Podcasts about kabuls

2001 invaderade USA, med hjälp av sina NATO-allierade, Afghanistan med syfte att störta Talibanregimen som styrt landet sedan 1996. Sammantaget var kriget i Afghanistan mycket kort, men ockupationen desto längre. Operation Enduring Freedom var en direkt konsekvens av attackerna mot New Yorks Twin Towers i september 2001. Men konflikten mellan de islamistiska terrororganisationerna i Afghanistan och USA hade pågått under hela 1990-talet. I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Afghanistan 2001, även kallad ”Operation Enduring Freedom”. Mindre än en månad efter Osama Bin Ladens attacker mot New York påbörjade USA sin invasion. Den 7:e oktober sattes bombningarna igång. Lika snabbt var invasionen över. Den 13:e november gick USA och deras allierade in i Kabul och fällde den sittande regeringen, och i december kunde man konstatera att Talibanerna hade besegrats. Precis som med den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 betydde dock inte Kabuls fall att motståndet försvann. Precis som tidigare drog sig Talibanerna tillbaka ner i södra Afghanistan och in i Pakistan, och kriget fortgick fram till 2021 i vågor fram och tillbaka genom gerillakrigföring i de afghanska bergsområdena och över opiumfälten i Helmand. Som stöd hade USA med sig NATO-alliansen, men samarbetet mellan å ena sidan de olika europeiska länderna och Kanada å andra sidan USA förblev ansträngd. Attackerna mot New York innebar att NATO:s artikel 5 aktiverades för första gången i alliansens historia, men graden av uppslutning på USA:s sida varierade stort och med olika stort stöd. De politiska konflikterna mellan medlemsstaterna och USA blev ännu värre efter att USA och Storbritannien beslutade att angripa Irak 2003 för att en gång för alla göra sig av med Saddam Hussein. Även de nordiska länderna engagerade sig, men med olika politiska motiv. Norge och Danmark slöt upp som ”goda allierade” i Afghanistan och Finland och Sverige engagerade sig i fredsbevarande operationer under ISAF-flagg. Danmark var särskilt engagerade och förlorade också mest soldater i förhållande till sin folkmängd. Sammantaget var Operation Freedom i Afghanistan kulmen på ett inbördeskrig som pågått sedan Saur-revolutionen 1978, och som delvis ännu inte kommit till någon lösning. Den amerikanska utrymningen av Afghanistan 2021 innebar en bitter reträtt, med konsekvensen att Talibanerna återkom till makten. På det hela taget blev Operation Enduring Freedom ett misslyckande, och de militära erfarenheterna och lärdomarna sparsmakade. Bild: En Apache-helikopter ger skydd från luften medan fallskärmsjägare från kompani A, 1:a bataljonen, 325:e luftburna infanteriregementet, flyttar in i position kort efter luftanfall in i Lwar Kowndalan, Afghanistan, 1 oktober för att påbörja ett femdagarsuppdrag. Foto av Spc. Mike Pryor, USA, Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på Kriget i Afghanistan 1979-89 – början på slutet på Sovjetmakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Die Altkanzlerin wird zum Afghanistan-Abzug befragt, im Bundestag geht es um Abtreibungen, und Sahra Wagenknecht bittet an Bord. Das ist die Lage am Donnerstagmorgen. Die Artikel zum Nachlesen: »Übernahme Kabuls vor dem 11. September eher unwahrscheinlich« FDP-Gruppe will Schwangerschaftsabbrüche neu regeln – aber erst nach der Wahl »Schickt alle Politiker in einen Rhetorikkurs«+++ Alle Infos zu unseren Werbepartnern finden Sie hier. Die SPIEGEL-Gruppe ist nicht für den Inhalt dieser Seite verantwortlich. +++ Den SPIEGEL-WhatsApp-Kanal finden Sie hier. Alle SPIEGEL Podcasts finden Sie hier. Mehr Hintergründe zum Thema erhalten Sie mit SPIEGEL+. Entdecken Sie die digitale Welt des SPIEGEL, unter spiegel.de/abonnieren finden Sie das passende Angebot. Informationen zu unserer Datenschutzerklärung.

Sonntag, 15. August 2021. Afghanistan ist ohne Regierung, ohne jede Kontrolle. Eine Endzeitstimmung liegt über ganz Kabul. Die Taliban stehen kurz vor der Eroberung der Hauptstadt – genau 20 Jahre, nachdem die westlichen Verbündeten unter Leitung der US-Amerikaner Afghanistan von ihnen befreit haben. Nun haben sich die radikalen Islamisten innerhalb kurzer Zeit Provinz um Provinz zurückgeholt. Damit steigt der Druck. Für die verbliebenen Vertreter aus westlichen Botschaften, die Militärs und Geheimdienstmitarbeiter ändert sich die Lage stündlich. Und sie wird immer auswegloser. Wie war es möglich, dass 20 Jahre Arbeit und Ausbildung in so kurzer Zeit zunichte gemacht wurden? Warum haben Geheimdienste und Bundesregierung die Lage nicht richtig eingeschätzt? Und wie lief die Evakuierung am Ende genau ab? “Dark Matters – Geheimnisse der Geheimdienste” erzählt euch, wie die Machtübernahme der Taliban in Kabul für Mitarbeiter und sogenannte Ortskräfte verlief. Und wenn ihr mehr darüber hören wollt, wie Nachrichtendienste in Krisenregionen arbeiten, auch wenn es brenzlig wird, dann hört rein in die begleitende Hintergrundfolge: "Wie können Geheimdienste im Notfall reagieren?" Und das ist "Dark Matters”: In der ersten Staffel ging es um deutsche Geheimdienste, in der zweiten um Nachrichtendienste aus aller Welt. In Staffel drei tauchen wir noch tiefer ein in die Arbeit der Dienste, nehmen euch mit auf geheime Missionen, decken tödliche Machenschaften auf und zeigen auch, wie Agenten manchmal das Schlimmste verhindern. Jede Woche öffnen wir die Tür zu einem Geheimdienst ein Stück weit und schauen uns Dinge an, von denen wir eigentlich nichts wissen sollten – erzählt von Eva-Maria Lemke und den ARD-Geheimdienstexperten Michael Götschenberg und Holger Schmidt. Eine neue Folge “Dark Matters – Geheimnisse der Geheimdienste” gibt es immer mittwochs in der ARD Audiothek, auf SWR3.de, rbb24inforadio.de und überall, wo ihr Podcasts hört. Und noch ein Tipp zum Weiterhören: "Unter Mördern – Leben im Gefängnis" ist ein Doku-Podcast über den Alltag in Haft. Die Journalistinnen Katja Füchsel und Teresa Sickert wollen herausfinden, wie es nach dem Urteil für die Verbrecher weitergeht. Dafür haben sie über anderthalb Jahre Gefangene in der JVA Tegel begleitet. Kann man im Knast ein besserer Mensch werden? Den Podcasts von rbb und Tagesspiegel findet ihr in der ARD Audiothek und überall, wo es Podcasts gibt.

