Podcasts about George Herbert Mead

คอลัมน์ “สดแต่เช้า”ปีที่4(22) จะจัดการกับคนหลากหลายอย่างไรดี? ”เพราะว่าในร่างกายเดียวนั้น เรามีอวัยวะหลายอย่าง และอวัยวะนั้นๆ มีหน้าที่ต่างกันอย่างไร เราผู้เป็นหลายคนยังเป็นกายเดียวในพระคริสต์และเป็นอวัยวะแก่กันและกันอย่างนั้น“ ‭‭ ~โรม‬ ‭12‬:‭4‬-‭5‬ ‭THSV11‬‬ ”We have many parts in the one body, and all these parts have different functions. In the same way, though we are many, we are one body in union with Christ, and we are all joined to each other as different parts of one body.“ ‭‭ ~Romans‬ ‭12‬:‭4‬-‭5‬ ‭GNT‬‬ Catherine Pulsifer กล่าวว่า “ พวกเราล้วนแตกต่างกัน ซึ่งถือว่าเป็นสิ่งที่เยี่ยมยอด เพราะว่าพวกเราต่างก็ล้วนมีเอกลักษณ์ของตัวเองทั้งสิ้น หากปราศจากความหลากหลาย ชีวิตก็คงจะกลายเป็นสิ่งที่น่าเบื่อมากเหลือเกิน!” (We are all different, which is great because we are all unique. Without diversity, life would be very boring.” คำว่า “ความหลากหลาย” ถูกเรียกในหลายชื่อ อาทิ Diversity,Variety,Plurality หรือ Difference คำว่า” Diversity “ ที่เราแปลว่า “ความหลากหลาย” นั้นหมายความถึง “ข้อเท็จจริงของรูปแบบที่แตกต่างกันจำนวนมากของสิ่งของหรือคน ที่ถูกรวมอยู่ในบางสิ่ง” (the fact of many different types of things or people being included in something; a range of different things or people:) “Diversity ”หรือ “ความหลากหลาย” จึงหมายถึง “พิสัย หรือ ขอบข่ายความแตกต่างของมนุษย์เรา รวมทั้งสิ้นอย่างไม่จำกัด ในเรื่อง เชื้อสาย ชาติพันธุ์ เพศ อัตลักษณ์ทางเพศ แนวโน้มรสนิยมทางเพศ อายุ ชนชั้นทางสังคม สมรรถนะทางกายภาพ คุณลักษณะ ระบบค่านิยมทางศาสนา หรือ คุณธรรม ชาติกำเนิด และ ลัทธิความเชื่อทางการเมือง” อาจารย์เปาโลกล่าวถึง 1.ความหลากหลาย หรือ 2.ความแตกต่าง ในท่ามกลางพวกเราในคริสตจักร โดยบอกว่าพวกเราล้วนเป็นอวัยวะหลากหลาย ที่ถูกกำหนดมาให้ทำหน้าที่ที่ไม่เหมือนกัน ในร่างกายของพระเยซูคริสต์ซึ่งล้วนเป็นสิ่งจำเป็นเหมือนกันทั้งสิ้นไม่ว่า 1). จะเล็ก หรือ ใหญ่ 2).จะโดดเด่น หรือ ต่ำต้อย 3).จะเห็นชัด หรือ ซ่อนอยู่ 4).จะดูสวยงาม หรือ ดูอัปลักษณ์ เราทุกคนจึงควรที่จะรับมือ และจัดการกับ “ความหลากหลาย” ด้วย 1.ทัศนคติที่ถูกต้อง และ 2.การปฏิบัติอย่างเหมาะสม ตามพระประสงค์ของพระเจ้า โดยพึ่งพระคุณขององค์พระเยซูคริสต์ อาจารย์เปาโลกล่าวดังนี้ว่า ”ข้าพเจ้าขอกล่าวแก่ท่านทุกคนโดยพระคุณซึ่งประทานแก่ข้าพเจ้าแล้วว่า 1.อย่าคิดถือตัวเกินที่ตนควรจะคิดนั้น แต่ 2.จงคิดอย่างสุขุมสมกับขนาดความเชื่อที่พระเจ้าประทานแก่ท่าน เพราะว่าในร่างกายเดียวนั้น 1).เรามีอวัยวะหลายอย่าง 2).อวัยวะนั้นๆ มีหน้าที่ต่างกันอย่างไร 3).เราผู้เป็นหลายคนยัง ก.เป็นกายเดียวในพระคริสต์และ ข.เป็นอวัยวะแก่กันและกันอย่างนั้น 3.จงทราบว่าเราทุกคนมีของประทานต่างกัน ตามพระคุณที่ประทานแก่เรา 4.จงใช้ของประทานที่เรามีแตกต่างกันให้เกิดประโยชน์ร่วมกันอย่างสูงสุด 1).ถ้าของประทานเป็นการเผยพระวจนะ~ ก็จงเผยตามกำลังของความเชื่อ 2).ถ้าเป็นการปรนนิบัติ ~ก็จงปรนนิบัติ 3).ถ้าเป็นผู้สั่งสอน~ ก็จงสั่งสอน 4).ถ้าเป็นผู้เตือนสติ ~ก็จงเตือนสติ 5).ถ้าเป็นผู้ที่ให้ ~ก็จงให้ด้วยใจกว้างขวาง 6).ถ้าเป็นผู้ที่ครอบครอง~ ก็จงครอบครองด้วยเอาใจใส่ 7).ถ้าเป็นผู้ที่แสดงความเมตตา ~ก็จงแสดงด้วยใจยินดี“ ‭‭ ~โรม‬ ‭12‬:‭3‬-‭8‬ ‭THSV11‬‬ ดังนั้นพี่น้องที่รัก เราจึงควร 1.ดำเนินชีวิตในความบริสุทธิ์(Purity)เพื่อไม่ให้ส่งผลกระทบในทางเลวร้าย 1).ต่อตัวเองและ 2).ต่อคนอื่นๆในคริสตจักร 2.อยู่ด้วยกันกับคนอื่นอย่างมีวุฒิภาวะ (Maturity)ท่ามกลางความหลากหลาย(Diversity) และ 3.ทำงานรับใช้พระเจ้าร่วมกับคนอื่น ตามของประทานในพันธกิจ(Ministry)ต่างๆด้วยกันได้ 1).อย่างมีความถ่อมใจ (Humility) 2).อย่างประสานกลมกลืน(Harmony) 3).อย่างมีเอกภาพ(Unity) โดยขอให้เรา ไม่ตระหนกกลัวว่า ความแตกต่าง เป็นสิ่งที่ 1.เลว หรือ 2.ร้าย แต่ให้เราตระหนักว่าความหลากหลายนั่น เป็นสิ่งที่ 1.ดี และ 2.สวยงาม ตามการรังสรรค์ของพระเจ้า ปัญหาจึงไม่ได้อยู่ที่ความแตกต่าง หรือ ความหลากหลาย แต่อยู่ที่ความไร้สามารถในการตอบสนองต่อความแตกต่างที่อยู่ 1).ข้างหน้าเรา หรือ 2).ในท่ามกลางเรา อย่างถูกต้อง เหมาะสม และมีประสิทธิภาพ วันนี้ พี่น้องที่รัก คุณมีท่าทีหรือ ทัศนคติ ต่อความหลากหลาย 1.ในคริสตจักรและ 2.ในสังคมที่คุณอยู่ อย่างไรบ้าง? แล้ว ทัศนคติเหล่านั้น ส่ง 1).ผลดี หรือ 2).ผลเสีย ต่อภารกิจที่คุณรับผิดชอบอยู่ คุณเห็นด้วย กับ George Herbert Mead หรือไม่ ที่เขากล่าวว่า “สังคมคือเอกภาพในความหลากหลาย!” (Society is unity in diversity.) ถ้าอย่างนั้น ให้เรามาจัดการ ทำให้ “คริสตจักรของเรา เป็น เอกภาพในความหลากหลายของผู้เชื่อในพระเยซูคริสต์ อย่างแท้จริง!” …จะดีไหม? --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/soulfood-podcast/message

