Podcast appearances and mentions of david rasmusson

En Trump-anhängare som ifrågasätter Ukraina-stödet i Bukarest och i Warszawa en ny president som går på kollisionskurs inom EU. Det är möjliga utfall efter kommande presidentval, där det i båda fallen också finns misstankar om rysk påverkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om kandidaterna som gör upp och om misstankarna om rysk valpåverkan i de båda länderna. I Polen hålls den första omgången av presidentvalet nu på söndag och i Rumänien är det dags för den andra och avgörande omgången. I Polen ligger Donald Tusks och hans EU-vänliga agenda i potten och mellan väggarna i EU-maskineriet har det polska presidentvalet beskrivits som det viktigaste i unionen i år. Samtidigt i Rumänien hamnar Natos försvar av östra Europa i fokus efter att högernationalisten och Trump-anhängaren George Simion tog hem segern i den första omgången. Han beskriver sig som en patriot, har sagt att försvaret av Europa ska vara USA-lett och att han kommer att inta samma positioner som Trump-administrationen ”oavsett vilka”.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Polenkorrespondent. Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Europas länder kraftsamlar för att stärka sina försvar, samtidigt som Ukrainas behov är stora. Finns en del av lösningen i Ukrainas egen försvarsindustri? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur Europas länder går samman i en ny koalition för att stötta Ukraina och om hur kapaciteten i den europeiska försvarsindustrin måste öka. I Ukraina ser man positivt på Europas historiska försvarssatsningar, samtidigt som man också ser ett behov av att kunna stå mer på egna ben om Europa misslyckas med att leverera det som utlovas och när USA:s stöd inte längre går att räkna med. Hör också om det fransk-brittiska förslaget om att skicka fredsbevarande trupp till Ukraina och hur det tas emot i Kiev. Polen är ett av länderna som inte i nuläget ansluter sig till trupp-planerna eftersom man menar att de militära resurserna i landet behövs längs Natos östra gräns. Hur går det polska projektet att bli Europas nya militärmakt? Vi summerar också reaktionerna efter vicepresident JD Vance besök på Grönland, där han uttryckte förakt mot Europa i allmänhet och Danmark i synnerhet. Nu ska Danmarks statsminister Mette Frederiksen besöka Nuuk för att hantera situationen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, korrespondent för Danmark och Polen. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Oklart vad Trump egentligen vill ha, säger EU-korrespondent Andreas Liljeheden, men trots det kvarstår hotet att ta kontroll över Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Danmark som satsat hela sitt utrikespolitisk kapital på ett helhjärtat stöd till USA har nu tvingats att tänka om efter hoten från Trumpadministrationen. Även den Arktiska säkerheten var i fokus förra veckan under den årliga konferensen Arctic Frontiers i Tromsö, Norge. Samtidigt förbereder sig övriga EU på eventuella hot om handelstullar och vad man då kan tänkas ta till i en eventuell förhandling. Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Carina Holmberg, Nordenkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Tomas Eriksson

Telegram startade som en livlina för ryska regimkritiker, men har utvecklats till en marknadsplats för grova brott. Hur ska polisen komma åt det här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Pavel Chupronov, rysk regimkritiker i Göteborg, Adam Satariano, techreporter på New York Times, Marcin De Kaminski, internetexpert vid Open Technology Fund, Erik Lindblad, operationsledare för gänginsatsen Frigg, Jörgen Härberg, poliskommissarie vid Nationellt IT-brottscentrum som leder arbetet med den nya avdelningen IRU, Internet Referral Unit, ”Ruma”, kvinna som utsattes i Sydkoreas deepfake-porrskandal i Telegramappen mflKonflikt har sökt Telegram för en intervju men de har inte återkommit.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.se Reportrar: Moa Kärnstrand, korrespondent, David Rasmusson, korrespondent, Petra Levinsson och Marcus Engberg, P4 JönköpingResearchhjälp: Petra Berggren, P3 KrimTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Europakorrespondenterna minns ett turbulent år, blickar framåt och ringar in diskussionerna som kommer engagera mest runt julborden på kontinenten. Vi pratar brittisk plumpudding, serbisk sarma och polsk karp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent för Norden och Baltikum. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. David Rasmusson, korrespondent för Danmark och Polen. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Programeldare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeSamtalen är inspelade i mitten av december 2024.

Klimakrisen er løst! Men det har sin pris. Det viser sig åbenbart, at det er kineserne, som kommer til at redde klimaet - og det går åbenbart slet ikke. Så fuck da klimaet, hvis det er kineserne, der skal have æren. Så har svenskerne endelig tænkt sig at gøre op med en af deres mange problemer. Nemlig at... fædre følger deres døtre op ad kirkegulvet? Hvad sker der? Vi ringer lige til de dumme svenskere. Og så skal vi også lige finde ud af, om det rent faktisk er en god ide at slukke for andres mikrofoner, når man har en debat. Livas mikrofon bliver i hvert fald ret nemt slukket. Værter: Mikkel Rosendal, Liva Manghezi og Andreas Kousholt. Medvirkende: Per Bang Thomsen, EU-reporter hos DR. David Rasmusson, svensker.

Turismen väntas nå högre höjder. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seReportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika BergqvistTekniker: Sofie Ward, Jakob LalérProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.se

Vi kører stadig 'en straf for en stemme' i den her uge i forbindelse med Europa-Parlamentsvalget, og 3.000 stemmer har nu udløst, at Liva er stået op med rulleskøjter på - og de bliver på resten af døgnet. Næste mål er 6.000 stemmer! Så skal Mikkel være menneskestatue. Vi stiller også spørgsmålet: Hvorfor fanden bruger vi stadig passwords? De bliver jo napset af hackere hele tiden. Vi spørger en etisk korrekt hacker om, hvorfor alt ikke bare åbnes med vores ansigter. Andreas tager en heldig lytter gennem hans Korte Kandidattest endnu engang. Liva er stadig ikke mega begejsret for den. Danmark skal banke Sverige i Parken i aften. Vi har en EM-sang, som vi rigtig gerne vil have spillet i Sverige. Derfor ringer vi til vores eneste svenske "ven" - David. Værter: Liva Manghezi og Andreas Kousholt. Medvirkende: Keld Nordman, IT-sikkerhedskonsulent og White Hat-hacker, Dubex. David Rasmusson, vores svenske ven og tidligere Danmarks korrespondent.

På juldagen sätter sig ett större sällskap på en restaurang i Malmö. De 35 personerna äter och dricker gott och filmar sig själva och lägger upp i sociala medier. Men när maten är uppäten blir notan på 82 000 kronor liggande. Det ska visa sig att det här inte är första gången sällskapet anklagas för att inte betala för sig. På en kvart får du veta hur springnotan på juldagen är del av en större bedrägerihärva - med fyra personer i centrum. Gäst: David Rasmusson, reporter på P4 Malmöhus. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Lucas Brischetto Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SVT Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. En rad nya svenska lagar beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och FrankrikeJust nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Ludvig Widman, Maria StillbergProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seReportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika BergqvistTekniker: Sofie Ward, Jakob LalérProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.se

Varför engagerar konflikten mellan Israel och Palestina människor som lever tusentals mil därifrån? Och vilken roll spelar den stora diasporan i kampen om narrativet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runt om i världen leder kriget i Gaza till protester, konflikter och politiska schismer. Vad är det som gör att en så pass geografiskt begränsad konflikt får så stor påverkan globalt?Revend Shexo och David Rasmusson rapporterar från Malmö, en stad där situationen i mellanöstern påverkar mycket, inte minst i stadens skolor. Nu är stämningen intensivare än på mycket länge.Love Lyssarides besöker Argentina där man har man en stor judisk diaspora. Där påverkar konflikten på andra sidan jordklotet både politiken och fotbollen.USA har länge varit Israels mest trofasta allierade, och även där finns en stor diaspora. Men inom det demokratiska partiet höjs nu röster för en kursändring. Ginna Linberg rapporterar från ett splittrat Washington.Så vad är det som gör att en väldigt geografiskt begränsad konflikt får sådan stark påverkan och väcker sådana känslor i hela världen? David Rasmusson besöker Lunds universitet för att söka få svar.Finns det just nu något utrymme för dialog? Revend Shexo träffar två personer som arbetat med att föra samtal mellan svenska judar och muslimer, men som nu upplever allt fler stängda dörrar.Medverkande : Sara Wettergren (L), skolkommunalråd Malmö, Björn Westerström, utbildare Malmö stad, Karin Aggestam, föreståndare Centrum för mellanösternstudier i Lund, Hernan Feler, fotbollskommentator, Kevin Ary Levin, sociolog , Jasmin Khwaiter, lärarstudent, Aron Verständig, ordförande Judiska centralrådetProgramledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Revend Shexo, Ginna Lindberg, Love LyssaridesTekniker: Behzad MehrnooshProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och FrankrikeJust nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Anja SahlbergTekniker: Ludvig Widman, Maria StillbergProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Den ukrainska motoffensiven skulle befria stora delar av landet ur Putins grepp. Men trots månader av blodiga strider har frontlinjen knappt rört sig. Vad innebär det för krigets och landets framtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt återvänder till Ukraina. Ett Ukraina där optimismen som präglade sommaren känns som bortblåst. Då fanns stora förhoppningar om hur den stundande motoffensiven skulle bli avgörande för kriget. Att ukrainska styrkor, beväpnade med moderna vapen från väst, skulle lyckas bryta igenom de ryska försvarslinjerna. Det fanns de som pratade om att ukrainarna skulle nå Azovska sjön och skära av ryssarnas försörjningslinjer.Men än så länge har motoffensiven bara kommit ett par kilometer. En av de stora anledningarna är att ryssarna fick tid på sig att förskansa sig och minera stora delar av frontlinjen. Lubna El Shanti träffar minören med stridsnamnet Varan som berättar om det mödosamma och tidsödande arbetet där ryska och ukrainska styrkor spelar schack med varandra på de leriga fälten. Ett schackparti där pjäserna bytts ut mot minor.David Rasmusson ringer upp militära experter i USA och Storbritannien som i somras hoppades på ett ukrainskt genombrott. Nu konstaterar de att motoffensiven misslyckats.Även i Ukraina börjar man nu tala om en motoffensiv som inte gick som planerat. Lubna El Shanti träffar ukrainare som berättar att det inte gått som man hoppats, men att man samtidigt vet att man inte har något annat val än att fortsätta kämpa. Valet de står emellan är kamp eller underkastelse.Men Ukrainas framtid kanske inte avgörs i Kiev. USA har länge varit Ukrainas största supporter, men nu höjs allt fler röster där för att det är dags att börja förhandla. Edgar Mannheimer pratar med forskare som menar att Ukraina kan bli ett nytt Korea, ett delat land som aldrig fått fred, men väl ett permanent krig stillestånd.Även i Ryssland finns det de som nu talar om att det är dags att börja förhandla om fred, men de blir ofta utskrattade i rysk stats-tv och Putin har inte visat några tecken på att vilja förhandla rapporterar Maria Persson Löfgren.Men även om de territoriella vinsterna för Ukraina har varit mindre än man räknat med så betyder de allt för de människor som nu befriats. Vi får träffa Oksana som efter att ha levt under rysk ockupation nu återigen är fri.Medverkande: Gordon “Skip” Davis, pensionerad generalmajor amerikanska armén, Tim Willasey-Wilsey, professor i krigsvetenskap vid Kings collage, Oksana, invånare i byn Robotyne, Mykola Bielieskov , militärexpert vid organisationen ”Come back alive” i Kiev, Varan, minröjare, Charles Kupchan, professor i internationella relationer vid Georgetown University, John Tefft, före detta amerikansk ambassadör i Ryssland, Aleksandr Golts, rysk journalist och analytiker.Programledare: Edgar Mannheimeredgar.mannheimer@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti, Maria Persson LöfgrenTekniker: Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