Hvorfor skal vi stoppe med at være så bekymret omkring ansigtsgodkendelse? Hvordan påvirker krigen i Gaza Israels økonomi? Hvordan er situationen i Afghanistan her tre år efter Kabuls fald? Dagens værter: Søren Carlsen og Morgen Runge.

En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste tiden ska flera planerade terrordåd mot Sverige upptäckts och avvärjts. Säpo grep fyra personer i Tyresö i början av mars. Kort efter greps två andra personer av tysk polis misstänkta för att planerat ett dåd mot Sveriges riksdag.Personerna som planerat dåden är islamister och i flera fall anhängare till grenen IS Khorasan, förkortat IS-K. Det är en utbrytargrupp från Talibanerna, och som runt 2014 började svära trohet till Islamska staten, IS.– En anledning till att vissa av de här grupperna använde sig av IS-flagga, var för att man trodde att IS-rörelsen i Syrien och Irak hade pengar och kunde sponsra dem, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på FOI.IS-K har genomfört flera blodiga dåd i Afghanistan. Det mest uppmärksammade är attacken på en förlossningsklinik 2020 där 24 personer dog, och senare, 2021 när en självmordsbombare dödade minst 180 personer på Kabuls flygplats.– De är skoningslösa framför allt när det gäller lokalbefolkningen, säger Helene Lackenbauer.Sverige ett målSverige har fått mycket uppmärksamhet i den muslimska världen senaste tiden. Först var det LVU-kampanjen och senare de många koranbränningarna. Det har gjort Sverige till ett högt prioriterat mål för islamistiska terrororganisationer, det säger Jörgen Holmlund lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.– Genom att bränna koranen med bacon på utanför Iraks och Turkiets ambassader, så synliggör vi inom vår yttrandefrihet att vi tycker illa om islam. Då finns det en grundanledning att slå tillbaka.Kopplingar till Moskva-attackenHittills har IS-K:s planerade terrorhandlingar i Sverige avvärjts. Men i helgen misstänks personer från samma gruppering utfört attentaten mot konserthuset Krokus i Moskva där över 130 människor dödades.Att Ryssland utgör ett mål för IS-K tror Helene Lackenbauer på FOI beror på Rysslands inblandning i olika muslimska regioner.– Till exempel hade de trupper inne i Kazakstan. Det är inte så hemskt länge sedan. Och de fortfarande utövar ju väldigt mycket makt där. Sen har vi Tjetjenien med den muslimska befolkningen där. En annan faktor, är Syrien. Ryssland omöjliggjorde för IS att verka och bita sig fast i Syrien under Syrienkriget. Då var ju Ryssland en viktig faktor som hjälpte regimen i Syrien att tränga bort IS, säger hon.Medverkande:Helene Lackenbauer, FOIJörgen Holmlund, FörsvarshögskolanProgramledare: Sara Sundberg och Karin HållstenLjud från: SVT, Sveriges Radio

Taliban-bevægelsen overtog Kabuls gader for præcis to år siden, hvor amerikanerne rykkede ud af Afghanistan. Men dén dag i dag er der ingen lande, som vil anerkende Talibans styre. Så hvor efterlader det afghanerne? Medvirkende:(01:10) Sune Engel Rasmussen, mellemøstkorrespondent for The Wall Street Journal. (12:10) Rasmus Brun Pedersen, lektor og ph.d. ved Aarhus Universitet. Vært: Oliver Bærentsen.

Afghanische Politikerinnen blicken zurück auf Lebensgeschichten, die von Brüchen bestimmt sind - und vom Streben nach weiblicher Selbstermächtigung. Können sie aus dem Exil für eine Demokratie kämpfen, die nicht länger existiert?

Afghanische Politikerinnen blicken zurück auf das Streben nach weiblicher Selbstermächtigung. Können sie aus dem Exil für eine Demokratie kämpfen, die nicht länger existiert? Von Franziska Dorau

Afghanische Politikerinnen erzählen vom Streben nach weiblicher Selbstermächtigung. Können sie aus dem Exil für eine Demokratie kämpfen, die nicht länger existiert? Feature von Franziska Dorau

Nach der Machtübernahme der Taliban blieb zahlreichen Frauen -, Politikerinnen, engagierte Aktivistinnen und Beamtinnen nur noch die Flucht ins Exil. Im Gespräch mit Palina Milling erzählt die Journalistin Franziska Sophie Dorau über das Engagement afghanischer Exil-Politikerinnen, die Gleichgültigkeit der internationalen Gemeinschaft und wie sie ihrer Verantwortung gegenüber Afghanistan doch gerecht werden könnte.// Von Palina Milling/ SWR 2023 Von Palina Milling.

