Podcasts about i berlin

Franskmanden Jean Daninos lavede biler, og vidste endda, rent faktisk en hel del om bilproduktion og et-og-andet om flyproduktion.Jean havde da også øvet sig, blandt andre hos Citroen efter han havde taget en ingeniøruddannelse på Les Arts i Paris (en af de franske Grande Ecole, så famiien har nok været nogen; her lukker man virkelig ikke hvem som helst ind). Han var vist nok også henne i England og læse. Selv om han således var tynget af klog viden og dyb indsigt levede hans bilmærke – det underskønne Facel Vega – alligevel kun en enkelt dekade fra 1954 til 1964. Og den gode ingeniør Daninos måtte se sine automotive ambitioner om at genskabe den franske tradition for Grande Routieres (Et Adam ord for en GT vogn. Red.) gå til grunde i skyggen af massive statslån, en død forfatter, og kåde ambitioner om at bygge sin egen motor. Men, og det er her et skønt men, for hvilke biler fik han ikke bygget i det tiår? Der florerede en del modelbetegnelser, men det rækker for de fleste at nævne Facel Vega HK500. Det gør det næsten også for værterne, Adam Estrup og Stefan Kaas, der nok har HK500 lidt som en af deres hellige graler. Adam har kørt en, og Stefan har ligefrem set en på en trailer I Berlin sidste år.Du får mange kloge ting med i dette afsnit af Bilsnobbernes auditive bilencyklopædi – podcasten der lærer dig at tale med når snakken omkring middagsbordet falder på Tom Tjaarda og nu altså også de ultimative franske automotive fristelser fra Facel Vega.

I USA bliver Trump præsident - og amerikanerne viser tegn på træthed med krigen i Ukraine. I Berlin ringer Scholz til Putin - for første gang i to år. Biden giver Ukraine lov til at bruge langtrækkende missiler. Men på G20-topmødet falder støtten til Ukraine og Vesten, og i Moskva arbejder Putin på, at det vestlige sammenhold bag Ukraine kollapser. Og ukrainerne er gået ind i den tredje vinter i krigen mod Rusland - svækket og presset, med mangel på energi, på basale fornødenheder, desillusionerede. Så hvad sker der med et splittet Europas garantier om at stå bag Ukraines forsvar for demokratiet til det sidste? Gæster: Flemming Splidsboel, Ole Wæver, Friis Arne Petersen. Vært: Steffen Gram.

Slaget om Berlin skulle bli makabert. Den sovjetiske befälhavaren Zjukov var beredd att offra hundratusentals soldater i striderna för att så snabbt som möjligt ta Berlin. Staden var mer eller mindre en ruinstad och det var lätt för försvararna att gräva ned sig. Överallt fanns väl dolda försvarare, utrustade bland annat med handhållna antitank-vapen, så kallade ”Panzerfaust”.I slutändan var den enda lösningen att likt striderna i Stalingrad och senare i Warszawa, att gå från hus till hus och rensa motståndet. Försvararna var också själva skickliga på att mörda sina egna. SS-trupper patrullerade gatorna på Hitlers direkta order för att omedelbart arkebusera och hänga alla soldater och medborgare som på något sätt antydde att motståndet var meningslöst.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden sätter professorn i historia Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved punkt för andra världskrigets europeiska krigsskådeplats med ett avsnitt om Berlins fall.Den 16:e april 1945 korsade den 1:a vitryska armén floden Oder öster om Berlin tillsammans med sin befälhavare general Zjukov. Trots att det knappast var första steget i Röda arméns tyska offensiv kan det betraktas som startpunkten på den massiva operation som skulle bli slaget om Berlin under våren 1945.Till väster befann sig de allierade, men efter motgångar under operation Market Garden samt förseningar på grund av den tyska Ardenner-offensiven, saknade de möjligheter att komma ifatt och möta upp de annalkande sovjetiska styrkorna.I Berlin väntade resterna av Wehrmacht, SS och Hitlerjugend tillsammans med en av Hitler frambefordrad volksturm. Tillsammans utgjorde de en styrka på dryga 100.000 i Berlins kärnområde. Under riksdagshuset i den världsberömda führerbunkern satt även Hitler själv, tillsammans med Jospeh Goebbels, samt de officerare inom Wehrmacht och SS som fortfarande var vid liv och i stridbart skick. Det var förvisso ingen obetydlig försvarsstyrka, men avsaknaden av tung materiel och helt utan understöd från luften var alla chanser att överleva den sovjetiska anstormningen i princip obefintliga. Från öst vällde närmast 2,3 miljoner soldater in, varav 1,5 miljoner av dessa sattes in i anfallet mot Berlin och dess närområde, och med sig hade de tiotusentals av fältartilleri och pansarvagnar.Bild: Det ikoniska fotot "Hissar en flaggan över riksdagen" av Yevgeny Khalde.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Venedig skal man nu til at betale et indgangsgebyr, hvis man vil besøge byen i højsæsonen. I Amsterdam er der indført forbud mod at bygge nye hoteller, før et af de gamle lukker. I Berlin har man i flere år kunnet se graffiti med ordene "kein rollkoffer" - altså, ingen rullekufferter. I Barcelona har der længe været lokal vrede mod turister og for nylig gik titusindvis af beboere på De Kanariske Øer på gaderne og demonstrerede over masseturismen. Det er en underlig tendens, for normalt er vi glade for turister, faktisk så glade, at alle lande bruger milliarder på at brande sig som nationer, for at tiltrække dem. Sammen med lektor og turismeforsker ved RUC Jane Widtfeldt Meged, ser dagens Udsyn på hvad der er forandret, siden vi er gået fra stolt at vise vores byer og lande frem, til en ny slags anti-turisme, der har bredt sig i Europa. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

História do Liberalismo - Completo! Para ajudar o canal escolha uma forma: *Pix: https://widget.livepix.gg/embed/e47d6b80-f832-4fc2-a6af-ee6fa4c9ad9a *Apoie o Canal: https://apoia.se/canaldosocran *Áudios Venda: -CONCEITO DE HISTÓRIA NA FILSOFIA EM ARENDT: https://go.hotmart.com/I73309280Y?dp=1 -O QUE É FASCISMO: https://go.hotmart.com/Y72077629D?dp=1 Referências do Artigo: AUT. VÁR.. The relevance of liberalism, ao cuidado de Z. BRZEZINSKI, Westview Press. Boulder 1978; Id., Il liberalismo in Italia e in Germania dalla rivoluzione del '48 alla prima guerra mondiale, ao cuidado de R. HILL e N. MATTEUCCI. Il Mulino, Bologna 1980; B. A. ACKERMAN. Social justice in the liberal State, Yale University Press. New Haven 1980; I BERLIN, Four essays on liberty, Oxford University Press. London 1969; P. COSTA, Il progetto giuridico. Giuffrè. Milano 1974; M. CRANSTON. Freedom — A new analysis. Basic Books, New York 1968; B. CROCE. Storia d'Europa nel secolo decimonono. Laterza, Bari, 1932; E. CUOMO. Profilo del liberalismo europeo. Edizioni Scientifiche iialiane. Napoli 1981; R. D. CUMMING, Human nature and history — A study of the development of liberal political thought. The University of Chicago Press. Chicago e London 1969; G. DE RUGGIERO, Storia del liberalismo europeo. Laterza. Ban 1925; M. DI LALLA, Storia del liberalismo italiano, Forni, Bologna 1976; M. DUVERGER. Giano: le due facce dell'Ocidente (1972). Comunità, Milano 1973; P. GENTILE. L'idea liberale, Garzanti. Milano 1958; H. K. GIRVETZ, From wealth to welfare: The evolution of liberalism, MacMillan. New York 1950; J. HABERMAS. Storia e critica dell'opinione pubblica (1962). Laterza, Bari 1971; J. H. HALLOWELL, The decline of liberalism as an ideology, University of California Publications, Berkeley-Los Angeles 1943; F. A. VON HAYEK, La società libera (1960), Vallecchi, Firenze 1969: M. HORKHEIMER. LO Stato autoritario (1942), in La società di transizione: Einaudi, Torino 1979; R. KOSELLECK, Critica illuministica e crisi della società borghese (1959). Il Mulino. Bologna 1972; R. KUHNL, Due forme di dominio borghese: liberalismo e fascismo (1971), Feltrinelli, Milano 1973; H. J. LASKI, Le origini del liberalismo europeo (1936). La Nuova Italia, Firenze 1962; C. B. MACPHERSON. Libertà e proprietà alle origini del pensiero borghese (1972), Isedi, Milano 1973; H. MARCUSE. La lotta contra il liberalismo nella concezione totalitaria dello Stato (1934), in Cultura e società. Einaudi, Torino 1969; N. MATTEUCCI, Il liberalismo in un mondo in trasformazione. Il Mulino, Bologna 1972; T. P. NEILL, The rise and decline of liberalism, Bruce Publishing Co., Milwaukee 1953; W. A. ORTON, The liberal tradition. Yale University Press. New Haven 1945; M. SALVADORI, L'eresia liberale, Forni, Bologna 1979; J. S. SCHAPIRO, Liberalism: its meaning and history, D. Van Nostrand, Princeton 1958; D. SPITZ. The liberal idea of freedom. University of Arizona Press. Tucson 1964; L. STAUSS, Liberalismo antico e moderno (1968), Giuffrè, Milano 1973; F. WATKINS, The political tradition of the west: a study in the development of modern liberalism. Harward University Press. Cambridge, Mass. 1948; R. P. WOLFF, The poverty of liberalism, Beacon Press. Boston 1969; V. ZANONE, Il liberalismo moderno, in Storia delle idee politiche economiche e sociali, ao cuidado de L. FIRPO, VI, UTET, Torino 1972. [NICOLA MATTEUCCI]

Turkiets president har skickat Sveriges Nato-ansökan parlamentet. Kriget mellan Israel och Hamas - en kamp om opinionen. I Berlin väcker kriget minnen från Förintelsens. Mängden narkotika som skickas med posten ökar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter på medelsvår tyska. Den 3 oktober firas återföreningen av Öst- och Västtyskland som ägde rum 1990. Det har också blivit Tysklands nationaldag. Ett tyskt nyhetsankare hade nyligen en uppmärksammad skrattattack mitt under en livesändning. I Berlin finns det många tvättbjörnar. En av dem hälsade nyligen på Sophie i hennes kök mitt i natten. Musik av Shirin David.