Så kunde Helsingborgs hamn bli ett nav för storskalig kokainsmuggling med förgreningar över hela världen. Den 26 maj 2023 kallar Tullverket och åklagarmyndigheten till presskonferens. Där berättar de att det senaste året gjorts extremt stora beslag av kokain i hamnen i Helsingborg, beslag stå stora att man misstänker att Helsingborg blivit en transithamn för kokain för hela den europeiska marknaden.Hur kan det komma sig att internationella smugglarligor valde att rikta in sig mot en med Europeiska mått mätt liten hamn i nordvästra Skåne?I det här avsnittet följer Konflikt kokainets väg från Sydamerika till Sverige.Fernando Arias besöker kokaodlingar i Colombia, odlingar som slår nya produktionsrekord varje år.David Rasmusson besöker Antwerpen, Europas kokainhamn nummer ett, där myndigheterna i åratal försökt stoppa smugglingen och korruption och våld som följt i kokainets spår.Experter berättar om en allt större kokainmarknad i Europa och om hur fler kriminella organisationer nu vill ta del av den extremt lukrativa handeln. Och i Helsingborg träffar vi tulltjänstemännen som de senaste året gjort de största beslagen i sina karriärer.Medverkar gör bland andra: Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket, Laurent Laniel, analytiker vid EU:s narkotikabyrå, EMCDDA. Ruggero Scaturro, analytiker vid organisationen Global Initiative Against Transnational Organized Crime. Teun Voeten, Socialantropolog, Stephan Vanfraechem, vd Alfaport – Voka, Kristian Vanderwaeren, generaldirektör belgiska tullverket.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sverigesradio.seProducent och reporter: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.seTekniker: Fabian Begnert

Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage. 2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.  I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.Gott nytt år!Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin OlinProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se

De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum? I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i  Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mrti Daugulis  förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle  leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål.  Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner.  David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid  resterna av  segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.Men det håller statsvetaren Mrti Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klvs Sedlenieks  anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.Programmet avslutas i Marijampol i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad.  Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos auli sjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Carina HolmbergTekniker: Stina Fagerberg, Jacob LalérProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians? Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet.  Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon  svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning.  Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.  Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa  vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.Ett sådant undantag har  två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen SkogsethTekniker: Jacob GustavssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Samtidigt som extremväder blir allt vanligare blir ojämlikheten större. Så vem har råd att rädda sig i klimatförändringarnas tid? Konflikt ställer frågan vem som ska räddas och vad som ska offras i klimatförändringarnas tid? David Rasmusson åker till Falsterbonäset där en två mil lång och tre meter hög skyddsvall ska skydda välbärgade Skanör-Falsterbo från översvämningar. Men det 200 miljoner kronor dyra projektet har varit omdebatterat och har överklagats gång på gång. Skymd havsutsikt och att golfbanorna inte kommer skyddas har varit några av argumenten.Lotten Collin tar sig till Hallsberg som drabbades av kraftiga översvämningar 2015. Där utreder man fortfarande möjligheterna att skydda samhället, men har svårt att hitta resurser berättar kommunalrådet Magnus Andersson (S). Vissa kommuninvånare har tagit saken i egna händer och börjat skydda sina hus, medan andra överväger om de måste flytta från Hallsberg.Samtidigt varnar försäkringsbranschen att stigande havsnivåer och mer extremnivåer kan göra att det kommer finnas platser i Sverige där det inte kommer gå att försäkra sina hem. Staffan Moberg på branchorganisationen Svensk försäkring berättar att de svenska kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att klara av klimatanpassningen och anser att staten inte tagit tag i problemet.Men hur kommer vår framtid se ut om vi inte gör något? Statsvetaren Ludwig Bengtsson Sonesson har tillsammans med kollegor på Lunds universitet tagit fram en ljudvandring med två scenarier som beskriver hur Falsterbonäset nästan utplånas under en vinterstorm 2072. Ljudvandringen, som även kan upplevas på andra stränder, finns här: https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterboI världen har det länge forskats på hur ojämlikhet och utsatthet för klimatförändringar hänger ihop. Professor Lori Peek vid Boulder University har undersökt effekterna av orkanen Katrina 2005, där man tydligt kan se att fattiga människor drabbades hårdast både före, under och efter naturkatastrofen.Men den här ojämlikheten har också fött motstånd. I Södra Frankrike , där vissa kommuner inte hade vatten i kranarna under värmeböljan i somras, fick golfklubbar undantag för att bevattna sina greener. Ett beslut som väckte både ilska och fick klimataktivister att fylla igen golfhålen med betong. Hör Konflikts Anja Sahlberg bli utslängd från en fransk golfklubb.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Anja SahlbergTekniker: Hanna Melander, Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det? Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI.  Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.Flera länder satsar nu  på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup.  Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReportrar: Paloma Vangpreecha, Anja SahlbergTekniker: Joar JonssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Hundratals republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA upprepar Donald Trumps påstående om att presidentvalet 2020 blev stulet. Vad innebär det för framtiden för den amerikanska demokratin? Konflikts Robin Olin reser till delstaten Arizona i USA. Där ute i det torra ökenlandskapet försöker han ta reda på vad som händer när valförnekare får makt. Inför mellanårsvalet 8 november är det hundratals kandidater runtom i USA som liksom Donald Trump menar att presidentvalet 2020 blev stulet. Nu kan de få stort inflytande över själva hjärtat av den amerikanska demokratin, valsystemetRobin Olin träffar traditionella republikaner som Rusty Bowers och Clint Hickman. Republikaner som efter att de vägrat tro på Donald Trumps konspirationsteorier förlorat sina positioner i partiet. Rusty Bowers pressades efter presidentvalet av Donald Trump att försöka ogiltigförklara valet. Men eftersom han inte fick se några bevis på valfusk så vägrade han, ett beslut som kostat honom hans politiska framtid.På ett politiskt möte för Trumpanhängare träffar vi Mark Heley som är övertygad om at demokraterna fuskade i valet och under en biltur i Arizonas öken förklarar han vad det är som får driver honom och varför han är orolig för demokratins framtid i USA.  Men oron för demokratins framtid finns över hela det politiska spektret. David Rasmusson ringer upp två kända amerikanska forskare Lawrence Lessig och Larry Jacobs som båda är bekymrade över vad det kommer innebära att valförnekande politiker nu kan få makt över själva valsystemet.I Arizona åker Robin Olin hem till Martha Chansley, mamma till den så kallade Qanonshamanen, Jake Angeli. Jake sitter numera i fängelse för sin roll vid stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, men många Republikaner ser honom istället som en politisk fånge och hjälte.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seTekniker: Heinz WenninProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet? Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. Robin Olin intervjuar Carol Downer  som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. David Rasmusson tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och Lotten Collin intervjuar Verónica Cruz  från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar Paul Waggoner ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Cecilia Khavar, Lotten Collin,Tekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda ErikssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina? Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Trots nyvunna segrar på slagfältet finns en oro i Ukraina att Europa ska tröttna på att skicka vapen och pengar. Nu kämpar Ukraina på två fronter, både mot Putin och mot krigströttheten. I Konflikt den här veckan åker vi tillbaka till Ukraina.  Ett Ukraina där hoppet om att faktiskt besegra Ryssland på slagfältet nu börjat spira efter en framgångsrik motoffensiv . Men samtidigt med framgångarna på slagfältet tornar orosmolnen upp sig. Kommer Europa orka fortsätt stödja Ukraina i kampen mot Putin? Korrespondent Lubna El-Shanti återvänder till staden Mykolaiv, nära den södra fronten i Ukarina. En stad där kranvattnet åter börjat rinna efter att de våldsamma ryska attackerna nu upphört. En stad där både kamplusten och krigströttheten spirar parallellt. Bland annat hör vi guvernör Vitalyj Kim som berättar att han nu har svårt att sova utan ljudet av artilleribeskjutning.David Rasmusson ringer upp den kända ukrainska krigskorrespondenten Illia Ponomarenko vid Kyiv Independent som beskriver ett krig av eviga artilleridueller och som också menar att den ukrainska motoffensiven har ett delvis politiskt syfte. Den ska visa omvärlden att de vapen och pengar som doneras till Ukraina ger effekt och att det är viktigt att vapenleveranserna fortsätter. Men att sända det budskapet kommer med ett högt pris i människoliv. Programledare Robin Olin intervjuar Christoph Trebesch på forskningsinstitutet Kiel Institute som kartlägger omvärldens stöd till Ukraina. Hans siffror visar att Europa ligger långt efter USA i sitt stöd och att vissa rika Västeuropeiska länder ligger långt ner på listan över de som bidrar till krigsinsatsen.  Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, efterfrågar tydligare besked från Europa. Hur mycket och hur länge man är beredda att understödja Ukraina både ekonomiskt och militärt?   Runtom i världen kämpar ukrainska flyktingar och exilukrainare för att omvärlden inte ska glömma bort kriget. I Helsingborg demonstrerar Måndagsrörelsen på Stortorget och där står bland annat Tanja Urba. Hon kom till Sverige från Ukraina för 13 år sedan och hon tycker sig ha börjat se tecken på trötthet bland helsingborgarna .Mycket fokus har lags på vapenleveranserna till Ukraina, men det ekonomiska stödet är kanske ännu viktigare.  Ekonomikommentator Kristian Åström beger sig till den hemlighetsfulla  Yes-konferensen i Kiev där den ukrainska ekonomin står i fokus, en ekonomi som kan utsättas för hyperinflation.Men ukrainare har varit kreativa när det gäller att få in pengar till krigskassan.  Robin Olin intervjuar en konstnär som bara vill identifiera sig VK. Den anonyme konstnären i Kiev har grundat och leder det digitala museet  Meta History Museum of War. Konstnärer får tolka avgörande händelser i kriget och verken säljs sen på nätauktion som NFT, en form av digital konst som använder blockkedjeteknik. Intäkterna går till krigskassan.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti, Kristian ÅströmTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Påven till Kanada för att be om ursäkt till ursprungsbefolkningI slutet av nästa vecka åker påven Franciskus till Kanada för att be ursprungsbefolkningen om ursäkt för de övergrepp som elever vid katolska internatskolor utsattes för. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland andra katolska kyrkan. Barnen fick inte tala sitt språk och många utsattes för vanvård, våld och övergrepp. Tusentals barn dog under tiden på internatskolorna.Syftet var att utrota ursprungsbefolkningens kultur genom att kapa familjebanden. Men frågan är hur långt påvens ursäkt räcker?PKK, kurderna och NATOSverige har skrivit under en avsiktsförklaring med Turkiet för att landet ska godkänna Sverige som nato-medlen. Men för många svenska kurder innebär detta ett svek, och för vissa, ett trauma.Centralt för den här diskussionen är PKK, som klassas som en terrororganisation av Sverige och EU. Men vad är PKK? Och hur förhåller sig den organisationen till andra beväpnade kurdiska grupper?Här är hela innehållet i programmet:Timme ettUSA:s president Joe Biden besökte Saudiarabien, vad blev resultatet? Samtal med USA-kännaren Karin Henriksson.Påven reser till Kanada för att be om ursäkt. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland annat katolska kyrkan. Men vad betyder en ursäkt från påven? Reportage av Paloma Vangpreecha.I Lettland har en strid om gamla sovjetiska monument seglat upp i kölvattnet av kriget i Ukraina. Reportage av Nina Benner.På Grönland hoppas nu vissa att landet ska få spela fotboll under egen flagg, och fotbollen kan komma att bli en del i kampen om självständighet från Danmark. Reportage av David Rasmusson.Krönika av Nina Wormbs.Panelen om veckans inrikespolitik.Timme tvåPKK är klassat som en terrororganisation i Sverige, men varför? Vad skiljer egentligen PKK från andra kurdiska organisationer? Reportage av Edgar Mannheimer.Satir från Utkantssverige.Bråttom att avvärja hoten mot den biologiska mångfalden. Samtal med Torbjörn Ebenhard från Sveriges Lantbruksuniversitet.Regeringen vill begränsa möjligheten att gå före kön med privata sjukvårdsförsäkringar. Reportage av Ulrika Fjällborg.Om "rockgubbarna" som tycks turnera i all oändlighet. Rolling Stones, Iggy Pop, Kiss, Bob Dylan, Tom Jones med flera, är några av de manliga 70-plussare som spelar i Sverige i sommar. Vad driver dem att hålla igång? Samtal med musikjournalisten Fredrik Strage.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare Anna OscariusProducent Mona HambraeusTekniker Joachim Persson

Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen? Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 orgFörst pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom  klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i MalmöOch på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energiKlimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola Tekniker: Joachim PerssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig? Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat.  Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi. En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja  berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som  Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar. Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Der er morgenråd, der er kaos i World of Warcraft, og Boris Johnson har tabt tråden. Vores helt egen Sarah Sabir er sprunget ned i Dyson-sagen, der hjemsøgte os alle på Instagram for et par dage siden. Derudover snakker vi om, hvorfor overarbejde måske ikke er så cool, og så får vi en kæmpe analyse af Danmark - fra Sverige. Værter: JoJo, Andreas Kousholt og Mikkel Rosendal Producerende redaktør: Cecilie Fuhlendorff. Gæster: David Rasmusson, Sigrid Adamsson, Emil Lundedal Hammar.

Mitt liv som korre! Dags för några av våra folkkära röster ute i världen att vända hem efter åren i fält, på ständigt resande fot. Hör dem berätta om historiska ögonblick och vardagsslit, och om mötena de inte kan glömma. Medverkande: Daniel Alling, London, Jesper Lindau, Moskva, David Rasmusson, Danmark och Alice Petrén, migrationskorrespondent. Programledare: Pablo Dalence Möt Radiokorrespondenterna direkt från Kulturhusets scen i Stockholm. Radiokorrespondenterna radioskorrespondenterna@sverigesradio.se

Hör våra korrar om Mette Frederiksens minkproblematik, det norska valet i september, finska fotbollsyran som fick en coronabaksmälla och de nordiska ländernas miljöpolitik. Kan Norge offra oljan för klimatet? Hör David Rasmusson, Köpenhamn, Lubna El-Shanti, Helsingfors och Carina Holmberg, Norge och Island. Dessutom presenterar vi vår nya Köpenhamnskorrespondent Samuel Larsson. Programledare: Claes Aronsson Radiokorrespondenterna radioskorrespondenterna@sverigesradio.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1 * Läget i Afghanistan. Samtal med Ekots reporter Naila Saleem. * Vad har väst för ansvar för händelseutvecklingen i Afghanistan? Samtal med utrikesminister Ann Linde. * Hur kan talibanerna röra sig så snabbt? Samtal med överse Rickard Johansson, före detta insatschef i Afghanistan. * Blåstången hotad i Östersjön, vad kan vi lära? Reportage av Katarina Lind. * Samtal om IPCC:s klimatrapport med meteorologen och författaren Martin Hedberg. * Julia Child 109 år. Krönika av Katarina Barrling. * Paneldebatt med Adam Cwejman (GP), Annie Hellquist (Arbetaren) och Lina Stenberg (Aftonbladet). Timme 2 * Nedstängningarnas riktiga kostnad blottas när skolorna öppnas. Reportage av Cecilia Blomber.g * Vem är Gabor Maté? Reportage av Simon Moser. * Satir med Utkantssverige. * Är ordet rasism fortfarande användbart? Samtal med författaren Seher Yilmaz  som skrivit boken "Vad jag pratar om när jag pratar om rasism" * Gränslandet Danmark. Reportage av David Rasmusson, korrespondent. * Kåseri av Emil Jensen.

Efter sex år av gränskontroller mellan Sverige och Danmark och en pandemi som frestat på grannländernas relationer, undrar Sommartalkshow: Hur väl förstår vi egentligen varandra? Kalle Lind och Susanna Dzamic minns skandinaviskan, den blandning mellan två nordiska språk, som brukade användas flitigt av till exempel danska artister i Sverige. Hur mår skandinaviskan idag? Hur väl förstår svenskar och danskar varandra  språkligt och kulturellt? Och hur mycket skadar stenkastningen på danska bilar de två grannländernas relationer? David Rasmusson, Sveriges Radios Danmarkskorrespondent, gästar programmet. När kommuner vill sätta sig själva på kartan genom att bygga exempelvis dinosaurieland eller medeltidsvärldar kan det gå riktigt illa. Om det vet författaren och journalisten Christian Daun, som skrivit boken "Draksådd", en hel del, och gästar programmet idag. Och så fortsätter vi undersöka likheten mellan det glada 1920-talet och det eventuellt glada 2020-talet, idag med fokus på kvinnornas frigörelse. Programledare: Kalle Lind Bisittare: Susanna Dzamic Producent: Karin Arbsjö

Vad är framgångsreceptet för socialdemokratin i Europa? En hård invandringspolitik som i Danmark eller tillbaka till klasskampen? Första avsnittet i vår sommarserie om den politiska kartan i Europa. Medverkande: Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Caroline Salzinger, Tysklands-korresondent.Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

Vad är framgångsreceptet för socialdemokratin i Europa? En hård invandringspolitik som i Danmark eller tillbaka till klasskampen? Första avsnittet i vår sommarserie om den politiska kartan i Europa. Medverkande: Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Caroline Salzinger, Tysklands-korresondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