In Episode 8 of John Vervaeke's Awakening from the Meaning Crisis series, he continues his exploration of the dialogical self and the various theories and practices surrounding it. He dives into the works of philosophers and psychologists, such as Norbert Wiley, George Herbert Mead, Charles Sanders Peirce, Agnes Callard, Hubert Hermans, and many others, who have made significant contributions to understanding the "I" positions and the dialogical self. This episode also covers the concept of "Parts Work" in relation to the self, as well as the integration of intuition and rationality, and the importance of non-propositional knowing. Vervaeke touches on various theories and practices, such as internal family systems therapy, focusing, and ally work, which are aimed at healing and integrating the different aspects of the self. Throughout the episode, Vervaeke emphasizes the value of understanding the self and its various facets to lead a more meaningful life. He shares insights and practices to help individuals navigate their inner experiences and cultivate a richer understanding of themselves. Please join our patreon to support our work! https://www.patreon.com/johnvervaeke -- You are invited to join me live, online, at the next Circling & Dialogos Workshop where we discuss & practice the tools involved in both Philosophical Fellowship & Dialectic into Dialogos. You can find more information, and register, here:   https://circlinginstitute.com/circlin... --- After Socrates is a series about how to create the theory, the practice, and the ecology of practices such that we can live and grow and develop through a Socratic way of life. The core argument is; the combination of the theoretical framework and the pedagogical program of practices can properly conduct us into the Socratic way of life. We believe that the Socratic way of life is what is most needed today because it is the one that can most help us cultivate wisdom in a way that is simultaneously respectful to spiritual tradition and to current scientific work.

Dans les années 1930, le sociologue George Herbert Mead avait remarqué que les lutteurs communiquent entre eux au moyen d'une « conversation des gestes » qui, pour chacun, facilite la prévision du comportement de l'autre et l'orientation de son propre comportement. À sa suite, Alfred Schütz notait que « deux joueurs d'échecs qui ont tous deux une connaissance … Continuer la lecture de « Metaclassique #211 – Syntoniser »

Falls euch cogitamus gefällt, lasst bitte ein Abo da und/oder empfehlt uns weiter. Abonnieren könnt ihr uns auch auf YouTube: https://www.youtube.com/channel/UC2YdZ5ryFQ32Zd75m2AW5cw Unterstützen könnt ihr uns ebenfalls: paypal.me/cogitamus oder cogitamus@posteo.de. Schaut auch mal auf UNCUT vorbei: https://www.uncut.at/. Ein Jahr cogitamus! Wir feiern nach knapp 50 Folgen unser Einjähriges und haben die nächste Doppelfolge unserer Reihe Existenz & Sprache im Gepäck. Wir widmen uns der Identität und in dieser ersten Folge insbesondere der Identitätsentwicklung. Welche Theorie entwirft George Herbert Mead (1863 – 1931)? Wie entwickelt sich Sprache vom Baby zur erwachsenen Person? Inwiefern hat die Reflexion von der Außenwelt, das generische ME, Einfluss auf die subjektive Identität, das I? Und wie kann hier der Bogen zur Identitätspolitik und Geschlechterforschung gezogen werden (Stichwort: Sexismus-Folgen #4 und #10)? Hört euch im Anschluss die zweite Folge #15.2 an, in der wir philosophische und juristische Probleme auf der Suche nach notwendigen Kriterien für die Identität diskutieren. Timemarker 00:00 Intro, Einordnung 05:37 Einführungsanekdote 10:01 Sprach- und Identitätsentwicklung nach Mead 45:04 Persönlichkeitstheorie nach Rogers Literatur/Links/Quellen https://www.spektrum.de/lexikon/psychologie/identitaet/6968 https://www.juraforum.de/lexikon/identitaet Carl Rogers – Eine Theorie der Psychotherapie, der Persönlichkeit und der zwischenmenschlichen Beziehungen, 3. Auflage George Herbert Mead – Geist, Identität und Gesellschaft aus der Sicht des Sozialbehaviorismus PC Bild: https://pixabay.com/de/illustrations/wir-me-uns-eins-individuell-2078025/

