Podcasts about en p2

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning. De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning. Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet Jazz på svenska kom till. I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter. En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman. Producent P2: Antonio de la Cruz Tekniker: Staffan Schöier

Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet. I den här P2 dokumentären får du följa Dan Andersson under hans sista dag i livet. Från att han vaknar på morgonen hemma i Gonäs i Dalarna, till det tragiska slutet i Stockholm. Dan Andersson reser till huvudstaden för att söka en anställning. Hans hustru Olga är gravid med deras första barn och han behöver en fast inkomst för att försörja sin familj. Hans död på ett hotellrum i Stockholm blir mycket omtalad och leder under 1900-talet till att hans dikter uppmärksammas. Omkring tiggarn från Luossa och Jungman Jansson blir några av hans mest populära verk. Vad som inte är lika känt är att han även tonsatte flera av sina dikter. Några av melodierna har blivit svenska visklassiker. En P2 dokumentär från 2020 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.

Beethovens enda violinkonsert uruppfördes i Wien 1806. Särskilt den långsamma mittensatsen har kommit att bli älskad. Kanske det vackraste som någonsin skrivits, säger Malin Broman, konsertmästare i Radiosymfonikerna. Rose från Sydafrika köpte violinkonserten på skiva första dagarna i frihet efter flykten från hemlandets apartheid. Varje gång jag hör början får den min själ att flyga! berättar hon. John minns när han på skidresan i Alperna fick oväntat sällskap av en italiensk stjärnviolinist för att han råkat nynna på melodin ur violinkonsertens sista sats. En P2 dokumentär från 2020 av Anton Karis.

Det här är berättelsen om tonsättaren, musikern och poeten Louis Hardin alias Moondog som gick från tidvis hemlös gatumusiker till hyllad kompositör. Under mer än 30 år var Moondog en av New Yorks verkliga profiler. Från slutet av 40-talet till mitten av 70-talet höll han till i hörnen av 6:e avenyn och 53:e eller 54:e gatan. Där kunde han spela på sin egenuppfunna trimba eller deklamera sin poesi och filosofi eller bara stå blick stilla med vikingahjälm på huvudet, spjut i handen och skägg ner till midjan som "The Viking of 6th Avenue". Moondog var sedan tonåren blind och skrev både poesi och musik i punktskrift där han satt på gatan. Under perioder var han hemlös, och många förbipasserande såg en utsatt gatumusiker och tiggare. Få visste vilken mångfacetterad och hyllad kompositör han var. Den sista delen av sitt liv tillbringade han i Tyskland, och därifrån gjorde han flera konsertresor till Sverige. Moondog gick bort 1999 men hans musik är starkt närvarande än idag. Hör Moondog själv berätta om sitt komponerande, sin tro på talmystik och sin vilja att skapa ett allkonstverk inspirerat av den nordiska mytologin. Hör också musikerna Stefan Lakatos, Carl Myrén och Iiris Viljanen nysta i vad det är som gör hans musik så säregen. Programmet är en repris från den 18 mars 2018. En P2-dokumentär av Marie Wennersten.

Prins Eugen (1865-1947) var inte bara en centralgestalt som konstnär och konstsamlare utan också en varm tillskyndare av musiken. Den här dokumentären handlar om spåren efter prins Eugen i musiklivet. Prins Eugen tog både intryck av musik i sitt eget konstnärsskap och bidrog till den musikaliska utvecklingen. Han var bland annat med och samlade in pengar till bygget av Stockholms konserthus 1924-26. Bland samtida tonsättare fanns Emil Sjögren och Wilhelm Stenhammar. I programmet medverkar Prins Eugen i egen hög person ur Sveriges Radios arkiv liksom konstvetaren Karin Sidén - hör en längre intervju med Sidén här nedanför! Programmet är en repris från den 19 november 2017. En P2-dokumentär av Christina Tobeck/SR Musik.

Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till. "Champs d'étoiles" tilldelades 2016 års Järnåkersstipendium på 100000 kr. Verket tog nästan tio år att komponera, satsernas ordning går att kasta om och i barockmusiken letar sig elektroakustiska inslag in. Det är skrivet för och i nära samarbete med musikerna i Ensemble Lipparella som intresserar sig för alltifrån tidig till samtidig musik. "Champs d'étoiles" är ett drygt timslångt verk och består av 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring - för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb. Vi träffar också kontratenoren Mikael Bellini som sjunger i ett kvinnligt alt-läge liksom lutinisten Peter Söderberg som provat ut nya speltekniker på teorben - lutan med den väldigt långa halsen. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. Programmet är en repris från den 7 oktober 2017. En P2-dokumentär denna gång av Hilda Ärlemyr/Umami. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

I den här tredje och sista delen av vår serie om förbjuden musik handlar det bland annat om läget i Nazityskland på 30-talet och Sovjetunionen på 40- och 50-talen. Hör hur de båda uppfinningsrika musik-entusiasterna Ruslan Bugaslovskij och Boris Tajgin upptäckte hur de kunde piratkopiera amerikansk musik på röntgenbilder av vinyl och hur musik av Vladimir Vysotskij med flera spreds. I det här programmet intervjuas Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay och den norska sångaren och musikern Pål "Moddi" Knutsen om sitt projekt "Unsongs". Där översätter till engelska och framför Moddi misshangliga sånger från hela världen. Vi lyssnar också bland annat på musik som nazisterna ansåg som "degenererad" men också hur judiska tonsättare som Berthold Goldschmidt och Erich Wolfgang Korngold som flydde till USA i början av 30-talet skapade ett Hollywood-sound som kan höras än idag. Programmet är en repris från den 22 oktober 2017. En P2-dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.

Den finska progressiva Sångrörelsen var agendasättande inom finsk kultur under slutet av 1960-talet och början av 1970- talet, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Sångrörelsen delade finländarna. Oberoende vad du tyckte måste du ta ställning för eller emot. Dess anhängare såg sig själva som en "fredsrörelse" medan andra ansåg att de var det som Lenin kallade för "nyttiga idioter" och inledningsvis kallades anhängarna hånfullt för "taistolaiset" - "stridisar" efter sin Moskvatrogna partiledare, Taisto Sinisalo. Bland sångerna fanns "En tallrik av Guatemalas blod" och "I vems trupp står du?". Sångerna började ofta mjukt och slutade ofta med en kraftfull skrikdel på inspiration av Bertolt Brechts revolutionära kulturprogram. I programmet medverkar kompositören Kaj Chydenius, musikforskaren Pekka Gronow, författaren Timo Kalevi Forss, författaren Miska Rantanen och musiker Tuomo Haapala. Det här är den andra delen av två där P2 Dokumentär uppmärksammade att det självständiga Finland år 2017 fyllde 100 år. Programmet är en repris från den 3 december 2017. En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.

Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural. Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio. Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa. Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan.  I programmet medverkar Lahja Johansson, som växte upp i krigets Finland och fortfarande kan många av sångerna som då sjöngs däribland "Silmien välliin ryssää" - "Skjut ryssen mellan ögonen", författaren Mikko Porvali och musikforskaren Pekka Gronow. Det här är den första delen av två där P2 Dokumentär uppmärksammade att det självständiga Finland år 2017 fyllde 100 år. Programmet är en repris från den 2 december 2017. En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.

Höör, Sunne, Skattungbyn, Tobo, Järvsö, Piteå och Jokkmokk är några svenska orter som har direkta kopplingar till olika musikaliska företeelser, och dit åker vi i denna P2 Dokumentär. Vi träffar människor som älskar att experimentera och ta folkliga traditioner vidare - oavsett om det gäller orgel, kantele, fiol, gitarr, nyckelharpa, kora, sång, rop eller scenkonst. Dokumentären sammanfattar en reportageserie som musikjournalisten Åsa Veghed gjorde hösten 2017 i P2-programmet Klingan. I programmet medverkar musikerna Sousou Cissoko, Magnus Stinnerbom, Olle Lindvall, Cecilia Österholm, Samantha Ohlanders, Mirja Palo, Gunnar Idenstam, konstnären Leila Nutti, verksamhetsledaren på Eric Sahlström Institutet Hadrian Prett och konserthuschefen på Studio Acusticum Roger Norén. Programmet är en repris från den 16 december 2017. En P2-dokumentär av Åsa Veghed.