Afghanische Politikerinnen blicken zurück auf Lebensgeschichten, die von Brüchen bestimmt sind - und vom Streben nach weiblicher Selbstermächtigung. Können sie aus dem Exil für eine Demokratie kämpfen, die nicht länger existiert?// Von Franziska Sophie Dorau/ SWR 2023 Von Franziska Sophie Dorau.

Nach der Machtübernahme der Taliban blieb zahlreichen Frauen -, Politikerinnen, engagierte Aktivistinnen und Beamtinnen nur noch die Flucht ins Exil. Im Gespräch mit Palina Milling erzählt die Journalistin Franziska Sophie Dorau über das Engagement afghanischer Exil-Politikerinnen, die Gleichgültigkeit der internationalen Gemeinschaft und wie sie ihrer Verantwortung gegenüber Afghanistan doch gerecht werden könnte.// Von Palina Milling/ SWR 2023 Von Palina Milling.

Afghanische Politikerinnen blicken zurück auf Lebensgeschichten, die von Brüchen bestimmt sind - und vom Streben nach weiblicher Selbstermächtigung. Können sie aus dem Exil für eine Demokratie kämpfen, die nicht länger existiert?// Von Franziska Sophie Dorau/ SWR 2023 Von Franziska Sophie Dorau.

Nach der Machtübernahme der Taliban blieb zahlreichen Frauen -, Politikerinnen, engagierte Aktivistinnen und Beamtinnen nur noch die Flucht ins Exil. Im Gespräch mit Palina Milling erzählt die Journalistin Franziska Sophie Dorau über das Engagement afghanischer Exil-Politikerinnen, die Gleichgültigkeit der internationalen Gemeinschaft und wie sie ihrer Verantwortung gegenüber Afghanistan doch gerecht werden könnte.// Von Palina Milling/ SWR 2023 Von Palina Milling.

Afghanische Politikerinnen blicken zurück auf Lebensgeschichten, die von Brüchen bestimmt sind - und vom Streben nach weiblicher Selbstermächtigung. Können sie aus dem Exil für eine Demokratie kämpfen, die nicht länger existiert?// Von Franziska Sophie Dorau/ SWR 2023 Von Franziska Sophie Dorau.

Imamen Naveed Baig og hans imam kollegaer er tilbageholdt i migrationskontrollen i Kabuls lufthavn. Taliban har konfiskeret deres pas, men imamen er ikke klar til at give op på sin mission. Han vil overbevise regeringsmagten i Afghanistan om, at uddannelse er en menneskerettighed - også for kvinder. Men vil Taliban lytte til ham?Vært: Camilla Michelle MikkelsenTilrettelæggere: Josefine PilCamilla Michelle MikkelsenLyddesign: Josefine PilMusik: Oliver Matthew VolzRedaktør: Mille Ørsted

2001 invaderade USA, med hjälp av sina NATO-allierade, Afghanistan med syfte att störta Talibanregimen som styrt landet sedan 1996. Sammantaget var kriget i Afghanistan mycket kort, men ockupationen desto längre. Operation Enduring Freedom var en direkt konsekvens av attackerna mot New Yorks Twin Towers i september 2001. Men konflikten mellan de islamistiska terrororganisationerna i Afghanistan och USA hade pågått under hela 1990-talet. I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Afghanistan 2001, även kallad ”Operation Enduring Freedom”. Mindre än en månad efter Osama Bin Ladens attacker mot New York påbörjade USA sin invasion. Den 7:e oktober sattes bombningarna igång. Lika snabbt var invasionen över. Den 13:e november gick USA och deras allierade in i Kabul och fällde den sittande regeringen, och i december kunde man konstatera att Talibanerna hade besegrats. Precis som med den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 betydde dock inte Kabuls fall att motståndet försvann. Precis som tidigare drog sig Talibanerna tillbaka ner i södra Afghanistan och in i Pakistan, och kriget fortgick fram till 2021 i vågor fram och tillbaka genom gerillakrigföring i de afghanska bergsområdena och över opiumfälten i Helmand. Som stöd hade USA med sig NATO-alliansen, men samarbetet mellan å ena sidan de olika europeiska länderna och Kanada å andra sidan USA förblev ansträngd. Attackerna mot New York innebar att NATO:s artikel 5 aktiverades för första gången i alliansens historia, men graden av uppslutning på USA:s sida varierade stort och med olika stort stöd. De politiska konflikterna mellan medlemsstaterna och USA blev ännu värre efter att USA och Storbritannien beslutade att angripa Irak 2003 för att en gång för alla göra sig av med Saddam Hussein. Även de nordiska länderna engagerade sig, men med olika politiska motiv. Norge och Danmark slöt upp som ”goda allierade” i Afghanistan och Finland och Sverige engagerade sig i fredsbevarande operationer under ISAF-flagg. Danmark var särskilt engagerade och förlorade också mest soldater i förhållande till sin folkmängd. Sammantaget var Operation Freedom i Afghanistan kulmen på ett inbördeskrig som pågått sedan Saur-revolutionen 1978, och som delvis ännu inte kommit till någon lösning. Den amerikanska utrymningen av Afghanistan 2021 innebar en bitter reträtt, med konsekvensen att Talibanerna återkom till makten. På det hela taget blev Operation Enduring Freedom ett misslyckande, och de militära erfarenheterna och lärdomarna sparsmakade. Bild: En Apache-helikopter ger skydd från luften medan fallskärmsjägare från kompani A, 1:a bataljonen, 325:e luftburna infanteriregementet, flyttar in i position kort efter luftanfall in i Lwar Kowndalan, Afghanistan, 1 oktober för att påbörja ett femdagarsuppdrag. Foto av Spc. Mike Pryor, USA, Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på Kriget i Afghanistan 1979-89 – början på slutet på Sovjetmakten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Al-Qaidas högste ledare Ayman al-Zawahiri har dödats i en amerikansk räd. Han var en av världens mest eftersökta terrorister men beskrivs som ökänt tråkig. Hör hur hans död påverkar terrornätverket. På morgonen den 31 juli 2022 gick en gråskäggig man ut på en balkong i Afghanistans huvudstad Kabul, det sägs att han brukade sitta där och läsa i sin ensamhet. Han levde gömd mitt i ett av Kabuls mest välbeställda kvarter. Ayman al-Zawahiri var som ledare för al-Qaida en av världens mest eftersökta terrorister. Han dödades när amerikanska drönare avfyrade missiler mot balkongen där han satt. Efter att al-Qaidas tidigare ledare Usama Bin Ladin också dödats i en amerikansk räd så tog Zawahiri över ledarskapet. Zawahiri var tidigare känd som Bin Ladins läkare och ideolog och tros ha deltagit i planeringen av ambassadbombningarna i Kenya och Tanzania och i terrrordåden den 11 september. Han hånades dock av vissa bedömare som ansåg att han var mindre karismatisk än sin företrädare.Så påverkas ett ledarlöst al-QaidaÄnnu har ingen efterträdare utsetts till Ayman al-Zawahiri, men det spekuleras om flera möjliga män i hans närmaste krets. Som ledare har Zawahiri framför allt kommunicerat utåt genom videomeddelanden och frågan är hur hans död påverkar terrorgruppens olika grenar. Medan al-Qaida delvis försvagats i Mellanöstern så har gruppen fortfarande starkare inflytande i flera afrikanska länder. Nyligen genomförde terrorgruppen till exempel al-Shabab som har band till al-Qaida en dödlig attack mot ett hotell i Somalias huvudstad Mogadishu. Hör hur en av världens mest fruktade terrorgrupper påverkas av ledarens död.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i Mellanöstern, Massood Qiam, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Hanna Melander