This 15th episode of the SIMM-podcast is a reflective one.  The main guest in this episode is sociologist Hartmut Rosa (16'30->45'54).  Lukas Pairon interviews him on his book ‘Resonance – A Sociology of Our Relationship to the World', but we also hear interviews with musicians Tom Pauwels (2'33->6'50), Chrissy Dimitriou (6'56->8'40), Michael Schmidt (8'46->14'40 + 23'20->24'35 + 28'56->31'10) and Filip Verneert (14'48->16'13).Hartmut Rosa is Professor of Sociology and Social Theory at the Friedrich-Schiller-Universität Jena, and director of the Max Weber Center for Advanced Cultural and Social Studies in Erfurt, both in Germany.Following his now classical ‘Social Acceleration', Hartmut Rosa invites us in his book ‘Resonance' to reflect on and consider the alternative relationship of being in resonance with the world.  It was first published in German in 2016 and later translated in different languages. The French translation appeared in 2018, and the English version was released in 2019.  Hartmut Rosa was the keynote speaker at the 7th international SIMM-posium organized from 12 to 14th December 2022 at the London based Guildhall School of Music and Drama, in collaboration with the Copenhagen Rhythmic Music Conservatory and the research network SIMM. The recording of his keynote can be found here on Vimeo and here on YouTube.Referenced during this podcast-episode: anechoic chamber, 'Breathcore' by Michael Schmidt, Luciano Berio's 'Sequenze', Anne Teresa De Keersmaeker, 'En Atendant' by Rosas, Morton Feldman's 'Crippled Symmetry', Stephen Greenblatt's 'The Swerve', Guildhall School of Music and Drama, Ictus, Ircam, Emmanuel Levinas, Emmanuelle Lizère, George Herbert Mead, Mozarteum, participatory sense-making, SIMM-research-seminar London (September 2022)contact: info@simm-platform.eu / www.simm-platform.eu

George Herbert Mead was a social psychologists, who's seen as one of the founders of an approach called symbolic interactionism. Mead didn't (unfortunately) publish any books during he's own lifetime. However, he's ideas are represented in Mind, Self & Society, which is constructed through various sources, such as notes taken by his students attending he's  lectures.    Mind, Self & Society has established itself as a essential work of social science. In the work he sketches out his theory of the self, which Mead saw as a product of socialization. Even thought the work has faced its criticism, it is still a great intellectual achievement, which guarantees to wake up some hibernating  braincells.

In this episode, Dr. Michael DeLand, an Assistant Professor of Sociology & Criminology at Gonzaga University, joins us to read from Herbert Blumer's article ‘Sociological Implications of the Thought of George Herbert Mead' (1966). Mike walks us through Blumer's reading of Mead and discusses how the article offers a starting point to understand social construction […]

Impact of Educational Leadership Episode 110 Hosted by: I. D. III for Isaiah Drone III Buddy Thornton| Pastor Cedric White | Dr. Argelis A. Ortiz |"Chi" Smith Self-Awareness AFFECTS Social Mobility Social mobility, the movement of individuals, families, or groups through a social hierarchy or stratification system, can affect a person psychologically. Education, Occupation, and income are considered to be the leading indicators of Social Mobility. In modern societies, social mobility is typically measured by career and generational changes in the socioeconomic levels of occupations. George Herbert Mead, the founder of symbolic interactionism, suggested that individuals construct the meaning and purpose of their world to allow them to understand it. In doing so, they attach importance to objects and symbols that help them make sense of the world. These objects or symbols suggest the perception of understanding and regulation of emotional intelligence that will either increase or decrease a child's happiness. Studies revealed a need for universal interventions techniques like these in school, community, and family settings that seek to avoid conflicts with peers but promote self-awareness necessary for social mobility. "Chi" Smith: What effects do you see within education on Diversity and Inclusion since COVID-19? Dr. Argelis A. Ortiz: As an educational consultant, please describe how being black and brown could affect social mobility within different school cultures and visions? Buddy Thornton: What are some life choices that parents and educational institutions can work together to bridge the needs of students while safeguarding the educational system during and after this pandemic episode? Pastor Cedric White: What are some therapeutic practices; that we need to put in place to ensure that all students, educators, communities, and stakeholders have at their disposal during this crisis? --- Support this podcast: https://anchor.fm/isaiah-drone-iii/support

13) La naturaleza de la inteligencia reflexiva 14) conductismo, watsonismo y pensamiento reflexivo --- Send in a voice message: https://anchor.fm/anarkademia/message

Heute sprechen wir über die Frage nach der Identität. Wer bin ich? Und wenn ja, was hat George Herbert Mead damit zu tun? Eine ganze Menge! Mit der Hilfe seiner Theorie des „Symbolischen Interaktionismus“ zeigen wir, warum wir sind, wie wir sind und weshalb unsere Mitmenschen dabei eine zentrale Rolle spielen. Der Philosoph und Pragmatist […]

In today's episode of The Annex, we delve into the back story of George Herbert Mead, a major figure in classical sociology. Our guest is Daniel Huebner from the University of North Carolina, Greensboro. Daniel is the Author of Becoming Mead: The Social Process of Academic Knowledge (2014, University of Chicago Press), Guest host Daniel Morrison from Abilene Christian University. Photo Credit. Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2567107

In today's episode of The Annex, we delve into the back story of George Herbert Mead, a major figure in classical sociology. Our guest is Daniel Huebner from the University of North Carolina, Greensboro. Daniel is the Author of Becoming Mead: The Social Process of Academic Knowledge (2014, University of Chicago Press), Guest host Daniel Morrison from Abilene Christian University. Photo Credit. Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2567107

The back story on George Herbert Mean, with Daniel Huebner.