Karin Rehnqvist är en av Sveriges främsta tonsättare och Sveriges första kvinnliga professor i komposition. I det här programmet får vi höra om den centrala roll som rösten har i hennes komponerande. Programmet börjar i en riktig happening på Stora torget i Båstad. - Alla ska ropa, säger hon till förbipasserande och delar ut musikinstrument och ord att ropa ut mitt under 30-årsjubilerande Båstad kammarmusikfestival. Karin Rehnqvist älskar den mänskliga rösten, i synnerhet den kulande, drillande, nonsensrimmande och kraftfulla kvinnorösten, vid sidan av fågelsång och spontana ljud i naturen. Sången fanns med ända sedan uppväxten i Småland, och sedan hon utbildat sig till musikpedagog tog den kreativa ådran över i Stans kör. Det var där hon och mannen Hans möttes, i körens galna upptåg ute på stan vid 1980-talets början. Så föddes en tonsättare. Sitt genombrott fick hon 1989 med verket "Puksånger och lockrop" som hon skrev på uppdrag av Rikskonserter och uruppfördes på Falun folkmusikfestival. Sedan dess har det blivit mycket körmusik och flera ensemblestycken. I programmet medverkar vid sidan av henne själv hennes man läromedelsförfattaren Hans Persson, sonen och musikläraren Johan Rehnqvist, folksångerskan Ulrika Bodén och tonsättarna Johan Blixt, Gustav Lindsten, Maria Lithell Flyg och Jakob Mühlrad. Programmet är en repris från den 10 december 2017, ett år då hon blev ovanligt mycket uppmärksammad: hon var bland annat festivalprofil vid Svensk Musikvår och följande stycken uruppförda: "Nio nätter" med sångerskan Lena Willemark och ensemble recherche i Berlin, "The Riddle" med Kronoskvartetten i Uppsala och "Här är musiken" vid invigningen av nya Kungliga musikhögskolan i Stockholm. En P2-dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.

Mina kollegor spärrade upp ögonen när jag ville skriva opera, då på 1970-talet ville ingen göra opera, berättar Hans Gefors i detta tonsättarporträtt. Hans Gefors har skrivit sex helaftonsoperor, två kammaroperor och flera andra musikdramatiska verk. I programmet hör vi om tillkomsten av helaftonsoperan Christina som Gefors gjorde i samarbete med Lars Forssell, om det senaste verket Notorious och om Parken som har Sverigepremiär på Malmö opera ikväll den 5 maj. Föreställningen direktsänds också i P2. Vi träffar också librettisten Maria Sundqvist som tillsammans med Gefors står bakom operan Skuggspel, och vi hör om knep för att göra svenska till ett bra språk för opera. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Det här är berättelsen om tonsättaren, musikern och poeten Louis Hardin alias Moondog som gick från tidvis hemlös gatumusiker till hyllad kompositör. Under mer än 30 år var Moondog en av New Yorks verkliga profiler. Från slutet av 40-talet till mitten av 70-talet höll han till i hörnen av 6:e avenyn och 53:e eller 54:e gatan. Ibland spelade han på sin egenuppfunna trimba eller deklamerade sin poesi och filosofi, andra dagar stod han blick stilla, med vikingahjälm på huvudet, spjut i handen och skägg ner till midjan, som "The Viking of 6th Avenue". Moondog var sedan tonåren blind och skrev både poesi och musik i punktskrift där han satt på gatan. Under perioder var han hemlös, och många förbipasserande såg en utsatt gatumusiker och tiggare. Få visste vilken mångfacetterad kompositör han var. Han hyllades av och hyllade jazzmusiker som Charlie Parker och tonsättare som Philip Glass vilken han också bodde hos en tid och spelade med. Den sista delen av sitt liv tillbringade Moondog i Tyskland, och därifrån gjorde han flera konsertresor till Sverige. Moondog gick bort 1999 men hans musik är starkt närvarande än idag. I Marie Wennerstens dokumentär berättar Moondog själv om sitt komponerande, sin tro på talmystik och sin vilja att skapa ett allkonstverk inspirerat av den nordiska mytologin. Vi får också höra musikerna Stefan Lakatos, Carl Myrén och Iiris Viljanen nysta i vad det är som gör hans musik så säregen. En P2-dokumentär av Marie Wennersten.

Musikerparet Sousou och Maher Cissoko är sannolikt Sveriges mest kända koraspelare, men de utmanas inte bara av instrumentet utan också av fördomar. Kora är från början ett västafrikanskt stränginstrument som är släkt med lutan och harpan. Den består av en kalebasshalva som är täckt med koskinn och har 21 strängar på sin långa hals. Sousou Cissoko är en av världens få kvinnliga koraspelare. Hon började spela kora som 19-åring i uppväxtens Skåne medan Maher Cissoko kommer från en känd korafamilj i Senegal och har spelat kora sedan han var i 6-årsåldern. Tillsammans är de ett par moderna jalis, även kallade grioter vilka ursprungligen är musikaliska historieberättare i det västafrikanska mandinkafolket. Deras vision är att belysa kulturlikheter snarare än kulturskillnader med sin gränsöverskridande musik. I programmet berättar Maher Cissoko om den humanism och människokärlek han vill uttrycka med sina sånger. Han skildrar även hur han jagas och arresteras av polis enbart på grund av sin hudfärg. Sousou Cissoko talar om kulturell appropiering och exotisering. Hon har musikworkshop med kvinnor i Gambia och sjunger en stark sång om hur hon försöker skydda sina barn mot rasism. En P2-dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.   Låtlista: Suutoo Ye Diyaa (Good Night) Maher Cissoko, Sousou Cissoko Kora Fo Ajabu! AJABU024   Rendevouz Maher Cissoko, Sousou Cissoko Made Of Music JALICD02   Lita På Mig Maher Cissoko, Sousou Cissoko Stockholm Dakar AJABUCD018   Jangfata Featuring Timbuktu Maher Cissoko, Sousou Cissoko Stockholm Dakar AJABUCD018   Kora Fo (The Kora Speaks) Maher Cissoko, Sousou Cissoko Kora Fo Ajabu AJABU024   Kunoo (The Bird) Maher Cissoko, Sousou Cissoko Kora Fo Ajabu AJABU024   Sama (Tomorrow) Maher Cissoko, Sousou Cissoko Kora Fo Ajabu AJABU024   Kooma Kumaro (Backbiting) Maher Cissoko, Sousou Cissoko Kora Fo Ajabu AJABU024   Jarabi Maher Cissoko, Sousou Cissoko ADOUNA   Lannayaa (Trust) Maher Cissoko, Sousou Cissoko Kora Fo Ajabu AJABU024   Made Of Music Maher Cissoko, Sousou Cissoko Made Of Music JALICD02   Made Of Music Maher Cissoko, Sousou Cissoko Made Of Music JALICD02   Africa Moo Baalu (Big leaders) Maher Cissoko, Sousou Cissoko Africa Moo Baalu   M Be Kiling (We Are One) Kora Fo Ajabu AJABU024

Höör, Sunne, Skattungbyn, Tobo, Järvsö, Piteå och Jokkmokk är några svenska orter med direkta kopplingar till olika musikaliska företeelser, och dit åker vi i denna P2 Dokumentär. Vi träffar människor med det gemensamma att de älskar att ta experimentera och ta folkliga traditioner några steg längre - oavsett om det gäller orgel, kantele, fiol, gitarr, nyckelharpa, kora, sång, rop eller scenkonst. Dokumentären sammanfattar den reportageserie som musikjournalisten Åsa Veghed gjorde denna höst 2017 i P2-programmet Klingan. I programmet medverkar musikerna Sousou Cissoko, Magnus Stinnerbom, Olle Lindvall, Cecilia Österholm, Samantha Ohlanders, Mirja Palo, Gunnar Idenstam, konstnären Leila Nutti, verksamhetsledaren på Eric Sahlström Institutet Hadrian Prett och konserthuschefen på Studio Acusticum Roger Norén. En P2-dokumentär av Åsa Veghed.

Karin Rehnqvist är en av Sveriges främsta tonsättare och Sveriges första kvinnliga professor i komposition. I det här programmet får vi höra om den centrala roll som rösten har i hennes komponerande. Programmet börjar i en riktig happening på Stora torget i Båstad. - Alla ska ropa, säger hon till förbipasserande och delar ut musikinstrument och ord att ropa ut mitt under 30-årsjubilerande Båstad kammarmusikfestival. Karin Rehnqvist älskar den mänskliga rösten, i synnerhet den kulande, drillande, nonsensrimmande och kraftfulla kvinnorösten, vid sidan av fågelsång och spontana ljud i naturen. Sången fanns med ända sedan uppväxten i Småland, och sedan hon utbildat sig till musikpedagog tog den kreativa ådran över i Stans kör. Det var där hon och mannen Hans möttes, i körens galna upptåg ute på stan vid 1980-talets början. Så föddes en tonsättare. Sitt genombrott fick hon 1989 med verket "Puksånger och lockrop" som hon skrev på uppdrag av Rikskonserter och uruppfördes på Falun folkmusikfestival. Sedan dess har det blivit mycket körmusik och flera ensemblestycken. 2017 blev hon ovanligt mycket uppmärksammad, ja, rentav folkkär. Hon var festivalprofil vid Svensk Musikvår, fick en rad av sina tidigare verk spelade på flera ställen och följande stycken uruppförda: "Nio nätter" med sångerskan Lena Willemark och ensemble recherche i Berlin, "The Riddle" med Kronoskvartetten i Uppsala och "Här är musiken" vid invigningen av nya Kungliga musikhögskolan i Stockholm. I programmet medverkar vid sidan av henne själv hennes man läromedelsförfattaren Hans Persson, sonen och musikläraren Johan Rehnqvist, folksångerskan Ulrika Bodén och tonsättarna Johan Blixt, Gustav Lindsten, Maria Lithell Flyg och Jakob Mühlrad. En P2-dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.