I dag er det præcis ét år siden, at Kabul faldt. Hele verden så på, mens desperate mennesker forsøgte at hægte sig fast på fly på landingsbanerne i Kabuls lufthavn for at flygte fra Taleban. Imens sad den danske journalist og dokumentarist Nagieb Khaja som den eneste passager i et fly med kurs mod den afghanske hovedstad. For at komme ind. I det her afsnit fortæller han om den nye afghanske virkelighed under Taleban-styret.

Thilo ist mit seinem Team in Afghanistan. Teil des Teams ist auch Theresa Breuer - Journalistin, Filmemacherin und Mitgründern der Luftbrücke Kabul. In einem Hotel in Kabul nutzen Thilo und Theresa die Wartezeit, um über die Schönheit Kabuls, den Humor der Afghanen und die journalistische Arbeit unter der Taliban-Herrschaft zu sprechen. Theresa hat selbst einige Jahre in Afghanistan gelebt. Sie erzählt, wie das Projekt Kabul-Luftbrücke entstanden ist und warum sie Kabul immer noch so sehr liebt. Muss man ein Menschenfreund sein, um eine Hilfsorganisation zu gründen? Wie viel Schlaf hatte Theresa in der Gründungszeit der Luftbrücke? Und wovor hat Thilo mehr Angst: Durch Kabul spazieren oder Riesenrad fahren? Die Antworten gibt es in dieser Podcast-Folge. Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte: https://linktr.ee/AllesmussRaus

"2022 skal blive det år, hvor vi stopper pandemien", lyder det fra verdenssundhedsorganisationens øverste chef. Men hvad kan vi forvente os af corona-pandemien i 2022? Frem mod statsministerens nytårstale kommer vi også til at tale om, hvordan regeringens fremtid ser ud. Vil Mette Frederiksen beholde statsministerposten eller vil minksagen sende regeringen ud i nyvalg? Kabuls fald, stormløb på kongressen, uro i Etiopien og krise ved flere af EUs ydre grænser. Der er nok at tale om, når vi ser tilbage på 2021 set ud fra verdens brændpunkter og konflikter. Men hvor skidt står det egentlig til? Og hvorhen i verden bør man rette blikket i det nye år? Med andre ord: mange spørgsmål vi ikke kender de fulde svar på - men vil forsøge at komme med nogle kvalificerede bud på i denne særudgave af Orientering om hvad der venter os i 2022. I studiet er Astrid Berg og Søren Carlsen. www.dr.dk/orientering

"2022 skal blive det år, hvor vi stopper pandemien", lyder det fra verdenssundhedsorganisationens øverste chef. Men hvad kan vi forvente os af corona-pandemien i 2022? Frem mod statsministerens nytårstale kommer vi også til at tale om, hvordan regeringens fremtid ser ud. Vil Mette Frederiksen beholde statsministerposten eller vil minksagen sende regeringen ud i nyvalg? Kabuls fald, stormløb på kongressen, uro i Etiopien og krise ved flere af EUs ydre grænser. Der er nok at tale om, når vi ser tilbage på 2021 set ud fra verdens brændpunkter og konflikter. Men hvor skidt står det egentlig til? Og hvorhen i verden bør man rette blikket i det nye år? Med andre ord: mange spørgsmål vi ikke kender de fulde svar på - men vil forsøge at komme med nogle kvalificerede bud på i denne særudgave af Orientering om hvad der venter os i 2022. I studiet er Astrid Berg og Søren Carlsen. www.dr.dk/orientering