Nyheter på lätt tyska i ett långsamt tempo. Den 3 oktober firas återföreningen av Öst- och Västtyskland som ägde rum 1990. Det har också blivit Tysklands nationaldag. Ett tyskt nyhetsankare hade nyligen en uppmärksammad skrattattack mitt under en livesändning. I Berlin finns det många tvättbjörnar. En av dem hälsade nyligen på Sophie i hennes kök mitt i natten. Musik av Shirin David.

Har Hamas' angreb - og reaktionerne på Hamas' angreb - på Israel en helt særlig betydning i Tyskland? Kevin Kühnert, SPDs generalsekretær, sagde bl.a. i talkshowet "Markus Lanz" i denne uge, at Tyskland har et særligt ansvar for at beskytte jødiske liv. Ikke kun i Tyskland, men også der, hvor jøderne har opbygget deres egen stat, og det er Israel. Og dette særlige ansvar har konkrete konsekvenser i det tyske. I Berlin forbød politiet bl.a. i denne uge en planlagt og anmeldt pro-palæstinensisk demonstration, hvor ca. 250 mennesker skulle ha' deltaget. Betyder det, at Tysklands historie spænder ben for demokratiet? Vi vender os også - nok en gang - mod Tysklands nok mest fremadstormende parti: Alternative für Deutschland, AfD. Partiet, der er betragtet som højreekstremistisk, fik rigtig gode valg ved delstatsvalgene i Hessen og Bayern, som blev afholdt i weekenden. Faktisk de bedste nogensinde i en vesttysk delstat siden partiets grundlæggelse for ti år siden. Det er især opsigtvækkende at mange unge har stemt på partiet. Hvorfor? Vi kigger bl.a. efter svar på TikTok. Vært: Mirco Reimer-Elster Medvirkende: Jesper Vind, Tysklandskorrespondent, Weekendavisen og David Barnwell, journalist og udgiver af FEIN, MünchenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheter på lätt tyska i ett långsamt tempo. Tyska nyheterna är tillbaka efter sommarpausen! I Berlin gjordes en stor polisinsats med helikoptrar, drönare och värmekameror efter larm om ett löst lejon. Lejonet visade sig vara ett vildsvin. Tyska damlandslaget i fotboll åkte tidigt ut ur VM. Gamescom i Köln är en av världens största dataspelsmässor och drog 200 000 besökare i år. Musik av Peter Fox från Berlin.

Slaget om Berlin skulle bli makabert. Den sovjetiske befälhavaren Zjukov var beredd att offra hundratusentals soldater i striderna för att så snabbt som möjligt ta Berlin. Staden var mer eller mindre en ruinstad och det var lätt för försvararna att gräva ned sig. Överallt fanns väl dolda försvarare, utrustade bland annat med handhållna antitank-vapen, så kallade ”Panzerfaust”.I slutändan var den enda lösningen att likt striderna i Stalingrad och senare i Warszawa, att gå från hus till hus och rensa motståndet. Försvararna var också själva skickliga på att mörda sina egna. SS-trupper patrullerade gatorna på Hitlers direkta order för att omedelbart arkebusera och hänga alla soldater och medborgare som på något sätt antydde att motståndet var meningslöst.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden sätter professorn i historia Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved punkt för andra världskrigets europeiska krigsskådeplats med ett avsnitt om Berlins fall.Den 16:e april 1945 korsade den 1:a vitryska armén floden Oder öster om Berlin tillsammans med sin befälhavare general Zjukov. Trots att det knappast var första steget i Röda arméns tyska offensiv kan det betraktas som startpunkten på den massiva operation som skulle bli slaget om Berlin under våren 1945.Till väster befann sig de allierade, men efter motgångar under operation Market Garden samt förseningar på grund av den tyska Ardenner-offensiven, saknade de möjligheter att komma ifatt och möta upp de annalkande sovjetiska styrkorna.I Berlin väntade resterna av Wehrmacht, SS och Hitlerjugend tillsammans med en av Hitler frambefordrad volksturm. Tillsammans utgjorde de en styrka på dryga 100.000 i Berlins kärnområde. Under riksdagshuset i den världsberömda führerbunkern satt även Hitler själv, tillsammans med Jospeh Goebbels, samt de officerare inom Wehrmacht och SS som fortfarande var vid liv och i stridbart skick. Det var förvisso ingen obetydlig försvarsstyrka, men avsaknaden av tung materiel och helt utan understöd från luften var alla chanser att överleva den sovjetiska anstormningen i princip obefintliga. Från öst vällde närmast 2,3 miljoner soldater in, varav 1,5 miljoner av dessa sattes in i anfallet mot Berlin och dess närområde, och med sig hade de tiotusentals av fältartilleri och pansarvagnar.Bild: Det ikoniska fotot "Hissar en flaggan över riksdagen" av Yevgeny Khalde.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter på medelsvår tyska. Kung Charles och drottning Camilla har krönts i England. Vi har frågat tyskar vad de tycker om monarki. I Berlin har klimataktivister från organisationen Die letzte Generation blockerat trafiken genom att klistra fast sig på vägarna med superlim. I Bad Hersfeld har staden börjat sätta små flaggor i hundbajset som inte plockas upp av hundägare för att peka ut föroreningen. Musik av tyska musiklegenden Udo Lindenberg tillsammans med rapparen Apache 207.

Nyheter på lätt tyska i ett långsamt tempo. Kung Charles och drottning Camilla har krönts i England. Vi har frågat tyskar vad de tycker om monarki. I Berlin har klimataktivister från organisationen Die letzte Generation blockerat trafiken genom att klistra fast sig på vägarna med superlim. I Bad Hersfeld har staden börjat sätta små flaggor i hundbajset som inte plockas upp av hundägare för att peka ut föroreningen. Musik av tyska musiklegenden Udo Lindenberg tillsammans med rapparen Apache 207.

Vi är tillbaka efter vår Berlin-paus, Joanna är sjuk, Sonjas hälsotillstånd rapporteras det inget om. I Berlin såg vi scenkonst som inspirerade oss, publiken var engagerad och allt kändes mer rock'n'roll än på mycket länge. Joannas teori om att teatern inte är en del av samhällsdebatten i Finland bekräftas av Svenska YLEs intervju med Maria Sid och Jussi Sorjanen. Sonja menar att teatern borde se sej själv i spegeln eftersom teaterkonsten i Finland är reaktiv, Joanna menar att denna analys är för tunn: “Om någon sprutar målfärg ur anus (4 FLOORS OF WHORES på Viirus) är det inte reaktiv scenkonst”. Vi pratar också om att det är tre år sedan pandemin bröt ut och en kortis om att människor som småpratar på jobbet är effektivare än de som inte gör det. Lyssna eller låt bli, om en vecka är vi tillbaka!

I Berlin är det plötsligt en romantisk komedi som öppnar festivalen. Hur är dagsformen för en älskad genre som nu uppnått medelåldern? Vi måste ju prata om bioaktuella "Women talking"! Invigningsfilmen i Berlin är den amerikanska romantiska komedin "She Came to Me", med bland andra skådespelaren Anne Hathaway. Vad säger den filmen om formkurvan för den romantiska komedin? Skådespelarna blir allt äldre, men vad är nytt?Möt också svenska filmregissörerna Axel Danielson och Maximilien Van Aertryck. De är i Berlin för att visa sin dokumentärfilm "And the King Said, What a Fantastic Machine!", om kamerans och den rörliga bildens historia. P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström rapporterar från filmfestivalen som håller på mellan den 16 och 26 februari.GRUPPTERAPI OM FILMEN WOMEN TALKINGIdag har den amerikanska filmen "Women talking" premiär i Sverige, med manus och regi av Sarah Polley. Filmen bygger på romanen "Kvinnor som pratar" av Miriam Toews, som i sin tur tagit avstamp i en verklig historia om en mennonitkoloni där över 150 kvinnor drogades om nätterna och blev utsatta för fruktansvärda sexuella övergrepp av männen. När sanningen uppdagas för kvinnorna ställs de inför tre val: stanna kvar i kolonin och slåss, lämna den och ge sig ut i en helt okänd värld - eller göra ingenting. Filmen utspelar sig på ett höloft där kvinnorna samlas för att diskutera hur de ska göra och fatta ett gemensamt beslut. När man sett filmen vill man prata om den. Därför har vi bjudit in filmkritikerna Mårten Blomqvist och Wanda Bendjelloul till gruppterapi om "Women talking".JAMIE LEE CURTIS PRISADES PÅ FESTIVALI Santa Barbara i Kalifornien pågår det också en filmfestival just nu. Och även om det finns världspremiärer även där, så är det här en filmfestival som får mycket av sin stjärnglans på grund av filmer från förra året. Festivalen är en möjlighet för nominerade filmarbetare att ragga röster inför Oscarsgalan. Ruben Östlund är till exempel på plats. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson har varit i Santa Barbara och kollat in när Jamie Lee Curtis tog emot Maltin Modern Master Award.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Nyheter från den tyskspråkiga världen på medelsvår tyska. 270 000 människor på flykt från kriget i Ukraina har kommit till Tyskland och förbundskansler Olaf Scholz försäkrar stöd. I Berlin samlades 50 tyska artister för en gemensam konsert mot kriget. Vitali Klitschko blev världsstjärna som proffsboxare, nu är han Kievs borgmästare och hans rapporter från kriget får mycket uppmärksamhet. Lisa och Tom är nio år gamla och har tillverkat små mjukisdjur för de barn som förlorat sina saker i översvämningarna som drabbade Tyskland förra året.

Nyheter från den tyskspråkiga världen på lätt tyska i ett långsamt tempo. 270 000 människor på flykt från kriget i Ukraina har kommit till Tyskland och förbundskansler Olaf Scholz försäkrar stöd. I Berlin samlades 50 tyska artister för en gemensam konsert mot kriget. Vitali Klitschko blev världsstjärna som proffsboxare, nu är han Kievs borgmästare och hans rapporter från kriget får mycket uppmärksamhet. Lisa och Tom är nio år gamla och har tillverkat små mjukisdjur för de barn som förlorade sina saker i översvämningarna som drabbade Tyskland förra året.

