Podcasts about anja sahlberg

Israels omfattande angrepp på Iran och Irans efterföljande motangrepp har satt Mellanösterns geopolitiska balans i våldsam gungning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den eskalerande konflikten är bara en av flera dramatiska händelser som på relativt kort tid stöpt om maktbalansen i Mellanöstern. Konflikt återsänder tre reportage från det gånga året som belyser de enorma förändringarna i regionen. Det är berättelser om nya makthavare, sofistikerade underrättelseoperationer och om bakgrunden till att Israel och Iran blev ärkerivaler.Programledare: Viktor Löfgren viktor.lofgren@sr.seProducent: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seKonflikts redaktion består av Fernando Arias, Viktor Löfgren, Esfar Ahmad, Johanna Sjöqvist Harland, Kajsa Boglind, Ulrika Bergqvist och Anja Sahlberg.

Sen den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes har Konflikt träffat och följt en rad personer som vägrar släppa kampen och tron på en annan framtid. Här möter vi några av dom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts redaktion består av Fernando Arias, Lotten Collin, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg och Rouzbeh Djalaie. Nytt avsnitt efter sommaruppehållet släpps den 17 augusti 2024.

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. En rad nya svenska lagar beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och FrankrikeJust nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Ludvig Widman, Maria StillbergProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Konflikts nyårsspecial blickar tillbaka på ett år präglat av eskalerande gängvåld. Är hårdare tag enda vägen framåt nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts har under året som gått gjort flera program som berört det grova våldet kopplat till den organiserade gängbrottsligheten.Hör råden till Sverige från politiker i El Salvador som satsat på extremt hårda tag för att få bukt med gängen. Men till vilket pris?I Sverige har regeringen öppnat för ungdomsfängelser, Konflikt besöker Täbyanstalten för att få en bild av vad som kan vänta när Sverige börjar fängsla barn som begått de grövsta brotten.Sverige vill införa ungdomsfängelserI linje med regeringens hårdare tag mot gängen vill regeringen göra det enklare för kommuner att sätta upp övervakningskameror. Huddinge kommun har satsat stort, men där är invånarna kluvna till övervakningen.Konflikt har följt Kadalina, som vi kallar henne, sedan hennes son sköts till döds i en av alla gängkonflikter som plågat Sverige under året som gått. Hon tycker att regeringen gör rätt som nu vill införa hårdare straff och ungdomsfängelser. Vi träffar också Hansi Stafbom, som driver ett privat säkerhetsföretag som fått mer att göra nu när också anhöriga, som Kadalina, blivit måltavlor i pågående gängkonflikter.Men när allt fler ropar på hårdare tag nu så finns det de som påminner om att det inte är hela svaret, Konflikt träffar polismästare Karin Götblad. Konflikts redaktion: Lotten Collin, Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och FrankrikeJust nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Ludvig Widman, Maria StillbergProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage. 2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.  I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.Gott nytt år!Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin OlinProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se

Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det? Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI.  Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.Flera länder satsar nu  på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup.  Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReportrar: Paloma Vangpreecha, Anja SahlbergTekniker: Joar JonssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina? Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Cecilia Uddén och Revend Shexo åker på en unik resa och möter några av de sista IS-svenskarna som är kvar i Syrien och summerar de juridiska, politiska och moraliska dilemman som de gett upphov till. Medverkande: Abdulkarim Omar, utrikesminister i det kurdiska självstyret, "Lösgodis", IS-kvinna i Roj-lägret, "Marwa", IS-kvinna i Roj-lägret, Patricio Galvez, morfar som räddade sina 7 föräldralösa barn från Al-Hol, Ammar, kille i rehabiliteringscentret Houri, "Bassam", pojke i rehabiliteringscentret Houri, Suli, pojke i rehab-centret Houri, Khadija, föreståndare för rehab-centret Houri, "Ahmed", IS-fånge från Sverige, "Nadim", IS-fånge från SverigeProgramledare/producenter: Cecilia Uddén och Revend ShexoMed hjälp av: Anja Sahlberg och Robin OlinTekniker: Elin Hagman

Om en pandemi som avslöjar vilka vi är. Konflikt återvänder till några av de stora frågor som väckts under ett år med corona. Reportage från året som gått, ur Konflikts coronabevakning. Följ med på fågelskådning och virusjakt, till en jordgubbsodling, hör om vaccinmotstånd och hur pandemin slår mot kvinnor, och hör Yuval Noah Harari om bristen på global solidaritet - just när den behövs som mest. Konflikt har under året gjorts av: Ulrika Bergqvist, Robin Olin, Anja Sahlberg, Katja Magnusson och Ivar Ekman. konflikt@sr.se Ljudtekniker: Andreas Ericsson

I Wien och London har dömda terrorister begått nya terrordåd trots att de gått igenom avradikaliseringsprogram. Hur gör man för att få en terrorist att byta bana? Medverkande: Daniel Koehler, avradikaliseringsexpert, Rashad Ali, Institute for strategic Dialogue, Christopher Dean, psykolog som byggt upp avradikaliseringsprogram, Ian Acheson fd fängelseguvernör, Fatima, mamma till terrordömd, Ouisa Kies, sociolog, Elvar Jonsson, behandlare och Anders Forsgren, expert inom Kriminalvården, Moussa Al-Hassan Diaw, Derad, Ilham Ahmed och Abdulkarim Omar, kurdledda administrationen i nordöstra Syrien, svensk kvinna i läger för IS-anhängare Programledare: Robin Olin Producent: Katja Magnusson Reportrar: Cecilia Uddén, Anja Sahlberg, Katharina Kropshofer

Om hur jakten på ett vaccin mot pandemin blivit en geopolitisk kapplöpning. Finns det risk att människor hamnar i kläm när nationens stolthet står på spel? Länder i hela världen testar nu olika typer av vaccin som ska stoppa virusets framfart. I potten ligger förutom människors liv, också politiska och ekonomiska vinster. Men kommer alla att ta ett vaccin när det väl finns? Och hur frivillig ska den där vaccineringen bli? Kanske finns svaret redan nu när lärare och sjukvårdspersonal känner sig tvingade att delta som volontärer i vaccinförsöken för att få behålla sina jobb. Medverkande: Tatiana Stanovaja, rysk statsvetare vid analysfirman R-Politik, Eduard Matsoiasjvilii, matematiklärare i Moskva, Elvira Kalabuhova, kemilärare i Moskva, Leonid Perlov, rysk geografilärare och verksam på ett av de större fackförbunden för lärare, Maria Baronova, journalist på den statliga nyhetskanalen Russia Today, Anders Björkman, professor vid Karolinska Institutet, Eric Olander, grundare av The China Africa Project, Lina Benabdallah, statsvetare vid Wake Forest University, Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare, Barbara Loe Fisher, grundare av National Vaccine Information Centre i USA, som är motståndare till obligatorisk vaccinering, Matthew Motta, statsvetare vid Oklahoma State University, Rachit Malik, it-tekniker och volontär i Indiens tester av vaccin Programledare: Robin Olin  robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportrar: Maria Georgieva, Björn Djurberg, Anja Sahlberg, Arnab Dutta Tekniker: Ove Smedberg

Om skjutningar, klaner och tuffare tag. Något är fel när tonårsflickor begraver en vän som dött av ett skott. Men hur går man hårt åt de kriminella utan att skapa mer frustration och våld? Jakten på kriminella är en delikat balansgång för polisen och samhället i stort. Vi besöker en nyöppnad polisstation i Rinkeby där de brottas med ungas misstroende mot polisen. I New York har poliserna tvingats ta ett steg tillbaka. Och vad betyder etiketter som klan för möjligheten att bygga tilltro  vi tittar närmare på hur man resonerat i länder som gått före oss som Tyskland och Nederländerna. Medverkande: Cazandra Jonsson Soinonnen, Lilly Lazlo, Valentina Toikkanen Reyez, Jainaba Sanneh, vänner till mördade 12-åringen Adriana. Soren Pape Poulsen, partiledare för Konservative Folkeparti, Kriminalkommissarie Fredrik Gårdare, Therese Rosengren, tf lokalpolischef i Rinkeby, Maria Sundström, tf biträdande lokalpolischef, idrottsledaren Abdisalam Hussein, Aweis Abdulkadir, avhoppare som nu jobbar med ungdomar i Rinkeby, boende i Järvaområdet. Joe Giacalone, tidigare polis i New York som undervisar vid John Jay college. Christian Klos, ansvarig för säkerhetsfrågor vid det tyska inrikesdepartementet, Rita Haverkamp, professor i brottsprevention vid universitetet i Tübingen, Martijn Schippers som jobbar mot gängkriminalitet i Amsterdam, Hammed Khamis, dokumentärfilmare som föreläser om klankultur och ungdomskriminalitet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Katja Magnusson, Christy Chamy, Anja Sahlberg. Tekniker: Johanna Carell

