Podcasts about kataloniens

Neben der Weltklimakonferenz in Dubai sind Verhandlungen zu einer möglichen Volksabstimmung über eine Unabhängigkeit Kataloniens ein Thema. Doch zunächst kommentieren einige ausländische Zeitungen das Ende der Feuerpause im Gaza-Krieg. www.deutschlandfunk.de, Internationale Presseschau

Neben der Weltklimakonferenz in Dubai sind Verhandlungen zu einer möglichen Volksabstimmung über eine Unabhängigkeit Kataloniens ein Thema. Doch zunächst kommentieren einige ausländische Zeitungen das Ende der Feuerpause im Gaza-Krieg. www.deutschlandfunk.de, Internationale Presseschau

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Cecilia Uddén om Salman Rushdie och SatansversernaSveriges Radios Mellanösternkorrespondent har följt Salman Rushdies författarskap och hotbilden mot honom sen den iranska ledningen utfärdade fatwan för mer än trettio år sen. "Om någon försöker tysta dig - skrik högre, om nån vill tysta ditt författarskap - skriv bättre", har Rushdie sagt. Vad är det med Satansverserna som fortfarande provocerar?Erosion hotar stränderna i KatalonienHundratusentals ton sand spolas bort varje år av havet vid Kataloniens kust i norra Spanien. Läget är så pass akut att till och med en viktig tågförbindelse till storstaden Barcelona hotas. Anledningarna är flera, en av dem är klimatförändringen. Reportage av Cecilia Blomberg.Skolan börjar med lärarbristEnligt beräkningar kommer det 2035 saknas 12000 lärare i Sverige. Till skolstarten nästa vecka är andelen behöriga lärare bara drygt 70 procent. Hur hanterar man det i skolorna? Reportage från låg- och mellanstadieskolan i Vegby i Västergötland av Jenny Hellström.Hela programmet:Timme 1:Samtal med Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, om Salman RushdieErosion i KatalonienBrottsbekämpning i NorgeVad får man göra med sitt hus?Krönika Nina WormbsPanelenTimme 2:Serie: Sommaren före valet. Del tre: 1988Satir med UtkantssverigeRäden mot ex-president Donald Trumps husSamtal med USA-kommentator Ginna Lindberg om följdernaSkolstart med lärarbristKåseri: Mark LevengoodProgramledare: Kajsa Boglind Producent: Luise Steinberger & Pia Sjögren Tekniker: Martin Seipel

Neuroth, Oliverwww.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9Direkter Link zur Audiodatei

... das ist Ronald Koeman. Warum, das erklären euch Malte Asmus und Andreas Wurm zum Start in den Sporttag. Und sie widmen sich dann noch diesen Sportthemen des Tages: Barcas Totalschaden ...Koeman ist die ärmste Sau Kataloniens Jetzt auch noch Katar die Formel 1 wirft jegliche Hemmungen über Bord Zweitliga-Tor-Rekord Schatzschneider drückt Terodde die Daumen, hat aber einen Wunsch Umzug ab 2023 Warum die HBL das Final Four von Hamburg nach Köln verlegt Dazu gibt es Top und Flop und ein Ereignis des heutigen Tages der Sportgeschichte: Historisches von Steffi Graf Dieser Podcast wurde produziert mit freundlicher Unterstützung und Text- und Ton-Material unseres Partners, dem Sport-Informations-Dienst SID. Der SID ist Content-Lieferant für nahezu alle großen Sender und digitalen Sport-Portale. Über 90 Prozent aller Sportredaktionen in Deutschland setzen auf den SID.

... das ist Ronald Koeman. Warum, das erklären euch Malte Asmus und Andreas Wurm zum Start in den Sporttag. Und sie widmen sich dann noch diesen Sportthemen des Tages: Barcas Totalschaden ...Koeman ist die ärmste Sau Kataloniens Jetzt auch noch Katar die Formel 1 wirft jegliche Hemmungen über Bord Zweitliga-Tor-Rekord Schatzschneider drückt Terodde die Daumen, hat aber einen Wunsch Umzug ab 2023 Warum die HBL das Final Four von Hamburg nach Köln verlegt Dazu gibt es Top und Flop und ein Ereignis des heutigen Tages der Sportgeschichte: Historisches von Steffi Graf Dieser Podcast wurde produziert mit freundlicher Unterstützung und Text- und Ton-Material unseres Partners, dem Sport-Informations-Dienst SID. Der SID ist Content-Lieferant für nahezu alle großen Sender und digitalen Sport-Portale. Über 90 Prozent aller Sportredaktionen in Deutschland setzen auf den SID.

