Podcasts about Hannu Lintu

27. oktobrī Lielajā ģildē un tiešraidē Latvijas Radio 3 "Klasika" pirmoreiz kopā muzicēs somu diriģente Emīlija Hovinga un Latvijas Nacionālais simfoniskais orķestris, programmā iekļaujot svītu no Sergeja Prokofjeva baleta “Pelnrušķīte” un divu čehu autoru darbus. Latvijas pirmatskaņojumu piedzīvos 20. gadsimta čehu komponistes Vitežslavas Kapralovas skaņdarbs Suita Rustica, kas izskanēs līdzās Kapralovas skolotāja –  Bohuslava Martinū – Trešajam klavierkoncertam ar Vestarda Šimkus solo. Emīlija Hovinga savu diriģēšanas karjeru sākusi 2019. gadā, kļūstot par Hannu Lintu asistentdiriģenti Somijas Radio simfoniskajā orķestrī. No 2020. līdz 2022. gadam pildījusi Miko Franka asistentdiriģentes pienākumus Francijas Radio filharmoniskajā orķestrī. Šajā sezonā notikušas debijas ar Zviedrijas Radio simfonisko orķestri, Bornmutas simfonisko orķestri, Gēteborgas simfonisko orķestri un citiem. Ieva Zeidmane: Priecājos jūs sveicināt Latvijā - esat studējusi kopā ar Latvijas Nacionālā simfoniskā orķestra galveno diriģentu Tarmo Peltokoski. Vai pirms braukšanas šurp izvaicājāt viņu par mūsu orķestri? Paldies par aicinājumu uz interviju - priecājos būt šeit Rīgā. Jā, ar Tarmo mēs tiešām esam labi draugi, kopā studējām. Viņš man ir ļoti nozīmīgs kolēģis un ir svarīgi, ka Tev līdzās ir labi kolēģi.  Protams, mēs runājam par darbu, bet neko pārāk detalizēti par orķestri nerunājām. Es viņam uzrakstīju ziņu, kad ierados šeit, jautāju viņam, kur labāk iet paēst un viņš man šo to ieteica. Bet noslēpumus par orķestri neatklāja? Manuprāt, ir svarīgi, ka pati iepazīstu orķestri. Reizēm ir labāk vienkārši iet pie orķestra ar atvērtu prātu un pašai atklāt, kāds ir šis orķestris, kas jāņem vērā un kam jāpievērš uzmanība. Tas ir labāk, nekā ja Tarmo man visu būtu jau atklājis. Tā kā esat gados jauna diriģente, regulāri debitējat pie kāda orķestra diriģenta pults. Ko darāt, kad pirmoreiz stājaties kāda, iepriekš nesatikta orķestra priekšā? Jā, tiekoties ar kādu iepriekš neiepazītu  orķestri, pirmā mēģinājumu diena vienmēr ir patīkami satraucoša. Bet man nav nekādas slepenas receptes, ko darīt, nav nekādas maģijas. Vienkārši daru to, ko vienmēr, proti, koncentrējos uz pašu svarīgāko, un tā ir mūzika. Bet, protams, pirmajā dienā manā galvā notiek analizēšana, jo tā ir nepazīstamu cilvēku grupa. Analizēju visus orķestra aspektus un plānoju, kā organizēsim mēģinājumus. Iepriekš jau nezinu, kādā virzienā vairāk būs jāstrādā. Tātad - vissvarīgākais ir būt pašai, izbaudīt procesu un muzicēt kopā ar orķestri. Ar orķestri jau tikāties mēģinājumā - kāds tad ir virziens, kurā strādāsiet? Jā, pirmajās divās dienās es sapratu, kuriem skaņdarbiem jāvelta vairāk laika, lai mūziķi labāk izprastu to stilu. Kuriem skaņdarbiem vajag vairāk darba, kura mūzika mums ir pazīstamāka, tāpēc tai nevajag tik daudz laika. Tas ir balansa jautājums. Diriģenti ir ļoti dažādi. Ja es jūs lūgtu izveidot savu diriģentes vizītkarti, kas tajā būtu rakstīts? Interesants jautājums! Droši vien tur būtu rakstīts Emīlija Hovinga - diriģente - mīl mūziku un kopš 2019. gada iedvesmo mūziķus. Man nekad nav bijis vizītkartes, tāpēc nav tādas pieredzes, bet noteikti es rakstītu kādu citātu, izvēlētos kaut ko jautru un asprātīgu. Bet, ja skatāmies plašāk, kā jums šķiet - kāda diriģente esat? Vienmēr jau vieglāk analizēt no malas, bet man vissvarīgākais ir, kā jau teicu - iedvesma. Gribu iedvesmot mūziķus, radīt tādu atmosfēru un atvērtību, lai varam mūziku radīt kopā. Laba tehnika, protams, diriģentam ir vajadzīga, tomēr vissvarīgākais ir mūzika, mūzikai vienmēr vajadzētu būt pirmajā vietā. Esat spēlējusi klavieres un klarneti. Bet studiju laikā sākāt mācīties spēlēt čellu. Kāpēc? Biju jau sākusi Sibēliusa akadēmijā studēt diriģēšanu, kad četrus gadus mācījos spēlēt čellu. Tā ir daļa no Sibēliusa akadēmijas diriģēšanas apguves programmas - pāris gadus mācīties spēlēt kādu orķestra instrumentu. Paralēli čellam mācījos arī klavierspēli, un nolēmu, ka tā vietā, lai spēlētu klarneti, labāk pievērsīšos kādam stīgu instrumentam, lai labāk izprastu, kā stīgu instrumenti funkcionē. Un šie četri gadi man sniedza tieši šīs zināšanas. Es nebiju laba čelliste, lai gan man ļoti patika spēlēt, patika, kā čells rezonē. Diemžēl čellu biju tikai aizņēmusies no akadēmijas, tagad man mājās šī instrumenta vairs nav, es nevaru spēlēt. Bet es sapratu, kā izmanto lociņu, kā no šī instrumenta izvilināt skaņu, un tas man palīdzēja augt arī kā diriģentei. Bet tieši čellu es izvēlējos, jo tas labi der, ja sāc to mācīties pieauguša cilvēka vecumā. Vijoles spēlē vairāk iesaistīta sīkā motorika, man būtu bijis nepieciešams vairāk laika, lai to apgūtu. Turklāt vijoles pozīcija ne vienmēr ir ergonomiska. Un sākot mācīties no nulles, es nevēlējos riskēt, negribēju savainot kādus muskuļus. Čells bija laba izvēle, jo tas gluži dabiski ir tev klēpī un nevajag ķermeni nekā sagrozīt. Kas vēl pietrūkst? Arfas un sitaminsturmentu spēle? Sitaminstrumenti būtu lieliski! Bet mana nākamā izvēle būtu mežrags, jo metāla pūšaminstrumenti ļoti atšķiras no koka pūšaminstrumentiem, ir atšķirīga spēles tehnika, skaņas veidošana un elpas kontrolēšana, tas būtu interesanti. Sitaminstrumenti vienmēr ir noderīgi, tos man gribētos spēlēt kādā ansamblī, jā, kamermūzika man būtu ļoti interesanta. Parunāsim par gaidāmā koncerta programmu, tajā ir arī mūsu publikai nezināmi darbi, un skanēs arī 20. gadsimta pirmās puses čehu komponistes Vitežslavas