Podcasts about Upsala

As Eliza enjoys her fika in her new hometown, she crosses paths with a charming stranger—one who seems to know far more about her than she finds entirely comfortable. Meanwhile, the local theatre groups of Upsala seem to be busy creating unforgettable experiences...This is the third episode of the brand new tale: Man of River, A Lost Mountain Saga, starring Ellinor DiLorenzo and Sydney Amanuel. Support the pod, visit⁠⁠⁠⁠ patreon.com/lostmoutainpod⁠⁠⁠⁠Soundtrack: Nightmares by Zitronsound

And so at last we come to the conclusion of this dramatic, darkly romantic lycanthropic tale inspired by a Swedish follk tale from Upsala, but relocated here to the Isle of Arran. With the curse lifted from Tod and passed instead to Moira, Tod and Fiona seems set for the traditional happy ending. But things are set to be a little more complicated in this unsettling dramatic epilogue, which contains imagery some listeners might find disturbing.

Event information:https://www.facebook.com/events/549848017480797/?acontext=%7B%22event_action_history%22%3A[]%7DIn this conversation, Abbey speaks with Justin Yurecko, a member of the Upsala EMS, about his journey into emergency services, the importance of mental health advocacy, and the community's efforts to raise funds for a new emergency rig. They discuss the challenges faced by first responders, the significance of community engagement, and the upcoming open house event aimed at recruiting new members and raising awareness. Justin shares his personal experiences with mental health and the impact of trauma, emphasizing the need for open conversations about mental wellness, especially in rural communities.TakeawaysJustin is a welder and EMS member in Upsala.The Upsala EMS is hosting an open house to recruit new members.Mental health advocacy is a key focus for Justin.Community support is crucial for first responders.Fundraising efforts are underway for a new emergency rig.Justin emphasizes the importance of talking about mental health.The open house will feature breakfast and a raffle.Justin shares a personal story about a young girl he helped.Community events help bring people together in Upsala.It's important to normalize conversations about mental health. Host your own podcast with RSS.com: https://rss.com/?via=c026c9Save 20% with Riverside for podcast recording and editing: https://www.riverside.fm/?utm_campaign=campaign_5&utm_medium=affiliate&utm_source=rewardful&via=abbey-gravesExperiencing and exploring everything that makes small towns great. Abbey (The Small Town Tourist) sits down with people to share stories about the towns they live in, the cool services they provide, and more. Visit online at https://thesmalltowntourist.com/ and follow on Instagram https://www.instagram.com/thesmalltowntourist/

Jonas Tydén fostrades som tennisspelare på Ekerö Tennisklubb. Därefter tog han vägen via college före han började jobba i sin moderklubb på Ekerö. Efter det var han klubbchef i Smedslättens LTK i flera år och har nu samma roll i USIF.   I det här avsnittet pratar vi bland annat om: ·     Hur man skapar en bra klubbgemenskap och stämning i en klubb ·     Hur man jobbar med mer satsande tävlingsspelare utan att det blir gnäll bland övriga spelare ·     Det bästa med att jobba ihop med David Bengtsson ·     Om SALK var en samarbetsklubb eller konkurrent under åren i Smedslätten ·     Vuxentennisens roll i en klubb ·      Viljan att stå mer på banan men ändå ha en klubbschefroll ·     Varför Jonas tog många uppdrag för Tennis Stockholm under flera år.   Tack till alla partners: * Zenniz – The Smart Tennis Solution: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠ * BROTHY - http://www.originalbrothy.com. Kod "BASLINJEN10" för 10% rabatt och koden "BASLINJENBOOST" för ett 6-pack "The Deer" vid tecknande av prenumeration. * TennisXAnalysis: ⁠⁠http://www.tennisxanalysis.com⁠⁠ * House of Bontin – Smarta destinationen för tennis och padel: ⁠http://⁠⁠⁠⁠⁠www.houseofbontin.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠ (Använd koden ”Baslinjen” för 10% på hela sortimentet förutom på Slinger Bag eller redan nedsatta priser.) * Wilson Tennis Camp: http://⁠⁠www.tenniscamp.se/⁠⁠ Besök http://www.baslinjen.com för mer content om svensk tennis!

¿Por qué es importante la perspectiva histórica para entender la desigualdad en el México actual? ¿Cuál es el origen de las estructuras que, hoy por hoy, son creadoras de riqueza, o de pobreza?Diego Castañeda Garza es candidato a doctor en historia económica por la universidad de Upsala en Suecia. Es autor de los libros Pandenomics. Una introducción a la historia económica de las grandes pandemias y Desiguales. Una historia de las igualdad en México.