Den finska progressiva Sångrörelsen var agendasättande inom finsk kultur under slutet av 1960-talet och början av 1970- talet, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Sångrörelsen delade finländarna. Oberoende vad du tyckte måste du ta ställning för eller emot. Dess anhängare såg sig själva som en "fredsrörelse" medan andra ansåg att de var det som Lenin kallade för "nyttiga idioter" och inledningsvis kallades anhängarna hånfullt för "taistolaiset" - "stridisar" efter sin Moskvatrogna partiledare, Taisto Sinisalo. Bland sångerna fanns "En tallrik av Guatemalas blod" och "I vems trupp står du?". Sångerna började ofta mjukt och slutade ofta med en kraftfull skrikdel på inspiration av Bertolt Brechts revolutionära kulturprogram. I programmet medverkar kompositören Kaj Chydenius, musikforskaren Pekka Gronow, författaren Timo Kalevi Forss, författaren Miska Rantanen och musiker Tuomo Haapala. Det här är den andra delen av två där P2 Dokumentär uppmärksammade att det självständiga Finland år 2017 fyllde 100 år. Programmet är en repris från den 3 december 2017. En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.

Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär. Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural. Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio. Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa. Det var svåra tider. Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan.  I programmet medverkar Lahja Johansson, som växte upp i krigets Finland och fortfarande kan många av sångerna som då sjöngs däribland "Silmien välliin ryssää" - "Skjut ryssen mellan ögonen", författaren Mikko Porvali och musikforskaren Pekka Gronow. Det här är den första delen av två där P2 dokumentär uppmärksammar att det självständiga Finland i år fyller 100 år. En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.

Jorma Panula, Leif Segerstam, Okko Kamu, Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Susanna Mälkki, Eva Ollikainen - ovanligt många internationellt kända dirigenter kommer från Finland, men varför? Det brukar kallas "det finska dirigentundret", det faktum att Finland har kunnat få fram ovanligt många internationellt erkända dirigenter i förhållande till sin befolkning på 5,5 miljoner, men hur kommer det sig? Den frågan har sysselsatt många länge och den här dokumentären handlar om hur resonemangen går idag. Vi träffar den idag 87-årige Jorma Panula som sägs vara urfadern till dagens dirigentgenerationer i Finland och pratar om hans hemliga recept för att utbilda så många världsdirigenter som han har gjort under sina drygt 40 år som pedagog. Den finska musikjournalisten och författaren Vesa Sirén redogör för begreppet finskt musikunder, alltså det fenomen som dirigentundret är en del av. Dirigenterna Okko Kamu, Susanna Mälkki, Sakari Oramo och Eva Ollikainen berättar om hur en finsk dirigent uppfattas ute i världen,  musikjournalisten Camilla Lundberg berättar om hur många svenskar både beundrar och retar sig på "de finska pinnarna" och orkestermusikerna Bengt Rosengren, Saara Nisonen Öman och Ingegerd Kierkegaard från Radiosymfonikerna delar med sig av sina tankar om de finska dirigenterna. Mer om fler internationellt kända finska dirigenter, på finska, här. En P2-dokumentär av Tuomas Ojala.

Prins Eugen (1865-1947) var inte bara en centralgestalt som konstnär och konstsamlare utan också en varm tillskyndare av musiken. Den här dokumentären handlar om spåren efter prins Eugen i musiklivet. Prins Eugen tog både intryck av musik i sitt eget konstnärsskap och bidrog till den musikaliska utvecklingen. Han var bland annat med och samlade in pengar till bygget av Stockholms konserthus 1924-26. Bland samtida tonsättare fanns Emil Sjögren och Wilhelm Stenhammar. I programmet medverkar Prins Eugen i egen hög person ur Sveriges Radios arkiv liksom konstvetaren Karin Sidén - hör en längre intervju med Sidén här nedanför! En P2-dokumentär av Christina Tobeck/SR Musik.

Tonsättaren Lo Kristenson intresserar sig för motstånd som musikaliskt uttryck. Den här dokumentären handlar om henne och hur verket "Vridna, vågsång" kom till. Lo Kristenson upplever att det finns ett motstånd som kommer utifrån och som både kan kväva en och utveckla en. - Ett motstånd som kommer utifrån sätter sig ju ofta i kroppen och gör att man blir väldigt självkritisk och så. För mig har det handlat om att omvandla det till något positivt och hitta vad den kraften kan få vara istället för att bara få vara något som trycker ner en. Om man vrider litet på den så blir det något bra, säger Kristenson. "Vridna, vågsång" är en ungefär 33 minuter lång stråktrio som Kristenson skrev i nära samarbete med violasten Tove Bagge, violinisten Julija Morgan och kontrabasisten Hanna Cronhjort. Det är ett exempel på hur Lo försöker hitta motståndet i ljuden och instrumenten. Sätt dig tillrätta, kanske slut dina ögon och hör hur stycket låter! I programmet medverkar Madeleine Jonsson Gille, som engagerar sig i nätverket Konstmusiksystrar som Lo Kristenson var med och startade, och Tove Bagge. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. "Bara det inte är Eroica", hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O. I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör. Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower. En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på. Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om hennes liv i 1800-talets operamiljö. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström. "I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen. Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år. Den 9 juni i år omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning i Berwaldhallen. Konserten den 9 juni spelades in och sändes i P2 Live den 4 november 2017. En P2-dokumentär av Christina Tobeck.

Victoria Borisova-Ollas är en av Sveriges mest efterfrågade tonsättare. I det här programmet berättar hon om hur hon skrev operan "Dracula" som har urpremiär idag den 28 oktober 2017 direkt i P2. För librettot på Bram Stokers berömda roman om greve Dracula från 1897 står Claes Peter Hellwig och Kristian Benkö. Tillsammans med Victoria Borisova-Ollas har regissören Linus Fellbom och scenografen och kostymdesignern Dan Potra skapat en uppsättning som innehåller alltifrån skräck, romantik, viktorianskt mode och storslagna körer. Hjärtan kommer att krossas, hämnd kommer att utkrävas och blod kommer att flyta. Det här programmet handlar också om vilka verk som ledde fram till operan "Dracula", däribland "... and time is running past midnight" som är ett slags post scriptum till operan. I programmet medverkar trombonisten Elias Faingersh som Borisova-Ollas gjorde "Hamlet" med på Pildammsteatern i Malmö respektive librettisten Kristian Benkö. Urpremiären av "Dracula" på Kungliga operan direktsänds i Sveriges Radio P2. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Vår serie om förbjuden musik fortsätter. I den här andra delen handlar det om vad organisationen Freemuse faktiskt vet om hur den musikaliska yttrandefriheten kringskärs i världen. I det här programmet handlar det närmare bestämt om läget för musiker, sångare och andra i exempelvis Ryssland, Iran och Tibet, hur det var i diktaturer som de i Grekland, Spanien och Chile på 60-70-talen - då frihetskämpar som Victor Jara mördades - och i Brasilien då música popular brasileira-stilen växte fram.  Det handlar också om hur den musikaliska yttrandefriheten kan kringskäras i demokratiska länder som England och USA. Under Gulfkriget 1990 satte brittiska public service-bolaget BBC upp 68 låtar som ansågs mindre lämpliga att spela, däribland Kate Bush' "Army dreamers", och inför Irakkriget 2003 slutade en rad amerikanska radiostationer att spela countrymusikgruppen Dixie Chicks låtar. I det här programmet intervjuas Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay, en av grundarna av och frontfigurerna för Freemuse Ole Reitov och den palestinske rapparen och tidigare fristadsmusikern i Göteborg Khaled Harara. Ur en tidigare intervju hör vi också Sveriges Radio-medarbetaren Bengan Wittström intervjua den tjeckiske folksångaren Jaroslav Hutka som tvingades i landsflykt och dennes fru Daniela Hutka. En P2-dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.