Kapralovas Suita Rustica. Kā nonācāt pie šīs komponistes? Godīgi sakot, neatceros. Kaut kā uzdūros viņas mūzikai internetā, atradu viņai veltītu mājas lapu un sāku klausīties. Ir daži ieraksti, tos klausījos un atradu šo darbu - Suita Rustica. Kāpēc mani vilināja šī komponiste? Man vispār patīk meklēt un atklāt mūziku un darbus, kas nav labi zināmi. Domāju, ka diriģenta profesijā ir ļoti svarīgi meklēt un atklāt, jo ir tik daudz mūzikas, par kuru daudzi no mums neko nezina. Tāpēc esmu priecīga, ka atradu šo Suita Rustica. Kapralova man šķiet ļoti interesanta komponiste. Viņa nomira ļoti jauna un tas bija traģisks zaudējums. Jo jau īsā laika posmā viņa bija sarakstījusi apjomīgu repertuāru, ja vien viņa būtu dzīvojusi ilgāk, esmu pārliecināta, ka būtu radījusi vēl ļoti daudzus darbus. Bet esmu pateicīga arī par šiem darbiem, kas mums ir. Suita Rustica pasūtinājums nāca no Londonas, viņi vēlējās darbu, kurā ieskanētos čehu tautas melodijas un dejas. Un tiešām Kapralova savā trijdaļīgajā svītā iekļāvusi vismaz piecas dažādas, autentiskas čehu tautas melodijas. Un vēl ļoti jūtama ir Stravinska ietekme. Kapralovu ļoti iedvesmoja un interesēja Stravinska "Petruška" - tas bija darbs, ko viņa analizēja, pie tā viņa laiku pa laikam atkal atgriezās. Es tiešām šajā Kapralovas svītā saklausu arī kaut ko no Stravinska. Un Stravinskis, savukārt ir viens no jūsu mīļākajiem komponistiem. Jā, tā ir. Iespējams, tieši tāpēc Kapralovas stils man šķiet pazīstams un patīkams. Programmā ir arī Martinū Trešais klavierkoncerts, un Martinū bija Kapralovas skolotājs. Jā, tā ir. Studiju laikā Kapralova dzirdēja Martinū mūziku, tas bija viens no viņa klavierkoncertiem, kas Kapralovu iedvesmoja. Un vēlāk - 30. gadu beigās viņa pārcēlās uz Parīzi un dažus gadus mācījās pie Martinū. Viņa ietekme, manuprāt, Kapralovas mūzikā ir dzirdama. Programmā šoreiz būs Martinū Trešais klavierkoncerts. Man pašai Martinū mūzika ir kas jauns, ar to neesmu agrāk strādājusi. Taču bija ļoti aizraujoši caur šo kompozīciju iepazīt Martinū stilu. Vasarā un aizvadītajos mēnešos es daudz klausījos viņa mūziku, man bija interesanti to atklāt. Un es teiktu, ka klavierkoncerta žanrs Martinū daiļradē ir bijis ļoti nozīmīgs, viņš šim žanram pievērsās visas karjeras gaitā, un klavierkoncerti ir stila ziņā visai atšķirīgi. Martinū stils bieži tiek raksturots kā ļoti eklektisks, dažādas ietekmes viņš savij kopā vienotā audumā, kas tad arī veido viņa paša rokrakstu.  Viņu ietekmējis Stravinskis, džeza mūzika un impresionisms, kā arī čehu tautas mūzika. Šis - trešais klavierkoncerts, manuprāt, ir visai romantisks, bet tajā ir arī neoklasicisma elementi. Interesanta kombinācija. Jā, Martinū kā komponists ir ļoti eklektisks, bet tas veids, kā viņš apvieno elementus, man šķiet unikāls un ļoti svaigs. Runājām par Stravinska ietekmēm, bet trešais komponists šajā programmā ir nevis Stravinskis, bet gan Prokofjevs. Es ieteicu šo skaņdarbu iekļaut programmā, un koncerta otrajā daļā mēs atskaņosim Prokofejva pirmo svītu no baleta "Pelnrušķīte". No šī baleta Prokofjevs pats izveidojis vismaz trīs svītas simfoniskajam orķestrim un šoreiz piedāvāsim pirmo svītu. Tā neseko sižetam secīgi, tajā ir fragmenti no nogriežņi no dažādām vietām baletā, tomēr, manuprāt, ir labi jūtama dramatiskā arka. Kā baletkomponists Prokofjevs ir brīnišķīgs, viņš ir lielisks stāstnieks. Un "Pelnrušķīti" caurstrāvo maģija, to ir ļoti patīkami klausīties un spēlēt. Mēs visi zinām stāstu par Pelnrušķīti, bet interesanti ir, ka Prokofjevs izmantojis vadmotīvus, tas nozīmē, ka melodijas vai kādi instrumentu tembri visā darbā atspoguļo kādu konkrētu personāžu vai emocijas. Klausītājiem un baleta skatītājiem šīs muzikālās izpausmes ir kā norādes, kas nekļūdīgi palīdz saprast - te Pelnrušķīte sapņo par kaut ko skaistu, bet šī mūzika atspoguļo Pelnrušķītes skumjas un nomāktību. Lūk, te, ir nejaukās pusmāsas, bet te - ierodas šarmantais princis. Mūzika kā tāds labs gids mūs vada cauri baleta sižetam. Man pašai visinteresantākie raksturi šķiet pusmāsas - tie raksturi un krāsas, ko Prokofjevs izspēlē ironiskā manierē, pasvītrojot visu ar nazālu skaņas tembru ir ļoti  spilgti arī šajā svītā, ko mēs atskaņosim. Kā jau teicu - šajā mūzikā ir daudz maģijas, bet tajā pašā laikā Prokofjevs atspoguļojis īstas, cilvēcīgas emocijas un jūtas, ar kurām mums katram ir kaut kas kopīgs. Mēs varam sevi asociēt ar to, kas notiek uz skatuves. Krāsas šajā mūzikā ir brīnišķīgi ierakstītas.    Stāstot par Pelnrušķīti jūs smaidījāt, un jau gribēju vaicāt, vai esat romantiķe, bet tad atplaukāt runājot par pusmāsām, nevis princi. Nezinu, laikam romantikas ziņā esmu vidusmēra cilvēks. Parasti es tiešām ļoti izbaudu mūziku, kas atveido dīvainus vai asprātīgus tēlus, tā kaut kā mani uzrunā. Vai tuvākajā nākotnē jūsu plānos ir kas tāds, ko ļoti gaidāt? Gaidāmi vairāki brīnišķīgi koncerti. Šajā sezonā man plānotas vairākas debijas, bet gaidu arī atgriešanos pie orķestriem, ar kuriem jau esmu pazīstama. Ziemas laikā gaidāmas vairākas jaunas vietas , un tas vienmēr ir aizraujoši, tāpat kā šobrīd šeit, Rīgā - jauna pilsēta, jauna atmosfēra, viss šķiet interesants. Bet ļoti gaidu arī nākamo koncertu Francijā, jo tas Francijas Radio orķestrī esmu darbojusies kā diriģenta asistente, bet tagad atgriezīšos tur, lai sniegtu koncertu. Tas ir orķestris, ko es jau itin labi pazīstu un pēc kāda laika tā būs patīkama atkalsatikšanās ar šiem mūziķiem. Gaidu ar nepacietību.            