El 21 de octubre de 1982, el mundo literario en lengua española era notificado del otorgamiento del galardón literario más prestigioso del mundo al escritor colombiano, autor de `Cien años de soledad´. Aquel día, Lars Gyllensten, entonces secretario permanente y miembro de la Academia sueca, acudió puntual al anuncio del Premio Nobel de Literatura y leyó en voz alta el nombre de Gabriel García Márquez. Gabo fue reconocido por “sus novelas e historias cortas, en las que la fantasía y la realidad se combinan en un mundo rico de imaginación, reflejando la vida y los conflictos de un continente”. La reciente publicación de su sexta novela, `Crónica de una muerte anunciada´ (1981) parecía el impulso definitivo para alzarse con la preciada distinción. El 10 de diciembre de 1982 se celebró en Estocolmo la ceremonia de entrega del Nobel. García Márquez rompió el solemne protocolo de la gala y se presentó ataviado con un traje de lino blanco, un “liquiliqui”, traje típico de una región al norte de América del Sur denominada Los Llanos. El discurso que pronunció se tituló “La soledad de América Latina”, fue traducido a 8 idiomas y leído ante 400 invitados. En su alegato por la paz y la reivindicación de su tierra, alertó del desprecio hacia el continente sudamericano por parte de las potencias occidentales. “Frente a la opresión, el saqueo y el abandono, nuestra respuesta es la vida”, dijo entre rotundas aseveraciones. Habló de la realidad política de América Latina: "Ha habido 5 guerras y 17 golpes de Estado, y surgió un dictador luciferino (Efraín Ríos Montt, el dictador de Guatemala) que, en nombre de Dios, lleva a cabo el primer etnocidio de América Latina en nuestro tiempo", dijo: Y agregó: "Los desaparecidos por motivos de represión son casi 120.000, que es como si hoy no se supiera dónde están todos los habitantes de Upsala". Luego llegó la referencia a la dictadura argentina: "Numerosas mujeres arrestadas encintan dieron a luz en cárceles argentinas, pero aún se ignora el paradero y la identidad de sus hijos, que fueron dados en adopción clandestina o internados en orfanatos por las autoridades militares", denunció García Márquez. Fallecido el 17 de abril de 2014, el escritor colombiano fue el cuarto latinoamericano en recibir el Nobel tras Gabriela Mistral, Miguel Ángel Asturias y Pablo Neruda. Recordamos esta fecha a partir de un informe especial elaborado por el Área de Contenidos y conservado en el Archivo Histórico de Radio Nacional. Edición: Fabián Panizzi

Viajamos al medievo de la mano de Upsala, una original formación musical que adapta músicas históricas de diversa índole para dar shows a pie de calle. Son, por ejemplo, una de esas formaciones de músicos atrezados que animan las calles de nuestro Mercado Cervantino. No os imagináis la cantidad de curiosidades que nos contaron sobre sus aventuras en los diferentes mercados medievales y las dificultades que entraña el tocar en movimiento por la calle. Además, nos tocaron una canción en directo que nos trasladó al siglo XIII. Os dejamos el tracklist del programa 04x15 de la Furgo: 00:53 >> Red Hot Chilli Pippers - "Everybody Dance Now" 03:24 >> The Rumjacks - "One for the Road" 06:46 >> Luar Na Lubre - "Romeiro Ao Lonxe" 11:25 >> Vagalume - "Neto Trindade" 16:40 >> Carolina Durante en KEXP 22:37 >> Soziedad Alkoholika - "Cuando nada vale nada" 26:14 >> Sandré - "Millones" 32:55 >> Kamikaze Helmets - "Brother" 36:50 >> Entrevista a Upsala 54:36 >> Upsala en directo - "Laude novela sia cantata" 1:16:03 >> Upsala - "La Mourisque" 1:33:15 >> Oysterband - "20th of April

Our group ventures to Upsala, but the storm catches them first. They manage to make it to a local establishment to get out of the weather but find that it is no mere inn. Welcome to Vaesen! Austin: GM Amy: Sylvi Brock – Hunter Emily: Astra Johansson – Writer Spencer: Torsten – Servant Lucas: Hvitr Hrafn – Occultist Want to leave a comment? -Email therancorsbrothel@gmail.com.  -Follow us on Twitter @Rancors_Brothel

Sakine Madon, politisk chefredaktör på Upsala nya tidning, har ingenting emot att benämnas yttrandefrihetsfundamentalist. Nu kommer hon med boken Inget är heligt och drar en lans för ett Sverige med så lite begränsningar av yttrandefriheten som möjligt. – Utan rätten att kränka har vi ingen fri debatt, då har vi ingen yttrandefrihet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sakine Madon, politisk chefredaktör på Upsala nya tidning, har ingenting emot att benämnas yttrandefrihetsfundamentalist. Nu kommer hon med boken Inget är heligt, och drar en lans för ett Sverige med så lite begränsningar av yttrandefriheten som möjligt. – Utan rätten att kränka har vi ingen fri debatt, då har vi ingen yttrandefrihet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jay Baggenstoss stops by and talks about what it is like being a Fireman of the Upsala Fire Dept. Jay also goes into the training of being a fireman, how he got involved, what 9/11 did for him as a person and as a fireman, and talks about the passing of a fellow fireman on the Upsala Fire Dept.

Mat breaks down what it is like being a theater performer. Lisa Hansen joins the shows and talks all things regarding performing on a theater level. From Dinner Theater shows to Musicals, Lisa has been through them all. Being a 10+ year actress, she talks about the creation of the Upsala Upstage players, what to do to stay in character when something funny happens on stage, and the start of Upstage Players Jr. Please like and subscribe to the show!

Syndikatet spelar mysteriet Sången om den fallande stjärnan till Nordiska väsen. I de två första avsnitten fick vi lära känna de fyra rollpersonerna Frithiof, Samuel, Ludwig och Hanok, och bevittna deras första möte med Oleana Elfeklint från det mytomspunna Sällskapet. I det tredje avsnittet har en tid passerat sedan senast och rollpersonerna har blivit kallade till Upsala av Oleana. Kan det vara så att hon har ett första uppdrag åt dem, i Sällskapets tjänst? Nordiska väsen ges ut av Fria Ligan och mysteriet Sången om den fallande stjärnan är skrivet av Kiku Pukk Härenstam. Spelledare: Adam Yngvesson Frithiof Dunder: Simon Karlsson Samuel Brandell: Martin Sellgren Ludwig von Kaiserling: Eric Herlin Hanok Dryselius: Daniel Skaljac Palm