Gränser som nyss var tämligen abstrakta bemannas nu på nytt. Till och med sådana som helt hade fallit i glömska återvänder som spöken från det förflutna, noterar Thomas Steinfeld i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ordet "gräns" låter som ett äkta svenskt ord. Eller som ett äkta tyskt ord, för den delen: "Grenze". Men så är det inte. Ordet är en gränsgångare i sig själv. Det kommer från trakterna som numera kallas för Polen. De tyska ordensriddarna, som under 1200-talet hade gett sig iväg för att kuva hedningarna i öst, var de första som hade lärt sig tala om en "greniz" eller en "granica". Samtidigt som riddarna trängde fram österut, bortom gränserna mellan de germanska och slaviska folkstammarna, flyttade ordet till väst. Och så kom det också till Sverige, medan man i södra Tyskland fortsatte at tala om "gegend", "umkreis" eller "ende, dar ein land keret" änden, där ett land vänder sig tillbaka. Gränstrakter fanns förstås redan innan riddarna övertog ordet. Ofta kallades de för "mark". Ordet finns kvar i dag, för det mesta i förbindelse med ett namn, som i Danmark eller som i Mark Brandenburg, landskapet runt Berlin. En "mark" betecknar ett diffust område, i synnerhet ett skogsområde, som två folkgrupper låter stå emellan sig för att hindra att de börjar slåss med varandra. "Bland germanska stammar gäller det som en ära", skrev fältherren Julius Caesar för drygt tvåtusen år sedan, "att ha stora ödemarker runt sig. De tror att det på så sätt blir tydligt, att ingen kan hålla sig kvar i deras närhet." En mark förutsatte, att det ännu fanns tillräckligt med plats i Europa, så att man kunde gå ur vägen för varandra. Sådana friheter försvann med tiden. Så småningom fanns det inga områden kvar, som inte hade någon herre. Och så drogs det gränser. De bildar ingen areal, utan en linje, där två ytor stöter på varandra, utan övergång. De särskiljer territorier. Man befinner sig vid en gräns, när man med vänstra foten kan stå i ett land och med högra foten i ett annat, om nu gränsvakterna skulle tillåta sådana tvetydigheter. Gränser finns av olika slag. De håller isär grannar, bostadsområden eller landskap. De ordnar världen, men de främjar också misstroende och fientlighet. Statsgränsen verkar vara den egentliga, den hårdaste gränsen. Ingen människa får överskrida den, om hon inte kan bevisa att hon, utöver att vara en människa, tillhör en stat. Hon måste kunna belägga att hon är en person, ett rättssubjekt, innan hon får komma över till den andra sidan. Så hårda verkar gränserna mellan staterna vara, att de leder till ett missförstånd: att de är stabila, nästan oföränderliga. Men så är det inte, även om Sverige, ett land som minst till hälften är omgivet av hav, haft fasta gränser sedan mer än hundra år. Men tänk bara på Danmark, där södra gränsen, den mot Tyskland, brukade flytta upp och ner på kartan som en strumpa som sitter alltför löst. Fram till år 1920, i alla fall. Och så finns det Tyskland, ett land som sedan år 1990 är omgivet än nio grannar, om man bortser från de två områden, där landet stöter mot ett hav. Men bara en gräns, den mot Schweiz, har varit stabil sedan mer än två generationer. Alla andra gränser har varit rörliga. Den största omdragningen, ett ingrepp i den politiska kartan som förändrade livet inte bara för alla tyskar, utan också för hela Europas befolkning, skedde för en generation sedan. De var då järnridån försvann. Men vad betyder "försvann"? Gränsen finns kvar, inte fysiskt, men inom kulturen, inom ekonomin och till en viss mån också inom politiken. Inom Europa, eller mer exakt: i de stater som antingen tillhör den Europeiska Unionen eller som är nära associerade till Unionen, har ett missförstånd brett ut sig. Folk tror att var och en kan röra sig fritt inom detta område, som människa och inte som person, för att enbart individen räknas och inte dess tillhörighet till den ena eller andra staten. Till detta missförstånd hör föreställningen, att var och en av Unionens medlemmar förr eller senare kommer att avstå från sin suveränitet, så att nationalstaterna försvinner till förmån för en enda stor och fredlig gemenskap. Visionen främjades av erfarenheten att man i tilltagande mån kunde passera gränser, som hade blivit osynliga: vakterna hade gett sig av, deras byggnader förföll eller förvandlades till raststationer, ofta syntes inte ens ett tecken på att man förflyttade sig från ett territorium till ett annat. Det finns föga anledning till att tro att den stora öppningen skall upprepas. Många gränser stängdes dock år 2015, när flyktingar från bland annat Mellanöstern och Nordafrika trängde norrut, till Tyskland och vidare till Sverige. Snart förhindrades flyktingarna att komma, men de fysiska gränserna blev kvar även inom Europa. När ett virus bredde ut sig över hela kontinenten, förstärktes skiljelinjerna. Och det finns föga anledning till att tro att den stora öppningen skall upprepas. På Öresundsbron eller vid Haderslev, vid gränsen mellan Tyskland och Danmark, vid taggtråden, som drogs runt stora delar av Ungern, kunde man se, hur nya anläggningar som i början enbart varit improviserade steg för steg blev befästade, så att de så småningom kom att likna de fysiska gränserna från förr. De alltmer öppna gränserna tillhörde en tid av allmän ekonomiskt tillväxt. Denna tid är uppenbarligen över. Det har till och med blivit vanligt att nationalekonomier krymper, i alla fall för en viss tid. Och om vissa stater, Tyskland till exempel eller Sverige, tidigare trots allt kunde förteckna en ekonomisk tillväxt, så skedde det förmodligen på grannarnas bekostnad. Därför växte fientligheterna, också inom Unionen, och därför blev de materiellt synliga gränserna en symbol för att man, all globalisering till trots, kunde skydda det egna landet. Gamla gränser tycks vara som ärr: sår från förr, som kan bryta upp igen, under smärtor. Av samma anledning kom inte bara de nationella gränserna tillbaka, utan också mycket äldre gränser, som tycktes vara försvunna sedan många århundraden: I striden om Kataloniens suveränitet till exempel återupptogs konflikten mellan konungariken Kastilien och Aragonien, och i konflikterna kring Skottlands självständighet gentemot Storbritannien drogs gränsen än en gång längs Hadrianus mur. Men så kom också "markerna" tillbaka. Bara att de inte är skogsklädda längre. En del av de nya markerna är bebodda av fattigt folk som man helst inte vill bry sig om. Libyen till exempel, där krigsherrar, stödda av länderna i norr, ser till att ingen flykting kommer för nära gränsen till Unionen. Och så finns det Medelhavet, där örlogsfartyg patrullerar genom ett stort område som inte ägs av någon, men som fungerar som både ett naturligt och ett konstgjort hinder. Gamla gränser tycks vara som ärr: sår från förr, som kan bryta upp igen, under smärtor. Eller så är de som spöken, gengångare som aldrig ger sig iväg, för att gång på gång påminna oss om att också tron på politiska framsteg ofta är en frälsningslära, en illusion som så många andra. Thomas Steinfeld