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Annika Bäckström UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "Hej! Varken pilspets..." av Marina Tsvetajeva (1922)DIKTSAMLING: Med gröna ögon (Akvilon, 2010)MUSIK: Lars-Erik Larsson: Siciliana ur En vintersagaEXEKUTÖR: Helsingborgs symfoniorkester, Hannu Lintu, dirigent

ERSO ees on täna Soome Rahvusooperi peadirigent Hannu Lintu.

Mooie opnamen uit het rijke archief van Het Zondagochtend Concert. Presentatie: Hans van den Boom ca. 10.05 uur   Franz Liszt - Pianoconcert nr.2, S.125 Yeol Eum Son (piano) philharmonie zuidnederland o.l.v. Jun Märkl (opname van 13 februari 2022) ca. 10.28 uur   Joseph Haydn - Symfonie nr.59  'Feuersinfonie' Concertgebouw Kamerorkest (opname van 9 januari 2022) ca. 10.50 uur   Sergei Prokofjev - Vioolconcert nr.1, op.19 Liza Ferschtman (viool) Phion o.l.v. Otto Tausk (opname van 24 januari 2021) ca. 11.13 uur   Jean Sibelius - Lemminkäinen Suite, op.22: Lemminkäinen en de meisjes van het eiland Radio Filharmonisch Orkest o.l.v. Markus Lehtinen (opname van 9 okt6ober 2005) ca. 11.32 uur   Sergei Prokofjev - Cantate 'Alexander Newski', op.78 Marina Prudenskaya (mezzosopraan) Groot Omroepkoor Radio Filharmonisch Orkest o.l.v. Hannu Lintu (opname van 14 november 2021)

durée : 00:25:11 - Hannu Lintu, chef d'orchestre finlandais (5/5) - par : Jérémie Rousseau - De passage à Paris à l'automne dernier pour ses débuts à l'Opéra Bastille, le chef finlandais Hannu Lintu s'est confié au micro de Jérémie Rousseau. Retour en 5 épisodes sur le parcours personnel et musical de celui qui fut le directeur musical de l'Orchestre Radio Symphonique de Finlande. - réalisé par : Olivier Guérin

durée : 00:25:11 - Hannu Lintu, chef d'orchestre finlandais (4/5) - par : Jérémie Rousseau - De passage à Paris à l'automne dernier pour ses débuts à l'Opéra Bastille, le chef finlandais Hannu Lintu s'est confié au micro de Jérémie Rousseau. Retour en 5 épisodes sur le parcours personnel et musical de celui qui fut le directeur musical de l'Orchestre Radio Symphonique de Finlande. - réalisé par : Olivier Guérin

durée : 00:25:09 - Hannu Lintu, chef d'orchestre finlandais (3/5) - par : Jérémie Rousseau - De passage à Paris à l'automne dernier pour ses débuts à l'Opéra Bastille avec le Vaisseau Fantôme, le chef finlandais Hannu Lintu s'est confié au micro de Jérémie Rousseau. Retour en 5 épisodes sur le parcours personnel et musical du directeur musical de l'Orchestre Radio Symphonique de Finlande. - réalisé par : Olivier Guérin

durée : 00:25:11 - Hannu Lintu, chef d'orchestre finlandais (2/5) - par : Jérémie Rousseau - De passage à Paris à l'automne dernier pour ses débuts à l'Opéra Bastille avec le Vaisseau Fantôme, le chef finlandais Hannu Lintu s'est confié au micro de Jérémie Rousseau. Retour en 5 épisodes sur le parcours personnel et musical du directeur musical de l'Orchestre Radio Symphonique de Finlande. - réalisé par :

durée : 00:25:10 - Hannu Lintu, chef d'orchestre finlandais (1/5) - par : Jérémie Rousseau - De passage à Paris à l'automne dernier pour ses débuts à l'Opéra Bastille avec le Vaisseau Fantôme, le chef finlandais Hannu Lintu s'est confié au micro de Jérémie Rousseau. Retour en 5 épisodes sur le parcours personnel et musical du directeur musical de l'Orchestre Radio Symphonique de Finlande. - réalisé par : Olivier Guérin

Serien 'Det finske dirigentmirakel' fortæller i 8 podcast, om 16 finske dirigenter parret to og to med dirigenten og professoren Jorma Panula som fixpunktet. Det er i denne uge Susanna Mälkki og Hannu Lintu. I et indslag derimellem fortæller Merete Hoffmann der er tidligere solooboist i Aarhus Symfoniorkester, hun var ansat der mens Jorma Panula var chefdirigent der fra 1973 til 76. Kirsten Rønn har tilrettelagt serien.

Serien 'Det finske dirigentmirakel' fortæller i 8 podcast, om 16 finske dirigenter parret to og to med dirigenten og professoren Jorma Panula som fixpunktet. Det er i denne uge Susanna Mälkki og Hannu Lintu. I et indslag derimellem fortæller Merete Hoffmann der er tidligere solooboist i Aarhus Symfoniorkester, hun var ansat der mens Jorma Panula var chefdirigent der fra 1973 til 76. Kirsten Rønn har tilrettelagt serien.

BBC salvestas kontserdi Glasgow Raekojas 18.

