Podcast appearances and mentions of karl johans

Fluent Fiction - Norwegian: A Gift of Values: Lars' Quest for Meaningful Easter Presents Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2025-04-14-22-34-02-no Story Transcript:No: På Karl Johans gate, midt i Oslo, var våren i full blomst.En: On Karl Johans gate, in the heart of Oslo, spring was in full bloom.No: Gatene var fylt med folk, parader av fargerike påskepyntede butikker, og lyden av glade samtaler.En: The streets were filled with people, parades of colorfully Easter-decorated stores, and the sound of joyful conversations.No: Lars, en ivrig student med stor kjærlighet for naturvern, gikk med raske skritt.En: Lars, an eager student with a great love for environmental conservation, walked briskly.No: Han lette etter gaver til familiens påskesamling og ville at disse skulle minne dem om naturens betydning.En: He was searching for gifts for the family's Easter gathering and wanted them to remind them of the importance of nature.No: Mens solen skinte varmt, stoppet Lars først ved et par kjeder som hadde salg.En: As the sun shone warmly, Lars first stopped by a few chain stores having sales.No: Men, han ble fort skuffet av det generiske utvalget.En: But, he was quickly disappointed by the generic selection.No: Billige plastleker og pyntet fjallfjas.En: Cheap plastic toys and gaudy decorations.No: Selv med et begrenset budsjett, visste han at han måtte finne noe som reflekterte hans verdier.En: Even with a limited budget, he knew he had to find something that reflected his values.No: Determinert, svingte han inn i en liten, lokal butikk kjent for miljøvennlige produkter.En: Determined, he turned into a small, local shop known for environmentally friendly products.No: Butikken var en oase av vakre håndlagde gjenstander.En: The store was an oasis of beautiful handmade items.No: Treduften fylte luften, og Lars' øyne gled over hyllene.En: The scent of wood filled the air, and Lars' eyes drifted over the shelves.No: Små sukkulentplanter i gjenbrukskrukker fanget hans blikk først.En: Small succulent plants in recycled pots caught his attention first.No: Han plukket opp en med et forsiktig smil.En: He picked one up with a gentle smile.No: Deretter så han den - en nydelig håndskåret trefugl, perfekt i sin enkelhet og utstrålte Norges naturlige skjønnhet.En: Then he saw it—a beautiful hand-carved wooden bird, perfect in its simplicity and radiating Norway's natural beauty.No: Lars visste at fuglen ville være perfekt som gave, men et blikk på prislappen sugde håpet ut av ham.En: Lars knew the bird would be perfect as a gift, but a glance at the price tag drained his hope.No: Det var litt for dyrt.En: It was a bit too expensive.No: Han vurderte kjapt valgene sine.En: He quickly considered his options.No: Skulle han velge noe mindre betydningsfullt i stedet, eller kanskje prøve å forhandle?En: Should he choose something less meaningful instead, or perhaps try to negotiate?No: Han nærmet seg kassa og smilte vennlig til butikkens eier, en eldre mann med snille øyne.En: He approached the register and smiled kindly at the shop's owner, an older man with kind eyes.No: "Hei, jeg elsker virkelig denne trefiguren, men jeg har dessverre ikke råd," sa Lars ærlig.En: "Hi, I really love this wooden figure, but I unfortunately can't afford it," said Lars honestly.No: "Er det noen sjanse for å få en liten rabatt?En: "Is there any chance for a small discount?"No: "Mannen så opp fra avisen sin og smilte tilbake.En: The man looked up from his newspaper and smiled back.No: "Jeg kan se at du setter pris på håndverket," sa han rolig.En: "I can see that you appreciate the craftsmanship," he said calmly.No: "Hvor mye har du i tankene?En: "How much do you have in mind?"No: "Etter en kort forhandling, ble de enige om en rettferdig pris.En: After a short negotiation, they agreed on a fair price.No: Lars takket mannens generøsitet og kjøpte fuglen.En: Lars thanked the man's generosity and bought the bird.No: Han følte lettelse og glede over å ha funnet en gave som representerte det han mente var viktig.En: He felt relief and joy at having found a gift that represented what he believed was important.No: På vei tilbake gjennom den travle gaten, så han Erik og Marta.En: On his way back through the busy street, he saw Erik and Marta.No: De vinket ham over, spente på å høre om fangsten.En: They waved him over, eager to hear about his find.No: Da han viste dem fuglen, nikket de tilfreds, og Marta sa: "Det der, Lars, er absolutt en gave som gir mer mening enn noen salgsvarer.En: When he showed them the bird, they nodded in approval, and Marta said, "That, Lars, is definitely a gift that makes more sense than any sales items."No: "I det øyeblikket forstod Lars at prinsipper noen ganger krever litt mer innsats.En: In that moment, Lars understood that principles sometimes require a bit more effort.No: Men følelsen av tilfredshet overveier alt.En: But the feeling of satisfaction outweighs everything.No: Med fuglen i vesken og et smil om munnen, fortsatte de nedover Karl Johans gate.En: With the bird in his bag and a smile on his face, they continued down Karl Johans gate.No: Våren hadde aldri sett vakrere ut.En: Spring had never looked more beautiful. Vocabulary Words:bloom: blomstparades: paradereager: ivrigbriskly: raskeenvironmental: miljøvennligeconservation: naturverngeneric: generiskgaudy: fjallfjasdetermined: determinedoasis: oasesucculent: sukkulentrecycled: gjenbrukskrukkersimplicity: enkelhetradiating: utstråltenegotiate: forhandlecraftsmanship: håndverketgenerosity: generøsitetapproval: tilfredsprinciples: prinsippersatisfaction: tilfredsheteffort: innsatslimited: begrensetreflection: reflektertehandmade: håndlagdehide: skjulesolidarity: solidaritetcherish: verdsattdelicacy: delikatessevibrant: vibrantgathering: samling

Fluent Fiction - Norwegian: Pitching Hope: Sverre's Journey to Winning Investors Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/no/episode/2024-11-26-23-34-02-no Story Transcript:No: Oslo var kledd i høstens farger, de klare løvene lagde et teppe langs Karl Johans gate.En: Oslo was dressed in the colors of autumn, the clear leaves creating a carpet along Karl Johans gate.No: Inne i en moderne bygning, kjent som Startup-inkubatoren, var luften mettet med nervøs energi.En: Inside a modern building, known as the Startup-inkubatoren, the air was thick with nervous energy.No: Rommet var fullt av nyskapere og gründere, klare til å overbevise investorer om at deres idé var den beste.En: The room was full of innovators and entrepreneurs, ready to convince investors that their idea was the best.No: Sverre var en av dem.En: Sverre was one of them.No: Han satt på kanten av stolen, forsøkte å holde hendene rolig.En: He sat on the edge of his chair, trying to keep his hands still.No: Ved siden av ham satt Liv, hans utrettelige støttespiller og venn.En: Beside him sat Liv, his tireless supporter and friend.No: Liv kunne se hvordan usikkerheten svømte i øynene hans.En: Liv could see how uncertainty swam in his eyes.No: "Dette klarer du, Sverre," sa hun stille, med et beroligende smil.En: "You can do this, Sverre," she said quietly, with a reassuring smile.No: Sverre nikket, men inne i hodet var han fylt av tvil.En: Sverre nodded, but inside his head was filled with doubt.No: Astrid, den erfarne investoren, satt lengre fremme.En: Astrid, the experienced investor, sat further ahead.No: Hun hadde sett mange pitches før.En: She had seen many pitches before.No: Ofte de samme ordene, de samme løftene.En: Often the same words, the same promises.No: Men det var noe ved Sverre som fanget hennes oppmerksomhet.En: But there was something about Sverre that caught her attention.No: En nesten barnslig glød hun ikke så hos alle.En: An almost childlike enthusiasm she didn't see in everyone.No: Konkurransen var hard.En: The competition was tough.No: Andre gründere presenterte teknologiske vidundere og bærekraftige løsninger.En: Other entrepreneurs presented technological wonders and sustainable solutions.No: Sverre visste at hans idé var god, men han manglet troen på at han kunne selge den godt.En: Sverre knew his idea was good, but he lacked the confidence to sell it well.No: Da det var hans tur, steg han opp på podiet.En: When it was his turn, he stepped up to the podium.No: PowerPoint-bildene bak ham skinte klart, med detaljerte grafer og bilder.En: The PowerPoint slides behind him shone brightly, with detailed graphs and pictures.No: Han begynte å snakke, stemmen litt vaklende.En: He began to speak, his voice slightly wavering.No: Men så, midt i presentasjonen, stoppet Sverre opp.En: But then, in the middle of the presentation, Sverre paused.No: Et øyeblikks stillhet fylte rommet.En: A moment of silence filled the room.No: Liv så bekymret på ham, men Sverre hadde funnet noe i seg selv.En: Liv looked at him worriedly, but Sverre had found something within himself.No: "Dette er ikke bare en idé for meg," begynte han, med en ny styrke i stemmen.En: "This is not just an idea for me," he began, with a new strength in his voice.No: "Dette handler om fremtidens muligheter.En: "This is about the opportunities of the future.No: En mulighet som betyr noe, fordi..." Han la til side de tekniske detaljene og delte en personlig anekdote fra da hans far slet med en lignende utfordring.En: An opportunity that matters, because..." He set aside the technical details and shared a personal anecdote from when his father struggled with a similar challenge.No: Disse ordene, ekte og uventede, traff noe i de tilstedeværende.En: These words, genuine and unexpected, struck a chord with those present.No: Astrid lente seg litt fremover.En: Astrid leaned a little forward.No: Hun hørte behovet og engasjementet bak Sverres ord.En: She heard the need and engagement behind Sverre's words.No: Det var ikke bare en pitch lenger; det var en innsiktsfull samtale om menneskelige behov.En: It was no longer just a pitch; it was an insightful conversation about human needs.No: Fram til det siste ordet, holdt Sverre publikums oppmerksomhet.En: Up until the last word, Sverre held the audience's attention.No: Da han takket for seg, var det en usikker stillhet, før applausen sprak til liv.En: When he thanked them, there was an uncertain silence before applause burst to life.No: Liv pustet lettet ut, og Sverre kastet henne et skjevt, men takknemlig smil.En: Liv breathed a sigh of relief, and Sverre cast her a crooked but grateful smile.No: Etter pitchene, mens investorer evaluerte sine valg, ble Sverre kalt til side av Astrid.En: After the pitches, while investors evaluated their choices, Sverre was called aside by Astrid.No: "Jeg ser potensialet ditt," sa hun.En: "I see your potential," she said.No: "La oss jobbe sammen." Med de ordene ble en ny reise startet.En: "Let's work together." With those words, a new journey began.No: Sverre gikk ut av inkubatoren denne dagen, med en ny trygghet og tro på seg selv.En: Sverre left the incubator that day with a new confidence and belief in himself.No: Han hadde forstått kraften i ærlighet, og at det noen ganger lønnet seg å ta en sjanse.En: He had understood the power of honesty, and that sometimes it paid off to take a chance.No: Liv la armen over skulderen hans mens de gikk mot høstens Oslo, begge fulle av håp for hva fremtiden ville bringe.En: Liv placed an arm around his shoulder as they walked towards autumn's Oslo, both full of hope for what the future would bring. Vocabulary Words:autumn: høstcarpet: teppeincubator: inkubatornervous: nervøsinnovators: nyskapereentrepreneurs: gründereconvince: overbevisetireless: utretteligsupporter: støttespilleruncertainty: usikkerhetreassuring: beroligendeexperienced: erfarenattention: oppmerksomhetchildlike: barnsligenthusiasm: glødcompetition: konkurransetechnological: teknologiskewonders: vidunderesustainable: bærekraftigeconfidence: trowavering: vaklendeanecdote: anekdotestruggled: sletgenuine: ekteunexpected: uventedeengagement: engasjementinsightful: innsiktsfullapplause: applauspotential: potensialhonesty: ærlighet

En samtale med Elisabeth Seip om en av våre viktigste arkitekter, Christian Heinrich Grosch. Elisabeth Seip er professor emerita og underviser i arkitekturhistorie og arkitekturvern. Seip er sivilarkitekt, utdannet ved Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo og dr.ing. fra samme sted. Hun har praksis som arkitekt, blant annet fra arkitektene Kjell Lund og Nils Slaatto, men gikk etter en tid over til å arbeide med arkitekturhistorie og kulturminnevern. Hun deltok i arbeidet med etableringen av Norsk Arkitekturmuseum og ble museets første direktør. Arkitekturmuseet inngår nå i Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design. Hun har vært generalsekretær for ICAM, The International Confederation of Architectural Museums, hvor hun også var «founding member». Deretter fulgte oppgaven som museumssjef ved Halden historiske Samlinger, før hun ble forskningssjef ved Norsk institutt for kulturminneforskning, NIKU. Hun har også vært generalsekretær for Fortidsminneforeningen. Arkitektfagets egen historie var utgangspunkt for doktorgradsarbeidet og emnet er senere fulgt opp i andre sammenhenger. For tiden er hun en av to ansvarlige redaktører for bokverket Norsk arkitektur og skriver bindet for perioden 1750 til 1850. (Kilde: AHO.no) Christian H. Grosch var en norsk arkitekt som er blitt stående som den ledende norske arkitekten på første halvdel av 1800-tallet. Han satte preg på den unge hovedstaden Christiania med de nye offentlige bygningene: Empirekvartalet, Oslo børs, Norges Bank, Observatoriet, Christiania Theater og bygningene til Universitetet i Oslo på Karl Johans gate. Alle disse bygningene ble oppført i empire/klassisisme-stil. De senere byggene hans, som Basarhallene og Brannvakten ved Oslo domkirke, er tidlige eksempler på historismen. (kilde: SNL.no) Du kan lese mer om Grosch og kjøpe boka til Elisabeth her . Følg Byggekunst på instagram og send oss gjerne en e-post på podkast@lpo.no   OSLO URBAN WEEK arrangeres i Oslo 24-26 september. Billetter kan du få her .  Les mer og book plass til Den importerte byen her .    Vi høres! 

Fluent Fiction - Norwegian: Karl Johans Gate: Where a Nervous Boy Found His Voice Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/karl-johans-gate-where-a-nervous-boy-found-his-voice Story Transcript:Nb: Oskar stod bak i klasserommet.En: Oskar stood at the back of the classroom.Nb: Han var nervøs.En: He was nervous.Nb: Hendene hans svettet.En: His hands were sweating.Nb: Han skulle holde en presentasjon om et spesielt sted.En: He was about to give a presentation about a special place.Nb: Han valgte Karl Johans Gate i Oslo.En: He chose Karl Johans Gate in Oslo.Nb: Det var sommer, og solen skinte sterkt.En: It was summer, and the sun was shining brightly.Nb: Klassen satt stille og ventet.En: The class sat quietly, waiting.Nb: Læreren smilte oppmuntrende til Oskar.En: The teacher smiled encouragingly at Oskar.Nb: Han gikk sakte fram til tavlen.En: He slowly walked up to the blackboard.Nb: Han haddet med seg et bilde.En: He had brought a picture with him.Nb: Bildet var av Karl Johans Gate.En: The picture was of Karl Johans Gate.Nb: Det var hans favorittsted å skrive historier.En: It was his favorite place to write stories.Nb: Karl Johans Gate var livlig.En: Karl Johans Gate was lively.Nb: Turister gikk rundt og så på butikkene.En: Tourists wandered around looking at the shops.Nb: Gatekunstnere spilte musikk.En: Street performers played music.Nb: Kaféene hadde folk som satt ute og nøt solen.En: Cafés had people sitting outside enjoying the sun.Nb: Men for Oskar, var dette stedet rolig og beroligende.En: But for Oskar, this place was calm and soothing.Nb: Oskar startet presentasjonen.En: Oskar began his presentation.Nb: “Mitt sted er Karl Johans Gate i Oslo,” sa han.En: "My place is Karl Johans Gate in Oslo," he said.Nb: Stemmen hans skalv.En: His voice trembled.Nb: Han husket å vise bildet sitt.En: He remembered to show his picture.Nb: “Her er bilde av gaten.En: "Here is a picture of the street."Nb: ” Han holdt bildet opp.En: He held up the picture.Nb: Han stanset.En: He paused.Nb: Ordene forsvant.En: The words disappeared.Nb: Hjertet banket fort.En: His heart was racing.Nb: Men da han så på bildet, følte han roen fra gaten.En: But when he looked at the picture, he felt the calm from the street.Nb: Han trakk pusten dypt.En: He took a deep breath.Nb: “Jeg liker å skrive historier her,” sa han.En: "I like to write stories here," he said.Nb: “Stedet gir meg inspirasjon.En: "The place gives me inspiration.Nb: Det er mange interessante mennesker.En: There are many interesting people.Nb: Jeg drømmer om å bli forfatter.En: I dream of becoming a writer."Nb: ”Oskar følte seg bedre.En: Oskar felt better.Nb: Støttet av bildet, fortalte han mer.En: Supported by the picture, he shared more.Nb: Han beskrev luktene, lydene og synene på gaten.En: He described the smells, sounds, and sights of the street.Nb: Turister med kameraer, barn som lo, og gatemusikanter som spilte gitar.En: Tourists with cameras, children laughing, and street musicians playing guitar.Nb: Klassen lyttet nøye.En: The class listened intently.Nb: Noen smilte.En: Some smiled.Nb: Oskar følte at han delte en del av seg selv.En: Oskar felt like he was sharing a part of himself.Nb: Frykten var der fortsatt, men den var mindre.En: The fear was still there, but it was smaller.Nb: Mot slutten av presentasjonen sa han, “Karl Johans Gate er mer enn bare en gate.En: Towards the end of the presentation, he said, "Karl Johans Gate is more than just a street.Nb: Det er et sted hvor drømmer skapes.En: It is a place where dreams are made.Nb: Og på en dag, vil mine historier bli lest av mange.En: And one day, my stories will be read by many."Nb: ”Han avsluttet med et smil.En: He finished with a smile.Nb: Klassen applauderte.En: The class applauded.Nb: Læreren nikket stolt.En: The teacher nodded proudly.Nb: Når Oskar gikk tilbake til plassen sin, følte han seg sterkere.En: As Oskar went back to his seat, he felt stronger.Nb: Han visste nå at han kunne dele historiene sine.En: He now knew that he could share his stories.Nb: Han kunne overvinne frykten.En: He could overcome his fear.Nb: Han kunne bli en forfatter.En: He could become a writer.Nb: Karl Johans Gate hadde hjulpet ham en gang til.En: Karl Johans Gate had helped him once again.Nb: Og en dag skulle han skrive om det, tenkte Oskar, mens han pakket sammen tingene sine for dagen.En: And one day, he would write about it, Oskar thought, as he packed up his things for the day.Nb: Han smilte for seg selv.En: He smiled to himself.Nb: Han hadde gjort det.En: He had done it.Nb: Han hadde levert sin presentasjon trygt og vellykket.En: He had delivered his presentation safely and successfully. Vocabulary Words:nervous: nervøssweating: svettetpresentation: presentasjonquietly: stilleencouragingly: oppmuntrendeblackboard: tavlenwandered: gikk rundtsoothing: beroligendetrembled: skallvracing: banket fortinspiration: inspirasjonintently: nøyefear: fryktenovercome: overvinnedelivered: levertsuccessfully: vellykketsummertime: sommershining: skintesupport: støttetsmiles: smiltedreams: drømmersights: synenepeople: folkmusician: musikantcalm: roligstores: butikkenegate: gateteacher: lærerdescribe: beskrivesmell: lukten