Brittiska hovet kommenterar intervjun: Bedrövade. Folkhälsomyndigheten om smittspridningen. Resor efter pandemin. Krisen i Etiopien. Anmälningar om hot och våld ökar kraftigt på statliga ungdomshem. Ett år sedan första patienten med covid-19 på Mälarsjukhuset. Abortvirus hot mot hästar. Kataloniens förre regionledare Puigdemont förlorar sin åtalsimmunitet. Dokumentär om yazidiske pojken Imad.

Das Projekt HAARP: Nicht nur die Amerikaner beeinflussen die Ionosphäre – jetzt wollen auch noch Russland und China mitspielen. Randale in Katalonien – ein Jahr nach den von der Zentralregierung verordneten Neuwahlen ist der Wille zur Unabhängigkeit ungebrochen. Wie geht es weiter und was steckt dahinter? Außerdem: Russland schlägt einen neuen Weg in der Politik ein und sorgt dafür, dass der Schwerpunkt der Welt sich weiter nach Osten verlagert. Und die gelben Westen marschieren ungebremst voran. Über all dies und mehr berichten die Journalisten Robert Fleischer und Dirk Pohlmann in der neuesten Ausgabe #16 des 3. Jahrtausends! Sendung vom: 21. Dezember 2018 ►►BITTE UNTERSTÜTZT UNSERE UNABHÄNGIGE ARBEIT mit einem Abo auf ExoMagazin.tv! Oder als Spende hier: https://paypal.me/3j1000 ►►ODER PER BANKÜBERWEISUNG: Robert Fleischer IBAN: DE86 4306 0967 1228 1444 00 BIC: GENODEM1GLS Verwendungszweck: SPENDE 3J1000 Alle Links zur Sendung: https://www.exomagazin.tv/haarp-in-china-3j1000-16/

Man nennt sie auch "Die schöne Katalanin": die Stadt Barcelona. Sie ist Hauptstadt des nach Unabhängigkeit strebenden Kataloniens und liegt malerisch zwischen Bergen und Meer. Architekten wie Gaudi haben hier viel besuchte Meisterwerke gestaltet. Neun davon gehören sogar zum Unesco-Weltkulturerbe.

Man nennt sie auch "Die schöne Katalanin": die Stadt Barcelona. Sie ist Hauptstadt des nach Unabhängigkeit strebenden Kataloniens und liegt malerisch zwischen Bergen und Meer. Architekten wie Gaudi haben hier viel besuchte Meisterwerke gestaltet. Neun davon gehören sogar zum Unesco-Weltkulturerbe.

Autor: Dugge, Marc Sendung: Europa heute Hören bis: 19.01.2038 04:14

Als "Kapitalismuskritikerin aus dem Kloster" ist die Benediktinernonne Teresa Forcades i Vila bekannt. Sie kritisiert nicht nur Pharmakonzerne, sondern ist auch bekennende Feministin und setzt sich für die Unabhängigkeit Kataloniens ein. Von Kirsten Dietrich www.deutschlandfunkkultur.de, Religionen Hören bis: 19.01.2038 04:14 Direkter Link zur Audiodatei

Nyheter från den spanskspråkiga världen på lätt spanska i ett långsamt tempo. Vi inleder med colombiansk musik från Camilo. Därefter - flera katalanska politiker har fått långa fängelsestraff för att ha deklarerat Kataloniens självständighet. Protesterna låter inte vänta på sig. Det finns de som uppmanar andra till bulimi och anorexi på internet. Vår reporter, Sofía Martínez, träffar Vanessa som är en före detta anorektiker.