Världen har varit ganska förskonad från terrordåd under pandemin, även om vi inte glömt attacken mot Kabuls flygplats tidigare i år. Pandemin har gjort att hotet växer på nätet, när radikaliserade grupper flyttar sin verksamhet dit. Just nu så drar också omikronvarianten som en löpeld över världen och skapar ännu mer oro och med det, så ökar också oron för ökade terrordåd i pandemins spår. I Tyskland har protesterna mot de skärpta restriktionerna ökat den senaste tiden. Flera protester har slutat i våld med polisen. Tysklands nye kansler, Olaf Scholz har hotat med vaccintvång för att få stopp på smittspridningen. Det har eldat på högerextrema grupper som använder pandemin i sina politiska syften. Så, varför är det så oroligt just i Tyskland? Vad innebär den ökade smittspridningen för de extrema grupperna och ska vi förvänta oss nya terrordåd till följd av pandemin? Ja, vi ska försöka reda ut det här i dagens avsnitt. Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Imens kaos og desperationen i Kabuls lufthavn i august gik verden rundt, valgte dokumentarist- og journalist Nagieb Khaja at krydse grænsen ind til Afghanistan for at dække Talibans magtovertagelse. Han er drevet af lysten til at punktere stereotype og simple forklaringer på, hvorfor ekstremistiske bevægelser opstår og får opbakning i befolkningen.

Efter talibanernas oväntat snabba maktövertagande i Afghanistan följde en av de mest krävande insatser UD någonsin utfört när över 1100 personer evakuerades till Sverige. Ett antal svenska diplomater flögs till Kabul med uppdraget att få ut så många som möjligt med svenskkoppling ur det folkhav som strömmat till flygplatsen. Hör Jonas Westerlund, chef för den svenska evakueringsinsatsen på Kabuls flygplats, berätta. Afghanistan är det land som tar emot störst bistånd från Sverige. Vad händer med det nu, med talibanerna vid makten? Hur stöttar Sverige Afghanistan utan att stötta talibanerna? Kristoffer Triumf frågar ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh.

Mens en enøjet kvinde i Helmand først nu har fundet friheden, efter Taleban tog magten, føler Kabuls kvinder sig fanget. Det er nu et par måneder siden, Taleban overtog Afghanistan. Så hvordan ser hverdagen ud for kvinderne i landet nu? I dag tager Genstart med journalist Nanna Muus Steffensen rundt i Afghanistan. Til storbyen, hvor kvinder ser ind i en smadret fremtid uden uddannelse og arbejde. Ind på fødestuen, hvor jordemødre uden hjælpemidler forsøger at redde små pigeliv. Og ud på landet, hvor kvinderne først følte sig frie, da den vestlige koalition forsvandt. Vært: Simon Stefanski.

I Afghanistan är flera miljoner människor är på flykt inom landet. Några av dem har slagit läger i en av Kabuls centralt belägna parker. Ekots reporter Naila Saleem träffade änkan Najeeba Panjshiri. Naila Saleem naila.saleem@sverigesradio.se

Rejsen går videre til Afghanistans hovedstad Kabul. Her har byens beboere oplevet krigen på en anden måde end i landdistrikterne. Kunstneren Rada Akbar ser kolleger og aktivister blive likvideret af taleban, og hun frygter for sit liv. Chaufføren Muhammad kører rundt i Kabuls hektiske trafik med afghanistans svar på Elvis bragende ud af højtalerne, i mens han hele tiden skal være opmærksom på at der ikke kommer en motorcykel på på siden af ham og placerer en magnetisk bombe. Tilrettelæggelse: Nanna Muus Steffensen og Mikkel Rønnau. Redaktør: Rune Sparre Geertsen. Produceret for DR af Filt Cph.

I en exklusiv intervju med Ekot kritiserar John Bolton, tidigare nationell säkerhetsrådgivare till president Donald Trump, både beslutet att lämna Afghanistan och valet av tidpunkt. Här hör du intervjun i sin helhet, på engelska. Den amerikanska kaotiska reträtten från Afghanistan har förfärat, förvånat och väckt frågor världen över om USA som supermakt. Den amerikanske presidenten Joe Biden, som fattade beslutet om när USA skulle lämna, har fått kraftig kritik, både på hemmaplan och av allierade. Det sista amerikanska flygplanet som lyfte från Kabuls flygplats lämnade efter sig militär utrustning för 80 miljarder dollar, afghaner som lojalt arbetet för USA och amerikanska medborgare som inte hunnit ut. Men det var den förra presidenten Donald Trump som förhandlade med talibanerna och som beslöt att USA ska lämna Afghanistan. En som var med när beslutet togs i Vita huset var John Bolton, president Donalds Trumps nationella säkerhetsrådgivare. Han var mot ett tillbakadragande då, och mycket kritisk i dag. Vår ekonomikommentator Kristian Åström träffade honom på årets Jaltakonferens i Kiev och fick en exklusiv intervju. Kristian Åström, Ekonomikommentator kristian.astrom@sverigesradio.se

Tolken Amir, som jobbat åt svensk militär, och svensken Mohammed kom båda med evakueringsbussarna till Kabuls flygplats. Mohammed fick gå på planet, men Amir blev kvar. Hör deras skakande berättelser. Alexander Gagliano alexander.gagliano@sverigesradio.se