Today we celebrate a Swedish botanist and professor, a Scottish minister, and naturalist, and a British botanist. We hear an excerpt about September's changing colors. We Grow That Garden Library™ with a book about the language of plants - what they are saying to us if we only knew how to listen. And then we'll wrap things up with an American writer and her description of the end of summer.   Subscribe Apple | Google | Spotify | Stitcher | iHeart To listen to the show while you're at home, just ask Alexa or Google to “Play the latest episode of The Daily Gardener Podcast.” And she will. It's just that easy.   The Daily Gardener Friday Newsletter Sign up for the FREE Friday Newsletter featuring: A personal update from me Garden-related items for your calendar The Grow That Garden Library™ featured books for the week Gardener gift ideas Garden-inspired recipes Exclusive updates regarding the show Plus, each week, one lucky subscriber wins a book from the Grow That Garden Library™ bookshelf.   Gardener Greetings Send your garden pics, stories, birthday wishes, and so forth to Jennifer@theDailyGardener.org   Curated News E Is For Evergreen | Boyles & Wyer | John Wyer   Facebook Group If you'd like to check out my curated news articles and original blog posts for yourself, you're in luck. I share all of it with the Listener Community in the Free Facebook Group - The Daily Gardener Community. So, there's no need to take notes or search for links. The next time you're on Facebook, search for Daily Gardener Community where you'd search for a friend... and request to join. I'd love to meet you in the group.   Important Events September 17, 1702  Death of Olaus Rudbeck, Swedish botanist. Four months before he died, a fire destroyed much of Upsala. At 72, he helped lead the effort to save the building where he taught even after learning that the fire had destroyed his home along with his personal collections and writings. Thanks to Olaus, the university library was saved. After the fire, he drew up plans to rebuild the city. (The plans were carried out without him.) Twenty-nine years after his death, Carl Linnaeus named the Rudbeckia, or Black-Eyed Susan, after him. Linnaeus wrote, So long as the earth shall survive and as each spring shall see it covered with flowers, the Rudbeckia will preserve your glorious name.   September 17, 1833  Birth of Hugh Macmillan, Scottish minister, and naturalist. In The Ministry of Nature, (1871), he wrote, Nature looks dead in winter because her life is gathered into her heart. She withers the plant down to the root [so] that she may grow it up again, fairer and stronger. She calls her family together within her inmost home to prepare them for being scattered abroad upon the face of the earth.   September 17, 1910  Birth of Patrick Millington Synge, British botanist, writer, and plant hunter. He served as chief editor for the Royal Horticultural Society. In 1934, he joined the British Museums expedition to the Ruwenzori range in Kenya and Uganda, which inspired his book The Mountains of the Moon - a nod to Herodotus's name for the area. The equatorial mountain lakes were home to six-foot-tall impatiens, 30-foot-tall lobelia, and thick, tree-like heather. The experience was otherworldly and his writing is romantic and lyrical. He wrote, Slowly we glide out through a long lane of water cut through the papyrus thicket into Lake Kyoga, where blue water lilies cover the surface with a far-stretching shimmer of blue and green... Vita Sackville-West loved his book, writing, Readers of Mr. Patrick Synge's enthralling book... will remember his photographs of this alarming plant (groundsel).  Patrick is remembered in the daffodil Narcissus hispanicus ex 'Patrick Synge' and in the exotic-flowering favorite Abutilon 'Patrick Synge'.   Unearthed Words And finally, it seemed autumn had realized it was September. The last lingering days of summer had been pushed off stage and in the hidden garden long shadows stretched towards winter. The ground was littered with spent leaves, orange, and pale green, and chestnuts on spiky coats sat proudly on the fingertips of cold branches.” ― Kate Morton, The Forgotten Garden   Grow That Garden Library Thus Spoke the Plant by Monica Gagliano  This book came out in 2018, and the subtitle is A Remarkable Journey of Groundbreaking Scientific Discoveries and Personal Encounters with Plants. In this book, research scientist Monica Gagliano explores plant communication - a subject that influenced her research and ultimately changed her life. Monica has studied plant communication and cognition for a good amount of her academic career. She shares firsthand accounts from people all over the world and then shares the scientific revelations. This book is 176 pages of plant stories - strange, beautiful, and unforgettable. You can get a copy of Thus Spoke the Plant by Monica Gagliano and support the show using the Amazon Link in today's Show Notes for around $20   Today's Botanic Spark Reviving the little botanic spark in your heart September 17, 1907  Birth of Elizabeth Enright, American writer, illustrator, and creative writing teacher. She won the Newbery Medal for Thimble Summer (1938). In book three of her popular Melendy family series called Then There Were Five (1944), she wrote, The mullein had finished blooming and stood up out of the pastures like dusty candelabra. The flowers of Queen Anne's lace had curled up into birds' nests, and the bee balm was covered with little crown-shaped pods. In another month -- no, two, maybe -- would come the season of the skeletons, when all that was left of the weeds was their brittle architecture. But the time was not yet. The air was warm and bright, the grass was green, and the leaves and the lazy monarch butterflies were everywhere.   Thanks for listening to The Daily Gardener. And remember: "For a happy, healthy life, garden every day."