Nyheter från den tyskspråkiga världen på medelsvår tyska. I Berlin vill djurskyddsmyndigheten klassa stadsduvor som husdjur. Många tyska idrottare funderar på att bojkotta de olympiska spelen i Kina. I Tyskland har de viktigaste politikerna egna tecken på teckenspråk. Nu diskuteras vilka tecken politikerna i den nya regeringen ska få. Och så får vi höra musik av Julian Philipp David från Leipzig.

Nyheter från den tyskspråkiga världen på lätt tyska i ett långsamt tempo. I Berlin vill djurskyddsmyndigheten klassa stadsduvor som husdjur. Många tyska idrottare funderar på att bojkotta de olympiska spelen i Kina. I Tyskland har de viktigaste politikerna egna tecken på teckenspråk. Nu diskuteras vilka tecken politikerna i den nya regeringen ska få. Och så får vi höra musik av Julian Philipp David från Leipzig.

Over de seneste år har huslejen i de store tyske byer kun bevæget sig i en retning - opad. I Berlin har man fået nok. Den 26. september stemte et flertal af berlinerne for, at staten skal opkøbe boliger fra store boligselskaber og selv regulere huslejen. Nu er der snart gået to måneder siden folkestemningen, og selvom et flertal altså var for socialisering af boliger, kan det ende med at de store boligkoncerner går fri. Medvirkende: Jonas Becker, talsmand, Deutsche Wohnen und co Enteignen, Curt Liliegreen, boligøkonom og projektdirektør ved Boligøkonomisk Videnscenter, Niklas Schenker, boligpolitisk ordfører for Die Linke i Berlin, Jørgen Møllekær, chefredaktør på Flensborg Avis. See omnystudio.com/listener for privacy information.

2013 pratade alla om Lars Noréns dagbok. Andreas ville skriva en artikel om det i tidningen som Mattias var redaktör för. Men hur skulle det göras? Var inte allting sagt? Det här avsnittet handlar om hur vi man kan ta fram idéer i par. 1) Andreas fann en ny infallsvinkel på Noréns dagbok. 2) Mattias coachade fram idén från "strategi" till design. 3) Det blev ett bra exempel på samarbete.    Den färdiga texten kan du läsa här: Vem kunde ana att en 69-årig dramatiker skulle skriva standardverket för svenska storshoppare? DN Lördag har läst Lars Noréns detaljerade dag-bok och listar hans köpvanor. Ett ohämmat sug efter dyra designkläder förknippas främst med bloggar som skrivs av unga kvinnor. De kritiseras ofta för sin ytlighet och för att bidra till en konsumtion som är ohållbar för både plånbok och miljö. För fem år sedan fick de konkurrens från oväntat håll. Då kom Lars Norén - kanske mest känd för pjäser som "Natten är dagens mor", "Kaos är granne med gud" och kontroversiella "Sju tre" - ut med "En dramatikers dagbok" som skildrar hans liv mellan 2000 och 2005. Tidigare i år släpptes nästa volym som täcker 2005-2012. Bara Norén själv vet om innehållet är sant, men intrycket av dagböckerna är att de fungerar som rådata från någon som ägnar sig åt ett litterärt experiment. De är krävande läsning med sina bibeltunna, onumrerade sidor. Trots att poeten, dramatikern, regissören och före detta konstnärlige ledaren Lars Norén är en uppburen kulturpersonlighet är parallellen till shoppingbloggar ofrånkomlig. Han avfärdar Hennes & Mauritz som trist och anser att Filippa K:s plagg är av undermålig kvalitet. I den första dagboken handlar vanemänni-skan Lars Norén företrädelsevis kläder från klassiska lyxmärkena Armani, Prada och Yamamoto. Efter 2005, i andra boken, handlas mer supermoderna snitt från Carpe Diem, Comme des Garçons och Acne (där han har 25 procents rabatt). Han beskriver ofta hur vackra plaggen är och ångesten inför att betala 10 000 kronor för ett par byxor. Kanske är det därför Norén ej sällan använder handpenning för att få lite betänketid. "Jag gick in och såg på ett par opraktiska solglasögon från formgivaren Philippe Starck (...) De kostar 3 300. Jag la 500 på dem, fast jag tycker att det är sinnessjukt, för att det är ett jävla slöseri. Jag kommer säkert att köpa dem. Jag vill inte komma in och framstå som en människa som ångrar sig och inte vet vad han vill", noterar Norén den 18 oktober 2002. Han skriver aldrig om vad han har på sig för dagen eller känslan av att bära de exklusiva plaggen. Själva inköpet är det centrala, något som många säkert kan känna igen sig i. Skillnaden är att en internationellt erkänd dramatiker som Lars Norén inte behöver spara. Han bara handlar. Ett annat problem är att han har svårt att göra sig av med plagg i samma takt som nya tillkommer. "Det enda jag inte kan slänga är kläder. Jag har gjort det två gånger, lämnat till härbärget på Slussen och till en klädinsamling i Södertörn, och jag har fortfarande obehagliga minnen på nätterna. Jag har kvar kläder sen sextiotalet", skriver Norén den 22 februari 2001. Dagböckerna kan också fungera som avskräckande exempel för alla som funderar på att köpa fritidshus. Gården på Gotland är ett svart hål där hundratusentals kronor försvinner i renoveringar, växt efter växt inhandlas och oräkneliga kubikmeter grus beställs till trädgården (en besatthet som växer sig så stark att en spade i en grushög beskrivs som det vackraste han sett). - Konsumtion började bli en del av identiteten redan på 1800-talet då varuhusen växte fram. Men det tog fart under 1960-talet då marknadsföringen började handla om att sälja en livsstil och det är något som fortfarande ökar, säger Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi på Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Mest passionerad är Lars Norén när det gäller mode. Kläderna får ett högre värde än det rent estetiska. Marcus Gianneschi, doktor i företagsekonomi, menar att det finns ett spänningsfält mellan yta och djup. Vi är uppfostrade med att det är insidan som räknas samtidigt som vårt yttre har stor betydelse i sociala sammanhang. - Paradoxen mellan materialism och idealism kan hos vissa bli väldigt ångestfylld, säger Marcus Gianneschi. Somliga brottas med känslan av att de lägger pengar på fel saker, andra får dåligt samvete för att de medverkar till mänsklighetens ohållbara livsstil. När Marcus Gianneschi i egenskap av forskare har intervjuat människor om detta har det sällan tagit längre än någon kvart innan grubblerierna kommit upp till ytan. - Alla har egna strategier för att hantera det här. Vissa gör uppehåll i sitt shoppande eller fattar beslut om att inte handla de billigaste kläderna eftersom de tillverkats av människor med låga löner i andra delar av världen. Men det är väldigt svårt att inte falla tillbaka i gamla vanor, säger Marcus Gianneschi. Lars Norén reflekterar återkommande över sin konsumtion. Varför köper han en bok av Dennis Lehane som han redan i Hedengrens bokhandel vet att han aldrig kommer att läsa? Eller en Commes des Garçons-kostym trots att han nästan aldrig klär sig så dressat längre? Han förstår det inte själv, äcklas över sin konsumtion och gör ta-fatta försök att ta sig i kragen. Den 18 maj 2003: "Jag har slutat konsumera. Konsumera gör man för att det är så enkelt, en av de enklaste handlingarna i världen." Den 24 september samma år: "De belöningar jag ger mig, hämningslöst och obetänksamt, är vackra dyrbara kläder hos Yamamoto, Issey Miyake, L'Eclaireur. Jag köper bara plagg som jag känner igen mig själv i, som har ett mörker." Och mycket mörker blir det under arbetsperioderna i Berlin. Vid ett tillfälle shoppar Lars Norén så mycket att kreditkortets magnetremsa slits ut. Inga Johansson, den hårt prövade revisorn, tvingas skicka ett nytt från Sverige. I Berlin umgås Norén tätt med scenografen och shoppingbrodern Charles Koroly, i dagboken kallad Charly, som delar intresset för exklusiva kläder. Tillsammans ägnar de sig åt en modemässig variant av "Brakfesten", filmen där fyra män äter ihjäl sig. Enligt den första dagboken handlar Koroly så mycket att han på flygplatsen tvingas betala för 40 kilos övervikt. Han reagerar genom att anklaga tyskarna för att tillverka alldeles för stora resväskor. I medierna har Lars Noréns dagböcker fått mest uppmärksamhet för hårda personomdömen. Men det finns mycket annat att diskutera. Det tyckte Göteborgs kliniska seminarium som 2008 anordnade en diskussion om den första dagboken. Initiativtagare var psykologen och psykoterapeuten Mats Svensson, som har en lång relation till Lars Noréns konstnärskap. Redan 1968 köpte han diktsamlingen "Stupor - Nobody knows you when you're down and out" som lästes hemma i köket på mammas plastmatta. Mats Svensson tycker att beskrivningen av konsumtion i Noréns första dagbok är intressant: - Både damer och herrar i vår ålder, som inte längre kan förlita sig på naturen, skaffar sig ofta särskilda egenheter. Det kan vara dyra hattar eller fina smycken. Fenomenet är mycket utbrett men det pratas sällan om det. Trots att Lars Norén är höginkomsttagare ska-par shoppandet problem. Revisorn Inga påpekar gång på gång det ohållbara i excesser som att handla kläder för tiotusentals kronor på en vecka (Berlin 2002). "Jag måste skaffa pengar. Inga ring-de i morse och sa att de börjar sina", skriver han i februari 2006. Två år senare är problemen likartade: "Jag har bett Inga göra en kalkyl över hur mycket jag behöver tjäna i månaden för att klara mig. Kring 120000 var det förra året ..." Med tanke på att ångest och depression är återkommande ingredienser i stora delar av dagböckerna ligger det nära till hands att tro att konsumtionen fungerar som ångestdämpare. Norén skriver det aldrig rätt ut, men däremot: "Jag skall gå till affären med Comme des Garçons och Yamamoto imorgon, bara för att belöna mig. Jag arbetar hårt, men det betyder inte att jag är värd en belöning." Det kanske mest extrema exemplet är en notering från den 21 mars 2006: "Jag tog en promenad, lämnade in min klocka, köpte en t-shirt, svart, fullkomligt i onödan, sjukligt, eftersom jag har minst 200 svarta t-shirts." - Det står ju var och en fritt att konsumera som den vill. Men om shoppandet medför viss ångest kan det vara läge att se över sitt beteende. En vanlig varningssignal är att man går in i en butik bara för att titta och går ut därifrån med flera kassar, säger Bodil Hallin som är familjeekonom på Ikanobanken. Första steget för att komma till insikt om alltför höga utgifter brukar vara att föra kassabok. Kanske har den första dagboken fungerat så för Lars Norén, för i den andra har den mest extrema konsumtionen försvunnit. Även om den fortfarande befinner sig på en nivå som är otänkbar för de flesta svenskar. I alla noteringar om dyra inköp och stark olust finns också rörande inslag, som när Lars Norén den 29 juli 2009 handlar på Coop i Visby: "Köpte pocketutgåvan av min dagbok. Expediten sa att de hade sålt elva exemplar och beställt nya. (...) Det kändes obscent att köpa sin egen bok, men jag hade den inte." Dagens Nyheter, 9 november 2013.

