Nb: Den hadde detaljer om feiden og skjulte hemmeligheter i bygda.En: It had details about the feud and hidden secrets in the village.Nb: Ingrid og Lars tok dagboken til politiet.En: Ingrid and Lars took the diary to the police.Nb: Politiet undersøkte saken.En: The police investigated the matter.Nb: Det tok noen dager, men til slutt var sannheten ute.En: It took a few days, but in the end, the truth came out.Nb: Ingen var lenger mistenkt.En: No one was suspected anymore.Nb: Familien til Solveig og Lars ble renvasket.En: Solveig's and Lars's family was cleared.Nb: Ingrid skrev en imponerende artikkel.En: Ingrid wrote an impressive article.Nb: Den fikk mye oppmerksomhet.En: It gained a lot of attention.Nb: Hun ble kjent som en seriøs journalist.En: She became known as a serious journalist.Nb: Reine ble også kjent, ikke bare for det vakre landskapet, men for sine dypt rotede tradisjoner.En: Reine also became known, not just for its beautiful landscape, but for its deeply rooted traditions.Nb: På slutten lærte Ingrid mer enn hun forventet.En: In the end, Ingrid learned more than she expected.Nb: Hun lærte om samhold og tillit i små samfunn.En: She learned about unity and trust in small communities.Nb: Hun forlot Reine med en følelse av prestasjon og respekt.En: She left Reine with a sense of accomplishment and respect.Nb: Lokale hemmeligheter hadde blitt avdekket, men det hadde også styrket samholdet i landsbyen.En: Local secrets had been uncovered, but it also strengthened the community's bond.Nb: Reinen's røtter og mysterier var ikke lenger skjulte, og Ingrid hadde funnet mer enn en historie; hun hadde funnet seg selv.En: Reine's roots and mysteries were no longer hidden, and Ingrid had found more than a story; she had found herself. Vocabulary Words:postcard: postkortcolorful: fargerikecoast: kystendisappeared: forsvunnetdetermined: bestemtjournalist: journalisttrust: stoltestrangers: fremmedehidden: skjultlegends: legenderancient: eldgammelclues: ledetråderdisappearance: forsvinningopenness: åpenhetfeud: feidediary: dagbokinvestigated: undersøktesuspected: mistenktcleared: renvasketimpressive: imponerendeattention: oppmerksomhettraditions: tradisjonerrespect: respektfamilies: familieraccomplishment: prestasjonsecrets: hemmelighetercommunity: samholdvillage: landsbyenroots: røttermysteries: mysterier

Bli med i denne inspirerende samtalen med Norges kjæreste programleder, Solveig Kloppen, kjent for sin varme personlighet og eksepsjonelle karriere i underholdning. Solveig har vunnet Gullrutens Publikumpris. Fra å være en humorist og TV-konseptutvikler til å være vert for showet "Alle Mot Alle" og lede to populære podcaster, har Solveig virkelig gjort et navn for seg selv i norsk underholdning.I episoden utforsker vi hvordan Solveigs karriere startet, fra hennes første jobb i bransjen, som ikke bare bekreftet hennes lidenskap, men også satte henne på stien til livslang suksess. Vi diskuterer også hennes tidlige drømmer og hvordan de formet hennes karrierevalg. Vi dykker dypere inn i de utfordringene Solveig har møtt underveis og lærer hvordan hun balanserer et kravstort yrkesliv med å være mamma. Solveig deler sine personlige og praktiske råd for å navigere i karriereutfordringer, samt innsikt i hva som kreves for å lykkes med å pitche egne TV-konsepter – med eller uten deg selv i programlederrollen.Dette er en must-lytt episode for alle som søker inspirasjon for å finne og holde fast ved sin drømmevei, uansett livets utfordringer.Ønsker du å inngå et samarbeid med denne podcasten? Kontakt Splay One på splay.talent.no@splayone.comDET DU IKKE VISSTE! med Amir Shaheen er produsert av Splay One. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Treårige Solveig Rasmussen Nordtug er tæt på at være fuldstændig døv på det ene øre, og hun risikerer at miste hørelsen på det andet.  Hun har en virus i sig, som ikke blev opdaget, da hun blev født. Hvis den var blevet opdaget, kunne Solveigs voldsomme høretab måske være undgået. Derfor kæmper Solveigs mor, Gitte Teglgaard Nordtug, nu en kamp for, at man skal teste nyfødte babyer for virussen, så andre ikke skal opleve det samme.   Gæst: Gitte Teglgaard NordtugVært: Jacob GrosenTilrettelægger: Mathias BondeKlip og produktion: Pernille Skytte  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Før fant jeg alltid partnere der det var vanskelig å være meg selv. Kjenner du deg igjen i det? At det å være rett frem, ærlig, ekte og naturlig ikke alltid er så lett i dine nære relasjoner? For Solveig var det å gjøre noe for seg selv ensbetydende med at hun var en egoist. Hun fikk dårlig samvittighet for å si ifra om sine følelser og behov. Lytt og bli inspirert av Solveigs historie. Nå tilpasser hun seg ikke mere. Nå lever hun i et veldig godt kjærlighetsforhold og har lært at det å være en sunn egoist betyr å ta vare på seg selv!