Yttrandefriheten för musiker har blivit en allt viktigare fråga. Den här första delen är en uppräkning av fall där musik har förbjudits i vår tid. Många musiker världen över får uppleva att de inte kan framföra sin musik hur som helst. På vissa håll riskerar de dessutom fängelsestraff. Ett av de mest uppmärksammade fallen på senare år är fängelsestraffen för medlemmarna i den kvinnliga punkgruppen Pussy Riot i Ryssland.  Musik kan utmana makten på ett sätt som det skrivna ordet inte kan.  Musik kan bära budskap också till människor som inte kan läsa eller skriva, och en organisation som samlar in, dokumenterar och driver fall där den musikaliska - ja, över huvud taget den konstnärliga - yttrandefriheten har blivit kringskuren är Freemuse. Den bildades 1998, och 2007 utropade Freemuse en särskild dag för musikalisk yttrandefrihet - "Music freedom day" den 3 mars.  I den här delen medverkar Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay, den egyptiske sångaren och låtskrivaren Ramy Essam som skrev sången "Irhal" som blev den kanske viktigaste kampsången i Kairo under den arabiska våren 2011, en av grundarna av och frontfigurerna för Freemuse Ole Reitov, Kinaexperten Håkan Friberg, den kinesiske musikern Ciu Jian, dansaren Cecilia Wrangel och sångerskan Chi Je och sångerskan och låtskrivaren Mari Boine om hur det var att växa upp i ett hem där den samiska musiken förnekades.  Ur en tidigare intervju hör vi också Kurash Sultan som gick bort 2006 om uighurernas frihetskamp och Marie Korpe från Freemuse. En P2-dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.

Idag 26-årige Jacob Mühlrad har etablerat sig som tonsättare på bara några år, och i körverket om sin morfar Michael Bliman med den judiska bönen "Kaddish" som titel handlar det om mer än musik. - Min Morfar föddes i Polen 1905, han förlorade hela sin familj i Förintelsen men överlevde, berättar Jacob Mühlrad och fortsätter: - Morfar ville inte prata med mig om sina upplevelser i nazisternas dödsläger, eftersom han trodde att det kunde vara skadligt för min själ. Så i körverket för jag en imaginär dialog mellan mig och morfar, med frågorna jag aldrig hann ställa. - Genom att berätta min morfars historia berättar jag även om min mammas öde, och mitt eget. Denna P2 Dokumentär är en berättelse om judisk identitet, nedärvda trauman och frågan om det går att förstå en annan människas upplevelser genom musik. I programmet medverkar professorn och pianisten Staffan Scheja, konstnärliga ledaren för Judisk kultur Lizzie Oved Scheja, rabbinen Chaim Greisman och Jacobs mamma Rosie Bliman Mühlrad. Vi hör även Jacobs morfar Michael Bliman i videoinspelningar som Jacobs pappa Richard Mühlrad har gjort. En P2-dokumentär av Axel Winqvist. Exekutiv producent: David Rune/Munck.

Musikalen "Hamilton" har gjort braksuccé i New York, men biljetterna är dyra och eftertraktade. Vi följer med när en historielärare gör det möjligt för en grupp gymnasieelever från Harlem att se den. "Hamilton" är en hiphop-musikal med en nästan uteslutande icke vit ensemble och handlar om en av USA:s grundlagsfäder, Alexander Hamilton. Den uruppfördes på en mindre teater på Broadway i februari 2015. Där gick den för utsålda hus och fortsatte att göra det också efter att ha flyttats till Richard Rogers-teater i hjärtat av Broadway i augusti 2015. Kritikerna har höjt den till skyarna och den har fått flera priser - elva Tony awards, en Grammy och Pulitzer-priset, och upphovsmannen Lin-Manuel Miranda har geniförklarats. Musikalen handlar om den fattiga invandraren som jobbade sig upp till toppen och om ett USA som tillhör alla, men långt ifrån alla har råd att se den - om de nu får tag i någon av de eftertraktade biljetterna. Men tack vare en engagerad historielärare och ett subventionerat utbildningsprogram fick ett antal gymnasieelever från låginkomsthushåll i Harlem chansen att se den. I den här P2-dokumentären följer vi med dem från Harlem på norra Manhattan till Richard Rodgers-teatern längre söderut på samma ö i New York. Medverkande: läraren Jenna Drmacich, professorn i musikalhistoria John Kenrick, historikern Annette Gordon Reed samt gymnasieeleverna Lauribeth Diaz, Elias Rosas och Shadia Ema. Programmet är en repris från juni 2017. En P2-dokumentär av Åsa Secher.

Han har skrivit musik i en rad genrer men det är som kammarmusiktonsättare Kent Olofsson är mest uppmärksammad. I det här programmet berättar han hur det prisade verket "Champs d'étoiles" kom till. "Champs d'étoiles" tilldelades 2016 års Järnåkersstipendium på 100000 kr. I motiveringen talade Järnåkerstipendiets jury om ett verk som förenar stildrag från sen renässans och barock med vår tid genom ett "dialogiskt valv som spänner över flera århundraden". Verket tog nästan tio år att komponera, satsernas ordning går att kasta om och i barockmusiken letar sig elektroakustiska inslag in. Det är skrivet för och i nära samarbete med musikerna i Ensemble Lipparella som intresserar sig för alltifrån tidig till samtidig musik. "Champs d'étoiles" är ett drygt timslångt verk och består av 17 satser som beskriver en musikalisk och andlig pilgrimsvandring - för kontratenor, barockviolin, blockflöjt, viola da gamba och teorb. Vi träffar också kontratenoren Mikael Bellini som sjunger i ett kvinnligt alt-läge liksom lutinisten Peter Söderberg som provat ut nya speltekniker på teorben - lutan med den väldigt långa halsen. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär denna gång av Hilda Ärlemyr/Umami. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Möt Sveriges genom tiderna mest framgångsrike och respekterade dirigent i världen - Herbert Blomstedt. Den 11 juli i år fyllde maestron 90 år men han är inte den som vilar på sina lagrar. Han är mer aktiv än någonsin. Blomstedt ger fortfarande omkring 90 konserter per år. Det är fler konserter än vad många betydligt yngre dirigenter hinner med. Han dirigerar regelbundet världens främsta orkestrar; den ena veckan kan han stå framför Berlinfilharmonikerna och den andra framför Concertgebouworkestern i Amsterdam eller hos Bayerska radions symfoniorkester i München. Tidigare har han varit chefsdirigent för bland annat Sveriges Radios symfoniorkester, Staatskapelle Dresden, Gewandhausorkestern i Leipzig och San Franciscos symfoniorkester. I det här programmet träffar P2 Musikrevyns programledare Johan Korssell maestro Blomstedt i Wien, i samband med konserter där Blomstedt leder Wienfilharmonikerna i Bruckners fjärde symfoni. Tobias Lea, som leder violastämman, och soloflöjtisen Dieter Flurry berättar vad som gör arbetet med Blomstedt så speciellt. I aktion på pulten och i repetitionsarbetet ger Herbert Blomstedt fortfarande ett intryck av närmast outtröttlig vitalitet och koncentration. - Vi vet hans ålder, men vi kan helt enkelt inte tro det, säger Dieter Flurry. Herbert Blomstedts karriär är unik och finns även väldokumenterad på skiva. Särskilt hyllad har han genom åren blivit för sina tolkningar av Nielsens och Bruckners symfonier i tolkningar som kännetecknas lika mycket av sin detaljomsorg som sitt naturliga flöde. Själv säger sig Blomstedt ha haft dåligt samvete över att han inte ägnat sig tillräckligt åt den svenska musiken, framförallt har han plågats av att han gjort så lite Stenhammar. Men numer tar han varje tillfälle i akt att spela svensk repertoar, om det så är verk av Lidholm, Berwald eller Stenhammar och detta med världens främsta orkestrar! - Jag känner mig gärna som en musikmissionär och är stolt över min svenska bakgrund, och att det finns så mycket svensk musik som är av högsta kvalitet, säger Blomstedt. En P2-dokumentär av Johan Korssell/SR Musik.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här avslutas den. Olle Adolphson lade stor vikt vid ordens valör och innebörd. Det kunde ofta ta tid att få till det. Han tyckte det var lättast att komma på melodierna först och ibland fick de sedan ligga och vänta på ett passande textuppslag. - För en trubadur är två visor om året också en produktion, har han sagt. Olle Adolphson var inte den som förekom i "hemma-hos-reportage" eller lekprogram i TV. Han höll sitt privatliv just privat. I denna andra del får vi ändå en glimt av personen bakom visorna och texterna. Där skymtar en känslosam betraktare av både sig själv och andra. Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år. En P2-dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Han var en av 1900-talets främsta visdiktare och flera av hans visor har blivit klassiker. Det här är en berättelse i två delar om Olle Adolphson och hans skapande, och här börjar den. - Skillnaden mellan läst och sjungen lyrik är liten. Redan ordet lyrik är musikaliskt, har Olle Adolphson sagt. Hans skådespelande föräldrar ville absolut att han skulle ha ett "riktigt" jobb. Jägmästare, tyckte hans pappa Edvin. Istället blev det piano och gitarr som fick ackompanjera ett bredare intresse för natur, från skärgårdens glittrande fjärdar till den rent mänskliga. Han skrev visor om livet och kärleken, visor för och om barn, om utsatta människor eller rivningarna i Stockholms innerstad, visor som "Trubbel", "Vem" och "34:an". Den senare, som Per Myrberg gjorde odödlig, är en som Olle Adolphson har skrivit den svenska texten till. I den här första delen handlar det om hans genombrott och om den tid då den svenska visan hade blivit kultur, men ännu inte fått 60-talets attityd. Vi hör Olle själv berätta vid olika framträdanden och intervjuer liksom barndomsvännen Sven-Bertil Taube och andra. Olle Adolphson avled 2004, i en ålder av 69 år. En P2-dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.