För drygt tio år sedan flyttade jag till Berlin och Neukölln. Ungefär samtidigt flyttade Karin Hannedahl dit från Barcelona och öppnade en vintagebutik. Flera år senare korsades våra vägar när jag gjorde ett resereportage i min egen stadsdel. Jag är tillbaka i Stockholm, men Berlin och Neukölln släpper på något vis inte taget om mig och jag längtar ständigt tillbaka. Karin är fortfarande kvar och kreativiteten blommar: förutom butiken Let Them Eat Cake skriver hon romaner och har precis startat ett band. I Berlin är allting möjligt. Hur och varför blev Neukölln så trendigt? Hur har det ändrats genom åren? Och vad är det som gör stadsdelen så magnetisk för kreativa själar? Nu är det mesta stängt i och med coronans framfart, men vi tipsar om våra absoluta favoritrestauranger och barer, samt aktiviteter vi aldrig tröttnar på. Här är vårt Neukölln!

Vad sätter den digitala Almedalsveckan för spår? Populära parker och kajer lockar förortsbor men innerstadsborna känner sig utträngda - vem har rätt till det offentliga rummet? I Berlin samlas opassande statyer på museum.

En konstvandring i skogen bakom Kaknästornet, cool jazz från Sydafrika. I dessa tider behöver vi konst och kultur mer än någonsin. Men varför är Sverige så snåla mot sina konstnärer? I Berlin fick kulturutövarna 5 000 € direkt på sina konton, här hemma väntar alla fortfarande på pengar. Vi pratar konst, pengar, kåkstäder och klimat i årets åttonde avsnitt av Global Podd. Dessutom: Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Petra Tötterman Andorff om hur våldet mot kvinnor ökar som en följd av pandemin.   Medverkande: Carina Wahlberg, svensk konstnär i Berlin. Mats Bigert, ena halvan av konstnärsduon Bigert & Bergström. Ulrika Källén, verksamhetschef på Klys, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd.  Nduduzo Makhathini, en av Sydafrikas största jazzmusiker. Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna och nyvald ordförande för samarbetsorganisationen CONCORD. Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman.

Följ med till Berlin under Extinction Rebellions globala uppror andra veckan i oktober. Möt några svenska klimataktivister som använder fredlig civil olydnad som metod för att förmå världens regeringar att agera mot den eskalerande klimatkrisen och massutrotningen av arter. 
Tiotusentals personer i mer än 60 länder blockerade regeringsbyggnader och infrastruktur i huvudstäder som London, Paris, Amsterdam och New York. I Berlin samlades tusentals aktivister från mer än tio länder. Från Sverige reste ungefär 300 personer i alla åldrar. Möt Emelie Ribeiro som jobbar på Göteborgs Folkhögskola, Sara Malm som är trafikplanerare på Göteborgs stad, Naram sin som pluggar biologi på Stockholms universitet, prästen Kristoffer Sjödin från Umeå och Albin Björk som hoppat av läkarprogrammet för att vara klimataktivist på heltid. Jag fick också en pratstund med Vattenfalls kommunikationschef i Tyskland, Stefan Mueller under den blockad som ägde runt utanför Vattenfalls kolkraftverk fredagen den 11 oktober där flera aktivister limmade och låste fast sig vid porten.

Episode 7: Åbningsforestillingen til dette års CPH STAGE i maj er 50 Grades of Shame med den tyske performancegruppe She She Pop. I Berlin tager Tom Kampman sammen med I SCENEs skribent Nina Branner pulsen på tysk teater.

P1 Kultur har träffat Barry Jenkins som gjorde Moonlight är aktuell med "If Beale street could talk". Dessutom en lägesrapport från Berlins filmfestival. I Berlin visas danska Lone Scherfigs nya film "The kindness of strangers" som öppningsfilm. Roger Wilson har träffat henne och ger tillsammans med Emma Engström en rapport från festivalen. Velvet Buzzsaw är en skräckfilm i konstmiljö. Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén har sett den och tycker till. Dessutom veckans Bäst just nu där producent Minna Grönfors ger sina bästa tips. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Minna Grönfors

I Berlin sker en stöld av ett till synes oviktigt föremål. Underrättelsenätverket snappar förstås upp händelsen och i Lilla Paris begrundar våra hjältar informationen. Men vad är det som har stulits, och varför? Och vad händer i Norge? Den tyske överstens besök i Tvåstad är långt ifrån enbart officiell...  Första avsnittet i en följetong på åtta delar.

Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union? Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet. Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det. - Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun. I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot: - Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat. I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel. Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson. Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen. Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU. De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Per Eurenius per.eurenius@sverigesradio.se      

I Berlin slog hon till med 2.44,31 på marathon. Men vem är egentligen Mikaela Larsson? Ja, det är nog en fråga som många ställer sig. Denna vecka är hon gäst i "Möt löparen".  För många kom hon nog som ett nytt namn på bland svenska dameliten. Och det är inte heller speciellt konstigt för Mikaela Larsson är en komet inom löpning kan man minst sagt säga. Efter att ha varit gyminstruktör, vilket hon är fortfarande, tog hon steget in till TSM, alltså Team Stockholm Marathon, med siktet inställt mot halvmaran under 2 timmar. Sedan dess har det gått snabbt framåt för henne.  Från 2-3 mil i veckan upp till en nivå kring 10 mil i veckan. Trots det är hon oerhört noggrann med att hela tiden skynda långsamt. Efter att ha haft en säsong där hon inte riktigt tagit de steg framåt som hon tänkt sig slog hon till den 25 september i Berlin. Nästbästa tiden bland damerna i Sverige med 2.44,31 och många ställde sig nog frågan – vem är Mikaela Larsson?  Denna vecka är hon gäst i ett nytt avsnitt av "Möt löparen" och samtalet leds som vanligt av elitlöparen Marcus Åberg.  Trevlig lyssning!