Hon hör till den svenska litteraturhistorien, men länge dolde sig Majken Johanssons stora kärlek bakom bokstaven S. Paul Tenngart berättar om kvinnan som poeten sörjde och skrev dikter om i decennier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Efter att alla hennes efterlämnade papper donerades till Lunds universitetsbibliotek vet vi det mesta om poeten och frälsningssoldaten Majken Johansson, till exempel att hon från mitten av femtiotalet ända fram till sin död 1993 hela tiden tänkte på, sörjde och skrev dikter om sin stora kärlek Solveig Borg, hon som tog livet av sig den 19 augusti 1956.I dikten ”Après toi”, som hämtar sin titel från Vicky Leandros Eurovisionvinnare från 1972, skriver hon till exempel om ”den dagligen vaknande smärtan // i tomrummet // efter dej”. I dikt efter dikt finns den, sorgen, och den bidrar starkt till Johanssons poetiska idiolekt – de drastiska växlingarna mellan djupaste förtvivlan och språklig lekfullhet.Men vad vet vi om Solveig Borg? Och vad har vi rätt att ta reda på?Majken Johansson dolde Solveigs identitet hela livet. Inte för sina allra närmaste men för den svenska offentligheten. I de publicerade dikterna kallas hon bara ”S” och nämns uteslutande med könsneutrala pronomen. I de många intervjuer som Majken gjorde i dagspress och veckopress på 1960-, 1970- och 1980-talen framställs Solveig antingen som en nära vän, eller så görs hon om till en manlig partner.Dels vill Majken Johansson inte smutskasta Solveigs minne hos de bekanta och de släktingar som inte hade accepterat deras kärlek. Dels vill hon skydda sitt eget rykte i den svenska offentligheten och, förstås, inom Frälsningsarmén. Hon är ju en av de mest kända poeterna i samtidslitteraturen – och hon är dessutom Frälsningsarméns viktigaste språkrör i den svenska majoritetskulturen. Hon har ett uppdrag från Gud att utföra. Det får inte förstöras.Men hon tänker också på sina dikter. Om det blir känt att de gestaltar kärleken mellan två kvinnor så upphör de att vara kärleksdikter och blir homosexdikter. Och det är de inte tänkta att vara. Det är de inte.Men det finns en öppning, och det är tidens gång. De ägodelar som betydde allra mest för Majken Johansson samlade hon i en chokladask från Fazer. Där la hon fotografierna av Solveig och deras kärleksbrev. Asken förseglades i ett igenklistrat A4-kuvert och placerades i det arkiv som sedan donerades till framtida forskning. På kuvertet finns instruktionen: ”bör inte utlämnas till läsning och publicering förrän tidigast år 2015!”Nu är vi på andra sidan den där historiska gränsen. Nu är tiden mogen för oss att lära känna Solveig. Ja, det är kanske rentav vår plikt att berätta om de villkor som hon levde under på 1950-talet så att vi kan hindra att begränsningarna, stigmatiseringen och skammen återkommer. Den bedömningen gjorde åtminstone Majken Johansson innan hon dog.När hon träffade Majken var Solveig Borg en ensamstående 47-årig yrkeskvinna, direktör för företaget AB Specialpapper. Hon var född och uppvuxen i Finland, och hade etablerat sig i Stockholm efter kriget. Hon reste mycket i arbetet – både i Sverige och i Europa. På vintrarna älskade hon att åka skidor i Alperna.Måndagen den 15 augusti 1955 får hon syn på en kontaktannons i Dagens Nyheter. ”Ung, kvinnl. akademiker söker väninna”, står det. ”Gärna 30–40 år. Övervägande intellekt. o. konstnärliga intr.” Solveig låter det gå en dag, sen svarar hon den anonyma annonsören: ”Just nu står jag i beråd att åka till London, men ville med dessa nedkastade rader nå Er så att om Ni har intresse ville ta kontakt med mig då jag återkommer kring den 4 sept. Med hälsning / fru S. Borg.”Visst tar Majken kontakt, och snart blir de ett par. I januari flyttar den 25-åriga poeten hem till den 47-åriga direktören. I efterhand ska Majken betrakta de där månaderna som den enda riktigt meningsfulla perioden i ett liv av brist och saknad.Men det knappa år de får tillsammans är långt ifrån problemfritt. Solveig kommer från en högborgerlig finlandssvensk släkt, och hennes inkomster är robusta. Majken själv är en arbetarflicka från Möllevången i Malmö som vuxit upp i ett fosterhem. Visst, hon betraktas som en lovande poet, men diktsamlingar blir man inte fet av. Ibland känner Solveig det som om hon köper den fattiga Majkens gunst. Betalar för hennes unga kropp.Båda bär på tuffa personliga trauman. Majken lämnades som spädbarn bort av sin biologiska mamma, och hon blev mycket illa behandlad i fosterhemmet. Två gånger har hon försökt ta livet av sig. Solveig lider av ständiga mardrömmar efter sin tid som sjuksköterska under finska vinterkriget. I sin dagbok beskriver Majken dem som två sjuka som inte förmår ge varandra stöd.Det största problemet är ändå att de har så olika inställningar till sin gemensamma kärlek. Majken tycker inte att de behöver smussla med den. Men Solveig har alltför mycket att förlora. Om det kom ut att hon levde ihop med en kvinna på det sättet skulle hon riskera allt annat: släkten, firman, anseendet.Precis ett år efter det att Solveig fick syn på Majkens kontaktannons kommer uppgörelsen. Solveig vill avsluta förhållandet. De bråkar och Majken råkar drämma till Solveig. Arg och ledsen störtar Solveig ut från lägenheten och tar bilen till sitt sommarställe några mil norr om Stockholm. Där skjuter hon sig i huvudet.Solveig är borta. Förlorad. Och Majken kan inte ens visa sig på begravningen.Det som sedan händer ska komma att anta mytologiska dimensioner för Majken Johansson. Under flera decennier ska hon i anteckning efter anteckning förklara för sig själv hur hon lyckades ta sig ur det totala mörkret. Först försöker hon nå Solveigs själ via spiritistiska seanser. Dessa försök nämner hon inte med ett ord i tryckta texter eller offentliga samtal. Sedan testar hon olika kristna samfund. Det är hon också ganska tyst om i efterhand. Men resten av berättelsen sprider hon så ofta hon kan: till slut finner hon Frälsningsarméns Gud. Via botbänkens hallelujah-rop når hon sin älskade. S och Gud blir nästan samma sak.Resten av sitt liv längtar Majken. Diktsamlingarna bär vittnesmål om denna långvariga passiva kamp. Det händer att Solveig uppenbarar sig, påminner om vad som väntar på andra sidan. ”I Allhelgonatid / kom min S”, avslöjar hon i en dikt. I en annan skriver hon: ”Själva julaftonsnatten / återkom du. Kyssande / mitt vänstra bröst.”Så blir Majken Johanssons livs kärlek en del av den svenska kulturhistorien. Och sedan 2015 är alltså S inte längre en gåta, utan Solveig kan träda fram som den hon är.Paul Tenngart är litteraturvetare. 2016 gav han ut boken ”Livsvittnet Majken Johansson”. Musiken som hörs i slutet är just den låt som omnämns i essän: Vicky Leandros Eurovision-vinnare ”Après toi” från 1972.