We join our investigators as they return to Upsala after their first mission. Michael DiMauro is the GM and storyteller, and he is joined by Veronica Escamilla-Brady as Dr. Araceli Delfina Cruz, Carly Shields as Astrid Jaeger, Justin Connell as Elijah Lord, and Bridgit Connell playing Captain Anneke Helvig. David Stewart edited this episode. The …

We join our investigators as they get their bearings in their new home of Upsala. They make their preparations, and head out for their first mission. Michael DiMauro is the GM and storyteller, and he is joined by Veronica Escamilla-Brady as Dr. Araceli Delfina Cruz, Carly Shields as Astrid Jaeger, Justin Connell as Elijah Lord, …

Upsala, da ist der Kurs ganz kurz abgerutscht und erfreut uns dann wieder mit einem Aufwärtstrend. Warum eine Kurs-Schwankung nicht negativ sein muss, darüber schnacken wir. Außerdem gibt es Cyber Monday Angebote bei den wichtigsten Kryptobörsen 2021 – und Pizza Hut integriert Kryptowährungen.

No Roda Viva, a jornalista Vera Magalhães recebe a cientista política Ilona Szabó. Especialista em segurança pública, Ilona Szabó é diretora executiva do Instituto Igarapé, instituição especializada em Segurança e Desenvolvimento. Graduada em Relações Internacionais pela Estácio de Sá (RJ), Ilona tem mestrado em Estudos de Conflito e Paz, pela Universidade de Upsala, na Suécia, e especialização em Desenvolvimento Internacional pela Universidade de Oslo, na Noruega. Foi consultora do Programa das Nações Unidas para o Desenvolvimento e da Organização para Cooperação e Desenvolvimento Econômico (OCDE), que reúne as maiores e mais estáveis economias do mundo. Em 2019, foi nomeada pelo então ministro da Justiça, Sergio Moro, como suplente do Conselho Nacional de Política Criminal e Penitenciária. A escolha provocou ataques de setores radicais ligados ao governo. Diante dessas reações, por ordem do presidente Jair Bolsonaro, o ministro foi forçado a suspender a nomeação. Desde então, ela passou a sofrer uma série de ameaças, que a obrigaram a deixar o país. Autora do livro “Drogas: as histórias que não te contaram”, foi a única brasileira incluída na lista dos 50 maiores pensadores do mundo, em 2020, publicada pela revista britânica “Prospect”.

How did Lorraine Snelling land at a small-town library for a speaking gig? What are a librarian's top 5 books/authors of the last decade? What's on a librarian's TBR (to be read) pile right now?These are all questions Wanda Erickson, a librarian at a library in Upsala, Minnesota, answers on part two of this special episode of StoryNerds!    

Musik och berättare: Thomas von WachenfeldtDetta är en pod som är tillägnad den fornnordiska sagotraditionen. Inledningsvis kommer den äldre Eddan, även kallad Saemunds Edda, eller Den poetiska Eddan, i översättning av Peter August Gödecke att läsas in. Jag vill tacka er som bidrar till detta projekt: Allmogen.org, Jonas E, Per L, Erik L, Carl L, Jonnei, William, Richard, Karl, Åke, Thomas, Helena, Annika, Kejsarmakten, Felicia, Christian, Gustaf, Joakim och Martin vilka är mina Patreons samt Lars-Ove E, Roger K, Lovisa L, Anna G, Simon N, Stefan J, Harald S, Emil D, Filip R, Torbjörn F, Joakim L, Stefan A, Pontus L, Fritz S, Ann W, Michael D, Jan P, Pär N, Rickard H, Linus B, Björn A och Daniel N som swishat mycket generösa summor.Vill ni stötta detta projekt kan ni bli mina patreons. Mer information på www.patreon.com/sagapodden. Ni kan även swisha valfri summa till 0707471858Noter till Sången om kvarnen GrotteDenna till Frodesägnen hörande fornsång står i Eddan alldeles ensam och utan något samband med de öfriga hjältesångerna. Om sångens hjälte, Frode, säger Lüning: »I den något utförligare inledningen i Snorre-Eddan, pag. 78, kallas Frode en sonson till Sköld och är altså gjord till en af Leidrekonungarne. Under hans regering herskade en så djup fred, att ’ingen tillfogade annan man men, mötte han också, lös eller bunden, sin faders eller broders bane’. Denne Frode hörer dock icke till antalet af de egentlige Sköldungarne, utan han är en rent mytisk gestalt, enligt Munch identisk med Frö [Ynglingasagan bringar Frodefridens stiftande i samband med Frös herravälde i Upsala], dock alt från början stående i förbindelse med helgedomen vid Leidre och som sagogestalt äldre än Sköld. De tyska egennamnen Fanigolt och Manigolt (jämför Fänja och Mänja) antyda, att sagan om Frodes guld och altså väl också om hans fred, äfven varit bekant i Tyskland».

Nachere Wuche ohni Internet isch wieder alles bim Alte und s git einiges z bespreche. Es paar schüchi flexes chend da aumal userutsche. Upsala. Vill Spass bim inelose

Que puedan existir neuronas de la valentía no deja de ser curioso. Ciertas regiones cerebrales, como el hipocampo, cuando son examinadas con técnicas de encefalografía, poseen dos tipos de oscilaciones características. Estas oscilaciones generan efectos opuestos, razón por la que un grupo de investigadores de la Universidad de Upsala, en Suecia, en colaboración con investigadores de la Universidad Federal del Rio Grande do Norte, en Brasil, abordan esta cuestión utilizando técnicas de optogenética. La optogenética permite activar las neuronas que deseemos iluminándolas con una luz láser de un color determinado. Los investigadores han creado ratones transgénicos que, cuando su cerebro es iluminado con luz láser, modifican su comportamiento frente al olor de un gato y muestran un comportamiento más arriesgado o más valeroso que los ratones normales.