The back story on George Herbert Mean, with Daniel Huebner.

The back story on George Herbert Mean, with Daniel Huebner.

06. Anak Komunikasi_Fungsi komunikasi menurut Para Ahli . . Program "Anak Komunikasi" adalah Podcast yang disiarkan oleh PodbyMA . . Anak Komunikasi pada episode ini berjudul "Fungsi komunikasi menurut Para Ahli", berisi tentang penjelasan tentang fungsi komunikasi menurut - Abraham Maslow, Alfred Korzydski, Charles H. Cooley, Edward T Hall, George Herbert Mead, Gordon I. Zimmerman et al, Judy C. Pearson dan Paul E. Nelson,Rene Descartes (filosof perancis, 1596-1650), Rene Spritz, Rudolf F.Verderber, Thayer, dan Thomas M.Scheidel, . . Untuk informasi: Program PodbyMA akan disiarkan pada hari Senin dan Kamis pagi. Selamat mendengarkan dan semoga bermanfaat

The focus of this episode is George Herbert Mead who has had a tremendous impact on sociology, psychology and philosophy. See the end of this post for links to the episode. I talk to Darren Nixon about Mead's most famous contribution; his conceptualisation of the self as as being comprised of two parts, “I” and the “Me”. Mead's great insight is that our “self” is not part of a transcendent “spirit” or biologically predisposed but is a “social self” that is produced through our interactions with others. As well as his most famous insight we also discuss his contribution to broader social and political thought in particular his analysis of the relationship between our acceptance of our knowledge of the world and what is useful to us. Darren and I consider what his insights might mean for some contemporary issues including social media use and the increasing acceptance of populist ideology. Mead's work is mostly not available open access but this introduction from the Internet Encyclopedia of Philosophy is good. There is also a chapter by him in a collection on pragmatist philosophy available on Project Gutenberg . It is usually possible to pick up his books quite cheaply second hand such as his Mind, Self & Society. If you have access to a good library I highly recommend Ian Burkitt's books Social Selves which has some excellent sections on Mead's work. Theme music is Wirklich Wichtig by Checkie Brown used on a Creative Commons license Incidental music is Disco Stomp by Jonas78 used on a Creative Commons license You can follow me on Twitter @chrishtill Anchor https://anchor.fm/chris-till Breaker https://www.breaker.audio/social-theory-podcast Apple Podcasts https://podcasts.apple.com/gb/podcast/social-theory-podcast/id1533951560 Pocket Casts https://pca.st/yueatxzh Radio Public https://radiopublic.com/social-theory-podcast-WoKrjx Spotify https://open.spotify.com/show/0RBMehx0NHJKjEnySugQNn Stitcher https://www.stitcher.com/podcast/chris-till/social-theory-podcast?refid=stpr

Pan-Optic is pleased to present part two of our three-part series on radicalization and ideology. In today’s episode, we address: the moral and legal implications of ideological discrimination; the extent to which government can avoid values-oriented decision making; a clear functional definition of ideology vs. a general definition of ideology; canonical social theoretical literature on ideology (Emile Durkheim and George Herbert Mead); the so-called ”loan wolf” phenomenon; and categorizations of violent activity. Part two sets the stage for our further reflections on notions of the good and the need to ground ideology in some normative framework to reliably identify “extreme.” The views expressed on this podcast are our own. If you enjoy what you're hearing, please follow/support us through any of the below media: Twitter: twitter.com/Panopticpod Patreon: www.patreon.com/panopticpod Website: www.panopticpod.com/ Apple: podcasts.apple.com/us/podcast/pan-…st/id1475726450 Spotify: open.spotify.com/show/0edBN0huV1GkMFxSXErZIx

¿Los seres humanos tenemos instintos? ¿Por qué pensamos? ¿podemos pensar sin lenguaje? ¿Ian es capaz de meter la lengua en un enchufe? preguntas básicas alrededor del Interaccionismo Simbólico o conductismo social (así llamado en su momento). George Herbert Mead pasó desapercibido ante la notoriedad de John Dewey. A pesar de tener la capacidad de cubrir el hueco que Dewey había dejado tras su partida de la Escuela de Chicago, institución referente de la ciencia social Norteamericana del momento, prefirió nunca escribir un solo libro de su pensamiento teórico. Fue hasta su muerte, y gracias a sus estudiantes (incluyendo a Herbert Blumer), que se hizo posible lo que a él nunca le interesó: escribir "Mind, Self and Society", obra que expresa sus planteamientos en torno al Interaccionismo Simbólico. 

In this episode we speak to Jaime Kucinskas, an Assistant Professor of Sociology at Hamilton College and author of The Mindful Elite: Mobilizing from the Inside Out. Kucinskas explains how reading George Herbert Mead shifted her understanding of the self away from the individualistic model so popular in the United States towards seeing the self as […]

This podcast covers identity and psychosocial development. First, I will define a few terms you may see on the MCAT regarding identity. Next, I will breakdown the following theories of identity development: Erickson’s psychosocial development theory, Freud’s theory of psychosexual development, Paiget’s development theory, Kohlberg’s moral development theory, George Herbert Mead’s the I and the me, Cooley’s looking glass self, and Vygotsky’s social development theory. Please email me if you have any comments or concerns: sasm6771@colorado.edu Thanks for listening!