In his 2019 CSO subscription debut, Ray Chen “conjured the archetypal 19th-century virtuoso” and “combined vivid rhetoric with impeccable technique” (Chicago Tribune). Chen returns to present Lalo's salute to the vigorous and sultry dance rhythms of Spain. A new work by renowned Finnish composer Magnus Lindberg and Brahms' richly autumnal Fourth Symphony complete this program led by Finnish conductor Hannu Lintu. All ticketholders are invited to a free 30 minute Preconcert Conversation on Armour Stage and will start 75 minutes prior to the scheduled performance time. Learn more: cso.org/performances/21-22/cso-classical/lindberg-lalo-brahms-4

durée : 01:00:11 - En pistes, contemporains ! du dimanche 27 juin 2021 - par : Emilie Munera - Œuvres et transcriptions de Toru Takemitsu pour guitare ; le Finnish Radio Symphony Orchestra et le chef Hannu Lintu consacrent leur dernier enregistrement à Magnus Lindberg; une pièce pour violon et électronique signée par le compositeur français Sasha Blondeau... - réalisé par : Cyrielle Weber

Chatting with Hannu Lintu turns out to be great fun and what a charming man he is. We discussed personal repertoire choices, especially "awkward" works, I found out what it is was like to be taught by the "two popes" of conducting, Jorma Panula & Ilya Musin, and I discover which job would be difficult for him to attempt due to his "temper"! If you would like to financially support the podcast, why not subscribe at https://www.patreon.com/amiconthepodium, and for a monthly fee starting from just £5 a month, you can access two new series of interviews, group Zoom meeting with other fans of the podcast and myself, a monthly bulletin about the podcast and my own career as well as articles and much more. Alternatively, if you would prefer to make a one-off donation, go to https://www.justgiving.com/crowdfunding/a-mic-on-the-podium and any donation you make will be greatly appreciated and help the podcast live on into the future. This interview was recorded on 18th September 2020 via Zoom.

durée : 01:56:26 - En pistes ! du jeudi 25 juin 2020 - par : Emilie Munera, Rodolphe Bruneau Boulmier - Au programme : Jonas Kaufmann endosse le rôle d'Otello pour un enregistrement de l'opéra de Verdi sous la direction d'Antonio Pappano; François Leleux dirige l'Orchestre de chambre d'Ecosse dans un disque 100% français; la suite du cycle des symphonies de Lutoslawski par le chef Hannu Lintu... - réalisé par : Davy Travailleur

durée : 00:14:19 - Le Disque classique du jour du vendredi 12 juin 2020 - "Beethoven est le triomphe ultime de la détermination face à l'adversité de l'esprit humain" nous dit Stephen Hough qui enregistre son intégrale des concertos pour piano aux côtés du chef finlandais Hannu Lintu.

Jokainen meistä tietää sen tilanteen, kun on kova paine onnistua vaikkapa kilpasuorituksessa tai kokeessa, ja jännittää. Silloin tarvitaan psyykkistä vahvuutta, jotta pää pysyy kasassa ja pystyy näyttämään osaamisensa. Psyykkiseen vahvuuteen kuuluu monia erilaisia taitoja: itseluottamusta, paineensietokykyä, stressin hallintaa, mielen fokusointia ja optimaalista suoritusvirettä. Emeritusprofessori Jarmo Liukkonen on tehnyt pitkän uran liikuntapsykologian parissa, hän on tutkinut tekijöitä, mitkä vievät urheilijan huippusuorituksiin ja kertoo, miten vaikea on ennustaa, kenestä tulee huippu-urheilija. Hän on myös selvittänyt, mikä saa jatkamaan samojen asioiden harjoittelua vuodesta toiseen ja jatkamaan sitkeästi lajin parissa. Eniten psykologiaa tarvitaan juuri siinä, miten yksittäisistä harjoituksista tehdään mielekkäitä ja sellaisia, että treeneihin jaksetaan lähteä vuodesta toiseen ja että treenit pysyvät hyvälaatuisina. Jos urheilija on huipulla parinkymmenen harjoitteluvuoden jälkeen, muusikko hioo taitojaan monta kymmentä vuotta. Radion Sinfoniaorkesterin ylikapellimestari Hannu Lintu ja The Voice of Finlandin yhtyettä johtava Lenni-Kalle Taipale kertovat, mitä live-esiintymiset ja konsertit vaativat, ja miten niihin valmistaudutaan. Lenni-Kalle Taipale johtaa The Voice of Finlandin yhtyettä ja soittaa samalla itsekin. Suora televisiolähetys on tilanne, jossa tarvitaan kaikkea sitä osaamista, mitä hänelle on vuosikymmenten aikana kertynyt. Mielikuvaharjoittelu auttaa sekä sormien juoksutuksen että jännityksen suhteen. Radion Sinfoniaorkesterin ylikapellimestari Hannu Lintu kertoo, että vaikka joka nuottia ei tarvitsekaan muistaa ulkoa, teos on osattava riittävän hyvin, jotta kapellimestarilla on siitä selkeä visio omassa päässä ja itseensä voi luottaa huippusoittajien eteen astellessaan. Yleisön edessä konsertti voi lähteä lentoon vasta kun soittajat tietävät, että kaikki on harjoiteltu riittävän hyvin ja tilanne on hallinnassa. Toimittaja on Pirjo Koskinen. (Kuva: Sean Prior / Alamy / All Over Press)

Panelen tar sig an ett antal nyutgivna skivor med samtida musik och ställer sig frågan: hur mår den nutida musiken? Hör musik av österrikiska Olga Neuwirth, brittiske Thomas Adès och flera svenska tonsättare. Vi åker också till norra Frankrike där vår reporter Johan Tollgerdt träffar den unge pianisten Kit Armstrong som köpt en kyrka som han gjort till sin alldeles egna konsertsal. I panelen denna vecka: P2:s Per Lindqvist, dirigenten David Björkman och musikkritikern Hanna Höglund. Programledare är Johan Korssell. Veckans skivor: Adès conducts Adès Thomas Adès: Konsert för piano och orkester, Totentanz Kirill Gerstein, piano Bostons symfoniorkester Dirigent: Thomas Adès Betyg: 4 Scrapes and Soundscapes Works for Cello and Percussion Musik av Jenny Hettne, André Chini, med flera Umeduo: Karoline Öhman, cello, Erika Öhman, slagverk Betyg: 5 Olga Neuwirth: Orchestral Works Håkan Hardenberger, trumpet Gustav Mahler Jugendorchester, med flera Susanna Mälki, dirigent Daniel Harding, dirigent Betyg: 4 Jean Sibelius: Kullervo Finlands radions symfoniorkester Johanna Rusanen, Ville Rusanen, sång Estniska nationella manskören, med flera Hannu Lintu, dirigent Betyg: 3