Oktober har sat sig stædigt fast. Karin Krog holder håbet oppe, Hildur Guðnadóttir favner mørket, Ars Nova Copenhagen ser mod lyset og Ann-Helen Moen synger Solveigs sang. Vært: Minna Grooss.

Denne uka har jeg besøk av hele Norges Solveig Kloppen! Solveig har to tenåringer hjemme, og vil helst ikke vite hva eller hvor mye de driver med. Hun har også vært gjennom en spontanabort og ble sjokkert over at hun måtte sitte på venterommet sammen med høygravide damer helt alene. Vi snakker litt om Solveigs "noe uten om det vanlige" oppvekst og hva hun har/ikke har tatt med seg inn i sin rolle som mamma. I Solveig sin egen podcast "Min barneoppdragelse" snakker hun masse om nettopp det.. barneoppdragelse, så her fikk jeg mange gode råd. Må også skyte inn at Solveig jo er nysgjerrig og flink til stille spørsmål.. så det ble mye meg i denne episoden - kanskje det man får igjen for, når man plutselig sitter med en av Norges beste programledere foran seg! Sjekk ut @noraangeltveit på instagramØnsker du å samarbeide med denne podcasten? Ta kontakt med hei@simpltalent.noDenne podcasten er produsert av @simpl.talent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

I säsongsavslutningen snackar Solveig Voyce och Markus Strömberg igenom spelarna som stack ut, årets bästa FBK-minnen och vilka som kommer ta störst kliv till hösten. Dessutom: Markus viktresa - och Solveigs läskigt fotografiska minne från Skellefteå.

Vi minns Färjestads krigarinsats i Scandinavium, ger vår dom i Björklundgate och vänder blicken mot det stekheta sjunde kvartsfinalmötet. Dessutom - Strömbergs löfte och Solveigs oetiska räkor.

Med mer enn 40 år i bransjen har Solveig vært borti det meste innen akvakultur, og er nok kjent for de fleste. Fra den spede starten og fram til idag har det vært ulike utfordringer å bryne seg på, og vi er fortsatt ikke i mål. Med fiskehelse og velferd i fokus har Solveig hele tiden jobbet for at fisken skal produseres på en måte som i størst mulig grad tar vare på fiskens behov. Da må biologien alltid tas med i regnestykket. Vi skal få høre om hennes valg av karriere og første jobb, introduksjon (og ikke minst bruk) av nye vaksiner og sammenligne tidligere utfordringer med dagens. Sist, men absolutt ikke minst, skal vi ta en prat om Solveigs hjertesak, nemlig fiskevelferd.

Kvinnen er hjemlandet | Podcast Nama Jafari: Jeg vokser opp med dype sår Når ordene i hjertet mitt blir til blod Da de vakre barna ble malt fra den råtnende paradis Når stjerner, en etter en, nådde jorden fra de gamle togene Når den sakte vinden, fikk kroppen til uskyldige mennesker til å skjelve i de iskalde rommene   Jeg vokser opp med dype sår Jeg hører stemmen til døde engler på skuldrene mine                 lyden av kuler som trenger inn i huden min                 lyden av min egen riving i morgengryets spenning                 lyden av bløtlegging i mørke, i frelse, i gatene som ikke når drømmene mine   Jeg vokser opp med dype sår Hey, ville eiker i eksil! Hey, sorgtimer i ensomhetens landsby! Hey, grå stillhet på den forlatte trappen! Hey, ånder av drepte mennesker i den melodiske tonen   Jeg vokser opp med dype sår med brødrene mine på de forringede åsene, da kjevene deres ble brukket med søstrene mine som parer seg med sorg og raseri   Jeg vokser opp med dype sår. ……………………..