Musik är för hovsångerskan Ingrid Tobiasson bilder, dofter och känslolägen. I det här programmet lär vi känna henne närmare. Under 18 år var hon anställd på Kungliga operan i Sockholm. Där sjöng hon alla stora roller utan att vara jättebra på att läsa noter. Favoritrollen var Kundry i Wagners sista opera "Parsifal", en av operalitteraturens mest mångfacetterade och krävande roller, och bland recensenterna kallades hon "makalös, grandios och knäckande bra". Tobiasson började sjunga opera sent i livet. Innan dess undervisade hon i dans, rörelser och avslappning, men vid 30 års ålder tog hon sin första sånglektion och kom senare in på Operahögskolan i Stockholm. Hennes röstfack är dramatisk mezzosopran. I operorna tilldelas jag oftast de roller som driver stycket framåt. Min roll är en svart motkraft till det ljusa, alltså det som stör, det som irriterar, det som dödar och det som bedrar, säger hon i den här P2 Dokumentären. Jag tycker väldigt mycket om samarbeten. Jag tycker inte om att vara solo. Nej, jag gillar det där med att vara ihop. Men vissa samspel är jättesvåra att få till och då är det hela tiden ett arbeta att prestera, få jaget och kroppen i samspel och att lägga sig till med Carolina Klüfts vinnarögon! Sedan pensioneringen frilansar Ingrid Tobiasson. I till exempel Vadstena i juli 2017 sjöng hon Lady Bracknell i den nyskrivna operan efter Oscar Wildes pjäs "The Importance of Being Earnest". Då skrev en kritiker: "Med magnifik artikulation skickar Ingrid Tobiasson vokaler och i synnerhet konsonanter rakt i solar plexus på de ungdomar hon njuter av att domptera." En P2-dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i den sista delen av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om calypsons själ. Långt innan reggaen gjorde sitt segertåg över världen var det en annan karibisk stil som fick ett stort internationellt genomslag, nämligen calypson. Den är till sitt ursprung lika mångfacetterad som befolkningen på Trinidad och Tobago, med afrikanska, latinamerikanska, franska och engelska inslag. Den är också till sin ursprungliga funktion en osannolik kombination av fest- och dansmusik, och samtidskommentar. Calypson är tätt förknippad med karnevalen och ligger till grund för moderna partystilar som soca, men den har också haft betydande inverkan på populärmusiken runt om i Karibien och på den karibiska kusten ända bort till Panama - och för den delen i London! I programmet träffar vi Bunji Garlin, en av dagens största soca-artister, samt Calypso Rose, en av de få gamla caslypsoartisterna som ännu är i livet. En P2-dokumentär av Lars Lovén och Daniel Jadama. Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fem av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om reggaens återkomst. Vi träffar till att börja med den gamla reggae-stjärnan Max Romero på hans gård några mil norr om Kingston, Jamaica. Romeros trädgård är full av fruktträd och kokospalmer, men idyllen förstörs av den motorväg som precis håller på att byggas strax bakom huset. När han inte slåss mot vägbygget ägnar han sig åt att fostra och producera en ny generation reggaemusiker. Jamaica är inte Latinamerika, men musikaliskt finns det starka band och ständiga utbyten mellan fastlandet och de karibiska öarna - spansk- fransk- så väl som engelsktalande. I Kingston har musikscenen länge dominerats av elektronisk dancehall, men på senare år har artister som Chronixx och Iba Mahr gett reggaen en revival och också de träffar vi. Den nya skolans reggaeartister har ofta texter med budskap, i motsats till den machodominerade dancehallkulturen, och många ur det äldre gardet hoppas på dagens unga sångare ska kunna återge jamaicansk musik den internationella status den hade under Bob Marleys dagar. Men att föräldragenerationen hoppas på en är naturligtvis inte bara en fördel om man vill slå som popartist. Sist men inte minst träffar vi reggae-veteranen Marcia Griffiths. En P2-dokumentär av Lars Lovén och Daniel Jadama. Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fyra av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om det afrikanska arvet. De afrikanska influenserna går som en röd tråd genom den här programserien och genom den latinamerikanska musiken. Colombia är det kanske allra tydligaste exemplet. På landets två kuster har afrocolombiansk musik frodats ända sedan slavtiden. Vi besöker Cali och Buenaventura i västra Colombia och pratar med currulao-artister om hur marimba-musiken levt kvar i de isolerade samhällena längs med Stilla Havs-kusten. Vi besöker också Barranquilla på landets karibiska kust där vi träffar den mest kända champeta-artisten Abelardo Carbono. Champeta är en speciell stil, som inte bygger på afrikanska influenser från slavtiden, utan uppstod på 70- och 80-talet när västafrikanska sjömän tog med sig musik från Ghana och Nigeria till Colombia. Den afroperuanska sångerskan Susana Baca återkommer och talar om det afrikanska arvet i Perus musik och vi berättar även om Garifuna-musiken i Belize och Honduras, vars rötter kan spåras till ett uppror på ett slavskepp. En P2-dokumentär av Lars Lovén och Daniel Jadama. Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del tre av "Hyrbridmusik i Latinamerika" handlar det om Nueva canción. När Pinochet dödade Victor Jara bidrog han, högst ofrivilligt, till att ge den andinska protestmusiken uppmärksamhet världen över. Musiken hade fötts ur en vilja att omtolka och utveckla det inhemska musikarvet, men när diktaturerna tog över blev Nueva Canción i Chile och Nuevo Cancionero i Argentina snabbt ett medel för att protestera mot förtrycket. Vi träffar den chilenske folkmusikern Juan Morales och Julio Numhauser, grundaren av bandet Quilapayún. Morales och Numhauser talar om den första vågen av Nueva Canción chilena, vars grund lades av den chilenska folksångerskan Violeta Parra, och den afroperuanska sångerskan Susana Baca talar om vilken betydelse rörelsen fick i Peru. Vi besöker också Argentinas huvudstad Buenos Aires där unga artister börjat låna in folkloristiska element i sin musik. Där träffar vi regissören Pablo Mensi som talar om hur diktaturen försökte använda folkmusiken av nationalistiska skäl, men hur folk nu har hittat tillbaka till den. Vi pratar också med sångerskan Sofia Viola och går på konsert med henne. En P2-dokumentär av Lars Lovén och Daniel Jadama. Dokumentärmakarna Lars Lovén och Daniel Jadama har tidigare gjort Radio Brazzaville för P2 och tillsammans med Göran Hugo Olsson gjort dokumentärfilmen Fonko om sociala och politiska förändringar i Afrika där revolutioner skett med musiken som vapen.

För första gången berättar Jüri Reinvere om hur Käbi Laretei och Ingmar Bergman var hans mentorer och hur Sofi Oksanen skrev sin Utrensning i hans kök. Jüri Reinvere gjorde den till opera. Reinvere var Käbi Lareteis förtrogne i 15 år. De spelade för Ingmar Bergman om söndagkvällarna och förde långa diskussioner.  För tonsättaren, pianisten och poeten Jüri Reinvere var pianisten och författaren Käbi Laretei som en mor och hennes tidigare man regissören Ingmar Bergman som en far. I programmet medverkar också Sofi Oksanen som berättar om sin bok "Utrensning" som med musik av Reinvere hade urpremiär i Helsingfors 2012. En P2-dokumentär av Eva Sjöstrand/SR Musik.

Den musikaliska kontakten mellan Sverige och Kuba går mycket längre tillbaka än vi föreställer oss. I mitten på 1800-talet hade vi vår första kontakt. Idag finns det salsa på svenska. Hur vandrade salsan och latinska rytmer till Sverige? Vi tar en musikalisk resa genom de senaste århundraden och utforskar hur Sverige och Kuba är historiskt sammanflätade genom musiken.Redan på 1800-talet förekom den första kontakten. Svenskar bosatte sig på Kuba och återvände hem med starka intryck därifrån. Drömmen om Kuba levde kvar länge men det var först på 60 och 70 talet då bandet mellan Kuba och Sverige stärktes ytterligare bland annat genom revolutionsromantiken.Idag finns det salsa på svenska och svenskar som sjunger salsa lika bra som folk från Havannas fattiga kvarter. Det blir en resa fylld av musik, intervjuer och personliga inslag.  Medverkande: Wilfredo Stephenson och Torbjörn Langborn från bandet Hot Salsa. Mats Einarsson, musikjournalist på P2 samt Diva Cruz och Anna von Malmborg, slagverkare.En P2-dokumentär av Mileydi Fougstedt.

