Podcast appearances and mentions of katja magnusson

Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot. Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulTekniker: Maria Stillberg

Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att säga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hävdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister. Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fängslad på ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska säkerhetstjänsten och fördes till Turkiet år 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. Däremot har Sverige och Turkiet olika syn på den väpnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att också YPG bör klassas som en terrorgrupp.Västs militära stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den väpnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen är kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nära med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato så har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter på Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

Förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland fortsätter via videosamtal, men hittills utan resultat. I natt bombades också ett bostadshus i Kiev. Hör det senaste om kriget i Ukraina. Minst två personer ska ha dött i en bombningen av bostadshuset, och många ska ha skadats. Men Ukrainas förhandlare har sagt att de möjligen har sett en mer konstruktiv inställning hos ryssarna, säger Ekots Ivan Garcia. Medverkande: Ivan Garcia, utrikesreporter och Katja Magnusson, före detta Mellanösternkorrespondent. Programledare: Olle Wiberg. Programmet spelades in 14 mars 2022.

President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten. Recep Tayyip Erdoan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan simit på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till Recep Tayyip Erdoan stadium.Erdoans politiska karriärErdoan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoan var 2001 en av grundarna av det konservativa Rättvise och utvecklingspartiet- AKP. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoan Turkiets förste folkvalde president.Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska Gulenrörelsen fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar BendjelloulMedverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare TurkietkorrespondentProducent: Katja MagnussonTeknik: Hanna MelanderMusik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain

Kinas kommunistparti firar sin växande makt och 100-åriga historia. Följ med på en resa för att förstå partiets hemligheter. Varför är historien så viktig och vad lockar de unga till skaran av utvalda? Medverkande: Jia Bo, talesperson vid kinesiska kommunistpartiets kaderakademi i Yanan i den västra Shaanxi-provinsen, professor Feng Jianmei, professor Wang Dongcang, Zhang Yu, generalsekreterare i den oberoende internationella kinesiska PEN-klubben, Richard McGregor, forskare vid tankesmedjan Lowy Institute, och författare till boken The Party Partiet. Reportar: Björn Djurberg, Kina-korrespondent och Hanna Sahlberg, Kina-kommentator. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producenter: Ulrika Bergqvist, Robin Olin och Katja Magnusson ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Brady Juvier och Matilda Eriksson.

Konflikt följer demonstranterna mot covid-restriktioner. Hör hur svenskar ingår i internationella nätverk, där vaccinmotstånd och 5G-skepsis blandas med konspirationsteorier och högerextrema grupper. Medverkande: Maneka Helleberg, Frihet Sverige och World Freedom Alliance, Jonathan Leman, stiftelsen Expo, Dolores Cahill och Mads Palsvig World Freedom Alliance, Jakob Guhl, ISD, Sebastian Koos, universitetet i Konstanz, Daniel Koehler, GIRDS, Ahn-Za Hagström, Säkerhetspolisen, demonstranter och Johanna, anhörig. Reportrar: Marcus Admund Funck, Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Anja Sahlberg Producent: Katja Magnusson Programledare: Robin Olin Konflikt konflikt@sverigesradio.se

Om en pandemi som avslöjar vilka vi är. Konflikt återvänder till några av de stora frågor som väckts under ett år med corona. Reportage från året som gått, ur Konflikts coronabevakning. Följ med på fågelskådning och virusjakt, till en jordgubbsodling, hör om vaccinmotstånd och hur pandemin slår mot kvinnor, och hör Yuval Noah Harari om bristen på global solidaritet - just när den behövs som mest. Konflikt har under året gjorts av: Ulrika Bergqvist, Robin Olin, Anja Sahlberg, Katja Magnusson och Ivar Ekman. konflikt@sr.se Ljudtekniker: Andreas Ericsson

Om hur pandemin blivit ett bakslag för kvinnor i världen. Skolstängningar, lockdowns och den ekonomiska krisen slår hårdare mot kvinnor. Samtidigt ökar våldet i hemmen. Medverkande: Anu Madgavkar, indisk forskare med fokus på ojämlikhet på arbetsmarknaden, knuten till konsult- och analysföretaget McKinsey,  Lena Ag, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, Åsa Regnér, assisterande generalsekreterare för FN och vice chef för UN Women, Katherine Soto, grundare av organisationen Mujeres Desaparicidas i Peru, Lena Johansson, förskollärare i Rinkeby, Bridgett Stehag, kvinnojouren Agera i Solna, Åsa Witkowski, Nationellt centrum för kvinnofrid, Abibatu Ngegba, student och medarbetare på organisationen Plan i Sierra Leone mfl Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Naila Saleem, Katja Magnusson och Anja Sahlberg Tekniker: Stina Fagerberg

Om USA som går till val, bland fuskstämplade poströster och väpnade grupper som hotar med våld. Kommer man ens klara av att regelrätt, demokratiskt och fredligt välja en president den 3 november? Medverkande: Hans von Spakovsky, på den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation, Lorraine Minnite, statsvetare vid Rutgers-universitetet i New Jersey, Logan Churchwell, kommunikatör på the Public Interest Legal Foundation, Barbara Arnwine, på demokratiska Transformative Justice Coalition, Lawrence Douglas, juridikprofessor på Amherst College i Massachusetts, Jason Wilson, journalist bla för The Guardian i Portland, Jeremy Lee Quinn, frilansjournalist i Los Angeles, Mike Giglio, journalist på bla The Atlantic, Robert Malley, ordförande International Crisis Group. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producenter: Ivar Ekman och Katja Magnusson ivar.ekman@sr.se katja.magnusson@sr.se Reportrar: Ginna Lindberg och Anja Sahlberg Tekniker: Stina Fagerberg