 | Samtale | La meg dyppe hendene mine i din dype søvn. Oslo omfavnet kulden og jeg var i et rom med en vase full av valmueblomster, og maleriet ”hvetemarken med kråker” på veggen. Etter en uferdig samleie ble det skapt en ny form i meg, som var basert på å representere ekstreme følelser, opprør mot undertrykkere og individuell ensomhet. Jeg tok på meg virtual reality-headsettet og laget denne podcasten. Min gjest er komponist, musikkprodusent og musiker. Hun lager filmmusikk, elektronisk musikk og fusjonsmusikk. Min gjest er Solveig Søbø. Solveigs musikk har en veldig kreativ atmosfære. ……………………..
 Podcast Nr: 35
 Kvinnen er hjemlandet
 Forfatter og Regi: Nama Jafari
 Gjest: Solveig Søbø
 Stemmen i lydmiks: Malin Rojahn Olafsen
 Cover design: Nama Jafari
 Mix and adjusting the sound: Nama Jafari
 Oversettelse: Poopak Jamshidi, Lise Eriksen Merethe
 Støttet av Kulturrådet 
……………………..

Är Thomas Mitell rätt man för FBK? Hur ska FBK klara sig utan OS-trion? Vad har nakenhet att göra med FBK:s försvarsspel? Solveig Voyce och Markus Strömberg tar klivet ur covidkarantänen - äntligen nytt avsnitt!

Det er ikke bare lett for Karoline å beskrive følelsen hun fikk da læreren satte på klassisk musikk i klasserommet på barneskolen. At det var et lyspunkt i en rar periode er det ingen tvil om, og nå vil hun gi det samme til sine egne elever. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Hammarbysupporten Joacims mamma Solveig tappar bort julklappen han fick av pappa bryter han kontakten med henne. En natt ringer polisen och mamma är död. Joacim Carlssons signerade Hammarbytröja, som han fått av pappa, försvinner från mamma Solveigs lägenhet. I deras sista samtal säger han att han inte kommer gå på hennes begravning om hon dör. "Hammarby har räddat mitt liv" Reportern Ivan Solander har följt Joacims sökande efter tröjan, och på vad som egentligen hände när han växte upp med två heroinmissbrukande föräldrar. Ett program av: Ivan Solander Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams Dokumentären behandlar ämnen som psykisk ohälsa, missbruk och självmord. Här under listar vi tre organisationer där du kan få hjälp om du mår dåligt.  Självmordslinjen - Mind för psykisk hälsa Telefon: 90101 Chatt: chat.mind.se Mejl: info@mind.se De har öppet dygnet runt, varje dag. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112. SPES - Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd SPES telefonjour: 020 18 18 00, alla dagar 19.00 22.00 Erbjuder även samtalsträffar, mm. Mer info på spes.se 1177 - Vårdguiden Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning.  Telefon: 1177 Webb: www.1177.se

Den alternative undergrunnsartisten Pysj ønsker å utvide både sin egen og andres musikkhorisont med sitt nye radioprogram. «Solveigs speisa musikk» er et musikkprogram mer i utkanten av musikkjournalistikk enn det aller meste. Foto: Linnea Syversen

Im heutigen Podcastinterview spreche ich mit Solveig Erlat, Berufungs- und Lifecoach für Kreative und Hochsensible, über ihre Arbeit, in der sie Menschen hilft ihre sinnvolle Berufung, ihren Purpose zu finden. Solveig hat durch ihre eigene Erfahrung gelernt, wie wichtig und wirkungsvoll Gruppencoachings sind. Ein zentraler Aspekt ihrer Arbeit beruht auf der Lehre von Ikigai, die japanische Lehre von einem sinnvollen, erfüllten Leben. Dies lässt sie in ihre Workshops mit einfließen und legt Wert darauf, verschiedene Elemente in ihre Coachings mit einzubetten, wie z.B. Yoga, Meditation, Visionsreisen oder auch Hypnose. Solveig berichtet, wie wichtig es ist, dass wir uns über eigene Werte und Ziele bewusst werden und gibt viele Tipps und Impulse, seine Ziele richtig einzuschätzen und zu setzen. Sie gibt zudem einen Einblick in ihr Leben und wie sie selbst ihre eigene Berufung gefunden hat. Ein wirklich tolles, ehrliches Interview mit einer starken Frau. Erfahre in dieser Folge: - Solveigs Weg zu ihrer Berufung - Wie Solveigs Coachings zur Berufs- und Visionsfindung ablaufen - Warum es wichtig ist, nicht nur auf den Verstand sondern auch seine Intuition und sein Unterbewusstsein zu hören - Wie wir mit mehr Leichtigkeit unsere Ziele setzen und erreichen - Wie uns das Atmen in stressigen Situationen helfen kann Shownotes von Solveig: Solveigs Website: https://solveigerlat.de/ Solveigs Workshop Aufwachen und Lachen: https://solveigerlat.de/aufwachen-lachen-warteliste/ Solveigs 7-tägiger Meditationskurs: https://solveigerlat.de/kostenloser-meditationskurs/ Solveigs Hypnose zur Stärkung des Selbstbewusstseins & der Selbstliebe: https://solveigerlat.de/hypnose-selbstbewusstsein-2/ Solveigs Werte-Kompass: https://solveigerlat.de/werte-kompass/ Shownotes VAW VA Durchstarter Kurs: https://www.virtual-assistant-women.de/onlinekurs/ Virtual Assistant Women Camp: https://www.virtual-assistant-women.de/virtual-assistant-women-camp/