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Flera katalanska politiker har fått långa fängelsestraff för att ha deklarerat Kataloniens självständighet. Protesterna låter inte vänta på sig. Det finns de som uppmanar andra till bulimi och anorexi på internet. Vår reporter, Sofía Martínez, träffar Vanessa som är en före detta anorektiker. En spansk hiphoptjej vinner prestigefullt musikpris.

I dagens avsnitt bland annat: Viktor Orbán varnar att Ungern kommer använda våld för att hålla ny migrantvåg borta, lokalvalet i Budapest, tidigare ledamöter i muslimska friskolekoncernen Al-Azhar döms för grova ekobrott, Moderaterna avfärdar nolltolerans mot kriminella asylsökande, litteraturkritikern Harold Bloom går ur tiden samt Kataloniens president vill se ny folkomröstning om självständighet från Spanien https://radio.bubb.la/mandag-21-oktober-2019/

Dessutom i Godmorgon, världen! krönika av Göran Rosenberg, Panelen, Public Service och kåseri av Lotta Erikson Timme 1: * Sölvesborg förbjuder Prideflaggan - vilka konsekvenser får det på riksplanet? *Nytt riksdagsår - blir det mer sakpolitik nu? *Brexit med nytt fokus på Storbritanniens storhet *Kataloniens självständighetskamp på Sverigebesök *Valerie Plame - CIA-agent i uppmärksammad kampanjfilm *Krönikör Göran Rosenberg *Panelen Timme 2: *Symbolhandlingarna för klimatet - hjälper eller stjälper de? *Rättprocesser mot klimataktivister i Paris *Netanyahu slåss för sin framtid i Israel *Public Service *Ny bok "Att vinna över ensamheten" av Anna Bennich. *Kåseri av Lotta Erikson Producent: Katarina von Arndt Programledare: Sara Stenholm Pihl Tekniker: Viktor Bergdahl

Bei keinem Fest dürfen die Castells, die traditionellen Menschentürme, fehlen. Sie sind alte katalanische Tradition. Da sich Katalonien von Spanien lossagen will, sind sie inzwischen auch ein Symbol der Unabhängigkeitsbewegung.

Mit minimalster Verspätung geht es diesmal mit Wolfgang Harbauer ins schöne Spanien. Es geht um Barcelona, Sevilla, die Unabhängigkeit Kataloniens, Essen, deutschsprachige Kinderbetreuung und einiges mehr.

Turkiet och EU på valhänt möte i bulgariska Varna och om Kataloniens fortsatta skilsmässodrama. Medverkande: Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator Niklas Bremberg, utrikespolitiska institutet Margareta Svensson, Sydeuropa-korrespondent Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent Alice Petrén, migrationskorrespondent Programledare Caroline Salzinger Producent Richard Myrenberg

Frågan om katalansk självständighet blottlägger en kamp om ekonomiska resurser och nationell identitet i Spanien och har skakat om det spanska statsskicket. Hör Niklas Bremberg, forskare vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram, intressanta föredrag. Ylva Pettersson modererade. Bakom rubriken är en samtalsserie vi anordnar tillsammans med Världskulturmuseerna om det som finns bakom rubriken i aktuella händelser vi kan läsa om i tidningen.

Så skal der ævles om det ævl jeg ævlede om Kataloniens løsrivelse.