Många hyr idag rum eller lägenheter via airbnb när de är på semester. Den populära uthyrningssajten där privatpersoner kan hyra av andra privatpersoner runt om i världen. Men gäller det här för alla? Betalar du med kreditkort? En eller två personer i rummet? Två. Här är nyckeln. Frukosten är i frysen, brödet hänger vi på dörren.( You pay with your credit card? Will you have one or two persons in the room? Two. This is the key.­ The breakfast in the fridge, the bread on the door.)Det här är Tim Davis, han har just landat efter flygresan från USA och checkar in på det här hotellet i en förort i södra Stockholm.Tim är systemutvecklare och DJ. Han bor i vanliga fall på Manhattan i New York men reser över hela världen för att spela på klubbar. Han har just kommit från Arlanda. Det här är första gången som han besöker Sverige. I kväll ska han spela på en klubb på Östermalm.Hotellet som vi är på håller på att renoveras, överallt är byggnadsställningar och färgburkar, det ser mest ut som en byggarbetsplats. Det var inte så här han hade tänkt sig att bo. Han hade tänkt hyra en hel lägenhet i centrala Stockholm via bokningstjänsten Airbnb. Jag brukar på vandrarhem när jag reser, men bestämde mig för att göra något annorlunda. Jag kollade inte efter vandrarhem i Sverige, utan vill pröva Airbnb. Jag tyckte det var en bra idé att spara lite pengar och få en hel lägenhet för samma pris som ett hotell, säger Tim Davis.( I usually stay as hostels when I travel, but decided to try something different, I didnt look at hostels for Sweden, I wanted to try Airbnb. I thought it was a good idea to save some money and get a full apartment for the same price as the hotel.)Airbnb är en webbaserad tjänst där privatpersoner kan hyra rum eller hela hem av andra privatpersoner runt om i världen. De som vill hyra eller hyra ut skapar en profil med bild och namn på sidan.Det snabbt växande förtaget Airbnb finns idag i 191 länder och har över två miljoner boenden att erbjuda. Det betyder att företaget är har betydligt fler rum och finns på fler platser än världens största hotellkedja Marriott."Efter ett tag började jag se ett mönster"Det finns flera liknande tjänster, men ingen av konkurrenterna är i närheten av Airbnbs storlek. I Stockholm, Göteborg och Malmö har uthyrningen ökat explosionsartat de senaste åren. I Sverige finns idag över 13 000 värdar.Airbnb erbjuder dig att boka boenden från lokala värdar och upplev en plats som om du verkligen bodde där. Men gäller det här erbjudandet för alla?Vad händer när vi med hjälp av namn och bild får välja vem som ska hyra vår lägenhet eller utföra tjänster i vårt hem? Hur spelar fördomar in när företag som Airbnb låter privatpersoner låna eller hyra saker av varandra?Är den här nya hyllade delningsekonomin lika öppen för alla?I dag handlar Kaliber om Tim som inte lyckades boka en lägenhet i Stockholm, om Kristen som stötte på problem i Argentina och om svenska Sara som lever i Sverige men ständigt tvingas fundera över om hon utsätts för diskriminering. Vi kommer att undersöka den här frågan både här i Sverige och i USA där tjänsten startades.Hemma i New York hyr Tim Davis ut ett rum i sin lägenhet via Airbnb till turister från hela världen och i somras skulle han alltså själv testa tjänsten i Stockholm. Men i Stockholm fick jag bara nej, folk som sa att datumen inte var tillgängliga, att de skulle åka nästa dag, säger Tim Davis.( But in Stockholm I was just getting a lot of people who said that the dates was not available, that they were leaving the next day.)När man kontaktar en värd har de flesta värdar möjlighet att välja om man vill erbjuda sitt hem eller inte till den som frågar och alla Tim kontaktade avböjde hans förfrågan och sa att det inte var ledigt hos dem.­ Efter ett tag började jag se ett mönster. Jag skickade ut 15 olika förfrågningar och alla sa nej, men jag noterade också att datumen fortfarande var kvar på webbsidan.( After a while I was starting to see a pattern, I was sending out 15 different requests, and all of them were declined. But I also noticed that the dates were opened at the website.)Efter att ha kontaktat 15 värdar på Airbnb men blivit avböjd av alla började Tim undra vad det var frågan om. Men han såg även att flera värdar lät lägenheterna ligga kvar på webbsidan som lediga. Tim Davis började misstänka att anledningen till att alla värdar nekade honom att hyra var hans hudfärg. Jag har aldrig varit i Sverige, så jag började undersöka: är det okej att åka dit? Kommer det bli problem? Kommer det bli ett stort problem för mig att vara där som är svart man?( I have never been to Sweden and so I started to researching: is it ok to go there? Is it, are there going to be problems? Is there going to be a big problem for me to be there as a black man?  )   Han började undra om det är säkert för honom som en svart man att besöka Sverige. Som svart man i USA upplever du någon form av rasism varje dag, så du blir hårdhudad, och jag brukar inte låta mig påverkas av det här, säger Tim Davis, annars kan du aldrig njuta av livet.( As a black man living in America you almost experienced some level of racism almost every day, so you almost get a thick skin for it so if you let it get you down, then you will never enjoy life.) Men det lämnar en dålig eftersmak. Du är en person med goda intentioner, du vet att du är en DJ, du tycker det ska kul att åka, och så får du inget varmt välkomnande av Airbnb.( But it does leave a bad taste in your mouth, you are a person with a good intention, you know you are a DJ, you are excited to come, and you are not getting such a warm welcome from Airbnb.)Men hur kan Tim Davis vara så säker på att det handlar om rasism, det kan ju vara något annat som gör att ingen vill hyra ut sin bostad till honom?Vi bestämmer oss för att testa själva. Påverkar din hudfärg din möjlighet att hyra?Vi får hjälp av totalt sju personer, både män och kvinnor, som lånar ut sina Airbnb-konton till oss eller låter oss skapa nya konton i deras namn. En av dem är Sara, som är 25 år, utbildad undersköterska och bor i Stockholm. Så här förklarar hon varför hon vill hjälpa oss. För att jag bär på en kropp som svart kvinna och jag stöter på olika händelser i mitt liv och jag vill kunna se om det här också är någonting som stämmer in på just det här scenariot då.Har du någon gång känt dig, misstänkt, trott, vetat att du blir diskriminerad? ­ Ja det har hänt några gånger att man får glåpord skriket efter sig på stan att det är någon som kommer fram och puttar på en bara man står vid perrongen, eller det kan vara blickar, sådana grejer liksom.  T ex om man går i affären och det är ngn efter en som sådana grejer kan man inte ta på, om jag ska handla smink eller kläder. Någon går bakom en.Vad händer i dig när sådana saker händer? Man känner sig förminskad först och främst, man känner sig att man får ta ett ansvar, man får aldrig liksom vara en enskild individ, man bestraffas som ett kollektiv fast man är en person och man får ta alla andras fördomar om en folkgrupp, man får aldrig vara en enskild individ, det tycker jag är tufft.Under tiden vi gör det här testet så åker vi till USA för där har den här frågan fått mycket uppmärksamhet i år.Vi kontaktar en värd i New York via Airbnb, och vi får ja direkt. När vi har landat tar vi taxi till adressen som vi fick på sms.Vi ska bo hemma hos Andrew på Manhattan. Vi har betalt via bokningssajten, men pengarna får Andrew via Airbnb först 24 timmar efter att vi checkat in utan att vi anmält några problem. Det är bra pengar helt enkelt. Nu står vi på en trottoar och väntar på en man vi aldrig träffat, men som vi ska dela lägenhet med den här veckan. Det känns lite nervöst, trots att vi har sett på tidigare gästers recensioner av det här boendet att alla som bott här verkar supernöjda. Vi har skickat sms att vi är på plats.  Ledsen att jag är sen.Inga problem! Hur är läget?Bra. Har ni väntat länge?Nej, bara fem minuter.( Sorry Im lateNo problemHow is it going? Where you here long? Only five minutes)Andrew tar oss med in genom en tung plåtdörr full med klotter in i en trång hall och upp för två branta trappor. Vi kommer in i lägenheten med två sovrum. Lägenheten är inredd med tunga creméfärgade sammetsgardiner och antika möbler. I ett kök i med träluckor och lantlig känsla står alla tänkbara köksmaskiner. Välkomna! Det här är ert rum, det här är sköldpaddornas. Bry er inte om dem, säger Andrew.( So Welcome, obviously this is your room, this is the turtles dont mind them.)I det ena rummet sover han och det andra ska vi sova. Jag ska visa lite i rummet först. Lamporna har dimmer. Här finns en make up-spegel och här är handdukar. Luftkonditioneringen kan ni stänga av och på.( Ill show you your room first so there is these two lamps and then there is sealing light in behind there, its a dimmer. There is a makeup mirror and there is towels in there.The air-condition you can turn it off and on.)Andrew visar oss runt i lägenheten och berättar allt fungerar. Han säger att han har hyrt ut ett rum i sin lägenhet på det här sättet i drygt ett år. Varje vecka kommer det nya personer från hela världen hit och han verkar älska det. Alla som kommer hit är på sitt allra bästa humor och är verkligen uppspelta över att vara i New York, så det är mycket kul och ger energi med alla de här människorna från hela världen omkring sig.( Everybody is on their best behavior they are really exited to be in New York so its a lot of fun in sense of the energy  it brings into your life and then you meet all of these exciting people around the world that invites you to come  and stay with them.)Men så tjänar han också en hel del pengar på detta. Det är bra pengar helt enkelt.( The financial reward for doing this is significal.)Hans hyra på 2 800 dollar, d v s ungefär 24 000 kr i månaden betalas helt av uthyrningsverksamheten. Dessutom går han motsvarande drygt 10 000 kr plus varje månad. Jag gör 4000 dollar i månaden, så det är nästan 50 000 dollar per år, säger Andrew.( Its 4000 a month basically, is how much I am making, so thats almost 50 000 dollar a year.)50 000 dollar alltså runt 420 000 kronor per år säger Andrew att han tjänar på att hyra ut ett rum i sin lägenhet på Manhattan. Då är det kanske inte så svårt att förstå varför Airbnb har blivit så stort i New York. Men det har även skapat en hel del debatt, om att riktiga jobb hotas inom hotellindustrin och om att bostadsbristen i stan påverkas av att folk hyr ut så här till turister istället för till folk som verkligen behöver någonstans att bo.I Berlin förbjöd man nyligen korttidsuthyrning av hela lägenheter. Och så fungerar det även här i New York. Därför har vi valt den här lösningen - att hyra ett rum hos en person som bor kvar i lägenheten. Men trots att det är olagligt finns tusentals hela lägenheter att välja på när vi tittar runt bland objekten på sajten.Så vi bor alltså lagligt. Men Andrew som vi bor hos, han har inte tillstånd från sin hyresvärd att hyra ut så här, så om det kommer fram kan han förlora sitt hyreskontrakt. Därför vill han inte att vi använder hans riktiga namn i det här reportaget. Bara några kvarter från Andrews lägenheten bor Tim Davis som upplevde sig diskriminerad i Stockholm och som vi träffade i somras. Vi går dit för att höra hur han bodde under resten av sin Europa-turné. Hej!Hallå! Hej Maria, trevligt att träffas.( Hi!Hello!­ Maria hello, nice to meet you. )Han bor i en lägenhet på 24:e våningen med en fantastisk utsikt över Manhattan. Det här är förmodligen den bästa utsikten i världen!Ja, vilken utsikt!(This might be the place with the best view in the world!Yeah!What a view!How are you?Good!)Tim, som går under artistnamnet DJ Justice spelar några av sina favoritmixar för oss.Han har just kommit hem ifrån Europa där han har bland annat spelat på klubbar i Amsterdam, Berlin och Ibiza. Men då valde att bo hotell, säger han. Efter problemen som han haft med Airbnb i Sverige ville han inte riskera att bli nekad boende igen. Jag kunde inte ta det, att någon skulle säga att de här datumen inte var lediga när jag redan var på väg. Så jag bokar hotell, ger dem mitt kreditkortsnummer, kommer dit, får nyckeln. Det är väldigt förutsägbart, men det var så jag gjorde under hela min resa.( I couldnt deal with any type of discrimination, that somebody said, no these dates are not available because I was already on my way there. So I book a hotel, give them my credit card, show up, they give you the key, it is all very predictable, so I did it under my whole journey.) Tim Davies historia är inte unik och faktum är att det till och med forskats om i fall värdarnas uppfattning om gästens etnicitet kan påverka möjligheten att få hyra rum eller lägenhet via Airbnb."Airbnb har designat sin plattform så att diskriminering möjlig"Forskaren Ben Edelman, har tillsammans med några kollegor på Harvard Universitetet i Boston, gjort en studie som visar att det är lättare att få hyra rum och lägenhet via Airbnb om värden tror att man är vit. Forskarna skapade över 6 000 låtsaskonton utan foton, men med namn som är stereotypa för svarta eller vita i USA. Testet visade att förfrågningarna från konton med typiskt afro-amerikanska namn hade 16 procent svårare att få hyra rum eller lägenhet via Airbnb. En siffra som Ben Edelman menar skulle vara 0 procent om du bokade ett hotellrum via en bokningssida på nätet och bara behöver fylla i dina kreditkortuppgifter.­ Airbnb har designat sin plattform så att diskriminering möjlig, eftersom man kräver namn och starkt uppmanar sina användare att ladda upp ett foto på sitt ansikte, säger Ben Edelman, Airbnb har alltså gjort problemet till fakta.( Airbnb has designed its platform in a way that makes discrimination likely. So Airbnb has put this problem into fact, into a fact by creating an environment where guests are required to reveal racial sensitive information.)Efter att Harvardstudien presenterades i december förra året ville Airbnb inte göra någon stor sak av det. Deras svar var i princip att diskriminering, det är ett samhällsproblem som följt med till deras sida.Men under våren och sommaren har allt fler personer i USA börjat dela sina berättelser på bloggar och i sociala medier under hashtaggen Airbnbwhileblack. Där finns berättelser om allt från en konstig känsla till rent rasistiska påhopp från värdar som avbokat gäster med hänvisning till deras hudfärg.I maj i år så stämde 25-åriga Gregory Selden Airbnb efter att han nekats att hyra ett ställe i Philadelphia som han sedan kunde boka med ett fejkat konto med en profilbild av en vit man.Frågan om rasism har blivit ett PR-problem för Airbnb i USA och i somras tog företaget kontakt med experter och knöt flera konsulter till sig för att göra en handlingsplan.En av dom som har fört samtal om detta med Airbnb finns i Washington, så vi åker dit till The Lawyers' Committee for Civil Rights under Law, som är en medborgarrättsorganisation som grundades av president John F Kennedy på 60-talet och som bland annat jobbar med diskrimineringsfrågor. Vi träffar Kristen Clarke, president på The Lawyers' Committee for Civil Rights under Law, och hon börjar med att berätta om hur hon själv misstänker att hon utsatts för diskriminering på Airbnb. För två år sen ungefär när jag och min skulle åka till Argentina och Buenos Aires.( About 2 years ago I was taking a trip to Argentina to Buenos Aires.)Gång på gång nekades hon att hyra ställen som fortsatte att annonseras som lediga. Det gjorde mig oroad. Som en medborgarrättsjurist och afro-amerikans kvinna vill jag förvissa mig om att jag behandlas med värdighet.( It made me feel unsettled as a civil rights lawyer and as an Afro-American women I want to make sure that I am treated with dignity.  If I am spending my money somewhere that I am spending it and being respected.)Till slut hittade hon ett ställe att bo på, men hon kunde inte släppa tanken på att hon hade blivit nekad på grund av sin hudfärg. Det måste varit min hudfärg som fick dem att säga nej.