Day 29 - Upsala to Thunder Bay

Day 28 - Ignace to Upsala

AI DESTINO, AI DESTINO: ARGENTINA E PATAGÓNIA COM PATRÍCIA PEREIRA Sabe aquelas viagens que se fazem uma vez na vida? Não procure mais. Patrícia Pereira, produtora da Rádio Comercial, fez quase toda essa viagem abrindo a janela do quarto com vista para os Andes. Foi ao fim do mundo. "E o fim do mundo é tão bonito", diz ela. Respeitinho, que a natureza é grande e imponente, com glaciares do tamanho de prédios. Então e os três lagos dos “Diarios da Motocicleta”? O melhor é ver as fotos no nosso site. E se a voz da Patrícia ainda tem um sorriso, pode muito bem ser pela alegria do tango a cada esquina.   Descreve como se fosse um postal... Seria uma fotografia de uma paisagem natural. A Patagónia é a natureza no seu estado mais puro. Teria de ser uma fotografia de um glaciar e as cores seria azul, branco e verde. Branco puro como a glaciar, azul do céu que se espelha no lago e verde da vegetação que se alimenta de águas tão ricas e milenares.   Experiências a não perder... Os cruzeiros de visita aos glaciares Perito Moreno, Upsala e Spegazinni. Mas há mais ... uma volta pelo parque natural da Terra do Fogo a bordo do Fueguino e claro, em Buenos Aires ... Tango! Cara com Cara. Pernas com pernas. E ainda um passeio pelo delta do rio Tigre, com uma série de ilhas onde as pessoas de Buenos Aires têm casas de férias.   Imagens de marca deste sítio... A natureza da Patagónia e o Tango em todas as ruas de Buenos Aires. Salivei neste Restaurante... Esquina Carlos Gardel. Restaurante com show de Tango e comida maravilhosa.   O que tem mesmo que comer... A carne argentina. O doce de calafate, feito com uma flor que só cresce em Calafate – e dizem que quem come esse doce vai voltar à Argentina um dia. E há uma coisa muito importante: beber chá mate em cabaças, um ritual entre amigos.   Melhor altura para visitar... Novembro e Março... Primavera e início de Outono no hemisfério Sul. As cores da transição são um sonho.   Uma música para quando o avião aterrar... De Usuahia a la Quiaca – a banda-sonora do Gustavo Santaolalla para os “Diarios da Motocicleta”.   Um livro para ler no caminho “Diarios da Motocicleta” de Ernesto Guevara   Numa frase... Volveria hoy mismo  

En diciembre de 1772, con 65 años, Linneo dimitió como rector de la universidad de Upsala por motivos de salud. Entre 1774 y 1777 sufrió tres ataques de apoplejía, lo que ahora conocemos como ictus, y el 10 de enero de 1778 murió en Hammarby, su residencia de verano. Los tres últimos apóstoles fueron sus discípulos en sus últimos años de universidad, entre 1760 y 1770, aunque no emprendieron sus viajes hasta las décadas siguientes. El primero de los tres, Carl Peter Thunberg, viajó a Japón y recolectó especímenes e información sobre la fauna y la flora japonesa. El penúltimo apóstol, Göran Rothman, viajó a Túnez y Libia, la agitación social que reinaba en la región le impidió internarse tierra adentro, así que recolectó muy poco material. Adam Afzelius, el último apóstol de Linneo, hizo dos viajes a Sierra Leona. En el transcurso del segundo viaje, un ataque francés a la colonia inglesa de Sierra Leona, en septiembre de 1794, le hizo perder gran parte de sus colecciones y diarios de viaje.

2017 AASLH Annual Meeting Session Recording Recorded in Austin, TX September 8, 2017 Lessons Learned: Legal, Ethical, and Practical Issues Involved in Finding a New Steward for Upsala Chair: Carrie Villar, National Trust for Historic Preservation, Washington, D.C.

George Chris T. Harrison - "What Is Aerial View Life?" https://www.wfmu.org/playlists/shows/65522

George Chris T. Harrison - "What Is Aerial View Life?" http://www.wfmu.org/playlists/shows/65522