Är det nu Europas öde avgörs? Måste man välja om man ska ansluta sig till de liberala eller konservativa krafterna? Dan Jönsson varnar för att förenkla en enligt honom legitim EU-kritik. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Hösten 2017 gick ännu en liten skälvning genom det europeiska integrationsprojektet när det blev känt att internationella livsmedelskoncerner medvetet säljer sämre versioner av sina märkesvaror i östra Europa. Till exempel innehåller en tjeckisk Sprite mer artificiella sötningsmedel än i Tyskland, i en österrikisk jordgubbstårta är det 40 procent mer jordgubbar än i samma tårta i Slovenien, och så vidare. I och för sig en gammal nyhet för östeuropeiska konsumenter, men det var först nu under det slovakiska ordförandeskapet som den kom upp på EU-kommissionens bord. Och blev politisk på allvar, skulle man kunna säga så när ledaren för de tyska socialdemokraterna, federalisten Martin Schultz, lite senare lanserade sin vision om ett Europas Förenta Stater tänker jag mig att det från ett, låt säga ungerskt frysdiskperspektiv måste ha låtit som antingen ett skämt eller en förolämpning. det senaste årtiondets kriser har skapat obalanser och konflikter [...] kan sätta sina käppar i cykelhjulet. För gott, eller åtminstone för lång tid framåt.  För om nu inte ens marknaden klarar att behandla alla européer lika, vad har då integrationen för framtid? Det var ju ändå så det var tänkt, var det inte det? Först skulle marknaderna länkas ihop, sedan skulle den gemensamma valutan utföra sitt sammansvetsande verk och så på lite sikt skulle den politiska unionen bli en naturlig konsekvens, i takt med att den europeiska identiteten växte fram. I sin europeiska reseessä från 2017 skriver Per Wirtén om just det han kallar den banala europeiseringen som sakta men säkert brer ut sig både i öst och väst där samma butikskedjor och varumärken, samma livsstilsprodukter och reklambudskap numera återkommer i gatubilden, till följd av avreglerad handel och billiga weekendresor. Ett embryo till en europeisk identitet, om än på den kommersiella ytan. Med vad vi nu alltså vet om dessa identitetsskapande varumärkens relativa kvalitet är det lätt att bli cynisk. Och lätt att fortsätta liknelsen: se uppdelningen i a- och b-konsumenter som ett mönster för integrationsdebatten i ett EU där man efter det senaste decenniets finans- och flyktingkriser börjat tala allt öppnare om just ett a- och ett b-lag. Den franske EU-politikern Jaques Delors lanserade på nittiotalet sin berömda så kallade cykelteori, som går ut på att det europeiska projektet precis som en cykel måste röra sig framåt för att inte välta omkull. Men i ett läge där många medlemsstater varken vill eller ens kan röra sig i riktning mot mer överstatlighet blir rörelsen framåt bara möjlig om en krets av villiga kärnstater fortsätter integrationen och låter de andra hamna på den så kallade efterkälken. I hopp om att den på något vis ska släpa med i alla fall. det som gör de här motsättningarna verkligt dramatiska är deras oförsonlighet. Det är som om man inte behöver visa hyfs och hänsyn längre Om det räcker för att cykeln inte ska välta är frågan. Troligt är kanske snarare att det blir efterkälken som får hela ekipaget på fall. För även om den mest akuta ekonomiska krisen just nu verkar vara avvärjd så fortsätter järtecknen att hopa sig över den europeiska unionen. En grekisk eller italiensk bankkrasch kan fortfarande sätta hela eurosystemet ur balans, i Polen och Ungern bekänner sig regeringarna öppet till en auktoritär politisk tradition och i många andra länder, inklusive Tyskland och Frankrike, utmanas de liberala etablissemangen av nationalistiska högerkrafter. Den regionala separatismen växer, och en av EU:s tyngsta medlemmar är på väg att lämna unionen. Kort sagt, det senaste årtiondets kriser har skapat obalanser och konflikter som var och en för sig eller tillsammans kan sätta sina käppar i cykelhjulet. För gott, eller åtminstone för lång tid framåt. Men det som gör de här motsättningarna verkligt dramatiska är deras oförsonlighet. Det är som om man inte behöver visa hyfs och hänsyn längre klyftorna mellan Kataloniens separatister och Spaniens centralregering, mellan brexitanhängare och brexitmotståndare, mellan EU-parlamentet och den polska regeringen är så djupa att det inte ens går att låtsas att de skulle kunna överbryggas. För många analytiker verkar den europeiska politiken stå inför en grundläggande kulturkamp eller rentav, som den tyska debattören Ulrike Guérot uttrycker det redan i titeln till en uppmärksammad debattbok: Det nya inbördeskriget. Det finns inget utrymme för halvmesyrer längre. Europa måste välja sida. För Ulrike Guérot handlar det djupast sett om en konflikt mellan värderingar. Å ena sidan de som bekänner sig till universella ideal om jämlikhet och individuella fri- och rättigheter. Å andra sidan de som vill försvara traditionella värden och kollektiva identiteter som stat och familj mot de liberala upplysningsidéernas utbredning. De senare ser kanske just nu ut att ha vind i seglen, men står i verkligheten på det historiska framstegets motståndarsida och enda sättet att bromsa den reaktionära framryckningen är att gå till motanfall. Parollen, skriver Guérot med en sorts besvärjande patos som får hennes text att blänka av utropstecken, måste vara: en marknad en valuta en demokrati! Hon är övertygad om att det finns en stor majoritet bland dagens européer för att förverkliga en politisk union i Europa men att det i så fall måste genomföras inom hela EU, utan uppdelning i a- och b-lag. Och att det i sin tur kräver en radikal omgestaltning av EU:s politiska institutioner, så nationalstaternas gränser bryts upp och på sikt blir överflödiga. Den europeiska integrationen är faktiskt inget självändamål, inte den europeiska identiteten heller. Det är möjligt att Guérot har rätt. Kanske tiden faktiskt ställer oss inför detta ödesval. Men jag hoppas inte det. Inte för att jag principiellt har något emot ett förenat Europa, tvärtom, men för att jag tror det är ett ödesdigert misstag att dra all EU-skepsis över samma reaktionära kam. Det grekiska EU-motståndet och den katalanska separatismen är knappast några högerprojekt, och brexit hade sina anhängare både på höger- och vänsterkanten, av helt skilda skäl. Talet om en oförsonlig kulturkamp riskerar att bara leda längre in i återvändsgränden. Ett annat sätt att se det är att de europeiska frågorna för kanske första gången faktiskt har hamnat i politikens centrum. Vilket nog kan behövas, om inte den europeiska cykeln ska välta en gång för alla. Guérots hopp om folkligt stöd för en politisk union är nämligen av allt att döma önsketänkande enligt en opinionsundersökning har idén om ett Europas Förenta Stater stöd av som mest 30 procent i Tyskland. I de skandinaviska länderna är anhängarna inte fler än 12-13 procent. Och så lär det förbli så länge EU ser ut som det gör: ojämlikt, orättvist och odemokratiskt. Mycket av den opposition som idag möter det europeiska integrationsprojektet bottnar i själva verket i ett fullständigt legitimt motstånd mot växande sociala klyftor, politisk arrogans och institutionell maktfullkomlighet. Att kalla det för en kulturkamp leder vilse, och krigsretorikens fiendebilder och auktoritära idéer om en enda möjlig väg framåt ser jag som direkt destruktiva. Den europeiska integrationen är faktiskt inget självändamål, inte den europeiska identiteten heller. Demokratin däremot borde vara det så om en europeisk demokrati, det vill säga en politisk union, inte kan genomföras annat än med odemokratiska metoder är den nog inte värd sitt pris. Vi får uppfinna en bättre cykel. Dan Jönsson, författare och kritiker   Litteratur Ulrike Guérot: Det nya inbördeskriget ett öppet Europa och dess fiender. Översättning Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos. Per Wirtén: Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater. Albert Bonniers förlag, 2017.