Om växande klyftor, konkurser och bubblande ilska. Konflikt gör en resa i den verklighet som Coronaviruset lämnat efter sig, till Stockholmsförorten Skärholmen och mer välbärgade Lidingö. Slår krisen ojämlikt? Och vad riskerar att bli konsekvenserna? Medverkande: Finansminister Magdalena Andersson, professor Walter Scheidel, Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen, Cecilia Hermansson, nationalekonom, Ulrika Modéer, vice generalsekreterare UNDP, Hikmah Ali och Amira Ibrahim i Skärholmen och Patrik Gadelius, Jonas Melchersson och Tomas Nagel i Lidingö. Programledare och producenter: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Joel Löf

Om hur viruset eldar på stormaktskampen. Amerikaner stämmer Kina. USA:s allierade hotas med kinesisk handelsbojkott. Och i Sydkinesiska havet blandas sång med krigstrummor. Hur illa kan det bli? Under vårens virus-kris har tongångarna mellan stormakterna USA och Kina skärpts. Donald Trump har liknat virusutbrottet vid en attack som den mot Pearl Harbor under andra världskriget men det här är värre, sa han i en direkt anklagelse mot Kina. Och i den amerikanska presidentvalskampanjen tävlar kandidaterna nu om vem som är tuffast mot Peking. Det spända läget är extra kännbart i de länder som står i frontlinjen för en eventuell konfrontation som Filippinerna där Kina nu flyttar fram positionerna. Medverkande: Jeremy Alters på advokatbyrån Berman Law Group i Florida, John Fredericks, republikansk valstrateg med egen radioshow, Ray Bodine en av de privatpersoner som nu stämmer Kina, Renato De Castro, professor i internationell politik på De La Salle-universitetet i Manila, den franske diplomaten Pierre Vimont, Cecilia Malmström tidigare handelskommissionär för EU med flera. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Robin Olin, Hanna Sahlberg, Anja Sahlberg, Björn Djurberg och Fernando Arias. Tekniker: Elin Hagman, Ludvig Larsson och Brady Juvier.

Konfliktredaktionen ser tillbaka på 2017 och på vad som hänt i flera av de frågor som vi följt under året. Hör om IS-rättegångar, statslöshet, nazistdemonstrationer, Trump och freden i Nordirland. 2017 går mot sitt slut och vi har samlat Konflikts redaktion i studion för att berätta vad som hänt i flera av de frågor som vi grävt ner oss i under året som har gått. Några av dem, som Brexit eller IS-rättegångarna, kommer vi säkert få anledning att återkomma till framöver. Vi önskar gott nytt år, och glöm inte att tipsa oss om vad ni lyssnare vill höra om under 2018! Medverkande: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Om livsfarliga vägar mot Europa, som med EU:s Afrikapolitik blivit allt farligare. Om utveckling för att komma åt migrationens grundorsaker. Och om bristen på legala vägar till EU för Afrikas unga. Detta avsnitt börjar i Madrid, där Konflikts Robin Olin följer med en grupp nykomna västafrikaner i Spaniens huvudstad Madrid. De driver runt planlöst i hopp om att hitta något att äta och någonstans att sova. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén har träffat 26-årige Kharim Sao i Elfenbenskusten som reflekterar över de farliga migrantrutterna mot Europa, samtidigt som hon fick en inblick i maktens korridorer, när EU och Afrikanska unionen höll möte i Abidjan hösten 2017. Det västafrikanska landet Niger har hamnat i den europeiska unionens absoluta fokus. 2015, samma år som den så kallade flyktingkrisen i Europa, beslutade EU, på ett toppmöte i Maltas huvudstad Valetta, om att försöka stoppa migrantströmmarna från Afrika genom tätt samarbete med några afrikanska nyckelländer, däribland Niger. EU använder biståndspengar för att få enskilda länder att med olika medel stoppa den illegala migrationen mot unionen. Niger har blivit en mönsterelev, säger forskaren Adam Abdou Hassan vid universitetet i Rouen, som ursprungligen är från Niger. Vi hör också den 16-årige migranten Alpha Ouman Sow i ökenstaden Agadez, som stoppats som ett led av EU:s politik och skickats tillbaka till Niger. Att ta sig genom öknen och över Medelhavet det är verkligen svårt, ett helvete, säger han till frilansjournalisten Bastien Renouil, som gjort intervjun för Konflikts räkning. Det finns ju också vägar för unga afrikaner som skulle kunna stanna i Afrika. Vad krävs för att gjuta framtidstro i den unga befolkningen på kontinenten? Frilansjournalisten Elise Cannuel har intervjuat den unga juridikstudenten Salimata Nah Traoré i Burkina fasos huvudstad Ouagadougou. Är motsvarigheten till de illegala vägarna legala vägar? Finns det några sådana? 2008 satsade EU på ett center i Mali, ett slags arbetsförmedling, där tanken bland annat var att unga afrikaner skulle kunna söka jobb i Europa. Hur har det gått med det centret? Anja Sahlberg sökte svaret. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om rädslan att gå på toaletten i ett flyktingläger utanför Raqqa. Om flyktingflickor i brudklänningar. Om traditionella strukturer som utmanas. Om styrka. Och om att kunna välja sitt eget liv. Om att vara kvinna på flykt undan krigets Syrien. I detta avsnitt av Konflikt berättar vi syriska kvinnors historier om livet under och efter flykten. Programmet börjar i Strängnäs, i ett kök hemma hos Sohair Chkair. Tidigare var hon en berömd syrisk sångerska, som sjöng på arabvärldens största scener. Sedan kom kriget och som miljontals andra syrier tvingades hon fly. Hur påverkas en människas identitet av flykten? Konflikts Firas Jonblat träffade Sohair Chkair i Strängnäs. Vi möter också 32-åriga Nemat Hamshoo i Oskarshamn. För henne innebar flykten från en konservativ del av staden Aleppo till Sverige att hon lyckades fly från en identitet som hon aldrig riktigt trivts med. På en fest i Göteborg tog hon av sig sin hijab, ett beslut som förde henne närmre sig själv, men som också fick svåra konsekvenser. Konflikts May Alekhtyar träffade henne i Oskarshamn. I Syriens grannland Libanon syns krigets konsekvenser tydligt. FN har i år slagit larm om att barnäktenskap blivit allt mer vanliga där i krigets spår. En anledning är att syriska flykting familjer har svårt att försörja sina döttrar. Radions tidigare mellanösternkorrespondent, Katja Magnusson, tar med oss till en syrisk flyktingfamilj i norra Libanon. Mellan fem och sju miljoner människor befinner sig på flykt inom Syriens gränser, en stor majoritet av dem är kvinnor och barn. Vi får en bild från flyktinglägren utanför Raqqa, som Ingy Sedky från Internationella Röda Korset nyligen besökte. Vi hör också om flyktingkvinnors styrka och beslutsamhet, som organisationen Women Now for Development möter i olika center runtom i Syrien. Maria Al Abdeh, som leder organisationen från Berlin, intervjuas av Anja Sahlberg. Gäster i Konflikts studio är May Alekhtyar, bloggare och ingenjör, och då och då medarbetare på Konflikt, Katja Magnusson, radions tidigare mellanösternkorrespondent och Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om den unge baguette-bagaren som stöder Marine Le Pen, robot-utvecklaren som stöder Macron, svartfötter och fransk politik som tecknad serie. Gäster: Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Anja Sahlberg, reporter i Nice.

Europapodden bjuder på en fransk helkväll i studio 4 i Radiohuset. Det franska rysarvalet analyseras, Fredrik Reinfeldt om dess betydelse för Europas framtid och Rikard Wolff framför franska sånger. Gäster: Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent, Anja Sahlberg, reporter på Ekot och Frankrikekännare, Olivier Truc, fransk journalist och författare, Fredrik Reinfeldt, tidigare statsminister, Rikard Wolff, skådespelare, sångare och frankofil. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Europapodden är senarelagd idag. Vi kommer ut med ett specialavsnitt ikväll som scenshow med Rikard Wolff, Fredrik Reinfeldt, Olivier Truc, Alice Petrén och Anja Sahlberg.