Finland deltar för första gången någonsin i fotbolls-EM. Hör om den långa vägen dit. Dessutom senaste nytt om tröjkonflikten mellan Ryssland och Ukraina. Hur var det nu igen, hör fotboll och politik ihop? Medverkande: Richard Henriksson, Radiosportens fotbollsexpert, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent och Johanna Melén, Rysslandskorrespondent. Programledare: Kajsa Boglind

Vaccinintyg ska rädda sommaren och Danmark är först ut med öl och Tivoli-förhoppningar. Sydösteuropa öppnar också men kämpar med höga dödstal. Och EU:s toppkvinna ger sin version av Sofagate. Medverkande: Filip Kotsambouikidis, korrespondent som bland annat bevakar Ungern och Grekland, David Rasmusson, Danmarks-korrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

Vaccinintyg ska rädda sommaren och Danmark är först ut med öl och Tivoli-förhoppningar. Sydösteuropa öppnar också men kämpar med höga dödstal. Och EU:s toppkvinna ger sin version av Sofagate. Medverkande: Filip Kotsambouikidis, korrespondent som bland annat bevakar Ungern och Grekland, David Rasmusson, Danmarks-korrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

I november i fjol kom Danmarks statsminister Mette Frederiksen med beskedet att alla minkar i landet, uppemot 17 miljoner djur, skulle avlivas. En muterad version av cornaviruset hade upptäckts och en massavlivning av sällan skådat slag inleddes. Hör Knud Vest, en av dem som förlorat sitt livsverk. David Rasmusson david.rasmusson@sverigesradio.se

För drygt ett år sedan stängdes gränsen mot Danmark och det som förr bara var ett streck på en karta blev en spricka rakt genom Nordens folkrikaste region. Vilken påverkan har beslutet haft och hur ska Öresundsregionen gå vidare efter Coronan? Danmarkkorrespondent David Rasmusson träffar Carl-Johan Sonesson (M), regionstyrelseordförande i Skåne.

Nordenpodden bjuder på ett skratt som utmanar i Norge. I Danmark står en omdiskuterad tidigare minister inför riksrätt och i Finland är det inte bara Socialdemokraterna som stärkts under pandemin. Medverkande: Lubna El-Shanti korrespondent i Finland, David Rasmusson som bevakar Danmark, Carina Holmberg som bevakar Norge och Island. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Nordenpodden bjuder på ett skratt som utmanar i Norge. I Danmark står en omdiskuterad tidigare minister inför riksrätt och i Finland är det inte bara Socialdemokraterna som stärkts under pandemin. Medverkande: Lubna El-Shanti korrespondent i Finland, David Rasmusson som bevakar Danmark, Carina Holmberg som bevakar Norge och Island. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Pandemins andra våg sköljer över Norden och får politiska konsekvenser från den omtumlande minkskandalen i Danmark till den törnade Sverigebilden. Ja, runtom i Norden införs nu fler restriktioner för att få bukt på pandemin och Norge och Island, som ju inte är medlemmar i EU, förlitar sig på Sverige för att få tillgång till vaccin. Samtidigt i Danmark skakas regeringen om av minkavlivningarna som visat sig sakna lagstöd. I Finland har man lyckats få ner smittotalen och regeringen lanserar nu en internetkampanj för att muntra upp befolkningen men många företag, inte minst rederier som Viking Line, lider förluster.  Hör om allt detta och mer i Europapoddens nordenspecial! Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, korrespondent i Norge och Island, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Marie Persson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Pandemins andra våg sköljer över Norden och får politiska konsekvenser från den omtumlande minkskandalen i Danmark till den törnade Sverigebilden. Ja, runtom i Norden införs nu fler restriktioner för att få bukt på pandemin och Norge och Island, som ju inte är medlemmar i EU, förlitar sig på Sverige för att få tillgång till vaccin. Samtidigt i Danmark skakas regeringen om av minkavlivningarna som visat sig sakna lagstöd. I Finland har man lyckats få ner smittotalen och regeringen lanserar nu en internetkampanj för att muntra upp befolkningen men många företag, inte minst rederier som Viking Line, lider förluster.  Hör om allt detta och mer i Europapoddens nordenspecial! Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, korrespondent i Norge och Island, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Marie Persson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Efter en rad brutala islamistiska attacker i Frankrike och Österrike höjs säkerheten runtom i Europa och EU kämpar med att få bort terrorpropaganda från nätet. Frankrikes president, Emmanuel Macron, kallade till toppmöte under tisdagen tillsammans med sin Österrikiske motpart Sebastian Kurz samt Tysklands Angela Merkel och EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel. Michel framförde redan inför mötet en rad förslag på hur radikalisering ska motverkas. Han anser bland annat att EU bör instifta en särskild utbildning för imamer. Förslag på hårdare gränskontroller, tuffare bevakning av internet och inskränkningar av religiösa samfunds verksamheter har gett upphov till snåriga debatter om säkerhet, religions- och yttrandefrihet. Detta handlar veckans avsnitt av Europapodden om! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Jacob Lalér Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Efter en rad brutala islamistiska attacker i Frankrike och Österrike höjs säkerheten runtom i Europa och EU kämpar med att få bort terrorpropaganda från nätet. Frankrikes president, Emmanuel Macron, kallade till toppmöte under tisdagen tillsammans med sin Österrikiske motpart Sebastian Kurz samt Tysklands Angela Merkel och EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel. Michel framförde redan inför mötet en rad förslag på hur radikalisering ska motverkas. Han anser bland annat att EU bör instifta en särskild utbildning för imamer. Förslag på hårdare gränskontroller, tuffare bevakning av internet och inskränkningar av religiösa samfunds verksamheter har gett upphov till snåriga debatter om säkerhet, religions- och yttrandefrihet. Detta handlar veckans avsnitt av Europapodden om! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Jacob Lalér Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Den nordiska smittskyddskampen fortsätter. Nya utbrott i Norge och Danmark leder till nygamla restriktioner och den svenska strategin omvärderas. Europapodden samlar alla Sveriges Radios Nordenkorrespondenter i Helsingfors stadshus. Storslagna visioner har slagits fast för det nordiska samarbetet  trots att länderna till stor del stått för sig själva under pandemin. Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, korrespondent i Norge och Island, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent samt Thomas Blomqvist, Finlands minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Tor Sigvardson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Den nordiska smittskyddskampen fortsätter. Nya utbrott i Norge och Danmark leder till nygamla restriktioner och den svenska strategin omvärderas. Europapodden samlar alla Sveriges Radios Nordenkorrespondenter i Helsingfors stadshus. Storslagna visioner har slagits fast för det nordiska samarbetet  trots att länderna till stor del stått för sig själva under pandemin. Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, korrespondent i Norge och Island, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent samt Thomas Blomqvist, Finlands minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Programledare: Stephanie Zakrisson Producenter: Nathalie Rothschild Tekniker: Tor Sigvardson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Dödsskjutningar mellan kriminella gäng har ökat de senaste åren. Flera oskyldiga har hamnat emellan i gängkriget, senast i början av augusti när en 12-årig flicka sköts ihjäl i Norsborg. Vad har polisen för strategi för att komma åt brottsligheten? Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa, är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Simon Andrén, rättsreporter Ekot. Därefter handlar det om pandemins påverkan på drabbade länders ekonomi. Hur ser krispaketen ut i olika länder? Vi hör några av Ekots korrespondenter om läget i sina bevakningsområden: Björn Djurberg, Peking, David Rasmusson, Köpenhamn, Daniel Alling, London och Marie Nilsson Boij, Paris. Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot, reder ut vad den svenska regeringen valt att göra för att avvärja en akut kris och vilka långsiktiga åtgärder som kan sättas in. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder

Budgetmonstret skrämmer slag på Sverige och Danmark tar ton mot stormakterna i spelet om Arktis med hjälp av en uråldrig sten. Har EU öppnat Pandoras ask nu när man både vill låna pengar till budgeten och ökar stödet till krisande länder? Och hur mycket ska Sverige egentligen betala? Dessutom så fördjupar vi oss i konflikten om Arktis och frågar oss om en gammal sten kan avgöra frågan till Danmarks favör. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Jens Möller, Norgekorrespondent och Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Vem äger egentligen Nordpolen? Danmark, Ryssland och Kanada menar att de har rätt till stora områden i norra ishavet. Problemet är att de territoriella kraven överlappar varandra. Vill du höra mer om spelet om Arktis? Hör Europapoddens specialavsnitt om arktisk politik som släpps tisdag 16.00. FN:s havsrättskommission måste de närmaste åren ska ta ställning i frågan om vem som äger Nordpolen. Danmark/Grönland, Ryssland och Kanada säger sig ha rätt till just det området. En långdragen förhandling väntar, där stora ekonomiska och geopolitiska värden står på spel. Några av de viktigaste pjäserna är stenar. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent david.rasmusson@sverigesradio.se Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent jesper.lindau@sverigesradio.se

Budgetmonstret skrämmer slag på Sverige och Danmark tar ton mot stormakterna i spelet om Arktis med hjälp av en uråldrig sten. Har EU öppnat Pandoras ask nu när man både vill låna pengar till budgeten och ökar stödet till krisande länder? Och hur mycket ska Sverige egentligen betala? Dessutom så fördjupar vi oss i konflikten om Arktis och frågar oss om en gammal sten kan avgöra frågan till Danmarks favör. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, David Rasmusson, Danmarkskorrespondent, Jens Möller, Norgekorrespondent och Jesper Lindau, Rysslandskorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapodden europapodden@sverigesradio.se

För Bornholm innebar slutet av tyskarnas ockupation början på en ny, när sovjetiska trupper intog den strategiskt belägna ön. De betedde sig som jävlar, säger Klaus Linnert, chef på försvarsmuseet i Rönne. Danmark firar att det är 75 år sedan slutet av andra världskriget men för ön Bornholm skulle helvetet fortsätta. Hör reportaget i klippet ovan. David Rasmusson, Bornholm david.rasmusson@sverigesradio.se

När Grönland fick sitt första fall av corona kom det som en chock för Paninnguaq Korneliussen, 35. Hon hade inte trott att det skulle nå Grönland. Det blev lite av ett paniktillstånd, säger hon till Ekot. Paninnguaq Korneliussen bor och studerar i Aasiaat i Grönland. I Coronadagböckerna följer vi människor världen över och hör deras berättelser om hur viruset förändrat vardagen och livet. David Rasmusson, Köpenhamn david.rasmusson@sverigesradio.se

De nordiska länderna har valt lite olika vägar för att bromsa coronavirusets effekter. Vad säger våra grannländer om Sveriges strategi? Och hur ser de nordiska "exitstrategierna" ut? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Jens Möller, Norge- och Islandskorrespondent och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Victor Ubeira Europapodden europapodden@sverigesradio.se 

Coronakrisen slår hårt mot USA. Om att jobba hemma - våra korrespondenter ger sina bästa tips. Om kvinnorna i Sudans revolution. Om att rapportera från krig och konflikter. Medverkande: Kajsa Boglind, Washington, Johan-Mathias Sommarström, Lubna El-Shanti, Peder Gustafsson, Margareta Svensson och David Rasmusson.