Fluent Fiction - Norwegian: Discovering 'Koselig': A Tale of Friendship and Norwegian Warmth Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/discovering-koselig-a-tale-of-friendship-and-norwegian-warmth Story Transcript:Nb: Lars var en mann fra Oslo. Astrid var hans beste venn.En: Lars was a man from Oslo. Astrid was his best friend.Nb: En dag møtte de en dame. Dama var fra England. Hun het Molly. Molly var på ferie i Norge. Hun var forvirret. Hun hørte mange folk si "koselig". Molly spurte Lars, "Hva er koselig?"En: One day they met a lady. The lady was from England. Her name was Molly. Molly was on vacation in Norway. She was confused. She heard many people say "koselig". Molly asked Lars, "What is 'koselig'?"Nb: Lars lo og sa, "Koselig er et ord vi bruker i Norge. Det er ikke så lett å forklare direkte."En: Lars laughed and said, "Koselig is a word we use in Norway. It's not so easy to explain directly."Nb: Astrid nikket, "Det er sant. Det er et veldig norsk konsept."En: Astrid nodded, "That's true. It's a very Norwegian concept."Nb: Molly så forvirret ut. Hun sa, "Kan dere vise meg da?'En: Molly looked confused. She said, "Can you show me then?"Nb: Lars tenkte på dette. Han sa til Molly, "Vi skal vise deg 'koselig'."En: Lars thought about this. He said to Molly, "We will show you 'koselig'."Nb: Først tok Lars og Astrid Molly til Operahuset. De satt på taket og så på solnedgangen. Det var vakkert. Det var koselig.En: First, Lars and Astrid took Molly to the Opera House. They sat on the roof and watched the sunset. It was beautiful. It was koselig.Nb: Så tok de henne til en liten kafé i Gamlebyen. Inne var det masse lys og folk lo og pratet lavt. Det føltes varmt og behagelig. Det var koselig.En: Then they took her to a small café in the Old Town. Inside, there were lots of lights and people laughing and talking quietly. It felt warm and comfortable. It was koselig.Nb: Deretter tok de Molly til Karl Johans gate. Folk gjikk i gatene; noen shoppet, noen pratet med hverandre. Det var livlig og gøy. Det var koselig.En: Next, they took Molly to Karl Johans gate. People walked the streets; some were shopping, some were talking to each other. It was lively and fun. It was koselig.Nb: Til slutt gikk de til Frognerseteren. De satte seg ned ved peisen med varme pledd, med kaffe, sjokolade og kanelboller. De pratet og lo sammen. Det var koselig.En: Finally, they went to Frognerseteren. They sat by the fireplace with warm blankets, with coffee, chocolate, and cinnamon buns. They talked and laughed together. It was koselig.Nb: Molly forsto da. Hun sa, "Jeg skjønner. 'Koselig' kan ikke oversettes direkte. Man må oppleve det."En: Molly understood then. She said, "I get it. 'Koselig' can't be translated directly. You have to experience it."Nb: Lars og Astrid smilte. De sa, "Nettopp! Det er 'koselig'."En: Lars and Astrid smiled. They said, "Exactly! That is 'koselig'."Nb: Da Molly dro hjem til England, tok hun med seg minnet om 'koselig'. Hun ville vise sine venner og familie hva det betydde.En: When Molly went back to England, she took with her the memory of 'koselig'. She wanted to show her friends and family what it meant.Nb: Lars og Astrid var glade. De hadde klart å forklare 'koselig' til en utlending.En: Lars and Astrid were happy. They had managed to explain 'koselig' to a foreigner.Nb: Fra den dagen, hver gang de sa "koselig", tenkte de på Molly. Det var en god dag. Det var koselig. Virkelig, virkelig koselig.En: From that day on, every time they said "koselig", they thought of Molly. It was a good day. It was koselig. Truly, truly koselig.Nb: Og Molly? Vel, hun planlegger sin neste Norge-tur. Hun vil igjen oppleve 'koselig'.En: And Molly? Well, she is planning her next trip to Norway. She wants to experience 'koselig' again. Vocabulary Words:friend: vennlady: dameEngland: EnglandNorway: Norgeconfused: forvirretvacation: ferieconcept: konseptexplain: forklaredirectly: direkteexperience: opplevebeautiful: vakkertlights: lyslaughing: lotalking: pratetwarm: varmtcomfortable: behageliglively: livligfun: gøyfireplace: peisblankets: pleddcoffee: kaffechocolate: sjokoladecinnamon buns: kanelbollerunderstood: skjønnertranslated: oversettesmemory: minnethappy: gladeforeigner: utlendingplanning: planlegger

Fluent Fiction - Norwegian: Ingrid's Triumph: Conquering the Danish Phrase in the Heart of Oslo Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/ingrids-triumph-conquering-the-danish-phrase-in-the-heart-of-oslo Story Transcript:Nb: Ingrid satt på trikken på vei til sentrum av Oslo.En: Ingrid sat on the tram on her way to the center of Oslo.Nb: Hun var nervøs.En: She was nervous.Nb: Hun skulle møte vennene sine på en dansk kafé, og i dag var den store dagen.En: She was going to meet her friends at a Danish café, and today was the big day.Nb: Dagen hun skulle ta det store steget.En: The day she would take the big step.Nb: Hun hadde øvd i flere dager på å si en spesiell dansk setning: "Rødgrød med Fløde".En: She had practiced for several days to say a special Danish phrase: "Rødgrød med Fløde" (red berry pudding with cream).Nb: I skolesekken hadde hun et notat med riktig uttale.En: In her school bag, she had a note with the correct pronunciation.Nb: Hver natt leste hun det før hun la seg.En: Every night, she would read it before going to bed.Nb: Hver morgen leste hun det før hun dro til skolen.En: Every morning, she would read it before going to school.Nb: Hun ønsket å bli så god at vennene hennes kom til å bli overrasket.En: She wanted to become so good that her friends would be surprised.Nb: Ingrid kom til sentrum.En: Ingrid arrived at the center.Nb: Hun går av trikken ved Nationalteatret.En: She got off the tram at Nationaltheatret.Nb: Hun gikk langs Karl Johans gate.En: She walked along Karl Johans gate.Nb: Folket fra hele verden fylte gatene.En: People from all over the world filled the streets.Nb: Lukten av brente mandler og varm gløgg fylte luften.En: The smell of roasted almonds and hot mulled wine filled the air.Nb: Snøflakene falt lett på jakken hennes.En: Snowflakes gently fell on her jacket.Nb: Etter en liten stund kom hun til kafeen hvor vennene hennes ventet.En: After a short while, she reached the café where her friends were waiting.Nb: Hei Ingrid, sa de glad.En: "Hi Ingrid," they said happily.Nb: Hei, sa hun, litt nervøs.En: "Hi," she said, a bit nervous.Nb: Hun satte seg ned.En: She sat down.Nb: Men hun kunne ikke vente mer.En: But she couldn't wait any longer.Nb: Hun måtte si det.En: She had to say it.Nb: Dyp pust.En: Deep breath.Nb: "Rødgrød med Fløde", sa hun.En: "Rødgrød med Fløde," she said.Nb: Det ble helt stille på kafeen.En: It became completely quiet in the café.Nb: Alle så på henne.En: Everyone looked at her.Nb: Hadde hun sagt det riktig?En: Did she say it correctly?Nb: Så begynte vennene hennes å le.En: Then her friends started laughing.Nb: God jobb, Ingrid, sa de.En: "Well done, Ingrid," they said.Nb: Du sa det helt riktig.En: "You said it perfectly."Nb: Ingrid ble lettet.En: Ingrid felt relieved.Nb: Hun hadde klart det.En: She had done it.Nb: Hun hadde sagt "Rødgrød med Fløde" riktig.En: She had said "Rødgrød med Fløde" correctly.Nb: Det føltes som en stor seier.En: It felt like a great victory.Nb: Resten av dagen lo de og koste seg på kafeen.En: For the rest of the day, they laughed and enjoyed themselves at the café.Nb: Og Ingrid kunne ikke vært gladere.En: And Ingrid couldn't have been happier.Nb: Fordi hun hadde klart å si "Rødgrød med Fløde" riktig.En: Because she had managed to say "Rødgrød med Fløde" correctly.Nb: Og fordi hun hadde gode venner som støttet henne.En: And because she had good friends who supported her.Nb: Hun ønsket å oppleve dette øyeblikket igjen og igjen.En: She wanted to experience this moment again and again.Nb: Og hver gang hun sa "Rødgrød med Fløde", lo vennene hennes og klappet for henne.En: And every time she said "Rødgrød med Fløde," her friends laughed and applauded for her.Nb: Det er ikke alltid lett å lære nye ting.En: It's not always easy to learn new things.Nb: Men Ingrid lærte oss at det viktigste er å prøve.En: But Ingrid taught us that the most important thing is to try.Nb: Og med litt hjelp fra venner, kan vi klare alt.En: And with a little help from friends, we can achieve anything. Vocabulary Words:center: sentrumOslo: Oslotram: trikkDanish: danskcafé: kafépractice: øvespecial: spesiellphrase: setningpronunciation: uttaleschool: skolebag: sekkcorrect: riktignight: nattmorning: morgengood: godsurprised: overrasketarrived: komstreet: gateworld: verdenfilled: fyltesmell: luktroasted: brentealmonds: mandlersnowflakes: snøflakjacket: jakkefriends: vennerwaiting: ventetdeep breath: dyp pustlaughing: lesaid: sa

Fluent Fiction - Norwegian: The Snowfall Symphony: A Hilarious Ski Adventure in Oslo Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/the-snowfall-symphony-a-hilarious-ski-adventure-in-oslo Story Transcript:Nb: En vintermorgen våknet Ingrid til synet av glitrende snø som lå over hele Oslo.En: One winter morning, Ingrid woke up to the sight of glistening snow covering the entire city of Oslo.Nb: Dagen før hadde det snødd i en uendelig strøm, og de jomfruelige hvite hauger så ut til å invitere til vinteraktiviteter.En: The day before, it had snowed endlessly, and the pristine white mounds seemed to invite winter activities.Nb: I dag skulle Ingrid prøve å gå på ski for første gang i sitt liv.En: Today, Ingrid was going to try skiing for the first time in her life.Nb: Ingrid bodde midt i hjertet av Oslo, i en koselig liten leilighet ved Carl Johans gate.En: Ingrid lived in the heart of Oslo, in a cozy little apartment near Karl Johans gate.Nb: Denne morgenen tok hun beslutningen om å erobre de hvite landskapene.En: That morning, she made the decision to conquer the snowy landscapes.Nb: Ingrid kledde seg godt for å tåle Oslos harde kuldegrader.En: Ingrid dressed warmly to withstand the harsh freezing temperatures of Oslo.Nb: Med skiene i hånden, og med et spørrende øyenbryn, var hun klar til å begi seg ut på denne nye opplevelsen.En: With skis in hand and a quizzical eyebrow, she was ready to embark on this new experience.Nb: Hun startet utfor fra Karl Johans gate mot Slottsparken.En: She started off from Karl Johans gate towards Slottsparken.Nb: Selv om hun var ny på ski, viste hun en uventet balanse på skiene.En: Even though she was new to skiing, she displayed an unexpected balance on the skis.Nb: Folk samlet seg rundt denne underholdende scenen av en voksen kvinne som nå lærte å gå på ski.En: People gathered around this entertaining scene of an adult woman learning to ski.Nb: Derfra, med publikum rundt, tok hun et dypt pust og begynte å skyve seg nedover.En: With an audience watching, she took a deep breath and began to push herself downhill.Nb: Men de polerte skiene gled fortere enn Ingrid hadde forventet.En: But the polished skis glided faster than Ingrid had anticipated.Nb: Hun prøvde å bremse, men kjente ikke igjen kommandoene hennes.En: She tried to slow down but didn't recognize her commands.Nb: Med et uhell, bykset hun plutselig i en diger haug med snø foran Nationaltheatret.En: Accidentally, she suddenly leaped into a huge snowdrift in front of the National Theatre.Nb: Der lå Ingrid, nedsnødd i en snøfonn, velsignet av omfavnelsen av snøen i full offentlighet.En: There lay Ingrid, buried in a snowbank, embraced by the snow in full view of the public.Nb: Det oppsto et kollektivt rommel av latter blant tilskuerne.En: A collective roar of laughter erupted among the spectators.Nb: Men Ingrid, i stedet for å være flau, begynte å le høylytt.En: But instead of being embarrassed, Ingrid began to laugh aloud.Nb: La fjærlette snøfnuggene bevisstga, oppfordret hun den lille nyfødte solen til å danne en regnbue på himmelen.En: Consciously awakening the feather-light snowflakes, she encouraged the little newborn sun to form a rainbow in the sky.Nb: Publikum ristet av latter, og Ingrid begynte å kaste snøballer på dem.En: The audience shook with laughter, and Ingrid began to throw snowballs at them.Nb: Det ble en spontan snøballkrig i Oslo sentrum som folk ville huske lenge.En: It became an impromptu snowball fight in the center of Oslo that people would remember for a long time.Nb: Til slutt, med en hjelpende hånd fra en tilskuer, kom Ingrid seg ut av snøfonna.En: Finally, with the help of a spectator, Ingrid managed to extricate herself from the snowdrift.Nb: Utmattet, men lykkelig.En: Exhausted but happy.Nb: Læringen av den dagen var klar: uansett alder, er det aldri for sent å lære noe nytt, selv om det kan gi uventet latter.En: The lesson of that day was clear: regardless of age, it is never too late to learn something new, even if it may bring unexpected laughter.Nb: Tross sin klønete debut på ski, vil Ingrid alltid huske den dagen hun prøvde å gå på ski for første gang, nok til å gi henne mot til å prøve igjen.En: Despite her clumsy skiing debut, Ingrid will always remember the day she tried skiing for the first time, enough to give her the courage to try again.Nb: Fordi hun lærte at for hver fall, er det alltid en latter å følge.En: Because she learned that with every fall, there is always laughter to follow.Nb: Og slik, midt i en kald vinter i Oslo, oppdaget hun gleden av å kunne le av seg selv.En: And so, in the midst of a cold winter in Oslo, she discovered the joy of being able to laugh at herself. Vocabulary Words:winter: vintermorning: morgenIngrid: Ingridwoke up: våknetsight: synetglistening: glitrendesnow: snøcovering: liggerentire: helecity: byenOslo: Oslotry: prøveskiing: gå på skifirst time: første ganglife: livheart: hjertecozy: koseliglittle: litenapartment: leilighetnear: nærKarl Johans gate: Karl Johans gatedecision: beslutningconquer: erobresnowy: hvitelandscapes: landskaperdressed: kleddewarmly: varmtwithstand: tåleharsh: hardefreezing: kulde