Rekordmånga franska väljare är osäkra, vem gynnar det? François Fillons dyra kostymer skapar vrede och skratt. Och Marine Le Pen besöker Moskva för att hylla Putin. Gäster: Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent och Anja Sahlberg, producent på Konflikt i P1. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Om spionernas, hemligheternas och förvirringens tidevarv. Varför spelar underrättelsetjänster plötsligt så stor roll i världspolitiken? Vad gör det med politiken - och vad gör det med oss? Information är makt, enligt en rekryteringsfilm från USA:s intelligence community de amerikanska underrättelsetjänsterna. Makt i krig, makt i diplomati, makt för presidenten att fatta rätt beslut och, kanske också, makt att förvirra. Dagens Konflikt tar avstamp i det faktum att det på sistone varit mycket prat om underrättelsetjänster och deras inblandning i politiken framförallt i USA och i Ryssland. Programmet börjar i Ryssland. Att president Vladimir Putin har en bakgrund som officer i den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB är allmänt känt men på senare år har den här kopplingen blivit allt starkare. Har spioner tagit över rysk politik? Konflikts Anja Sahlberg ringde ett par av världens ledande experter i det här till sin natur svårtfångade ämnet, Mark Galeotti, verksam vid Institutet för Internationella Relationer i Prag och Michael Rochlitz vid Higher School of Economics i Moskva. USA är det land där det på sistone ju varit mest prat om underrättelsetjänster, mystiska kontakter, hackningar, och läckor - i relation till just Ryssland. Det har nu gått så långt att vissa i USA varnar för att rysk underrättelseverksamhet undergräver den amerikanska presidentens hela legitimitet samtidigt som andra varnar för att den amerikanska underrättelsestjänsten är på väg att utvecklas till en djup stat en mäktig, intern byråkratisk opposition, av turkisk modell. Konflikts Ivar Ekman ringde upp tre personer som alla har direkt erfarenhet av hur den här skuggvärlden fungerar; den tidigare CIA-analytikern Nada Bakos, Bryan Wright, som också jobbat inom CIA och idag ofta kommenterar i den konservativa tv-kanalen Fox News, och John Schindler, som jobbat som analytiker inom kontraspionaget på USA:s enorma signalspaningsmyndighet NSA. I år står Europa inför ett "supervalår" och många politiker är på helspänn, inte minst i Frankrike, där den oberoende kandidaten Emmanuel Macrons kampanjstab redan slagit larm om det de menar är ryska hackerattacker och desinformation som lett till negativ ryktesspridning om deras politiska rörelse. Anja Sahlberg ringde upp Macrons internetstrateg, Mounir Mahjoubi. Gäster i Konflikts studio är Wilhelm Agrell, professor i Underrättelseanalys vid Lunds universitet och Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om krigets olika ansikten, om vreden mot eliten och om konsten att integrera sig. Vad har många syrier gemensamt med Kristina från Duvemåla och vem var terrorns första offer i Nice? Konflikt gör nedslag i olika program från det gångna året och återvänder till röster som dröjt sig kvar hos oss som arbetar med programmet.2016 var ju ett år då väljarna gång på gång vände sig mot de etablerade partierna och det man kallar etablissemanget eller eliten. Det var också ett år då integration och terrorbekämpning fanns i fokus i många europeiska länder - som en reaktion både på den stora flyktingströmmen, och på flera blodiga terrordåd i europiska storstäder som exempelvis det i franska Nice. I Syrien fortsatte inbördeskriget på sitt sjätte år och i Sverige kämpade tiotusentals syriska flyktingar med att bygga upp sina nya liv.Konflikts nyårspecial börjar i Chicago, hos den väljargrupp som senare skulle utropas som det amerikanska presidentvalets vinnare - nämligen arga och frustrerade vita män. Ivar Ekman besökte en kakfabrik som flyttat jobben till Mexiko och gick på vad som skulle ha blivit ett Trumpväljarmöte - men som fick ställas in på grund av protester.Något som upptagit den svenska politiska debatten under stora delar av 2016 är frågan om integrationen. För även om flyktingströmmen avtagit under året som gått, så är det bara i Sverige hundratusentals människor som just nu kämpar med att hitta bostad, jobb, vänner - ja som kämpar med att bygga upp ett liv här. Majoriteten av de flyktingar som kommit både i år och förra året är från Syrien. May Alekhtyar, bloggare, ingenjör och då och då Konfliktmedarbetare gjorde ett reportage där hon försökte ta reda på hur det kommer sig att integrationsprocessen känns och fungerar så olika för olika individer.De allra flesta som lyckats lämna Syrien befinner sig i grannländerna, men många av de som drabbats allra värst av kriget kommer ingenstans utan är instängda - antingen för att området är belägrat eller för att de befinner sig under nån av de stridande parternas kontroll - eller både och. Och det är de här människorna - de instängda - som vi hör allra minst om, eftersom de har så små möjligheter att kommunicera med omvärlden. Men för i höstas fick vi på Konflikt ett unikt vittnesmål från en av de städer som är allra mest hermetiskt tillslutna - Raqqa, den stad som den så kallade Islamiska Staten utropat som sin huvudstad. Vår medarbetare Samar Hadrous läste in en översättning av meddelandet.Konflikts nyårsspecial avslutas genom att vi besöker en plats som precis som Raqqa drabbats av terrorsekten IS idé om ett krig mellan dem och resten av världen. För om vittnesmålet från Raqqa visade på ett av terrorns många ansikten, så visade sig ett annat på strandpromenaden i Nice i juli då en frånskild småbarnspappa, ursprungligen från Tunisien, körde lastbil rakt in i en folkmassa. 84 människor dog. Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till strandpromenaden La Promendad des Anglais en månad efter terrordådet.Konflikt önskar er alla ett gott nytt år. Vi hörs igen 2017! Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om motvind och varningar om genusdiktatur när Sverige vill göra världen mer jämställd. Hör röster från Bogotá, USA och UD om segrar och bakslag för Sveriges feministiska utrikespolitik. Dagens Konflikt handlar om den svenska regeringens utrikespolitik som sedan två år tillbaka är uttalat feministisk. Programmet fokuserar på möjligheterna att föra en just feminstisk utrikespolitik i en tid då det på många håll i världen går väldigt bra för de politiska partier som tar avstånd från det man ser som etablissemangets liberala politiska värderingar - vi såg det senast i det amerikanska presidentvalet.Programmet rör sig under några månader hösten 2016, som var ganska avgörande när det gäller förutsättningarna för att driva feministiska frågor. Vi ska börja med att flytta oss tillbaka till en tidpunkt före det amerikanska valet, till en tid då det fortfarande såg ut som om USA var på väg att få sin första kvinnliga president. Det var en solig dag i början av oktober som Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till regeringskansliet i Stockholm när Margot Wallström bjudit in till en workshop om "stärkande av kvinnors rättigheter". Där fanns bland många andra Sierra Leones FN-ambassadör Yvette Stevens och Hillary Clintons vän och nära medarbetare under många år, Melanne Verveer.Då var optimismen stor, men hur låter det efter valet? Konflikts Ivar Ekman ringde upp en av USA:s ledande feministiska akademiker, Wendy Brown, professor vid Berkeley-universitetet och började med att fråga om Donald Trumps seger är ett bakslag för feminismen. Samma fråga får utrikesminister Margot Wallström, när Konflikt träffar henne för en lång intervju några veckor efter valet i USA.Ett av de länder där Sverige verkligen har försökt påverka med en "feministisk utrikespolitik" är Colombia. Under de fyra år som fredsförhandlingarna pågått mellan Farc-gerillan och den colombianska regeringen så har Sverige, som är en viktig biståndsgivare i landet, tryckt på för att kvinnors röster skulle höras och att ett genusperspektiv skulle genomsyra avtalet. Men frågan är om det påverkat fredsprocessen negativt eller positivt? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar om från huvudstaden Bogotá.Gäster i dagens Konflikt är Robert Egnell, professor på försvarshögskolan och chef på institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap och Karin Eriksson, politikreporter på dagens Nyheter, som följt utrikesminister Margot Wallström och skrivit mycket om Socialdemokraterna och den feministiska utrikespolitiken.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om svensk trupp i Mali - och hur hänger det ihop med vad vi gjorde i Libyen? Är det ens möjligt att besegra övertygade jihadister med militära medel? Eller kan det ge näring åt mer extremism? Programmet handlar om interventioner och svenska militära insatser i norra och västra Afrika. Sverige deltog i interventionen i Libyen 2011 och finns nu i norra Mali, som en del av FN-uppdraget Minusma.Ekots reporter Fernando Arias har träffat svenska soldater på Camp Nobel i närheten av ökenstaden Timbuktu i norra Mali. Hur ser soldaterna på uppdraget och vad de egentligen kan göra för skillnad?FN-insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i världen och för att få en bättre uppfattning av hotet som soldaterna möter i Mali åkte Konflikts producent Anja Sahlberg till den forna kolonialmakten Frankrike. Hon träffade bland annat den mauretanske journalisten, dokumentärfilmaren och författaren Lemine Ould M Salem, som själv intervjuat flera högt uppsatta personer inom olika extremistgrupper i Saharas öken, bland annat al-Qaeda i islamiska Maghreb, AQIM, och säkerhetsexperten Alain Rodier, som noga följer utvecklingen i norra och västra Afrika.Sverige var med i den NATO-ledda interventionen i Libyen 2011, något som ledde till att diktatorn Muammar Khadaffi störtades. I programmet möter Konflikts reporter Axel Winqvist svensk-libyern Salah. Han flydde Khadaffis regim 2005, men beskriver situationen i Libyen idag som tusen gånger värre än då. Vad har Sverige för ansvar för det? Gäster i studion är försvarsminister Peter Hultqvist (S), Magdalena Tham-Lindell på Folke Bernadotteakademin och Robert Egnell, professor Försvarshögskolan. Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om Colombia, där det efter 50 års konflikt nalkas fredsavtal. Men blir det fred? Och påverkar det kokaindustrin? Bör vi tänka om när det gäller den globala kampen mot knarket? Den 23 mars är deadline för fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och den marxistiska Farc-gerillan, som pågått i flera år. En av de viktigaste frågorna under förhandlingarna är vad som ska hända med kokainproduktionen och den illegala knarkhandeln. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt regionen Putumayo i södra Colombia och pratat med bönder och politiker om framtiden efter avtalet. Det är hela tiden bönderna som står i fokus för kampen mot narkotikan. Det är bönderna som förföljs av polisen och militären maffian och knarkhandlarna klarar sig alltid, säger Yuri Quintero, delstatspolitiker i Putumayo. Hon är positiv till fredsprocessen i Havanna, men säger att kokainhandeln inte kommer upphöra bara för att Farc skriver på ett avtal. Vi bör absolut tillåta oss att drömma om freden, men vi kan inte tillåta oss vara naiva. Även om vi utraderar kokabuskarna så utraderar vi inte efterfrågan, alla människor som använder kokain, säger den colombianska politikern.En av kokainanvändarna som Yuri Quintero refererar till är svenska Eva, en trebarnsmamma med fast jobb, som lagt över en miljon på kokain. Hör henne reflektera över det som sker i Colombia och vad som skulle kunna få henne att sluta med kokain. Ekots reporter Randi Mossige Norheim har träffat henne.I programmet möter vi också Tom Wainwright, reporter på tidningen The Economist, som skrivit boken Narconomics How to Run a Drug Cartel. Han ser på kokainindustrin med ekonomiska glasögon, talar om tillgång och efterfrågan, och menar att vi måste tänka om när det gäller den globala narkotikapolitiken. Konflikts producent Anja Sahlberg fick tag i honom på ett hotellrum i New York, där han var för att lansera sin nya bok.I Konflikts studio samtalar författaren Magnus Linton, som har skrivit om Colombia och kokainindustrin, med Linda Nilsson generalsekreterare för WFAD, World federation against drugs.Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om vad har marockanska gatubarn, Ikeavaruhus och kampen om en svensk plats i FN:s säkerhetsråd betytt för beslutet att inte erkänna Västsahara. Det var mycket som tydde på att regeringen skulle erkänna Västsahara, det lilla området på Nordafrikas västkust, som Marocko ockuperat sedan 1975.Socialdemokratiska politiker har i årtionden hållit kontakt med den västsahariska motståndsrörelsen Polisario. Både Miljöpartiet och Socialdemokaterna har kongressbeslut på att erkänna Västsahara och har också - när man var i opposition - krävt ett erkännande. Dessutom hade regeringen nyligen erkänt Palestina.Men så kom beskedet för några veckor sedan - det blir inget erkännande. Konflikts Anja Sahlberg begav sig till riksdagen där hon träffade både svenska och marockanska politiker och representanter från västsahariska Polisario och hon hittade en hel del pusselbitar som bildar en möjlig förklaring till regeringens U-sväng.Överenskommelsen om marockanska gatubarn, ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen kan ha spelat roll. Men så finns det ytterligare en möjlig förklaring - Sveriges kamp för att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Konflikts Kajsa Boglind frågade ordföranden för svenska FN-förbundet, Aleksander Gabelic, och Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk minister och i dag hedersambassadör för säkerhetsrådskandidaturen, om i vilken utsträckning kandidaturen kan ha spelat roll för Sveriges beslut att inte erkänna Västsahara.Så vad säger då Sveriges utrikesminister om regeringens Västsaharapolitik? Anja Sahlberg fick en intervju med Margot Wallström. Hur ser hon på möjligheterna att blåsa liv i den FN-process de flesta bedömare ser som stendöd?Sist i programmet hör vi Najla Mohamed Namin från Polisarios ungdomsförbund om besvikelsen över Sveriges besked.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar.Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om småbarnsföräldrar med jobb och bostad som väljer krig och terror före lugnt familjeliv. Varför? Och vilket hot utgör krigsresenärerna som återvänder? Dagens Konflikt handlar svenska så kallade ”krigsresenärer” . Vad driver unga män att delta i andras krig? Den frågan ställde sig Sveriges Radios Samar Hadrous efter att hennes kusin stupat i Syrien där han stred i en jihadistgrupp. Hon åkte till Göteborg och fick en intervju med ”Omar”, som vi kallar honom, vars bror var i samma kompisgäng som hennes kusin, och också stupade i Syrien. Inläsare är Goran Faraj. Frilansjournalisten Emma Sofia Dedorson träffade en annan krigsresenär i en svensk småstad. ”Johan”, som vi kallar honom för att han inte vill framträda med sitt riktiga namn, beskriver att han dras till våld och krigssituationer. Det är hans främsta motiv till att bege sig till Konfliktzoner, senast var han i Ukraina där han stred för Azovbataljonen, som använder samma symboler som vissa SS-divisioner under Andra världskriget och framför allt består av personer med högerradikala sympatier. Det är svårt att dra några entydiga slutsatser om motiv, det har blivit väldigt tydligt under vårt arbete med det här programmet, och det är också något som Säkerhetspolisen understryker. Men finns det någonting som personer som ”Ziad” och ”Johan” har gemensamt? Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Magnus Sandelin, journalist och författare som skrivit mycket om olika extremistgrupper. Gäster i studion är Samar Hadrous, journalist på Sveriges Radios arabiska redaktion, inrikesminister Anders Ygeman (S), Haisam A-Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism vid Göteborgs stad och Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet, med Ukrainas moderna historia som specialitet. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om maktfaktorn Angela Merkel. 