Grönland är ett av de områden i världen där effekterna av klimatförändringarna är allra tydligast, men klimatförändringarna i sig drar också besökare till ön. Det är ett isberg som kalvar, förklarar guiden Lars Noahsen, vi kan inte se det, men ljudet när ismassorna faller av det stora flytande berget påminner om avlägsen åska. Det är luftbubblor som är fångade i isen vi hör. Vi är några kilometer utanför Ilulissat, Grönlands turistmetropol. Solen har kämpat sig igenom molntäcket och speglar sig mot isbergen som sakta flyter genom fjorden för att ta sig ut mot öppet hav. Isfjorden som är upptagen på Unescos-världsarvslista som lockar tusentals besökare hit varje år. Men de majestätiska isbergen har faktiskt blivit mindre berättar guiden Lars Noahsen De flesta gäster kommer från varmare länder och tycker att isbergen är väldigt stora, men vi som bor här märker att de krymper. Vi rör oss en bit österut till ett nytt utsiktsställe, och Lars Noahsen berättar att man ser fler tecken på klimatförändringar. Vädret bli mer och mer oförutsägbart, så hör års brukar snön ligga djup, men man ser fler och fler svarta områden där gräset sticker fram, berättar han, och pekar ut över fjället. Och det är många turister som vill prata om just klimatförändringar. De tycker det är synd att våra vackra isberg försvinner, säger Lars Noahsen. Och också den tyska turisten Dirk har märkt att det är många som pratar om klimatförändringarna Grönland är ett av de områden i världen där effekterna av klimatförändringarna är allra mest tydliga, och enligt en undersökning gjord av Köpenhamns universitet så har åtta av tio grönlänningar personligen märkt av det. Bland annat har förutsättningarna för den viktiga fiskeindustrin och traditionella jakten förändrats när havsisarna blivit tunnare. Uppvärmning här i Arktis är dubbelt så hög som världsgenomsnittet och i Sydgrönland har man de senaste sju åren haft en genomsnittlig temperaturstigning på tre grader. Även den enorma inlandsisen som upptar 80 procent av Grönlands yta smälter fortare, mellan 2002 och 2016 reducerades isens massa med 269 miljarder ton per år. Den smältande isen påverkar både havstemperaturer och nivåer. Klimatförändringarna påverka både djur och människor och även turistindustrin måste anpassa sig Slädhundarna samlas för att hälsa på Ane Sofie Lauritzen, när hon öppnar grinden till inhägnaden i utkanten av Ilulissat. Runtomkring hörs hundratals hundar skälla i skymningsljuset. Ane Sofie och hennes man Flemming driver tillsammans företaget Arctic Living Ilulissat, där de kör turister med hundspann, men numera inte bara med släde. Flemming Lauritzen tar fram den gula vagn med gummihjul man köpt för några månader sedan. Vi ska börja använda den i augusti nästa år när det blir lite kyligare så det inte blir för varmt för hundarna, berättar han. Dels har vi den för att träna hundarna men också för att förlänga säsongen som blivit allt kortare. Inne i den lilla stugan bredvid hundinhägnaden brinner en liten gaslampa, och Ane Sofie Lauritzen berättar att vintrarna och därmed deras säsong blivit allt kortare. Det ändrar sig mycket, somrarna kommer tidigare och då kan vi inte köra med hundarna längre. Och snön kommer senare, nu borde det vara snö och minus 20. Och det här är något som även gästerna gärna vill prata om De frågar alltid om vi märker förändringarna och jag säger att det skiljer sig mycket från när vi växte upp. Flemming kommer ursprungligen från Danmark men har bott i Grönland i 20 år och under den tiden har han märkt stora skillnader. Inlandsisen drar sig tillbaka och för några år sedan var jag med och namngav en ny ö som då blivit isfri här i fjorden. Den ön ligger nu fem sex kilometer ut i fjorden säger han. På många håll i världens ses klimatförändringarna enbart som ett hot, och det gör man även här i Grönland. Men samtidigt kan den globala uppvärmningen även skapa möjligheter för landet. I takt med att isen smälter undan blir mer land frilagt och då finns nya möjligheter till att utvinna naturresurser. Gruvindustrin spås till exempel bli en viktig inkomstkälla för landet som i dag är starkt ekonomiskt beroende av stöd från Danmark. Dessutom kan nya isfria fartygsleder underlätta handel och även göra det lättare för turister att ta sig till mer avlägsna samhällen I huvudstaden Nuuk, 56 mil söderut öppnar Julia Pars förrän till Visit Greenlands huvudkontor. Hon är vd för bolaget som arbetar för att locka fler turister till ön. I Grönland är fisket överlägset den största näringsgrenen, men man har också arbetat för att bli ett mer attraktivt turistmål. Ifjol hade ön som bara har 57 000 invånare 87 000 besökare, och de senaste åren har turismen ökat med cirka tio procent årligen. Det är främst äventyrsturister som kommer, berättar Julia Pars. Det är en snabbt växande grupp som är intresserade av natur och kultur, men även att utföra fysiska aktiviteter. På sin sajt har Visit Greenland ett långt segment med fakta om klimatförändringar på Grönland, för klimatförändringarna i sig är något som lockar besökarna till ön Våra undersökningar visar att det är något som våra besökare intresserar sig för och vi har många gäster som vill se förändringarna med egna ögon. Och då kan man se att inlandsisen dras sig tillbaka, säger Julia Pars. Men samtidigt är turismen i sig inte alltid så klimatvänlig. Man kan bara ta sig till eller inom Grönland med flyg, eller så kommer det besökare med stora kryssningsfartyg. Men och andra sidan är de turister som kommer oftast väldigt medvetna, säger Julia Pars. De hjälper till att samla upp avfall och skapar relationer med lokalbefolkningen. Men det är mycket vi kan göra för att bli ännu bättre på hållbarhet, säger Jula Pars. Vi är inte i mål ännu I Ilullissat är vandringsturen snart över. Guiden Lars Noahsen stannar vid en kulle med utsikt över fjorden. Ha sätter sig på knä och börjar rita i snön. I dag börjar glaciären 70 kilometer från Ilullissat, 1850 låg den bara 10 kilometer bort. Under hundra år drog den sig cirka 25-30 kilometer tillbaka, men bara sedan 2001 har den backat lika mycket. Ibland blir det kalla vintrar, med mycket snö. Men isen fortsätter ändå krympa, förklarar Lars Noahsen. David Rasmusson, Ilillissat david.rasmusson@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. I Danmark är det sällan man kan tala om en vit jul,  och Danmark är kanske inget land vi svenskar förknippar så mycket med julen. Men chansen att du har något danskt i ditt hem under jul är ganska hög. För här är en av högtidens viktigaste inslag nämligen big business.  I början var det trögt, men nu går försäljningen bra, berättar Steven Altenburg som står och säljer julgranar, eller juletræer som man säger här i Danmark, på Kultorvet mitt i Köpenhamn. Granarna är givetvis danska för Danmark är en av världens ledande producenter och exportörer av just julgranar. Den gran som är vanligast är nordmannsgranen, det som vi i Sverige kallar Kungsgran. Nordmannsgranen är uppkallad, inte efter en norrman, utan den finske botanikern Alexander von Nordmann som upptäckte den under en expedition i Kaukasus 1836. Runt om i Danmark finns cirka 2500 odlare som varje år säljer ungefär 10 miljoner granar. Ungefär 95 procent går på export. Nästan hälften körs till Tyskland, medan vi i Sverige är den tredje största exportmarknaden för danska granar. Totalt exporteras det för cirka en miljard danska kronor och granarna från Danmark bidrar till julstämning runtom i världen bland annat i länder som Marocko, Singapore och Förenade Arabemiraten. Men julgransbranchen har några tuffa år bakom sig. Efter bra år med höga vinster 2011 och 2102 var det många som utökade odlingarna, både här i Danmark och i andra länder i Europa och fler granar på marknaden har lett till att producenterna nu får sämre betalt. Prisfallet har lett till att vissa odlare fått det tufft och en del har fått lägga ner verksamheten. Och kunderna är ganska kräsna, berättar granförsäljaren Steven Altenburg.   Köpenhamnarna vill ha symmetriska, smala träd, runt två meter höga, säger han. Och man vill heller inte betala för mycket.   Tvåhundra kronor är ungefär det man är beredd att ge för en gran, säger Steven Altenburg. Med det vill jag passa på att önska er alla glædelig jul og godt nytår. David Rasmusson, Köpenhamn david.rasmusson@sverigesradio.se