Ja visst, alla tappar färg med tiden, men inte stinget! Så när Ingrid “Kinne” Lindgren gick i pension efter ett långt liv som framgångsrik samhällsjournalist på Ekot, Sv Dagbladet, Upsala nya tidning och Veteranen, tyckte hon att det var skönt att bara koppla av - en tid. För snart var hon “på banan” igen. Och tog då, precis som Studio 64, klivet in i den digitala världen med nättidningen Nyfiken Grå; för nyfikna 60-plussare. Med ett brett, eget, kvalitativt innehåll, menar hon, som inga andra täcker in. Och som nu når 30-40.000 läsare i månaden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Genom historien har resandefolket, de som förr kallades tattare, varit hänvisade till arbeten som ingen annan ville ta. De fick ständigt vänja sig vid att ständigt bli ivägkörda. "Tattare" var länge ett skällsord som användes nedsättande om personer som man inte ville släppa in i den sociala gemenskapen. För några år sedan berättade vi i Släktband om en man som 1824 tillsammans med sin fästmö vandrade från Göteborg till Östersund i hopp om att få jobb där. Men väl framme fick de besked om att omedelbart skull lämna staden. Historien om Didrik Ahlqvist, som han hette, och hans fästmö kom i dagen när vi på Landsakrivet i Härnösand tittade på inrikes passhandlingar. Men då var vi ovetandes  om att det här paret var av resandesläkt. Arkivarien Louise Nyberg på Landsarkivet i Härnösand fångades av historien om Didrik och hans fästmö. Passhandlingen som Louise Nyberg tog fram på måfå hade legat länge i arkivets gömmor, okänd även för Didriks ättlingar. Därför blev det en stor överraskning för släktforskaren Olof Bergström när han fick höra om Didriks resa. - Didrik var min morfars mormors far, berättar Olof Bergström. I Olofs släktforskning kan man läsa att Didrik var valackare, lumpsamlare, volontär, sjöartillerist och  huddragare. De yrken som var smutsiga och var vanliga bland dessa, berättar Olof Bergström. - Sen står det att han suttit på Långholmen, Länsfängelset i Kalmar och fängelset i Linköping. Och ofta åkte han dit för lösdriveri och passlöshet. Fram till 1860 måste man ha inrikes pass för att röra sig mellan städerna. - De åker in ständigt och jämt, de är ute på vägarna, har ingen bostad och när de vandrar åker om dit för att de inte är skrivna någonstans. Folk vill inte ha med dem att göra och tvärtom.  Olof fick veta att hans anfäder var resande först när han började släktforska vid 25 års ålder. Han och alla syskon hade hamnat i fosterhem och Olof började söka efter sina "riktiga" släktingar, berättar Olof Bergström. Olof berättar att det nog inte är så ovanligt att resande i sina anor, och att det tystats ned av tidigare generationer. Anledningen till att Didrik och hans fästmö fick vända i Östersund beror troligtvis på att de var resande. - Om de fått stanna skulle de blivit skrivna i staden och då hade det följt vissa skyldigheter som exempelvis fattigvård, berättar Olof. Didrik blev 42 år och hann få elva barn som även de satt inne i fängelse många gånger för lösdriveri. Carl Hermans klassresa Didrik delade sitt öde med många andra resande vid den tiden. Men det fanns faktiskt en och annan som lyckades göra en klassresa. En av dem var Carl Herman Erlandsson De allra flesta av de historier vi berättar i Släktband får vi till oss genom brev från släktforskare i hela landet. Torbjörn Wahlström är en av dem. Han skickade oss ett brev där han berättade om Carl Herman Erlandssons klassresa över många hinder. När Carl Herman dog så hade han ord om sig att vara en stor spelman, han var bekant med självaste ärkebiskopen Nathan Söderblom, och hans låtar spelas faktiskt än idag av spelmän i Dalarna. Men livet för Carl Herman startade i en uppförsbacke. Som ung vuxen satt han fängslad för dråp, och han hade många hinder att ta sig förbi, eftersom han var av resandesläkt. Torbjörn Wahlström i Linköping är Carl Hermans systers barnbarns barn. - Han föddes in i en valackarfamilj, berättar Torbjörn Wahlström. Valackare, en beteckning på hästfolk som också kastrerade hingstar. Det var ett arbete som alla ville ha utfört men som ändå inte var så väl sett. Familjen var musikalisk, pappan spelade fiol, han förde stråken med vänster hand, och han lärde också Carl Herman att spela. Torbjörn Wahlström sitter vid sin dator hemma i Linköping och visar sina arkivfynd . Han har tagit reda på att familjen Erlandsson tog sig runt i Norge under ett antal år, i mitten av 1800-talet. Den första anteckningen som Torbjörn  har  hittat i en svensk kyrkbok är från 1865 – men då har de varit i landet redan ganska länge.  - Då hade de bott 14 år i Sverige utan att vara varken kyrkobokförda eller skattskrivna, berättar Torbjörn Wahlström. Och när prästen skrivet om familjen står det  ”Valackaren Erlandsson med anhang”. Pappan försöker aktivt ta sig ur beteckningen som valackare, några år är han skriven som ”arbetare”. Pappans arbete bestod sannolikt i jobb på någon gård, tror Torbjörn Wahlström.  Men trots pappans ansträngningar att få ett högre anseende så dog han 1878 som utfattig backstugusittare. Mamman hade dött några år tidigare och deras barn blev nu antecknade som ”På staden skrivna”, ett sätt att ändå registrera dem som inte var skrivna på en fast adress. Torbjörn själv stammar från en av döttrarna i familjen, en syster till Carl Herman, så det var egentligen anteckningar om henne han sökte i arkiven. Men hans intresse för Carl Herman väcktes av en liten notering som han fann i en kyrkbok, från 1878. Plötsligt föll ögonen på en liten rad. - Det var först tredje gången jag tittade i just den boken, då såg jag att det stod:  ”2/8 1878, dömd till 8 års straffarbete för dråp i hastigt mod. Finns på Nya Varfvet i Göteborg”. Det visade sig var svårt att finna den där domen,  men det man inte hittar i en källa kan man emellanåt  finna i en annan. - Jag tänkte att ett mord måste finnas dokumenterat någonstans. Så jag rotade i Kungliga Bibliotekets digitala tidningar och i Blekinge-Posten hittade jag den här notisen. Å härvarande läns cellfängelse hölls i lördags, inför rådstugurätten, rannsakning  med vallackaren Karl Herman Erlandsson, häktad för dråp å hästslaktaren Carl Otto Wahlgren. Den dräptes änka och ene son voro närvarande vid rannsakningen, som för övrigt åhördes av så många personer sessionssalen kunde rymma, säger tidningen Upsala. Erlandsson som icke visade några tecken till rörelse eller ånger, men föreföll slö och liknöjd, berättade, att han och Wahlgren sammanträffat vid 10-tiden på förmiddagen