( It had to be my race which made them turning me down.)Precis som Tim är hon inte så sugen på att använda Airbnb efter den här erfarenheten.Men borde inte alla ha rätt att själva bestämma vilka som ska komma in i deras hem, frågar jag Kristen Clarke. Alla har ju rätt att bestämma vem som ska komma in i deras hem, till exempel bara studenter eller kvinnor, men i samma ögonblick som du bestämmer dig för att tjäna pengar på det och ingå i delningsekonomin måste man följa lagen, säger hon.( Everybody has the right to decide who they let in to their private home, just women or students but the moment that you decide to profit of that decision and to make money and to enter the sharing economy rules have to apply.) I USA är det medborgarrättslagarna från 60-talet som reglerar att du inte får neka att sälja någon varor eller tjänster på grund av deras hudfärg. I Sverige är det diskrimineringslagstiftningen som reglerar att man inte får missgynna någon på grund av deras hudfärg när man handlar med varor och tjänster.  Vi kan inte ignorera det här. Kampanjen #airbnbwhileblack har satt ljuset på det här problemet. Det är inget isolerat problem. Många svara användare räknar med detta.( Discrimination is not a problem that we should ignore when it rears its ugly head and airbnbwhileblack, the social media campaign that is shining a spotlight on this problem makes clear that this is not an isolated problem. There is many black users who encounters that. ) Kristen Clarke menar att vårens kampanj på sociala medier, #airbnbwhileblack, har effektivt har belyst de problem som Airbnb har med diskriminering, och att Airbnb som ett stort globalt företag borde göra allt de kan för att stoppa detta, menar hon.Det som borde spela roll är ju vad en person säger och vad andra värdar har för erfarenhet av den personen sedan förut. Hon tycker att Airbnb låter fotot och namnet spela för stor roll i uthyrningsprocessen.Men hur gick det då med vårt eget test hemma i Sverige."Tyvärr är det inte ledigt dåVi träffar Sara igen. Hon är en av dem som lånat ut sitt Airbnb konto till oss.Vad tror du att det här testet kommer att visa? Jag vill ju att det här testet kommer att visa att det är lika för alla som handlar på Airbnb men jag tror ju magkänslan säger att jag kommer särbehandlas.Vi har alltså fått låna flera användares Airbnb-konton i Sverige. Kontona innehåller bara namn, bild och bostadsort, men inga tidigare recensioner eller presentationer.Vi började med att använda de svarta personernas konton och frågade 200 Airbnb-värdar i Stockholm, Göteborg och Malmö om deras objekt var ledig några specifika datum.Av dem svarade lite mer än hälften ja, här ser vi alltså ingen diskriminering alls.Men resten då de som svarade nej eller inget alls, det är ju de som vi är intresserade av här. Skulle de ha gett en annan person ett annat svar?Vi frågar dem som har svarat nej igen men nu från ett konto som tillhör någon av testpersonerna som är vita, och som är blonda och blåögda - snabbt svarar nästan var tredje ja.Av dem som svarade nej i första omgången, så ändrade sig alltså var tredje person.Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att problemen med diskriminering på Airbnb tycks finnas även här i Sverige.  Och att det finns en mycket större risk att drabbas av diskriminering på Airbnb jämfört med om man bokar boende på ett hotellrum via en bokningssida som till exempel booking.com eller expedia.com, där du bara behöver ett kontokort.Så här svarade några av värdarna som först sa nej till vår svarta testperson.Nej tyvärr, vänner kommer på besök.Tyvärr kommer vi inte att vara hemma dessa datum.­Nej tyvärr är inte bostaden tillgänglig, hade glömt att ändra i kalendern.Jag är ledsen men vi kan inte då.Ledsen men jag måste vara hemma då.Tyvärr är det inte ledigt då.Och så här lät samma värdar när en vit person upprepade frågan.Ni är mer än välkomna.Absolut, det funkar bra. Välkommen!Absolut den är ledig.Det är ledigt, bara att boka.Ni är hjärtligt välkomna att bo i vår lägenhet under dessa datum.Det ordnar vi, vilken tid kommer ni på fredag?Svårast att få hyra är det för de svarta männen. Det är lite lättare för de svarta kvinnorna att få hyra men av dem är det Sara som bär slöja som oftast blir nekad att hyra något.Vad är dina spontana tankar när du har hört detta? Ja, helt ärligt jag är jätteupprörd, det är bara en, det är en sån äcklig känsla att vet du vad, någon tycker någonting om dig fast du aldrig har sett mig i hela ditt liv inte pratat med mig, det är fett hemskt, helt ärligt.När vi går igenom testet får Sara tårar i ögonen. Det är bara ett bevis på att mänskligheten är så, vi människor vi utsätter andra människor för saker som vi inte ens vet att vi gör, även om det är undermedvetet eller inte men vi tänker inte på att det faktiskt är en människa som sitter där så du känner inte den, det är en hemsk känsla faktiskt och att behöva bära med sig den hela sitt liv, man anpassar sig, men det är en jobbig känsla.Men vad säger Airbnb om det här då? Vi har under flera veckor försökt få en intervju med någon av företagets representanter i Norden eller i USA. De har avböjt att medverka, men de är medvetna om att det förekommer diskriminering på deras plattform.Så här lät det när en av företagets grundare Brian Chesky pratade om detta i somras i amerikansk TV:Vi var sena på den här frågan. Vi var så fokuserade på tilliten och säkerheten, vi ville att alla ska måste ha en verklig identitet, så tilliten och säkerheten gjorde att vi riktade in oss på andra kriser och när vi gjorde det tappade vi fokus på den här viktiga frågan.(You know, I think that we were late on this issue. I think that we were so focused on the notion of trust and keeping people safe, we wanted everybody to have a real identity, make sure, because we were responding to other crises, of trust and safety, and while that happened we took our eye of the ball of this incredibly important issue.)Resultatet av att Airbnb fokuserade på den här frågan nu under sommaren blev en rapport som publicerades nu i september. Det är även den rapporten som man hänvisar till när vi vill ha en intervju. Där ber man om ursäkt för att ha agerat långsamt i den här frågan.Det ska bli enklare att anmäla om man upplever sig diskriminerad, Airbnb tar på sig att försöka ordna ett annat boende i sådana fall och värdarna ska kunna gå en webbaserad kurs om fördomar. Dessutom vill man få fler att gå med på att man kan boka boende hos dom direkt utan att först få ett godkännande av värden. Kristen Clarke på The Lawyers' Committee for Civil Rights under Law, tycker att det här är ett viktigt steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Jag tycker inte att man ska visa bild och namn förrän man bokat, säger Kristen Clarke.(I think that it should no longer require people disclose photos and names prior to reservation.)Foto och namn är bara viktigt när man väl har bokat säger hon. När man låter värdarna se hudfärgen på den som de tänker hyra ut till, om personen ifråga har slöja eller turban kan de leda till diskriminering och det måste vi få bort ur processen, menar Kristen Clarke. Det är viktigt att veta vem du ska lämna nyckeln till när en reservation har gjorts, men den informationen behöver man ju inte lämna innan reservationen är bekräftad. Det är där jag tycker Airbnb ska börja.( Its important to know who you are going to hand your key out to whens a reservation is in place but there is no need why that information should be revealed to host prior to confirming a reservation so thats where I think that Airbnb need to start.)Vi pratar om att Airbnb inte är det enda företag som förmedlar varor och tjänster med namn och bild på säljare och konsument inom den växande delningsekonomin. Men som ett av de största och mest kända företagen menar Kristen Clarke att de har ett särskilt ansvar.När vi tillåter för mycket diskretion, historiskt sett har det visat sig att det är då diskriminering visar sig. Så det här är ett gyllene tillfälle för Airbnb att ta täten och bli en förebild för andra företag inom delningsekonomin.( When you allow people come and choose who can come and stay, clean your house, bring you food. When we allows too much discretion historically thats when we see discrimination coming to play so this is a real moment for Airbnb to be the leader thats it wants to be and take action that will help make it a role model for other companies in the sharing economy space.)Hon lyfter fram företaget UBER som ett positivt exempel i det här sammanhanget. I deras app som gör att man kan beställa en taxitjänst i mobilen ser föraren och resenären inte varandras namn förrän beställningen är gjord.Flera svarta kändisar har hyllat appen på sociala medier för att det är lättare för dem att beställa en bil på det här sättet. I New York stoppar man ju de traditionella gula bilarna på gatan och många, särskilt afroamerikanska män upplevde svårigheter med detta.Även Ben Edelman som forskar om det här på Harvard Universitetet menar att bilderna och namnen måste bort om man på allvar vill få bort diskrimineringen:Policyn verkar vara att frågor om public relations är mer i fokus än att komma till rätta med diskriminering. Det viktiga är god PR.(This policy looks that it was designed more with public relations questions in mind and less on mind on actually fixing discrimination. Looks like it was designed to get good PR, and it did get some good PR. But was it designed to fix discrimination? To stop discrimination from accruing and to do that as quickly and thoroughly as possible? I would say no.)Men Airbnb säger att de ska experimentera med att minska bildernas betydelse. Det här är alldeles för vagt menar Ben Edelman.De lovar inte att agera utifrån vad experimentet visar och de lovar definitivt inte att det blir några resultat.(They dont promise to actually act on the result of the experiment, they certainly dont promise that their experiment will have any particular results.)Men skulle värdarna inte skrämmas bort om man plötsligt var tvungen att säga ja eller nej till någon som man inte sett? Det tror inte Ben Edelman.Airbnb är kommersiellt, det är designat för att tjäna pengar till värdarna, värdarna kommer vara nöjda med vilket system som helst som göra att de tjänar pengar. Och det här är själva slutsatsen. Om Airbnb verkligen skulle vilja genomföra förändringar så skulle de kunna stoppa diskriminering. Men det har bestämt sig för att inte göra det.(You know, Airbnb is a commercial service, its designed to make money for the host, the host will be happy with any system that continues to give them money. And this is the real bottom line, seems to me like Airbnb could really press this change throw if they really wanted to stop discrimination. But they decided not to. )Både Ben Edelman och Kristen Clark menar att Airbnb måste ta ansvar för hur man konstruerat sin plattform och att det är de som har möjligheten att förändra det här genom att ta bort namn och bild ur processen. Men samtidigt är det ju värdarna som fattar beslutet att säga ja eller nej.När vi frågar den svenska diskrimineringsombudsmannen, DO, får vi svaret att det är värden som man skulle kräva på skadestånd ifall DO fick in ett sådant här ärende.Normalt är den privata sfären undantagen diskrimineringslagstiftningen, men om man lägger ut sin lägenhet eller ett rum på en kommersiell sida som Airbnb och tar ett pris som motsvarar ett hotellrum, skulle det räknas som att man säljer en tjänst, och omfattas av lagen enligt DO. Men än så länge har detta inte prövats rättsligt i Sverige (med airbnb alltså).Men vad säger värdarna själva? De som sa nej till våra testpersoner. Vi ringer upp några av dem för att höra, men ingen vill berätta om det här i radio. Några får vi ändå prata med en stund, men ingen av dem vill kännas vid någon diskriminering, i alla fall inte att det har skett medvetet.Vår värd i New York, Andrew, har hört talas om problemen med diskriminering, men samtidigt så menar han att när man släpper in någon i sitt hem är det viktigt att man känner att man har kontroll.Som värd måste du tillåtas ha total kontroll över de här situationerna, och om du får se en person som du inte tror du vill hyra ut till ska du helt enkelt kunna neka.(As a host you are allowed to sign off who you allowed to stay there you are in total control of the situation so if you see people that you dont think you wane host you can simply deny them.)Och det här är också skälet till att Airbnb inte vill ta bort foton ur processen, de menar att det är en för viktig del i processen att skapa tillit.Hemma hos Tim några kvarter därifrån fastnar vi vid det stora fönstret och tittar på utsikten.Och även om Tim Davies tappade lust att själv hyra boende via Airbnb säger han att kommer han fortsätta erbjuda turister att hyra ut ett rum i hans lägenhet via tjänsten. Men värdarna borde fundera över sin världsbild, menar han.Konceptet är svinbra och visst det är någons hem vi pratar om så det är ju den personen som i slutänden måste bestämma vem man vill släppa in i sitt hem. Men på samma gång måste de förstå att världen är väldig uppdelad, de borde vara lite mer accepterande mot folk som reser. Du vet aldrig vem du möter. Det finns många härliga människor runt om i världen och om du begränsar dig till människor som bara ser ut som du, kan du verkligen gå miste om härliga människor och riktigt bra konversationer, avslutar Tim Davis.(I think that the concept is great and there is someones home so in the end of the day they get to decide who they want to let in in their house but in the same time they should understand that the world is a very diverced place, they should be a little more accepting of people that travels.You never know who to meet. It is a really big world out there and there is a lot of great people out there and if you restrict yourself to people who just look like you, you could really missing out some really great people, and some really good conversations.)Reportrar: Maria Ridderstedt och Karin WettreProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värderingar. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från London, Lesbos, Berlin och Orust. Ord som frihet, solidaritet och respekt för mänsklig värdighet finns nedskrivna i EU:s fördragstext. Men vad betyder de storslagna formuleringarna när dom sätts på prov på en ö i Grekland, vid ett taggtrådsstängsel i Ungern, på ett tåg i Tyskland eller i ett litet samhälle på Orust? Vi hör röster från oroliga ungrare i Budapest som fångats av Johan-Mathias Sommarström och Sveriges Radios korrespondent i Östeuropa, Johanna Melén, tar oss med till ett tältläger under frihetsgudinnan på den grekiska ön Lesbos. I Berlin pratar vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt om värderingar med två tyska damer. EU kan stå inför den största kris vi har upplevt hittills, säger Financial Times utrikeskommentator Gideon Rachman. Han ser den storpolitiska ordväxlingen mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Victor Orban som en ”clash of values”, en laddad kamp om EU:s värderingar, eller själ om man så vill. Vad är det egentligen som står på spel? Med i studion finns Annika Ström Melin, EU-kännare, författare och skribent och Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndals högskola samt Sveriges Radios korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt. Och så återvänder vi till det lilla samhället Ellös på Orust som Konflikt besökte för ett år sedan i ett program som då fick namnet ”Flyktingarna och det svenska hjärtat” efter att Fredrik Reinfeldt vädjat till svenskarna att öppna sina hjärtan. Hur gick det för den lilla orten som plötsligt skulle ta emot 150 flyktingar på samhällets hotell- och spa-anläggning? Reportage av Ulrika Bergqvist. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist, ulrika.bergquist@sr.se