25 år efter Tysklands enande står hon på toppen av sin politiska karriär. Hur gick det egentligen till när en östtysk fysiker blev kontinentens mest inflytelserika politiker? Hur kan hon som är så lågmäld leda med sådan pondus? Och vad är det i dag med flyktingfrågan som verkar ha rubbat hennes cirklar? Hör röster från Berlin, Templin och Paris om Angela Merkels uppgång och möjliga fall. Konflikt sänder från ett kafé i Angela Merkels gamla kvarter i stadsdelen Prenzlauer Berg i det tidigare Östberlin. Det har gått 25 år sedan Tyskland återförenades, en återförening som också blev startskottet för den tyska förbundskanslerns väldigt intressanta och på många sätt osannolika politiska karriär. Gäster är Tobias Etzold, statsvetare från tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik, Dan Ekholm som är finska YLE:s Berlinkorrespondent och Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniela Marquardt. I mars 1990 var Lothar de Maizière, den förste och siste demokratiskt valde ministerpresidenten i DDR. Han utnämnde Merkel till regeringens presstalesperson och berättar för Daniela Marquardt om vilken enastående förmåga hon hade att medla i alla interna strider som ständigt uppstod under den här kaotiska tiden. En annan person som också följt Angela Merkel under många år är Stefan Kornelius, utrikeschef på liberala Münchenbaserade tidningen Süddeutsche Zeitung. De lärde känna varandra i samband med murens fall. Han följde henne nära under tiden som ungdomsminister och framåt och skrev för ett par år sedan en av de mest översatta biografierna om henne. När ”Förbundskanslern och hennes värld” kom ut handlade mycket om eurokrisen. Med den gick Tyskland och Angela Merkel in i en helt ny fas menar Stefan Kornelius. Men efter hennes utspel om flyktingkrisen i Europa känner han inte längre igen henne, sa han när Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom i München. Flyktingkrisen är på många sätt en ödesfråga som kan komma att avgöra Angela Merkels politiska framtid. Men det är ju inte bara en fråga som engagerar - och splittrar - Tyskland, utan hela Europa. Inte minst i grannlandet Frankrike har Merkels öppenhet gentemot flyktingar debatterats kraftigt. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec, som specialiserat sig på EU och den mycket speciella relationen mellan Frankrike och Tyskland, det som brukar kallas den fransk-tyska axeln. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om pengarna som korsar gränser och når bortom hjälporganisationer och bankkontor. Världens migranter skickar allt mer pengar till släkt och vänner. Vad används de till, hur skickas de och varför försvinner så mycket på vägen? Hör röster från Buenos Aires, Kos och Rinkeby om villkoren för det dolda biståndet. I samband med den flyktingkris som just nu pågår är vi många som funderar på hur man kan hjälpa människor som befinner sig på flykt, eller lever i fattigdom. Det finns faktiskt ett sätt som det talats ganska lite om, ett sätt som redan praktiseras i hundratals tobaksaffärer och växlingskontor över hela världen, nämligen pengaförsändelser som världens migranter skickar hem till släktingar och vänner, det som kallas remitteringar. Det är dagens ämne i Konflikt. Det är inga småsummor det handlar om. Bara i år beräknas runt 440 miljarder dollar skickas på det här sättet människor emellan. Det är mer än tre gånger så mycket som världens samlade bistånd. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Dilip Ratha, som är expert på migration och remitteringar på Världsbanken, för att prata om det som han kallar ”Dollarsedlar inslagna i kärlek”. Gäster i studion är Lisa Pelling på tankesmedjan Arena idé, som skrivit sin avhandling om remitteringar och Diviesh Vithlani, tidigare chef för omvärldsanalys på Swedbank. Ett ord som ofta återkom i de intervjuer vi gjorde inför det här programmet är ”livlina”. Ett land som är i skriande behov av familjemedlemmars hemskickade pengar är Somalia. Det finns beräkningar som visar att nära hälften av invånarna i landet lever på remitteringar. Det enklaste, och ibland det enda, sättet att skicka pengar just dit är att gå via så kallade ”hawala-agenter”. För med hawala kan man nå platser som har helt andra finansiella strukturer, eller inget banksystem alls. Konflikts Gilda Hamidi-Nia åkte till ett hawala-kontor i Rinkeby utanför Stockholm för att ta reda på mer. Problemen med att skicka pengar mellan länder och mellan människor har lett till att andra alternativ dykt upp runt om i världen de senaste åren. Hawala är ett exempel, men det finns fler aktörer som vill in på den växande marknaden av migranter som vill undkomma bankernas höga avgifter och krav. Flera företag försöker nu lansera den digitala valutan bitcoin som en lösning. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Argentina, där bitcoin-användarna blir fler och fler. Dagens program börjar på ett Western Union-kontor i Skärholmen, och vi slutar på samma ställe - fast i andra ändan. Ekots Alice Petrén ger en bild från ett kontor på den grekiska ön Kos, dit flyktingar kommit för att ta ut pengar. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om invandring, fertilitet och Europas demografiska kris. Eller, är det verkligen en kris? I så fall för vem? Och hur löser man den? Hör röster från Barcelona, Köpenhamn och Fagersta om åldrande köttberg, uppochnervända pyramider och hur den utmaningen förhåller sig till de migranter som kämpar för att överleva bland Medelhavets vågor. Demografi är ett tungt slagträ som ofta svingas i debatten, vi försöker reda lite i vad man kan säga och inte kan säga, om vår gemensamma framtid, med hjälp av demografi.  Vi pratar om befolkningens sammansättning, om födsel och död, om åldrande, folkvandring och försörjning mellan generationerna. Gäster i studion är Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms universitet och Gunnar Wettergren, historiker och författare till boken ”Kurvans kraft”. Programmet börjar i Spanien. Konflikts Ivar Ekman träffade demografen Antonio Lopez vid Barcelonas autonoma universitet och fick höra om ett land där alla kurvor pekar åt fel håll. De demografiska utmaningarna ser olika ut på olika håll i Europa. I Danmark har fallande födelsetal varit en tydlig trend i årtionden, i dag är fertilitetssiffran ungefär 1,7. Nyligen ändrade RFSU:s motsvarighet, organisationen Sex og samfund, sin sexualundervisning i skolorna från att bara handla om hur man undviker att bli gravid till att berätta hur man bäst blir gravid. Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Anna Landelius åkte till Köpenhamn. En annan faktor som kan påverka ett lands demografiska sammansättning är migration, alltså invandring. Det här är ju ett hett politiskt ämne, där demografifrågor vävs in i frågor om integration, bostadspolitik, ekonomi och inte minst arbetsmarknadspolitik. Det här sista blev tydligt när Arbetsförmedlingen nyligen gav ut en rapport med titeln "Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft", som argumenterade att Sverige behöver många invandrare under åren som kommer för att kompensera för en krympande inrikes född arbetsstyrka. Men demografi är ju inte bara arbete och ekonomi. Det blev tydligt när Konflikts producent Anja Sahlberg åkte till den gamla bruksorten Fagersta i Västmanland, som vänt en nedåtgående befolkningskurva tack vare invandringen. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om tillhörighet, terror och tro i en skakad fransk republik. Tre månader efter attackerna i Paris brottas fransmännen med svåra frågor om religion och identitet. Hör röster från Clichy-sous-Bois tio år efter upploppen, från en högstadieskola i Beauvais om hur utbildning bäst formar goda medborgare, och från Place de la Republique om vem som egentligen är Charlie i dagens Frankrike. Konflikt sänder från Place de la République, den symbolladdade plats där den känsla som dominerade Frankrike efter attentaten i januari  att alla är ”Charlie” där den känslan fick sin kulmen i den enorma manifestation med upp emot två miljoner människor som hölls några dar efter de ”barbariska” attackerna, som president Hollande kallade dem. Fortfarande syns spåren på torget tydligt - det stora Marianne-monumentet är fyllt av budskap, klotter, lappar, som alla, på ett eller annat sätt säger samma sak: Je suis Charlie. Men efter ett par veckor kom ett nytt ord att färga debatten. ”Apartheid” var det ord som premiärminister Manuel Valls använde när han skulle beskriva den spricka som finns i den franska republiken, och som han såg som en av orsakerna att attackerna kunnat ske: "territoriell, social och etnisk" apartheid, som han sa. Och det är i de här territorierna som dagens Konflikt rör sig. Vad är det för en spricka, för en apartheid, som producerar barbari? Och hur gör man bäst något åt den kan man få ALLA att känna sig som Charlie? Den här debatten  har gått het i Frankrike sen attackerna. Inte minst, förstås, i de förorter som Valls syftade på när han pratade om apartheid förorter som Clichy sous Bois. Dagens producent Anja Sahlberg åkte till Clichy för att höra hur man ser på Valls uttalande om apartheid där. Fokus på det som kallas "laïcité", separationen mellan religion och stat, har varit stort i Frankrike sedan attackerna, på grund av deras religiösa förtecken. Den formella separationen mellan kyrka och stat blev lag 1905, men principen går längre tillbaka i tiden än så, till den franska revolutionen år 1789. "Laïcité" betyder att ingen medborgare ska kunna särskiljas på grund av tydliga religiösa symboler, att alla franska medborgare ska vara jämlika, säger statsvetaren Karim Amellal i programmet.  Det mest kända exemplet på den här idén omsatt i den moderna praktiken är nog den så kallade slöjlagen, som infördes 2004, som innebär att tydliga religiösa symboler inte får bäras i offentlig skolmiljö.  Men var ska den här principen präntas in i fransmännen? Jo, i skolan förstås. Och den tanken blev ännu mer aktuell för att inte säga akut efter attackerna i januari. För det var nämligen många elever runtom i Frankrike som vägrade att respektera den tysta minut som hölls för attentatens offer. Det här fick politikerna att kräva att skolan måste ta mer ansvar för att skapa goda, republikanska medborgare.  Konflikt åkte till högstadieskolan Henri Baumont, som ligger i ett eftersatt kvarter i Beauvais några mil utanför Paris. Gäster i programmet är Magnus Falkehed, frilansjournalist som varit baserad i Paris i snart två decennier, och som bland annat skriver för Dagens Nyheter om Frankrike, samt Jenny Andersson, historiker vid det välrenommerade universitetet Sciences Po i Paris, som har skrivit mycket om Europeisk politik, och i synnerhet socialdemokratin utveckling. Programmet gör också ett snabbt nedslag i Vårberg, den Stockholmsförort där Konflikt har sin redaktion, och frågade folk där hur de ser på parallellerna mellan Sverige och Frankrike, mellan Stockholm och Paris. Skulle det som hände i Frankrike, attackerna i januari, kunna hända även i Sverige? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om livet för en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Hör honom själv berätta om livet som aldrig fick börja under hans 8 år i Sverige. Det gör han i en intervju som Konflikt gjorde med honom innan han dog. Hör också om det livsfarliga samarbetet med amerikanerna i Bagdad och hans vänner berättar om livet på den frisörsalong söder om Stockholm där han jobbade. Hela Konflikt ägnas den irakiske man som vi kallar för Abdel.  Det är inte hans riktiga namn. Vi har valt att inte använda det eftersom vi inte kunnat få fullkomlig klarhet i den hotsituation som hans familj och släkt i Irak lever under. I det här programmet får ni höra delar av en intervju som vi på Konflikt gjorde med honom i slutet av februari. Anledningen till det är att dagens producent, Jesper Lindau, träffade honom i samband med arbetet med en dokumentär om förvaret i Märsta där Abdel satt. Vi börjar i Irak. Vad var det för hot som fick Abdel att lämna sitt hemland Irak och söka skydd i Sverige? Konflikts Ivar Ekman söker svaren i det Irak som sommaren 2006 var ett slagfält i ett allt blodigare sekteristiskt inbördeskrig som följde i spåren på den amerikanska invasionen. I Almansour, den del av västra Bagdad där Abdel jobbade, där bor Firas Yassin som berättar att det var en tid när våldet var som värst. Samma bild ger också Firas Hassan som berättar om att alla som arbetade med amerikanerna levde i  extrem fara. Det är viktigt eftersom Abdel sökte skydd eftersom han jobbat med just de amerikanska trupperna. Hur allvarligt det är berättar Kirk Johnson om. Han är chef för The List Project, en organisation som sen 2007 försökt förmå amerikanska myndigheter att ge skydd åt dom tiotusentals irakier som samarbetat med USA på ett eller annat sätt. Migrationsverket vill inte kommentera fallet eftersom Abdel är död och vi inte har en fullmakt från honom. Abdel  kom till Sverige för åtta år sen och en stor del av tiden har han varit i Vårberg, som ligger i Stockholm, någon mil söderut från centrum. Det är där vi på Konflikt har vår redaktion. I början på veckan satt det en bild på Abdel i den lilla kvartersbutikens fönster, där han står bredvid en rallybil. Hör arbetskamraterna på frisörsalongen Hollywood Klipp berätta om Abdel, om varför han tyckte om att klippa korta frisyrer. Hör också vännen George om att han saknar Abdel, som för honom var som en barndomsvän, trots att de möttes i Sverige. Hör också Abdel själv berätta om det limbo han levde i, utan framtid, utan att veta vart hans liv var på väg, och hör honom fråga om vem som har rätt att besluta om han har en framtid eller inte. Abdel dog någonstans mellan en flygplansstol på Arlanda, där personal från kriminalvården och Polisen ”tagit kontroll” över honom, och Karolinska sjukhusets akutmottagning. Han var död när han anlände dit, enligt Karolinska som intervjuas av Markus Alfredsson på P4 Sjuhärad. Abdel hade bestämt sig för att göra motstånd, för att han inte skulle låta sig föras tillbaka till Irak. Konflikt följer honom i fotspåren, från porten på förvaret där han fördes ut, förbi gaten på Arlanda där han började göra motstånd, till Karolinska där han var död. Det är viktigt att påpeka att vi inte, när denna text skrivs, vet hur Abdel dog. En förundersökning pågår hos särskilda åklagarkammaren, och vi vet inte om dödsorsaken ännu ens är fastställd. Kriminalvård och Polis har också avböjt att bli intervjuade i det här programmet. Konflikt avslutas med ett reportage från Anja Sahlberg om att det finns fler asylsökande och papperslösa migranter som dött under oklara förhållanden under den tid dom levt i limbo innanför Europas gränser. Hör Frances Webber, brittisk advokat, som med Institute of Race Relations, kartlagt 160 människors död. Den gemsamma för dem är paradoxalt nog viljan att leva, säger Frances Webber. Den P1 Dokumentär om livet på flyktingförvaret i Märsta som Jesper Lindau gjorde sändes den 1 Mars och här nedanför finns en länk så att ni kan lyssna. Den heter Slutstation Märsta.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om diplomatisk kris och nobbade genderutbildningar när den feministiska utrikespolitiken ställts inför sitt första riktiga test. Vad får det egentligen kosta att prioritera kvinnors rättigheter? Och vilka dörrar öppnas och stängs när Sverige satsar på jämställdhet som militärexport? Hör röster från Kungsängen, Jeddah och Washington om hur väl feminism fungerar som vapen. Veckans Konflikt handlar om hur det gått för den svenska feministiska utrikespolitiken, hur väl den klarat sig under den diplomatiska krisen med Saudiarabien och vi ställer också frågan om vad som händer med bilden av Sverige när feminism och genderfrågor sätts så högt på vår internationella agenda. Vi börjar med att ställa frågan till en av de kvinnor som är den nuvarande saudiska regimens mest kända kritiker. Madawi Al-Rasheed, som kommer från en ledande saudisk familj och som nu är gästprofessor vid London School of Economics. Hon tycker att det är modigt av Sverige att så öppet kritisera Saudiarabien och dra världens uppmärksamhet till kvinnors situation och brotten mot de mänskliga rättigheterna i landet. Anja Sahlberg intervjuade. Genderfrågor har fått en allt större roll även inom säkerhetspolitiken. Maysam Behravesh är doktorand i statsvetenskap i Lund, med fokus på utrikes- och säkerhetspolitik och skrev nyligen en artikel - som fått stor spridning på nätet - där han argumenterar för att även stater kan beskrivas efter könstillhörighet. Saudiarabien är inte bara en patriarkal stat, utan är till och med så genomsyrad av maskulinitet att man har svårt att ta kritik formulerad av en kvinna från en feminin socialdemokratisk stat som Sverige. Margareta Svensson intervjuade. Vid Livgardet utanför Stockholm finns världens främsta genderutbildning för militärer och hit kommer personal från Nato, FN-styrkor och andra internationella fredsstyrkor för att utbilda sig i vikten av ett genderperspektiv vid militära insatser. Konflikts Anja Sahlberg gav sig dit för att höra vad det är man får lära sig. Efter vårt förra program om feministisk säkerhetspolitik så var det flera som hörde av sig , en av dem var Johan Kylander och hans kritik då var inte nådig. "Världsrekord i naivitet" var ett av omdömena. I veckans program hör ni honom utveckla sina resonemang. Studiogäster är Robert Egnell, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan men just nu forskare vid Georgetown university i Washington med inriktning på kvinnor, fred och säkerhet och Johan Westerholm, socialdemokratisk debattör med bloggen Ledarsidorna.se och med ett förflutet som militär. Om ni har synpunkter på veckans program eller i övrigt vill tipsa om något vi borde ta upp, hör av er till konflikt@sverigesradio.se. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  