Hör hur några musikarkeologer gräver ner sig i forntidens musik genom att titta på fornlämningar och andra källor. Musikarkeologi är ett nytt och fortfarande litet forskningsområde med få men passionerade forskare som försöker förstå vilka ljud och musik som omgav människor förr. Ett av de större projekten på området är det femåriga projektet European music archeology project, EMAP, som involverar sju EU-länder och pågår till och med nästa år. Det har resulterat i vandringsutställningen "Archæomusica" som med den svenska underrubriken "Musik - så började det" hade världspremiär på Ystad kloster den 6 juni 2016. I programmet medverkar Cajsa S. Lund vars intresse för både arkeologi och musik har resulterat i att hon blivit musikarkeolog, professor Iain Morley vid Oxford University, tonsättaren John Purser och EMAP-grundaren Emiliano Li Castro. En P2-dokumentär av Dawn Anthony.

Man kan säga att Georg Riedel är den musiker som skapat det svenska folkets soundtrack av barndom och sommar, men han står också bakom konstmusik och massor av jazz. Han har skrivit musiken till Astrid Lindgren-filmerna om Pippi och Emil, och "Idas visa" förstås, men Georg är så mycket mer - så mycket musik, så mycket visor och inte minst så mycket jazz. Han har spelat med dem alla, med Arne Domnérus och Lasse Gullin, Jan Allan och Jan Johansson, och han har skrivit för dem alla. En legend i svenskt musikliv helt enkelt. En P2 dokumentär av Ola Anderstedt.

Musik kan påverka hälsan, men hur? Det är ämnet för det här programmet som börjar i olika typer av ljud - vid en havstrand, i en skog, i en stad, på ett barnkalas och fortsätter med Brahms och Abba. Passa på att fundera över hur du själv upplever de olika ljuden och musikstyckena i programmet! Musiken kan bland annat användas för att lindra smärta och påverka stresshormoner, underlätta kroppens matsmältning och hjärtverksamhet, dämpa ångest genom att stimulera kroppens produktion av "lyckohormoner" som endorfin, den kan lugna och pigga upp och skapa gemenskap. Bland annat visar forskning att "lyckohormonet" oxytocin ökar vid sång i grupp, men musiken kan vara vilken som helst. I programmet medverkar kulturhälsoforskaren Eva Bojner Horwitz, professor em vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm Töres Theorell, den brittiska forskaren Daisy Fancourt som studerar hur konstupplevelser påverkar exempelvis immunsystemet, den brittiska musikterapeuten Gary Ansdell, musikterapeuten Lena Uggla, och professor em och musikpsykologen Alf Gabrielsson. Uppläsare Ann-Charlotte Waldenmark. En P2-dokumentär av Katarina Lindblad.

Alagi M´Bye är en av Gambias främsta koraspelare och han spelar ofta i Sverige, och i denna P2-dokumentär lär vi känna honom närmare. Alagi M'Bye har spelat med svenska musiker sedan 90-talet, exempelvis med Mats Edén och Groupa, Ale Möller och dennes Stockholm Folk Big Band Project 1998-99 och på senare år med jazzpianisten Arne Forsén. M'Bye är jali. Det betyder att han är en musikalisk berättare och traditionsbärare i rakt nedstigande led från sin far och farfar. Som sådan lärde han sig spela kora som mycket liten, men han har också samtidigt brutit med den tradition som säger att bara män av jali-släkt får lära sig spela kora. I den musikskola som M'Bye har startat i sin hemby Nema Kunku alla är välkomna oavsett kön, härkomst eller släktförhållanden och det är där vi först träffar honom. I programmet deltar vi också i en workshop som Alagi M'Bye har med svenska ungdomar i Ångermanland, följer med honom till hans svenska hem - hos Arne Forsén och hans familj - till en spelning på en bröllopsfest och ett möte med hans forna elev Sousou Cissoko. En P2-dokumentär av Ingela Hofsten.

En dokumentär om konsten att överleva, kompromisser, vart världen är på väg och alltid förenat med musiken. Visionären Bo Anders Persson förenar musiken med naturen. Från Träd, gräs och stenar till In C-inspirerade Tape-loopar. Sommaren 1959 besökte Bo Anders Persson ett industrisamhälle i England. Det var så varmt ute att man knappt kunde se himlen. Industribältet hade tagit över och allt var grått. Efter detta var allt förändrat för Bo Anders och han kom att ägna årtionden av filosofi, miljö, Idag 80-åriga Bo Anders Persson var en av frontfigurerna i proggrörelsen på 70-talet. Som ung spelade han både fiol och piano och kom in på Kungliga musikhögskolans tonsättarutbildning, men då det inte kändes rätt för honom hoppade han av. Det var 1967. Persson intresserade sig tidigt för elektroakustisk musik och minimalism och var med om att grunda bandet Pärson Sound. Bandet bytte ganska snart namn till "Harvester" och "International Harvester" som sedermera blev "Träd, gräs och stenar" som blev mycket viktiga för den progressiva musikrörelsen i Sverige. Bandets signum var alltifrån malande, repetitiva och långsamt förändrade nyanser i musiken till renodlade covers av Rolling Stones, men bandet startade också den första makrobiotiska restaurangen i Stockholm - "Fröet" - och några av bandmedlemmarna var medarrangörer till Gärdesfesten som startade en hel musikrörelse. Idag har "Träd, gräs och stenar" blivit kultförklarade. På senare år har Bo Anders Persson också blivit uppmärksammad som kompositör. Vid sidan av Bo Anders Persson medverkar musikproducenten Atte Blom, amerikanske tonsättaren Terry Riley, trummisen Thomas Mera Gartz, radioproducenten Mats Lundgren och filosofen och odlaren Anders Björnsson. En P2-dokumentär av Elena Wolay.

Tonsättaren Erik Satie (1866-1925) var banbrytande, men det var först efter sin död som hans idéer verkligen slog igenom. I den här dokumentären vandrar vi i hans fotspår i Paris. Satie föddes i Honfleur, departementet Calvados i regionen Basse-Normandie i nordvästra Frankrike, men flyttade till Paris i 20-årsåldern. Där bodde han först i konstnärskvarteren Montmartre men då han kom på obestånd tvingades han flytta flera kilometer till förorten Arcueil. Det är starten på den vandring i Saties fotspår som kulturjournalisten Mikael Strömberg tar med oss på. Satie ingick i det dadaistiska projektet i början av 1900-talet. Dadaismen bröt mot gamla konventioner, som att skriva musik enligt det gamla romantiska regelverket. Saties musik varierade från mycket enkel exempelvis i form av "Gymnopédies" till mycket komplicerad i form av exempelvis "Vexations", och han skrev till och med för skrivmaskin! Som person var han mycket excentrisk. Han åt till exempel bara mat som var vit till färgen. I dokumentären läser Strömberg ur boken "Rysk tennis" (Bakhåll förlag) och skådespelerskan Marie Skönblom läser ur brevbiografin "Av och till Satie" (Ejeby förlag). En P2-dokumentär av Mikael Strömberg.

Välkommen till den tredje och sista delen av vår musikaliska vandring i den argentinska tangons spår, där vi möter Astor Piazzolla och hans två ensembler Octeto Buenos Aires och Orquesta de Cuerdas. Vi lyssnar på ett urval av hans nydanande kompositioner, dels instrumentala, dels med texter av den uruguyanske poeten Horacio Ferrer, tolkade av vokalisterna Roberto Goyeneche, Amelita Baltár och José Ángel Trelles. Hur kommer det sig att Piazzolla, den internationellt mest kända personligheten i tangovärlden i modern tid, även efter sin död förblir kontroversiell? Var han en nydanande, förnyande tangokompositör eller var det möjligen så att han skapade vacker, tangoinspirerad musik, men inte tango i dess egentliga bemärkelse? Avgör själv! Kom med på vandringen och ta ställning!En P2-dokumentär av José Delbono Producent och programledare: José Delbono Produktionsassistent: Karin Tidström Ljudtekniker: Gabriel Palenque Mail: pratatango@hotmail.com        

Tangolåtarnas tangolåt - ja, det kan man kalla "La Cumparsita". Den dyker upp då och då i olika sammanhang och förknippas direkt med tango. Det finns troligen ingen annan tangolåt som har tolkats lika mycket som "La Cumparsita" - men vem komponerade musiken? och när? och var? Det är frågor som får svar i denna P2 Dokumentär. Bered er på några musikaliska pärlor, till exempel de två första originalinspelningarna av "La Cumparsita" från 1916 och 1917, och många fler betydelsefulla tolkningar, ända fram till våra dagar! En P2-dokumentär av José Delbono.