fredagen i förra veckan; att de sedan skilts och träffats flera gånger under loppet av dagen; att de intagit förtäring på olika krogar i staden, senast å krogen längst ned å Svartbäcksgatan; att Erlandsson vid 5-tiden på eftermiddagen följt med Wahlgren till dennes utanför Svarbäckstull belägna bostad för att hämta några saker; att de på vägen råkat i gräl under vilket Wahlgren måttat flera slag med en smällpiska mot Erlandsson; att Erlandsson, då Wahlgren slutligen träffat honom med piskan, i hettan och berusning dragit sin kniv och huggit Wahlgren, utan avsikt att beröva Wahlgren livet. ; att han därefter sprungit sin väg inåt staden, utan att se efter om Wahlgren blivit svårt skadad. Knivhugget måste ha varit mycket kraftigt. Av andre stadsläkarens, doktor Brunnberg, protokoll över rättsmedicinsk undersökning å Wahlgrens kropp, framgick, att det sår som tillfogats Wahlgren var 15 centimeter djupt och gått genom högra hjärthalvan. Det var alltså ett eländigt fylleslagsmål mellan Carl Herman och en hästslaktare som slutade så illa att Carl Herman dömdes för dråp.  Efter åtta år i fängelse släpptes han ut igen, och fotograferades noggrant inför frigivningen. Efter något åt flyttar han upp till Hälsingland. Och Torbjörn tycker sig nu se hur Carl Herman, precis som sin far före honom, en gång för alla vill få slut på livet som så kallad tattare. I den första anteckningen om honom i Hälsingland så har han samma status som tusentals andra unga män. - Då står han antecknad som dräng, och det tycker jag är ett bevis på att han vill ta sig ur livet som valackare, säger Torbjörn Wahlström Den förre valackaren och numera drängen Carl Herman Erlandsson levde och arbetade i hårt arbet på andras gårdar i ganska många år. Han träffade en kvinna som var änka. Hon hade fyra barn, tillsammans fick de fem till, det blev en stor familj att försörja. Men han klarade det och kunde till och med köpa en liten gård hemma i Uppland. Och det är hemma på den egna gården när han har passerat 50-årsstrecket som Carl Herman Erlandsson åter tar upp sin fiol och börjar spela på allvar. Han blev uppmuntrad till det av församlingens kyrkoherde, en man som senare skulle komma att låta höra talas om sig vida omkring, nämligen Nathan Söderblom, som med tiden blev både ärkebiskop och mottagare av Nobels fredspris. Vid den här tiden var Nathan Söderblom kyrkoherde i Heliga Trefaldighetsförsamlingen, där familjen Erlandsson nu bodde. - Tillsammans med några kända kulturpersonligheter i Uppsala så uppmuntrade Söderblom Erlandsson att delta i en spelmanstävling, och då var Erlandsson redan 52 år. Detta blir vändpunkten för den tidigare valackaren. Nu börjar han spela sin fiol på allvar och börjar komponera och teckna ner visor, och blev med tiden en rikskänd spelman. Forskning om resande Precis som Torbjörn Wahlström berättade är det ofta svårt att finna sina resanderötter i arkiven. Men nyligen kom en handbok som kan vara till hjälp. Den heter "Anor från landsvägen, hur jag finner mina förfäder bland resandefolket" och är utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Det pågår en hel del forskning om romer och resandes historia. Inte minst på Hugo Valentincentret vid Uppsala universitet. En av de som arbetar där är historikern Jan Selling. Han menar att de gamla orden "tattare" och "zigenare" ofta blandades ihop och dessutom användes ordet "tattare" ofta som ett skällsord om vem som helt som inte passade in i de gängse normerna. - De svenska romerna, de så kallade zigenarna, var lätt att utskilja därför att de talade ett annat språk och kanske också klädde sig annorlunda. Men det var inte lika självklart vem som var "tattare", berättar Jan Selling. På 1920- talet genomfördes en stor utredning där man kom fram till att de flesta så kallade tattare är bofasta. - Går man ännu längre fram i tiden, till 1940- talet, så genomfördes den allra sista så kallade tattarinventeringen i Sverige då tattare registrerades. Och det är viktigt för att man ser hur starkt det här baserades på rasbiologi. I utredningen kan man se att det plötsligt är många fler som registreras, men att kriterierna är mycket lösare. - Man kan inte utgå från att mäta näsor och beskriva hårfärg och annat. Det som står i utredningen är att; vem ska betecknas som "tattare", jo, den som ÄR som en tattare. Alltså en fullständig cirkeldefinition, säger Jan Selling. - Det gick till så att man frågade lokala präster, poliser, lärare och folk i kommunen och bad dem anteckna vilka som de ansåg vara "tattare". De tillfrågade inte personerna själva. - Idag kan man nästan le åt detta så absurt är det. Men det som blev kvar är de register som fick konsekvenser för de som fick beteckningen mycket långt fram i tiden, berättar Jan Selling. Efter den här utredningen fanns det ingen officiell "tattarpolitik" i Sverige. Går man längre tillbaka i tiden så hade redan Martin Luther en negativ attityd mot "tattare". Och den förste svenska protestantiske biskopen utfärdade förbud mot att präster fick befatta sig med resande och romer.  Det kunde innebära att de inte fick gifta sig, döpa sig eller bli begravd i vigd jord. - På 1700- talet slog det över i motsatsen då det blev tvång att gå i kyrkan, gifta sig i kyrkan osv. Men även då fanns det en religiöst begrundad uppfostrande inställning mot gruppen. Och vissa teologer ansåg att namnet "tattare" skulle indikera ett samband med Tartaros, som angränsar till dödsriket, och skulle då vara ett folk med demoniskt ursprung berättar Jan Selling. Vad som sen händer på slutet av 1800- talet är diskussionen om lösdriveri. Lagen mot lösdriver kommer 1885. Och vid den tider har det varit en strukturomställning i jordbruket, med missväxt, svältår och emigration. Samtidigt är det en proletarisering på landsbygden med stora skaror av egendomslösa som drar på landsvägarna. Den rotlösa befolkningen sågs som ett socialt hot och det började diskuteras om vilka de mest farliga elementen är. - Dessutom kommer på 1880- talet en uppflammande nationalism, så man kan säga att det blir en kontinuerlig skärpning från 1880- talet fram till 1920 -talet, avslutar Jan Selling.  Andra Släktband som handlar om resande Längst ned på sidan finns länk till programmet "Valloner och resande" som sändes 6 februari 2006. Där intervjuas bland andra Bo Lindwall som är författare till "Anor från landsvägen, hur jag finner mina förfäder bland resandefolket". Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson Fiolspelare Olov Öberg slaktband@sverigesradio.se