Ekonomiska intressen krockar med urfolks rättigheter i jakten på vindkraft, järn och odlingar. I Australien sprängs en helig plats och en ny dom ger en sambeby rätt att bestämma över jakten. Vem har rätt till marken? Medverkande: Tina Manne, ordförande för AAA, Australian Archaeological Association, Kado Muir, antropolog, aktivist i frågor som rör aboriginernas markrättigheter, Marie Hagsgård, jurist i Europarådets expertkommitté för skydd av nationella minoriteter, Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby, Tomas Hedqvist, jägare, Birgitta Isaksson jägareförbundet i Norrbotten, Göran Färm styrelseordförande Kallak-projektet Beowolfe Mining, Sigrid Sagka Stångberg, Vapstens sameförening, Birgitta Andersson, ledamot i Sametinget, från Tärnaby. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent och reporter: Katja Magnusson och Ulrika Bergqvist katja.magnusson@sr.se, ulrika.bergqvist@sr.se

Kurdiska myndigheter har fortfarande inte hittat de svenska föräldralösa barn som sägs finnas i lägret al-Hol för utländska IS-anhängare i Syrien. Sverige stod redo att hämta hem dem, men kunde inte hitta barnen. Det var strax före jul som utrikesminister Ann Linde berättade för Ekot att allt var förberett för att ta barnen till Sverige. Men enligt Shiyar Ali, som är det kurdiska självstyrets representant i Sverige, har de lokala myndigheterna ännu inte lyckats finna barnen. Vi försöker fortfarande hitta de här två barnen. I och med att de är föräldralösa och i princip är oskyldiga människor, så behöver de hamna i trygga miljöer, säger han. Hur mycket har ni försökt? Vi har försökt, vi har satt in alla våra resurser för att kunna hitta dem, finns de där så kommer vi att hitta dem, det är jag säker på. Men tror du att de här två barnen finns i al-Hol lägret just nu? Det törs jag inte svara på. Finns de där kommer vi att hitta dem, har de rymt eller aldrig funnits där så är det en annan fråga, fortsätter Shiyar Ali. Men just de här två barnen vem har sagt att de finns i al-Hol? Vi har fått namn från UD och har en bra dialog och samarbete med UD. Utrikesminister Ann Linde har tidigare sagt till Ekot att barnen kan ha flyttats av släktingar. Enligt Shiyar Ali handlar det alltså om två barn, men det hela omgärdas fortfarande av stora oklarheter. De kurdiska myndigheterna söker både efter barnen och en kvinnlig släkting till dem. Shiyar Ali understryker att det är mycket svårt att hitta och identifiera enskilda personer i al-Hollägret, där det finns mer än 70 000 människor. Det är tusentals människor som bor i ett läger, både kvinnor och barn. Omständigheterna är väldigt tuffa. En del av dem gömmer sig, en del uppger fel identitet, fel namn, fel föräldrar, en del vet inte vilka föräldrar de har. Al-Hollägret är ökänt och Ekot har tidigare rapporterat om hur kvinnor som inte följer IS ideologi har dödats, och att tält har bränts ned av andra hårdföra IS-kvinnor. Situationen försvårar sökandet efter barnen. Det är en väldigt tuff och jobbig process med tanke på att de flesta är ovilliga att samarbeta. De tror fortfarande på kalifatet och att IS ska återskapas, säger Shiyar Ali. Katja Magnusson katja.magnusson@sverigesradio.se

Efter två dödsfall sprider sig också oron över det mystiska viruset som nu spridit sig till flera länder. Katja Magnusson rapporterar om de svenska föräldralösa barnen som är försvunna från ett läger i Syrien. Vargar kan förstå människor enligt ny studie. Sara Kadefors dagens gäst aktuell med nya tv-serien Tsunami.

David, Maria och Kodjo pratar om Marias nya "kändisskap" i Vänersborg. Vi får besök av artisten Lorentz som är aktuell med ny musik. Dessutom kommer utrikesreportern Katja Magnusson ner till studion och förklarar nattens dramatiska händelser där toppgeneralen och chefen för det iranska revolutionsgardets specialstyrkor, Qasem Soleimani, dödades i en amerikansk drönarattack. Vad betyder detta? Kommer det bli väpnat krig mellan USA och Iran nu?

Demonstranter i Nordafrika och Mellanöstern kräver maktskifte. Vissa talar om en ny våg av den arabiska våren, andra om en global rörelse där demonstranter inspireras av varandra. Mellanöstern och Nordafrika skakas åter av utbrott av folkligt missnöje. Demonstranter har fyllt torgen i Irak och Libanon och krävt att korrumperade politiker lämnar makten. I Egypten spreds oväntade protester i september, och i Sudan och Algeriet har ledare tvingats bort från makten efter massprotester. Katja Magnusson katja.magnusson@sverigesradio.se

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed får Nobels fredspris, Katja Magnusson kommenterar situationen med Turkiet, intensiva förhandlingar om EU-budget och filmen "Fraemling" har premiär idag. Lägesuppdatering om Syrien, Susanne Palme uppdaterar om senaste vändorna i EU-kommissionen, vi ställer oss frågan hur vi blir lyckliga och undersöker specialkost i skolan idag.