Dagens program innehåller årets mest lyssnade låt, Danmarks nedskärning av public service och dagens stora mätresultat! Representanter för SD, KD och M vill smalna av public service här i Sverige. Något som redan skett i vårt grannland Danmark, där flera program läggs ner och mycket personal varslas. Tillsammans med vår Danmark-korrespondent David Rasmusson tar vi reda på hur det gick till när Danmark började skära ner sin public service och anledningarna därtill. Det är dags att börja summera året som har gått och någon som har börjat med det är streamingjätten Spotify som går ut med att låten Señorita med shawn Mendes och Camilla Cabelo ligger i topp. Vi analyserar låten och, med hjälp av Musikguiden i P3s Tina Merhafzoon, tar reda på hur den blivit så stor. Det är även den stora dagen för mätresultat! PISA och SCB presenterar nya siffror och dessa kommer självklart kommenteras. Och så blir det estniskt dragspel i studion av Tuulikki Bartosik som spelar låten "Coming home". Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Niklas Runsten

I tisdagens upplaga av Nordegren & Epstein så får vi besök av läsroboten Bibi, vi kommer att prata organdonation och ska även kolla läget i den stora svindlerirättegången i Danmark. På Skärholmens bibliotek i Stockholm så har man numera en läsrobot som ska hjälpa barn med högläsning. Varför har de skaffat den och på vilket sätt kan en robot bidra, där människor inte kan? Vi får besök i studion av BIBI själv samt dess projektledare Gustav Nygren. Köerna för organtransplantationer är fortsatt långa och organdonatorerna få. Den här veckan så startar donationsveckan, där detta uppmärksammas. I programmet idag ska vi prata om problemen inom svensk organdonation tillsammans med Bengt von Zur-Mülhen, docent och överläkare på transplantationskirurgen vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Är det dags att Sverige skaffar "förmodat samtycke" som finns i andra länder? I Danmark pågår just nu en väldigt uppmärksammad rättegång mot Britta Nielsen som misstänks för att ha svindlad den danska socialstyrelsen på flera miljoner kronor. Rättegången mot henne pågår i detta nu och vi har med hos David Rasmusson, Sveriges radios danmarkskorrespondent, från studio i Malmö för att ge oss det senaste. Det blir även: Apples nya TV-satsning och avskedade piloter! Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman

I Danmark tog socialdemokraterna makten efter valet i juni, trots att de faktiskt fick färre röster denna gång. Detta mycket på grund av att Dansk folkeparti tappade stort. Varför gick det som det gick och vilken väg kommer Danmarks nya statsminister Mette Frederiksen nu att välja? Danmarkskorrespondent David Rasmusson träffar danska journalisten Uffe Tang.

Bibi eller Benny - vem vinner valet i Israel? Röster från Kongo om kampen mot Ebola. Bernie och Biden vill bli demokraternas kandidat till USA-valet nästa år. Om hur Danmark hantera gängkriminaliteten. Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Jerusalem, David Rasmusson, Danmark, Caroline Salzinger, Berlin och Kajsa Boglind i Houston.

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Donald Trump besöker Brexitkaosets Storbrittanien, danskarna går till val och i Bryssel väntar Game of Thrones - eller är det mer som en nervös skolstart? Medverkande: Susanne Palme, Andreas Liljeheden, David Rasmusson och Claes Aronsson Programledare: Henrik Torehammar Producent: Nina Benner

Welcome to the Europe in the World podcast! Tune in to get in-depth knowledge about European current affairs and learn more about life as a foreign correspondent. This episode we give Sweden's radio correspondent in Denmark a call. Does it ever feel like he is part of the TV-series The Bridge? And how was it to report from the Kim Wall case? We gave David Rasmusson a call to find out.

Theresa May balanserar på en knivsegg inför omröstningarna i det brittiska parlamentet är det här slutet för Brexitprocessen som vi känner den? Det är total dramatik hela vägen in i kaklet när det brittiska underhuset ska rösta om utträdesavtalet på nytt. Kommer Theresa May överleva veckan och hur ser EU på att nästa premiärminister kan bli Boris Johnson? Dessutom pratar vi om varför du ska hålla koll på Lars Løkke Rasmusens byxlinning om du vill veta när det blir val i Danmark, och varför AKK absolut inte är någon Merkelkopia.  Medverkande: Susanne Palme, Claes Aronsson, David Rasmusson och Daniela Marquardt Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Hur är det att vara imam i Sverige? Veckans Människor och tro handlar om förutsättningarna för en svensk imamutbildning och möjligheterna att predika en blågul islam. Frågan om en svensk imamutbildning har utretts och debatterats i årtionden och dagens program tar upp hur förutsättningarna för svenska imamer ser ut i Sverige 2019. 2008 tillsatte regeringen en utredning om behovet av en imamutbildning i Sverige. Den slog fast att staten inte ska ägna sig åt att auktorisera och ge legitimitet åt religiösa utbildningar. Däremot ansågs det möjligt för staten att stödja religiösa ledarutbildningar och att det fanns ett utbildningsbehov av icke-konfessionell natur om svenska samhällsförhållanden bland arbetande imamer. I dagens Människor och tro hör vi ett reportage från frilansjournalisten Teresa Kristofersson om den ledarutbildning på Kista Folkhögskola många uppfattar som en imamutbildning. Utbildningen drog igång hösten 2016 och fokuserar på islamsk teologi, svensk demokrati, samhällsförhållanden, historia och psykologi. I studion finns Iman Baroudi, utbildad imam och verksam i Angereds moské, Mohammad Muslim Eneborg, imam i Aysha moskén, Stockholm och Awad Olwan, imam i somaliska Moské i Fisksätra Nacka. Från Danmark rapporterar vår utrikeskorrespondent David Rasmusson om situation med strängare lagstiftning som påverkar trosutövningen inom islam. Människor och tro avslutas med ett besök på Thielska Galleriet och ett möte med den svenska konstnären och sufisten Ivan Agueli porträtterat av konstvetaren och författaren Viveca Wessel och reportern Anne Konstenius. Programledare: Ülkü Holago Producent: Antonio de la Cruz

Vår korrespondent rapporterar om förödelsen efter jordbävning och tsunami i Indonesien. Vi minns hjälteinsatsen för 75 år sedan då 7000 danska judar räddades. Hör också om exotiska Vladivostok och fotbollsskandalen i Belgien som kan sprida sig. Medverkande: Peder Gustafsson, Asien-korrespondent, David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Lubna el-Shanti, radions korre-trainee och Richard Henriksson, Radiosporten.

Det svenska valet är över, nu står Danmark snart på tur och partierna rustar för valrörelse. Samtidigt krackelerar gamla allianser och ett politiskt landskap bortom blockpolitiken börjar skönjas. Hör Sveriges Radios korrespondent David Rasmusson reda ut begreppen i dansk politik tillsammans med statsvetaren Thea Wiborg.

Idag blir det hbtq-aktivism, sydlig musiksafari och så tar vi greppet om den afrikanska medelklassen. I dagens talkshow tar Richard Myrenberg avstamp i klassfrågan. Vad kännetecknar den afrikanska medelklassen? Och hur väl stämmer omvärldens bild överens med verkligheten Maria Eriksson Baaz, forskare på Nordiska Afrikainstitutet, kommer till studion och reder ut.Förutom Maria Eriksson Bazz kommer också Miles Tanhira från RFSL. Han jobbar internationellt med så kallade rainbow leaders som fokuserar på att utbilda ledare för hbtq-organisationer runt om i världen. Hur ser arbetet med hbtq-frågor ut i dagens Afrika och vad kan vi vänta oss av framtiden?Dessutom är det dags för del 3 i Lennart Wretlinds musiksafari. Idag blir det toner från Afrikas södra delar.Och som vanligt stämmer vi av med Richards sommarvikare, tillika getvakt, David Rasmusson direkt från Kigali.Wretlinds musiksafari del 3:Tanzania Done changed my way of living - Taj Mahal & Bi Kidude & Culture Musical ClubSydafrika O mmu beno mmu - Ladysmith Black Mambazo Programledare: Richard Myrenberg Producent: Anders BacklundEpost: korrespondenterna@sverigesradio.se

Vi benar ut franskans betydelse i afrikanska länder och lyssnar på toner från Mali. Dessutom blir det deckarskola och direktrapport om getter i Kigali. Med Afrika som övergripande tema och Västafrika som underliggande tema tar Richard Myrenberg sig an dagens program. Hur står sig franskan i dagens Afrika? Trots att franskan avskaffats som officiellt språk i flera afrikanska länder upplever Richard att många konversationer i kontinenten fortfarande förs på franska. Wandrille Micaux, lektor i franska, medverkar. Richard är sugen på att skriva en deckare med ett afrikanskt land som fond. Men hur ska han börja? Och hur viktigt är det att bygga karaktärer? Författaren Olivier Truc kommer till studion för att ge Richard tips och råd i konsten att skriva en deckare Och så kommer Lennart Wretlind tillbaka med en västafrikansk spellista. Idag blir det ögongodis från bland annat Mali.Och så kollar vi läget med Richards sommarvikarie David Rasmusson. Hur det går för alla Richards djur i huset i Kigali? Wretlinds musiksafari del 2:Mali Wayeina - Oumou Sangare (sångerska) Ghana Postal workers cancelling stamps - Postal Workers in GhanaKongo El Carretero - Kékélé & Mbilia BelProgramledare: Richard Myrenberg Producent: Anders Backlund Epost: korrespondenterna@sverigesradio.se