Hur var det att befinna sig mitt i kaoset på Kabuls flygplats när Afghanistan skulle utrymmas? Och vad är en etisk hackare och vilka digitala säkerhetsfaror borde privatpersoner vara medvetna om? Louise är ledig och Hélène Benno tar över rodret idag. Hon oroar sig lite för att någon oönskad ska ta sig in i hennes liv. Vad behöver vi för digitala säkerhetsdörrar i vardagen? Och vad behöver företagen och landet Sverige? En av världens bästa etiska hackare Frans Rosén  förklarar vad och hur han gör saker, och varför man borde fundera ett varv till kring lösenord. Jonas Westerlund, chef för den svenska evakueringen av svenska medborgare och lokalanställda från Afghanistan, kom till studion och berättade hur det hela gick till och hur det är att befinna sig mitt i kaoset på Kabuls flygplats. I fredags fick Sverige en ny landshövding. Det är Ulrika Messing ska basa över Blekinge. Hon har tjugo kollegor runt om i landet - men hur ser en typisk arbetsdag ut och vilka egenskaper bör man ha? Det vet Chris Heister som tidigare har varit landshövding i Västerbotten och Stockholm. Programledare: Hélène Benno Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Flygplatsen i Kabul har stängt. Den amerikanska militären packar ihop sina styrkor och ger sig av. Tiden för evakuering av utländska medborgare och medhjälpare är därmed ute. Från och med nu är det talibanerna som har kontrollen över Kabuls internationella flygplats. Vilka konsekvenser får det för det afghanska folket? Och vad kommer USA att göra härnäst? Det – och mycket mer – pratar vi om i dagens avsnitt av Aftonbladet Daily. Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiske kommentator. Programledare: Liv Elgenklöw.

Har Taliban ændret sig siden 90erne? Hvorfor vælger amerikanske veteraner at lave en uofficiel operation i Kabuls lufthavn og få 500 afghanere ud af landet? Og hvorfor underpræsterer Danmark på det tyske marked? Værter: Anders Bech-Jessen og Bjarne Steensbeck. www.dr.dk/p1morgen

Talibanerna tog över Afghanistan snabbare än någon väntat sig. Själva säger gruppen att man moderniserats sen de hade makten på 90-talet, men går det att lita på? Dessutom utmanas talibanerna idag av en annan extremistgrupp, Islamska staten som dödade minst 200 personer i ett terrordåd mot Kabuls flygplats i veckan. Vad är värst just nu för det afghanska folket - talibanstyre eller hot om fler terrordåd? Medverkande: Anders Fänge, Afghanistankännare, Massood Qiam, svenskafghansk journalist, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Kajsa Boglind

Regioner sparer over hundrede millioner på løn til strejkende sygeplejersker, men stor regning venter. Joe Biden reagerede i aftes på terrorangrebet ved Kabuls lufthavn: flere end 100 meldes dræbt - herunder 13 amerikanske soldater. Bente vil ikke bades af en mand. Værter: Kasper Harboe & Dagmar Eben Østergaard See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ronie Berggren kommenterar terroristdåden på Kabuls flygplats där 100 personer, varav 13 amerikanska soldater dödades. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Efterspil? Præsident Biden lover hævn efter angreb ved Kabuls lufthavn. Er mere terror på vej? Det sidste danske fly er lettet fra Kabul, men der er stadig 40 på danskerlisten i Afghanistan. Nu kalder Radikale og fem andre partier udenrigsministeren og forsvarsministeren i samråd, har ministrene handlet for langsomt og for sent? Skal Europa til at klare sig uden USA og skal Danmark afskaffe forsvarsforbeholdet? Formand for Udenrigspolitisk Nævn, tidligere udenrigsminister og næstformand for De Radikale Martin Lidegaard er ugens gæst. Stil dit spørgsmål på sms til 1212. Vært Pia Røn.

Regioner sparer over hundrede millioner på løn til strejkende sygeplejersker, men stor regning venter. Joe Biden reagerede i aftes på terrorangrebet ved Kabuls lufthavn: flere end 100 meldes dræbt - herunder 13 amerikanske soldater. Bente vil ikke bades af en mand. Værter: Kasper Harboe & Dagmar Eben Østergaard

I tiden op til Kabuls fald er de danske ministre på sommerferie, de går til koncerter og taler om sæler på Ærø. Samtidig arbejder Danmarks allierede desperat på at hive deres statsborgere og samarbejdspartnere ud af Afghanistan. Hvorfor var den danske regering ikke på broen under hele stormen? Journalist og stifter af forsvarsmediet OLFI, Peter Ernstved Rasmussen, ridser ugerne omkring Kabuls fald op. Vært: Knud Brix.

Siden Taliban indtog den afghanske hovedstad Kabul søndag d. 15. august, så har vi herhjemme fra vores breddegrader kunne følge med i udviklingen. En udvikling som har betydet at det land, som danske soldater har forsøgt at holde fri fra Taliban i næsten 20 år, nu synes tabt til Talibans soldater. Hvordan kan billederne påvirke tidligere udsendte og hvordan kan de hjælpes? Daniel Cesar taler med Anne Seehausen Hansen, som er Chef for Militærpsykologisk Afdeling i Veterancentret.