Det är dagen efter EU-valet och Kalle, Hanna och Linnea tar hjälp av Henrik Torehammar från det Politiska spelet och Ekots utrikesreporter Katja Magnusson för att tolka resultatet och en väldigt omtalad chipsskål!

Det är dagen efter EU-valet och Kalle, Hanna och Linnea tar hjälp av Henrik Torehammar från det Politiska spelet och Ekots utrikesreporter Katja Magnusson för att tolka resultatet och en väldigt omtalad chipsskål! Vi ringer även upp P3-korren Caroline Kernen som är på plats i ett av länderna det snackats mest om inför valet, Ungern. Förutom EU pratar vi om borttappade nycklar, elaka apor i New Deli och bås.

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah

Om rädslan att gå på toaletten i ett flyktingläger utanför Raqqa. Om flyktingflickor i brudklänningar. Om traditionella strukturer som utmanas. Om styrka. Och om att kunna välja sitt eget liv. Om att vara kvinna på flykt undan krigets Syrien. I detta avsnitt av Konflikt berättar vi syriska kvinnors historier om livet under och efter flykten. Programmet börjar i Strängnäs, i ett kök hemma hos Sohair Chkair. Tidigare var hon en berömd syrisk sångerska, som sjöng på arabvärldens största scener. Sedan kom kriget och som miljontals andra syrier tvingades hon fly. Hur påverkas en människas identitet av flykten? Konflikts Firas Jonblat träffade Sohair Chkair i Strängnäs. Vi möter också 32-åriga Nemat Hamshoo i Oskarshamn. För henne innebar flykten från en konservativ del av staden Aleppo till Sverige att hon lyckades fly från en identitet som hon aldrig riktigt trivts med. På en fest i Göteborg tog hon av sig sin hijab, ett beslut som förde henne närmre sig själv, men som också fick svåra konsekvenser. Konflikts May Alekhtyar träffade henne i Oskarshamn. I Syriens grannland Libanon syns krigets konsekvenser tydligt. FN har i år slagit larm om att barnäktenskap blivit allt mer vanliga där i krigets spår. En anledning är att syriska flykting familjer har svårt att försörja sina döttrar. Radions tidigare mellanösternkorrespondent, Katja Magnusson, tar med oss till en syrisk flyktingfamilj i norra Libanon. Mellan fem och sju miljoner människor befinner sig på flykt inom Syriens gränser, en stor majoritet av dem är kvinnor och barn. Vi får en bild från flyktinglägren utanför Raqqa, som Ingy Sedky från Internationella Röda Korset nyligen besökte. Vi hör också om flyktingkvinnors styrka och beslutsamhet, som organisationen Women Now for Development möter i olika center runtom i Syrien. Maria Al Abdeh, som leder organisationen från Berlin, intervjuas av Anja Sahlberg. Gäster i Konflikts studio är May Alekhtyar, bloggare och ingenjör, och då och då medarbetare på Konflikt, Katja Magnusson, radions tidigare mellanösternkorrespondent och Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Få redaktioner har vågat skicka reportrar till IS-fästet Raqqa. Ofta har rapporteringen istället byggt på medborgarjournalister ögonvittnesbilder. City of ghosts skildrar deras livsfarliga arbete. Dokumentärfilmen följer terrorsektens väg till makten och hur en grupp vänner bildar Raqqa Being Slaughtered Silently, RBSS, som tar sig an uppgiften att visa världen vad som sker i den i princip helt stängda staden. Vår reporter Karin Arbsjö har intervjuat "City of Ghosts"-regissören Matthew Heinemann och journalisten Hussam Issa, som medverkar i filmen. Sveriges Radios tidigare Mellanösterkorrespondent Katja Magnusson kommer till studion för att berätta om vad medborgarjournalistiken betytt för hennes egen rapportering från området. Programledare: Roger Wilson Producent: Estrid Bengtsdotter

Hur ser Svenska kyrkan på sin egen svenskhet? Och varför tycker de allra flesta ryssar att man måste tillhöra rysk-ortodoxa kyrkan för att vara en riktig medborgare? Med anledning av nationaldagen i nästa vecka lyfter vi ämnet religion och nationalism. För att vara en riktig medborgare måste man vara med i den ortodoxa kyrkan, anser en stor majoritet av de tillfrågade i flera öststater i en ny studie. Vår reporter Alexandra Sandels intervjuar Neha Sahgal vid Pew research center, och i studion kommenterar Kristian Gerner, Rysslandskännare och professor emeritus vid historiska institutionen, Lunds universitet. Jan Eckerdal, stiftsadjunkt i Strängnäs stift, vill att Svenska kyrkan reflekterar över sin relation till nationen Sverige. Varför kallar kyrkan till exempel sin psalmbok för "Den svenska psalmboken", undrar han. De kristna kopterna i Egypten har drabbats av ytterligare ett terrordåd. Katja Magnusson, Sveriges radios Mellanösternkorrespondent, har mött en sjuåring som sörjer sin döde bror. Programledare Tithi Hahn talade härom veckan med den koptiske biskopen Thomas. Människor och tro sänder nu intervjun där han talar om behovet av en kärlekens och förlåtelsens revolution. Ensamkommande ungdomar från Afghanistan har denna vecka skickats tillbaka på ett chartrat plan från Sverige. Samtidigt har en bomb dödat minst 80 personer i Kabul. Och resultatet från ett stort antal ålderstester på ensamkommande asylsökande har redovisats i svenska nyhetsmedier. Sångerskan och musikläraren Aminah Al Fakir Bergman intervjuas om sitt engagemang i rörelsen "Vi står inte ut". Finlands tidigare president Mauno Koivisto begravdes nyligen i Helsingfors. Inget öga var torrt när de sörjande hedrade den siste presidenten med egen fronterfarenhet från andra världskriget. Krönika från Sveriges radios Finlandskorrespondent Thella Jonsson.