Om kriströtta grekiska väljare och spanjorer som vill vända de etablerade partierna ryggen. Den ekonomiska krisen fortsätter att pressa euroländerna, men vad är egentligen mest oroande för EU-projektet - budgetunderskott eller demokratiunderskott? Hör röster från Aten, Madrid och Vårberg om hur mycket kris demokratin egentligen tål. Konflikts program om Kris och Demokrati börjar i Grekland - det land som gett världen ord som Demokrati, Politik och Ekonomi, men också Kris, Oligarki och Hierarki. Hur gick det till när Grekland hamnade under övriga Europas förmyndarskap och vad har det gjort med det grekiska samhället och tilltron till demokratin? Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén rapporterar från Aten. Med i programmet för att kommentera tillståndet för demokratin i Europa är Carl Schlyter (MP), som suttit många år i Europaparlamentet och numera är ordförande i riksdagens EU-nämnd, och den folkpartistiska europaparlamentarikern Cecilia Wikström. Reporter Sally Henriksson ställde sig frågan hur den ekonomiska krisen påverkat det spanska samhället och folks syn på demokrati. Ord som korruption, tjuvar och förändring var ständigt återkommande i samtal med Madridbor, samtidigt har det populistiska vänsterpartiet Podemos vind i seglen. Demokratin är i kris. Det konstaterades i en rapport av forskningscentret Economist Intelligence Unit, som är knutet till tidningen Economist. Rapporten beskriver hur allt fler europeiska väljare vänder sig bort från de traditionella etablerade partierna, till förmån för proteströrelser och snabbt växande populistpartier, som är svåra att placera på den traditionella politiska skalan. EIU talar i rapporten om en kris för demokratin - men finns det egentligen någon motsättning mellan populism och demokrati? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Joan Hoey på EIU. Hur har den ekonomiska krisen påverkat Sveriges inflytande inom EU. Konflikts Kajsa Boglind ställde frågan till statsvetaren Göran Von Sydow, som är knuten till forskningsinstitutet Sieps och varit med och skrivit rapporten "EU efter krisen". Det är inte bara på olika håll i Europa som människor känner sig exkluderade, även här i Sverige upplever många att politikerna lever i en egen liten bubbla, långt från deras vardag. Anja Sahlberg träffade Sarika Sheerazi, Adonay Kidane och Nadine Jazzar, som inom projektet "127 Röster räknas" för de politiska samtal på stan och argumenterar för vikten av att rösta. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om de hundratals drunknade i vad som kallas migranternas massgrav på tröskeln till Europa. När strålkastarna slocknat - vad händer med de hundratals miljoner människor på drift runt världen? Vad betyder nya policydokument för rättslösa, jagade och ovälkomna migranter? Röster om politikens möjligheter och politisk (o)vilja - från toppmöten i New York till EU:s hjärta i Bryssel. Ett fartyg med runt 200 migranter ombord förliste på fredagen i Medelhavet mellan Tunisien och Sicilien, minst 27 människor omkom. Olyckan inträffade bara en dryg vecka efter att mer än 300 människor drunknade när en flyktingbåt gick under utanför den italienska ön Lampedusa. Men vad händer med alla dem som ger sig av i dag, i morgon, i övermorgon?  Om resorna, som börjar långt innan migranterna når fram till båten som för dem i döden vet vi ingenting. Var kom de ifrån och vilka lämnar de efter sig? Vad var det de fruktade och vad var det de drömde om? Vilka blir reaktionerna nu? Kommer vi att få se den gångna veckans indignation i repris? Eller har de officiella rösterna redan blivit avtrubbade? Kanske fångar Emigrantvisan något av den obeskrivliga sorgen över förlorade liv och sönderslaget hopp, av skräcken och utsattheten när att riskera livet är den enda möjligheten att överleva. I det mer än hundrafemtioåriga skillingtrycket skildrades de svenska utvandrarnas fasor till havs: "Vi packades tillsammans uti ett osunt kvav, det var för oss att skåda liksom en öppen grav." "Nu blir en ömklig hunger, med sorg och gråt och gny, en jämmer som sig tränger till himlens höga sky. Och döden gruvligt härjar bland mänskorna ombord, man ser de döda kastas i havets vilda flod." Det har varit en vecka präglad av indignation och skam över de hundratals människor som har fått sätta livet till i sin desperata jakt efter bättre levnadsvillkor. En av veckans upprörda röster tillhörde Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, som Konflikts programledare Daniela Marquardt träffade för en kort intervju i hennes hemstad Göteborg. I EU:s hjärta Bryssel tror varken stadens papperslösa eller experter på något politiskt uppvaknande efter veckans tragedier i Medelhavet. Konflikts producent Anja Sahlberg åkte dit och träffade både papperslösa arbetare och Elizabeth Collet på Migration Policy Institute, MPI, och Michele LeVoy på paraplyorganisationen Picum. Konflikt bjöd in ambassadör Eva Åkerman Börje, som håller i det svenska ordförandeskapet för Global Forum on Migration and Development, och Andrea Spehar, statsvetare med fokus på migration vid Göteborgs universitet, för att prata om migration utifrån ett globalt och europeiskt perspektiv. Den brittiske ekonomiprofessorn Paul Collier, främst känd för boken The Bottom Billion, har nyligen kommit ut med en ny bok om just migration, med titeln Exodus. Syftet är att bidra med en politiskt neutral analys av ett tema som präglas av passion och polarisering, sa han när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom. Producent: Anja Sahlberg Programledare: Daniela Marquardt