Hösten 2018 förlorade Sverige en säregen forskare: sociologen Johan Asplund. Emma Engdahl reflekterar över hans verk och över hur vårt jag i hög grad utgörs av andra. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag vägrar acceptera mig själv som ´den jag är´. Jag vill vara någon annan läser jag i mitt sociala medier-flöde. Du är säkert någon annan svarar någon. Tråden växer och det uppstår ett samförstånd kring att vi alla önskar att vi vore någon annan. I likhet med filosofen George Herbert Mead menar jag att vi måste vara andra för vara oss själv. Frågan är vad det innebär att vara en annan och hur det påverkar det vi mest intimt förknippar med oss själva. En person som ägnat åtskillig tid och tankemöda åt att reda ut vilken roll andra människor spelar för den enskilda individens unika sätt att vara, känna och tänka är sociologen och socialpsykologen Johan Asplund som gick bort den 13 november 2018. Han var då 81 år gammal. När jag nåddes av beskedet satt jag med näsan i Rivaler och Syndabockar som är en av Asplunds mindre uppmärksammade böcker om andras betydelse för självet.  I boken granskar Asplund litteraturvetaren René Girards idé om att vi tenderar att begära det som andra begär. I synnerhet begär vi det som människor vi identifierar oss med begär. Vi sträcker sålunda ut vår kärleksfulla hand mot något eller någon av det enkla skälet att en person som liknar oss själva gjort det. Denna mimetiska process leder i vissa fall till rivalitet och en önskan om att vara eller efterträda den andre genom att röja denne ur vägen. För att förhindra att allas-krig-mot-alla utbryter på grund av denna mänskliga böjelse måste en syndabock utses och kollektivt offras. Asplund menar att Girard förser oss med ett utmärkt exempel på en bestämd aspekt av elementärt mänskligt beteende.  Däremot gör Girard ett fatalt misstag när han grandiost gör anspråk på att hans teori förklarar innebörden och utvecklingen av alla mänskliga kulturer, inskärper Asplund, vars intresse för Girards enbart består i att han fängslas av elementärt mänskligt beteende. Asplund ägnade såväl sin första bok Om mättnadsprocesser som sin mest välkända bok Det sociala livets elementära former åt att utforska fenomenet. Det sociala livets elementära former har varit obligatorisk kurslitteratur för de flesta sociologistuderande sedan dess utgivning 1987. Det finns väl ingen svensk sociolog som inte känner till begreppsparet social responsivitet och asocial responslöshet, vilket utvecklas i boken och utgör byggstenen i vad Asplund kallar gensvarets socialpsykologi. Poängen är att människan till sin natur är sällskaplig och svarsbenägen och att det är människans socialitet som gör det möjligt för henne att bli medveten om sig själv. Vi lär helt enkelt känna oss själva genom det gensvar vi får från andra; som vi ropar får vi svar. Självet kan också ses som det inflytande vi utövar på våra medmänniskor. Det går således inte att urskilja oss själva helt från andra, åtminstone inte från dem vi kommunicerar med. Tanken är spännande och har djupgående moraliska implikationer. Speciellt eftersom att Asplund inte gör någon skillnad mellan människor och ting när det kommer till den sociala responsiviteten. Att slå ett spik i en träbit. Att flyga drake. Att leka att kotten är en gris. Alla är exempel på social responsivitet. Människans socialitet är nämligen så stark att hon till och med tillskriver tingen förmåga att svara. Vi riskerar alltså inte enbart bli slavar under andra människors begär, utan även under tingens inflytande över oss.  Jag har varken förr eller senare varit med om något liknande [...] Han förstod mer av mitt tänkande än vad jag själv gjorde. Som student hade jag svårt för Asplunds exceptionella associationsförmåga. Det kändes som att i princip allt mänskligt beteende kunde ses som social responsivitet, förutom det som var asocial responslöshet, vilket i sin grövsta form innebär att man är socialt medvetslös. Och så kanske det är. Frågan är vad ett så vitt begrepp tillför den sociologiska blicken. Jag försökte diskutera detta med mina lärare på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet där även Asplund var anställd vid tidpunkten. Svaret uteblev. Jag tegs ihjäl; tystnade av rädsla för att framstå som asocialt pratsam, vilket också är ett begrepp Asplund myntat och som refererar till en person som behandlar sin samtalspartner som om denne inte finns. Alla vet hur det känns att råka ut för den asocialt pratsamme. Man är förvandlad till en vägg, fastklistrad bakom tapeten och försöker desperat hitta ut.  Ett par år senare träffade jag Asplund som skulle bistå mig i mitt avhandlingsarbete. Han var inte heller intresserad av att diskutera sina texter med mig. Däremot sa han leende att han med stort intresse läst min text om att människan måste vara andra för att förstå och göra sig förstådd. Därefter påbörjade han en dryg timmes lång monolog som i detalj redogjorde för hans tolkning av mina resonemang. Jag har varken förr eller senare varit med om något liknande och i ren förundran hade jag under hans tal backat så långt att jag stod med ryggen tryckt mot whiteboardtavlan. Han förstod mer av mitt tänkande än vad jag själv gjorde.   I efterhand har jag undrat vad som fick honom att ta min text på det allvar han faktiskt gjorde. Det är svårt att komma fram till något annat än att den satte fingret på vårt gemensamma intresse för det mänskliga språket. Inspirerade av Mead ser vi båda språket som en del av människans karaktär och som något vi lär oss och utvecklar i samspel med andra. Att lära sig ett språk innebär att inta samma sätt att vara i världen som de som använder sig av språket. Man kan inte läsa deras litteratur och samtala med dem om man inte gör deras särpräglade sätt att vara, känna och tänka till sitt eget. I den meningen blir man en annan av att lära sig ett språk, vilket oundvikligen medför en förändring av ens synsätt. I förordet till Tid, rum, individ och kollektiv skriver Asplund att hans ämne inte är nytt, utan lika gammalt som omfattande. Han har därför fått vänja sig vid tanken på att det inte går att säga något helt nytt. Friheten han har är att använda andra ord. Till exempel talar han om munnen istället för ögonen som själens spegel. Munnen kan bli till ett tunt streck, krökas, spetsas, vattnas, gapa. Det är med munnen snarare än med ögonen som vi grimaserar. Munnen kan vara söt, sur, besk. Kan ögat det? undrar Asplund i essän Munnens socialitet. Asplund har med sin essäistiska stil och förmåga att sätta oväntade ord på eviga frågor utvecklat nya tolkningar eller synsätt på vad det innebär att vara människa. Personligen drabbas jag när han talar om människan som en social varelse som lever upp i sällskap med andra och blir livlös och mållös i isolering och ensamhet. Jag tänker att det är när vi upplever oss som inneslutna i oss själva eller uteslutna från den sociala gemenskapen som vi önskar att vi vore någon annan. Kanske är det fel att säga att vi vägrar vara oss själva. Nog handlar det istället om att inte vilja vara själv; eller ensam som är det korrekta uttrycket. Att människan är en social varelse innebär att hon måste balansera mellan individuell frihet och samhälleligt tvång. Bara så kan hon förstå och göra sig förstådd, det vill säga vara både sig själv och andra på en och samma gång. Allt annat är tristess och avgrundsdjup melankoli. I värsta fall suicid. Asplund gör detta glasklart i samtliga av sina böcker. Läser man dem alla bildas en tät väv av empiriska iakttagelser som gör att man kan få syn på den mångfald av andra som bor inom en själv. Emma Engdahl, sociolog   Litteratur Asplund, Johan (1967) Om mättnadsprocesser. Argos. Asplund, Johan (1987) Det sociala livets elementära former. Bokförlaget Korpen. Asplund, Johan (1987) Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Bokförlaget Korpen. Asplund, Johan (1989) Rivaler och syndabockar. Bokförlaget Korpen. Asplund, Johan (1983) Tid, rum, individ och kollektiv. Bokförlaget Korpen. Asplund, Johan (2006) Munnens socialitet och andra essäer. Bokförlaget Korpen. Mead, George Herbert (1934) Mind, Self and Society. University of Chicago Press.