Andra delen av två dokumentärer där vi möter urfolksartister från Sverige och Kanada som berättar om sin musik, sin kamp mot kolonialismen och rätten för sina folk att få finnas på egna villkor. Om musiken roll i den proteströrelse som finns idag bland samer i Sverige och urfolken i Kanada och hur artisterna använder scenen för att uttrycka sina politiska åsikter. Vi träffar de båda samiska artisterna Sofia Jannok och Maxida Märak som båda använder jojken i sitt moderna musikskapande och har fått stor uppmärksamhet för det och för att de för fram sina politiska åsikter. Sofia Jannok berättar vad som händer med den fria formen som jojken har när den ska passas in i en nyskriven låt. Hon berättar också hur samiskan, svenskan och engelskan skiljer sig åt när hon skriver sina låttexter.I Kanada möter vi First nation-artisten och urfolksaktivisten Kevin Chief och musikerkollegan Rise Ashen som är dans/ hop hop musikproducent som i flera år jobbat med urfolksmusik från olika länder. Deras samarbete resulterade i någonting unikt som fått framgång i Kanada.  En P2 dokumentärserie av Irini Mavroudis och Aziza Dhaouadi, Ljudbang   

Den traditionellt inriktade tonsättaren Bo Linde blev endast 37 år gammal. Efter hans död 1970 menade många att det samtida radikala musiketablissemanget hade drivit honom i döden. Missförstått geni knäcktes av musikpåvarnaUnder defileringen runt kistan vid begravningen stannade tonsättarkollegan Hans Eklund och slog näven i kistlocket och utbrast: Det var det jävligaste de kunde gjort!Så började myten om Bo Lindes martyrskap spridas av tonsättare som liksom Linde var mer traditionellt inriktade, och som känt sig åsidosatta i den modernistiska vågen. Det skrevs minnesord och artiklar där de avantgardistiska musikaliska makthavarna utpekades för att ha undergrävt Bo Lindes karriär, tvingat honom i ofrivillig exil i Gävle och drivit honom in i den alkoholism som tog hans liv.-Inte kan vi ha en tonsättare som skriver så banal musik? Bo Linde var 22 år gammal när han ansökte om att gå med i FST, Föreningen Svenska Tonsättare. Den brådmogne Linde som började sina studier på Musikhögskolan i Stockholm redan som femtonåring hade vid det laget tagit examen och fått mycket uppmärksamhet för verk som framförts på konsertscener både i Stockholm och i hans hemstad Gävle. Bo Linde deklarerade att han ville komponera med elegans och lätthet, musik som kommunicerade med lyssnaren och som var och det var ändå det allra värsta underhållande. Det passade inte alls de radikala modernistiska strömningarna i 50-talets Stockholm, och i synnerhet inte för Karl-Birger Blomdahl, den ledande tonsättaren i avantgardefalangen, som ifrågasatte Bo Lindes lämplighet i FST. Ny biografiBo Linde är den tionde av de svenska tonsättare som på uppdrag av Musikaliska Akademien ägnats en biografi i den serie där betydelsefulla kompositörer tecknas mot bakgrund av den tid de verkat i Den Bo Linde som författaren och musikjournalisten Göran Persson berättar om är en person med stark tro på sig själv och sin musik, en tonsättare som får sina verk framförda och recenserade, ofta positivt. Han var själv en frispråkig recensent som tog alla tillfällen i akt att uttrycka sin åsikt om den radikala musik som han kallade pretentiös och högfärdig, musikologi för fackidioter.Så var Bo Linde en musikens martyr? I programmet medverkar: Göran Persson, musikjournalist och författare till biografin Bo Linde (2014) Dorothy Irving, sångerska och professor emerita, samarbetade med Bo Linde och uruppförde hans 14 sånger våren 1969 Karl-Ove Mannberg, violinist, konsertmästare i Gävle Symfoniorkester 1967-1971 och solist i Lindes violinkonsert många gånger. Lisa Gustafsson, sångerska som nyligen gjort en CD-inspelning med sånger av Bo LindeUr radioarkivet: Bo Linde,  den enda radiointervju som finns bevarad där han 1948 tillsammans med studiekamraten Maurice Karkoff berättar om studierna vid musikhögskolan i Stockholm för radiomannen och musikadministratören Magnus Enhörning. Ingmar Bengtsson, musikvetare och recensent, berättar om åren som ordförande i föreningen Fylkingen. Berit Berling, ur de program hon gjorde i samband med 10-årsminnet av Lindes död hörs intervjuer med Maurice Karkoff och Hans Eklund, också han tonsättare och studiekamrat till Bo Linde och Carl Rune Larsson, dirigent för Gävle symfoniorkester 1962-1967, sedermera director musices i Uppsala och även pianist vid konsert i Sveriges Radio 1980 tillsammans med sångerskan Margareta Jonth. Lennart Hedwall läser kompositionsprofessor Lars-Erik Larssons minnesord över Bo Linde. En P2-dokumentär av Boel Adler

Möt Jean Sibelius på landet, jagad av statsministrar, kungligheter och musikcelebriteter. Och så undrar vi var hans sista, åttonde symfoni blev av brände han verkligen upp den? I det här andra programmet om Jean Sibelius tar vi tåget till Järvenpää tre mil utanför Helsingfors och besöker Ainola, Sibelius hem i mer än 50 år. Vi får bekanta oss med det lantliga hushåll där hustrun Aino regerade med fem döttrar, två jungfrur, höns och grisar. Där ingen någonsin fick störa Jannes komponerande!   Huset ser exakt likadant ut som för 50 år sedan. I arbetsrummet på andra våningen får vi spela på hans kantele. Sibelius komponerar mest på nätterna, men promenerar dagligen  - alltid, precis som i stan, iförd finkostym, spatserkäpp och borsalino på huvudet. Utom när han ska bada bastu. Vi får höra mezzon Ann Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg berätta om och framföra Sibelius sånger. Vi får även höra Sibeliuskännaren Vesa Sirén berätta om Sibelius och modernismen. Mot slutet av sitt liv, under den långa s.k. Tystnaden i Järvenpää  kämpar Sibelius förtvivlat med försöken att skriva färdigt sin åttonde symfonin. Och plötsligt en dag 1945 bestämmer han sig för att bränna skisserna till symfonin. Vi såg den vackert grönmurade spisen på Ainola som han använde. Men var det riktigt säkert att det var den 8:e symfonin som han eldade upp, tänk om? En P2 dokumentär i två delar av Johan Korssell och Bodil Asketorp

Fyra framstående ljudkonstnärer - Åsa Stjerna, Jana Winderen, Christina Kubisch och Carl Michael von Hausswolff - öppnar våra öron för tillvaron i sommarens gotländska konsthändelse Gute Ljaudkarte Det är Visby Internationella Tonsättarcentrum som bjudit in fyra av vår tids ledande ljudkonstnärer att sommartid ljudsätta tillvaron på Gotland. Detta sker på fyra platser: vid Helgumannens fiskeläge på Fårö, i en lång, lång tunnel i en slagghög på ön Furillen, i den vackra botaniska trädgården i Visby och i den lika vackra trädgården och konsthallen vid Körsbärsgården i Sundre. I dokumentären möter vi konstnärerna och deras verk, och bland besökarna en amerikansk ljudprofessor och en musikalisk trädgårdsmästare. Som med lyssnaren funderar över vad ljuden och frånvaro av ljud berättar för oss om tillvaron och om oss själva. Gute Ljaudkarte 2015 pågår t o m nystartade Gotland Art Week vecka 34. En P2 dokumentär av Eva Sjöstrand

Gunnar de Frumerie var till sin natur en romantisk inspirationsmusiker, men även om fantasin flödar så krävs också intellektuellt arbete för att idéerna ska ta form i balanserade musikverk. Det fordras både hjärta och hjärna, men de kompositionstekniska vedermödorna ska inte lyssnarna märka.I P2-dokumentären berättar Gunnar de Frumerie (19081987) själv om sitt musikskapande, hur han gick till väga när han fogade samman musik och dikt till exempel. Inte minst tonsättningarna av Pär Lagerkvists lyrik har gjort honom till en av det svenska 1900-talets främsta romanstonsättare. Han berättar också om sitt hjärtebarn, operan Singoalla.Gunnar de Frumerie var ett musikaliskt underbarn både när det gäller pianospel och komposition, och i programmet spelar han bland annat en saraband som han komponerade som 14-åring.Även senare, som välutbildad tonsättare, gjöt han gärna nytt liv i barockens danssatser, som exempelvis i den ofta spelade Pastoral svit från början av 1930-talet, en musik som fångar sommarens stämningar. Tillsammans med generationskamrater som Lars-Erik Larsson, Erland von Koch och Dag Wirén räknas de Frumerie till trettiotalisterna, dvs de tonsättare som etablerade sig på 30-talet.Snart övergav dock Gunnar de Frumerie neobarocken för att istället knyta an till en romantisk tradition. Han komponerade såväl kammarmusik som verk för stor och dynamiskt expansiv orkester, gärna i form av solokonserter för en rad olika instrument.I programmet ges möjlighet att stifta bekantskap med verk som inte finns utgivna på skiva, inspelningar som är hämtade från Sveriges Radios rika programarkiv. En P2-dokumentär av Christina Tobeck 