Om konspirationsteorier, James Bond-fantasier och kapprustning i kriget som flyttat in i din ficka. Går det att skydda sig när underrättelsetjänster och storföretag vill komma åt informationen i våra datorer och telefoner? Och vem styr egentligen utvecklingen om politikerna inte har någon koll? Hör röster från Rio, Washington och Vegagatan om kampen om kontroll över nätet. Edward Snowden har genom sina avslöjanden om amerikanska topphemliga övervakningsprojekt ruskat om både synen på USA och på den teknik som i dag gör det möjligt att avlyssna och spana på i princip allt vi gör på nätet. Men vem är det egentligen som styr den här tekniska utvecklingen? Vem bestämmer reglerna i det cyberkrig som i dag brutit ut mellan både länder och företag i jakten på varandras hemligheter? Vad finns det för tekniska och politiska möjligheter för den som vill kämpa emot? Konflikt börjar i ett av de länder som reagerat allra starkast på avslöjandena om amerikansk övervakning, nämligen Brasilien. Reporter i Rio de Janeiro var Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Gäster i dagens program är Christoffer Kullenberg, nätaktivist och forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, med oss från en studio i Göteborg och Johan Sigholm, officer och doktorand i militärteknik vid Försvarshögskolan i Stockholm, där han undervisar bland annat i informationssäkerhet. Konflikt beger sig också till USA och landets stora IT-industri. Edward Snowden avslöjade ju i somras hur Google, Facebook och flera andra stora amerikanska företag samarbetet med NSA och försett den amerikanska säkerhetstjänsten med uppgifter om privatpersoner. Ändå verkar avslöjandena inte ha påverkat intresset för att använda Facebook, Gmail och de andra tjänsterna som företagen erbjuder. Däremot kommer rapporter om hur företag som specialiserat sig på IT-säkerhet växer i rekordfart. Konflikts producent Katarina von Arndt ringde upp Sasha Meinrath på tankesmedjan New America Foundation i Washington och en av de som ofta hamnar högt på listor över USA:s mest inflytelserika i IT-branchen. Han välkomnar det ökade säkerhetstänkandet. "Det jag fruktar mest är att inget kommer att förändras efter mina avslöjanden", sa visselblåsaren Edward Snowden i en intervju efter att hans avslöjanden blivit offentliga. Men vem kan förändra? Är det våra politiker eller finns kunskapen att påverka i mer anonyma miljöer, långt från partipolitiken? Konflikts reporter Anja Sahlberg började med att söka svaret i en trång lokal på Vegagatan i Göteborg. Tidigare Konflikt om ämnet: Programledare: Kajsa Boglind Producent: Katarina Von Arndt