** Forhandlingane om fred i Sør-Sudan ser ut til å ha brote saman - vi spør kvifor. ** I Berlin gjev ein ny organisasjon råd til EU-borgarar som vil hjelpe båtflyktningar. ** Donald Trump skuldar Kina for å skade amerikansk industri ** I California skal gummiballar løyse vasskrisa til den tørkeråka delstaten Og korrespondentbrevet kjem frå krigsherja Mali. Dette er Urix på laurdag - eg heiter Roger Sevrin Bruland

I mörkret inne på Teater Bastionen i Malmö håller No Border Musical på att förbereda sig inför kvällens premiären. Musikalen utspelar sig 2032, då alla nationsgränser har upplösts och handläggarna på Migrationsverket har slutat sina jobb. Sara Larsdotter som är en av regissörerna har jobbat i mer än 2 år med ensemblens 22 skådespelare. Manuset bygger delvis på deras egna berättelser. Aref Karami som brukar översätta det som sägs till Dari under repetitionerna spelar rollen som Ali, en av skådespelarna som blev utvisad innan musikalen hann bli klar. - Det är bra om folk förstår att vi inte kom hit för att ha kul. Vi kom hit för att överleva, säger han. Bertolt Brechts Tolvskillingsopera har kallas tidernas första musikal och arvet efter Brechts politiska dramer har ärvts ner till modern dokumentärteater. I Berlin träffar vi Helgard Haug, dramaturg och författare i teaterkollektivet Rimini Protokoll. De jobbar inte med skådespelare utan med experter, vanliga människor som spelar sig själva på scenen. Deras kommande projekt Situation Rooms handlar om människor som på ett eller annat sätt är kopplade till vapenindustrin. - Jag har aldrig kunnat jobba med skådespelare. Jag är mer intresserad av en röst som är lite annorlunda, säger hon. För Helgard handlar teater inte så mycket om det perfekta skådespelet utan om möten och risken det innebär att ha personer på scen som inte är skådespelare. Om någon glömmer en replik så är det en del av föreställningen, menar hon. Marcus Lindeen som tidigare var journalist gör sceniska reportage istället för pjäser. Han jobbar med skådespelare som i traditionell teater men experimenterar på andra sätt. I Den förlorade generationen - Röster från den nya arbetslösheten har han bland annat intervjuat Ludde, 24 år, om hur det är att vara arbetslös. Istället för ett pappersmanus består replikerna av citat som spelas upp i hörlurar. Skådespelarna simultantolkar sedan de intervjuades ord och uttryck på scen med hjälp av hörlurarna. - Jag har alltid varit väldigt fiktionsskeptisk. Varför skall man sitta och titta på pjäser där någon har hittat på en massa saker när verkligheten är full med stoff som är minst lika dramatiskt, säger han.

- Uro i Tyrkia og rasisme i Storbritannia. - Det er strid om den kenyanske presidenten og den internasjonale rettssaken mot ham. - I Berlin forbereder de seg til Obama besøk, mens Obama selv tar i mot sin kinesiske kollega i California. - Norge skal hjelpe Latin-Amerika med fattigdomsbekjempelse og økonomisk utjevning. - Kvinnelige amerikanske folkevalgte krever at det blir slutt på sex-trakasseringen i forsvaret. - Og til slutt: Korrespondentbrevet er poststemplet Pakistan. Programleder for Verden på lørdag er Joar Hoel Larsen.