Die Lösch-Paktiken der sozialen Medien könnten ja kaum lächerlich sein. Donald Trump wurde ja noch während seiner Amtszeit von Twitter gelöscht. Aber währenddessen ist es für Twitter scheinbar kein Problem, wenn der Supreme Leader von dem Iran die Ausrottung von Israel fordert oder selbst die Taliban die Plattform nutzen, um Propaganda zu verbreiten... ► Telegram: https://t.me/charleskrueger/ ► Twitter: https://twitter.com/Charles_Krueger/ ► Facebook: https://www.facebook.com/CharlesKruegerOffiziell/ ► Meine Webseite: https://charleskrueger.de/ ► Folgt mir auch auf anderen Plattformen: https://charleskrueger.de/soziale-medien/ ► Alle meine Videos sind auch als Audio-Podcast in jeder bekannten Podcast-App zu finden: https://charleskrueger.de/podcast/ ► Mein Amazon-Partner-Link: https://amzn.to/3e73Qot Dies ist ein Affiliate-Link im Rahmen des Amazon-Partnerprogramms. Als Mitglied des Partnerprogramms verdiene ich an qualifizierten Verkäufen, die über diesen Link stattfinden. Für Dich entstehen dabei aber selbstverständlich keine Mehrkosten. ► So kannst du meine Videos unterstützen: https://charleskrueger.de/spenden/ ► Bücherempfehlungen: https://charleskrueger.de/buecherempfehlungen/ Quellen: https://blog.twitter.com/en_us/topics/company/2020/suspension https://twitter.com/khamenei_ir/status/1003332853525110784 https://www.washingtonpost.com/technology/2021/08/18/taliban-social-media-success/ https://www.br.de/nachrichten/netzwelt/warum-twitter-taliban-propaganda-zulaesst,SgR5bgJ https://www.wired.co.uk/article/afghanistan-social-media-delete https://www.dailymail.co.uk/femail/article-9904397/Kabuls-style-conscious-replaced-shalwar-kameez-Taliban-hold-designer-items.html https://www.stern.de/politik/ausland/taliban-kaempfer-posieren-mit-ausruestung-von-us-spezialeinheit-30673182.html https://orf.at/stories/3225255/ https://www.reddit.com/r/ThatsInsane/comments/p72r3r/with_the_arrival_of_the_taliban_merchants_began/ https://www.bild.de/politik/ausland/politik-ausland/deutscher-abzug-aus-afghanistan-ortskraefte-fuer-bundesregierung-weniger-wert-al-77402236.bild.html https://www.bild.de/politik/ausland/politik-ausland/afghanistan-bundeswehr-muss-bei-truppenabzug-65000-dosen-bier-ausfliegen-76624468.bild.html https://www.n-tv.de/politik/Deutsches-Evakuierungsflugzeug-ist-defekt-article22751229.html https://twitter.com/leahmcelrath/status/1427643075829059599 https://www.rnd.de/politik/seehofer-erwartet-bis-zu-fuenf-millionen-weitere-afghanische-fluechtlinge-E5BYEFXG2AU2SAPARAUY4NIUCE.html https://www.welt.de/politik/deutschland/article233279129/Afghanistan-Im-Flughafenchaos-abgeschobener-Straftaeter-in-Evakuierungsflieger-gelangt.html

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, David Druid och Katherine Zimmerman. Stefan Löfven kommer att avgå som partiordförande för Socialdemokraterna och då också som statsminister för Sverige. Detta kommer att ske i november, något han meddelade under sitt sommartal under söndagen. Vem blir hans ersättare? Vad blir han ihågkommen för? Sen ska vi till Afghanistan där svenska specialsoldater tagit sig till Kabuls kaotiska flygplats med ett herculesplan för att evakuera svenska medborgare och lokal personal. Detta samtidigt som skottlossningarna fortsätter på marken.

Jonas, Patrik och Emil talar om Kabuls fall och mycket annat.Insamlingen till Jonas fortsätter fram till 1 september, märk då din insättning med JonasStöd oss:Swish: 072 844 70 45, mottagare Patrik ForsénKontonummer: 526 322 721Clearingnummer: 6195IBAN: SE87 6000 0000 0005 2632 2721

Läget vid Kabuls flygplats, nytt förslag på sjukersättning, Eslöv dagen efter knivattacken, tyska valrörelsen drar igång, flyktingsituationen i Afghanistan, föreningslivet drar igång efter restriktionerna, Merkel och Putin, älgar på vårdcentral.

»Det er let at indse, at Anders Fogh Rasmussens messianske projekt for Afghanistan var forkert. Det er sværere at se, hvad der ville have været – og fremover er – det rigtige.« Sådan slutter Jørgen Steen Nielsen en leder i torsdagens avis. Og det er lige netop de overvejelser som Talebans sejr i Afghanistan kalder på. Rune Lykkeberg kommer i studiet og forsøger at svare på, hvordan vi erkender, at verden ikke kan reddes af vores moralske missioner, men samtidig undgår at ende i indelukket kynisme. Og vi bliver i Afghanistan-sporet. For bare ti dage før Kabuls fald forsøgte Danmark, sammen med en række andre europæiske lande, at få EU til at lægge pres på de afghanske myndigheder til at tage imod tvangshjemsendte afghanske flygtninge. Det møder nu hård kritik. Ulrik Dahlin forklarer. Og så har favorit-Lone, Lone Nikolajsen været i biografen og se Ternet Ninja 2. Den er god. Og endda helt opbyggelig. For ninjaen må står ansigt til ansigt med sin egen toksiske maskulinitet. Og det er som bekendt ret uskønt.

Psykolog: Pas på. Billeder, som florerer rundt i pressen og på de sociale medier af kaos i Kabuls lufthavn, kan gøre os afmægtige. Mavebluser er forbudt på folkeskole: Borgmester er træt af det. Ny undersøgelse: Flere kræfttilfælde nær kemifabrik. Langt flere telefoner, computere og køleskabe skal fra genbrugspladsen og ud til forbrugerne igen. Værter: Kasper Harboe og Claus Elgaard. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Psykolog: Pas på. Billeder, som florerer rundt i pressen og på de sociale medier af kaos i Kabuls lufthavn, kan gøre os afmægtige. Mavebluser er forbudt på folkeskole: Borgmester er træt af det. Ny undersøgelse: Flere kræfttilfælde nær kemifabrik. Langt flere telefoner, computere og køleskabe skal fra genbrugspladsen og ud til forbrugerne igen. Værter: Kasper Harboe og Claus Elgaard.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, David Druid och Ayan Jamal. Kaosartade scener utspelade sig på Kabuls flygplatsunder under gårdagen, efter att talibanerna tagit över makten i Afghanistan. Kritiken mot USA:s agerande växer, och även högt uppsatta republikaner passar på att rikta hårda kängor mot president Joe Biden. Vad svarar han på kritiken? Sen pratar vi om beskedet att Nent skrotar en hel färdig säsong av Paradise Hotel. Hur ser deltagarna från den inspelade säsongen på beslutet, och vad har vi att vänta oss av det nya moderna formatet?