En dikt till den stora ledaren, sanningen om Turkiet, sommaren med Erdogan och givetvis debatt: Vem i smedjan smädar bäst? Medverkande: Dilan Apak, Johanna Wagrell, Elinor Svensson Producent: Tobias Wallin Ansvarig utgivare: David Rasmusson

Svenska bönder som ägde sin egen jord var en stark grupp i det gamla Sverige. Men de jordbrukare som arrenderade någon annans mark hade en helt annan sits med mycket tuffare villkor. Ola Andersson föddes 1826 och var äldste son till dragonen Anders Rapp vid Skånska dragonregementet. Ola var en begåvad och ambitiös ung man som tog sig ur de fattiga förhållanden han växte upp under och kom att klättra så högt han kunde på samhällsstegen. Men gång på gång tog han stryk på grund av de tuffa och orättvisa arrendevillkor som gällde. Ola blev också militär likt sin far och bytte då namn till Olof Andreas Widtfeldt. Men ganska snart kom Olof att syssla med jordbruk efter att ha gått på lantbruksskola. Han var erkänt duktig och fick 28 år gammal sitt första arrendekontrakt. Det var på prästgården i Gullarp nära Eslöv där han efter några år friar till en av prästens döttrar. Torbjörn Malm som är släkt med Olof har följt det unga paret i arkivhandlingar och ser hur dom nappar på ett erbjudande från en av traktens stora landägare. - Det stället låg i närheten av slottet Trollenäs i Skåne, berättar Torbjörn Malm. Friherre Trolle ville öppna upp en ny utgård under Trollenäs, Asmundtorps ängar. Här fick Olof möjligheten att som förste arrendator bygga upp ett lantbruk. - Där fanns inga hus, varken boningshus eller uthus, berättar Torbjörn Malm som själv besökt området. I arrendekontraktet stod det att Olof skulle uppföra byggnader enligt de ritningar som Trolle tillhandahöll. Men eftersom arrendet var 110 hektar skulle boningshuset bli 20 meter långt och ladugårdarna 60 meter långa med murade gråstensväggar. Kontraktet som Olof fick var tufft. De första två åren behövde han inte betala något alls. Därefter skulle han betala mer och mer per tunnland för varje femårs period. Sen trappades summan upp från fyra, till fem, till sex, till tio och till tolv kronor per tunnland, berättar Torbjörn Malm. - För att göra det här måste han skaffa mycket folk så han lånade en hel del pengar. Och man kan säga att höjdpunkten i hans karriär var några år senare, år 1866, då Olof var med och startade Sparbanken i Eslöv. Olof ansågs vara en av ortens stormän och fick förtroendet att vara en av bankens huvudmän i 20 år, berättar Torbjörn Malm. Men från att ha gått ganska brant uppåt i karriären kom en vändpunkt. Olof upptäckte att kontraktet han hade tecknat var alldeles för tufft, och till slut blev det ohållbart för Olof och hans familj att bo kvar. Det blev konkursauktion efter 15 års slit på gården och hela familjen blev ställda på bar backe. Nu gällde det att hitta ett nytt ställe att arrendera. - Det fanns ett officersboställe i Åraslöv öster om Vinslöv som var ledigt och som Olof kunde arrendera under två år. Efter det skulle en ny auktion utlysas. Olof flyttar dit med hustru och de åtta barn som fötts på Asmundtorps gård. När det sen blev ny auktion 1875 förlorade Olof auktionen. - Det blev det andra arrendet han förlorade, berättar Torbjörn Malm. Men nu fanns ett annat officersboställe som tillhörde skånska husarregementet och låg i Hörja, nordväst om Hässleholm. Det arrendet hade varit utlyst ett tag men inte fått in några anbud. Olof läste igenom auktionskungörelsen som visade hur mycket åker och ängsmark som fanns tillgängligt. Utifrån dom uppgifterna räknade Olof ut att det borde gå att få lönsamhet på stället och lämnade ett anbud. Men Olof hade inte besökt Hörja och granskat markerna. - Anledningen till det var mitt i vintern och i och med att det låg snö på marken var det svårt att bedöma bördigheten, berättar Torbjörn Malm. Ganska snart upptäckte Olof att arrendet inte höll måttet. I hans beräkningar som var gjorda utifrån tidigare erfarenheter tyckte han sig se att de borde kunna bärga 150 lass hö. Men när han sen insåg att det inte skulle bli mer än 18 till 20 lass, vilket var alldeles för lite för att föda kreaturen, förstod Olof att han skulle gå i konkurs. - Men det här var inte nog, berättar Torbjörn Malm. Familjen drabbades av ytterligare en tragedi när hustrun Lovisa dog och lämnade Olof ensam med deras åtta barn. Sorgen över att ha förlorat sin livskamrat syns tydligt i de få ord som Olof omsorgsfullt skrivit på insidan av pärmen till hans Bibel. Min innerligt älskade Kära Hustru Luisa Catharina född Berg Ingick genom en Stilla död i den Ewiga roligheten Den 11 mars 1877 Kl 9 på eftermiddagen 43 år 7 månader och 8 dagar gammal djupt sörjd Saknad af mig och 8 barn, Fader, Syskon och Wänner. Herren gaf och Herren tog wälsignat Ware Herrens namn. Saliga äro de som i honom dö. Hörja Boställe 1877 O A Widtfeldt             Olof såg dystert på framtidsutsikterna och vände sig till myndigheterna för att få arrendet nedsatt, berättar Torbjörn Malm. - Det första som hände var att landshövdingen genom Hushållningssällskapet i Kristianstad Län utsåg besiktningsmän som åkte till Hörja för att mäta upp stället och granska dess bördighet. Besiktningsmännen konstaterade att det inte var möjligt att driva gården lönsamt med så hög arrendekostnad, och ansåg att arrendet borde nedsättas till mindre än hälften. - Visserligen var arealerna någorlunda korrekt angivna, men ängsmarken var grovt överskattad eftersom det mesta var ljunghed. Nästa instans, landshövdingen Trolle-Wachtmeister i Kristianstad, höll med besiktningsmännen i Hushållningssällskapet. Och så gick ärendet vidare till Kammarkollegiet som också dom höll med.   Då sökanden på grund av vilseledande uppgifter som vid utarrenderingen lämnats om bostället, synes det finnas skäliga anspråk att bliva fri från arrendet. Kunglig Maj:t vill i enlighet med kammarkollegii hemställan härmed förslå Riksdagen att medgiva, att arrendet för bostället för återstående år av nu löpande arrendetid må utgöras med 600 kronor. Oscar II Här verkade det ju vara klart. Alla, från Hushållningssällskapet och landshövdingen till Kunglig Maj:t håller med om att arrendet var alldeles för tufft. Men det blev allt annat än enkelt för Olof. Kungen och regeringen skickade ärendet vidare till Riksdagen som i sin tur menade att detta skulle avgöras i domstol och så släppte de ärendet som en het potatis till Häradsrätten. Olov tvingades nu stämma motparten som var husarregementet och med det blev landshövdingen som tidigare hållit med Olof, hans motpart. I Häradsrätten vänder hela frågan. De hävdade då att Olof Widtfeldt borde ha efterlyst alla papper som fanns tillgängliga innan han skrev under. Dessutom tyckte de att Olof borde ha åkt till Hörja mitt i vintern och grävt i den frusna jorden för att se hur bördig marken var, berättar Torbjörn Malm. Till slut förlorade Olof även i Häradsrätten. - Men han var inte nöjd med detta utan överklagade till Hovrätten och förlorade även där. Då gick han vidare till Högsta Domstolen och förlorade igen. - Då fanns det ingen annan utväg än att begära sig själv i konkurs, berättar Torbjörn Malm. Det här blir Olofs andra konkurs och det är tredje gången han tvingas lämna ett arrendeställe. Men nu har Olof ingen ork kvar. Familjens tillhörigheter säljs på auktion och Olof han hamnar till slut i en djup depression. - Men när Olofs näst äldste son Helmer avslutar sitt kontrakt som artillerist övertalar han familjen att emigrera till Amerika. Hela familjen emigrerar och de hoppas på att komma till ett svenskt settlement i Nebraska. Men de kommer för sent. All jord är redan tingad. Olof och hans barn sökte sig vidare till ett annat området, ett irländskt settlement som hette O´Neill, och där slog de sig ned. - De närmaste åren lyckades Olof och hans äldste son bygga upp en vacker lantgård. De odlade upp bördig mark och kom att klara sig väl i det nya landet.   Olof kom aldrig hem till Sverige igen. Han dog 1911 vid 85 års ålder efter att ha ridit in till stan i vinterstorm. Olof var Torbjörn Malms farfars fars morbror och idag har Torbjörn kontakt med flera av Olofs ättlingar i USA.   Sveriges arrendatorer hade sämst villkor i hela Europa Olofs svåra tillvaro som arrendator berodde på att det, när han levde, egentligen inte fanns några lagar och regler som satte gränser för hur arrenden skulle se ut. Det berättar Mats Olsson som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och som studerat arrenden bakåt i tiden. Han känner till Olofs historia, som han menar är osedvanlig olycklig. - Han hade otur eftersom han förlorade tre olika arrendekontrakt under 1800-talet. Det ser ut som att hans liv slås i spillror. Men förhållandena för arrendatorer var svåra vid den här tiden, för det fanns ingenting som reglerade deras rättigheter. Det enda som fanns var det som stod i kontraktet med jordägaren, resten var godtycke, kommenterar han. Möjligheten att arrendera, och bruka någon annans jord har funnits väldigt länge däremot är begreppet arrendator ganska nytt. - Om man med arrende menar riktiga fungerande kontrakt mellan två likvärdiga parter så är det en ganska sen konstruktion som i praktiken uppstår först i slutet av 1800-talet. Innan dess, från 11-1200 talet redan, fanns det mer feodala arrenden då arrendatorn var underordnad jordägaren. Arrendatorerna kallades då landbor, och de kunde lyda under kronan eller adeln. - De som lydde under adeln kallades senare för frälsebönder och kom att leva under fruktansvärt otrygga förhållanden, säger Mats Olsson. - Det är först under 1700-talet som vi finner skrivna kontrakt, och de kan ha formuleringar som handlar om att landbon ska tillträda vid en viss tid, han skulle utföra dagsverken på adelsmannens huvudgård när jag kallar, och i övrigt visa lydighet inför herrskapet. Först från 1800-talets mitt började kontrakten reglera hur många dagsverken som arrendatorn skulle göra och hur länge kontraktet skulle gälla, men fortfarande var alltsammans bara en fråga om vad jordägaren och arrendatorn kom överens om. Det fanns ingen juridik, inga lagar, som stadgade hur förhållandet mellan de två parterna skulle vara. - Den lagliga regleringen låter vänta på sig till 1900-talet säger Mats Olsson. Det enda som fanns reglerat var det som kallas Laga Fardag och det var den 15 mars året efter man blev uppsagd. Blev man uppsagd var det datumet då man måste ha flyttat. I det svenska samhället, som var reglerat i varje liten detalj, så var alltså det mest grundläggande av allt, alltså frågan om hur jorden skulle brukas, inte omfattat av andra regler än dem som handlade om själva äganderätten. Mats Olsson tror att det kan bero på att de svenska självägande bönderna var så starka. Sverige är ett särfall när det gäller arrendatorernas svaga ställning, menar han. - Alla länder i Europa som har haft godssystem och arrendatorer, utom Sverige, har haft en jordreform med rätt till friköp och omfördelning av jordägandet. -Att det var så tror jag beror på en paradox, säger Olsson. - Eftersom vi hade en relativt stor självägande bondeklass så var det deras intressen som stod i fokus och arrendatorernas intressen har glömts bort. Under 1800-talet var det tuffare att vara arrendator i Sverige än i andra europeiska länder. - Under 1900-talets gång kommer gradvis en reglering men den är hela tiden på jordägarnas villkor eftersom vi aldrig får rätt till friköp så som arrendatorerna fick i Tyskland, Danmark, Finland. - Det som förändrades till det bättre var att det blev svårare att arrendatorer under 1900-talet. Det har hänt i den svenska historien att arrendatorer försökt strida för att få äganderätt till den jord de brukade, precis som skedde i andra europeiska länder. Vid de tillfällena kan man se att det finns vissa jordägare som är extra illa sedda av arrendatorerna. Mats Olsson berättar om den så kallade frälsebonderörelsen på 1770-talet då man på vissa gods gick så långt att man vägrade att utföra dagsverken. På 1811-talet inträffade ett uppror, som egentligen startade som en protest mot utskrivningar till militären men som snart blev ett allmänt uppror mot adel och präster. Det sista stora upproret inträffade på 1860-talet och kallades Den Tullbergska rörelsen då arrendatorerna krävde att få köpa loss jorden. Upproret misslyckades eftersom det ju inte fanns någon lag som stödde deras krav. Det var äganderätten till jorden som var reglerad i lag, och adeln hade särskilda privilegier i jordägandet som i så många andra fall. - Från och med 1700-talets början så definieras all jord som adeln äger som perfekt, privat äganderätt i deras hand, berättar Mats Olsson. I adelsprivilegierna så som de formulerades av kungen 1723 står det Vad han gör med sina gods bryr jag mig inte om. Adelsmannen hade rätt att göra sitt gods så nyttigt han kunde och i det ingick att han fick lov att avhysa arrendatorer och göra precis vad han vill med det. Om jordägaren och arendatorn var överens kunde arrendatorn sitta kvar på jorden länge, och kanske kunde nästa generation till och med ärva arrendet. Men under 1800-talet blir det allt fler jordägare som drar in sin mark för att driva den själv, i storjordbruk. - Under 1800-talets gång så avhystes ungefär hälften av arrendatorerna från de gårdar de drivit, säger Mats Olsson. När det inte blev några dagsverken gjorda behövde man ju ny arbetskraft. Därför infördes statarsystemet, som innebar att man anställde lönearbetare på gårdarna. Man skulle kunna tänka sig att det var de gamla frälsebönderna som blev statare på sina gamla marker, men så enkelt var det inte. - Jag har studerat detta och det är sällan som någon arrendator tar tjänst som statare på den jord han själv brukat. De försökte ofta flytta, det har nog något med stolthet att göra, gissar Olsson. -Däremot så ser man ofta deras söner och döttrar som statare. Det finns inga noggranna studier på hur arrendesystemen skilde sig i olika delar av landet. Men man vågar ändå säga, menar Mats Olsson, att på de ställen där adeln var stark var det tuffare att vara arrendator. Skåne, Halland, Sörmland, och Stockholmstrakten var exempel på sådana områden, och där bröts också arrendekontrakten i stor skala i mitten av 1800-talet. - I Brännkyrka socken till exempel avhyses varenda arrendator under den här perioden, och det finns inte en enda småbonde kvar - all jord läggs under stordrift, säger Mats Olsson.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: David Rasmusson och Peter Öberg  slaktband@sverigesradio.se