Soziopod Academics 003: Gesellschaft und Identität von George Herbert Mead

不要等待之前看过一个故事：一个年轻的国王刚刚登上王位，为了治理好国家，他决定要学习天下所有的智慧。于是，他召集所有的大臣，命令他们把所有智慧的书搜寻来。智者们花了5年的时间，搜回来了5000本充满的智慧的宝典。可是国王觉得看着很累，便下令让下臣们压缩一下，又过了5年，5000本书终于被压缩成了500本书，但国王还是嫌多。又过了五年，下臣们把500本变成了50本。就这样一年一年过去了，国王一直等着学习最好的治国智慧，却不知，他的国家早在他的等待中被荒废殆尽。等到大臣们把50本最终压缩成一本书的时候，他的国家早已处于民不聊生，外敌入侵的境地。这世上，哪有什么现成的智慧让等着你去学习，所有的智慧都是在行动中，不断结合别人的经验，再按照自己的处境而逐步衍生出来的。曾经有人说：实践出真知。在实践中的学习和思考还有借鉴，还是主动的意识，才是真正能解决问题，达成梦想的根本所在。今天我们来学习美国著名社会学家，心理学家及哲学家乔治•赫伯特说过的一句话。New Words:tool 美 [tul] n. 工具，用具; 手段;command美 [kə'mænd] n. 指挥，控制；命令；司令部at one's demand 按照某人要求go along进行; 赞同; 兜风; Do not wait; the time will never be 'just right.' Start where you stand, and work with whatever tools you may have at your command, and better tools will be found as you go along. - George Herbert翻译：「不要等待，时间永远不会“恰到好处”。从你的现处的位置开始，用上你能用到的任何工具，当你开始的时候，你会找到更好的工具。」-乔治•赫伯特作者简介：乔治•赫伯特•米德 George Herbert Mead (1863.02.27－1931.04.26)，美国社会学家、社会心理学家及哲学家，符号互动论的奠基人。他出生于美国马萨诸塞州的南哈德利（South Hadley）的一个新教牧师家庭，因心力衰竭逝于美国芝加哥。米德以其符号互动论闻名。人与人之间的互动，是以“符号”为媒介的间接沟通方式，以此方式进行的互动即为符号互动论（Theory of Symbolic Interaction）。与 J.华生的机械的条件反射式的行为主义不同，在米德看来，人的行动是有目的的、富有意义的。许多社会行为不仅包含了生物有机体间的互动，而且还包含了有意识的自我间的互动。在人的“刺激 - 反应”过程中，人对自己的姿势可能引起的反应有明确的意识。当一种姿势对其发出者和针对者有共同意义时，它就成了“有意义的姿势”，即符号。人类互动与动物的重要区别在于：动物只能通过无意义的姿势，即记号进行互动，而人类既能通过记号又能通过符号进行互动，正是符号互动把人与动物区别开来。米德自称是社会行为主义者，认为象征符号是社会生活的基础。人们通过语言、文字、手势、表情等象征符号进行交往，达到共同理解。社会意义建立在对别人行为的反应基础上。他重视日常生活情境中人们如何交往，如何理解社会关系。米德的符号互动论在心理学界及社会学界有较大的影响，成为 20 世纪 20 年代美国社会学中一个重要学派。

Why does following social norms so often feel natural?  And how is it that so many different people stay in line even without authoritarian controls?  In this episode we’re going micro with George Herbert Mead’s concept of the self.  I look … Continue reading →