Kosmo tar i sitt sista program farväl genom att ta en tur genom tankar och platser från de två år som programmet har funnits och återvänder till begrepp som kosmopolit och antisemitism, möter dandys i Kongo-Kinshasa och romer i Paris. Det handlar om nationalism i Norge efter Utöya och så återutsänds Claes Andreassons reportage om medborgare och papperslösa vid gränsen mellan Arizona och Mexiko. Kosmo går tillbaka till sitt första program som hade temat kosmopolit och hör vad kosmopoliten, författaren och islamlkännaren Sigrid Kahle har att säga om vad som gör en äkta kosmopolitit. Ett av Kosmo många uppskattade program handlade om dandyn och ett av reportagen var gjort av frilansjournalisterna Peter Bjurbo och Marcus Hansson som hade varit i Demokratiska Republikens Kongos huvudstad Kinshasa och mött stadens dandys som där kallas Le Sapeurs. Kosmos Fredrik Wadström berättar om hur det var när han nyligen besökte Moskva och där på en källarteater ser sitt Kosmoreportage, från händelserna i Minsk december 2010, bli teater. Då hade han mött Olga Neklajeva, hustrun till poeten och presidentkandidaten Vladimir Nekljajev, som berättade om hur hennes man misshandlas svårt och senare sattes i häkte av KGB. Kosmo har i många program skildrat den politiska utvecklingen i Europa. Det har handlat om den ekonomiska krisen, de folkliga upproren och också om den växande främlingsfientligheten. När den lilla, men världsberömda, cirkusen Cirque Romanes kom tillbaka till Frankrike efter att representerat landet på världsutställningen i Shanghai, så visade det sig att flera av cirkusens rumänska musiker hade fått sina arbetstillstånd indragna. Samma sommar hade romernas situation i Europa diskuterats flitigt, inte minst efter att Frankrikes president Sarkozy hade låtit riva romska läger och beordrat massutvisningar. Anja Sahlberg var i Paris och mötte cirkusen. Gunnar Bolin åkte till Warszawa för att möte representer för det nya judiska muséet som är under byggnad. Ett museum som ska belysa Polens judiska historia. Där undrade historiken Barbara Kirchenblatt Gimblett varför han var så fixerad vid anitsemitismen. Och så var Kosmos Anneli Dufva och Karsten Thurfjell i Oslo efter Utöya och borrade ner sig frågan om den norska nationalismens natur. Den arabiska våren fällde diktator efter diktator. Kosmo hade reportage från de nordafrikanska länderna, men också från ett Damaskus innan landet befann sig i dagens tillstånd. Kosmo var också i Beirut och träffade där bland andra författaren och mångsysslaren Xena el Khalil. Och så fick Kosmos Cecilia Blomberg en intervju med den prisbelönta författaren Atiq Rahimi som är född i Afghanistan men som numera är bosatt i Frankrike. Sist vill hedra minnet av en stor radioman: Claes Andreasson. Vi återutsänder ett av de reportage som han gjorde för Kosmo. Här besöker han aktivister och teatermänniskor som alla har en relation till gränsen mellan Arizona och Mexiko, som varje dag skördar två människoliv. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Det har gått femtio år sedan Olof Palmes första resa till Algeriet, samma år som landet blev fritt från den franska kolonialmakten. Han nöjde sig inte med att träffa politiker under en färgsprakande självständighetsfest i huvudstaden. Han åkte vidare till regionen Kabylien för att prata med FLN-män som stridit mot fransmännen och med egna ögon se krigets förödelse i raserade byar. Det blev en resa som gjorde starkt avtryck på den blivande statsministern, men också på de personer han träffade. Än idag lever Olof Palmes namn kvar i Algeriet, inte bara på gatskyltar, utan också i människors minne. Den forne FLN-soldaten Salah Mékacher minns mötet med Olof Palme 1962 i detalj. - Vi spenderade bara några timmar tillsammans, men de timmarna satte djupa spår. Under de fem år som jag deltog i frihetskriget hade jag inte träffat en enda europé, förutom krigsfångarna då. Att en europé kom och stod vid min sida, det var verkligen stort! Ett program av Anja Sahlberg.