Fluent Fiction - Norwegian: Dancing to the Sound of Music: A Transformative Journey in Oslo Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/dancing-to-the-sound-of-music-a-transformative-journey-in-oslo Story Transcript:Nb: Turister lyste opp Karl Johans gate.En: Tourists lit up Karl Johans gate.Nb: Ingrid var der, midt i Oslo.En: Ingrid was there, in the middle of Oslo.Nb: Ingrid var drømmende.En: Ingrid was dreamy.Nb: Hun elsket musikk.En: She loved music.Nb: Helst, Edvard Grieg.En: Especially, Edvard Grieg.Nb: Han var hennes helt.En: He was her hero.Nb: En dag, gikk Ingrid i byen.En: One day, Ingrid walked in the city.Nb: Hun var helt i sine egne tanker.En: She was completely lost in her thoughts.Nb: Plutselig, smalt det.En: Suddenly, there was a bang.Nb: Ingrid hadde gått på en statue.En: Ingrid had walked into a statue.Nb: "Nei!En: "No!Nb: ", ropte Ingrid.En: ", Ingrid shouted.Nb: Hun så ned.En: She looked down.Nb: En plate i bakken.En: A plaque on the ground.Nb: "Edvard Grieg", stod det.En: "Edvard Grieg", it said.Nb: Ingrid var skamfull.En: Ingrid felt ashamed.Nb: Hun hadde ødelagt.En: She had caused damage.Nb: Men da, fikk hun en ide.En: But then, she got an idea.Nb: Ingrids fot tappet forsiktig i bakken.En: Ingrid tapped her foot carefully on the ground.Nb: Den begynte å gli, som på is.En: It started to slide, as if on ice.Nb: Hun snurret rundt.En: She spun around.Nb: Benene føk høyt i luften.En: Legs soaring high in the air.Nb: Hender som viste vei.En: Hands leading the way.Nb: Folk stoppet.En: People stopped.Nb: De så på.En: They watched.Nb: Ingrid danset som i en drøm.En: Ingrid danced as if in a dream.Nb: Noen startet å klappe.En: Some began to clap.Nb: Andre begynte å danse med.En: Others started to dance along.Nb: Ingrid danset og danset.En: Ingrid danced and danced.Nb: Hun hørte musikk i hodet.En: She heard music in her head.Nb: Edvard Griegs musikk.En: Edvard Grieg's music.Nb: Hun drømte seg vekk.En: She dreamt away.Nb: Ingrid var ikke lenger i Oslo.En: Ingrid was no longer in Oslo.Nb: Hun var i en verden av musikk.En: She was in a world of music.Nb: Musikk hun hadde skapt selv.En: Music she had created herself.Nb: Dansingen stoppet.En: The dancing stopped.Nb: Folk klappet.En: People clapped.Nb: Ingrid bukket.En: Ingrid bowed.Nb: Hun skjønte hva som hadde skjedd.En: She understood what had happened.Nb: Hun hadde vist sin kjærlighet til musikk.En: She had shown her love for music.Nb: Ingrid gikk hjem.En: Ingrid went home.Nb: Hun følte seg fri.En: She felt free.Nb: Hun hadde funnet sin vei.En: She had found her way.Nb: Hun hadde gitt tilbake.En: She had given back.Nb: Til byen.En: To the city.Nb: Til Edvard Grieg.En: To Edvard Grieg.Nb: Fra den dagen, var Ingrid en helt annen.En: From that day on, Ingrid was a completely different person.Nb: Hun kjenne en glede.En: She felt joy.Nb: Og byen ble fylt med musikk.En: And the city was filled with music.Nb: Hele Oslo danset.En: The whole of Oslo danced.Nb: Og der, midt i byen, stod statuen.En: And there, in the middle of the city, stood the statue.Nb: Men nå, med en annen betydning.En: But now, with a different meaning.Nb: Det var ikke bare et minne.En: It was not just a memorial.Nb: Det var starten på noe nytt.En: It was the start of something new.Nb: Sånn endte dagen, men startet noe nytt for Ingrid.En: That's how the day ended, but something new began for Ingrid.Nb: Og for Oslo.En: And for Oslo.Nb: Noe som vil alltid leve.En: Something that will always live.Nb: I musikken and dansen.En: In the music and the dance.Nb: I hjertet av byen.En: In the heart of the city. Vocabulary Words:Tourists: TuristerKarl Johans gate: Karl Johans gateIngrid: IngridOslo: Oslodreamy: drømmendeloved: elsketmusic: musikkespecially: helstEdvard Grieg: Edvard Grieghero: heltday: dagwalked: gikkcity: byencompletely: heltlost: i sine egnethoughts: tankersuddenly: plutseligbang: smalt detwalked: gåttstatue: statueshouted: roptelooked down: så nedplaque: plateground: bakkenashamed: skamfullcaused: ødelagtdamage: skaptidea: idetapped: tappetfoot: fot

Siste nytt fra VG: Flere skudd avfyrt på Sinsen i Oslo, ny skuddepisode på Karl Johans gate og norske tårer i VM.

Fluent Fiction - Norwegian: A Coffee Accident in Oslo: Lessons Learned and New Opportunities Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/a-coffee-accident-in-oslo-lessons-learned-and-new-opportunities Story Transcript:Nb: Lars venter på trikken.En: Lars is waiting for the tram.Nb: Han står i Grønland, Oslo.En: He is standing in Grønland, Oslo.Nb: Han ser på klokken.En: He looks at his watch.Nb: Den er ti over åtte.En: It's ten past eight.Nb: Han har ett jobbintervju kl ni.En: He has a job interview at nine.Nb: Han er litt nervøs.En: He is a bit nervous.Nb: Han tenker på spørsmålene de kan stille.En: He thinks about the questions they might ask.Nb: Han håper han får jobben.En: He hopes he gets the job.Nb: Det er kaldt.En: It's cold.Nb: Han kjøper en kaffe fra en kiosk.En: He buys a coffee from a kiosk.Nb: Trikken kommer.En: The tram arrives.Nb: Han går om bord.En: He boards it.Nb: Trikken er full.En: The tram is full.Nb: Han ser etter et ledig sete.En: He looks for an available seat.Nb: Det er ingen ledige seter.En: There are no available seats.Nb: Han blir stående.En: He has to stand.Nb: Han holder kaffekoppen i hånden.En: He holds the coffee cup in his hand.Nb: Trikken stopper brått.En: The tram suddenly stops.Nb: Lars søler kaffe på seg selv.En: Lars spills coffee on himself.Nb: Han ser ned.En: He looks down.Nb: Skjorta hans er full av kaffe.En: His shirt is full of coffee.Nb: Han er sjokkert.En: He is shocked.Nb: Han prøver å tørke bort kaffen.En: He tries to wipe away the coffee.Nb: Men skjorta hans er våt og brun.En: But his shirt is wet and brown.Nb: Han har ikke ekstra klær.En: He doesn't have extra clothes.Nb: Han vet ikke hva han skal gjøre.En: He doesn't know what to do.Nb: Damen ved siden av ser skjorta hans.En: The lady next to him sees his shirt.Nb: "Å nei," sier hun.En: "Oh no," she says.Nb: "Går du på jobbintervju?En: "Are you going to a job interview?"Nb: " Lars nikker.En: Lars nods.Nb: Damens øyne blir store.En: The lady's eyes widen.Nb: "Jeg vet hva vi kan gjøre.En: "I know what we can do.Nb: Kom!En: Come!"Nb: "Damen drar Lars ut på neste stopp.En: The lady takes Lars out at the next stop.Nb: De står i Karl Johans gate.En: They stand in Karl Johans gate.Nb: Hun løper inn i en butikk.En: She runs into a store.Nb: Lars venter utenfor.En: Lars waits outside.Nb: Hun kommer tilbake med en ny skjorte.En: She comes back with a new shirt.Nb: "Her," sier hun.En: "Here," she says.Nb: "Ta den.En: "Take this."Nb: "Lars bytter til den nye skjorta.En: Lars changes into the new shirt.Nb: Den er ren og hvit.En: It is clean and white.Nb: Han takker damen.En: He thanks the lady.Nb: Hun smiler.En: She smiles.Nb: "Lykke til," sier hun.En: "Good luck," she says.Nb: "Du vil gjøre det flott.En: "You will do great."Nb: " Lars tror på henne.En: Lars believes her.Nb: Han går til jobbintervjuet.En: He goes to the job interview.Nb: Han føler seg mer klar.En: He feels more prepared.Nb: Han møter intervjueren.En: He meets the interviewer.Nb: Intervjueren merker ikke kaffen.En: The interviewer doesn't notice the coffee stain.Nb: Han stiller mange spørsmål.En: He asks many questions.Nb: Lars svarer godt.En: Lars answers well.Nb: Han igjen, føler seg trygg.En: Once again, he feels confident.Nb: Etterpå, tenker han på dagen.En: Afterwards, he thinks about the day.Nb: Han er glad for damens hjelp.En: He is grateful for the lady's help.Nb: Han er glad han byttet skjorte.En: He is glad he changed his shirt.Nb: Han er glad han gikk på intervju.En: He is glad he went to the interview.Nb: Han håper han får jobben.En: He hopes he gets the job.Nb: Og han bestemmer seg for å alltid ha en ekstra skjorte med seg.En: And he decides to always have an extra shirt with him.Nb: Fordi man vet aldri hva som kan skje på en vanlig dag i Oslo by.En: Because you never know what can happen on an ordinary day in the city of Oslo.Nb: Moralen er at uhell skjer.En: The moral is that accidents happen.Nb: Men ofte kan det løses med litt hjelp fra andre.En: But often they can be solved with a little help from others.Nb: Og noen ganger kan et uhell føre til noe bra.En: And sometimes an accident can lead to something good.Nb: Som for Lars, som lærte en viktig leksjon den dagen.En: Like for Lars, who learned an important lesson that day.Nb: Og kanskje, bare kanskje, fant han også sin drømmejobb.En: And maybe, just maybe, he also found his dream job. Vocabulary Words:Lars: Larstram: trikkwaiting: venterstanding: stårGrønland: GrønlandOslo: Oslowatch: klokkenten past eight: ti over åttejob interview: jobbintervjunervous: nervøsquestions: spørsmålhope: håpercoffee: kaffekiosk: kioskboards: går om bordfull: fullavailable seat: ledig seteseat: setestand: blir ståendecoffee cup: kaffekoppstops: stopperspill: sølershirt: skjorteshocked: sjokkertwipe away: tørke bortwet: våtbrown: brunextra clothes: ekstra klærlady: damejob interview: jobbintervju

Fluent Fiction - Norwegian: Laughter's Unexpected Connection: A Banana Peel Love Story Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/laughters-unexpected-connection-a-banana-peel-love-story Story Transcript:Nb: En dag i Oslo, var solen lys og foretningen var i luften.En: One day in Oslo, the sun was bright and the air was filled with excitement.Nb: Lars og Ingrid vandret rundt i byen sammen.En: Lars and Ingrid were strolling around the city together.Nb: De pratet om alt mellom himmel og jord.En: They chatted about everything under the sun.Nb: Rundt dem var mange mennesker travelt opptatt med dagen sine aktiviteter.En: Around them, many people were busy with their daily activities.Nb: De gikk rundt i Karl Johans gate, der Magasiner og butikker var i fulle gang med sommersalget.En: They walked around Karl Johans gate, where department stores and shops were bustling with summer sales.Nb: Ved en fruktstand, la Lars merke til et bananskall ved sine føtter.En: At a fruit stand, Lars noticed a banana peel at his feet.Nb: Uten å tenke seg om, gikk han rett på det.En: Without thinking, he stepped right on it.Nb: Med et plutselig, komisk sving, glir Lars på bananskallet.En: With a sudden, comical spin, Lars slipped on the banana peel.Nb: Ingrid, som stod ved siden av ham, brøt ut i en hjertelig latter.En: Ingrid, standing next to him, burst into hearty laughter.Nb: Det ofte alvorlige og seriøse ansiktet hennes strålte av glede.En: Her usually serious and solemn face lit up with joy.Nb: Lars, selv innhyllet i forlegenhet, kunne ikke hjelpe, men le også.En: Lars, though embarrassed, couldn't help but laugh too.Nb: Menneskene rundt dem stoppet opp og delte den gode humoren.En: The people around them stopped and shared in the good humor.Nb: En dame med rødt hår, en mann i en blå dress, barnet med iskrem - alle lo og pekte.En: A lady with red hair, a man in a blue suit, a child with an ice-cream - they all laughed and pointed.Nb: For en stund, var de ikke fremmede, men en gruppe venner, leende sammen.En: For a while, they were not strangers, but a group of friends, laughing together.Nb: Den tilsynelatende ynkelige hendelsen tok en helt uventet skjønnhet.En: The seemingly pathetic incident took on an unexpectedly beautiful turn.Nb: Lars og Ingrid, omringet av latter og glede, følte seg møtt på en spesiell måte.En: Lars and Ingrid, surrounded by laughter and joy, felt connected in a special way.Nb: Dette øyeblikket av ren humor, varmet opp hjertene deres, og de ble trukket nærmere mot hverandre.En: This moment of pure humor warmed their hearts and drew them closer to each other.Nb: Mens de fortsatt lo, tok Lars Ingrids hånd.En: While still laughing, Lars took Ingrid's hand.Nb: Han så henne i øynene med takknemlighet.En: He looked into her eyes with gratitude.Nb: Ingrid, stadig leende, klemte hånden hans tilbake.En: Ingrid, still smiling, squeezed his hand back.Nb: Selv om de aldri hadde snakket om det, følte de begge to at noe skjedde mellom dem.En: Although they had never talked about it, they both felt that something was happening between them.Nb: Resten av dagen fortsatte å være fylt med latter.En: The rest of the day continued to be filled with laughter.Nb: Det var ikke bare glede, men en dypere forbindelse mellom Lars og Ingrid.En: It was not just happiness, but a deeper connection between Lars and Ingrid.Nb: De forsto hverandre på en måte de aldri hadde gjort før.En: They understood each other in a way they never had before.Nb: Dagen endte med en vakker solnedgang bak Oslo rådhus.En: The day ended with a beautiful sunset behind Oslo City Hall.Nb: Lars og Ingrid satt på en benk i nærheten av Akershus festning, fortsatt hånd i hånd.En: Lars and Ingrid sat on a bench near Akershus Fortress, still holding hands.Nb: De lo sammen, snakket sammen og nøt hverandres selskap.En: They laughed together, talked together, and enjoyed each other's company.Nb: Glidende på et bananskall kan ha vært pinlig for Lars, men det endte opp som en minneverdig opplevelse.En: Slipping on a banana peel may have been embarrassing for Lars, but it turned out to be a memorable experience.Nb: Ikke bare for ham, men for alle som var vitne til denne morsomme hendelsen.En: Not only for him, but for everyone who witnessed this funny incident.Nb: Og mest av alt, for Ingrid, som lot hjertet sitt åpne seg litt mer mot Lars.En: And most of all, for Ingrid, who let her heart open up a little more towards Lars.Nb: Selv i Oslo, en av de travleste byene i Norge, kan det være stunder av glede og latter.En: Even in Oslo, one of the busiest cities in Norway, there can be moments of joy and laughter.Nb: Og noen ganger kan det endre livets retning.En: And sometimes, it can change the course of life.Nb: For Lars og Ingrid, hadde det eskortert dem til en vei mindre reist - en vei av kjærlighet og vennskap, belyset av en fortapt bananskall og en uforglemmelig latter.En: For Lars and Ingrid, it had led them down a less traveled path - a path of love and friendship, illuminated by a lost banana peel and an unforgettable laughter. Vocabulary Words:One: Enday: en dagOslo: Oslosun: solenbright: lysair: luftexcitement: foretningenLars: LarsIngrid: Ingridstrolling: vandretcity: byentogether: sammenchatted: prateteverything: altunder: mellompeople: menneskerbusy: travelt opptattdaily: dagligactivities: aktiviteterwalked: gikkdepartment: magasinstores: butikkershops: butikkerbustling: fulle gangfruit: fruktstand: fruktstandnoticed: la merke tilbanana: bananpeel: bananskall