Dr. Christian Steuerwald, der derzeit im Sommersemester 2012 die Professur für Soziologie der Sozialstruktur und der sozialen Ungleichheit (Vakanz Stefan Hradil) am Institut für Soziologie der Universität Mainz vertritt, unterhält sich mit Dr. Udo Thiedeke über die Art und Weise, wie sich die Gesellschaft in unsere Körper einschreibt, wie dabei soziale Ungleichheiten zum Ausdruck kommen und warum wir als "Künstler unserer Körper" von biologischen und gesellschaftlichen Anforderungen herausgefordert sind. Shownotes #00:01:04# Steuerwald, Christian 2011: Wer bin ich? Soziologische Antworten und künstlerische Übersetzungen. In: Schader Stiftung, Hessisches Landesmuseum (Hrsg.): Ansichten des Ich. Bilder gesellschaftlichen Wandels 10. Ausstellungskatalog. #00:05:12# Auch Erving Goffman geht davon aus, dass die Ich-Identität immer gesellschaftlich angelegt ist: Goffman, Erving 1975: Stigma. Über Techniken der Bewältigung beschädigter Identität. Frankfurt: Suhrkamp. #00:05:45# Der Soziologe Emile Durkheim und der "Homo Duplex": Durkheim, Emile, 2002: Der Selbstmord. Dt. von Sebastian und Hanne Herkommer. 8. Aufl. Neuwied/Berlin: Luchterhand [Le suicide: Étude de sociologie. 1897, S. 237] #00:08:34# Zu Durkheims "sozialen Tatsachen" siehe hier: Emile Durkheim, 1976: Die Regeln der soziologischen Methode, hrsg. v. René König. 5. Aufl. Neuwied: Luchterhand. [Les règles de la méthode sociologique. 1985] #00:09:05# Zur Unterscheidung von "I" und "Me": Mead, George Herbert 1934: Mind, Self and Society. From the Standpoint of a Social Behaviorist, hg. v. Morris, Charles W. Chicago: University of Chicago Press. #00:09:58# So vertritt etwa Ulrich Beck eine "Individualisierungsthese" gesellschaftlicher Strukturen: Beck, Ulrich 1983: Jenseits von Stand und Klasse? Soziale Ungleichheiten, gesellschaftliche Individualisierungsprozesse und die Entstehung neuer sozialer Formationen und Identitäten, in: Kreckel, Reinhard (Hrsg.): Soziale Ungleichheiten. Soziale Welt: Sonderband 2. Göttingen. S. 35-74 #00:11:21# Eine der historischen Studie zu Parfum oder Körperpflegemitteln: Corbin, Alain 1996: Pesthauch und Blütenduft. Eine Geschichte des Geruchs. Berlin: Wagenbach. #00:12:13# Marcel Mauss hat etwa gezeigt, wie natürliche Bewegungsabläufe sozial bedingt sind: Mauss, Marcel 1989: Die Techniken des Körpers. In: ders.: Soziologie und Anthropologie 2. Frankfurt: Fischer. #00:12:20# Das Thema von Christian Steuerwald: Steuerwald, Christian 2010: Körper und soziale Ungleichheit. Eine handlungssoziologische Untersuchung im Anschluss an Pierre Bourdieu und George Herbert Mead. Konstanz: UVK. #00:17:05# Nach Simmel ist Mode immer "Klassenmode", die sich von 'oben' nach 'unten' (trickle down) durch Nachahmung verbreitet: Simmel, Georg 1911: Die Mode in: ders., Philosophische Kultur. Gesammelte Essais, Leipzig: Alfred Kröner Verlag. S. 29-64 [ursprünglich 1905 Philosophie der Mode] #00:17:38# Reinhard macht sich Gedanken über die Sauberkeit der Epochen: Reinhard, Wolfgang 2004: Lebensformen Europas. Eine historische Kulturanthropologie. München: C.H. Beck. #00:19:55# Zum Miasma, der alles anstreckenden 'schlechten Luft' #00:20:25# Zum 'körperlichen Territorium' macht sich Erving Goffman Gedanken: Goffman, Erving 1974: Das Individuum im öffentlichen Austausch. Mikrostudien zur öffentlichen Ordnung. Frankfurt: Suhrkamp. #00:21:03# Die Krinoline ist allerdings eher eine Reifrockmode des 19. Jahrhunderts. Weiteres zur Reifrockmode #00:23:30# Anregend zum Wandel der Schönheitsideale: Eco, Umberto 2004: Die Geschichte der Schönheit. München, Wien: Hanser #00:25:11# Mit "irgendwo in Asien" waren etwa die Baruya in Neuguinea gemeint. #00:25:43# Gemeint ist die Schönheitskonkurrenz der Wodaabe-Männer im Niger #00:36:54# Hier zeigt Bourdieu, wie man Aufsteiger an ihrem Körper erkennt: Bourdieu, Pierre 1999: Die feinen Unterschiede. Kritik der gesellschaftlichen Urteilskraft. Frankfurt/M.: Suhrkamp. #00:40:59# Zu Goffmans Unterscheidung von "Vorder-" und "Hinterbühne" des Rollenverhaltens: Goffman, Erving 1997: Wir alle spielen Theater. Die Selbstdarstellung im Alltag. München, Zürich: Piper. #00:44:10# Wer mehr wissen möchte zum sog. Arschgeweih #00:45:00# Wer mehr wissen möchte zum Korsett, das zur "Wespentaille" führt; ebenso: Heszkey, Max 1925: Die Kulturgeschichte des Korsetts von ihren Uranfängen in den Römerzeiten bis zum Ende des XIX. Jahrhunderts. Berlin: Carl Hause #00:45:50# Sichtweisen der Körpersoziologie finden sich etwa hier: Schroer, Markus 2005(Hrsg.): Soziologie des Körpers. Frankfurt/M.: Suhrkamp. #00:50:33# Max Weber macht sich Gedanken über das Gehör anderer Völker: Weber Max 1986: Gesammelte Aufsätze zur Religionssoziologie. Band 1. 8. Aufl. Tübingen: Mohr S. 17. [1920] #00:51:36# Hier findet sich ein guter alter Punk-Klassiker der Sex Pistols: God save the Queen #00:52:42# Zum drei Sekunden dauernden "Gegenwartsspeicher" des Gehirns: Pöppel, Ernst 1989: Eine neurophysiologische Definition des Zustands 'bewußt'. In: ders. (Hrsg.): Gehirn und Bewußtsein. Weinheim: VCH. S. 17-33. #00:53:53# Zum Einschreiben der Gesellschaft in die Körper: Foucault, Michel 2003: Die Machtverhältnisse gehen in das Innere des Körpers über. In: ders.: Schriften in vier Bänden. Dits et Ecrits. Band 3. Frankfurt: Suhrkamp. S. 298-308 #00:54:05# Zum Konzept der Epigenetik: Jablonka, Eva, Lamb, Marion J. 2002: The Changing Concept of Epigenetics. In: Annals of the New York Academy of Sciences Vol. 981, S. 82-96. Online #00:56:01# Zur Diskussion von Foucaults Diskursbegriff siehe z.B.: Wrana, Daniel, Langer, Antje 2007: An den Rändern der Diskurse. Jenseits der Unterscheidung diskursiver und nicht-diskursiver Praktiken. In: Forum Qualitative Sozialforschung / Forum: Qualitative Social Research, 8(2), Art. 20. Online #00:56:58# Zum Konzept der Geste bei Georg Herbert Mead: Mead, George Herbert 1934: Mind, Self and Society. From the Standpoint of a Social Behaviorist, hg. v. Morris, Charles W. Chicago: University of Chicago Press. S. 47 #00:59:31# Zu den "Territorien des Selbst": Goffman, Erving 1974: Die Territorien des Selbst. In: ders.: Das Individuum im öffentlichen Austausch. Mikrostudien zur öffentlichen Ordnung. Frankfurt/ M.: Suhrkamp #01:01:20# Zur Entwicklung anthropmetrischer Dimensionen wie der Körpergrösse: Komlos, John 1993: Über die Bedeutung der Anthropometrischen Geschichte. In: Historical Social Research, 18/3, S. 4-21. #01:05:40# Zur Problematik der Neutralisierung und Reaktualisierung von Geschlecht in der modernen Gesellschaft: Tacke, Veronika 2008: Neutralisierung, Aktualisierung, Invisibilisierung. Zur Relevanz von Geschlecht in Systemen und Netzwerken. In: Wilz, Sylvia Marlene (Hrsg.): Geschlechterdifferenz - Geschlechterdifferenzierung. Ein Überblick über gesellschaftliche Entwicklungen und theotretische Positionen. Wiesbaden: VS. S. 253-289. Online #01:07:46# Und so geht es aus soziologischer Perspektive im Fahrstuhl zu: Hirschauer, Stefan 1999: Die Praxis der Fremdheit und die Minimierung von Anwesenheit. Eine Fahrstuhlfahrt. Soziale Welt 50/3. S. 221 - 246 Online #01:08:40# In seiner Theorie des Zivilisationsprozesses legt Elias anschaulich die Zurücknahme des Körpers dar: Elias, Norbert 1998: Über den Prozeß der Zivilisation. Soziogenetische und psychogenetische Untersuchungen. Band 1: Wandlungen des Verhaltens in den weltlichen Oberschichten des Abendlandes. Frankfurt: Suhrkamp. #01:10:35# Zur individualmedialen Kommunikation: Thiedeke, Udo 2012: Soziologie der Kommunikationsmedien. Medien - Formen - Erwartungen. Wiesbaden: Springer VS. S. 159ff. #01:11:40# So schön kann man sein nach dem "Photoshoppen" #01:12:45# Zum tatsächlichen Umgang von Jugendlichen mit ihrer Privatsphäre im Netz: Boyd, Danah, Marwick Alice 2011: Social Privacy in Networked Publics: Teens’ Attitudes, Practices, and Strategies. Paper to be presented at Oxford Internet Institute’s “A Decade in Internet Time: Symposium on the Dynamics of the Internet and Society” on September 22, 2011. Online [alle Links aktuell Juni/Juli 2012] Dauer 01:15:15 Folge direkt herunterladen