I och med corona-viruset har våra kulturmönster hastigt tvingats att förändras. Vad betyder det att kulturens mötesplatser stänger och finns det rent av något att lära sig här? I samband med internationella Piano day nästa vecka har pianisten Anders Teglund konsert i vardagsrummet hemma hos artisten Love Antell  de är gäster i dagens program. AKADEMIKRISEN BLIR OPERA Svenska akademiens kris i kölvattnet av metoo och avslöjandena kring kulturprofilen blir nu opera. Ikväll uruppförs Makten och härligheten på Helsingborgs konserthus. P1 Kultur har träffat tonsättaren Fredrik Österling. WITOLD LUTOSLAWSKI  EN MILD MODERNIST Polske Witold Lutoslawski är en av efterkrigstidens främsta tonsättare. Nu är hans tredje symfoni aktuell med en ny inspelning med Finska radions symfoniorkester som spelar under ledning av Hannu Lintu. P2:s Johan Korssell har lyssnat till denne milda men aldrig slätstrukna modernist. INUITISKA FILMKOLLEKTIVET ISUMA VISAS I GÖTEBROG På Göteborgs konsthall pågår just nu utställningen "Varje Löv är ett öga" med bland andra det inuitiska filmkollektivet Isuma som deltog i Kanadas paviljong på förra årets konstbiennal i Venedig. P1 Kultur passade då på att träffa Asinnajaq - curatorn för 2019 års paviljong - och Isumas Lucy Tulug-arjuk. CHINUA ACHEBE OCH VÄRLDENS SÖNDERFALL Chinua Achebe föddes 1930 i Nigeria och dog 2013 i USA och han var en av 1900-talets både mest lästa och inflytelserika författare. Dagens Obs-essäist; Dan Jönsson, reflekterar här över Achebes betydelse och litteratur, kanske med särskilt fokus på den löst sammanhållna trilogi som inleddes redan med den tongivande debuten från 1958: "Allt går sönder". Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

durée : 00:13:53 - Le Disque classique du jour du lundi 09 mars 2020 - Nous découvrions il y a quelques mois au disque, le nom d'un jeune chef finlandais de 35 ans, Santu-Mattias Rouvali. Percussionniste de formation, il avait décidé de se lancer dans la direction d'orchestre à 22 ans, étudiant auprès d'un grand maître de son pays, Hannu Lintu.

From its expansive opening to its transcendent climax, Sibelius’ Fifth Symphony is one of the most vivid orchestral works of the 20th century. Finnish conductor Hannu Lintu, in his CSO debut, pairs this with the composer’s best-known work, Finlandia. Pekka Kuusisto performs Nielsen’s spirited Violin Concerto. “Nielsen was a folk fiddler and Kuusisto made it show in the gorgeous looseness of his rhythms and stripped-back grit of his sound” (The Guardian). Tickets and more info: https://order.cso.org/9952/

Din guide till de bästa nya inspelningarna av klassisk musik. Musikrevyn sammanfattar musikåret 2019 och viktigast av allt utser årets bästa skiva. ÅRETS SKIVA 2019: 1. FANNY OCH FELIX Musik av Fanny Hensel och Felix Mendelssohn Malin Broman, violin och viola Simon Crawford Phillips, piano Musica Vitae i Växjö dB Productions dBCD191 2. POULENC CONCERTOS Solokonserter av Francis Poulenc Norska radions Kringkastningsorkestret i Oslo  Thomas Söndergårdh, dirigent Peter Szilvay, dirigent Lawo Classics LWC 1173 3. BRUCKNER SYMFONI NR 8 Bayerska radions symfoniorkester i München Mariss Jansons, dirigent BR Klassik 900165 och: 3. LUTOSLAWSKI SYMPHONIES NOS. 1 & 4, JEUX VÉNITIENS Musik av Witold Lutoslawski Finska radions symfoniorkester Hannu Lintu, dirigent Ondine ODE 1320-5

Panelen drabbas av Weinbergs meditation över Förintelsen och smittas av entusiasmen i Isabelle Fausts Bachtolkningar. Hör också tenoren Roberto Alagna om när han stormade av scenen på La Scala. Veckans skivor: BACH VIOLIN CONCERTOS ISABELLE FAUST Violinkonserter av Johann Sebastian Bach Akademie für alte musik Berlin Isabelle Faust, violin Bernhard Forck Xenia Loeffler HMM 902335.36 Harmonia Mundi Betyg: 5 WEINBERG SYMPHONIES NOS. 2 & 21 Musik av Mieczysaw Weinberg Mirga Grainyt-Tyla, dirigent Gidon Kremer, violin Birmingham Symphony Orchestra Kremerata Baltica Deutsche Grammophon 00173 Betyg: 5 CALDER QUARTET BEETHOVEN, HILLBORG Stråkkvartetter av Ludwig van Beethoven och Anders Hillborg Calderkvartetten Pentatone PTC 5186718 Betyg: 3 ZIMMERMANN: VIOLIN CTO, PHOTOPTOSIS, DIE SOLDATEN, VOCAL SYMPHONY Musik av Bernd Alois Zimmermann Finska radions symfoniorkester Hannu Lintu, dirigent Leila Josefowicz, violin Ondine ODE 1325-2 Betyg: 5 Musikrevyn möter: Stjärntenoren Roberto Alagna - "Jag var den sämsta sångaren i min familj" Den fransk-sicilianske tenoren Roberto Alagna kallades under 90-talet ibland för 'den fjärde tenoren' och hans stormiga äktenskap med soprandivan Angela Gheorghiu blev ofta rubrikstoff. För att inte tala om den gången Alagna stormade av scenen på La Scala. Livet är mindre turbulent sedan han blev ihop med den polska stjärnsopranen Aleksandra Kurzak. För närvarande sjunger Alagna titelrollen i verismoperan "Andrea Chénier" på Londons Royal Opera House. Musikrevyns Albert Ehrnrooth fick en prat- och sångstund.

Kaija Saariaho has written a song-cycle, True Fire, for the baritone Gerald Finley, and which he has now recorded with the Finnish Radio Symphony Orchestra and Hannu Lintu, for Ondine. James Jolly paid Gerald Finley a visit to talk about the score, its challenges and how he and Saariaho first encountered each other.

Radion sinfoniaorkesterin järjestyksessä kahdeksas ylikapellimestari Hannu Lintu tekee paljon töitä ulkomaisten sinfoniaorkestereiden kanssa, viime aikoina erityisesti Tokiossa, Washingtonissa, Dallasissa ja Detroitissa. Konserttimatkat ovat hänelle kuitenkin muutakin kuin työtä: ne merkitsevät omaa aikaa ja lepoa kotikaupungin Helsingin kiireisestä arjesta. Tie maailmanmenestykseen alkoi Raumalta. Toimittajana on Sari Valto.