Vid slaget vid Leipzig i oktober 1813 drabbade 400 000 soldater samman i det stora folkslaget vid Leipzig. Detta var Napoleonkrigens största slag och det största som utkämpades i Europa under de kommande 50 åren.Fyra arméer med soldater från Ryssland, Preussen, Österrike och Sverige anföll från tre håll. I norr attackerade Nordarmén under den svenske kronprinsen Karl Johan. Slaget blev ett katastrofalt franskt nederlag och ledde till Napoleons abdikation i april 1814.I denna nymixade repris tar sig Militärhistoriepodden denna gång an det som måste betraktas som Napoleonkrigens avgörande strid. Historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved tar lyssnarna med i utvecklingen från Napoleons nederlag i Ryssland 1812 till den slutliga katastrofen för den franske kejsaren vid Leipzig. Detta var det avgörande momentet i Napoleonkrigen. Waterloo-slaget två år senare bekräftade bara det som stod klart i Leipzig i oktober 1813: Napoleon och Frankrike var besegrat efter årtionden av krig.I berättelsen om slaget vid Leipzig spelar den svenske kronprinsen Karl Johan en framträdande roll. Eftersom han var före detta fransk fältmarskalk och väl förtrogen med hur Napoleon tänkte fick han ett stort inflytande över den operationsplan som ledde till inringningen av de franska styrkorna vid Leipzig. Men Karl Johan var inte nödvändigtvis populär bland alla på den allierade sidan. Han sparade slugt de svenska trupperna för att ha dem till hands för kommande insatser. Mindre delar av den svenska armén deltog aktivt i slaget inte minst det svenska beridna artilleriet under Cardell.Varför Karl Johan hade sparat de svenska trupperna blev uppenbart senare på hösten 1813. Den svenska armén marscherade norrut mot Danmark och hotade att besegra och erövra största delen av det danska kungariket. Den danske kungen tvingades i och med freden i Kiel i januari 1814 att avstå från Norge. Operationerna i Tyskland var sista gången svenska trupper deltog i ett krig på kontinenten. Karl Johans ställning som en av de allierades befälhavare var på många sätt kulmen på aktiv svensk krigspolitik i Europa.Den som vill läsa mer om slaget kan med fördel leta rätt på boken Svenska slagfält (2003) som innehåller ett kort och kärnfullt kapitel om slaget. Två böcker på engelsk som är värdefulla är Peter Hofschroers Leipzig 1813: The Battle of Nations (1993) och Frederic Nautsch Maudes The Leipzig Campagne 1813 (2013). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid slaget vid Leipzig i oktober 1813 drabbade 400 000 soldater samman i det stora folkslaget vid Leipzig. Detta var Napoleonkrigens största slag och det största som utkämpades i Europa under de kommande 50 åren.Fyra arméer med soldater från Ryssland, Preussen, Österrike och Sverige anföll från tre håll. I norr attackerade Nordarmén under den svenske kronprinsen Karl Johan. Slaget blev ett katastrofalt franskt nederlag och ledde till Napoleons abdikation i april 1814.Militärhistoriepodden tar sig denna gång an det som måste betraktas som Napoleonkrigens avgörande strid. Historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved tar lyssnarna med i utvecklingen från Napoleons nederlag i Ryssland 1812 till den slutliga katastrofen för den franske kejsaren vid Leipzig. Detta var det avgörande momentet i Napoleonkrigen. Waterloo-slaget två år senare bekräftade bara det som stod klart i Leipzig i oktober 1813: Napoleon och Frankrike var besegrat efter årtionden av krig.I berättelsen om slaget vid Leipzig spelar den svenske kronprinsen Karl Johan en framträdande roll. Eftersom han var före detta fransk fältmarskalk och väl förtrogen med hur Napoleon tänkte fick han ett stort inflytande över den operationsplan som ledde till inringningen av de franska styrkorna vid Leipzig. Men Karl Johan var inte nödvändigtvis populär bland alla på den allierade sidan. Han sparade slugt de svenska trupperna för att ha dem till hands för kommande insatser. Mindre delar av den svenska armén deltog aktivt i slaget inte minst det svenska beridna artilleriet under Cardell.Varför Karl Johan hade sparat de svenska trupperna blev uppenbart senare på hösten 1813. Den svenska armén marscherade norrut mot Danmark och hotade att besegra och erövra största delen av det danska kungariket. Den danske kungen tvingades i och med freden i Kiel i januari 1814 att avstå från Norge. Operationerna i Tyskland var sista gången svenska trupper deltog i ett krig på kontinenten. Karl Johans ställning som en av de allierades befälhavare var på många sätt kulmen på aktiv svensk krigspolitik i Europa.Den som vill läsa mer om slaget kan med fördel leta rätt på boken Svenska slagfält (2003) som innehåller ett kort och kärnfullt kapitel om slaget. Två böcker på engelsk som är värdefulla är Peter Hofschroers Leipzig 1813: The Battle of Nations (1993) och Frederic Nautsch Maudes The Leipzig Campagne 1813 (2013). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Misjonsgeneral Hans Aage Gravaas Her møter dr. Hans Aage Gravaas Jan-Aage Torp til en ny TV-samtale på Oslokirkens pastorkontor på Karl Johans gate i Oslo. Dr. Gravaas er leder for den ekspansive bevegelsen NORME (Norsk Råd for Misjon og Evangelisering), som oppsto i 2001 som en sammenslutning av Lausannebevegelsen, Norsk Misjonsråd og Den Evangeliske Allianse. I denne episoden møter vi ham som den visjonære NORME-lederen, og han greier ut om misjonens store perspektiver og trender. Han drar linjene tilbake til Lausannebevegelsens fødsel i 1974, og understreker at misjonens oppdrag ligger fast, samtidig som han betoner at nye generasjoner må selv gripe visjonen og kallet i sin samtid. Denne spisoden med dr. Gravaas er et moderne misjonsdokument som inviterer til fortsatt tjeneste for Misjonens Herre, Jesus Kristus.

Hans Aage Gravaas - med hele evangeliet til hele verden Dr. Hans Aage Gravaas møter Jan-Aage Torp til to TV-samtaler på Oslokirkens pastorkontor på Karl Johans gate i Oslo. I den første episoden skildrer Gravaas med varme sin kallsopplevelse til misjonsgjerningen i Etiopia, og han beskriver hva som begeistrer ham mest ved misjonstjenesten. Han betoner misjonens sterke rolle i norsk kristenhet og samfunnsliv. Men Dr. Gravaas, som fyller 60 år før jul, forteller også om sin rike erfaring fra doktorgradsstudier ved det verdensledende teologiske universitet, Trinity i Deerfield ved Chicago, hvor han også tjenestegjorde som prest i den norsk-amerikanske Minnekirken. Siden har han i mange år vært rektor for både Gimlekollen Mediehøyskole i Kristiansand og Fjellhaug Internasjonale Høyskole i Oslo, og generalsekretær i Stefanusalliansen, med mye mer. Nå er han leder for den ekspansive bevegelsen NORME (Norsk Råd for Misjon og Evangelisering), som oppsto i 2001 som en sammenslutning av Lausannebevegelsen, Norsk Misjonsråd og Den Evangeliske Allianse.

Bytt batteri langs veien i stedet for å lade?Tesla prøvde det, men la planene på is. Nå lanseres det kinesiske bilmerket NIO i Norge, og du kan abonnere på batteriet! Kjører du tom, svinger du innom en batteribyttestasjon. Bilen kjører seg selv på plass, og på få minutter har bilen fått et nytt og oppladet batteri. Vil denne spektakulære tjenesten være aktuell for norske kunder, og deg? Vil du leie batteriet i stedet for å eie det? Vi har besøkt NIOs like spektakulære showroom sentralt plassert ved Stortinget i Karl Johans gate i Oslo, og Norgessjef Marius Hayler og ansvarlig for lading og infrastruktur, Espen Byrjall, forklarer NIOs spennende planer for Norge.Vi beklager litt skurrete lyd i starten, men vi gjør vårt beste for å gi deg Norges beste podcast om elbil! Gi oss gjerne tilbakemeldinger på NAF Elbil på Facebook og Messenger. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  To-prosent-skatt, regimetro agenter, og asyljuks i stor stil, da særlig blant nasjonaliteter fra Afrikas horn, har vært kjent for norske myndigheter i flere tiår. Med jevne mellomrom har de bebudet «oppvask», men ulovlighetene fortsetter. Vi fikk Jon Engen Helgheim (Frp) i studio for å høre hans syn på hvorfor norske myndigheter sover. (OBS: Sendingen starter kl 22) I tre programmer har vi lagt frem bevis etter bevis på at en rekke ulovligheter får fortsette som før. Mens bankene med jevne mellomrom krever at en stakkars lønnsmottaker oppdaterer sin informasjon til banken, med det formål å hindre hvitvasking eller terrorfinansiering, later norske myndigheter, som for eksempel UDI og  Økokrim, som om andre, grove ulovligheter ikke eksisterer. Eritreas millionær i Norge (Eritreas millionaire in Norway) Asyljuks i stor stil  Hatkriminalitet og krigsforbrytelser (Hate and War crimes) Svein Moen i Shadow Company har i flere år forsøkt å få norske myndigheter til å sette en stopper for alle ulovlighetene. Sammen med Document har han nå intensivert arbeidet med å få myndighetene til å våkne fra sin Tornerose-søvn. En søvn som setter reelle flyktninger i fare, og som koster norske skattebetalere millioner av kroner hvert år. Se dokumentasjonen her: Asylbedrageri/Asyljuks Dette er langt fra nytt for norske myndigheter. I 2016 stilte daværende SV-representant Bård Vegar Solhjell (nå sjef for NORAD) spørsmål til Justisminister Anders Anundsen (Frp) om Eritreas innkreving av 2%-skatt fra eritreere bosatt i Norge: Fra Solhjells spørsmål: Finansavisen avslørte i august 2016 at det Eritreiske Informasjonskontoret i Karl Johans gate krevde inn 2-prosent skatt av eritreere i Norge, i strid med norsk og internasjonal lov. Kontoret utga seg for å være en ambassade, og krevde pengene fra eritreere for å utstede papirer. Utenriksminister Børge Brende har fordømt praksisen, og tydeliggjort at kontoret på ingen måte er en ambassade. Det er positivt. Bakgrunnen for spørsmålet til justisministeren er at dette kontoret fortsatt opererer, selv etter kritikken fra UD. Gitt at dette kontoret fortsatt krever inn ulovlig skatt fra innbyggere i Norge, vil vi vite om ikke justisministeren selv mener det er naturlig at staten etterforsker disse forholdene nærmere. (Lenker er tilføyd redaksjonelt). Stortinget. Svaret fra Anundsen var en klassisk oppvisning i «dette-er-ikke-mitt-bord-holdning». Prinsipielt korrekt, selvsagt, men like fullt et – av mange – forsøk fra myndighetenes side på å unnlate å gjøre noe med forholdet: Fra Anundsens svar: Dersom noen enkeltpersoner, uavhengig av nasjonalitet eller situasjon, mener seg utsatt for straffbare trusler og press, er det viktig at de kontakter politiet for hjelp. Dette er også presisert av Justis- og beredskapsdepartementet ved tidligere henvendelse fra det eritreiske miljøet i Norge… …Andre lands myndigheter har ikke adgang til å innkreve skatt eller utføre annen myndighetsutøvelse eller tvangstiltak i Norge, uten godkjenning fra norske myndigheter. Stortinget. Så, 19. mars i år var det Karin Andersens (SV) tur til å stille justisminister Monica Mæland (H) spørsmål om det samme: Karin Andersen (SV): For å klarlegge sin identitet blir eritreere i Norge henvist til å kontakte den eritreiske ambassaden i Stockholm for å skaffe identitetsdokumenter. Da krever eritreiske myndigheter at søkeren betaler 2 %-skatt og undertegner et såkalt angrebrev. Norge har, gjennom resolusjon 2023 fra FNs sikkerhetsråd, påtatt seg ansvar til å iverksette tiltak mot personer som krever inn skatt av eritreere i utlandet gjennom utpressing, trusler om vold eller andre ulovlige metoder. Hvilke tiltak er og blir iverksatt for å stoppe ulovlighetene? …Norge er forpliktet gjennom vedtak 2023 i FNs sikkerhetsråd til å iverksette tiltak overfor personer som krever inn skatt av eritreere i utlandet gjennom utpressing, trusler om vold, bedrageri eller andre ulovlige metoder. Stortinget. Monica Mælands svar var langt og til dels på siden av spørsmålet. Men, som sin forgjenger, tydde også hun til en «dette-er-ikke-mitt-bord-holdning»: Fra Mælands svar: Personer som mener seg utsatt for ulovlig utpressing i forbindelse med skatteinnkreving oppfordres til å anmelde dette til politiet for etterforskning på vanlig måte. Dette er i tråd med den internasjonale tolkningen av Sikkerhetsrådets resolusjon 2023, som krevde at Eritrea skulle avslutte praksisen med å kreve inn skatt av eritreere i utlandet gjennom utpressing, trusler om vold, bedrageri eller andre ulovlige metoder. Stortinget. Vi vet fra våre kontakter i det eritreiske miljøet at praksisen fortsetter, om enn ikke like åpenlyst som før. Flere har anmeldt dette til politiet, som etter det vi har fått opplysninger om, til dags dato ikke har gjort annet enn å henlegge anmeldelsene. I 2019 fikk så Proba samfunnsanalyse «som ledd i regjeringens oppfølging av integreringsstrategien for 2019-2020«, oppdrag fra Kunnskapsdepartementet om å utarbeide en rapport. Rapporten kom i juni i fjor , men har så langt ikke fått noen konsekvenser. «Press og kontroll – en studie av økonomisk, ideologisk eller religiøst press med utspring i opprinnelsesland, rettet mot personer med innvandrerbakgrunn i Norge Derfor må ekte flyktninger fra Eritrea fortsatt betale to prosent skatt til diktaturet i Eritrea for at ikke deres familie skal bli utsatt for press og endog tortur, og fordi ingen norske myndigheter har tatt tak, feirer regimetro eritreere med opphold i Norge åpenlyst diktaturet. Dette er en hån mot asylinstituttet, men siden myndighetene ikke reagerer, måtte vi gå til en av våre folkevalgte,  Jon Engen Helgheim (Frp), som sitter i Kommunal- og forvaltningskomiteen på Stortinget, for å høre om han kan få myndighetene til å ta affære. Trengs det ikke en kommisjon for å gjennomgå myndighetenes ansvarsfraskrivelse, og bør ikke regimetro eritreere repatrieres? Gå ikke glipp av Dagsorden! Vi er på YouTube og Rumble syv dager i uken. Programmene kan også sees på våre Facebook-sider  og de kan høres og lastes ned som podkast på PodBean. Abonnér og få varsel om ekstrasendinger. I kveld kl. 22 kan dere se fjerde program i serien «Vårt naive Norge».   Vi beklager at programmet kommer en dag etter opprinnelig sendeplan, noe som skyldes stort arbeidspress, Vi takker for alle tips. Send gjerne fler til: VNNDocument@protonmail.com

På tross av at Dag har løpt en drøy mil gjennom skogen og han mentalt ikke er helt til sted, er han mer forbanna enn på lenge. Gunnar har derimot ikke løpt en meter, men klarer jaggu meg å bli litt småamper han også. Den irriterende fellesnevneren er Facebook-debattanter uten evne til prinsipiell tenking, og ideen om at bare enkelte utvalgte grupper i befolkningen har kjent på ekte lidelse. Å forsvare retten til kvalme ytringer betyr ikke at man vil at transpersoner skal dø, ei heller at man vil rulle ut den røde løper når nazistene paraderer opp Karl Johans gate. Atter en gang er altså ytringsfrihet et gjennomgående tema, men tør noen egentlig diskutere de faktiske innskrenkningene i ytringsfriheten som er nedfelt i Straffeloven? Facebookgruppen Ekvalisme er kuppet av maktsyke tullinger, og derfor må debatten om veganisme som livssyn vente til neste episode. Livestream av episoden kan sees her: https://www.youtube.com/watch?v=FK_L32dDkqo Referanser: One Author's Controversial View: 'In Defense Of Looting' https://www.npr.org/sections/codeswitch/2020/08/27/906642178/one-authors-argument-in-defense-of-loot... Subjekt: Medlem av Ytringsfrihetskommisjonen har kuppet debattforum på Facebook: – Intolerant og ekstremt https://subjekt.no/2020/09/07/medlem-av-ytringsfrihetskommisjonen-har-kuppet-debattgruppe-pa-faceboo... Video fra SIAN-demonstrasjonen foran Stortinget https://www.youtube.com/watch?v=feCEk81OATQ Denne kronikken er vold https://www.itromso.no/meninger/2020/09/05/Denne-kronikken-er-vold-22602977.ece NRK Folkeopplysningen: Kroppen på service https://tv.nrk.no/serie/folkeopplysningen/2020/KMTE50003120/avspiller NRK Debatten om SIAN https://tv.nrk.no/serie/debatten/202009/NNFA51090320/avspiller Medier24: SIAN er omtalt nær 4.800 ganger i norsk presse på under to år: Slik forklarer redaktørene dekningen https://www.medier24.no/artikler/sian-er-omtalt-naer-4-800-ganger-i-norsk-presse-pa-under-to-ar-slik... Cops Use Pictures of Adult Women To Trick Men Into Meeting for Sex, Arrest Them as Child Predators https://reason.com/2020/09/04/sex-predators-victimless-crime-children-police-washington/ Patreon Dag: patreon.com/dagsoras Patreon Gunnar: patreon.com/tjomlid Patreon Tone: patreon.com/tonesabro