Die Bundesumweltministerin Barbara Hendricks ist heute bei der EU-Kommission vorgeladen. Der Grund: Die Luft in Deutschland ist immer noch zu schmutzig, in etlichen deutschen Städten werden die Grenzwerte für saubere Luft nicht eingehalten. Deshalb hat der EU-Umweltkommissar, der Malteser Karmenu Vella, die Umweltministerin nach Brüssel beordert. Dort soll Hendricks der Kommission darlegen, mit welchen Maßnahmen sie die Luft in den Städten sauber kriegen will – die EU-Kommission spricht von der "letzten Chance". Sonst droht Deutschland eine Klage vor dem Europäischen Gerichtshof. Bisher will die Bundesregierung das Problem der schlechten Luft ohne Diesel-Fahrverbote zu lösen. Darüber spricht Matthias Breitinger, Redakteur im Wirtschaftsressort von ZEIT ONLINE, im Nachrichtenpodcast. Und er erklärt, was deutsche Autobauer mit Tierversuchen bezwecken und welche Konsequenzen nun drohen könnten. Am Nachmittag will das katalanische Regionalparlament einen neuen Präsidenten wählen – oder eigentlich einen alten. Denn einziger Kandidat ist Carles Puigdemont. Unter dessen Führung hatte die Regionalregierung im Herbst vergangenen Jahres ein Referendum über die Unabhängigkeit Kataloniens durchgeboxt. Die spanische Zentralregion hatte das Referendum und die darauf folgende Unabhängigkeitserklärung aber für nicht rechtsgültig erklärt und Puigdemont seines Amtes enthoben. Der Separatisten-Chef entging einer gerichtlichen Vorladung durch seine Flucht nach Belgien ins Exil. Von dort wollte Puigdemont ursprünglich per Videoschalte an der Parlamentsdebatte und der anschließenden Präsidentschaftswahl in Barcelona teilnehmen. Das spanische Verfassungsgericht entschied aber vor ein paar Tagen: Nur wer persönlich anwesend ist, kann sich zum Präsidenten wählen lassen. Julia Macher ist für ZEIT ONLINE in Barcelona und erklärt die Situation im Podcast. Und, nicht nur für Freunde der Numismatik: Ab heute werden europaweit 30 Millionen Zwei-Euro-Münzen mit dem Porträt von Helmut Schmidt in Umlauf gebracht. Im Dezember wäre Altkanzler Schmidt 100 Jahre alt geworden.

Der Kampf um die Unabhängigkeit Kataloniens ist auch eine Schlacht der Bilder. Die Medien spielen eine zentrale Rolle in dieser Auseinandersetzung.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat europeisk arresteringsorder utfärdad för Kataloniens ex-president, Rand Paul attackeras av granne i sitt hem samt zimbabwiska krigsveteraner ber de vita rhodesier som flytt att återvända. http://radio.bubb.la/2017-11-07/