Barnbrudar - en dramatisk ökning av flickor som gifts bort innan de fyllt 18. Kvinnor som ensamma familjeförsörjare. Två konsekvenser av kriget i Syrien. Katja Magnusson återvänder till en syrisk flyktingfamilj som hon följt under tre år. Under den tid som gått har flickorna gift sig, skilt sig, blivit misshandlade och nu är 16-åriga Mona gravid. Hon var hembiträde hos en libanesisk familj då mannen började tycka om henne och tog flickan som sin andra fru. När Mona blev gravid började problemen. Mannen och hans första fru vill sluta en överenskommelse om att Mona avsäger sig rättigheterna till sin son i utbyte mot pengar. Men kriget har också gjort att kvinnor tar nya roller, många kvinnor har blivit ensamma familjeförsörjare då männen dött, fängslats eller sökt asyl i Europa. "Jag känner mig starkare än en man" säger 28-åriga Lama Khalil som jobbar i en textilfabrik för att försörja sin son. Radiokorrespondenterna sänds från Libanon.

Om IS, vars fästen i Irak och Syrien faller ett efter ett. Men vad kommer efter IS så kallade Kalifat? Och hur hanterar terrordrabbade Frankrike återvändarna? Följ med till Fallujah och Saint Denis. Dagens Konflikt handlar om vad som händer efter att IS besegrats, eller dragit sig tillbaka, eller gått under jorden. IS, den så kallade islamiska staten, också känt som ISIS, ISIL och Daesh, föddes i Irak, som en motståndsgrupp mot den amerikanska ockupationen kopplad till terrorgruppen al-Qaida. Den första staden som IS tog över i Irak var Falluljah, cirka sex mil från huvudstaden Bagdad. Katja Magnusson reste tillbaka till Fallujah efter befrielsen från IS. Vad finns det för hopp att få till en situation i Irak som inte göder de krafter som bidragit till att IS kunnat födas och frodas? Finns det någon, som har ett realistiskt svar på frågan om hur ett Irak efter IS kan bli ett bättre Irak? Katja Magnusson sökte svaret under sin resa i Irak. Frankrike toppar den europeiska statistiken över antalet IS-resenärer, och det ju också det europeiska land som drabbats värst av terrordåd som IS tagit på sig många av dem utförda av återvändare, alltså personer som varit i Syrien eller Irak och tränats av och stridit med IS. Hur påverkas ett land som Frankrike av att IS så kallade "Kalifat" bombas bort? Och hur hanterar den franska republiken återvändarna? Konflikts Anja Sahlberg fick en unik möjlighet att tillbringa en helg med föräldrar och syskon till IS-sympatisörer och terrorister, och också forskare och advokater, i Parisförorten Saint Denis. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Reportage från Duindorp i Haag där många röstat på Geert Wilders. Hawaii-hat i USA efter stopp av nytt inreseförbud. Klassisk musik i våldsdrabbat Bagdad. Gäster: Jens Möller, Bryssel-korrespondent, Katja Magnusson, utrikesreporter, Fernando Arias, New York-korrespondent.

Mannen som inte har mat och desperat försöker få tag på släktingar i USA. Den hemlösa kvinnan som flyttat in i en väninnas hus som står tomt efter att hon fått en vägg över sig. Det är Haiti nu. Hör Johan Bergendorff, korrespondent för Global Hälsa, sammanfatta sina intryck och möten efter en vecka i Haiti, där orkanen Mathew ödelagt de södra delarna av landet. (För den som vill sätta sig in i lokala hjälpinsatser på Haiti nu så tipsar Johan om den här sidan.)Hör också Katja Magnusson, utrikesreporter, berätta om kontrasterna i krigets Syrien. I staden Aleppo faller bomberna på ena sidan medan man går på nattklubb i den andra.Dessutom intervjuas psykologen och drömförskaren Kelly Bulkeley som samlat in amerikanernas drömmar om presidentkandidater sen 1992. Vad säger drömmarna om Donald Trump och Hillary Clinton?

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Katja Magnusson.

2014 svepte IS in över Irak och suddade ut gränsen mellan Irak och Syrien. Nu pågår en offensiv där IS tappar mark. Men det är ett djupt splittrat land som återtas. Veckans Radiokorrespondenterna börjar på en bro över Eufrat, där flyktingar från IS-kontrollerade Falluja köar för att komma bort från striderna mellan irakiska styrkor och terrorgruppen. När de väl lyckas lämna staden skiljs männen ut för särskilda säkerhetsundersökningar, och därifrån kommer inte alla tillbaka. Programledare Katja Magnusson har tillsammans med Ekots andra Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén rest längs med fronten i kriget mot IS. Hör kvinnorna och barnen i flyktinglägren, som undrar vart deras söner och fäder har tagit vägen, och irakiska bedömare om den bästa strategin för att bekämpa IS.Hör också om kontrasterna mellan kriget som pågår bara några mil bort och ljumma Ramadan-kvällar på Bagdads finaste caféer där besökarna äter och röker vattenpipa till sent om nätterna.