A very wise person of our acquaintance once said, 'Read old books to get new ideas'. Here, we pursue the ideas presented in old books by Lev Vygotsky and George Herbert Mead as a means to account for the differences in social life between human and non-human primates and, by extension, their cognition. We consider the contrasting perspectives of Vygotsky and Mead on the links between thought and language, and relate these to subsequent developments in the study of animal cognition, and the emergence of the fields of embodied and distributed cognition. We then use this synthesis to argue that, as Wundt originally suggested, the study of social life must be fundamentally social and situated, and cannot be a laboratory endeavour focused solely on processes within individuals. We use developments in social network analysis (specifically a new formalisation of social networks, which can be presented as multi-dimensional mathematical objects, 'tensors') to explore the possibilities of a new approach to comparative social cognition. This approach recognizes that sociality and behaviour are constitutive of cognition and not simply its visible manifestation, and emphasizes that there is no such thing as a social brain in isolation, but a complex nexus of brain, body and world. Presented by Louise Barrett, Peter Henzi and David Lusseau (Psychology, University of Lethbridge, Canada).

A very wise person of our acquaintance once said, 'Read old books to get new ideas'. Here, we pursue the ideas presented in old books by Lev Vygotsky and George Herbert Mead as a means to account for the differences in social life between human and non-human primates and, by extension, their cognition. We consider the contrasting perspectives of Vygotsky and Mead on the links between thought and language, and relate these to subsequent developments in the study of animal cognition, and the emergence of the fields of embodied and distributed cognition. We then use this synthesis to argue that, as Wundt originally suggested, the study of social life must be fundamentally social and situated, and cannot be a laboratory endeavour focused solely on processes within individuals. We use developments in social network analysis (specifically a new formalisation of social networks, which can be presented as multi-dimensional mathematical objects, 'tensors') to explore the possibilities of a new approach to comparative social cognition. This approach recognizes that sociality and behaviour are constitutive of cognition and not simply its visible manifestation, and emphasizes that there is no such thing as a social brain in isolation, but a complex nexus of brain, body and world. Presented by Louise Barrett, Peter Henzi and David Lusseau (Psychology, University of Lethbridge, Canada).