Panelen älskar den polske tonsättaren Witold Lutoslawskis sätt att låta slumpen styra, jämför Carl Nielsens solokonserter med snickarglädje och blir deprimerad av Pascal Dusapin. Veckans skivor:   LUTOSLAWSKI SYMPHONIES NOS. 1 & 4, JEUX VÉNITIENS Musik av Witold Lutoslawski Finska radions symfoniorkester Hannu Lintu, dirigent Ondine ODE 1320-5 Betyg: 5 - en totalfemma! CARL NIELSEN SOLO CONCERTOS Tre konserter av Carl Nielsen Sveriges Radios symfoniorkester Joana Carneiro, Philip von Steinecker och Jurai Valcuha, dirigenter Andreas Sundén, klarinett Malin Broman, violin Anders Jonhäll, flöjt Daphne 1056 Betyg: 4 CHAMINADE PIANO MUSIC Pianomusik av Cécile Chaminade Mark Viner, piano PCL10164  Betyg: 3 PASCAL DUSAPIN ORCHESTRAL WORKS Musik av Pascal Dusapin Pascal Rophé, dirigent Loiredalens nationella orkester Natascha Petrinsky, mezzosopran Carolin Widmann, violin Nicolas Hodges, piano BIS-2262 Betyg: 4 Veckans val: Pianisten i rummet Musikrevyns Hanna Höglund vandrar mellan pianots många olika rum - salongen, barnkammaren, eremitstugan - och funderar över hur pianot skapar ett eget klingande rum för den som antingen vill dölja sig från världen eller längtar ut i den. Vi hör pianomusik av bland andra Beethoven och Ylva Skog.

Panelen imponeras av pianisten Alexander Melnikovs tekniska briljans och blir oense om operan "Fedora" och tonsättaren Louise Farrenc. Hör också om svensken bakom filmmusiken till "Black Panther". Veckans skivor: SEBASTIAN FAGERLUND - STONEWORK Musik för orkester och gitarr av Sebastian Fagerlund Finska radions symfoniorkester Ismo Eskelinen, gitarr Hannu Lintu, dirigent Bis: BIS2295 Betyg: 4 ALEXANDER MELNIKOV FOUR PIECES, FOUR PIANOS Pianomusik av Schubert, Chopin, Liszt och Stravinskij som spelas på fyra olika flyglar. Alexander Melnikov, piano Harmonia Mundi HMM902299 Betyg: 4 LOUISE FARRENC Symfoni 2 & 3 av Louise Farrenc Solistes Européens, Luxemburg Christoph König, dirigent Naxos 8.573706 Betyg: 3 FEDORA Opera av Umberto Giordano Sångare: Daniela Dessi, Fabio Armiliato Teatro Carlo Felices kör och orkester i Genua Valerio Galli, dirigent Dynamic: CDS7772 Betyg: 2 Referensen: Fabio Armiliato vs Placido Domingo. Domingo sjunger arian "Amor ti vieta" ur Fedora med New York-filharmonikerna under ledning av Zubin Mehta i en inspelning från 1988. Hannas val: Postkolonial musik. Kulturjournalisten Hanna Höglund spårar arvet efter den europeiska kolonialismen i nutida och tidig musik. Gruppen Bastard Barock och kompositören Jordi Savall gör upp med exotismen i den tidiga västerländska konstmusiken genom att ställa den mot autentisk musik från samma tid. Hör också om svenske Ludvig Göransson som ligger bakom musiken till bioaktuella filmen Black Panther.

Finnish maestro Hannu Lintu visits WRCJ en route to his guest conducting gig this weekend with the DSO.

Musikrevyn recenserar Prokofjevs pianokonserter med solisten Olli Mustonen, Beethovens sena stråkkvartetter med Mosaiques-kvartetten och Richard Strauss opera Salome med Emily Magee i huvudrollen. Veckans skivor: SERGEJ PROKOFJEV Pianokonserter nr 2 och 5 Olli Mustonen, piano Finska radions symfoniorkester Hannu Lintu, dirigent Ondine ODE 1288-2 LUDWIG VAN BEETHOVEN De sena kvartetterna Mosaïque-kvartetten Naïve V5445 RICHARD STRAUSS Salome Emily Magee, Peter Bronder m.fl Hessiska radions symfoniorkester i Frankfurt Andrés Orozco-Estrada, dirigent Pentatone PTC 5186602 Referensen: Olli Mustonen vs Yuja Wang. Panelen jämför Olli Mustonens tolkning med en inspelning av Prokofjevs andra pianokonsert med Yuja Wang, tillsammans med Simon Bolivars symfoniorkester i Caracas under Gustavo Dudamels ledning. Deutsche Grammophon, 2013. Fler rekommenderade inspelningar: Pianisten Beatrice Rana spelar Sergej Prokofjevs andra pianokonsert tillsammans med orkestern Accademia di Santa Cecilia i Rom, under ledning av dirigenten Antonio Pappano. Warner, 2015. Pianisten Vladimir Ashkenazy spelar Prokofjevs alla fem pianokonserter med Londons symfoniorkester under ledning av André Previn, Decca.  Pianisten Jean-Efflam Bavouzet spelar Prokofjevs alla fem pianokonserter med BBC:s filharmoniker i Manchester under ledning av Gianandrea Noseda. Chandos.   Pianisten Michel Béroff spelar Prokofjevs alla fem pianokonserter tillsammans med orkestern Gewandhaus under ledning av dirigenten Kurt Masur i Leipzig. Warner, 1974.  Belcea-kvartettens inspelning av Beethovens samtliga stråkkvartetter. Alpha, 2016. Quartetto Italianos inspelning av Beethovens stråkkvartetter. 1960-talet, Philips.  Budapestkvartettens liveinspelningar från Library of Congress, 1940-60-tal Bridge Records. Busch-kvartettens inspelningar av Beethovens stråkkvartetter. 1930- och 40-tal. Salome med sopranen Cheryl Studer i huvudrollen. Tyska statsoperans orkester under ledning av Giuseppe Sinopoli, utgiven på Deutsche Grammophon, 1991. Salome med sopranen Hildegard Behrens i huvudrollen. Wienfilharmonikerna under ledning av Herbert von Karajan. Warner, 1977. Salome med Birgit Nilsson i huvudrollen. Wiens filharmoniker under ledning av Georg Solti. Decca, 1961. Johans val: Johan Korssell rekommenderar en ny inspelning av den franske tonsättaren Florent Schmitts symfoni nr 2, samt sviter ur baletten "Antoine och Cléopatre", med BBC:s symfoniorkester under ledning av Sakari Oramo, utgiven på Chandos.