Om fredsnycklar, frihetskamp och frustration när konflikten mellan kurdiska PKK och turkiska staten åter blossat upp. Hur ser svenska kurder på terrorstämplade PKK och den fängslade ledaren Öcalan? Veckans Konflikt har helt fokus på det som brukar kallas "kurdfrågan". Kurdiska PKK har i över 30 år legat i krig med den turkiska staten. Runt 40 000 människoliv har spillts. Så varför hyllar så många svenska kurder så varmt den väpnade kampen? Och var någonstans i Turkiet finns nycklarna till fred? Programmet börjar i den lilla byn Tanisik i sydöstra Turkiet där 16 kurdiska män dödades i maj i år när en lastbil som tillhörde PKK exploderade. Vad var det som hände? Och hur hänger det ihop med den större konflikten mellan PKK och den turkiska staten som blossat upp igen? Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson åkte dit och sedan vidare till Diyarbakir, staden som ses som en informell huvudstad av många kurder och ett centrum för kurdisk kamp. Skribenten och aktivisten Nurcan Baysal menar att den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan måste spela en roll om det ska bli ett slut på konflikten.Det har varit ett år med tvära kast i Turkiet. Den bräckliga fredsprocessen som startade 2012 byttes ut mot blodig konflikt mellan PKK och turkiska säkerhetsstyrkor, efter att vapenvilan bröts förra sommaren. Under en period ställdes dörren på glänt för PKK-ledaren Abdullah Öcalan, men den stängdes igen när konflikten bröt ut. Frilansjournalisten Tomas Thorén har träffat representanter från konfliktens båda sidor för att höra om Öcalans betydelse för utvecklingen.Med oss i studion för att prata om den aktuella konflikten som blossat upp igen i Turkiet är Paul Levin, chef för intistutet för Turkietsstudier vid Stockholms Universitet.I Sverige bor runt 100 000 exilkurder. Hur ser de på PKK:s kamp och den fängslade ledaren Abdullah Öcalan? Konflikts Besir Kavak, som till vardags arbetar på Sveriges Radios kurdiska redaktion, har träffat två personer, Evin Akbas och Kurdo Baksi, som haft olika syn på gerillarörelsen genom åren.Är PKK en befrielserörelse eller terrororganisation? Svaret beror helt på vem man frågar. Men hur ska man förstå det starka stöd som ändå verkar finnas för PKK:s kamp bland exilkurder här i Sverige? Konflikts Kajsa Boglind tog med sig den frågan till Zana Schiroyi, som är chef för Sveriges Radios kurdiska redaktion.Programmet avslutas med ett unikt vittnesmål. Konflikts Besir Kavak träffade för några år sedan Baran, som spelade en avgörande roll inom PKK i början av inbördeskriget.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Spekulationerna är igång efter Tayyip Erdogans hätska utspel mot EU. Kommer flyktingavtalet med Turkiet att spricka, och vad händer då? Hör Katja Magnusson från Istanbul om Tayyip Erdogans vägval och Janne Andersson och Daniela Marquardt om hur EU och Tyskland ska hantera den nya politiska situationen.Programledare: Susanne Palme

Enligt EU-kommissisonens vice ordförande Frans Timmermans har Dublinförordningen både dött och återuppstått precis som Jon Snow i nya säsongen av den populära TV-serien Game of Thrones. I avsnitt 8 av EU-podden om EU-kommissisonens nya asylförslag och om EU, Turkiet och konsekvenserna av slopade visumkrav för 80 miljoner turkiska medborgare.Medverkar gör Katja Magnusson, Ekots korrespondent på plats i Turkiet, Janne Andersson, korrespondent i Bryssel och Ekots EU-reporter Susanne Palme.Programledare Ci Holmgren.

Dessutom om vad som gäller i USA om en person inte vill skaka hand med arbetskollegor av det motsatta könet. Och hur liberal blev egentligen FN:s nya drogpolicy? Hör Lisa Bergström, kulturkorrespondent, om alla galna sätt som britterna firar att det är 400 år sedan William Shakespeare dog.Katja Magnusson, korrespondent i Turkiet, berättar om hur mycket politik det är på en turkisk fotbollsplan.Megan Poonolly, jurist i USA, reder ut vad som händer där om en person där inte vill skaka hand med det motsatta könet.Och Johan Bergendorff, korrespondent för global hälsa, berättar om FN:s drogmöte i New York. Ungdomar och hippies stod utanför, men inne på mötet var det mest äldre i kostymer.

Konflikten i Syrien har utvecklats till ett blodigt inbördeskrig med långtgående effekter på såväl sina grannländer som på världspolitiken. Hör reportage från Syrien och hör Stephanie Zakrisson tala med Agneta Ramberg, Katja Magnusson och May Alkhetyar som flydde från Damaskus 2013 och i dag bor i Sverige. Hör också Shahd Hasakos dikt "Flyktingens blixt".

Katja Magnusson på plats i Turkiet berättar om nuet. Det blir också analys av framtidens asylpolitik inom EU. Och ska EU få bestämma hur mycket fisk en fritidsfiskare får dra upp ur havet? I EU-podden del 4 med EU-reportrarna Susanne Palme och Herman Melzer. Speciell gäst är Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Katja Magnusson. Programledare Ci Holmgren

Hot och hat i religionens namn på svenska asylboenden- hur vanligt är det och hur yttrar det sig? Reportage av Alexandra Sandels och samtal med Sverker Spaak, boendeansvarig på Migrationsverket. Utredaren säger nej till surrogatmödraskap i Sverige. Hör om bakgrund och reaktioner. Reporter Joel Larsson och Anneli Bergqvist, som är besviken. Krönika av Katja Magnusson, SRs korrespondent. Vitboken som belyser relationen mellan Svenska kyrkan och den samiska ursprungsbefolkningen färdig.Hur kan den användas i en försoningsprocess? Reportage om hur det var för unga samer på nomadskolorna av Helene Alm och Anna Sunna. Samtal med Eva Nordung Byström, biskop i Svenska kyrkan, Sylvia Sparrok,ordförande för samiska rådet i Svenska kyrkan och David Sjögren, historiker vid Uppsala universitet.