På tross av at Dag har løpt en drøy mil gjennom skogen og han mentalt ikke er helt til sted, er han mer forbanna enn på lenge. Gunnar har derimot ikke løpt en meter, men klarer jaggu meg å bli litt småamper han også. Den irriterende fellesnevneren er Facebook-debattanter uten evne til prinsipiell tenking, og ideen om at bare enkelte utvalgte grupper i befolkningen har kjent på ekte lidelse. Å forsvare retten til kvalme ytringer betyr ikke at man vil at transpersoner skal dø, ei heller at man vil rulle ut den røde løper når nazistene paraderer opp Karl Johans gate. Atter en gang er altså ytringsfrihet et gjennomgående tema, men tør noen egentlig diskutere de faktiske innskrenkningene i ytringsfriheten som er nedfelt i Straffeloven? Facebookgruppen Ekvalisme er kuppet av maktsyke tullinger, og derfor må debatten om veganisme som livssyn vente til neste episode. Livestream av episoden kan sees her: https://www.youtube.com/watch?v=FK_L32dDkqo Referanser: One Author's Controversial View: 'In Defense Of Looting' https://www.npr.org/sections/codeswitch/2020/08/27/906642178/one-authors-argument-in-defense-of-loot... Subjekt: Medlem av Ytringsfrihetskommisjonen har kuppet debattforum på Facebook: – Intolerant og ekstremt https://subjekt.no/2020/09/07/medlem-av-ytringsfrihetskommisjonen-har-kuppet-debattgruppe-pa-faceboo... Video fra SIAN-demonstrasjonen foran Stortinget https://www.youtube.com/watch?v=feCEk81OATQ Denne kronikken er vold https://www.itromso.no/meninger/2020/09/05/Denne-kronikken-er-vold-22602977.ece NRK Folkeopplysningen: Kroppen på service https://tv.nrk.no/serie/folkeopplysningen/2020/KMTE50003120/avspiller NRK Debatten om SIAN https://tv.nrk.no/serie/debatten/202009/NNFA51090320/avspiller Medier24: SIAN er omtalt nær 4.800 ganger i norsk presse på under to år: Slik forklarer redaktørene dekningen https://www.medier24.no/artikler/sian-er-omtalt-naer-4-800-ganger-i-norsk-presse-pa-under-to-ar-slik... Cops Use Pictures of Adult Women To Trick Men Into Meeting for Sex, Arrest Them as Child Predators https://reason.com/2020/09/04/sex-predators-victimless-crime-children-police-washington/ Patreon Dag: patreon.com/dagsoras Patreon Gunnar: patreon.com/tjomlid Patreon Tone: patreon.com/tonesabro

Akkurat nå gjør bønder og jegere flere steder i landet seg klare til å dra inn til hovedstaden Der skal de demonstrere mot regjeringens ulvepolitikk For to år siden greide ulvemotstanderne å mobilisere flere tusen mennesker til å gå oppmarsjerte flere tusen demonstranter opp Karl Johans gate til miljøministerens kontor for å markere sin motstand mot ulv. I går ble det kjent at ulvejakta i Trysil i Hedmark ikke blir stanset av retten, til tross for protester fra dyrevernsorganisasjonen NOAH Og ulv er ett av stikkordene for Nyhetsmorgen i dag - men vi skal også gi deg siste nytt om bussulykken i Sjåk, Kim Jong-uns besøk i Kina - og så spør hvilke oppgaver som den mektigste kvinnen i amerikansk politikk- nemlig Nancy Pelosi - nå må gyve løs på. Kunstmaler Håkon Bleken feirer 90-år med å stille ut nymalte, to meter høye kritiske karikaturer av ordføreren i Trondheim Rita Ottervik.

Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal till alla svenskar hemma och i utlandet. I sitt jultal summerar kungen det gångna året och blickar framåt mot 2019.   Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Julen i vårt land kan se ut på många olika sätt. Många firar med familj och vänner, och samlas kring de traditioner som knyter oss samman över generationsgränserna. En del är ensamma, av eget val eller av annan orsak. Och andra firar inte jul, men gläds kanske ändå åt den särskilda stämning som präglar julhelgerna. Oavsett hur Din jul ser ut, hoppas jag att dessa dagar ger Dig tillfälle till reflektion och eftertanke, nu när året går mot sitt slut och ett nytt snart ska ta sin början. * När jag själv ser tillbaka på året som gått tänker jag framför allt på alla de människor jag mött, runtom i vårt land, som på olika sätt valt att ta ansvar. Antingen i vardagen eller i extraordinära lägen. Personer som har gjort skillnad, när de har visat mod, omtanke och handlingskraft. Jag tänker till exempel på alla dem som engagerar sig för att ge barn och unga tillgång till en god utbildning och en positiv gemenskap. Jag tänker på alla dem som arbetar för en hållbar utveckling, där vi tar bättre vara på jordens begränsade resurser. * Och jag tänker givetvis också på alla dem som ställer upp i olika krislägen - som vid de svåra skogsbränderna i somras. Räddningspersonal, försvarsmaktens anställda, hemvärnspersonal och frivilliga: Det var många i vårt land som gjorde stora uppoffringar för att bekämpa bränderna och minimera dess skadeverkningar. Till skillnad från i andra länder krävdes, tack och lov, inga människoliv.  För dem som berördes blev skadorna ändå kännbara, när generationers skogsbruk gick om intet. * När det mest akuta släckningsarbetet var avklarat fick jag själv möjlighet att besöka ett av de drabbade områdena, i Ragunda kommun i Jämtland. Kronprinsessparet och Prinsparet gjorde liknande besök i Hälsingland och Dalarna. Det var enastående insatser som anställda och frivilliga genomförde tillsammans under dessa heta sommarveckor. Till alla Er som bidrog vill jag därför uttrycka min djupt kända respekt och tacksamhet: Tack, för att Ni valde att ta ansvar. * 2018 har varit ett märkesår, med flera viktiga minnesdagar. Det är i år 100 år sedan kanonerna tystnade på första världskrigets slagfält. Ett krig som kostade många miljoner människoliv. Och som tyvärr inte blev det sista krig som skulle utspela sig. I år är det också 100 år sedan Sveriges riksdag genom en principöverenskommelse tog det första avgörande steget mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Något som lade grunden till den moderna svenska demokratin. Årets riksdagsval var det 29:e i ordningen sedan denna viktiga reform genomfördes fullt ut. * Processen för att bilda en ny regering har pågått under hela hösten. Kanske kan vi bli lite otåliga. Men så fungerar vår demokrati: viktiga frågor måste få ta sin tid. Och trots att det finns skillnader i åsikter och inriktningar vill jag understryka hur mycket som trots allt förenar oss alla i Sverige. Det finns en grundläggande sammanhållning, som visas inte minst när svåra prövningar inträder. * Under 2018 har vi även uppmärksammat att det är 200 år sedan min anfader, Jean Baptiste Bernadotte, blev kung Karl XIV Johan. För lite mer än en vecka sedan firade vi att Karl Johans ryttarstaty nu fått sin nya placering här ute på Slottsbacken. Där blickar han nu ut över det nyrenoverade Nationalmuseum - som jag hade nöjet att besöka tillsammans med Kronprinsessan och Prinsessan Estelle inför den högtidliga återinvigningen i november. * Och tidigare i höst besökte Drottningen och jag tillsammans med Kronprinsessparet staden Pau i Frankrike. Det var där min anfader föddes år 1763. Och där fick Kronprinsessan ta emot en magnolia-planta; en stickling från ett träd som kung Oscar II planterade vid sitt besök i Pau år 1899. Den överräcktes till Kronprinsessan som gåva till Prinsessan Estelle. Till våren ska den planteras på Haga slott. Där ska den förhoppningsvis slå rot och så småningom blomma, som en symbol för historiens förbund med framtiden. * Ja, vi är alla en del av något som är större än oss själva. Det har vi påmints om många gånger under det gångna året. Det kan vara en plats. En historia. Eller ett uppdrag. Vi är alla länkar i en kedja. Och vi har alla ett ansvar gentemot dem som kommer efter oss. Det gäller inte minst dem av oss, som representerar olika institutioner av central betydelse för vårt land. Sådana som funnits långt innan oss och som ska finnas kvar långt efter att vi är borta. På oss vilar ett särskilt ansvar att se bortom oss själva. Att agera på ett sätt som hedrar det förtroende vi fått - och som ju, faktiskt, bara är till låns. * Varje år deltar min familj och jag i Nobelfestligheterna. Så även i år. Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelprisen delas ut till de personer som under året "gjort mänskligheten den största nytta". Och så är det verkligen: Årets pristagare har alla, på olika sätt, bidragit till att göra vår värld något litet bättre. Ja, de har till och med räddat människoliv. Alla dessa framsteg, tycker jag, är en god anledning att känna hopp om framtiden! * För bara ett par dagar sedan firade vi Drottningens 75-årsdag. Genom åren har Drottningen arbetat envist och målmedvetet för att förbättra villkoren för utsatta barn och unga, men också för människor med demenssjukdom. Och det kändes både viktigt och positivt att kunna uppmärksamma dessa insatser i samband med Drottningens födelsedag. Under året har vi också välkomnat ett nytt barnbarn, lilla prinsessan Adrienne. Det gjorde oss mycket lyckliga! Nu ser jag fram emot att få tillbringa ytterligare några dagar av trevlig samvaro tillsammans med hela min familj. Jag vill avsluta denna julhälsning från Kungliga slottet i Stockholm med att önska Er en fortsatt god jul - och ett gott nytt år 2019. Se Kungen läsa sitt jultal på SVT Play.

Velkommen til en paranormal episode og en hel måned dedikert til skumle historier, grøssende fakta og hårreisende quiz temaer! Vi har spurt lytterne våre om å dele deres paranormale historier om spøkelser eller hva det måtte være. Og vi har fått mails! Opptil flere! Få med deg Karl Johans fortellinger om hvordan han og hans familie over lenger tid ble hjemsøkt! Freddy har laget i stand en quiz om norske skrekk filmer, hvem vinner denne gangen? Husk at du kan sende oss din paranormale historie på fortellerstolen@gmail.com, eller kontakt oss på Facebook eller instagram på @fortellerstolen Har du noen tips, tilbakemeldinger eller kanskje en historie du har lyst til å dele med oss og vårt publikum? Ta kontakt med oss! Hvis du liker podcasten vår, husk at du kan gi oss en rating i din app! Jo fler som gjør det, jo mer synling blir vi, og det koster deg bare noen sekunder :) Facebook: www.facebook.com/fortellerstolen/ Twitter: twitter.com/fortellerstolen - @fortellerstolen Instagram: @fortellerstolen Epost: info@fortellerstolen.no Medvirkende: Freddy Vith, Baard Jakobsen og Klaus Jakobsen. Idè av: Freddy Vith og Baard Jakobsen Klipping: Baard Jakobsen Donér til oss: Patreon: https://www.patreon.com/fortellerstolen PayPal: https://www.paypal.me/fortellerstolen Ethereum: 0x34706f86DF2165B62e303AC8D37d9c2d464b4335 Bitcoin: 32MZM88ZsCJMfUB5Xh4Zwn35MEWcb4sYBJ Bitcoin Cash: qp9u3kst6xa2rc9l4a5jz5as4dwdewxhggcxg0fsfm Ethereum Classic: 0x0f0B9Cc438feb56E02AFF0f03Cfebb8da0849891 Litecoin: MUTq1JSvDRTN8WYLLAcA78yg3KambUgvxQ XRP adresse: rw2ciyaNshpHe7bCHo4bRWq6pqqynnWKQg XRP Tag: 24111375 Monero: 44w7uvcPzFkgKpiytvVLybf6D6zsZcn8wEDtZmVZBDmwbxLJtjJgkuXU1RXGM5RJomB9MU6xoVhQHGBCFQxmTLM6PuG1E1F

Den första iPhonen lanserades 2007, de som föddes samma år är 11 år i dag. Nästa alla 11-åringar i Sverige har tillgång till en egen mobiltelefon (källa: SOI 2017). Så hur påverkas de unga i dag av att växa upp med mobilt internet och smartphones som en självklar del i livet?  Medverkande  Sjundeklassare på Karl Johans skola i Örebro (nu mer åttondeklassare)  Sissela Nutley – doktor i kognitiv neurovetenskap Elza Dunkels – docent i pedagogiskt arbete och forskar om ungas aktiviteter på nätet Musik  Originalmusik av Sandra Broström.  Övrig musik: - (”Minus” - tower1(reflect)  Daniel Birch – Glass Bells Dancing With A Synthesizer Lee Rosevere – Knowing the Truth  Övrigt Jean Twenges TED-talk TED.com Prata med mig Använd hashtag #teknikensunder Min blogg: teknifik.se  Twitter: @elinhaggberg Instagram: @teknifik  Facebook: /teknifik  Mail: hello@teknifik.se  Teknikens under produceras av Elin Häggberg och är ett samarbete med Female Engineer Network. Det här avsnittet sponsrades av Fortum. 

Karl-Johans skola 5C från Örebro möter Järntorgsskolan 5B från Nora. Programledare är Magnus Dahlberg och domare Jens Tisbo.

Karl-Johans skola 5C från Örebro möter Tysslinge friskola. Programledare är Magnus Dahlberg och domare Marie Hammarström Liljesson.

Karl Johans skola 5C från Örebro möter Olaus Petriskolan 5B från Örebro i kvartsfinal 1. Programledare är Magnus Dahlberg och domare är Marie Hammarström Liljesson.

Karl Johans skola 5C mot Garphyttans skola 5.

Ordføreren i Grimstad vil åpne Hamsuns Dikterstue på Nørholm for publikum. - det ville være en verdensbegivenhet, sier Hamsun-biograf Ingar Sletten Kolloen. Ny komedie fra asylmottak innfri ikke forventningene til vår anmelder, som har sett "Welcome to Norway". Stortingspresidenten og arkitekten snakker om hvorfor Stortinget absolutt ikke bør flytte fra huset på Karl Johans gate, som åpnet for 150 år siden.