Themen: Termin der Bundeskanzlerin (Festgottesdienst und Festakt zum fünfhundertjährigen Reformationsjubiläum), Entlassung von Peter Steudtner aus der Untersuchungshaft in der Türkei, Insolvenz und Verkauf der Fluggesellschaft Air Berlin, Unabhängigkeitsbestrebungen Kataloniens, Änderungsverordnung zur Überführung des Lang-Lkw in den streckenbezogenen Regelbetrieb, Veröffentlichung von Informationen über die Fipronil-Belastung von Eiern, Novelle der Stromnetzzugangsverordnung, Informationskampagne #RumoursAboutGermany, Test atomwaffenfähiger Langstreckenraketen durch Russland Naive Fragen zu: ab 1:36 min Gerhard Schröder/Freilassung Steutdner - Können Sie uns aus Ihrer Sicht einmal beschreiben, wann Herr Schröder von Herrn Gabriel gefragt wurde, dort mitzuhelfen, und wann Frau Merkel involviert war? - war Herr Schröder nur für Herrn Steudtner bei Herrn Erdoðan oder auch für die anderen deutschen Inhaftierten? 14:00 der Chefredakteur der Erdogan-nahen Zeitung „Güneþ“ hat gesagt, dass Deutschland bald Personen an die Türkei ausliefern werde. Ist etwas daran? - Das heißt, die Bundesregierung bzw. Deutschland wird keine türkischen Staatsangehörigen an die Türkei ausliefern, nicht morgen und auch nicht nächstes Jahr? - Es gibt auch keinen Deal, Herr Schröder hat da also nicht irgendwas angeboten? 16:57 #RumoursAboutGermany - Damit wollen Sie ja mehrere Lügen widerlegen, die Flüchtlingen gesagt werden unter anderem, dass Deutschland jedem Flüchtling ein Haus schenke. Es gibt jetzt aber Berichte, dass niemals irgendein Flüchtling aus Afghanistan oder irgendeinem anderen Land von diesem Gerücht oder dieser Aussage gehört hat. Wie kommen Sie also auf diese angeblichen Lügen, woher haben Sie das? - Die Frage war: Woher haben Sie diese angeblichen Gerüchte, also diese „rumours about Germany“, wo kommen die her? Sie antworten auf diese angeblichen Lügen, die kursierten, ja teilweise mit „Unsinn“ und manchmal mit „völliger Unsinn“. Was ist da der Unterschied? - Woher kommen diese Gerüchte, die Sie hier zu widerlegen versuchen? 20:48 Russlands Raketentest - Russland hat angegeben, dass es in Anwesenheit von Präsident Putin vier atomwaffenfähige Langstreckenraketen getestet habe. Wie bewertet die Bundesregierung diesen Test von atomwaffenfähigen Langstreckenraketen? Bitte unterstützt unsere Arbeit finanziell: Tilo Jung IBAN: DE36700222000072410386 BIC: FDDODEMMXXX Verwendungszweck: BPK PayPal ► http://www.paypal.me/JungNaiv Fanshop ► http://fanshop-jungundnaiv.de/

Der Unternehmer Andrej Babiš hat die tschechischen Parlamentswahlen deutlich gewonnen. Ein populistischer Gegner des Establishments. Simone Gaul spricht im Nachrichtenpodcast "Was jetzt?" mit unserer Redakteurin, Textchefin und Osteuropa-Kennerin Meike Dülffer über Babiš und die Bedeutung dieser Wahl für Europa. Außerdem fragen wir Julia Macher, unsere Autorin in Barcelona, was sich jetzt für die Bürger Kataloniens ändern wird. Der spanische Premierminister Mariano Rajoy hatte am Wochenende überraschend hart auf das zögerliche Verhalten der katalanischen Regionalregierung reagiert und angekündigt, die Region tatsächlich unter spanische Zwangsverwaltung stellen zu wollen. Und dann geht es noch, für die Nostalgiker unter uns, um die Schokoladenherzen von Air Berlin.

Hör även en krönika signerad Katarina Barrling, ett kåseri av Helena von Zweigberk och hur viktig försvarsfrågan kommer att bli i dagens val i Japan Första timmen: * Kataloniens autonomi står på spel * Mellanårsval i Argentina där en mans försvinnande spelar roll * Vad förändras av Kinas pågående partikongress? * Författaren Peter Fröberg Idling om sin kontrafaktiska roman Julia & Paul, där Sverige valde revolutionen 1917 * Felsägningar som spetsar öronen och roar * Krönika av Katarina Barrling * Panelen, om #metoo, Juholts uttalande och KD:s vägval   Andra timmen: * Bistånd i förändring: kan snart även inkludera stöd till näringsliv * Satir av Public Service om #metoo bland annat *  Försvaret är en viktig fråga i dagens val i Japan * Steve Bannons fortsatta krig mot republikanerna * Konsten att manipulera ett val * Kåseri av Helena von Zweigberk   Programledare: Olle Hägg Producent: Anders Diamant Tekniker: Brady Juvier

Ansichtssachen Unabhängigkeit Kataloniens by Daniel Reißmann

Der Konflikt um die Unabhängigkeit Kataloniens geht in die nächste Runde. Jetzt gibt es ein Ultimatum. Vermittlungsersuche des katalanischen Ministerpräsidenten bei der EU blieben unbeantwortet. Warum tut die EU was sie tut, nämlich gar nichts?

Ausgerechnet aus der Hauptstadt erhalten die Unabhängigkeitsbestrebungen der spanischen Region Katalonien Unterstützung: Der Fußballclub Real Madrid hat sich heute in einer Pressekonferenz ...

Hur pratar man med barn om brott på ett bra sätt? Och varför lyckas inte Katalonien förhandla sig till lika bra självständighet som Baskien? Är gammelmedia det nya heta? I går demonstrerade 300000 människor i Barcelona för ett fortsatt enat Spanien. Och nu väntar många med spänning på om Katalonien kommer att utropa sig som självständigt imorgon. Inbjuden gäst är Jakob Lewander, statsvetare vid Svenska Institutet för europapolitiska studier för att tala om hur Kataloniens självstyre ser ut idag, om varför Baskien har ett större självstyre och hur det kommer sig att konflikten mellan centralmakten och de katalanska självständighets-kämparna har eskalerat just nu. Alexandra Goncalves som är områdespolis i Rosengård i Malmö berättar om hur man ska prata med barn om brott. Både om hur det är att utsättas för brott och vad man kan göra om man ser nåt olagligt. Hon medverkar också i SVT-programmet Brottsligt, som vänder sig till barn mellan 8 och 12 år. I övrigt pratar Louise och Thomas om gårdagens partiledardebatt i SVT, om arvet i våra gener från neandertalarna, om att Youtubestjärnan Johan "Jockiboi" Lundell tröttnat på all uppmärksamhet och nu väljer att bara ställa upp för intervjuer i gammelmedia. Är gammelmedia det nya heta? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