Meeslepende roman over een machtige familie, een prachtig Zweeds landgoed en een vrouw die een hartverscheurende keuze moet maken tussen liefde en plichtUitgegeven door BoekerijSpreker(s): Marjolein Algera

Solveigs farmor Else var gift med farfar Karl Marius til døden dem skilte. De nåede at holde diamantbryllup (60 år). Hvordan holder man sammen i så mange år- og holder kærligheden ved lige? Og hvilke hemmeligheder gemte farmor fra farfar? Få farmors tips til et langt og lykkeligt ægteskab. Musik: Daniel Vognstrup Find os på instagram

Hvordan hænger bæredygtighed og bryllupsfester sammen? Og hvordan kan man gøre sit bryllup bæredygtigt - eller bare dele af det? Hvad er fordelen ved mere bæredygtige løsninger? Skal Lotte have nyt undertøj eller er det en af de steder hun prøver at være bæredygtig? Og var den papirpynt-glade-Solveigs-bryllup bæredygtigt? Lyt med når vi deler ud af alle de  bæredygtige tips vi har fået fra jer skønne lyttere.

Velkommen til Podkurs i motiverende intervju, produsert av Helsedirektoratet! Gjennom 4 episoder vil Herman Egenberg og Solveig Høegh-Krohn lære deg metoden. I den fjerde og siste episoden snakker Herman med Michelle, som vil begynne å trene. Vi får også høre følgende:Hvordan legge en god plan med pasienten?Hvorfor det er viktig å "ligge et hestehode bak"?Solveigs beste tips: Hva er det helsepersonell synes er utfordrende når de skal bruke motiverende intervju?Hermans siste MI-samtale. Har han lært noe?Michelle vil begynne å treneTilbakemeldingerHvorfor er fastleger i en perfekt posisjon til å bruke motiverende intervju?Ønsker du kurs i MI? Ta kontakt med KORUS i din region. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Solveig Kloppen er på besøk! Det er også Henrik Asheim som forteller om at Norge skal selge oljefondet ut av olje! Vi har Mårraquiz, Solveigs lokalnyheter, bursdagsspill og en rekke andre nyheter fra ditt og mitt liv! Dette er det beste fra Morgen på Radio1 med Ken Wasenius-Nilsen og Niklas Baarli. KOS DEG!

En outtröttlig lust att studera och förmedla Martinus analyser - det kännetecknar Solveig Langkilde och Sören Grind, som har ägnat hela sina vuxna liv åt denna uppgift. Många människor har fördjupat sig i Martinus världsbild genom deras kurser på Solsökehem i Dalarna eller i Martinus Center Klint i Danmark, bland annat. I detta avsnitt får vi höra dem berätta om hur det hela började, hur arbetet på Solsökehem och i Klint har utvecklats genom åren, och hur deras visioner för framtiden ser ut. Bland mycket annat får vi också inblickar i hur Solveigs och Sörens mångåriga fördjupning i de kosmologiska analyserna samtidigt har inneburit en utvecklingsprocess som leder till en ständigt ökad självkännedom och en ökad förståelse av omvärlden. Sörens andra bok, Livet en fråga om kärlek - om mänsklig utveckling i ett reinkarnationsperspektiv, som omnämns i programmet, kom ut i mitten av november 2016 och kan köpas på varldsbild.se, i bokhandeln och på internetbokhandlarna. 

Kjell Walfridsson i Nås i Dalarna återkommer med en betraktelse, en blandning av poesi och själbekännelse där han öppnar sitt innersta för oss. - Rädslan har varit påtaglig i mitt liv. - Men successivt insåg jag att jag var tvungen att släcka rädslans strålkastare och tända det ljus som skulle ge mig mod att följa min övertygelse. Förvandlingen ligger i rörelsen ,kommer Kjell fram till och summerar: Nu har jag har tvättat alla mina ord och hängt dem på tork, på ett oändligt klädstreck. Ord och fraser som jag lånat har jag tacksamt lämnat tillbaka till långivarna. Som den sprödaste ton på gitarren som får instrumentet och själen att vibrera av igenkännandets närhet och förståelse Så vill jag att Mina ord skall vara --- Barbara Bonney sjunger ett stycke av "Solveigs sang" av Grieg.