Ett år fullspäckat av granskningar och nyhetsdokumentärer. Idag ska vi återvända till några av våra tidigare granskningar och se vad som har hänt sen sist? Made in IndiaI september granskade Kaliber i två program svenska ridsportföretag och kunde visa att tillverkningen av deras ridutrustning som träns, grimmor och hästtäcken tillverkades under dåliga arbetsförhållanden i Kanpur.Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 1Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 2Kanpur är den största staden i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. En industristad vid floden Ganges med växande befolkning och stora miljöproblem. Det är här som merparten av de hästsportartiklar, som säljs på den svenska marknaden, tillverkas.Det är 45 grader varmt när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna och garverierna. Vikram, som jobbar i ett garveri, berättar att han får andningsproblem av sitt jobb.Överallt i lokalerna är det smutsigt och blött på golvet av de olika kemikaliebaden. Här pågår mässingsplätering, förnickling och förkromning. Det står tomma dunkar med symbolen brandfarligt på i travar i lokalerna. Det luktar starkt av kemikalier, men ingen av de som jobbar där har någon form av skyddskläder på sig. De doppar spännen i baden med sina bara händer.Jag får problem med andningen av jobbet, huden kliar på grund av alla kemikalier och en stor del av min lön går till att köpa mediciner. (Asad, arbetare)På plats i Kanpur besökte vi nio fabriker som producerar åt Hööks hästsport, Granngården, Gekås i Ullared, Globus eller Biltema - och andra europeiska märken som säljs hos kedjorna i Sverige.Inte på någon av fabrikerna eller garverierna såg vi arbetare med skyddsutrustning, trots att de jobbar med farliga kemikalier. Alla fabriker hade brännbart material som tygmassor, skräp och kartonger liggandes i lokalerna. Vi såg också tomma och fulla behållare med brandfarliga ämnen som förvarades oskyddat i fabrikerna. Det är inte är ovanligt med bränder i fabriker i Kanpur. Men vad vi kunde se saknade de fabriker vi besökte brandvarnare och uppmärkta nödutgångar. I den fabrik som hade skyltad nödutgång var den blockerad av kartonger.Vi pratade också med arbetare som vittnade om att de blir sjuka av sina jobb. Även miljöorganisationer och läkare i Indien bekräftade bristerna i fabrikerna.Det är kemikalierna och ångorna i garverierna som gör det lätt för arbetarna att få "dry eye". Det finns olika stadier av sjukdomen, som också kan bli så allvarlig att man blir blind. (Professor R.C. Gupta)Men problemen som finns kopplade till läderindustrin i Kanpur stannar inte där. Kemikalierna och tungmetallerna som används för att tillverka läder påverkar så många fler än bara de som jobbar i fabrikerna. Det drabbar också de som lever i och omkring staden. Och de här miljöproblemen har varit kända i årtionden.Det är som om folk drabbas av spetälska.(Sushmita Sengupta)Sushmita Sengupta har varit i Kanpur och gjort research om föroreningarna där. Hon berättar att någonting som kan liknas vid spetälska drabbar bönderna som arbetar med händerna bland grödorna. Mixen av kemikalier och tungmetaller som finns i vattnet gör att skinn och muskler fräts sönder.Det finns flera hundra garverier i Kanpur. De flesta ligger vid den heliga floden Gagnes som rinner genom stan.I garvningsprocessen kan uppemot 130 olika kemikalier och tungmetaller användas, som krom, ammoniak, svavelsyra och salt. Företagen i granskningen medgav att de hade dålig koll på arbetsmiljön, förhållandena i de fabriker de köper hästutrustning från och den miljöförstöring som tillverkningen är upphov till. De levde helt enkelt inte upp till sina uppförandekoder.Hade det här uppdagats i Sverige hade det varit stopp direkt på flera av de här arbetsmomenten. (Håkan Olsson, chef på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning)Så vad har hänt efter vår granskning? Innan vi pratar med företagen ska vi återvända en sista gång till Mohammad och de andra arbetarna i Kanpur. Vi frågar Mohammad hur det kommer sig att han vill och vågar berätta om förhållandena i garverierna? För att jag hoppas att ni kan göra något bra för oss. Jag är fattig, men jag vill ha ett bra jobb, svarar Mohammad.Företagen synar sina fabrikerMalin Helde är VD och inköpsansvarig på varuhuset Gekås. De säljer häst och ryttarprodukter för 75 miljoner varje år och är ett av företagen i granskningen som efter programmen beslutade sig för att ta reda på mer om förhållandena i ridsportsfabrikerna i Indien. Vi var tre personer som åkte till Kanpur i slutet av september för att få en bra överblick av läget. Då var vi på så många fabriker vi hann med och både gjorde egna visuella inspektioner och diskuterade med fabrikerna. Vi hade också externa inspektioner, alltså indiska personer som jobbar med uppförandekoder hela tiden, så att vi fick en djupgående inspektion. Hur var det då? Ja, det var blandat. Vi hade några fabriker som såg jättefina ut, vi hade några fabriker som var mycket att göra med, skulle jag säga, men med fabriksägare som var väldigt samarbetsvilliga. Några av dem kunde väldigt lite om området kunde vi konstatera. Så det handlade mycket om diskussioner om hur vi skulle tillsammans hjälpas åt för att få en bättre situation. Och så hade vi ett par fabriker som vi inte tyckte var tillräckligt bra och som vi kommer att avsluta med. Och då var det dels för att det inte såg bra ut, dels för att fabriksägarna inte hade en attityd som gör att vi ser att det går att utveckla. De var inte positivt inställda till att förbättra.Även Biltema och Hööks hästsport har efter vår granskning gjort inspektioner av fabrikerna i Kanpur. I Biltemas fall ledde det till att dom avslutade sina inköp av läderprodukter därifrån.När vi kontaktar Biltema vill de fortfarande inte vara med på en bandad intervju, men skriver att skälet är man gjort bedömningen att man inte kan säkra hela kedjan från slakteri till sömnad, utifrån sin uppförandekod och i avseendet djurvälfärd.På frågan om var deras läderprodukter ska tillverkas istället svarar Biltema att det i dagsläget är oklart om produkterna kommer att ersättas och att det beror på om de kan hitta en samarbetspartner som kan garantera en hållbar leverantörskedja.Hööks VD Joachim Höök säger till Kaliber att han och företagets inköpschef har besökt Kanpur efter vår granskning. Där träffade de fabrikörer för att diskutera hållbarhetsfrågor. Han säger också att företaget nu arbetar på ett program för att kunna göra oberoende kontroller.Vi granskade ett grossistföretag, Globus. De säger att de i fortsättningen bara kommer köpa produkter från leverantörer som jobbar aktivt med arbetsvillkoren i sina fabriker och som köper från bra garverier. Globus har också börjat ange ursprungsland och hur lädret är garvat i marknadsföringen av sina träns.Det femte företaget i vår granskning, Granngården, köper hästsportsprodukter via svenska och andra europeiska grossister. Efter granskningen tog de kontakt med grossisterna för att säkerställa att fabrikerna de anlitar följer företagets uppförandekod.Det här ledde till att vissa artiklar plockades ut ur Granngårdens sortiment, berättar VD Per Sigvardsson. Vi blev uppmärksammade av ert reportage i Kaliber om förhållanden på en specifik fabrik. Vi tog upp det direkt med vår leverantör. Och de i sin tur har besökt fabriken. Det är fyra produkter i vårt sortiment och de produkterna har vi plockat bort ur sortimentet fram tills dess att vi kan med säkerhet veta att produktionen går till på ett korrekt sätt.Men det finns svårigheter med att tillverka i och köpa från Kanpur, säger Gekås VD Malin Helde. Till exempel är det svårt att bedöma hur miljövänliga garverierna är, och att styra vilket garveri tillverkarna ska köpa lädret från. Gekås handlingsplan innebär en granskning av garverierna och regelbundna besök i Indien. Men att sluta köpa helt från Kanpur tänker Gekås inte göra säger hon. Nej, vi har diskuterat det också, självklart, det får man göra i en sådan här situation. Men jag ser ju att vi har större möjligheter att påverka om vi fortsätter jobba i området. Och det finns stor förbättringspotential. Att vi kommer och börjar prata om de här frågorna och ställer krav, det tror jag ju faktiskt kan leda till ökad medvetenhet i området. Och det tror jag ju är jätteviktigt.Reporter Veronika KarlssonReporter Matilda Eriksson-Rehnberg"Personligen tycker jag att det är fult"I oktober 2014 kunde Kaliber visa hur barn lockas till dyra köp inne i dataspelet Minecraft. Ett av världens största dataspel.  Privatpersoner som driver egna Minecraft-servrar, det vill säga egna spelvärldar, kan tjäna stora pengar på att sälja extrasaker inne i spelet till andra spelare.Hela reportaget: Fulspel i dataspelsbranschen?Vi kunde visa att många av de som handlar på svenska servrar är barn, mellan 8 och 13 år gamla, och att det inne i spelet ofta riktas direkta köpuppmaningar till barn, något som varken är tillåtet enligt svenska eller europeiska reklamregler. Då, i oktober, ville inte Mojang ställa upp på någon intervju om köp- pch säljverksamheten i sitt spel. De uppdaterade sina regler om vad som gäller för de här privata serverägarna, vilket av många tolkades som att det nu skulle bli hårdare tag mot försäljningen i spelet. Men när Kaliber nu får en intervju med Mojangs chefsutvecklare Jens Bergensten är budskapet ett annat. Vi anser ju att det är ok att även leva på att driva en Minecraftserver. Och vilket ansvar har ni på Mojang för att det säljs till minderåriga på de här servrarna? Ja, det är väl en tolkningsfråga antar jag. Vi tycker också att det är fel och det finns ju lagstiftning för sådant där, hur man får göra reklam till minderåriga och liknande. Då är ju frågan om det är Mojangs ansvar att se till att folk följer lagen? Det är inte jag så säker på. Samtidigt är det ju ni som har öppnat upp för att privata serverägare i ert spel kan ta betalt, så finns det inte en ansvarskurva här ändå? Nej, men jag förstår inte hur man kan se det på det sättet. Jag tycker ändå att det är den som faktiskt driver den här servern, att det är deras ansvar att se till att det de säljer är etiskt. Hur ser du på att det riktas direkta köpuppmaningar i spelet som ändå riktar sig till barn på de här servrarna? Personligen så tycker jag att det är fult. Och jag försöker ju när jag pratar med folk, utbilda dem i att man kan spela på servrar som inte gör så. Hittills har ni ju inte stängt ner någon server för att de inte följer era regler kan det komma att bli så i framtiden? Vi försöker ju driva en dialog med servrarna först. Vi försöker få dem att ändra sig om vi tycker att de inte följer reglerna. Men om de inte ändrar sig då är det klart att då får vi ju försöka, med de medel som vi har, stänga ner en server, säger Jens Bergensten, chefsutvecklare på Mojang som skapat dataspelet Minecraft.Reporter Mikael SjödellKarl Johans testamenteKommer ni ihåg Karl Johan Johansson och hans testamente?Karl Johan dog 1993 utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn. Men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Det ringde lyssnaren Berit om, som bodde granne med Karl Johan när hon var barn. Den 8 mars sände Kaliber programmet "Den sista viljan" om det bortglömda testamentet. Frågan är vad som hänt sen dess?Mina resterande tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande. (Ur Karl Johans testamente)Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1 800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1 200 testamente, precis som Karl Johan Johansson.Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. Ja, jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar. Ingen visste om det hade delats ut några pengar.Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank, ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger.Men mer än 20 år senare frågar Berit runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då, att ingen hade gjort någonting åt det, säger Berit.22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. En ungdom som går på gymnasiet som kanske får 10 000, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, säger Berit.Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet där Karl Johans testamente togs upp. Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson.Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson.Men efter Kalibers granskning blev det fart på församlingsrådet. Det bildades en stiftelse för att dela ut pengar. Stig Johansson blev ordförande och han berättar nu att de i en lokaltidning i augusti annonserade efter sökande. Och vi fick två sökande och de fick alltså 5 000 kronor var. Vad är det för personer som fått pengar? De studerar på högskolan båda två, men de bor fortfarande kvar i församlingen. En studerar i Göteborg och en i Uppsala, säger Stig Johansson.Enligt Karl Johan Johanssons vilja och testamente är det alltså personer som bor i nuvarande Vedums församling och studerar som ska få ta del av avkastningen av hans pengar. Ordföranden i stiftelsen, Stig Johansson, berättar att de i styrelsen nu ska diskutera om de ska försöka få till en så kallad permutation, en förändring, för att det ska bli lättare att betala ut pengar. De vill kunna dela ut till personer som är födda i församlingen, men nu bor på en annan ort när de studerar. Och de vill också kunna dela ut pengar från själva kapitalet, alltså inte bara från avkastningen. Trots att det tagit väldigt lång tid att dela ut de första pengarna är Stig Johansson nu nöjd. Det är jättetrevligt. Och jag hoppas verkligen att det fortfarande finns människor i livet som vet vem Karl Johan Johansson var. Då är det ju jättetrevligt att det här kommer igång och kan gå enligt hans vilja, avslutar Stig Johansson.Hela reportaget: Den sista viljanReporter Jonna Burén Reporter Annika H ErikssonHårdare kontroller av trafikskollärareVem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare? Det frågade vi oss tidigare i höstas när vi granskade den myndighet som ska kontrollera det här. Vi upptäckte att Transportstyrelsen saknade kontroll och att dömda lärare i vissa fall kunde arbeta kvar trots att de tafsat eller till och med försökt köpa sex av sina elever. Och efter vår granskning kräver branschen ändring.Hela reportaget: Vem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare?Ett av de fall Kaliber granskade gällde en trafiklärare som i bilen började smeka sin kvinnliga elev på låret. Han bad henne så småningom att stanna bilen och byta plats med honom. Medan han sedan körde började han tafsa allt grövre och la till slut handen mot hennes kön utanpå byxorna och sa: "Vet du hur skönt det skulle vara att stoppa in ett finger?"Kvinnan berättade senare i förhör att hon suttit paralyserad av skräck och inte förmått protestera när mannen sen stoppade handen innanför hennes trosor och gjorde det han sagt att han ville. Kvinnan mådde efter händelsen psykiskt mycket dålig och det tog ett år innan hon orkade anmäla mannen, som då erkände. Men trots det kunde han fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan Transportstyrelsen återkallade hans behörighet.Kalibers granskning visade att det finns flera fall där trafiklärare som dömts för sexbrott eller allvarliga trafikbrott kunnat jobba kvar. Ett exempel gäller Anna, som egentligen heter något annat. Hennes trafiklärare dömdes för ofredande efter att ha tafsat henne på rumpan och försökt pussa henne. En händelse som fått stora konsekvenser för Anna. Det har väl inte påverkat mig så jättebra. Jag har fortfarande inget körkort, jag vågade inte sätta mig i den sitsen. Jag är rädd för att möta honom, berättar hon.Hur kommer det sig då att Transportstyrelsen, som alltså är den myndighet som ansvarar för lämplighetsprövningen av trafiklärare, inte stänger av trafiklärare som dömts för brott som gör dem olämpliga för sitt jobb? En anledning visar sig vara att myndigheten inte per automatik får information från rättsväsendet när en trafiklärare döms. Stig Brahn är enhetschef på Transportstyrelsen. Vi har egentligen inte system som underlättar den här typen av kontroll heller. Utan ska vi göra det, vilket vi alltså inte gör regelmässigt, då måste vi göra det manuellt. Och det ingår inte som en ordinarie del i tillsynen, säger han.Kalibers granskning har lett till att Sveriges trafikskolors riksförbund, STR, nu har krävt bättre kontroll av landets trafiklärare. Förbundet har skickat en skrivelse till näringsdepartementet, där man pekar på behovet av lagändringar. Bland annat vill STR att Transportstyrelsen per automatik ska få information om när en trafiklärare döms i domstol och att det ska införas krav på att trafiklärare ska visa upp utdrag ur brottsregistret innan anställning på en trafikskola. Berit Johansson är ordförande för STR. För det första ger vår skrivelse ett signalvärde utåt att vi tar allvarligt på de här frågorna. Men det måste också finnas en lagstiftning som stöttar upp detta, så att man tidigare kan upptäcka och förhindra att något olämpligt sker eller att någon som är olämplig för det här yrket kommer in i det, säger Berit Johansson.Också Transportstyrelsen har agerat efter Kalibers granskning. Myndigheten har satt igång ett arbete med att se över om kontrollen av trafiklärare kan förbättras redan med befintlig lagstiftning. Bland annat undersöker Transportstyrelsen nu om det är juridiskt möjligt att samköra myndighetens register över behöriga trafiklärare, med brottmålsdomar som en annan avdelning på myndigheten med automatik får information om. Det har vi just nu jurister som undersöker och där har jag inte svaret på frågan än, säger Stig Brahn, enhetschef på Transportstyrelsen.Reporter Joel WendleInget åtal för tvångsinjektioner på utvisningsresorHösten 2014 sände Kaliber en prisbelönt granskning av Kriminalvårdens utvisningsresor. Vi kunde bland annat visa att det ombord på de flygplan med tvångsutvisade personer vid flera tillfällen förekom att de utvisade injicerades med lugnande medel när de uppgavs vara stökiga, aggressiva och svåra att hantera. Lyxresor och tvångsinjektioner: del 1 Lyxresor och tvångsinjektioner: del 2 Tvångsinjektioner får bara ges om man står under tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Och i de här fallen handlade det inte om det.Kriminalvården polisanmälde och en förundersökning startades. Dessutom anmäldes tvångsinjektionerna till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. IVO bestämde sig för att åtalsanmäla två personer, en sjuksköterska och en läkare, just för att de misstänkte att det var fel att ge dessa sprutor.Strax innan jul kom beskedet från åklagare: förundersökningen läggs ned för att brott inte kan styrkas.Amanda blev bältad 44 gånger på tre månader - nu granskas vårdenI november granskade Kaliber i en serie reportage hur tvångsmetoder används inom barn- och ungdomspsykvården. En serie som har fått många lyssnare att reagera. Vi granskade barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm och kunde berätta hur personal vittnade om hur patienter spänts fast som straff. Vi kunde berätta om Amanda som blev bältad på BUP-kliniken i Stockholm 44 gånger på bara tre och en halv månader. Vi visade också att barn och unga allt oftare behandlas med tunga mediciner och att det skrivs ut mer neuroleptika än någonsin på BUP. Men de starka medicinerna har allvarliga biverkningar. I 15-åriga Claudio's journal kunde vi läsa hur han blev sämre och sämre av medicinerna han fick och hur han till slut var nära att dö på grund av biverkningarna under tiden han vårdades.De här två fallen och statistiken som Kaliber kunde visa väckte starka reaktioner. En av de som reagerade var Jessica Ericsson från Liberalerna som är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät förskräckligt, helt enkelt, så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur det ser ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sådant ska inte förkomma. Och det är jättebra att han har gjort en IVO-anmälan, säger Jessica Ericsson från Liberalerna.Kliniken ska nu genomgå en internrevision.Barnpsykiatrin, del 1: Bältningarna på BUPBarnpsykiatrin, del 2: De medicinerade barnenBarnpsykiatrin, del 3: Hade det kunnat undvikas? Reporter Mikael FunkeNytt stängsel på Kville bangårdStrax före nyår 2014 dog 20-årige Robin Lodalen när han fick 15 000 volt genom kroppen när han klättrade upp på en järnvägsvagn på Kville bangård i Göteborg. Området saknade stängsel, trots att en annan dödolycka inträffat tio år tidigare och trots att Trafikverket sagt att området var stängslat.Nu ett år efter att Robin dog är ett stängsel på plats.Hela reportaget: Spår som dödarI April träffade Kaliber Robins kompis som vi valt att kalla för Johan. Vi går samma väg som han och Robin gick den där kvällen i december. Och då gick vi mot den här bron då som är lite längre bort.De ska till en datorbutik och skulle gena över Kville bangård. Men halvvägs in på bangården klättrade Robin upp på en godsvagn som hade en stege. Så han frågar om jag kan ta en bild på honom. Och då ställer jag ner mina kassar och väska och tar upp min mobil. Samtidigt då så har han klättrat upp på en vagn som står där och det såg inte jag. Så när jag är vänd mot skogen, så hör jag ett pang liksom och hela skogen lyser upp. Så kollar jag bak och då ligger han där på vagnen. Utslagen liksom, berättar Johan.Kaliber visade att också en annan ung man dog på samma sätt och på samma plats år 2005. Efter den dödsolyckan konstaterade Elsäkerhetsverket och dåvarande Banverket, numera Trafikverket, i varsin rapport att det saknades stängsel på en några hundra meter lång sträcka norr om bangården.Men trots att Trafikverket efter Robins död i flera intervjuer sa att de här bristerna i säkerheten hade återgärdats efter den första dödsolyckan, kunde Kaliber visa att något stängsel aldrig kommit på plats. Det var lika lätt för Robin och hans kompis att ta sig in på området som det hade varit 2005.Men så i höstas började Trafikverket stängsla in hela Kville bangård. Så här sade Christer Ahlin, enhetschef Järnvägen på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Nyheter Väst den 2 december. Vi håller på att bygga just nu. Och vi har inte riktigt hela biten framme, men nästan. Men då har det ändå gått ett år sedan den senaste olyckan? Ja Varför har det tagit så lång tid? Vi har till och med flyttat fram den här åtgärden så att det skall ske snabbare än det var planerat. Så ligger det till, säger Christer Ahlin, enhetschef på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Väst.Reporter Sofia Boo Reporter Annika H ErikssonNu tar Kaliber uppehåll några veckor för att ge plats åt serien Matens Pris, men vi är tillbaka med nya granskningar den 15 februari.Under tiden finns alla våra tidigare granskningar att lyssna på här