Kviddevitt – o så var vi utomhus för ännu en podd i Diket. Dagens ämne är Guds rike, utifrån synen på vad som är rätt och fel, svart eller vitt – dömd eller fri! Passande så råkar vi sätta oss utanför Domstolen i Jönköping. Men vi ser inte Kent Ekeroth konstigt nog. Vi halkar in […] Inlägget Diket #21 Kataloniens nya rike, NMRs tredje rike, och så Guds rike dök först upp på Diket.

Für die einen ist es ein Verstoß gegen die Verfassung, für die anderen die Umsetzung eines Versprechens: Die Unabhängigkeit Kataloniens spaltet Spanien. Wie soll es jetzt weitergehen? Dazu mehr in unserem Nachrichtenpodcast. Erstaunlich, wie viel Unterricht an deutschen Schulen ausfällt - und wie wenig die Bildungsbehörden davon wissen. ZEIT und ZEIT ONLINE haben selbst recherchiert und herausgefunden, dass mal wieder die sozial Schwachen besonders betroffen sind. Sascha Venohr, Datenjournalist bei ZEIT ONLINE, fasst für uns die Ergebnisse zusammen. In der Welt der Wissenschaft wird diese Woche gefeiert, denn die Königlich Schwedische Akademie der Wissenschaften vergibt die höchste Ehrung, den Nobelpreis. Für die Entwicklung des Kryoelektronenmikroskops gab es gestern den Nobelpreis in Chemie. Sven Stockrahm, Wissensredakteur bei ZEIT ONLINE, erklärt das Bahnbrechende daran und verrät, wer sich in diesem Jahr möglicherweise noch über einen Nobelpreis freuen könnte, denn heute wird der Literaturnobelpreis vergeben.

Hur undviker man bråk under renoveringar? Vilken är den vanligaste frågan du får om ditt jobb och Thomas Bodström förklarar Kataloniens önskan om självständighet

Blir det en folkomröstning om Kataloniens självständighet? Det här är den mest laddade politiska frågan på decennier i landet. Den 1 oktober är det planerat för ett val, som enligt Spanien, är olagligt. Medverkande: Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Naila Saleem, Kulturkorrespondent mfl.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat att Vellinge kommun är först med tiggeriförbud, vapenförordningen stöder laglydiga medborgare att bära vapen i självförsvarssyfte samt katalanska statstjänstemän frihetsberövade, 40 razzior genomförda och stor del av Kataloniens ekonomi övertagen av Spanien för att stoppa självständighetsomröstning. http://radio.bubb.la/2017-09-21/

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat att Örebropolisen förbjuder visning av blommor till visselblåsare som vittnat om invandrares kriminalitet, överläkare åtalas för vapensmuggling, tre länkar på tema fejknyheter, Kataloniens förra premiärminister anklagas för att ha låtit folk rösta samt biljettförsäljningen till årets Coraxkonferens nu öppen. http://radio.bubb.la/2017-02-07/

Janne och Peter smälter Trumps seger – var det Makedoniska tonåringar med laptops som avgjorde presidentvalet, och kommer Kalifornien nu att göra en "Calexit" från Förenta Staterna? Likheterna med Kataloniens självständighetssträvan är slående. Peter berättar om de prekära efterdyningarna av SD:s prisgala på Grand Hotel i Stockholm. Google och Facebook lyssnar på dig, stäng av mikrofonen. Janne recenserar Oliver Stones film om Snowden. Vem är ansvarig för självkörande bilars moraliska val? Orsakar spårvägar flera självmord – det hävdades i Tammerfors fullmäktige. Och är inte Svenska dagen en ganska suspekt högtid?

I veckans avsnitt av La Liga-podden pratar panelen bland annat om Lionel Messis skada, Katalonien-soppan och Málagas nya lågvattenmärke. Dessutom läggs stort fokus på de nya serieledarna Villarreal.

I veckans avsnitt av La Liga-podden pratar panelen bland annat om Lionel Messis skada, Katalonien-soppan och Málagas nya lågvattenmärke. Dessutom läggs stort fokus på de nya serieledarna Villarreal.

Trots att körskolelärare dömts för sexbrott får de jobba kvar. Katalonien fortsätter kämpa för att få vara självständiga. Bohusläns kust smutsigt på grund av strömmar. Och Påven ska släppa skiva.

La Liga-podden denna vecka går igenom Valencias jobbiga formkurva, floppvärvningen av Thomas Vermaelen och efterskalven av förra veckans dödsmisshandel i Madrid. Dessutom ett stort fokus på Espanyol.

La Liga-podden denna vecka går igenom Valencias jobbiga formkurva, floppvärvningen av Thomas Vermaelen och efterskalven av förra veckans dödsmisshandel i Madrid. Dessutom ett stort fokus på Espanyol.