Katja Magnusson om syrier som lämnar Aleppo. Gatupatruller i Finland påminner om Lapporörelsen. Bodil Malmsten är död. Utdrag ur hennes "Det här är hjärtat". Tidningen "Barnens röst" om och av gatubarn. Johan Norbergs krönika om tiden som går. Panelen om bland annat Assange. I andra timmen en av Burmas många frisläppta politiska fångar. Public Service med veckans satir. I Frankrike pågår debatt om censur och yttrandefrihet. Dockor i film och teater gör fiktion verkligare. Mare Kandres Punkserier ger en delvis ny bild av hennes författarskap pch Mark Levengood tränar kroppen och knoppen.

Syrienkriget är världens just nu största humanitära katastrof, inifrån landet kommer rapporter om hunger och svält. . Men samtidigt försöker volontärer göra skillnad på gräsrotsnivå. När stora organisationer som FN har svårt att nå de miljoner som behöver hjälp, så ställer frivilliga upp.Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson tar oss bland annat med till restaurangen där Carole Bou Sakr bjuder syriska barn och fattiga äldre libaneser på gratis mat i sin restaurang varje dag.Hör också om mataffären som låter utblottade barn köpa mat och medicin med låtsaspengar.Dessutom träffar vi Maryam Shaar som kunde förverkliga sin dröm om att öppna en food-truck utanför ett palestinskt läger i Beirut, tack vare bidrag från Hollywoodstjärnor.

Hör vår Afrikakorrespondent om den kristna milisgruppen Anti-Balaka och vår Istanbulkorrespondent om katterna som tar över stan. Medan västvärlden varit mest fokuserad på hotet från islamistiska terrororgrupper, så har Centralafrikanska republiken ett dubbelt problem. Där finns både islamister och en kristen extremistgrupp, en milis som kallar sig Anti-Balaka. Nu försöker landet få ett slut på våldet och hålla val. Richard Myrenberg rapporterar.I Istanbul sprider rekordmånga hemlösa katter ut sig. Men istället för att försöka jaga bort dem så ställer folk ut mat och bjuder in dem på restauranger och kontor. Katja Magnusson berättar mer.

Rekryteringen till Islamiska Staten, IS, tycks inte minska, trots brutala och blodiga terrordåd. Vad är det som driver en ung medelklasstudent att ansluta sig till IS? Och var finns motkraften? I denna upplaga av Radiokorrespondenterna får vi möta Hazem, en IS-rekryt från Egypten, som intervjuas av vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Han hävdar bl.a att Islam ger IS rätt att röva bort flickor som krigsbyte från fienden.Vi får också möta en av de flickor som varit sex-slav hos IS men därefter lyckats rymma, i ett reportage av Katja Magnusson. Och så har Cecilia Uddén träffat en student från det ansedda Al Azhar-universitetet som vittnar om vilka extrema uppfattningar som finns inom institutionen - vilket försvårar bekämpandet av IS våldsideologi.Radiokorrespondenterna från Kairo - Söndag 12.55 i P1

Den här veckan har våra korrespondenter varit på plats längs hela flyktvägen från Syrien till Sverige. Och i P4 Världen berättar de om sina intryck. I veckans program berättar Katja Magnusson om syriernas svåra val - ska vi stanna eller åka mot Europa? Ska barnen följa med på den farliga resan? Johanna Melén har varit på den grekiska ön Lesbos, där flyktingarna inte får låna hotellens toaletter. Hör också Johan-Mathias Sommarström om hur det är att som krigskorrespondent nu möta krigets flyktingar mitt i Europa, i Ungern. Och Daniela Marquardt, vår Tysklandskorrespondent, förklarar varför hon tror att många tyskar är så vänligt inställda till flyktingar nu. 

Många vill hjälpa flyktingarna, men hur gör man det bäst? Och så om Katja Magnussons reportage från gränsen mellan Syrien och Turkiet. Det pratas även om Islands mirakel. Och mjölkböndernas protester.

Ekot inleder sin resa längs flyktvägen vid gränsen mellan Syrien och Turkiet. Halva Syriens befolkning är på flykt, och Mellanöstern­korrespondent Katja Magnusson möter Mahmoud och Nahid, som står inför ett nästan omöjligt beslut, om att åka, eller inte åka. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Godmorgon, världen! Spänt läge i Korea. Reportage från Kos om flykten till EU. För 20 år sedan båtflykting, nu har Duraid Al-Khamisi skrivit bok. Reportage om TTIP-förhandlingarna, öppenhet och misstro. Krönika av Johan Norberg. Panelen: Vänster-höger-konflikt, Sd-mätning och Hägglunds nya jobb. I andra timmen: slaveriet avskaffat men fortfarande finns slavar. Hur ska IS besegras - samtal med Cecilia Uddén och Katja Magnusson. Satir med Mänskliga nyheter. Labour väljer ny ledare, outsider favorit. Sydstatsflaggan fortsatt storsäljare trots förbud. Sist Nour El-Refai. Programledare: Sara Stenholm Producent: Erik Hedtjärn Tekniker: Fabian Begnert