Är onlinespelvärlden ett laglöst vilda västernsamhälle eller är det bara överdrivet? No hate-studion fylls av proffs och experter: spelaren Pablo ”Pabbie” Demierre, programledaren och spelaren Angelica ”Xboxflickan” Norgren, David Rasmusson från spelföreningen Dragons Lair och SVEROK-ordföranden Rebecka Prentell. Varför är det så oskön stämning i vissa spel? Och vem kan göra den bättre? Måste man helt enkelt tåla lite mer när man spelar, och är det kul att spela med ett kvinnligt alias? I studion hyllar vi spelkulturen, snackar strategier för dig som spelar, och ger tips till föräldrar som inte riktigt fattar storheten i att spela online. Dessutom drar vår reporter Clara Lowden till spelhallen Inferno Online och träffar några spelare! 

Nya protester har brutit ut på Tahrirtorget i Kairo i vad som kallas Egyptens andra revolution. Protestanterna tycker att reformerna går för långsamt och att politiker och poliser som begått brott ska ställas inför domstol. Samtidigt formerar sig de politiska krafterna för parlamentsvalet i höst. Det Muslimska Brödraskapet är Egypten bäst organiserade rörelse, trots att den har varit förbjuden sedan 1954. Inför valet had de bildat det politiska partiet, Frihets- och Rättvisepartiet. Att partiet kommer att få inflytande på Egyptens politik står klart. En huvudpunkt är att landet ska styras utifrån sharialagens principer. Vad innebär det? Och vilken position får kvinnor i partiet? En av ledarna, Amr Darag, och två "muslimska systrar", Zahraa El Shater och Sondos Asem, berättar om sin syn på Egyptens framtid. I april skrev Tv-stjärnan Buthayna Kamel historia genom att bli Egyptens första kvinnliga presidentkandidat. - Min kandidatur är ett resultat av revolutionen. Den är viktig inte bara för Egyptens kvinnor utan för alla egyptier. Den 49-åriga före detta programvärden har gjort sig känd för att utmana den egyptiska makteliten och tala om tabulagda ämnen som våld mot kvinnor och sex. Hör Buthayna Kamel som kallar sig feminist och socialdemokrat och som vill utgöra ett alternativ till de religiösa krafter som fått spelrum efter Mubarakregimens fall. -Det är med blandade känslor jag ser mitt land delas. Jag gratulerar Sydsudan, där folket nu kan få sina rättigheter, men i Norra Sudan är risken att islamisterna till en början blir starkare, och livet för kvinnorna blir hårdare. Lubna Al-Hussein blev världskänd för två år sedan när hon arresterades för att ha burit byxor. Det anses vara ett brott mot de stränga sharialagarna i hennes hemland Sudan och kan bestraffas med upp till fyrtio piskrapp. Lubna utmanade myndigheterna och sa att hon gärna skulle ta sitt straff, om hon fick se var i Koranen det stod att detta klädesplagg var förbjudet. Samtidigt passade hon på att bjuda in vänner, journalister och diplomater till rättegången, som på så sätt fick enorm uppmärksamhet världen över. Hon skrev också en bok där hon ifrågasatte och kritiserade förtrycket av kvinnor baserat på islam i Sudan. Men vad hände sedan? Riskerar kvinnor fortfarande spöstraff på grund av sin klädsel i Sudan? Hur kan delningen av landet påverka islamisternas inflytande? Och hur blev Lubnas eget liv, när tv-kamerorna slocknat? Hör Lubna Al-Hussein som nyss kommit ut med sin andra bok: Suis-je Maudite? "Är jag förbannad? Sedan islamistiska Hamas tog över Gazaresmsan sommaren 2007 har kvinnors liv reglerats allt mer. Hamas har utfärdat lagar som förbjuder kvinnor att röka och åka motorcykel och påtvingar kvinnor i vissa yrkesroller att bära sjal. Men hur framgångsrika har lagarna varit? Hur har livet för Gazas kvinnor förändrats under Hamas? Terje Carlsson besöker Gaza. Den allra sista filmen om Harry Potter hade premiär i veckan och med det avslutas en epok av magi och det godas kraft över det onda. I USA har Harry Potter-böcker bränts på bål av fundamentalistiska kristna grupper som anser att böckerna uppmuntrar till satanism medan bokens författare J.K. Rowling menar att hon alltid föreställt sig Harry Potter som kristen. Jesusfigur eller en inspiration till häxkonst? Vi ringer upp den norska religionshistorikern Jeanette Sky som skrivit boken "Religion og fortelling fra Ingmar Bergman til Harry Potter". Utrikeskrönikan handlar om svart humor mitt i den grekiska krisen och är signerad David Rasmusson. Programledare: Marie-Louise Kristola Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se