Billeder fra Kabuls lufthavn viser desperate scener, hvor mennesker gør alt for at komme med et fly ud af Afghanistan. Politikens Jacob Svendsen har talt med en af dem, der søndag oplevede byen falde. I dagens afsnit fortæller han, hvorfor det kom bag på så mange, at Kabul overgav sig uden kamp.

Talibanerna har åter tagit makten i Afghanistan och kaotiska scener utspelar sig på Kabuls flygplats när tusentals afghaner försöker fly sitt land. Vilka är talibanerna och vad kommer den fundamentalistiska terrorgruppen att göra med sin nyvunna makt? DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski reder ut i Studio DN. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, David Druid och Katherine Zimmerman. Talibanerna har nu tagit över helt i Afghanistan och presidenten har flytt landet. Under morgonen rapporteras om tumult vid Kabuls flygplats, då människor i panik försöker ta sig ut ur landet. Många frågar sig hur USA:s underrättelsetjänst inte kunnat förutspå hur snabbt talibanerna skulle ta över, efter att de internationella styrkorna börjat dra sig tillbaka. Sen pratar vi om den kraftiga jordbävningen som drabbat Haiti under helgen. Dödssiffran fortsätter att stiga i takt med att räddningsarbetet pågår vid rasmassorna. Samtidigt väntas den tropiska stormen Grace snart dra in över landet, där många nu står utan tak över huvudet.

Talibans fremmarch i Afghanistan har rystet det meste af verden, og i dag udspiller sig nogle meget kaotiske scener i lufthavnen i Kabul, hvor tusindvis af desperate afghanere forsøger at flygte. På sociale medier har man kunne se videoer af, hvordan folk forsøger kravle op på et amerikansk militærfly og nærmest klynge sig til siden af flyet for at "komme med" ud af landet. Fra samme lufthavn forsøger vestlige lande at kæmpe i mod tiden for at evakuere deres statsborgere og ansatte. Vi får seneste nyt fra Afghanistan, ligesom vi hører fra nogle af dem, der stadig befinder sig i landet, blandt andet en tolk, som lige nu gemmer sig for Taliban, mens håbet om hjælp fra de vestlige lande, han har tolket for, svinder time for time. For USAs præsident Biden er Talibans lynhurtige magtovertagelse i Afghanistan et slemt slag. Han har flere gange inden for de seneste måneder talt om, hvor meget styr der var på situationen, selvom USA trak sig ud, og han har forsvaret beslutningen. Nu bebrejder mange Biden for at have trukket sine styrker for hurtigt ud. Vi vender blikket mod USA og ser på de amerikanske reaktioner på Kabuls fald, men det er ikke bare USA og de vestlige allierede, der i årevis har forsøgt at få kontrol over Afghanistan. Det har Rusland også eller rettere det tidligere Sovjetunionen. Russerne invaderede Afghanistan tilbage i 1979 for at forhindre den daværende kommunistiske, afghanske regering i at falde. Men efter 10 år med hårde kampe mod de afghanske oprørsstyrker, Mujahedin, så trak Rusland sine tropper ud. Efter russernes tilbagetog fulgte 6-7 år med borgerkrig, indtil Taliban overtog magten i 1996. Så er vi næsten fremme ved Vestens indtog i landet, der nu også er slået fejl. Men hvorfor er det så svært for udefrakommende at skabe forandringer i Afghanistan? Det og meget mere handler dagens P1 Orientering om. Mette Vibe Utzon og Søren Carlsen er dagens værter, Tine Linde redigerer. www.dr.dk/orientering

16 augusti. Talibanerna har åter intagit Afghanistans huvudstad och landets president har flytt. Vad händer härnäst? Andreas Ericson diskuterar läget i landet med Diana Janse och Olof Ehrenkrona, båda två diplomater under många års tid.

Talibans fremmarch i Afghanistan har rystet det meste af verden, og i dag udspiller sig nogle meget kaotiske scener i lufthavnen i Kabul, hvor tusindvis af desperate afghanere forsøger at flygte. På sociale medier har man kunne se videoer af, hvordan folk forsøger kravle op på et amerikansk militærfly og nærmest klynge sig til siden af flyet for at "komme med" ud af landet. Fra samme lufthavn forsøger vestlige lande at kæmpe i mod tiden for at evakuere deres statsborgere og ansatte. Vi får seneste nyt fra Afghanistan, ligesom vi hører fra nogle af dem, der stadig befinder sig i landet, blandt andet en tolk, som lige nu gemmer sig for Taliban, mens håbet om hjælp fra de vestlige lande, han har tolket for, svinder time for time. For USAs præsident Biden er Talibans lynhurtige magtovertagelse i Afghanistan et slemt slag. Han har flere gange inden for de seneste måneder talt om, hvor meget styr der var på situationen, selvom USA trak sig ud, og han har forsvaret beslutningen. Nu bebrejder mange Biden for at have trukket sine styrker for hurtigt ud. Vi vender blikket mod USA og ser på de amerikanske reaktioner på Kabuls fald, men det er ikke bare USA og de vestlige allierede, der i årevis har forsøgt at få kontrol over Afghanistan. Det har Rusland også eller rettere det tidligere Sovjetunionen. Russerne invaderede Afghanistan tilbage i 1979 for at forhindre den daværende kommunistiske, afghanske regering i at falde. Men efter 10 år med hårde kampe mod de afghanske oprørsstyrker, Mujahedin, så trak Rusland sine tropper ud. Efter russernes tilbagetog fulgte 6-7 år med borgerkrig, indtil Taliban overtog magten i 1996. Så er vi næsten fremme ved Vestens indtog i landet, der nu også er slået fejl. Men hvorfor er det så svært for udefrakommende at skabe forandringer i Afghanistan? Det og meget mere handler dagens P1 Orientering om. Mette Vibe Utzon og Søren Carlsen er dagens værter, Tine Linde redigerer. www.dr.dk/orientering