Om mannen som har makten i Turkiet. President Erdogan spelar ett högt spel sedan han förklarat krig mot både IS och PKK. Är hans tuffa ledarstil det som krävs för att hålla ihop landet eller tar han orimliga risker för att kunna göra sig själv till envåldshärskande sultan? Hör röster från Ankara, Istanbul och Stockholm om människan, myten och maktspelaren Recep Tayyip Erdogan. Det har varit en rörig och blodig sommar i Turkiet. En långdragen regeringskris kommer att leda till nyval senare i höst. Vapenvilan med PKK som varat i två år har fått ett abrupt slut och sedan dess har våldet trappats upp, framför allt i sydöstra Turkiet. I nyheterna hör vi om strider, flyganfall, terrordåd och upplopp. Dessutom har Turkiet också förklarat krig mot jihadisterna i Islamiska Staten. Hur ska man förstå allt det här? Är det som många analytiker och politiska motståndare menar - ett strategiskt högt spel som Tayyip Erdoan hoppas ska gynna honom i nyvalet senare i höst? Eller är det en logisk politik från en ledare som känner sig trängd mellan flera aggressiva terrorgrupper? I dagens Konflikt försöker vi förstå Turkiets president och hur han tänker. Tayyip Erdoan och hans parti AKP prisades en gång som reformister som skulle föra Turkiet in i EU. Men längs vägen från valframgången 2002 då AKP fick regeringsmakten fram till i dag så har många ur partiets toppskikt hoppat av. En av dem som lämnat skeppet är Yasar Yakis som var AKP:s första utrikesminister och bredde vägen för att Erdoan skulle bli accepterad bland de tongivarna nationerna i EU. Frilansjournalisten Tomas Thorén har för Konflikts räkning träffat honom i Ankara. Mustafa Akyol, turkisk författare och kolumnist, är en av ganska få liberala intellektuella i Turkiet som i dag pratar öppet om sitt tidigare stöd till president Erdoan. För Konflikts Jesper Lindau berättar han vad han gillade med Erdoan och varför han senare vände honom ryggen. Konflikt har också besökt Erdogans bostadskvarter Üskudar i Istanbul för att höra hur folk där ser på president Erdogan och hans maktambitioner. I studion diskuterar fyra gäster Turkiets president Erdoan: Yasin Diken från Union of European Turkish Dermocrats (UETD) som stöder Erdogan är med direkt från Istanbul. Ekim Çalar är statsvetare, skribent och aktivist som var under med Geziprotesterna, som ju delvis riktade sig mot Erdogans styre, 2013. Katja Magnusson är Sveriges Radios korrespondent i Turkiet och Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Beatrice Janzon (Paris), Cecilia Uddén (Kairo), Katja Magnusson (Istanbul) och Richard Myrenberg (Nairobi) deltar i seminerium om flykten över Medelhavet, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Helena Groll, Studio ett i P1 Över 2 000 människor har bara det här året förlorat sina liv på sin väg till Europa. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen, och ofta innebär det möten med tunga människoöden och berättelser. – Det är oerhört starkt och märkligt, surrealistiskt att vara på plats och se de första staplande stegen som människor tar på Europeisk mark, berättar Beatrice Janzon, korrespondent i Paris. Vad har varit svårast att möta? – Det är människoödena, och tragiken. Många är kvar i den svåra upplevelsen av flera dagar till havs, med ibland flera års svår flykt bakom sig. När de fortfarande är inne i den upplevelsen är det svårt att avgöra vilka man ska våga sig på att intervjua. – Absolut så finns en stor lättnad och glädje hos många. Det är otroligt att se barn som suttit på en båt och kanske inte fått röra sig på sex-sju dagar kan leka precis som våra barn när de kommer in till en hamn. Det är precis så många italienare resonerar – de träffar dem som klarat resan och överlevt, det finns en glädje i det också, säger Beatrice Janzon. Cecilia Uddén, korrespondent i Kairo, känner igen bilderna av tragik. -– De jag träffar, på andra sidan Medelhavet, är de som misslyckats med att fly. De har suttit på båtar som sjunkit, för att sedan hamna på fängelse eller i häkte i Egypten. Det är människoöden som är svåra att beskriva. Hur närmar du dig det här? – Paradoxalt nog är det så att människor ofta vill prata. Journalister som kommer blir en sorts terapeuter, man vill prata med någon som inte är med om samma sak. – När man vet att andra inte överlevt drabbas man av en förfärlig skuldkänsla över att ha överlevt. Då kan man inte prata med de som är i samma situation, för de lider lika mycket. Då kommer vi journalister och suger i oss deras berättelser, förmedlar dem till världen, och sedan känner man sig ganska rutten. – Vi tar deras berättelser och åker vidare till nästa konflikt eller katastrof, för att suga ur fler berättelser. Sättet att hantera detta är att veta att många av er som sitter här har hört dessa berättelser – och gör något för någon annan i framtiden, säger Cecilia Uddén. Katja Magnusson har träffat många som inte tagit sig så långt att de satt sig i en båt, utan snarare hamnat i flyktingläger. Där finns ibland en uppgivenhet inför journalister som kommer dit. – De säger att det varit många journalister där, men ingenting blir bättre. Vad spelar det för roll om människor i Sverige lyssnar på våra berättelser, ”vi sitter ändå kvar i de här tälten och våra barn har inga vinterskor i snön”. Man kan förstå hur svårt det är, men det finns alltid de som hoppas att journalister ska kunna hjälpa till. – Det är svårt som journalist, när människor är desperata. Vad ska man göra när någon hellre vill ha pengar till en symaskin än att prata med en journalist? Många av de som tar beslutet att ge sig ut i små rangliga båtar på ett farligt hav kommer från Afrikanska länder. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg tycker det är slående att de som flyr över Medelhavet inte kommer från de mest utsatta länderna på kontinenten. – De kommer inte från de fattigaste och mest miserabla länderna. Skulle det vara så hade vi haft flyktingar från Centralafrikanska republiken eller Sydsudan. De finns i stället i flyktingläger i Afrika där det i många fall är hemska förhållanden. – De som flyr kommer i stället från Västafrika, som Guinea, Elfenbenskusten. Eritrea är det land som bidrar med den största flyktingströmen efter Syrien. Jag tror att det handlar om folk som har tillräckligt med medel för att våga hoppas på någonting bättre. – Man flyr ifrån en mental tryckkokare. Eritrea beskrivs av flera organisationer som ett land där medborgarna kontrolleras mer än i Nordkorea, säger Richard Myrenberg. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nils Lindström, Ekot nils.lindstrom@sverigesradio.se