Idag gästas Thomas Nordegren av matlagningskonstnärer som uppträder på scen med sin ätbara föreställning "Cooking Catastrophies". Hör konstnären Eva Meyer-Keller och kocken Filip Zubaczek. Senaste ryktet om vem som vill ge Khaddafi en fristat är tuaregerna, en afrikans etnisk grupp som inte har något eget land. Varför är dom vänligt inställda och hur har dom tänkt sig att det skulle gå till? Anja Sahlberg, Ekot, har träffat tuaregerna i Mali . Borde det finnas en plats dit avsatta diktatorer alltid är välkomna? Hör folkrättsexpert Ove Bring. Hör också om en domstol I Frankrike som dömt en man till att betala 90.000 kronor för att inte ha haft sex med sin hustru. Vad säger det om fransk syn på äktenskapet? Ulrika Seguin är familjerättsadvokat i Paris. Bisittare: Natalia Kazmierska

Veckans Kosmo kretsar kring Nordafrika och dess komplicerade relation till den forne kolonialmakten Frankrike. Kosmo börjar i Paris där Anja Sahlberg har mött exiltunisier och författaren Sadri Khiari i ett samtal om landets framtid och det historiska bandet till Frankrike, och om vilka paralleller man dra till grannlandet Algeriet. Hélène Cixous är en av 1900-talets mest inflytelserika feminister och filosofer. Hon har dessutom skrivit både pjäser och romaner. Hélène Cixous är judinna, född i Algeriet av en fransk pappa och tysk mamma. Hennes uppväxt var präglad av våld.  Före befrielsekriget hade Algeriet cirka tio miljoner invånare av dessa hade de nio miljoner arabarena inga rättigheter. Det skapade ett samhälle fyllt av rasism och hat. Hennes tidiga uppväxt har starkt präglat hela hennes livssyn och akademiska gärning. Tove Leffler träffade denna feministikon i hennes lägenhet i Paris där hon tog emot iklädd kaftan och fez. Konstnären Zineb Sedira är född i Franrike av algeriska föräldrar. Fram till 2003 tog hon sin utgångspunkt i den egna familjehistorien och hennes föräldrars minnesbilder från självständighetskriget i Algeriet. Hon har i sin konst fortsatt att undersöka vad det innebär att befinna sig mellan kontinenter, språk, minnen av dåtid och drömmar om framtid. Hennes konst har också provocerat när hon undersökt Frankrikes förflutna i Algeriet -  så till den grad att chefen för Picassomuseet utanför Antibes stängde hennes utställning. I höstas visades en stor separat utställning av hennes verk på Bildmuseet i Umeå. Kerstin Berggren träffade konstnären i samband med Sverigebesöket. Kosmo har också intervjuat Jan Stolpe som nyöversatt Albert Camus Främlingen. På senare år har en ny läsning av Främlingen lyfts fram som visar på det koloniala förtryck som romanen gestaltar. Camus som själv var född i Algeriet tvingades 1940 lämna landet efter att ha skrivit en artikelserie om den arabiska befolkningens eländiga levnadsvillkor där han skarpt kritiserar tillståndet i det franska departementet. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Få fördomar kan så oförblommerat ventileras som de mot romer. Sedan Frankrikes president Nicolas Sarkozys utspel i somras har frågan om situationen för Europas romer hamnat i fokus. Diskussioner om integrering, rasism och migrationspolitik har kommit upp på dagordningen. Frågan är om det denna gång kommer att innebära någon förändring? I somras åkte den romska cirkusen Cirque Romanés till världsutställningen i Shanghai för representera Frankrike. När de kom tillbaka, efter Nicolas Sarkozys utspel mot romerna, var det som att de inte längre var önskvärda, berättar cirkusdirektören Alexandre Romanés. Flera av musikerna i orkestern är från Rumänien. Först fick de arbetstillstånd, men de drogs tillbaka efter presidentens aktion mot landets romer. Anja Sahlberg har besökt cirkusen i Paris. 2007 presenterades den första romska paviljongen på biennalen i Venedig. Paviljongen sponsrades av Open Socity i Budapest och gick under namnet Paradise Lost.  Flera av konstnärerna kom från Ungern, ett av de centraleuropeiska länder där det bor flest romer. En av konstnärerna som deltog i den romska paviljongen på Venedigbiennalen var Norbert Sirmai. Hans bidrag var en video med titeln Fradi is better, som visar hur det populära ungerska fotbollslandslaget fungerar som megafon för extremhögern och hur supporterklubbarna skanderar antisemitiska och antiziganistika slagord under matcherna. Yvonne Ihmels har varit i Ungern och mött romska konstnärer och konstvetare som berättar om hur landets högerpopulistiska vindar förvärrat situationen för landets romer. Nu står Katitzi på scen på Folkteatern i Göteborg. 1979 blev hon TV-serie och böckerna som de bygger på, den femton böcker långa serien om Katitzi skrev Katarina Taikon från sent 60-tal till tidigt 80-tal. Maria Edström har läst om böckerna Emir Kusturicas populära filmer Zigenarnas tid och Svart katt, vit katt har haft stor betydelse för hur bilden av romskt liv framställts. Veli Brijani berättar varför romerna själva kände sig kränkta av Kusturicas filmer. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Yttrandefriheten tillhör en av de absoluta grundstenarna i en demokrati. Men yttrandefrihet kränks och ifrågasätts ständigt. Tiotusentals journalister, författare och poeter sitter fängslade runt omkring i världen på grund att de har utnyttjat sin rätt att uttrycka sina åsikter. I Sydafrika har den ANC-ledda regeringen lagt fram ett lagförslag som skulle innebära inskränkningar i yttrandefriheten. Förslaget har lett till stora protester från landets ledande journalister och författare med namn som Nadime Gordimer och André Brink i spetsen. Svreiges radios Afrikakorrespondent Maria Sjöqvist rapporterar. Den ryska journalisten Anna Politkovskajas mördades i sin trappuppgång i Moskva den 7 oktober 2006 för att tystas. Hon blev känd över världen för sina kritiska reportage om bland annat kriget i Tjetjenien. Nu har den danska författaren Hanne Vibeke Holst skrivit en pjäs inspirerad av Politkovskajas liv. Moskva den 7 oktober heter den och har premiär i veckan på Stockholms stadsteater. Sveriges Radios Moskvakorrespodent Fredrik Wadström har återvänt till sina möten med Anna Politkovskaja. Den algeriskfödda sångerskan Souad Massi tvingades i exil för att kunna uttrycka sina åsikter. Anja Sahlberg har mött henne i hennes nya hemland Frankrike i ett samtal om islamism och kvinnokamp. Nairi Nahapétian har även hon valt Frankrike för sin exil. Hon flydde Iran efter revolutionen och har under många år bevakat Iran för franska tidningar. Nu har hon skrivit boken ”Vem mördade Ayatolla Kanuni”. En deckare om det politiska maktspelet i Iran där politiker nämns med sina riktiga namn. Boken har inneburit att hon inte kan återvända till Iran så länge den islamistiska regimen har makten. Karin Arbsjö har mött henne under hennes Sverigebesök. För Kosmos räkning rapporterar Lars Hermansson dessutom från den internationella författarkonferensen i yttrandefrihetens namn, WALTIC, som just nu pågår i Istanbul. Och så blir det även en rapport om journalist- och författaruppropet i Sydafrika mot regeringens planer att begränsa yttrandefriheten. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl