Podcast appearances and mentions of Rosa Liksom

“Über den Strom" von Rosa Liksom – eine Rezension von Constanze Matthes - Zeichen und Zeiten(Hördauer 10 Minuten)„Er sagte, der Krieg überrascht ein Volk immer, auch wenn die hohen Herren schon seit Jahren zündeln.“Sie sind auf der Flucht. Das Mädchen und seine Kühe. Gemeinsam mit weiteren Dorfbewohnern verlässt die junge Ich-Erzählerin das Land, um über den Fluss nach Schweden zu kommen. Wo bereits die Mutter und der Onkel in Sicherheit sein sollen. Die Stiefbrüder sind im Krieg gefallen, der Vater ist noch an der Front. Er hatte der Familie während seines Evakuierungsurlaubs zum Weggang geraten. Das Mädchen ohne Namen ist gerade mal 13 Jahre alt – und auf sich allein gestellt.Constanze Matthes, ich bin Journalistin und leidenschaftliche Leserin. Die Liebe zu den Büchern begann im zarten Alter von vier, fünf Jahren, als meine Mutter mich zum ersten Mal in die kleine Bücherei unseres Dorfes mitnahm. Wenige Jahre später schleppte ich die Bücher dann stapelweise allein nach Hause. In der Schule las ich stets die Pflichtlektüre und war meinen Mitschülern ein gern gesehener Gesprächspartner, um den Inhalt des zu lesenden Buches in der Pause vor der Deutschstunde zu erzählen. Sollte man an dieser Stelle „verraten“ sagen?Nach dem Abitur und einem Auslandsaufenthalt in Norwegen studierte ich im Hauptfach Germanistik mit Schwerpunkt Literaturwissenschaft. Allerdings las ich dann nicht immer die Pflichtlektüre der mehrseitigen Lektüreliste und besuchte viel eher die wunderbare Bibliothek des Deutschen Literaturinstituts. Vor allem dann, wenn meine Mitbewohnerin den Koffer-Fernseher über das Wochenende wieder nach Hause mitnahm. Noch heute bin ich „fernseherlos“ und investiere vielmehr meine Zeit in große und kleine Geschichten, dicke und dünne Bücher.Den Volltext dieser Rezension findest Du hierWenn dir Rezensionen gefallen, hör doch mal hier hinein.Unsere Live-Sendungen in Schwabing und im Pixel (Gasteig)

Rosa Liksom | "Pułkownikowa", tłum. Artur Bobotek | Zanurzenie prowadzenie: Hanna Łozowska tłumaczenie z języka fińskiego: Kamil Krzywicki, Bolesław Ludwiczak 13. edycja festiwalu Literacki Sopot #literackisopot2024 #goyki3 Dofinansowano se środków Miasta Sopotu i Ministra Kultury i Dziedzictwa Narodowego pochodzących z Funduszu Promocji Kultury

Man kan inte resa ifrån sig själv, men resan kan öppna dörren till nya delar av det man trodde var ett fast jag. Per J Andersson tar tåget och litteraturen till hjälp för att undersöka saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad först 2018-08-22.Samtal i tågkupéer med främlingar har en tendens att bli personliga. Särskilt om resan är lång och resenärerna befinner sig på tryggt avstånd från vardagen där hemma. Jag tror att friheten i de där samtalen uppstår när man inser att man förmodligen aldrig kommer att mötas igen. Det är därför det lättsamma samtalet om var man kommer ifrån och vart man är på väg utan förvarning kan fördjupas och snabbt anta terapeutiska kvalitéer.Jag har aldrig gått så långt att jag låtsas att jag är någon annan. Men jag har vänner som sett resan som ett tillfälle att få testa olika alternativa roller. Det betyder inte att de luras, snarare att de testar att leva ut andra aspekter av sig själv.För vad är egentligen vårt sanna jag?Är vi den vi är i vår sambos ögon? Eller den förälder som våra barn tjatar på? Eller den vi framstår som i våra kollegors ögon? Eller den vi försöker framstå som i sociala medier?Kanske är vi helt enkelt summan av alla de här rollerna? Eller så är det först i det där spontana mötet med främlingen, när vi slutat ängslas för vårt rykte, som vi vågar visa vårt sanna jag?Vilka vi är när allt förflutet raderats och bevisen på vår existens försvunnit?De frågorna ställer sig amerikanska Vendela Vida i sin roman ”När dykaren lämnar sina kläder” – en obehaglig, oförutsägbar och bladvändande berättelse om en kvinna som ger sig ut på en lång resa i syfte att fly från traumatiska familjehändelser. Från hemmet i den lilla staden i Florida åker hon till Marocko för att irra runt i exotiska basarer som ett ufo, allt för att glömma det jobbiga som hänt på sistone.Men flykten blir mer än ett byte av geografisk plats. Hennes ryggsäck blir stulen. I den låg pass, kreditkort, kamera och dator. Plötsligt har hon inga som helst fysiska bevis på sin identitet. Efter en tids eftersökningar får hon tillbaka en ryggsäck, men den är inte hennes, visar det sig, utan den har tillhört en annan bestulen amerikansk kvinna på resa i Marocko.Ett osannolikt och absurt sammanträffande som leder till att hon bestämmer sig för att behålla innehållet – och anamma den andra amerikanskans identitet. Det slutar inte där. Innan berättelsen är över har hon bytt identitet ytterligare sju åtta gånger.Frågan som boken ytterst ställer är vad som återstår av jaget när vi blir av med vårt namn, våra ägodelar, vår familj och vårt land. Kort sagt: vilka vi är när allt förflutet raderats och bevisen på vår existens försvunnit?Medan Hitler härjade i Europa befann sig Bertol Brecht i exil i USA och skrev ”Den goda människan i Sezuan”. I Brechts drama har ingen i den kinesiska byn tid att bry sig om någon annan, förutom en fattig bondflicka som aldrig sviker en medmänniska i nöd. Men när byborna börjar utnyttja hennes godhet rycker hennes okänsliga manliga kusin in, kör iväg snyltarna och räddar henne från att bli ett offer för sin egen brist på förmåga att sätta gränser.Till slut visar det sig att den onda kusinen inte finns. Eller jo, det gör han, men det är den goda flickan som klätt ut sig för att få den frihet som krävs för att bryta sig ur sin invanda och hämmande roll.Amerikanskan som upprepade gånger byter identitet i Vendela Vidas roman känner sig också fången i den underordnade roll hon fått både gentemot sin tvillingsyster, sin mamma och sin man. Resan till Marocko var därför nödvändig för att lindra smärtan som hänger samman med den hon var hemma i USA.Men till slut kommer det förflutna ifatt och nafsar henne i hälarna. För kanske är det som Hemingway skrev i ”Och solen har sin gång” att man inte kan fly från sig själv genom att resa från en plats till en annan, att man är den man är, att man aldrig på riktigt kan resa bort från sig själv.Å andra sidan ger alltså leken att ikläda sig olika roller friheten att släppa fram andra sidor av sig själv. Det får mig att tänka på den frihet jag kände efter flytten från den mindre stad där jag växt upp till den större stad jag nu bor i. Och på den ännu större frihet jag känner när jag befinner mig på resa bortom mitt land, min världsdel, mitt språk och min kultur. De främmande människornas värdering av mig kan varken höja eller sänka min sociala status där hemma. Då väljer jag att vara mindre kontrollerande och planerande och blir, tror jag, snäppet mer uppriktig.Vår önskan att accepteras av vår flock är så stark att vi annars döljer de mindre vackra sidorna av vårt jag. Men exakt vad vi gömmer och vad vi visar har förändrats, menar Peter Gärdenfors i boken ”Den svåra konsten att se sig själv”. Förr var det personlighet, heder, ära och position som skapade jaget. Idag med tillgång till digitala resurser för självbespegling har jaget allt mera kommit att handla om utseende. Men oavsett vad vi fokuserar på är jaget konstruerat, menar Gärdenfors, som är professor i kognitionsvetenskap. För en av vår tids stora myter, slår han fast, är tron på att det finns ett enda sant jag att plocka fram.Bekännelsen är kort sagt intimt förknippad med uppbrott och resa.Men om det sanna jaget är en myt finns det väl ändå mer eller mindre uppriktiga versioner av det. Och de mest öppenhjärtiga sidorna hos människan tror jag vi plockar fram när vi frigör oss från hembygden. Det är ju ingen slump att litteraturhistorien är full av öppenhjärtiga möten på resa i allt från Geoffrey Chausers ”Canterburysägner” över Tolstojs ”Kreutzersonaten” till Rosa Liksoms ”Kupé nr 6”.Bekännelsen är kort sagt intimt förknippad med uppbrott och resa. I Ilja Ehrenburgs tjugotalsroman ”Julio Jurenito” läser jag om en rysk emigrant i Paris som blivit så van att berätta sitt livs historia för obekanta människor ombord på tåg att han alltid tar med sig sina tänkta åhörare från kaféet till järnvägsstationen. Först inför åsynen av människomyllret på perrongen och det frustande loket på spåret känner han sig fri att tala från hjärtat.Det lustiga är att när jag skriver det ni nu lyssnar på befinner jag mig ombord på ett svenskt regionaltåg. Plötsligt vänder sig den unge mannen i sätet bredvid mot mig och frågar vad jag jobbar med. Och då måste jag ju ställa samma fråga till honom. Det blir en artig och försiktigt trevande konversation som på bara en kvart utvecklar sig till ett öppenhjärtigt samtal om min medresenärs svåra uppväxt i Iran och glädje över att hans nya jobb som gett hopp om framtiden. En bekräftelse så god som en annan på att bekännelsen i tågkupén lever vidare.För som religionsvetaren Martin Buber hävdade finns det kanske inget jag om det saknas ett du, att allt verkligt liv uppstår först när vi möter någon annan. Jagets beroende av ett du är uppenbar också för den resande amerikanskan som ständigt byter roller i Vendela Vidas roman. Hon saknar en plan. Hon vill bara bort. Det är ständigt andra människor och yttre händelser som triggar henne att gång på gång byta identitet.Vendela Vidas slutsats är att det finns något sant och verkligt i summan av de roller som huvudpersonen spelar. Som i dikten av den medeltida sufipoeten Rumi, den som inspirerade till titeln på hennes bok:Du sitter här med oss, men du går också omkringPå ett fält i gryningen. Du är självDet djur vi jagar när du följer oss på jaktenDu är i din kropp som en växt är stadig i jordenÄndå är du vind. Du är dykarens kläderSom ligger kvar på stranden. Du är fiskenPer J Andersson, författare och reseskribentLitteratur”När dykaren lämnar sina kläder” av Vendela Vida (2018, översättning Jan Hultman och Annika H Löfvendahl), Etta förlag.”Den svåra konsten att se sig själv” av Peter Gärdenfors (2017), Natur & kultur.”Kupé nr 6” av Rosa Liksom (2011, översättning av Janina Orlov 2012), Wahlström & Widstrand.”Kvinnor på ett tåg” av Anita Nair (2001, översättning av Thomas Rudvald 2007), Tranan.”Och solen har sin gång” av Ernest Hemingway (1926, i nyöversättning av Christian Ekvall 2012), Bakhåll förlag.”Berättelsen om de sällsamma öden och äventyr, vilka Julio Jurenito och hans lärjungar …” av Ilja Ehrenburg (1922, översättning av Lars Erik Blomqvist 1979), AWE/Gebers.”Canterburysägner” av Geoffrey Chaucer (1387, översättning av Harald Jernström, 1956). Forum.

Zehntausende Menschen flüchteten 1944 aus Finnland nach Schweden. Mittendrin ein Mädchen mit den Kühen vom heimischen Hof. In "Über den Strom" erzählt Rosa Liksom die Geschichte einer Vertreibung aus der Heimat. Eine Rezension von Dorothea Breit. Von Dorothea Breit.

Sänt i FM 12 Mars 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritikerrosad roman i uppläsning av Cecilia NilssonDet är höst 1944 och Lapplandskriget har precis börjat. En flicka på snart 14 år flyr finska Tornedalen. Hon vandrar med de älskade kossorna och med grannbyarnas människor och djur i en kolonn på väg undan kriget. En berättelse om krigets fasor men också om det varma i människomöten, vänliga djur och magisk natur.Rosa Liksom är konstnär och författare, född i finska Tornedalen 1958. För hennes roman Kupé nr 6 (som sändes som Radioföljetong 2013) tilldelades hon Finlandiapriset 2011 och 2020 mottog hon Svenska Akademiens nordiska pris.För översättningen svarar Janina Orlov. Hon är litteraturvetare och översätter från från ryska och finska till svenska.Uppläsaren Cecilia Nilsson är skådespelaren med en lång rad roller för scen, film och tv bakom sig. Hon har bland annat medverkat i tv-serien Händelser vid vatten och skräckfilmen Konferensen. I Radioföljetongen hörde vi henne senast läsa Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman.Av: Rosa LiksomÖversättning: Janina OrlovUppläsare: Cecilia NilssonSlutmix: Maths KällqvistProducent: Joseph Knevel - produktionsbolaget KnevelFörlag: Wahlström & Widstrand

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Film: Höstlöv som faller – Aki Kaurismäki, The Mission – Tania AndersonBöcker: Kupé nr 6 och Älven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

Ääniä ehotuksesta ette Muonion konsesuuni-saamekylästä tulis mettäsaamekylä. Entinen hihtäjä Sami Jauhojärvi ja kirjailia Rosa Liksom presitentinvaalista. Korkea aikaa pistää siemenet multhaan - tipsiä oikealta kylvö-entysiastilta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Il Consiglio europeo di questa settimana ha affrontato e superato il delicato scoglio dell'approvazione del bilancio pluriennale dell'Unione europea, che contiene al suo interno il piano di aiuto per 50 miliardi all'Ucraina invasa. Protagonista ancora una volta l'Ungheria di Viktor Orban che punta i piedi e cede di fronte alla fermezza degli altri 26 stati membri. Parliamo di allargamento, con il ministro degli Esteri austriaco Alexander Schallenberg, e parliamo anche della prima volta al voto della Finlandia da quando è diventata il 31esimo membro della Nato. Una scelta dolorosa che affonda nella storia, come ci racconta Delfina Sessa, specialista di letteratura finlandese, traduttrice di "Al di là del fiume", il racconto della scrittrice Rosa Liksom, che racconta un paese che condivide oltre 1.300 chilometri di frontiera con la Russia.

Lola Rogers translates novels, short stories, poems, comics, and children literature from Finnish into English. Her most recent translation is the internationally acclaimed novel Summer Fishing in Lapland (U.S. Title Fishing for the Little Pike), by Juhani Karila. Lola's translations have been shortlisted for the Oxford-Weidenfeld Translation Prize and the Petrona Award for Nordic crime fiction. Her translation of Johanna Sinisalo's The Core of the Sun won the 2017 Prometheus Award. She was named an NEA Translation Fellow for her translation of The Death of Orvar Klein, a Finnish modern classic by Daniel Katz. Lola has served as a translation mentor through Finnish Literature Exchange, and is a founding member of the Finnish-English Literary Translation Cooperative.In this conversation, She spoke about how she started translating Finnish literature, Finnish translator community and about the author Rosa Liksom and the novel 'The colonel's wife'.The Book can be purchased using the link given in the show notes.https://amzn.to/3vaj7Q6* For your Valuable feedback on this Episode - Please click the below linkhttps://bit.ly/epfedbckHarshaneeyam on Spotify App –http://bit.ly/harshaneeyam Harshaneeyam on Apple App –http://apple.co/3qmhis5 *Contact us - harshaneeyam@gmail.com ***Disclaimer: The views and opinions expressed by Interviewees in interviews conducted by Harshaneeyam Podcast are those of the Interviewees and do not necessarily reflect the official policy or position of Harshaneeyam Podcast. Any content provided by Interviewees is of their opinion and is not intended to malign any religion, ethnic group, club, organization, company, individual, or anyone or anything.This podcast uses the following third-party services for analysis: Podtrac - https://analytics.podtrac.com/privacy-policy-gdrpChartable - https://chartable.com/privacy

Pajalan kunta ei pysty järjestämhään meänkielen opetusta kaikile oppilhaile. Kirjailia Bengt Pohjanen palkithiin Tukholmassa kielipalkinnolla. Aprillin prufili Meänraatiossa oon Rosa Liksom jonka meänkielinen kirja evakosta Ruothiin, oon Suomessa viimi ajan parhaiten myyty.

Euroopan sosiaalirahaston tukeman Mieliteko-ohjelman ja Savon Aaltojen yhteistyössä toteuttamassa Pienet Teot-ohjelmasarjassa aina viikoittain käydään mielenkiintoisten vieraiden kanssa keskustelua, jossa käymme läpi heidän kokemuksiaan arjen hyvistä pienistä teoista sekä myös heidän omista vinkeistä aihealueen tiimoilta. Pienet teot lisäävät tunnetusti mielen hyvinvointia. Ne ovat arkisia hyviä tekoja, jotka eivät maksa sinulle mitään. Se voi olla roskien poimimista metsästä, vastaantulijan tervehtimistä tai vanhuksen auttamista tien yli - mitä tahansa, mistä tulee hyvä mieli itselle ja toiselle.Mieliteko-ohjelman tavoite on saada aikaan kymmenen miljoonaa pientä hyvän mielen tekoa Pohjois-Savossa kymmenen vuoden aikana.Tarkoituksena on synnyttää yhdessä maakunnan peittävä hyvien tekojen vyöry ja muuttaa ennen kaikkea asenneilmapiiriä myönteisemmäksi, yksi hyvä teko kerrallaan! Ja tässä työssä on myös Savon Aallot nyt mukana. Ohjelmasarjan toisen jakson vieraana on kirjailija Rosa Liksom. Haastattelijana: Sami Turunen Mukana ohjelmassa: Vipuvoimaa EU:lta 2014-2020 & Euroopan sosiaalirahaston tukema Mieliteko-ohjelma.

I recently took a trip on Amtrak that included staying in a sleeping car, and although there were practical reasons for this, my inner movie lover also wanted to experience first hand something like the train journeys I've loved watching in the movies. From Howard Hawks's Twentieth Century through more than one Hitchcock film, to Richard Linkater's Before Sunrise, passenger trains have been a time-honored cinematic tradition. Compartment Number 6, a film from Finnish director Juho Kuosmanen, takes this classic set-up and gives it a refreshingly intimate turn. We first meet Laura, a young Finnish archaeology student played by Seidi Haarla, at a chic cocktail party in Moscow hosted by a woman we eventually figure out is her lover, a Russian professor named Irina. Laura is about to travel north to the Arctic Circle city of Murmansk to study newly discovered 5000 year-old petroglyphs there, a detail which dates our story to the late 1990s. Laura wants to feel excited about her trip, but she's sad because Irina has decided not to go with her, so that in addition to feeling out of place in Russia as a Finn with a minimal grasp of the language, she senses that Irina is giving the brush-off to her relationship. When Laura gets on the train, she's in for a shock, discovering that she's sharing the tiny compartment with a young Russian mine worker named Ljoha, played by Yuriy Borisov. He's a swaggering, almost illiterate tough guy in the process of trying to get as drunk as possible on vodka while filling the little sleeping car with his cigarette smoke. The conversation does not go well. For some reason he thinks she's Estonian, and makes insulting sexist comments to her. Is she going to have to spend the entire long journey with this creep? She tries to get a different compartment, but the train is full up. Now, if you're thinking in conventional terms, you might wonder if the film's going to make a love story out of this unpromising situation. Thankfully, it doesn't do that, instead carefully and believably depicting a process by which two people gradually allow themselves to recognize each other for who they really are behind their social masks. The chance of friendship and connection is in this case more meaningful than any kind of romance. Kuosmanen shot most of the picture on an actual train, with close-ups vividly communicating the cramped atmosphere inside, a confinement that is set against the winter landscape seen rushing by outside the windows. There are also important scenes that are not on the train, including at Murmansk, where the resolution between these two completely opposite characters is achieved with beautiful understatement. Much of the credit for this is due to the two actors, who convey so much more than expected, revealing that their fears of how other people see them have become an obstacle in their lives. Based on a novel by Finnish author Rosa Liksom, the picture makes fun in a gentle way of the stereotyped differences between Finland and Russia, a subject which is especially interesting in light of current tensions between the two countries. Compartment Number 6 doesn't take anything for granted, but starts at something like square one in human relations and makes something very surprising and worthwhile out of it.

La poeta Ana Merino nos presenta su segunda incursión en la novela después de ganar el Premio Nadal. Se trata de Amigo (Ed. Destino), una historia que reivindica el poder de la amistad y la figura de Joaquín Amigo, miembro todavía bastante desconocido de la Generación del 27. Antes, leemos un fragmento de El museo de la rendición incondicional, de Dubravka Ugresic, novela sobre los exiliados de la Guerra de los Balcanes que la editorial Impedimenta recupera ahora y que nos parece alumbra el drama al que se siguen enfrentando los refugiados de nuestros días. En nuestro buzón de voz un oyente nos hace una doble recomendación: Un cadáver en el armario, de la reina del misterio Mary Higgins Clark y Cómo hablar para que los adolescentes le escuchen y cómo escuchar para que los adolescentes le hablen, (Ed. Omega) de Adele Faber y Elaine Mazlish Por su parte, Ignacio Elguero nos sugiere tres lecturas: La linterna de papel (Ed. Literatura Random House), disección que hace el británico Will Burns del comportamiento de la clase alta durante la pandemia; Guía de pasos perdidos (Ed. Páginas de Espuma), un conjunto de cuentos de Javier Vela protagonizado por personajes solitarios y excéntricos; y Sinsonte (Ed. Impedimenta), una distopía del estadounidense Walter Tevis. Javier Lostalé se adelanta a los estrenos de la cartelera hablándonos de Compartimento No 6 (Ed. Alianza), una historia de la finlandesa Rosa Liksom cuya adaptación al cine está a punto de estrenarse y que arroja luz sobre el carácter y la complicada historia de Rusia. Para terminar, Mariano Peyrou mira la historia reciente de nuestro país a través de Ritual del laberinto (Ed. Bartleby), poemario en el que Julio Mas Alcaraz da voz a dos mujeres, nieta y abuela, que reflexionan sobre el peso de la Guerra Civil, el olvido y la memoria. Escuchar audio

Från 10 oktober 2012 Jingel: Lucas Brar

In this slow-burn character study by award winning director Juho Kuosmanen, COMPARTMENT No. 6 follows the trek of a young Finnish, Laura woman (Seidi Haarla) as she escapes an enigmatic love affair in Moscow by boarding a train to the arctic port of Murmansk in search of ancient petroglyphs. Forced to share the long ride and a tiny sleeping car with a loutish Russian miner, Ljoha (Yuriy Borisov) the unexpected encounter leads the occupants of Compartment No. 6 to face the truth about their own yearning for human connection. The film is based on Rosa Liksom's 2011 novel of the same name.  COMPARTMENT No. 6 was selected to compete for the Palme d'Or at the 2021 Cannes Film Festival as well as the Finnish entry for the Best International Feature Film at the 94th Academy Awards. The film was recently shortlisted for Best International Feature Film. Director / co-writer Juho Kuosmanen (The Happiest Day in the Life of Olli Mäki) joins us for a conversation on his inspiration for this muted love story, the logistical challenges of filming in Arctic-like weather, and the stellar performances from his brilliant lead performers. For news and updates go to sonyclassics.com/film/compartmentno6 For more go to: totem-films.com/compartment-n6 Independent Spirit Award for Best International Film. Compartment No. 6 is short listed for the Academy Award in the International Feature Film category

Il nuovo film di Juho Kuosmanen fa del "viaggio" la sua metafora esistenzale. Ma il regista finlandese, vincitore con questa pellicola del Gran Premio Speciale della Giuria a Cannes 2021, non banalizza affatto questo elemento, anzi lo utilizza riempiendolo di malinconia e nostalgia per omaggiare una generazione, quella dei protagonisti a fine anni '90, che forse era più spensierata di quelle di oggi. Ed è così che tutto inizia in una scompartimento letto, dove Laura, studentessa finlandese abbandonata dalla sua ragazza moscovita, a suo malgrado si trova a dover condividere gli spazi con LJoha, giovane minatore rozzo e spigoloso. Il regista costringe due esistenze diametralmente opposte in un luogo claustrofobico: entrambi sono diffidenti, entrambi respingono il diverso, ma questo viaggio darà loro l'occasione di ascoltarsi, di comprendere meglio la propria voce interiore. La camera di Kuosmanen non è mai invadente ed esalta la presenza e l'emotività dei suoi due protagonisti. Li segue con assoluto riserbo e rispetto negli spazi angusti del vagone e nella desolazione degli esterni. Guardare questo film è come guardare costantemente attraverso il finestrino di un treno, ed è merito della meravigliosa fotografia. Con questo film si rivivono (anche se solo per un paio d'ore) ritmi a noi ormai sconosciuti: si riassapora l'ebrezza di un viaggio lungo, con le sue pause e attese. Si riassapora la possibilità di apripri all'estraneo, alla scoperta dell'umanità e anche di sè stessi. "Scompartimento n.6" è un viaggio che non è nè road movie nè love story. È pura poetica dell'imperfetto costellata dagli indelebili sorrisi di Laura e dai sagaci sguardi di Ljoha. Oggi sarebbe impossibile poter vivere un'esperienza come quella dei protagonisti ed è proprio per non dimenticare quella poesia dell'incontro, che bisogna vedere questo bellissimo film. Tratto dall'omonimo romanzo di Rosa Liksom, "Scompartimento n.6" è ancora al cinema, pronto ad aspettarvi. Il film di Juho Kuosmanen è proprio una di quelle perle che amiamo consigliare! Viva il cinema!

Rosa Liksom, "Kupee nr 6". Kirjastuselt Koolibri. Loeb Kristi Aule. Sel nädalal viib Kuku Raadio järjejutt teid pikale reisile läbi endise Nõukogude Liidu Moskvast Mongooliasse. Vene õnneotsija ja Soomest pärit arheoloogiatudeng veedavad rongis pikki nädalaid, avastavad koos inimtunnete sügavusi ning loovad meie jaoks allegoorilise pildi toonasest hiigelriigist.

Rosa Liksom, "Kupee nr 6". Kirjastuselt Koolibri. Loeb Kristi Aule. Sel nädalal viib Kuku Raadio järjejutt teid pikale reisile läbi endise Nõukogude Liidu Moskvast Mongooliasse. Vene õnneotsija ja Soomest pärit arheoloogiatudeng veedavad rongis pikki nädalaid, avastavad koos inimtunnete sügavusi ning loovad meie jaoks allegoorilise pildi toonasest hiigelriigist.

Kirsin Book Clubin Airi Vilhunen ja Kirsi Ranin keskustelevat Finlandia-voittaja Rosa Liksomin uudesta kirjasta Väylä, joka sekin on keskustelun aikaan Finlandia-palkintoehdokkaana. Miten koimme kirjan, joka sijoittuu Lapin sodan aikaan, jossa lähdetään lehmien kanssa pakolaisiksi Ruotsiin. Kuuntele ja lue tarkemmin blogista: https://kirsinbookclub.com/2021/11/podcast-36-rosa-liksomin-vayla---lukijoiden-suosikki-finlandia-voittajaksi/

Anita Seppä on Taideyliopiston Kuvataideakatemian taidehistorian ja -teorian professori ja laulaja-lauluntekijä Liisa Lux. Musiikki on ollut tärkeä osa hänen elämäänsä lapsuudesta alkaen. Akateeminen ura vei kuitenkin hänet mukanaan ilman sen kummempia haaveita tai suunnitelmia. Akateemisen työn ohessa Sepän tärkein hanke tällä hetkellä on Liksom Lux -lauluntekijäkolmikko, joka on parhaillaan tekemässä ensimmäistä LP-levyään. Siihen kuuluvat hänen lisäkseen kirjailija ja kuvataiteilija Rosa Liksom ja muusikko Eeva Koivusalo. Anita Sepän kanssa hänen elämänsä tärkeitä kuvia katselee toimittaja Jonni Roos.

Eevan kirjaklubin kuudes vieras on Suomi-kirjallisuuden ikoni Rosa Liksom. Hän puhuu muun muassa lehmistä ja nimettömistä päähenkilöistä, kertomuksen ja tarinan erosta, kustannustoimittajan tärkeydestä ja siitä, miksi nuorena ei kannata lukea kirjoja. Lisäksi hän paljastaa, mitä ajattelee roboteista ja takinkääntäjistä.

È stato presentato in concorso al Festival di Cannes Hytti Nro 6 (Compartment No. 6), il film di Juho Kuosmanen con Seidi Haarla, Jurij Borisov, Adattamento cinematografico del romanzo Scompartimento n. 6 di Rosa Liksom.

Kulturredaktionens filmreporter Björn Jansson rapporterar direkt från första dagen på Cannes filmfestival. PÅ PLATS FRÅN FÖRSTA DAGEN PÅ CANNES FILMFESTIVAL Filmfestivalen i Cannes invigs ikväll och vår reporter Björn Jansson är på plats och ska guida oss genom de tävlande filmerna, samt hur denna gigantiska festival ska arrangeras under en pågående pandemi. "KUPÉ NR 6" TÄVLAR OM GULDPALMEN I Cannes är det världspremiär för filmatiseringen av Rosa Liksoms roman " Kupé nr 6", i regi av Juho Kuosmanen ("Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv"). Vi återvänder därför till en intervju av Kerstin Wixe med författaren Rosa Liksom från 2017 då "Kupé nr 6" blev Radioföljetong. SIMNING OCH MINNE På lördag den 10 juli är det 150 år sedan författaren Marcel Proust föddes, med anledning av det koncentrerar sig Obs denna vecka på minnet. Idag reflekterar kulturskribenten Malena Forsare över simning och minne, över djupet som drar i oss och vattnet som bär oss. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Esfar Ahmad

Taitelija Rosa Liksom Nostalgian Viikon Vieraana. Katja Ståhlin tekemässä haastattelussa selviää, miten Ylitorniolta kotoisin olevasta lapsesta tuli taiteenalan moniosaaja.

Lapponia, notte. Davanti al caminetto, una donna ripercorre la lunga vita che ha alle spalle: in primo piano la sua lacerante storia d’amore, sullo sfondo oscure pagine di storia della prima metà del Novecento, quelle di una Finlandia schi...

Eine alte Frau blickt auf ihr Leben im Norden Finnlands zurück. Prägend war ihre frühe Beziehung zu einem rechtsextremen Offizier der finnischen Armee. Es folgt ein Martyrium von ehelicher Gewalt und Erniedrigung. Der neue Roman der finnischen Autorin Rosa Liksom beruht auf einer wahren Begebenheit Von Paul Stoop www.deutschlandfunk.de, Büchermarkt Hören bis: 19.01.2038 04:14 Direkter Link zur Audiodatei

Om Överstens brev till Maria och om varför Rosa Liksom i många år undvek Finlands krigshistoria. Nu har hon ägnat 15 år åt att forska om fascismen i såväl Finland som Europa. Producent: Kerstin Wixe

En drygt 100-årig kvinna överlämnar en bunt brev till författaren Rosa Liksom när hon talar om sin senaste roman Överstinnan i Stockholm. Breven är skrivna av den våldsamma Översten i Liksoms roman och är ställda till hans syster Maria. I uppläsning av Lennart Jähkel och i översättning Janina Orlov.Det är brev som visar sig innehålla många mörka hemligheter. Det första brevet är daterat 1915 då J, som är signaturen under samtliga brev, beskriver hur han fostras till jägarsoldat i det beryktade Lockstedter Lager i Tyskland dit många unga finska män sökte sig. De kom sedan att spela viktiga roller på framförallt de vitas sida under det kommande inbördeskriget i Finland. Det sista brevet är skrivet 1926 från Rovaniemi i norra Finland dit J upplever att han har förvisats av general Mannerheim. I breven avslöjas hemligheten att J älskar sin syster på ett sätt som en bror inte är tänkt att älska en syster. Att J hyser stor tilltro till Hitler är däremot ingen hemlighet.      - Jag har varit nationalsocialist redan innan Hitler och Goebbels kom på begreppet, skriver Översten stolt i det sista brevet.Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på finska. PDFHär kan du läsa Radionovellen som på svenska och på finska. EPUB (till läsplattor t.ex.)Rosa Liksom är konstnär och författare och har flera gånger nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris. Namnet Rosa Liksom är en pseudonym som Anni Ylävaara, som hon egentligen heter, en gång valde för att undvika alltför stor uppmärksamhet. Med romanen Kupé nr 6, som också sänts som Radioföljetong, fick hon stor internationell uppmärksamhet liksom med sin senaste roman Överstinnan. Rosa Liksom tilldelades i år Svenska Akademiens nordiska pris.Lennart Jähkel har i sin karriär växlat mellan seriösa och humoristiska roller på såväl teaterscener som i film och på tv. Till hans allvarligare roller hör insatserna i filmerna Jägarna och Så som i himmelen. För många förknippas Jähkel med rollen Jan-Olof i den populära TV-serien c/o Segemyhr. Till hans mer humoristiska roller hör även rollen som Sven-Erik, den äldsta av de tre bröderna Marklund i TV-serien Pistvakt.Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe Lyssna och ladda ner tom 19/4 2022.

En drygt 100-årig kvinna överlämnar en bunt brev till författaren Rosa Liksom när hon talar om sin senaste roman Överstinnan i Stockholm. Breven är skrivna av den våldsamma Översten i Liksoms roman och är ställda till hans syster Maria. I uppläsning av Lennart Jähkel och i översättning Janina Orlov. Det är brev som visar sig innehålla många mörka hemligheter. Det första brevet är daterat 1915 då J, som är signaturen under samtliga brev, beskriver hur han fostras till jägarsoldat i det beryktade Lockstedter Lager i Tyskland dit många unga finska män sökte sig. De kom sedan att spela viktiga roller på framförallt de vitas sida under det kommande inbördeskriget i Finland. Det sista brevet är skrivet 1926 från Rovaniemi i norra Finland dit J upplever att han har förvisats av general Mannerheim. I breven avslöjas hemligheten att J älskar sin syster på ett sätt som en bror inte är tänkt att älska en syster. Att J hyser stor tilltro till Hitler är däremot ingen hemlighet.      - Jag har varit nationalsocialist redan innan Hitler och Goebbels kom på begreppet, skriver Översten stolt i det sista brevet. Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på finska. PDF Här kan du läsa Radionovellen som på svenska och på finska. EPUB (till läsplattor t.ex.) Rosa Liksom är konstnär och författare och har flera gånger nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris. Namnet Rosa Liksom är en pseudonym som Anni Ylävaara, som hon egentligen heter, en gång valde för att undvika alltför stor uppmärksamhet. Med romanen Kupé nr 6, som också sänts som Radioföljetong, fick hon stor internationell uppmärksamhet liksom med sin senaste roman Överstinnan. Rosa Liksom tilldelades i år Svenska Akademiens nordiska pris. Lennart Jähkel har i sin karriär växlat mellan seriösa och humoristiska roller på såväl teaterscener som i film och på tv. Till hans allvarligare roller hör insatserna i filmerna Jägarna och Så som i himmelen. För många förknippas Jähkel med rollen Jan-Olof i den populära TV-serien c/o Segemyhr. Till hans mer humoristiska roller hör även rollen som Sven-Erik, den äldsta av de tre bröderna Marklund i TV-serien Pistvakt. Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe Lyssna och ladda ner tom 19/4 2022.

En drygt 100-årig kvinna överlämnar en bunt brev till författaren Rosa Liksom när hon talar om sin senaste roman Överstinnan i Stockholm. Breven är skrivna av den våldsamma Översten i Liksoms roman och är ställda till hans syster Maria. I uppläsning av Lennart Jähkel och i översättning Janina Orlov. Det är brev som visar sig innehålla många mörka hemligheter. Det första brevet är daterat 1915 då J, som är signaturen under samtliga brev, beskriver hur han fostras till jägarsoldat i det beryktade Lockstedter Lager i Tyskland dit många unga finska män sökte sig. De kom sedan att spela viktiga roller på framförallt de vitas sida under det kommande inbördeskriget i Finland. Det sista brevet är skrivet 1926 från Rovaniemi i norra Finland dit J upplever att han har förvisats av general Mannerheim. I breven avslöjas hemligheten att J älskar sin syster på ett sätt som en bror inte är tänkt att älska en syster. Att J hyser stor tilltro till Hitler är däremot ingen hemlighet.      - Jag har varit nationalsocialist redan innan Hitler och Goebbels kom på begreppet, skriver Översten stolt i det sista brevet. Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på finska. PDF Här kan du läsa Radionovellen som på svenska och på finska. EPUB (till läsplattor t.ex.) Rosa Liksom är konstnär och författare och har flera gånger nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris. Namnet Rosa Liksom är en pseudonym som Anni Ylävaara, som hon egentligen heter, en gång valde för att undvika alltför stor uppmärksamhet. Med romanen Kupé nr 6, som också sänts som Radioföljetong, fick hon stor internationell uppmärksamhet liksom med sin senaste roman Överstinnan. Rosa Liksom tilldelades i år Svenska Akademiens nordiska pris. Lennart Jähkel har i sin karriär växlat mellan seriösa och humoristiska roller på såväl teaterscener som i film och på tv. Till hans allvarligare roller hör insatserna i filmerna Jägarna och Så som i himmelen. För många förknippas Jähkel med rollen Jan-Olof i den populära TV-serien c/o Segemyhr. Till hans mer humoristiska roller hör även rollen som Sven-Erik, den äldsta av de tre bröderna Marklund i TV-serien Pistvakt. Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe

Om Överstens brev till Maria och om varför Rosa Liksom i många år undvek Finlands krigshistoria. Nu har hon ägnat 15 år åt att forska om fascismen i såväl Finland som Europa. Producent: Kerstin Wixe

Sie bleibt seltsam anonym. Fast namenlos, obwohl sie sich zeitlebens mit einem Titel schmückte, der in Finnland berühmt und berüchtigt zugleich war. „Die Frau des Obersts“. Wenn Rosa Liksom ihre Geschichte erzählt, dann ist dies sicher ein Roman. Daran besteht kein Zweifel. Es ist nicht die Lebensgeschichte von Annikki Kariniemi. Die hat sie in ihrer Autobiografie „Die Anatomie einer Ehe“ schon längst selbst erzählt. Wenn Rosa Liksom erzählt, dann innerhalb eines Rahmens, der bekannt erscheint, es aber doch nicht ist, weil ihre wahre Stärke in der Fiktion verborgen ist…

LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar om några favoriter på temat ”Rött” ”Knutby” av Jonas Bonnier ”Berge” av Jan Kjærstad ”Berättelse om ett liv” av Peter Handke ”Överstinnan” av Rosa Liksom ”En sång för Hedda” av Annika Estassy ”Nickelpojkarna” av Colson Whitehead

This week, Liberty and Rebecca discuss The Starless Sea, Know My Name, The Revisioners, and more great books. This episode was sponsored Book Riot's TBR subscription service; Ritual; and Sips by RGH. Pick up an All the Books! 200th episode commemorative item here. Subscribe to All the Books! using RSS, iTunes, or Spotify and never miss a beat book. Sign up for the weekly New Books! newsletter for even more new book news. Books discussed on the show: The Starless Sea by Erin Morgenstern Know My Name: A Memoir by Chanel Miller In the Dream House: A Memoir by Carmen Maria Machado For the Love of Men: A New Vision for Mindful Masculinity by Liz Plank The Revisioners: A Novel by Margaret Wilkerson Sexton Dear Girls: Intimate Tales, Untold Secrets & Advice for Living Your Best Life by Ali Wong The Great Pretender: The Undercover Mission That Changed Our Understanding of Madness by Susannah Cahalan Wake, Siren by Nina MacLaughlin What we're reading: Nothing to See Here by Kevin Wilson How We Fight for Our Lives: A Memoir by Saeed Jones Acid for the Children: A Memoir by Flea Kingdomtide by Rye Curtis More books out this week: Becoming RBG: Ruth Bader Ginsburg's Journey to Justice by Debbie Levy and Whitney Gardner What Are We For?: The Words and Ideals of Eleanor Roosevelt by Eleanor Roosevelt and Nancy Pelosi You Look Like a Thing and I Love You: How Artificial Intelligence Works and Why It's Making the World a Weirder Place by Janelle Shane Swimming in Darkness by Lucas Harari and David Homel Girl, Woman, Other: A Novel by Bernardine Evaristo A Thousand Fires by Shannon Price All Blood Runs Red: The Legendary Life of Eugene Bullard-Boxer, Pilot, Soldier, Spy by Phil Keith, Tom Clavin Four White Horses and a Brass Band: True Confessions from the World of Medicine Shows, Pitchmen, Chumps, Suckers, Fixers, and Shills by Violet McNeal The Last to Die by Kelly Garrett Songs from the Deep by Kelly Powell The Mysterious Affair at Olivetti: IBM, the CIA, and the Cold War Conspiracy to Shut Down Production of the World's First Desktop Computer by Meryle Secrest Sisters of Shadow and Light by Sara B. Larson I Have No Secrets by Penny Joelson The Rib Joint: A Memoir In Essays by Julia Koets Mudlark: In Search of London's Past Along the River Thames by Lara Maiklem The Accursed Tower: The Fall of Acre and the End of the Crusades by Roger Crowley Find Me Their Bones by Sara Wolf This Land Is Their Land: The Wampanoag Indians, Plymouth Colony, and the Troubled History of Thanksgiving by David J. Silverman Sandworm: A New Era of Cyberwar and the Hunt for the Kremlin's Most Dangerous Hackers by Andy Greenberg The How & the Why by Cynthia Hand This Is Pleasure: A Story by Mary Gaitskill A Constellation of Roses by Miranda Asebedo Amazons, Abolitionists, and Activists: A Graphic History of Women's Fight for Their Rights by Mikki Kendall and A. D'Amico Shine of the Ever by Claire Foster She Came to Slay: The Life and Times of Harriet Tubman by Erica Armstrong Dunbar The Forgotten Girl by India Hill Brown Skein Island by Aliya Whiteley The Suspect: An Olympic Bombing, the FBI, the Media, and Richard Jewell, the Man Caught in the Middle by Kent Alexander, Kevin Salwen Disaster's Children: A Novel by Emma Sloley Most of the Better Natural Things in the World by Dave Eggers and Angel Chang Making Comics by Lynda Barry The Bishop's Bedroom by Piero Chiara, Jill Foulston (translator) The Fowl Twins (Artemis Fowl) by Eoin Colfer Life and Limb by Jennifer Roberson Space Struck by Paige Lewis Anything for You: A Novel by Saul Black The Lost Art of Scripture: Rescuing the Sacred Texts by Karen Armstrong Conversations with RBG: Ruth Bader Ginsburg on Life, Love, Liberty, and Law by Jeffrey Rosen Galileo's Error: Foundations for a New Science of Consciousness by Philip Goff Fate of the Fallen by Kel Kade Aviva-No by Shimon Adaf, translated from the Hebrew by Yael Segalovitz The Mutual Admiration Society: How Dorothy L. Sayers and her Oxford Circle Remade the World for Women by Mo Moulton The Princess Who Flew with Dragons by Stephanie Burgis The Little Blue Kite by Mark Z. Danielewski The New Voices of Science Fiction by Nino Cipri, Little Badger, Darcie, et al. Oblivion Banjo: The Poetry of Charles Wright by Charles Wright The Bridge by Enza Gandolfo Girls of Storm and Shadow (Girls of Paper and Fire) by Natasha Ngan The Family Upstairs: A Novel by Lisa Jewell Wrecking Ball (Diary of a Wimpy Kid Book 14) by Jeff Kinney The City Game: Triumph, Scandal, and a Legendary Basketball Team by Matthew Goodman Be My Guest: Reflections on Food, Community and the Meaning of Generosity by Priya Basil Quillifer the Knight (2) by Walter Jon Williams Mighty Justice: My Life in Civil Rights by Dovey Johnson Roundtree and Katie McCabe Return to the Enchanted Island: A Novel by Johary Ravaloson, Allison M. Charette (translator) Living in a World that Can't Be Fixed: Reimagining Counterculture Today by Curtis White The Witches Are Coming by Lindy West They Will Drown in Their Mothers' Tears by Johannes Anyuru, Saskia Vogel (translator) The Toll (Arc of a Scythe) by Neal Shusterman Fortuna (The Nova Vita Protocol) by Kristyn Merbeth The Book of Lost Saints by Daniel José Older Winterwood by Shea Ernshaw On Swift Horses: A Novel by Shannon Pufahl The Other Windsor Girl: A Novel of Princess Margaret, Royal Rebel by Georgie Blalock Made Things by Adrian Tchaikovsky Desk 88: Eight Progressive Senators Who Changed America by Sherrod Brown Space Invaders: A Novel by Nona Fernández, Natasha Wimmer (translator) Jakarta by Rodrigo Márquez Tizano, Thomas Bunstead (translator) The Poppy Wife: A Novel of the Great War by Caroline Scott Winterlust: Finding Beauty in the Fiercest Season by Bernd Brunner Call Down the Hawk by Maggie Stiefvater Alta California: From San Diego to San Francisco, A Journey on Foot to Rediscover the Golden State by Nick Neely Tell Me No Lies: A Lady Dunbridge Novel by Shelley Noble Parade: A Folktale by Hiromi Kawakami, Allison Markin Powell (translator) The Deep by Rivers Solomon with Daveed Diggs, et al. Up in the Main House: and Other Stories by Nadeem Zaman The Crying Book by Heather Christie The Ninja Daughter (Lily Wong) by Tori Eldridge Humiliation: Stories by Paulina Flores, Megan McDowell (translator) A Long Time Ago in a Cutting Room Far, Far Away: My Fifty Years Editing Hollywood Hits - Star Wars, Carrie, Ferris Bueller's Day Off, Mission: Impossible, and More by Paul Hirsch Song of the Crimson Flower by Julie C. Dao Heed the Hollow: Poems by Malcolm Tariq Feed by Tommy Pico Mobituaries: Great Lives Worth Reliving by Mo Rocca We Met in December: A Novel by Rosie Curtis Supernova by Marissa Meyer The Guinevere Deception by Kiersten White Little Weirds by Jenny Slate Get a Life, Chloe Brown: A Novel by Talia Hibbert The Accomplice by Joseph Kanon The Worst Kind of Want: A Novel by Liska Jacobs Unnatural Magic by C. M. Waggoner Ghost Train by Stephen Laws Death and the Seaside by Alison Moore The First: How to Think About Hate Speech, Campus Speech, Religious Speech, Fake News, Post-Truth, and Donald Trump by Stanley Fish The Returns by Philip Salom Voyage of the Frostheart by Jamie Littler The Age of Anxiety by Pete Townshend Resistance Reborn (Star Wars): Journey to Star Wars: The Rise of Skywalker by Rebecca Roanhorse Bone Talk by Candy Gourlay Pain: A Novel by Zeruya Shalev and Sondra Silverston Star Wars: Galaxy's Edge by Ethan Sacks and Will Sliney The Colonel's Wife: A Novel by Rosa Liksom and Lola Rogers (Translator) And Go Like This: Stories by John Crowley Vernon Subutex 1: A Novel by Virginie Despentes, Frank Wynne (Translator) Our Wild Calling: How Connecting with Animals Can Transform Our Lives - and Save Theirs by Richard Louv Cryptozoology for Beginners (Codex Arcanum) by Matt Harry and Juliane Crump Shadowscent by P. M. Freestone

Tua Forström, Kjell Westö, Rosa Liksom. Sofi Oksanen och Monika Fagerholm - se där ett gäng finska författare vi pratar om i detta blåvita avsnitt!

Man kan inte resa ifrån sig själv, men resan kan öppna dörren till nya delar av det man trodde var ett fast "jag". Per J Andersson tar tåget och litteraturen till hjälp för att undersöka saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Samtal i tågkupéer med främlingar har en tendens att bli personliga. Särskilt om resan är lång och resenärerna befinner sig på tryggt avstånd från vardagen där hemma. Jag tror att friheten i de där samtalen uppstår när man inser att man förmodligen aldrig kommer att mötas igen. Det är därför det lättsamma samtalet om var man kommer ifrån och vart man är på väg utan förvarning kan fördjupas och snabbt anta terapeutiska kvalitéer. Jag har aldrig gått så långt att jag låtsas att jag är någon annan. Men jag har vänner som sett resan som ett tillfälle att få testa olika alternativa roller. Det betyder inte att de luras, snarare att de testar att leva ut andra aspekter av sig själv. För vad är egentligen vårt sanna jag? Är vi den vi är i vår sambos ögon? Eller den förälder som våra barn tjatar på? Eller den vi framstår som i våra kollegors ögon? Eller den vi försöker framstå som i sociala medier? Kanske är vi helt enkelt summan av alla de här rollerna? Eller så är det först i det där spontana mötet med främlingen, när vi slutat ängslas för vårt rykte, som vi vågar visa vårt sanna jag? Vilka vi är när allt förflutet raderats och bevisen på vår existens försvunnit? De frågorna ställer sig amerikanska Vendela Vida i sin roman När dykaren lämnar sina kläder en obehaglig, oförutsägbar och bladvändande berättelse om en kvinna som ger sig ut på en lång resa i syfte att fly från traumatiska familjehändelser. Från hemmet i den lilla staden i Florida åker hon till Marocko för att irra runt i exotiska basarer som ett ufo, allt för att glömma det jobbiga som hänt på sistone. Men flykten blir mer än ett byte av geografisk plats. Hennes ryggsäck blir stulen. I den låg pass, kreditkort, kamera och dator. Plötsligt har hon inga som helst fysiska bevis på sin identitet. Efter en tids eftersökningar får hon tillbaka en ryggsäck, men den är inte hennes, visar det sig, utan den har tillhört en annan bestulen amerikansk kvinna på resa i Marocko. Ett osannolikt och absurt sammanträffande som leder till att hon bestämmer sig för att behålla innehållet och anamma den andra amerikanskans identitet. Det slutar inte där. Innan berättelsen är över har hon bytt identitet ytterligare sju åtta gånger. Frågan som boken ytterst ställer är vad som återstår av jaget när vi blir av med vårt namn, våra ägodelar, vår familj och vårt land. Kort sagt: vilka vi är när allt förflutet raderats och bevisen på vår existens försvunnit? Medan Hitler härjade i Europa befann sig Bertol Brecht i exil i USA och skrev Den goda människan i Sezuan. I Brechts drama har ingen i den kinesiska byn tid att bry sig om någon annan, förutom en fattig bondflicka som aldrig sviker en medmänniska i nöd. Men när byborna börjar utnyttja hennes godhet rycker hennes okänsliga manliga kusin in, kör iväg snyltarna och räddar henne från att bli ett offer för sin egen brist på förmåga att sätta gränser. Till slut visar det sig att den onda kusinen inte finns. Eller jo, det gör han, men det är den goda flickan som klätt ut sig för att få den frihet som krävs för att bryta sig ur sin invanda och hämmande roll. Amerikanskan som upprepade gånger byter identitet i Vendela Vidas roman känner sig också fången i den underordnade roll hon fått både gentemot sin tvillingsyster, sin mamma och sin man. Resan till Marocko var därför nödvändig för att lindra smärtan som hänger samman med den hon var hemma i USA. Men till slut kommer det förflutna ifatt och nafsar henne i hälarna. För kanske är det som Hemingway skrev i Och solen har sin gång att man inte kan fly från sig själv genom att resa från en plats till en annan, att man är den man är, att man aldrig på riktigt kan resa bort från sig själv. Å andra sidan ger alltså leken att ikläda sig olika roller friheten att släppa fram andra sidor av sig själv. Det får mig att tänka på den frihet jag kände efter flytten från den mindre stad där jag växt upp till den större stad jag nu bor i. Och på den ännu större frihet jag känner när jag befinner mig på resa bortom mitt land, min världsdel, mitt språk och min kultur. De främmande människornas värdering av mig kan varken höja eller sänka min sociala status där hemma. Då väljer jag att vara mindre kontrollerande och planerande och blir, tror jag, snäppet mer uppriktig. Vår önskan att accepteras av vår flock är så stark att vi annars döljer de mindre vackra sidorna av vårt jag. Men exakt vad vi gömmer och vad vi visar har förändrats, menar Peter Gärdenfors i boken Den svåra konsten att se sig själv. Förr var det personlighet, heder, ära och position som skapade jaget. Idag med tillgång till digitala resurser för självbespegling har jaget allt mera kommit att handla om utseende. Men oavsett vad vi fokuserar på är jaget konstruerat, menar Gärdenfors, som är professor i kognitionsvetenskap. För en av vår tids stora myter, slår han fast, är tron på att det finns ett enda sant jag att plocka fram. Bekännelsen är kort sagt intimt förknippad med uppbrott och resa. Men om det sanna jaget är en myt finns det väl ändå mer eller mindre uppriktiga versioner av det. Och de mest öppenhjärtiga sidorna hos människan tror jag vi plockar fram när vi frigör oss från hembygden. Det är ju ingen slump att litteraturhistorien är full av öppenhjärtiga möten på resa i allt från Geoffrey Chausers Canterburysägner över Tolstojs Kreutzersonaten till Rosa Liksoms Kupé nr 6. Bekännelsen är kort sagt intimt förknippad med uppbrott och resa. I Ilja Ehrenburgs tjugotalsroman Julio Jurenito läser jag om en rysk emigrant i Paris som blivit så van att berätta sitt livs historia för obekanta människor ombord på tåg att han alltid tar med sig sina tänkta åhörare från kaféet till järnvägsstationen. Först inför åsynen av människomyllret på perrongen och det frustande loket på spåret känner han sig fri att tala från hjärtat. Det lustiga är att när jag skriver det ni nu lyssnar på befinner jag mig ombord på ett svenskt regionaltåg. Plötsligt vänder sig den unge mannen i sätet bredvid mot mig och frågar vad jag jobbar med. Och då måste jag ju ställa samma fråga till honom. Det blir en artig och försiktigt trevande konversation som på bara en kvart utvecklar sig till ett öppenhjärtigt samtal om min medresenärs svåra uppväxt i Iran och glädje över att hans nya jobb som gett hopp om framtiden. En bekräftelse så god som en annan på att bekännelsen i tågkupén lever vidare. För som religionsvetaren Martin Buber hävdade finns det kanske inget jag om det saknas ett du, att allt verkligt liv uppstår först när vi möter någon annan. Jagets beroende av ett du är uppenbar också för den resande amerikanskan som ständigt byter roller i Vendela Vidas roman. Hon saknar en plan. Hon vill bara bort. Det är ständigt andra människor och yttre händelser som triggar henne att gång på gång byta identitet. Vendela Vidas slutsats är att det finns något sant och verkligt i summan av de roller som huvudpersonen spelar. Som i dikten av den medeltida sufipoeten Rumi, den som inspirerade till titeln på hennes bok: Du sitter här med oss, men du går också omkring På ett fält i gryningen. Du är själv Det djur vi jagar när du följer oss på jakten Du är i din kropp som en växt är stadig i jorden Ändå är du vind. Du är dykarens kläder Som ligger kvar på stranden. Du är fisken Per J Andersson, författare och reseskribent Litteratur När dykaren lämnar sina kläder av Vendela Vida (2018, översättning Jan Hultman och Annika H Löfvendahl), Etta förlag. Den svåra konsten att se sig själv av Peter Gärdenfors (2017), Natur & kultur. Kupé nr 6 av Rosa Liksom (2011, översättning av Janina Orlov 2012), Wahlström & Widstrand. Kvinnor på ett tåg av Anita Nair (2001, översättning av Thomas Rudvald 2007), Tranan. Och solen har sin gång av Ernest Hemingway (1926, i nyöversättning av Christian Ekvall 2012), Bakhåll förlag. Berättelsen om de sällsamma öden och äventyr, vilka Julio Jurenito och hans lärjungar av Ilja Ehrenburg (1922, översättning av Lars Erik Blomqvist 1979), AWE/Gebers. Canterburysägner av Geoffrey Chaucer (1387, översättning av Harald Jernström, 1956). Forum.

Rosa Liksom: „Koloneliproua“ kirjastuselt Koolibri. See on lugu Soomest, kus valmistutakse sõjaks, elatakse Nõukogude Liidu ja Natsi-Saksamaa vahel ning ollakse kõvasti kaldu viimase poole, kuni sõjaline liit laguneb. Soome iseseisvuse juubeliaastaks on Rosa Liksom välja toonud luukered ühe rahva kapist, kapi alt, pealt ja tagant. Raamatu tõlkeõigused on müüdud rohkem kui kahekümnesse riiki. Loeb Kristi Aule.

Man kan inte resa ifrån sig själv, men resan kan öppna dörren till nya delar av det man trodde var ett fast "jag". Per J Andersson tar tåget och litteraturen till hjälp för att undersöka saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Samtal i tågkupéer med främlingar har en tendens att bli personliga. Särskilt om resan är lång och resenärerna befinner sig på tryggt avstånd från vardagen där hemma. Jag tror att friheten i de där samtalen uppstår när man inser att man förmodligen aldrig kommer att mötas igen. Det är därför det lättsamma samtalet om var man kommer ifrån och vart man är på väg utan förvarning kan fördjupas och snabbt anta terapeutiska kvalitéer. Jag har aldrig gått så långt att jag låtsas att jag är någon annan. Men jag har vänner som sett resan som ett tillfälle att få testa olika alternativa roller. Det betyder inte att de luras, snarare att de testar att leva ut andra aspekter av sig själv. För vad är egentligen vårt sanna jag? Är vi den vi är i vår sambos ögon? Eller den förälder som våra barn tjatar på? Eller den vi framstår som i våra kollegors ögon? Eller den vi försöker framstå som i sociala medier? Kanske är vi helt enkelt summan av alla de här rollerna? Eller så är det först i det där spontana mötet med främlingen, när vi slutat ängslas för vårt rykte, som vi vågar visa vårt sanna jag? vilka vi är när allt förflutet raderats och bevisen på vår existens försvunnit? De frågorna ställer sig amerikanska Vendela Vida i sin roman När dykaren lämnar sina kläder en obehaglig, oförutsägbar och bladvändande berättelse om en kvinna som ger sig ut på en lång resa i syfte att fly från traumatiska familjehändelser. Från hemmet i den lilla staden i Florida åker hon till Marocko för att irra runt i exotiska basarer som ett ufo, allt för att glömma det jobbiga som hänt på sistone. Men flykten blir mer än ett byte av geografisk plats. Hennes ryggsäck blir stulen. I den låg pass, kreditkort, kamera och dator. Plötsligt har hon inga som helst fysiska bevis på sin identitet. Efter en tids eftersökningar får hon tillbaka en ryggsäck, men den är inte hennes, visar det sig, utan den har tillhört en annan bestulen amerikansk kvinna på resa i Marocko. Ett osannolikt och absurt sammanträffande som leder till att hon bestämmer sig för att behålla innehållet och anamma den andra amerikanskans identitet. Det slutar inte där. Innan berättelsen är över har hon bytt identitet ytterligare sju åtta gånger. Frågan som boken ytterst ställer är vad som återstår av jaget när vi blir av med vårt namn, våra ägodelar, vår familj och vårt land. Kort sagt: vilka vi är när allt förflutet raderats och bevisen på vår existens försvunnit? Medan Hitler härjade i Europa befann sig Bertol Brecht i exil i USA och skrev Den goda människan i Sezuan. I Brechts drama har ingen i den kinesiska byn tid att bry sig om någon annan, förutom en fattig bondflicka som aldrig sviker en medmänniska i nöd. Men när byborna börjar utnyttja hennes godhet rycker hennes okänsliga manliga kusin in, kör iväg snyltarna och räddar henne från att bli ett offer för sin egen brist på förmåga att sätta gränser. Till slut visar det sig att den onda kusinen inte finns. Eller jo, det gör han, men det är den goda flickan som klätt ut sig för att få den frihet som krävs för att bryta sig ur sin invanda och hämmande roll. Amerikanskan som upprepade gånger byter identitet i Vendela Vidas roman känner sig också fången i den underordnade roll hon fått både gentemot sin tvillingsyster, sin mamma och sin man. Resan till Marocko var därför nödvändig för att lindra smärtan som hänger samman med den hon var hemma i USA. Men till slut kommer det förflutna ifatt och nafsar henne i hälarna. För kanske är det som Hemingway skrev i Och solen har sin gång att man inte kan fly från sig själv genom att resa från en plats till en annan, att man är den man är, att man aldrig på riktigt kan resa bort från sig själv. Å andra sidan ger alltså leken att ikläda sig olika roller friheten att släppa fram andra sidor av sig själv. Det får mig att tänka på den frihet jag kände efter flytten från den mindre stad där jag växt upp till den större stad jag nu bor i. Och på den ännu större frihet jag känner när jag befinner mig på resa bortom mitt land, min världsdel, mitt språk och min kultur. De främmande människornas värdering av mig kan varken höja eller sänka min sociala status där hemma. Då väljer jag att vara mindre kontrollerande och planerande och blir, tror jag, snäppet mer uppriktig. Vår önskan att accepteras av vår flock är så stark att vi annars döljer de mindre vackra sidorna av vårt jag. Men exakt vad vi gömmer och vad vi visar har förändrats, menar Peter Gärdenfors i boken Den svåra konsten att se sig själv. Förr var det personlighet, heder, ära och position som skapade jaget. Idag med tillgång till digitala resurser för självbespegling har jaget allt mera kommit att handla om utseende. Men oavsett vad vi fokuserar på är jaget konstruerat, menar Gärdenfors, som är professor i kognitionsvetenskap. För en av vår tids stora myter, slår han fast, är tron på att det finns ett enda sant jag att plocka fram. Bekännelsen är kort sagt intimt förknippad med uppbrott och resa.  Men om det sanna jaget är en myt finns det väl ändå mer eller mindre uppriktiga versioner av det. Och de mest öppenhjärtiga sidorna hos människan tror jag vi plockar fram när vi frigör oss från hembygden. Det är ju ingen slump att litteraturhistorien är full av öppenhjärtiga möten på resa i allt från Geoffrey Chausers Canterburysägner över Tolstojs Kreutzersonaten till Rosa Liksoms Kupé nr 6. Bekännelsen är kort sagt intimt förknippad med uppbrott och resa. I Ilja Ehrenburgs tjugotalsroman Julio Jurenito läser jag om en rysk emigrant i Paris som blivit så van att berätta sitt livs historia för obekanta människor ombord på tåg att han alltid tar med sig sina tänkta åhörare från kaféet till järnvägsstationen. Först inför åsynen av människomyllret på perrongen och det frustande loket på spåret känner han sig fri att tala från hjärtat. Det lustiga är att när jag skriver det ni nu lyssnar på befinner jag mig ombord på ett svenskt regionaltåg. Plötsligt vänder sig den unge mannen i sätet bredvid mot mig och frågar vad jag jobbar med. Och då måste jag ju ställa samma fråga till honom. Det blir en artig och försiktigt trevande konversation som på bara en kvart utvecklar sig till ett öppenhjärtigt samtal om min medresenärs svåra uppväxt i Iran och glädje över att hans nya jobb som gett hopp om framtiden. En bekräftelse så god som en annan på att bekännelsen i tågkupén lever vidare. För som religionsvetaren Martin Buber hävdade finns det kanske inget jag om det saknas ett du, att allt verkligt liv uppstår först när vi möter någon annan. Jagets beroende av ett du är uppenbar också för den resande amerikanskan som ständigt byter roller i Vendela Vidas roman. Hon saknar en plan. Hon vill bara bort. Det är ständigt andra människor och yttre händelser som triggar henne att gång på gång byta identitet. Vendela Vidas slutsats är att det finns något sant och verkligt i summan av de roller som huvudpersonen spelar. Som i dikten av den medeltida sufipoeten Rumi, den som inspirerade till titeln på hennes bok: Du sitter här med oss, men du går också omkring På ett fält i gryningen. Du är själv Det djur vi jagar när du följer oss på jakten Du är i din kropp som en växt är stadig i jorden Ändå är du vind. Du är dykarens kläder Som ligger kvar på stranden. Du är fisken Per J Andersson, författare och reseskribent   Litteratur När dykaren lämnar sina kläder av Vendela Vida (2018, översättning Jan Hultman och Annika H Löfvendahl), Etta förlag. Den svåra konsten att se sig själv av Peter Gärdenfors (2017), Natur & kultur. Kupé nr 6 av Rosa Liksom (2011, översättning av Janina Orlov 2012), Wahlström & Widstrand. Kvinnor på ett tåg av Anita Nair (2001, översättning av Thomas Rudvald 2007), Tranan. Och solen har sin gång av Ernest Hemingway (1926, i nyöversättning av Christian Ekvall 2012), Bakhåll förlag. Berättelsen om de sällsamma öden och äventyr, vilka Julio Jurenito och hans lärjungar av Ilja Ehrenburg (1922, översättning av Lars Erik Blomqvist 1979), AWE/Gebers. Canterburysägner av Geoffrey Chaucer (1387, översättning av Harald Jernström, 1956). Forum.

Rosa Liksom kirjoitti ensimmäisen kirjansa meänkielellä. Tutkija Enik Molnár Bodrogi pitää meänkieltä tärkeimpänä yhdistävänä tekijänä meänmaalaisille. - Kirjailija Rosa Liksomin kirja Everstinna on kirjoitettu meänkielellä, joka on kirjailijan rakastama äidinkieli. - Romanianunkarilainen tutkija Enik Molnár Bodrogi asettaa meänkielen tärkeysjärjestyksessä ensimmäiseksi meänmaalaisia yhdistävistä tekijöistä. - Kielenhuoltajat Henna Leskelä ja Tarja Larsson selvittävät sanoja vieras, United kingdom ja naisansa. - Viikon uudissana on viululanteet. - Käki kukkuu Salmenrannan Pentille hänen pakinassaan. Kuinka paljon onkaan käkeen liittyviä sanontoja ja kaskuja! - Juontajana Merja Laitinen.

Kerstin Wixe intervjuar Rosa Liksom på Helsingfors järnvägsstation i oktober 2017 om romanen Kupé nr 6.

Rosa Liksom saa valtaisasti irti aiheesta, jonka luulimme olevan jo käsitelty. Everstinna kuvaa fasismin nousua Suomessa ennen toista maailmansotaa ja näyttää koko sodan kaaren hurmoksesta uupumukseen – ja paljon muuta sodan lisäksi. Mukana myös Hillarya, Deucea, leffoja ja sukupuolineutraalia kieltä. Kuva: Pekka Mustonen

Hän on syntynyt Lapissa, muuttanut Helsinkiin, opiskellut Kööpenhaminassa ja Moskovassa, viettänyt aikaa Siperiassa, Kiinassa, Mongoliassa ja Yhdysvalloissa. Hän on työkseen fileerannut kaloja, toiminut kirpputorimyyjänä ja kyypparina. Kaiken tämän lomassa hän on tehnyt sarjakuvia, maalauksia, elokuvia, näytelmiä ja lastenkirjoja. Hän on Rosa Liksom ja hän on vieraana Roman Schatzin Maamme-kirjassa.

Soome kirjaniku Rosa Liksomi Kupee nr 6 on lugu, kus lahkamislauale on tõstetud Nõukogude Liit, see on lugu teekonnast asjade tähendusse, suletud maa hingeellu ja ühe tüdruku siseellu. Rong kihutab läbi kogu Nõukogudemaa, Moskvast Mongooliasse ja tee peal juhtub nii mõndagi. Kellegi jaoks on see enneolematult absurdne ellujäämiskogemus, kellegi jaoks igapäevane elu. Seda raamatut saab vaadata nagu pildialbumit kadunud ajastust ja inimestest, kus poeetilised looduskirjeldused vahelduvad reisikaaslaste portreede ja monoloogidega. (Rosa Liksom. Kupee nr. 6. Kristi Aule.)