Jean Sibelius: "En Saga"; "Tapiola"; Acht Klavierlieder, orchestriert von Aulis Sallinen | Anne Sofie von Otter (Mezzosopran) | Finnisches Radio-Symphonieorchester | Leitung: Hannu Lintu

I programmet diskuteras bl.a. Manfred-symfonin ledd av Semyon Bychkov, Schuberts Forellkvintett, Sibelius Tapiola under Hannu Lintu samt komplett Goldmark-opera från Freiburg. Hanna väljer Finland. I panelen Aurélie Ferriere, Bengt Forsberg och Kati Raitinen som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: PETER TJAJKOVSKIJ Manfred-symfonin Tjeckiska filharmonin Semyon Bychkov, dirigent Decca 4832320 KARL GOLDMARK Drottningen av Saba Katerina Hebelkova m.fl Kör från Freiburg-teatern samt Vokalensemble från Musikhögskolan i Freiburg Freiburgs filharmoniker Fabrice Bollon, dirigent CPO 555 013-2 FRANZ SCHUBERT Forellkvintetten m.m Anne-Sophie Mutter, violin Daniil Trifonov, piano Hwayoon Lee, viola Maximilian Hornung, cello Roman Patkoló, kontrabas DG 479 7570 JEAN SIBELIUS Tapiola, En saga, 8 sånger Anne Sofie von Otter, mezzosopran Finska radions symfoniorkester Hannu Lintu, dirigent Ondine ODE 1289-5 Referensen Johan jämför med och refererar till en inspelning av Sibelius Tapiola med Philharmonia Orchestra, London dirigerad av Herbert von Karajan, inspelad i London 1953 på skivmärket Palladio.  Hannas val Med anledning av att Finland firar 100 år av självständighet den 6 december, belyser Hanna Höglund "samtidigt i Finland"-temat som inkluderar premiären av Fagerlunds opera Höstsonaten och dirigenten Susanna Mälki som fått Nordiska rådets musikpris samt apropå självständighetsfirandet, bjuds vi några nyutkomna finska inspelningar.  Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Sibelius Tapiola med Philharmonia Orchestra, London ledda av Herbert von Karajan, inspelad 1953 på skivmärket Palladio (Referensen) samt med Helsingfors filharmoniker under ledning av Paavo Berglund på Warner Bros; Tjajkovskijs Manfred-symfoni med Londons filharmoniker under Vladimir Jurowski på LPO; Liverpools filharmoniker ledd av Vasilij Petrenko på Naxos; Sovjetunionens statliga symfoniorkester under Jevgenij Svetlanovs ledning på Warner Bros samt med Paris-radions orkester under Constantin Silvestri på Testament.  Inget Svep denna vecka

I programmet diskuteras bl.a. Tjajkovskijs första symfoni, mezzo-sopranen Elina Garanca som sjunger blandade arior, moderna solocellotoner med Natalie Clein och Berios Sinfonia med BBCs symfoniker. I panelen Evert van Berkel, Sofie Almroth, och Tebogo Monnakgotla som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: PETER TJAJKOVSKIJ Symfoni nr 1 Vinterdrömmar, Stormen Orchestra of Saint Lukes Pablo Heras-Casado, dirigent Harmonia Mundi HMC 902220 Referensen Johan jämför och refererar till en inspelning från 1994 av Tjajkovskijs Stormen med Berlins filharmoniker under ledning av Claudio Abbado på skivmärke DG. REVIVE Arior ur bl.a. Trojanerna, Mignon och La Bohème Elina Garanca, mezzo-sopran Orchestra de la Comunitat Valenciana Roberto Abbado, dirigent DGG 479 5937 LUCIANO BERIO GUSTAV MAHLER Sinfonia 10 Frühe Lieder Matthias Goerne, baryton The Synergy Vocals BBC symfoniorkester Josep Pons, dirigent Harmonia Mundi HMC 902180 BLOCH - DALLAPICCOLA LIGETI Solocellosviter Chaconne, Intermezzo o Adagio Solocellosonat Natalie Clein, cello Hyperion CDA 68155 Johans val Johan spelar valda delar ur ett album innehållande Leonard Bernsteins första och andra symfoni med Baltimores symfoniorkester under ledning av Marin Alsop. Vidare medverkar mezzosopranen Jennifer Johnson Cano (symf nr 1) samt pianisten Jean-Yves Thibaudet (symf nr 2). Inspelningen är gjord på Naxos.  Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Tjajkovskijs första symfoni med Bostons symfoniorkester under Michael Tilson Thomas på DG; Liverpools symfoniorkester dirigerad av Vasily Petrenko på Onyx. Tjajkovskijs tredje, fjärde och sjätte symfonier med Liverpools symfoniorkester under ledning av Vasily Petrenko på Onyx (vilken snart kommer att höras i Musikrevyn). Berios Sinfonia med Franska nationalorkestern dirigerad av Pierre Boulez på Erato; New Yorks filharmoniker under Luciano Berio själv inspelad på Columbia; Concertgebouw-orkestern ledd av Riccardo Chailly på Decca samt med Finska radions symfoniorkester under ledning av Hannu Lintu på Ondine. Svepet Johan sveper över en CD utgiven på Bis med musik av Mozart: Marscher nr 1 och 2 K.335, Posthornsserenaden samt Eine kleine Nachtmusik. Det är Die Kölner Akademie som spelar och dirigentens namn är Michael Alexander Willens.

Finnish conductor Hannu Lintu speaks about his appearance with the TSO. Plus, composer Magnus Lindberg introduces his new work being performed by the Orchestra.

I programmet diskuteras uvertyrer och opera-intermezzon med Riccardo Chailly på pulten, blockflöjtmusik av Telemann samt Netrebko och Eyvazov i Puccinis Manon Lescaut. Mer opera I mindre skala. I panelen Andreas Parmerud (gäst), Evabritt Selén och Sara Norling som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: OVERTURES, PRELUDES & INTERMEZZI Musik av bl.a. Verdi, Puccini och Boito La Scala-operans orkester Riccardo Chailly, dirigent Decca 483 1148 GEORG PHILIPP TELEMANN J-M HOTTETERRE Musik för blockflöjt Giovanni Antonini, blockflöjt, ledare Il Giardino Armonico Alpha ALPHA 245 GIACOMO PUCCINI Manon Lescaut Anna Netrebko, Yusif Eyvazov m.fl Münchens Radioorkester Wiens statsoperas kör Marco Armiliato, dirigent DGG 479 68 28 Referensen Johan jämför med och refererar till Puccinis opera Manon Lescaut med Mirella Freni som Manon, Placido Domingo som des Grieux tillsammans med Philharmonia Orchestra, London, allt under ledning av Giuseppe Sinopoli på DG. I mindre skala Alexander Freudenthal och Johanna Paulsson spelar stor musik i mindre format. Idag är temat opera och vi serveras Wagner och Verdi i olika kostymer. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Riccardo Chailly dirigerar Puccinis Turandot på DVD med bl.a. Nina Stemme och La Scala-operans orkester. Inspelad på Decca. Telemanns blåsmusik med Musica Antiqua, Köln ledd av Reinhard Goebel på Archiv samt med Zefiro-ensemblen under Alfredo Bernardini inspelad på Arcana. Puccinis Manon Lescaut med Kiri te Kanawa och José Carreras i de stora rollerna samt med orkestern vid Teatro Comunale Bologna, ledda av Riccardo Chailly på Decca samt med Mirella Freni och Luciano Pavarotti tillsammans med Metropolitan-operans orkester dirigerade av James Levine på skivmärket Decca. Svepet Johan sveper över och spelar valda delar ur ett album där Olli Mustonen är solist i Prokofjevs tredje, första och fjärde pianokonserter. Detta tillsammans med Finska radions symfoniorkester ledda av Hannu Lintu på Ondine.