Fredag den 5 mars kl. 11.03 och söndag 7.3. kl. 19.03. Inte alla femåringar har en mormor som gått på samma förskola. Men det har Julia Frödin. Julia går på Gröndalsgårdens förskola, som öppnade 1942. Samma år började hennes mormor, Solveig Isaksson, som fyraåring på det som då kallades för barnstuga. Sedan dess har hela Solveigs liv kretsat kring Gröndalsgården. På 1950-talet fick hon jobb som servitris på ungdomsgården där och träffade sin man som var föreståndare. Under 1960-talet gick hennes tre barn på Gröndalsgårdens "lekis". Då fanns även barnbibliotek och barnavårdscentral i huset. På 1970-talet började Solveig jobba på det som då kallades för "dagis". Och på 1990-talet var det dags för barnbarnen att skolas in på förskolan. Idag är Solveig pensionär, men kontakten med Gröndalsgården finns kvar. Genom sitt fönster, ett stenkast därifrån, kan hon se Julia leka ute på gården. Följ med Solveig, dottern Eva och barnbarnet Julia på en resa genom Gröndalsgårdens historia. Hur har barnomsorgen och föräldrarollen förändrats under åren som gått? Reporter Sofia Klemming Nordenskiöld Lästips: Förskola för de allra minsta - på gott och ont av Magnus Kihlbom, Birgitta Lidholt och Gunilla Niss. Carlssons. ____________________________________________________________________ Massor av lyssnarminnen och synpunkter har kommit till vår e-postlåda! barnen@sr.se Tack! Här kan du läsa inläggen! Du kan dessutom kommentera det du läst längst ner på sidan. Vad är det för skillnad på daghem och förskola? Jag utbildade mig till förskollärare 1972. Vi hade precis fått Barnstugeutredningen som skrev fram ett annat daghem än den barnkrubba/lekskola/barndaghem som hade funnits fram till dess. Som nyutexaminerad förskollärare tyckte jag att det var stor skillnad på det som funnit förr och det som nu växte fram. När jag började arbeta på min första arbetsplats (1972) så fick föräldrarna lämna barnen i dörren. Den enda gången de kom in i daghemmet var en gång i månaden då de skulle gå in på kontoret till daghemsföreståndaren och betala månadsavgiften. Det var en plats där vi lärde barn om demokrati och delaktighet. En plats där barnen lärde sig att bli goda kamrater och där vi tog in hela familjen och bjöd in dem i daghemmet. Barnens skulle få förverkliga sig själva och vår uppgift var att planera och organisera för en bra och livgivande uppväxtmiljö. Vi skulle ”återskapa” det goda hemmet. Att lära känna sig själv och vem man var, var det centrala. Denna ”goda” verksamhet skulle naturligtvis kunna erbjudas till alla barn och under 1975-85 genomförde alla kommuner en utbyggnad av daghemmen så de omfattade i princip alla som önskade en plats i daghemmet. 1998 var det dags att ta nästa kliv. Kunskapen om barn och deras lärande hade också under denna period vuxit. Forskningen inom förskoleområdet hade förflyttats från det psykologiska perspektivet till det didaktiska och pedagogiska. Förskolan får sin första läroplan och verksamheten förs över från socialdepartementet till utbildningsdepartementet och får Skolverket som tillsynsmyndighet. Som förskollärare kan jag med hjälp av den nya forskningen börja se ett annat barn, ”det kompetenta barnet” och börja förstå och ana den potential som varje individ (barn) bär på vad gäller lärandet. Förskolan som den nya verksamheten heter får också ett annat uppdrag i om med läroplanen. I förskolan är inte de sociala processerna huvudsaken, även om de är fortfarande viktiga, utan barns lärande.  Detta erbjudande om kunskap erbjuds nu alla barn från och med 1 års ålder även om det inte är lagstadgad. Varför skulle vi undanhålla detta från barnen? I detta perspektiv har förskolan inget med familjepolitiken att göra utan är endast en utbildningspolitisk fråga. Den (post-) moderna barndomen. Det moderna samhället, 2000-talet, kräver en annan typ av utbildningsväsen. 2000-talet kräver också något annan av familjerna, som dock fortfarande har och ska ha huvudansvaret för fostran av barnen. Ett barn behöver BÅDE förskola, familj och samhället. Dagens samhälle är mycket komplex, barn möter idag en mångfald av information, signaler, symboler ljud och miljöer som talar till barn. Den globaliserade värld som dagens barn växer upp i är ett annat samhälle än det då daghemmen växte fram. Barn behöver för sin egen skull förskola för att få hjälp att tillsammans med sina kamrater och lärare i en ”gemensamhetslärande” påbörja resan att försöka förstå denna komplexa värld. Vänliga hälsningar Inger Rindsjö _______________________________________________________________________ Apropå att ettåringar inte kan vara frustrerade över att gå hemma och dra med morsan - visst är det lustigt att det alltid är just de föräldrar som tycker att mamman ska vara hemma med sina barn som inte litar på att andra mammor bäst kan bedöma vad deras barn behöver. Enligt alla undersökningar mår barn bättre av att vara på dagis än att sitta hemma med mamma, men detta faktum är inte så populärt bland wannabee-hemmafruar. Joar Lindquist Kommentar  till Joar som tror att alla undersökningar visar att barnen mår bäst på dagis: Vilka undersökningar avses? Jag har tydligen missat dem. Jag har själv läst undersökningar som säger att små barn under tre år inte mår bra av att vara på dagis. Dessutom har jag vid samtal med flera läkare fått veta att det är "ren galenskap" att låta barn under 2 år börja på förskola