Efter gårdagens hårda förlust är Adam tillbaka på banan. Idag utmanas han av Robin Voxblom från Upsala. Ska Adam besegras två dagar i rad? Lyssna här!

A continuación: Células electroquímicas y microorganismos de los sedimentos oceánicos, cerdos probióticos, y focas de la Antártida y una enfermedad del hombre. En el capítulo de esta semana de El Mundo de los Microbios comenzaremos con este reportaje sobre las baterías microbianas.Células electroquímicas y microorganismos de los sedimentos oceánicosA los oceanógrafos les encantaría poder colocar sensores en las profundidades de los océanos y dejarlos allí abajo para realizar estudios a largo plazo. Pero todavía no pueden hacerlo porque lo único que logra impulsar estos sensores son las baterías.Mark Nielsen, graduado por la Universidad del Estado de Oregón, dice que las baterías son económicas y seguras. El problema es que se agotan y necesitan ser reemplazadas. La vida de una batería típica de un instrumento es de alrededor de un año.            Nielsen está trabajando en pilas capaces de funcionar con microorganismos que habitan en el océano. Un lado del circuito recoge los electrones producidos por las bacterias del sedimento del fondo marino, mientras que el otro combina estos electrones con oxígeno e hidrógeno para formar agua. Así se produce la suficiente energía como para alimentar un sensor – en teoría.Nielsen afirma que, teóricamente, estos dispositivos deberían ser una fuente inagotable de suministro una vez que comienzan a generar energía, pero hasta ahora se hallan limitados por la durabilidad de los instrumentos. Entre otros problemas se produce la corrosión de los cables.Cree que los ingenieros resolverán estos temas. Hasta el presente él y sus colegas han demostrado que las pilas funcionan en lugares donde existe una actividad microbiana alta, pero quieren ampliar su alcance. También planean probar la pila con sensores reales. ¿Su primer proyecto? Seguir las migraciones de las tortugas.Cerdos probióticosEn Europa, al igual que en los Estados Unidos, sólo los cerditos más sanos llegan al mercado. En la Unión Europea Salmonella es prevalente en las poblaciones de cerdos. Y un cerdo es una fuente de salmonelosis para los consumidores. En estos momentos los científicos están comenzando a estudiar la terapia probiótica, no para el hombre sino para los cerdos.Cuando una intuición se enfrenta al método científico, a menudo pierde la intuición. Pero no ha sido así en el caso de la prueba probiótica con los cerdos.En Irlanda, Collin Hill, profesor de la University College Cork, observó que algunos cerdos de piaras infectadas con Salmonella no enfermaban. ¿Cuál era el secreto? Hill aisló bacterias intestinales procedentes de los cerdos sanos y preparó con ellas un pienso probiótico especial. Los probióticos son bacterias vivas que pueden beneficiar a su hospedador.Los cerdos alimentados con leche desnatada con probióticos resistían Salmonella y ganaban peso. Los cerdos infectados que se alimentaban sólo con leche desnatada enflaquecían.Hill afirma que el experimento funcionó casi tan bien como lo imaginara puesto que partió de la hipótesis de que las bacterias del intestino podrían ofrecer alguna protección contra Salmonella y sus ensayos probaron que tenía razón.Existen aún muchas preguntas por contestar –incluyendo la más importante: ¿Cómo hacen los probióticos lo que hacen? Hill y sus colaboradores continúan con sus investigaciones.Focas de la Antártida y una enfermedad del hombreUnos investigadores dicen haber encontrado en focas del Antártico una cepa virulenta de la bacteria Escherichia coli, asociada a humanos. También se han encontrado cepas humanas de Salmonella y Campylobacter en focas y pingüinos.Bjorn Olson, profesor del hospital de la Universidad de Upsala en Suecia, cree que las bacterias pueden proceder de las bases de investigación establecidas en el continente.Olson considera que si no se tiene cuidado con los residuos humanos en estas bases científicas, o si las aguas residuales se vierten directamente a las aguas de alrededor, pueden transferirse diferentes patógenos a la fauna silvestre de la zona.El Tratado de la Antártida exige a las bases de mayor tamaño tratar sus aguas residuales, pero Olson dice que esto puede que no sea suficiente para evitar que las bacterias contaminen el  medioambiente.No está claro qué efecto, si lo tienen, ejercen estos patógenos sobre la fauna antártica. Pero Olson asegura que, como probablemente vivirá más gente en la Antártida en un par de décadas, es preciso realizar más investigaciones en relación con la  contaminación microbiana.

Thu, 1 Jan 1693 12:00:00 +0100 http://epub.ub.uni-muenchen.de/11796/ http://epub.ub.uni-muenchen.de/11796/1/W8Vetus1461_3.pdf Salanus, Petrus Salanus, Petrus: Fostbroedernas Eigles Och Asmunds Saga. Upsala: 1693