I programmet diskuteras bl.a. Florian Boeschs tolkning av Schubert-sånger, Brahms Violinkonsert samt musik av Erkki Melartin. Johan möter dirigenten Omer Meir Wellber och sveper över Brahms-3a. I panelen Alexander Freudenthal, Camilla Lundberg och Evert van Berkel som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: ERKKI MELARTIN Traumgesicht, Marjatta samt ur baletten The Blue Pearl Soile Isokoski, sopran Finska radions symfoniorkester Hannu Lintu, dirigent Ondine ODE 1283-2 A MOVEABLE FEAST Musik av Vaughan Williams, Ravel och De Falla Stockholm Syndrome Ensemble Channel Classics CCS 36916 FRANZ SCHUBERT Sånger Florian Boesch, baryton Malcolm Martineau, piano Onyx ONYX 4149 JOHANNES BRAHMS Violinkonsert D-dur Nils-Erik Sparf, violin Uppsala kammarsolister Paul Mägi, dirigent Swedish Society SCD 1162 Referensen - Brahms violinkonsert: Johan jämför med och refererar till Anne-Sophie Mutters inspelning av Brahms violinkonsert tillsammans med New Yorks filharmoniker och dirigenten Kurt Masur på skivmärket DG.  Johan möter Omer Meir Wellber Johan Korssell träffade den israeliske dirigenten i Berwaldhallen i Stockholm då Meir Wellber gästade Sveriges Radios Symfoniorkester och serverade musik av Sjostakovitj och Schubert.  Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Schuberts sånger med Christian Gerhaher ackompanjerad av Gerold Huber på Sony Classical. Brahms violinkonsert med violinisten Janine Jansen tillsammans med Santa Cecilia-akademins orkester i Rom ledda av Antonio Pappano inspelad på Decca; Anne-Sophie Mutter och Berlins filharmoniker ledda av Herbert von Karajan på DG; David Oistrach och Cleveland-orkestern under George Szell på EMI; Isaac Stern och Philadelphia-orkestern under Eugene Ormandys ledarskap på Columbia samt med Leonidas Kavakos och Gewandhaus-orkestern under Riccardo Chailly på Decca. Nils Erik Sparfs inspelning med Mozarts fem violinkonserter tillsammans med Uppsala kammarorkester på Swedish Society. Svepet Johan sveper över ett album där Thomas Hengelbrock leder Elbphilharmonie, Hamburg i Johannes Brahms fjärde symfoni e-moll. Skivmärke Sony Classical.

I programmet diskuteras bl.a. Jennifer Higdons opera "Cold Mountain", orkestermusik av Enescu och Rachmaninovs andra pianokonsert med solisten Gabriela Montero. Sofia Nyblom möter Lang Lang. I panelen: Boel Adler, Johanna Paulsson och Måns Tengnér som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:GRIEG NIELSEN SIBELIUS STENHAMMAR Violinsonater Baiba Skride, violin Lauma Skride, piano Orfeo C 913 161 ARACHMANINOV GABRIELA MONTERO Pianokonsert nr 2 c-moll Ex patria op 1, Improvisation nr 1-3 Gabriela Montero, piano YOA Orchestra of the Americas Carlos Miguel Prieto, dirigent Orchid Classics ORC 100047JENNIFER HIGDON Cold Mountain, opera efter filmen med samma namn. Nathan Gunn, Isabel Leonard m.fl. Santa Fe-operans orkester, Miguel Harth-Bedoya, dirigent Pentatone PTC 5186 583GEORGE ENESCU Symfoni nr 4, Nuages dAutomne sur les Forêts, Kammarsymfoni Nordtyska radions filharmoni, Hannover Peter Ruzicka, dirigent CPO 777 966-2Sofia möter Lang Lang Sofia Nyblom har träffat den kinesiske världspianisten Lang Lang för ett samtal i samband med att han gästade Stockholms konserthus för en recital i mars tidigare i år. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Nielsens andra violinsonat med Cecilia Zilliacus och Bengt Forsberg på märket dB Productions. Stenhammars violinsonat med Nils-Erik Sparf och Bengt Forsberg på Musica Sveciae. Enescus kammarsymfoni med Tammerfors stadsorkester ledd av Hannu Lintu på Ondine. Exempel på filmer som blivit opera: Hitchcocks Notorious med musik av Hans Gefors samt Ang Lees Brokeback Mountain tonsatt av Charles Wuorinen. Svepet Johan sveper över 2 CDr: Orkestermusik ur Franz Schrekers operor med Kungliga hovkapellet under ledning av Lawrence Renes utgiven på Bis, ur vilken vi hör förspelet till Gezeichneten samt över ett album med 4 skivor och båda böckerna med Das Wohltemperierte Klavier framförda av Niklas Sivelöv på skivmärke HVB Records. Ur den spelas Preludium nr 1 C-dur ur första boken.   

Le pianiste québécois évoquera sa relation avec le compositeur qui a opéré la transition du classicisme au romantisme. Il illustrera son propos par des extraits live joués au piano ou tirés de son intégrale parue chez Chandos, en décrivant l’évolution que vit immanquablement un interprète engagé dans l’enregistrement des 32 Sonates pour piano de Beethoven. Louis Lortie traitera ensuite de sa perception du 4e Concerto - novateur et d’une rare beauté - à la veille de l’interpréter à la Salle de musique de La Chaux-de-Fonds avec l’Orchestre de chambre de Lausanne, à l’occasion d’un concert unique en Suisse, dirigé par Hannu Lintu.

Miksi juuri Jean Sibelius nousi Suomen musiikkielämän kirkkaimmaksi tähdeksi? Millaisen perinnön hän jätti musiikkimaailmalle ja Suomelle? Roman Schatzin vieraina ovat Radion sinfoniaorkesterin ylikapellimestari Hannu Lintu ja musiikkitieteen tohtori Antti Vihinen