eftersom deras immunförsvar är så dåligt. Det här gör att barnen blir sjuka hela tiden. Personligen anser jag att den som inte kan tänka sig att vara hemma med sina barn i minst 2 år inte behöver avla alls. Mamma Jessica ____________________________________________________________________________ Hej Barnen-redaktionen. Jag tycker att det skulle vara intressant med ett program om vem som egentligen bäst vet vad som är barnets bästa. Just nu pågår ett fall i Luleå där socialnämnden vill placera två små barn i en främmande familj tvärtemot hela nätverkets önskan om att barnen skall få växa upp tillsammans med sin halvbror i en familj de redan känner. Det vore spännande att diskutera vem som egentligen vet bäst vad som är bra för små barn och på vilka grunder man kan besluta att ett givet familjehem är rätt eller inte. Hoppas att ni också tycker så! Hälsningar Lovise Haj Brade ___________________________________________________________________________________  Hejsan! Jag och min man har sju barn som är mellan 1-18 år gamla. För oss har förskolan alltid varit ett andrahandsalternativ. Vi som föräldrar är självklart de personer som är bäst lämpade att ta hand om våra barn. Visst har vi intressanta jobb, jag är journalist och min man är musiklärare, men jobbet att vara förälder är mycket roligare och viktigare.  När våra äldsta barn var små gick de ganska mycket på förskola men ju fler barn vi har fått desto mer har vi valt bort dagis. Just nu är jag hemmafru på heltid, något som anses mycket provokativt. En kvinna som valt att vara hemma är ett större samhällshot än Al-qaida:))! Just nu går vår fem-årige son på 15 timmars förskola(det blir oftast mycket kortare tid).  Treåringen och ettåringen är hemma på heltid. Det är tråkigt att se att dagens föräldrar inte tror att de är kapabla att fostra sin barn själva. Många verkar tro att förskolan behövs för att barnet ska må bra. Och om man nu känner att det inte går att vara borta från jobbet under barnens första år.. tja, skaffa inga barn. Alla måste inte föröka sig. Ibland känns det som om dagens ungar bara är en inrednings detalj. En ny bokhyllan Billy som du har för att visa upp. Dessutom kan jag se att såväl förskola som fritids har blivit sämre under åren. Större barngrupper gör att det handlar mer om förvaring än om pedagogisk utveckling. Lyckligtvis går vår fem-åring på ett bra föräldrakooperativ med hög personaltäthet. Men att lämna bort barn under tre år?! Aldrig! Vem av oss skulle spara pengar för att köpa en ny sportbil och sen låta någon annan köra den? Men, våra barn, de personer vi älskar allra mest, lämnar vi gladeligen ifrån oss... Men det här får man ju knappast säga högt i dag. Särskilt inte som kvinna.Tack för ett bra program. Bästa hälsningar Jessica Fritzson. _______________________________________________________________________________ Åh, jag gick också på Gröndals lekis! Måste ha varit 1965. Jag stod timme ut och timme in vid ett fönster och vinkade till alla bussar, i förhoppning om att mamma skulle vara med på en av dem, så jag fick en dagmamma istället... Elisabeth Redling ______________________________________________________________________ Hej! Hörde programmet om barnen o förskolan. Jag är lärare i förskolan och har arbetat inom förskolan i över 35 år och tycker att förskolan inom vissa områden absolut har förbättrats. Synen på barn, barns kompetenser och vad barnen skall få vara med om tillsammans med kamraterna på förskolan har absolut både förändrats och förbättrats till det bättre som jag ser det. Jag vill inte på något sätt fördöma eller döma ut den verksamhet som varit i förskolan från 50-talet ochfram till i dag, men varje "tid" präglas och får följder i den verksamhet som ordnas för barnen utifrån den barnsyn som råder. Mindre omsorg och mer tro på att barn både kan och vill lära sig saker både då det gäller att sköta saker kring sin egen person men också att de är fullt kapabla att vara med och bestämma och påverka sin egen verksamhet, att vi ser olikhet som en tillgång och att barn lär i interaktion med varandra. Min uppgift som lärare är att i förskolan verka för en demokratiserings och lärande process. Något som bekymrar mig och som också togs upp i programmet är däremot synen på de allra yngsta barnen i förskolan. Här kan jag oroa mig för alltför stora barngrupper, barnen är fortfarande så unga att de har ett stort behov av omsorg som jag kan se att det ibland blir svårt att tillgodose. Däremot ser jag också att de har utbyte av sina kamrater men kanske inte i den omfattning och så många timmar om dagen som en del av våra yngsta barn har på förskolan.  