(Tidligere sendt 2011). I 1852 flyttet Det kongelige Frederiks universitet til flunkende nye bygninger rundt Universitetsplassen på Karl Johan. Det var rikelig med plass, moderne og staselige lokaler og professorene flyttet inn med hele familien, hushjelper og tjenere i kjelleretasjen under de to fløybygningene. I dag er mange av disse kjellerrommene gjort om til kollokvierom, PC-stuer og moderne rom for det juridiske fakultet, men de mange og trange gangene, rominndelingen og vinduene ut mot fortauet på Karl Johans gate er der som før. I MUSEUM tar museumsleder Bjørn Vidar Johansen lytterne med på en vandring på kryss og tvers i det som på 1800-tallet ble kalt ”de skumle katakombene” og forteller om hvordan pionerforskerne drev sine eksperimenter i disse rommene. Carl Anton Bjerknes, Fridtjof Nansen og Kristian Birkeland var noen av de mest berømte. Fra de mørke katakombene tar Johansen oss med opp trappene til Aulaen, hvor kunstforvalter Ulla Uberg forteller om ”Aulastriden” og den lange tilblivelseshistorien til Edvard Munchs utsmykning. Programmet var en del av en programserie til UiOs 200-års jubileum og ble sendt første gang i 2011. Programleder er Øyvind Arntsen

Slottet i Kristiania hadde selvsagt sitt eget kongeflagg for Bernadottene, helt fram til unionsoppløsningen i 1905. Men hvor ble det av flagget da unionen ble oppløst ? I 2005 reiste MUSEUM til Livrustkammaren i Stockholm for å se på at det sammenrullede flagget for første gang etter 1905 ble hentet ut av magasinene. Vi får også høre om Carl Johans tupé, unionskongens kroningsbukser og hvem det var som firte flagget for siste gang i Kristiania og sendte det til den syke kong Oscar II like før kong Haakon VII og dronning Maud flyttet inn. Vi møter blant andre flaggekspert Leif Roede, som var direktør ved Oslo Bymuseum da dette programmet ble laget. I Stockholm møter vi intendent Ann Grøhammar og konservator Rebecka Enhørning. Programleder Øyvind Arntsen. Sendt første gang i januar 2005