Hur påverkar stadsbilden de som bor där och kan kulturen förändra något på djupet? Kosmo går på Berlinbiennalen som vill förändra världen, besöker Tirana, Albaniens huvudstad, där konstnären och borgmästaren lät måla om stadens fasader, möter aktivisten som tar bort rasistiska budskap i stadsbilden och går på stadsvandring i stadsdelen Queens i New York. En konstutställning som väckt stor uppmärksamhet långt innan den öppnade är årets konstbiennal i Berlin. Utställningen som har fått titeln Forget Fear har som ambition att inte bara spegla samtiden utan också gripa in i och förändra den. Kuratorn och konstnären Artur Zmijewski proklamerade att biennalen inte skulle ställa frågor utan ge svar. När utställningen öppnades lät man olika Occupy-rörelser hålla i presskonferensen och de uppmanade journalisterna att propagera för en bättre värld och ifrågasätta det kapitaliska systemet. Kosmos Mårten Arndtzén har tittat närmare på ett av projekten, som förändrar stadsrummet på ett högst handgripligt sätt. Konstnären Nadja Prlja låter bygga en mur mitt över Friedrichstrasse där det rika och fattiga Berlin möts. 2000 valdes konstnären Edi Rama till borgmästare i Albaniens huvudstad Tirana. Staden var förfallen och efter kommunismens sammanbrott rådde totalt kaos, mark hade annekterats och svartbyggen hade poppat upp över hela staden. Edi rama lät riva svartbyggena, återintog parkerna och bjöd in konstnärer för att måla om stadens gråa fasader. Edi Rama blev internationellt uppmärksammad och fick flera utmärkelser, bland annat utvald till världens bästa borgmästare 2004. Men Edi Rama har också fått kritik för att han mer brytt sig om stadens yta än dess innehåll. Frilansjournalisten Karine Mannerfelt har återvänt till Tirana och träffat Edi Rama för att hur han ser på relationen konst och politik. I Berlin finns också Irmela Mensah-Schramm, en pensionerad lärare som i 25 år har gjort det till sin livsuppgift att ta bort rasistiska budskap i stadsbilden. Beväpnad med sprayfärg och skrapkniv har hon rensat sin hemstad Berlin och andra platser i Europa från klistermärken och klotter som har rasistiska, antisemitiska och homofoba budskap. För att visa folk vad hon hittar arrangerar hon sen utställningar runt om i Europa. En av de senaste hade hon i stadshuset i Kreuzberg, Berlin. Frilansjournalisten Daniel Breece följde med henne ut på stan. På Guggenheimmuseet i New York pågår just nu ett projekt där man besöker staden New Yorks fem buroughs: Manhattan, the Bronx, Brooklyn, Staten Island och Queens. På varje ställe har konstnärer, arkitekter eller musiker fått i uppgift att skapa still spots - stilla platser i den brusande staden. Vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin har träffat curatorn David van der Leer på ett av hans projekt ute på stan närmare bestämt i Jackson Heights i Queens. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

På kvällen den 29 januari 2010 är det bal i Wien. Över 2000 personer samlas i det kejserliga palatset Hofburg. Männen bär frack, kvinnorna vida balklänningar. Alla tillhör de rika och framgångsrika inom Europas ultrahöger. På väg till balen är också den svenske miljonären Patrik Brinkmann, 44, en av huvudägarna i prospekteringsföretaget Wiking Mineral. - Den här balen är av samma klass som Nobelfestligheterna hemma i Sverige, säger han.   Patrik Brinkmann har gjort sig ett namn inom ultrahögern genom sin så kallade ”Kontinent Europa stiftelse”. Den ger ut ultranationalistisk litteratur och har samarbetat med Tysklands högerextrema Nationaldemokrater, NPD. Men stiftelsen finns inte. Den har aldrig godkänts av svenska myndigheter. Kapitalet är bara på 20 000 kronor. Det anses vara otillräckligt i förhållande till verksamheten. Journalisten Christoph Andersson har följt Patrik Brinkmann under två år. Från hans fiaskon och motgångar till hans politiska höjdpunkt: – Det är som om Gud sänt honom till oss! säger den ultranationalistiske tyske politikern Markus Beisicht om Brinkmann på vårvintern 2010. Anledningen är att den svenske miljonären lovat att bidra med uppåt 50 miljoner kronor till den tyska ultrahögerns valkampanj i delstaten Nordrhein-Westfalen. Närmare bestämt till partiet PRO NRW, som ideologiskt står Sverigedemokraterna nära. Höjd till skyarna bestämmer sig Brinkmann för att själv bli politiker. Han vill skapa en kristen front mot Islams utbredning. Något som ligger i linje med hans frireligiösa bakgrund i den svenska pingströrelsen. Han vill också skapa en allians mellan europeisk ultrahöger - och israeliska högerpartier. I Berlin grundar han ett systerparti till PRO NRW, kallat PRO Berlin. Målet är att han själv blir invald i delstatsparlamentet hösten 2011, på sikt kanske även i förbundsdagen.   Här slutar dokumentären, som sändes i P1 första gången i april 2010. Vad händer efter programmet? Ingenting blir som Patrik Brinkmann tänkt sig. PRO NRW får inte ett enda mandat i delstatsvalet i maj 2010. Sommaren 2010 blir han en av ledarna för PRO Berlin, men inför delstatsvalet i september 2011 utbryter en maktkamp. Läget förvärras genom att en av PRO Berlins styrelseledamöter framträder i tysk teve. Han är homosexuell och säger att hakkorsfanor är - sexuellt upphetsande. Det leder till Brinkmann i vrede lämnar sina uppdrag i PRO Berlin. Uttalandet anses skada hans försök att bygga upp goda relationer med politiker i Israel. Ungefär samtidigt börjar svenska myndigheter syna en annan av hans stiftelser - den Brinkmannska familjestiftelsen. Anledningen är allt från sent inkomna årsredovisningar till att revisorer hoppat av sina uppdrag. De anser sig inte ha fått insyn i bokföringen. Idag har Patrik Brinkmann tagit time-out från politiken. Hans engagemang på yttersta högerkanten anses inte ha varit bra för affärerna. Den tyske politikern Markus Beisicht säger att han nyligen besökte Brinkmann i hans Berlinvilla, värd 38 miljoner kronor: – Herr Brinkmann vill ta det lugnt en tid framöver. Men jag tror säkert att han kommer tillbaka. Nominerad till journalistpris Dokumentären ”Patriot i frack” valdes ut att tävla för Sverige om EU-parlamentets journalistpris i radioklassen 2011. "Ett sakligt och lågmält reportage som speglar högerextrema partiers och gruppers verksamhet i Europa”, heter det i den svenska juryns bedömning. ”Christoph Andersson kommer väldigt nära sitt intervjuobjekt, Patrik Brinkmann och kan på ett trovärdigt sätt, utan pekpinnar, skildra den europeiska ultrahögerns strävan att förena sina krafter”. Vidare heter det att dokumentären ”borde bilda en skola för hur ett politiskt känsligt reportage byggs upp på ett sådant sätt att lyssnaren får bilda sig sin egen uppfattning." Det går bra att skicka synpunkter och kommentarer på programmet direkt till christoph.andersson@live.se. De kan komma att publiceras på dokumentärredaktionens webbplats. Lyssnarmejl: "Tack är mitt första spontana ord efter den så suggestivt uppbyggda och presenterade dokumentären om ”patrioten” Patrik. Är det något som denne person inte är så är det väl patriot. Får mig att tänka på patriot act som GW Bush skapade där ett angiverisystem skulle leda fram till ett rent och säkert USA. Genom att som du gjorde i ditt program låta P få tala till punkt och utveckla sina hårresande teorier och idéer fick han också se att den typen av politik och åsikter är det bästa verktyget för att gräva sin egen och hans tillskyndares grav. På samma sätt skulle SD i Sverige få delta i debatterna och tillåtas få beskriva var de står istället för att andra partier försöker göra det i avskräckande syfte. Tack än en gång, jag kunde inte stänga av programmet som jag lyssnade till från början via bilradion utan blev sittande i 30 minuter utanför hemmet för att inte missa en enda sekund. Med vänliga hälsningar Ulf Johansson --------------------------- Tack för den lågmälda skickliga, utan synliga pekpinnar avslöjande framställningen. Jag satt i bilen och lyssnade och jag upplevde stämmningsbilder som min far från Eslöv gav ifrån 20-30 talet, han studerade bl.à ett år i Berlin. Vänliga hälsningar Krister Nilsson -------------------------- Jag parkerade utanför Coop i Falköping för att handla när din dokumentär började. Jag blev sittande och lyssnade under hela programmet trots att kylan kröp in i kupén - och det berodde inte enbart på temperaturen utan på den ruskiga berättelse du levererade om att det finns dylika tendenser i Europa idag. Din saklighet och faktaframställning/intervjuförmåga var fängslande. Hoppas du följer upp vad som händer kring denne man! Tack med vänlig hälsning Karin Engman

Gunnar Bolin har träffat Dieter Drewitz som varit bibliotekarie i arton år under DDR-regimen och nu i nitton år i det återförenade Tyskland. Hans första tid präglades av en längtan efter litteratur som inte gick att hitta. Den kvalitets-litteratur som erbjöds i DDR var främst klassiker. Efter murens fall fylldes biblioteket med böcker, men då stannade låntagarna hemma framför tv:n. I Berlin finns det mera av sånt som inte finns än av sånt som finns. Hur många lager av kapitulation kan finnas samlade i ett hus? Ett sovjetiskt museum i Öst-Berlin över tyskarnas kapitulation 1945. Sedermera föll muren och den sovjetiska armén åkte hem. Flyktingarna från kriget i Jugoslavien satt i det stängda museets kafé och väntade. Museet öppnade igen under annat namn, där fanns nu också de hopsamlade föremålen från det försvunna DDR.Odile Nunes läser ur Den ovillkorliga kapitulationens museum av Dubravka Ugresic. Katarina Wikars vandrar runt på museet med serietecknarna Lars Sjunneson och Max Andersso