De yngsta får allt längre dagar och föräldrar tycks ha en uppfattning ibland att de själva inte nästan kan vara hemma en dag med en 1.5 åring utan att de "missar" något viktigt på förskolan. Föräldrarna är för en ettåring oerhört viktiga men här har blivit en obalans, en lagom lång dag för en ett-åring är som jag ser det helt OK men barnen behöver också sina föräldrar och lugn o ro, vilket betyder att man som småbarnsföräldrar kanske kan dela upp arbetsdagen dagen så att barnen går mellan 9-15 och fortfarande får några vakna o pigga timmar tillsammans med en förälder efter förskoledagens slut. Tack för ett bra program detta är viktiga saker att lyfta fram och diskutera både för föräldrar, förskolepedagoger och för politiker/ekonomer som fördelar de resurser som vi i förskolan får förhålla oss till och som påverkar gruppernas storlek och personaltäthet inte minst för de yngsta barnen på förskolan. Med vänlig hälsning Kristina Hansson _______________________________________________________________________ Hej, apropå programmet om dagis och hur det har förändrats. Jag blir så trött på detta eviga gnäll på dagis och stressade föräldrar som "inte vill" ta hand om sina barn. De allra flesta dagis är bra, pedagogiska, omhändertagande och en social skolning för barnen. Mina barn har alltid älskat att gå till dagis och saknat det så fort de varit hemma och sjuka. De gånger jag hämtar tidigare vill de stanna kvar. I programmet klagar mamman över att föräldrar sätter sina barn på dagis pga egen frustration och egoism. Man kan faktiskt vända på begreppet och säga att många har barnen hemma för att de själva vill vara hemma! Det är inte alls säkert att det är bäst för barnen. Jag växte upp på ett lantbruk där bägge föräldrarna jobbade hemifrån. Alltså "slapp" jag dagis, vilket gjorde att jag hade svårt att anpassa mig till barngrupper senare. Och inte hade jag mer tid med mina föräldrar, de var ständigt upptagna med sina jobb. Så sluta  upp med att ge föräldrar dåligt samvete för att de gör det som passar bäst för deras familjer. Eller tycker ni att hemmafrun ska återkomma? De flesta män tar ju fortfarande ut betydligt mindre föräldradagar än mammorna. Nancy B ______________________________________________________________________________ Hej! Jag försöker alltid lyssna på Barnen i P1. I dag handlade det bland annat om hur ett daghem kunde vara på 40-talet. Då mindes jag min Storbarnkammare i ett kollektivhus i Stockholm; Alviksgården. Jag föddes i Stockholm 1942. Mina föräldrar ställde sig då i kö för att få bostad i Alviksgården, ett nytt kollektivhus i Alvik. Vi flyttade in när jag var ett halvår och bodde där i fyra år. I huset bodde mest barnfamiljer. Där kunde barnen tas om hand i en Storbarnkammare, som det hette. Stordrift, renlighet och vetenskaplighet var liksom honnörsorden. Fröknarna i Storbarnkammaren hade uniform och var många. Min pappa studerade och min mamma försörjde familjen som sjuksköterska. ( Hur hade dom råd att bo i kollektivhus undrar jag? Själva sa dom alltid att avgifterna var låga till en början. Trots all service. Den personalen kan inte ha haft bra betalt) Jag var i Storbarnkammaren hela dagarna och ibland på nätterna. Vi bodde i en tvårumslägenhet med ett litet, litet kök. Kollektivhuset hade inte någon matsal men ett storkök och man kunde få middag uppskickad i en matlåda på kvällen. Städning och tvätt kunde man också få hjälp med i kollektivhuset. Vad minns jag från storbarnkammaren? Hur vi stod på rad för att tvätta händerna före maten, hur vi satt på rad på pottorna, hur vi sov middag utomhus. På rad. Goda minnen har jag av att fröknarna var snälla och att det bästa jag visste var att få sova över i storbarnkammaren för då var jag ofta ensam med en fröken som läste saga och hade mycket tid. Hemska minnen var när jag på eftermiddagen var trött och ville hem och mamma kom cyklande med matkassar FÖRBI mig där jag stod innanför staketet och väntade. Hon vill först gå upp med kassarna men jag trodde alltid att hon hade glömt mig. När kollektivhusen byggdes var det gott om bostäder i Stockholm. Tanken var att när man inte behövde kollektivhusets service längre skulle man flytta vidare och nya barnfamiljer skulle kunna flytta in. Men det blev bostadsbrist och stagnation på bostadsmarknaden. Folk bodde kvar sedan barnen vuxit upp. Service med städning, tvätt och mat försvann från Alviksgården och Storbarnkammaren fick brist på barn. I stället gjordes det om till ett kommunalt daghem och det finns kvar som sådant än i dag. Jag har varit där nyligen, huset ser likadant ut och jag kände igen mig bland bergknallarna och tallarna på lekplatsen. En liten flicka kom ut från daghemmet med sin mamma när jag stod där och mindes. Flickan tittade nyfiket på mig och sa Vad gör du här? Jag ser på ditt dagis och tänker på att här gick jag själv när jag var liten, svarade jag. Då sa flickans mamma- imponerad: Jag visste att detta var ett av Stockholms äldsta dagis men att det var SÅ gammalt hade jag inte en aning om! Anna Bexell

Kanskje vil det gå både Vinter og Vår, Vielleicht werden Winter und Frühjahr vergehen, både Vinter og Vår, og neste Sommer med, og det hele År und der nächste Sommer gleich mit, und auch das ganze Jahr, og det hele År und auch das ganze Jahr, men engang vil du komme, det vet jeg visst, aber einmal wirst du kommen, das weiß ich gewiß, det ved jeg vist, das weiß ich gewiß, og jeg skal nok vente, for det lovte jeg sist, und ich werde auf dich warten, denn das versprach ich zuletzt, det lovte jeg sidst. Gud styrke deg, hvor du i Verden går Gott stärke dich, wo du auch bist in der Welt, i Verden går, wo du auch bist in der Welt, Gud glæde dig, hvis du for hans fotskammel står, Gott soll dir Freude bringen, wenn du vor seinen Thron trittst, for hans Fodskammel står. Her skal jeg vente til du kommer igjen, hier werde ich auf dich warten, bis du wieder kommst, du kommer igjen; og venter du histoppe, und wartest du hier oben im Himmel bei Gott, vi træffes der min Ven, werden wir uns treffen, mein Freund vi træffes der, min Ven! Bild : Theodor Kittelsen Lesung & Gesang: Elisa Demonkí