Karl Johan dog utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn - men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Kaliber - den sista viljan - det bortglömda testamentet. Berit sitter vid sitt köksbord och minns tillbaka på sin granne från när hon var barn, 60 år tillbaka. – Han var lång och smal, mager tror jag. Grått hår hade han. Han hade en rosa brevlåda, det var ovanligt på 40-talet. Det kommer jag ju ihåg. Karl Johan Johansson och hans syster Berta var Berits närmsta granne när hon var barn och växte upp. – De hade haft det väldigt fattigt, mycket mera än vad som var vanligt på den tiden. De bodde ju i ett hus som var väldigt dåligt. Jag kände de inte så noga, man gick ju nåt ärende och Karl Johan var ju hemma och tröskade, det är det enda jag kommer ihåg. Det här handlar om Karl Johan Johansson och hans sista vilja. Berit kommer att ha en huvudroll i den här berättelsen, trots att hon inte kände Karl Johan så bra. Vi ska komma tillbaka till Berit, men först ska vi till Boestorp. Det var här Karl Johan Johansson bodde. – Då ger vi oss ut rätt ut på åkern. Vi är i Boestorp i Södra Lundby nån mil utanför Vara på Västgötaslätten. Grannarna Karl-Anders Andersson och Jan-Erik Svensson tar kurs och går rätt ut längs med en åker, över lite taggtråd och stannar inte förrän vi står mitt ute på fältet. – Det syns inte så mycket var, men huset låg här och ladugården lite längre bort. Jag tog med ett det kortet här. Jan-Erik tar fram en svart-vit bild. En man och en kvinna sitter framför ett gammalt hus. Det är Karl Johan och hans syster Berta. – Så här såg det ut då, detta kortet är taget på 30-talet skulle jag tro. Då ser vi gränsen här, det är ett buskage. Det var körsbärsträd som var hela kanten här. Så låg huset här och ladugården bakom. – Inte ett spår är det? – Nej, det syns ingenting kvar. Karl Johan föddes här i stora Boestorp 1903 – då hette gården Lars Gisslesgården. Han var ett av fem syskon, men syskonskaran krympte snabbt. Två av hans systrar och hans storebror gick bort innan Karl Johan hann fylla 14 år. Till slut var det bara Karl Johan och hans lillasyster Berta som blev kvar – och de bodde kvar ända till 70-talet, när Berta gick bort. – Jag har ett kort här, det är bara ett litet tag före han flyttade till Vedum. Vi ser här att huset ser lika dåligt ut som det gjorde där, det har inte hänt så mycket på 40 år. Det är det ju minst emellan de här korten. Det var inte bara huset som var nergånget. Här fanns ingen ström, inget vatten och när Jan-Erik kom och lussade när han var liten eller gav dom färskt bröd så kom ljuset från en fotogenlampa. Vi går in och sätter oss i Jan-Eriks kök. De har i sin hembygdsförening fått mängder av papper, kvitton, betyg och foton som berättar om Karl Johans liv. – Han var ju väldigt proper ser man ju, det var han ju alltid. Det kunde man ju inte se att han bodde så dåligt. Nej, det gick inte att se de som träffade honom ute. Just det här att han hade sin hatt och sin överrock och kom och cyklade, det är ett minne. Bilden av Karl Johan växer fram som en ordentlig man som alltid såg bra ut, visste vad som hände och som gjorde ett bra jobb. Han var ordningsvakt vid nöjestillställningar, han ska ha skrivit i Skarabors läns tidning och för Nordiska muséet. Karl Johan spelade ofta på tipset och vann någon gång. – Han var ju så idrottsintresserad också, så fotboll och detta det kunde han ju väldigt bra, han var lite insatt på så vis, säger Jan-Erik. Jan-Erik plockar fram en biljett till en fotbollsmatch, den kommer från det legendariska fotbollsåret 1958. – Han hade alltså vunnit en biljett till fotbolls-VM och den biljetten finns kvar här, han åkte aldrig till Stockholm på detta. – Han åkte aldrig? – Nej, för biljetten finns kvar och den är inte riven utan hela biljetten finns kvar. Det var kvartsfinalen som Sverige spelade mot Sovjetunionen. Sverige vann med 2-0, gick vidare och vann till sist silver i fotbolls-VM. – Jag undrar varför han inte åkte då? – Ja. Det kanske var för dyrt för att åka till Stockholm. Karl Johan som var så fotbollsintresserad kunde antagligen inte åka på kvartsfinalen för att han inte hade råd. Han blev kvar i Vedumstrakten som dagsverkare hela sitt liv trots att han ville något annat. – Det pratade han om många gånger att hans stora olycka var att han inte fick läsa som ung. Jag har hans betyg här och han hade toppbetyg i skolan, men det fanns ju inga pengar att läsa för. Han var hos en lantbrukare här och ville låna pengar, men det fick han ju inte. De tyckte att ”Det var ju onödigt att läsa”. Annars hade han nog blivit riksdagsman eller något sådant som ung, säger Jan-Erik Svensson. Karl Johan Johanssons högsta önskan var alltså att få studera, men han hade inte råd. Karl Johan som levde så sparsamt och fattigt ville i stället att andra ungdomar som inte har råd skulle få chansen. Under större delen av sitt liv sparade han sina pengar och när han dör, 89 år gammal, lämnar Karl Johan nästan 270 000 kronor efter sig. Pengarna testamenterade han till mindre bemedlade som studerar.  – Det är väl där det kommer fram, att inte han fick studera i unga år själv. Testamentet Det är Karl Johan Johanssons testamente Kaliber handlar om idag och den sista viljan. Vad har hänt med pengarna som skulle hjälpa fattiga i byn att studera? Kaliber går på jakt för att ta reda på var pengarna tog vägen och vad som hände med Karl Johans sista vilja. – Han gick ju bort då i juli och då hörde jag väl det. Det är Berit, som bodde granne med Karl Johan som barn, som började att gräva i det här. Det började med en artikel i tidningen efter han dog.  – Jag vet att vi läste ju det, att han testamenterar till kyrkan. Karl Johan som hon mindes var fattig hade sparat pengar nästan hela sitt liv för att testamentera bort dem till de som inte har så mycket pengar. Så här formulerade han det i testamentet: ”Mina [resterande] tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande”. Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1200 testamente, precis som Karl Johan Johansson. Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. – Ja jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar, att det var ju att ingen visste om det hade delats ut några pengar. Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger. Men mer än 20 år senare frågar Berit och hennes bror runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna och det visar sig att ingen har hört något om att några pengar från stiftelsen ska ha delats ut. – Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då - att ingen hade gjort något åt det, för att det är ju det som är meningen. Karl Johans vilja, det var så tydligt att det var fel, säger Berit. Det har alltså gått 22 år sedan Karl Johan  skrev sitt testamente 1993. 1993 är året då Sverige är mitt inne i en finanskris, det är krig i Jugoslavien. Tjeckoslovakien blir Tjeckien och Slovakien och i USA blir Bill Clinton för första gången president. 22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. – Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. Tänk en ungdom som går på gymnasiet som får 10 000 eller 5 000 kronor, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, så då tog jag itu med detta. Berit börjar undersöka vad som har hänt. Hon kontaktar skatteverket och får veta att det inte finns något organisationsnummer på någon sådan stiftelse, ringer prästen i området och mejlar Vara pastorat. Hon får ett första svar av ekonomichefen. – Då svarade hon att ingen utdelning har skett på grund av att medlen är placerade i bundna obligationer. Berit får fram bouppteckningen som visar vad Karl Johan lämnade efter sig och den visar att det mycket riktigt fanns premieobligationer när Karl Johan dog. Premieobligationer betyder att du sparar pengar i staten, det är ett tryggt sätt att spara och det finns en chans att du kan vinna pengar. De löper de ett antal år och så var det i Karl Johans fall. Men de sista obligationerna måste ha förfallit för över 15 år sedan.  – Det var ju i alla fall 268 000 kronor i obligationer, de måste ju ha lösts in. När en människa dör räknar vi med att den sista viljan blir lyssnad till. Det som vi skriver ner utgår vi för att det blir verklighet – men frågan är om det är så? Här fortsätter vi Berits jakt för att se vad som har hänt. Vi börjar på 90-talet.  Finns det någon stiftelse alls? Jag beger mig till landsarkivet för att titta på protokoll från kyrkorådet i Bitterna. Jag börjar med att gå igenom protokollen för just det kyrkoråd som enligt testamentet fick ansvaret att sätta igång stiftelsen. Jag går igenom alla protokoll från det att Karl Johan dör ända fram till 2000-talet, det står om kyrkbänkar, resor och annat som händer, men inget om det som jag letar efter. Efter att ha gått igenom alla protokoll, står det inte ett ord om Karl Johans stiftelse eller att man skulle tillsätta en styrelse. Så jag testar en annan väg. Inom kyrkan finns det flera olika råd och nämnder som har olika uppgifter. Kanske att någon annan del av kyrkan hade ansvaret. Jag sätter mig i bilen och åker till Vara pastorats kansli som Bitterna pastorat tillhör numera efter att kyrkan har organiserat om. Jag får hjälp på kansliet att se vad som är diariefört under Karl Johan Johanssons stiftelse. Här visar sig en helt ny bild. Det är kyrkonämnden i Bitterna som har haft uppe stiftelsen på sina möten och alltså inte kyrkorådet. Och inte bara en gång. Protokollen avslöjar Första gången nämnden tar upp det är i januari 1994, året efter Karl Johan dog. 1994: I protokollet står det att Skaraborgs läns sparbank, som ju hade i uppgift att verkställa testmentet, har berättat för kyrkonämnden om testamentet och de bestämmer: ”Att enligt Karl Johan Johanssons vilja delta i bildandet av en stiftelse i hans namn”. De föreslår också att själva kyrkonämnden ska bli den första styrelsen. Jag bläddrar vidare bland mötensprotokollen. Och Karl Johans namn dyker upp igen två år senare. 1996: Förslag ska tas fram på hur stiftelsen ska kunna bildas. 1997: Arbetet med bildande av stiftelse ska komma igång. Det bildas en arbetsgrupp som formulerar stadgar. Här finns stadgarna också, även om de inte är underskrivna. 1999: Här hittar jag nya stadgar. Ytterligare två år senare och nu är vi inne på 2000-talet.  2001: Här ställs en fråga om hur långt det har kommit med testamentet efter Karl Johan Johanssons död. Den dåvarande kyrkoherden ska höra vidare. Ett möte till – här finns informationen om att de sista obligationerna löstes in året innan.  Bitterna kyrkoråd får under året uppgiften att utse styrelse och det skrivs en uppsättning stadgar – igen. 2002: En arbetsgrupp ska ta reda på hur de bildar en stiftelse. Stadgar skrivs, två gånger. 2004: Här finns ett protokoll med styrelsen för stiftelsen. Nu har det alltså gått mer än 10 år sedan Karl Johan dog. Sedan dröjer det. Nästa gång något dyker upp är 2011. 2011: En styrelse ska bildas. Stadgar skrivas och uppgifter kollas upp. 2013: En person som är med på mötet undrar vad som hände med Karl Johans stiftelse. På 20 år har alltså inget egentligen hänt. Eller ja, fem uppsättningar stadgar har skrivits, man har utsett styrelse några gånger, men ändå verkar ingenting ha hänt. Jag tar med alla protokoll och visar det för Berit, som hade Karl Johan Johansson som granne när hon var barn. – Det måste ju vara slöhet. Jag blir beklämd, att det kan vara så här långdraget. De tar upp det, men det kommer ingenstans för att de vet inte, det är ju så att de måste ta till experter. Det är ju okunskap det är frågan om, ifrån början till slut. Jag ska inte anklaga någon för någonting, men okunskapen. Att bilda en stiftelse Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum idag. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet, där Karl Johans testamente togs upp. – Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson. Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. – Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson. Huvudanledningen till att inget hände på 90-talet säger Inger är för att det inte fanns pengar så att de faktiskt kunde bilda en stiftelse. – Att det gått så lång tid, det kommer ju an på det att det dels var det han gav som skulle bli den här stiftelsen var ju obligationer, så det var inget kapital från början, säger Inger Gustafsson. De sista obligationerna förföll ju år 2000 enligt ett av protokollen i kyrkonämnden, men efter det att obligationerna förföll så har det ändå varit ett problem med att det 268 000 kronor har varit för lite pengar säger hon. I testamentet står det nämligen att avkastningen, alltså så mycket pengarna växer, det är det som ska delas ut. – Någon avkastning har det ju inte varit på pengarna någon gång egentligen så att man skulle kunna dela ut, det kostar ju att bilda en stiftelse, säger Inger Gustafsson. Här ska vi stoppa lite. För det stämmer nämligen inte. ”Det är redan en stiftelse” Brita Rustad-Karlsson är länsjurist på Länsstyrelsen i Västra Götaland, specialiserad på stiftelser. Hon säger att det inte stämmer att det inte skulle kunna vara en stiftelse för att det bara finns 268 000 kronor.  – De här gamla stiftelserna har inte det problemet, utan det är nya stiftelser som måste ha ett kapital så att ändamålet kan uppfyllas från första dagen. Vi visar upp testamentet för henne och hon säger att i och med att testamentet är skrivet så här så blev det per automatik en stiftelse den sekund som han tog sitt sista andetag. – Vi ser ganska ofta såna här fall att man tror att man ska bilda en ny stiftelse, men det är inte det den handlar om för den är redan bildad, säger Brita. --Så är det riktigt formulerat så att det redan är en stiftelse? – Ja, absolut. --Som också fungerar idag 22 år senare. – Absolut. Tillbaka till Vedum och församlingsrådets ordförande Stig Johansson och vice ordförande Inger Gustafsson. – Jag ska berätta en sak. Det finns redan en stiftelse, det är en stiftelse för att han har skrivit att det ska bli en stiftelse i sitt testamente. Den är inte registrerad, men det har det inte varit något krav på det. – Det är inte de uppgifterna vi har fått när vi har kollat. Det här borde ju bankens jurist kunnat sagt till oss ganska enkelt. Det borde de ju kunna kan jag tycka, säger Stig Johansson. - Varför har ni inte pratat med länsstyrelsen? – Det kanske man kunde ha gjort tidigare. Men när vi var och pratade med banken och deras jurist så kändes det som att vi var på rätt väg, men det du säger nu det skulle man ju kunnat göra för längesen i så fall, säger Stig Johansson. Trots att det står tydligt i testamentet att det är kyrkorådet som har ansvar för stiftelsen genom en styrelse som de ska utse så har de alltså stannat vid att fråga banken om råd och de återkommer till att det är just det delade ansvaret för stiftelsen som har varit problemet. Själva förvaltningen av pengarna hade ju banken ansvar för. – Vi kände att vi ägde inte frågan. Vi skulle bilda en stiftelse och dela ut pengarna samtidigt som banken förvaltar det, det är nog det som har blivit problemet i det hela, säger Inger Gustafsson. – Men det står ju i testamentet att kyrkorådet ska ansvara för stiftelsens bildande, igångsättande och utse styrelse, är inte det ganska tydligt? – Ägde frågan gjorde vi ju, men att vi inte visste hur vi skulle vända oss för att få utdelning av de här pengarna då. Bankens ansvar Inger Gustafsson och Stig Johansson återkommer till att det var ett delat ansvar och att de frågat om råd på Skaraborgs läns sparbank genom åren. Det var också banken som enligt testamentet hade ansvar för att det skulle verkställas. I Vara är det egentligen bara ett kvarter mellan Vara pastorat och banken. Det är de två det handlar om Jag står utanför, de vill inte prata med mig för att de säger att det är banksekretess, det betyder att man inte får säga någonting om några kunder man har eller har haft, inte ens när man slutat  men jag får inga svar härifrån på varför de inte gjort något de här åren. Men några veckor senare så ändrar de sig, VD Leif Johansson vill vara med.  De får fortfarande inte prata om kundsamtal men säger generellt att de inte får förvalta och placera pengar själva utan att kunden ber om det. Han läser testamentet som är skrivet på papper från Sparbanken och vidimerat av bankpersonal på 90-talet och läser formuleringen. ”Stiftelsens kapital skall förvaltas av Skaraborgs läns sparbank.” – Det tolkar jag då som att den här stiftelsen då ska ha konton här i banken och ge oss uppdrag att sköta det här. --Så det här är inget som ni har något uppdrag att göra själva? – Nej det får vi inte göra. Det fick de inte på 90-talet heller. Ett problem har ju varit att uppfattningen från kyrkan har varit att de måste bilda en stiftelse, en formulering som står i testamentet, trots att det per automatik har varit en stiftelse. --De har fått höra att det varit för lite pengar för att bilda en stiftelse? – Det har ju ett begränsat belopp som jag har förstått att vi pratat om. Jag kan ju inte uttala mig om vad de fått för svar under tidens gång. Jag kan ju bara säga som det är idag att ni skickar in protokoll till Länsstyrelsen så att ni ser till så att stiftelsen finns och att det finns klart registrerat vem som företräder stiftelsen. Det är alltså Länsstyrelsen, som har tillsyn över stiftelser som säger att det är en stiftelse per automatik när det är skrivet i ett testamente, men i testamentet står det alltså att den ska bildas. --Kan det vara så att ni inte heller känt till att det redan var en stiftelse? – Nu spekulerar du i någon som var för 20-25 år sedan, jag tror säkert att vi hade jurister som var behjälpliga redan då. --Vad säger du om den formuleringen då, testamentet är skrivet på er bank? – Ja, uppenbarligen kan det ju ha varit tydligare. Men det står ju ganska tydligt här tycker jag, det är kyrkorådet i Bitternas ansvar. Styrelsen i Karl Johan Johanssons stiftelse har hela tiden varit kyrkorådet i Bitternas ansvar. Det har varit olika omständigheter de här åren. Människor har kommit och gått i olika kyrkoråd, nämnder och församlingsråd och det har varit omorganisationer inom kyrkan. --Men 22 år? – Jag tror inte att det här var något vi kunde greppa och vi fick inte de rätta trådarna att dra i heller. --Men Karl Johan Johansson då, vad känner du för honom? – Det är synd att vi inte klarat av att få hans vilja fullt ut. Vi kommer inte längre. Det är ingen som vill ta på sig hela ansvaret för att Karl Johans sista vilja ännu inte har uppfyllts. Församlingsrådet skyller på banken och banken säger att ansvaret är stiftelsens styrelse. Karl Johan var kunnig Någon mil från församlingshemmet i Vedum sitter Jan-Erik Svensson och Karl-Anders Andersson som var grannar med Karl Johan och plockar bland hans gamla papper som Jan-Erik har sparat i hembygdsföreningen. – Han var ju otroligt kunnig. Vi hade ju mycket nytta av honom. Det har jag ju på band mycket av det han berättar Jan-Erik tar fram en pärm som han har skrivit in alla ljudinspelningar han har gjort. Jag väljer ut en inspelning med Karl Johan Johansson från 70-talet. ”Det är ju idag vi har den 8:e januari 1974, idag börjar den så kallade bensinransoneringen och jag har följt med. Jag förresten, jag är Karl Johan Johansson från Södra Lundby, även om jag numera bor i Vedum”. Han berättar om husförhör, en brand 1911 och berättelser från förr. Karl Johan Johansson som själv läste och sparade tidningar och följde med i vad som pågick lämnade efter sig ett testamente om en stiftelse som ingen tog tag i eller hade tillräckligt med kunskap för att genomföra det. Men är det här ett enda fall eller finns det fler?  Länsstyrelsen och stiftelser Länsstyrelsen är ju den myndighet som har tillsyn över just stiftelser och det här exemplet med Karl Johan Johansson är inte ovanligt enligt Brita Rustad-Karlsson som är länsjurist på Länsstyrelsen i Västra Götaland. – Vi får ju in ansökningar på stiftelser som varit bildade längre tillbaka i tiden som dykt upp och legat i någon byrålåda. Det här är inget konstigt för oss vi ser det hela tiden. I framtiden går det inte att lagligt låta en stiftelse bara ligga. Sedan år 2010 måste alla stiftelser som har bildats även registreras och senast när det här året är slut ska även alla gamla stiftelser vara registrerade. Och det kan finnas tusentals. Bara i Västra Götaland tror länsstyrelsen att det finns mängder med okända stiftelser  – Vi har gjort en preliminär bedömning av stiftelser som vi inte känner till som ska komma in här det är 1 500. --Men då finns det fler? --Det kan hända. Men Karl Johan Johanssons stiftelse kom ju från hans testamente, är det ingen som följer upp testamenten? Testamentens öde Karl Johan Johansson dog ju som bekant utan någon nära familj och då är det alltså Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, då måste de godkänna testamenten. 1994 godkändes också Karl Johans testamente av kammarkollegiet som har hand om Allmänna arvsfonden. Annette Walldén är advokatsfiskal på kammarkollegiet. --  Då har vi godkänt testamentet så att säga och testamentestagaren är den som är dödsbodelägare, då har inte vi någon roll längre, för då är inte vi dödsbodelägare längre. – Då släpper ni det? – Ja. I ett sådant här fall när ingenting har hänt så skulle arvet kunna gå tillbaka till Allmänna arvsfonden om inte testamentet verkställs, men då måste Kammarkollegiet få reda på det också. Anette Walldén har inte hört talas om något liknande fall. – Det är väldigt sällsynt att något trillar mellan stolarna på det här sättet. Vi har inte ställts för det tidigare. Men det betyder inte att det aldrig händer, det kan finns fall där Allmänna arvsfonden inte är inblandad. – Det är 90 000 personer som dör varje år i Sverige och det är en bråkdel som har Allmänna arvsfonden så om detta händer när andra är legala arvingen, det får vi aldrig höra om utan det är när vi är den legala arvingen som man ringer till oss. De har inget ansvar att kolla upp vad som händer med ett testamente och det har ingen annan heller. – Nej, det finns inte det. Ingen myndighet. Men själva testamentstagaren har ett intresse av att få ut sitt arv. --Borde det finnas någon? – Vi tycker att det är en lagstiftningsfråga, men det är väldigt ovanligt att vi hör om något sånt här. När det kommer till Karl Johan Johansson så godkände både Skaraborgs läns sparbank och kyrkonämnden i Bitterna att följa testamentet. Ändå hände inget och det finns ingen som följer upp testamenten och det är ingen som straffas för att man inget gör. Pengarna – finns de? Vi ska tillbaka till Vedums församlingshem en sista gång och församlingsrådets vice ordförande Inger Gustafsson. – Vi har ju tagit fram ett förslag till hur vi vill göra för att dela ut pengarna. Vi får se försöka jobba vidare med det, se om vi kan få en permutation eller något sånt, säger Inger Gustafsson. Hon säger att de ska göra ett försök att göra en permutation, en ändring i Karl Johan Johanssons testamente, så att de får dela ut från kapitalet istället för avkastningen. För det blir inte så mycket pengar om det bara är avkastningen. Men det här gäller ju bara så länge pengarna finns. Banksekretessen stoppar mig från att få veta vad som hänt på kontot, de som skulle vara styrelse i stiftelsen och på så sätt ha tillgång till kontot har inte själva förstått att de har haft det och Karl Johan Johansson har ju inga andra arvingar som har rätt att se på kontot. Jag frågar Inger vad hon vet om hur det ser ut med pengarna. – Kontoutdrag har jag ju, det har jag fått de senaste. Inger tar fram en pärm. Här är pengarna. – Pengarna står fortfarande på honom alltså? – Ja det gör de.  22 år senare finns alltså pengarna kvar. Det är 385 000 kronor. Pengarna står på ett konto för Karl Johan Johansson, på samma adress han bodde på när han gick bort för 22 år sedan. Karl Johan Johanssons 270 000 har vuxit till nästan 385 000 kronor. Det är de 115 000 kronorna som egentligen skulle vara utdelade till mindre bemedlade som studerar, det som han själv aldrig fick möjlighet att göra. Vi är tillbaka hos Berit vid hennes köksbord. Hon som bodde granne med Karl Johan för 60 år sedan och som började gräva i vad som hände med testamentet. För henne spelar det ingen roll om man tar av kapitalet eller om det är avkastningen. Så länge pengarna går till det Karl Johan önskade. – Jag hoppas att det ska bli en bra stiftelse med bra regler och att det anlitas någon person som kan sätta igång den här stiftelsen och hoppas ju naturligtvis så snart som möjligt så att de sätter rejäl fart så att det inte tar åratal. Ett testamente skriver man ju för att ens kvarlåtenskap ska gå till ett visst ändamål, sedan händer det inte. Jag trodde inte detta var möjligt, men det är det ju tydligen, avslutar Berit. Det handlar om den sista viljan. En sista önskan som du lämnar kvar i livet när du dör.  Det kan finnas tusentals liknande stiftelser som Karl Johan Johanssons stiftelse som myndigheterna inte känner till. Och när det kommer till testamenten finns det ingen som följer upp om testamentena verkligen uppfylls. Så ser det ut idag när det kommer till den sista viljan. Jan-Erik och Karl-Anders – Karl Johans gamla grannar - sitter med alla papper och foton som vittnar om Karl Johans liv – och pratar om just det här. – Den här personen det gäller, den har ju önskat det här. Då kan man inte sopa det under mattan bara för att den inte finns längre. Det är ju en yttersta vilja, då är det viktigt att följa den. Reporter: Jonna Burén Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

I et Christiania ennå uten Karl Johans gate og med det nye universitetet i leide lokaler i Kvadraturen var det et staselig bygg som reiste seg langt utenfor byens lys og larm på høydedraget mellom Drammensveien og Hjortneskaia i 1830-årene. Som et tempel for den nye naturvitenskapen, med sinnrike apparater og en kuppel som kunne åpne seg mot stjernehimmelen var Det astronomiske Observatorium stedet der Norge skulle få sin nøyaktige adresse i verden. Professor Christopher Hansteen arbeidet i mer enn 15 år med å bestemme meridianrommets nøyaktige lengde- og breddegrad, og i 1847 var jobben gjort. Nå kunne han heise opp en rund ball på en stang på toppen av bygget og senke den nøyaktig klokken 12 formiddag. Denne tidsballen var helt fram til 1920-årene signalet alle stilte sine kronometre etter, ikke minst skipene på havnen. I MUSEUM besøker vi den nyrestaurerte bygningen og universitetslektor i matematikk, Nils Voje Johansen forteller om professor Hansteens mangslungne virksomhet. Under hans ledelse ble Norges Geografiske Oppmåling etablert, Justervesenet kom i gang og hans assistent Henrik Mohn ble den første direktør for Meteorologisk institutt. Christopher Hansteen gjennomførte også .en to år lang ekspedisjon til Sibir for å lete etter den magnetiske nordpol. Bjørn Vidar Johansen fra Museum for universitets- og vitenskapshistorie på Blindern forteller om restaureringen av den aller eldste bygningen til Universitetet i Oslo. Dette programmet er en del av MUSEUMs serie om 200-års jubileet til Universitetet i Oslo.

En så godt som glemt krig. - Merkelig, siden den var så viktig for hele 1814-historien, sier historiker Trond Svandal i MUSEUM . Dette er siste del av fortellingen om Felttoget i august 1814. I en knipetangsmanøver med både hær og marine angrep kronprins Karl Johan fra Fredriksten via Fredrikstad til skogsområdene i Østfold. Det hele var over på to-tre uker i august 1814, men ved flere av slagstedene slo den norske hæren angrepene tilbake. I forrige program fortalte historiker Trond Svandal om det blodige slaget i øsende regnvær ved Langnes skanse utenfor Askim. Denne gang får vi høre om hvordan Karl Johans senile adoptivfar, kong Carl XIII, fryder seg over kanontordenen på reden utenfor Fredrikstad festning. Det tar bare noen timer før festningen faller, og med den alle norske magasinene. – Bakeriet hadde en kapasitet på tre tusen store rugbrød pr dag, sier doktorgradsstipendiat Trond Svandal, som forteller at Karl Johan og hans sønn Oscar innlosjerer seg i kommandantboligen og lar hele den norske garnisonen marsjere pent ut. Mens den svenske hæren langsomt presser de norske styrkene bak Glommalinjen foregår de politiske sonderingene. – Karl Johan setter hardt mot hardt den 14.august, i slaget ved Kjølberg bru. De svenske troppene blir ferget over en sideelv til Glomma under tung beskytning, og driver nordmennene ut av stillingene. – På jordene her faller de siste skuddene i 1814, for øvrig siste gang Sverige er innblandet i krigshandlinger, sier Svandal. Allerede samme kveld undertegnes en våpenhvileavtale, kjent som Mossekonvensjonen. Kampene var ikke forgjeves, sier Svandal, som peker på at den endelige fredsavtalen med Norge ble mye bedre enn Kielertraktaten. – Norge ble ikke erobret. 17.mai-grunnloven blir anerkjent og Norge får en egen konstitusjon. Vi går inn i personalunionen som en egen stat. Og det er takket være motstanden i august 1814, sier Svandal.

Lined with some of the city's finest sights, Oslo's Karl Johans gate boulevard is an easily-navigable pedestrian zone made for people-watching and tourists. While street musicians line the way, helping give the city a youthful pulse, the best opportunity to mingle with locals, and experience the work of the greatest European sculptor since Rodin, can be found in Vigeland Park. For more information on the Rick Steves' Europe TV series — including episode descriptions, scripts, participating stations, travel information on destinations and more — visit www.ricksteves.com.