Dags att granska musiken vi älskar att hata och hatar att vi ofta älskar. Äntligen får den föraktade jingeln sin egen musikhistoria när vi spårar den från 1920-talet till idag. Ett program om relationen mellan musik och varumärken och hur vi påverkas av tonerna i marknadsföring. Utan att våga erkänna det.   Programmet är även en filosofisk reflektion över vårt konsumtionssamhälle. Hur tänker kompositörer till öronmaskar? Kan varumärken byggas med Billie Holiday? Och produkter säljas av Wagner? Kan musik vara skadligt? Och vad har Zlatan och Judy Garland gemensamt? - Jag vill att lyssnarna ska inse att musik spelar en stor roll i hur vi uppfattar varumärken. Speciellt idag när vi lever i en tid där vi själva förvandlats från människor till personliga varumärken, säger Jesper Tillberg som gjort dokumentären. Dokumentären spårar jingeln från 1920-talet till idag. Jesper Tillberg samtalar med en marknadsförare, kompositörer, konsumenter och en psykolog om hur vi påverkas av musik i marknadsföringsmixen. Förutom en mosaik av äldre jinglar i olika genrer från jazz till barbershop spelas musik med bl a Brian Eno, Judy Garland, Bing Crosby, Max Martin och Zlatan, Wagner, Puccini, Billie Holiday och Claude Debussy. Medverkar gör musikkonsulten Hans Iwarsson, psykologen Jenny Jägerfeld, kompositörerna Ulf Engström och Robert Östlund samt de unga konsumenterna Hugo Sehidic, Alex Moore Briones och Harry Judd. En P2 dokumentär av Jesper Tillberg.

Innan världssopranen Birgit Nilsson dog instiftade hon ett stort musikpris på 1 miljon US dollar. Det gick 2014 till hennes favoritorkester Wienfilharmonikerna. Birgit Nilsson, eller La Nilsson som hon också kallades, fick sitt genombrott på Kungliga operan 1947, i Verdis opera "MacBeth" som Lady Macbeth och intog därefter successivt världens stora operascener med sin röst och sin personlighet. - Birgit Nilsson var en av 1900-talets största sångerskor. När hon kom ut på scenen var det som att Brünhilde steg ut ur Wagners partitur på riktigt eller som att Elektra steg ut ur Strauss partitur, säger en av orkesterns försteviolinister Clemens Hellsberg. Wienfilharmonikerna - eller Wiener Philharmoniker som de säger i Österrike - är en orkester där det är orkesterns egna medlemmar som bestämmer vilka som ska bli nya medlemmar och vilka de ska dirigeras av. De har sedan mer än 80 år ingen chefsdirigent men har spelat med världens främsta dirigenter, däribland Gustav Mahler, Richard Strauss, Arturo Toscanini, Bruno Walter, Wilhelm Furtwängler, Hans Knappertsbusch, Clemens Krauss, Karl Böhm, Herbert von Karajan, Sir Georg Solti och Leonard Bernstein. Orkestern bildades 1842 och var en del av byggandet av det nazistiska Österrike vilket de själva lät utreda för några år sedan. En annan kontroversiell fråga har varit att det under mycket lång tid bara kunde vara medlemmar i orkestern, men sedan 1997 kan också kvinnor vara det. Bland dem finns andreviolinisten Patricia Koll som berättar om sitt arbete i orkestern, där även hennes far Heinrich Koll spelar. I programmet medverkar de stora operasångarna Nina Stemme, Bryn Terfel och Cecilia Bartoli, försteviolinisten Clemens Hellsberg, försteviolinisten och orkesterns ordförande Andreas Grossbauer, andreviolinisten Patricia Koll, altviolinisten Heinrich Koll, chefen för Wiener Staatsoper Dominique Meyer och kompositören och dirigenten René Staar. En P2-dokumentär av Kerstin Berggren.

När tonsättaren och revoltören Karl-Erik Welin sågade sig i benet av misstag under en konsert på Moderna Museet 1964 blev det rubriker i världspressen. En myt föds. Åsikterna om vad som egentligen hände är motstridiga. Men det är uppenbart att Karl-Erik Welin (1934-1992) befann sig i uppror mot den klassiska musiken. Att gräva i Welins liv är som att återvända till den ”sista stora musikfesten” när framtidsoptimismen för konstmusik och instrumentalteater står på topp. I år skulle han fyllt 80-år. Född i Genarp nära Malmö, i krigsutbrottets år 1934 ett stenkast från dramatikern Lars Noréns barndomshem. Det är befriande när någon hävdar att också musik är konst, inte bara en väv av toner. Det gjorde Karl-Erik Welin. Han ägde en unik förmåga att se andra människor genom musiken. Samtidigt som han konstigt nog inte såg sig själv. Dokumentären om Karl-Erik Welin startar i en motorsågsmassaker och slutar i poesi. Producent är Mikael Strömberg som tidigare gjort ett antal uppmärksammade program för Sveriges Radio P2, bla “Vi bygger musiken” och filmmusikmagasinet Synk. (Repris från maj-14) En P2-dokumentär av Mikael Strömberg. Info Mikael Strömberg/GiG mobil 0708-163508

Birgitte Grimstad föddes 1935 som dotter till den legendariske tenoren Aksel Schiøtz. Hon fick skådespelarutbildning i USA, flyttade till Norge och blev en av Norges främsta vissångare. I Birgitte Grimstads stora repertoar finns bland annat tonsättningar av stora norska poeter, huvudsakligen tonsatta av den unike kompositören Geirr Tveitt som studerat för bland andra Honneger, Villa-Lobos och Nadja Boulanger. I den här dokumentären berättar Birgitte Grimstad för Jan Hammarlund om sitt liv och sin musik. En P2-dokumentär av Jan Hammarlund.

"O Store Gud" är en av världens mest kända psalmer och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen. "O Store Gud" bygger på en svensk traditionell folkmelodi och fick sin mest spridda text av Mönsteråsaren Carl Boberg i slutet av 1800-talet. Den skrev Boberg efter att ha varit med om ett åskoväder över Kalmarsund. Sedan översattes den först till tyska 1907 och sedan till ryska vilken hördes av en amerikansk missionär som i sin tur översatte den till engelska. Psalmen spreds över världen, men här i Sverige förde den under många år en undanskymd tillvaro. Ja, den var nära att glömmas bort då den engelska översättningen av sången - "How great thou art" - fick en framträdande roll under väckelsepredikanten Billy Grahams möten på 1950-talet. Sedan spelade Elvis Presley in den och resten är som man brukar säga - historia. Vi besöker Carl Bobergs hembygd och träffar ordföranden för O Store Gud-sällskapet Ulf Eriksson, men vi träffar också musikforskaren Karin Karlsson, tidigare ekonomichefen i Svenska missionsförbundet Göran Johansson liksom pianisten, sångaren och låtskrivaren Per-Erik Hallin som turnerade med Presley - hör bland annat hur Presley reagerade när han fick veta att sången kom från Sverige! En P2-dokumentär av Mikael Olofsson. O store Gud, när jag den värld beskådar, som du har skapat med ditt allmaktsord, Hur där din visdom leder lifvets trådar, och alla väsen mättas vid ditt bord; Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud! Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud! Den första versen ur Svenska missionsförbundets sångbok 1889.  

Den nya kungadynastin Bernadotte var konstnärligt rikt begåvad, och varefter familjen växte med prinsar och prinsessor blev det allt fler som kunde spela och sjunga tillsammans. Därtill kom ingifta prinsessor och också hovfröknar och kammarherrar. Det musicerades flitigt på de kungliga slotten under 1800-talet. Vid musiksoaréer framfördes verk av både inhemska och utländska tonsättare en del stod de kungliga i personlig kontakt med. Men flera av kungligheterna komponerade också själva. Mest känd är prins Gustav, Sångarprinsen, han som bland mycket annat skrivit Studentsången. Hans syster, prinsessan Eugénie, var dock minst lika begåvad, och också hon komponerade sånger och pianostycken. Också av drottning Josefina och hertiginnan Teresia finns musik bevarad. En P2 dokumentärserie i 7 delar av Christina Tobeck