Cecilia Uddén (Kairo), utrikesreportern Johan-Mathias Sommarström, Richard Myrenberg (Nairobi) och Katja Magnusson (Istanbul) deltar i seminerium om våra kampen mot IS, Islamiska staten, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Natalia Kazmierska, programledare i P1 och P3 Det är ett år sedan terrororganisationen IS utropade sitt kalifat i områden som de ockuperar i bland annat Syrien och Irak. Det kommer ständigt nya bevis på deras brutalitet, inte minst via deras egna propagandafilmer.  Hela världen pratar om hur man ska stoppa IS. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen. Vad är det svåraste med att rapportera om IS? – Det absolut svåraste är att vi torrsimmar. Vi kan inte åka dit eftersom att vi antagligen inte skulle överleva en sådan resa om vi inte till hundra procent anpassade oss till IS:s medialagar. Det finns ett par journalister, bland annat en tysk journalist, som har varit inne i IS-områden och rapporterat om IS på ett sätt som de godkände. Det gör inte vi och det är ett helvete för varje journalist som vill beskriva något, att man inte kan se det med egna ögon. Det är det värsta vi vet, säger Cecilia Uddén. Johan-Mathias Sommarström har varit mycket i Tunisien, som man kan säga är IS stora rekryteringsbas. – I Tunisien handlar det framför allt om att IS lovar dem ett liv i ett kalifat där alla är lika mycket värda. Kommer man från ett land där man har utsatts för förtryck, där många är fattiga, även om inte alla som rekryteras till IS är fattiga, då är det ganska lockande att sälla sig till de skarorna där alla är lika mycket värda och alla hyllas lika mycket, säger Johan-Mathias Sommarström. Vad händer med dem när de rekryteras och skickas vidare? – Det är väldigt olika. Tunisien har infört nya terrorlagar så nu förhindrar man framför allt unga människor från att resa utomlands. Många har åkt vidare till Libyen som är ett i princip laglöst land just nu. Där har IS etablerat sig och har stora träningsläger. Det är dit många av de tunisiska ungdomarna åker först innan de är färdigutbildade. Richard Myrenberg har sett den islamistiska terrorn på annat håll när han rapporterade från Garissa i Kenya där en attack mot ett universitet genomfördes tidigare i år. – Skrämmande för Kenya som nation var att en av gärningsmännen i attacken en gång i tiden var en lovande juriststudent på ett av Nairobis främsta universitet. Alla gärningsmännen i Garissa var kenyaner så på något sätt har man importerat den islamistiska terrorn. Terrorgruppen Al-Shabaab som ursprungligen är från Somalia hade lyckats exportera det här extrema våldet till Kenya. Hänger terrorgrupperna Al-Shabaab och Boko Haram ihop med IS, har de någon kontakt? – Al-Shabaab säger sig vara en del av al-Qaida. Boko Haram däremot har närmare kontakt med IS. I vintras kom det nya filmer på nätet från Boko Haram som plötsligt var väldigt välproducerade och välgjorda och då är det många som misstänker att IS har tagit över mediakommunikationen för Boko Haram. Dessutom påstår nigeriska myndigheter att man har lyckats stoppa hundratals nigerianer som, precis som i Tunisien och i andra länder, är på väg till Turkiet för att gå med i IS. Katja Magnusson har varit mycket i Irak och bland annat träffat yazidiska kvinnor som utsatts för IS:s våld. De har berättat om systematiska våldtäkter och andra medier rapporterar om att IS bedriver sexslaveri. Hur rättfärdigar de här IS-männen, som säger sig vara djupt religiösa, något sådant som våldtäkt? – De ser inte de här yazidiska flickorna som goda muslimer, de ser dem som avfällningar. De har till och med gått ut med i sin tidning med att det är tillåtet att våldta de här flickorna då de inte anses vara muslimer. Ska man tolka det som att det är en del av tron att man får våldta? – Många muslimer skulle säga att IS inte över huvud taget representerar islam och att det här är en brutalitet och en avart som inte har något med religion att göra. IS försöker försvara de här handlingarna i religionens namn men de flesta muslimer skulle säga att de är helt oacceptabelt, precis som alla känner när man träffar de här unga flickorna. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nanna Isaksson, Ekot nanna.isaksson@sverigesradio.se

Idag är det ni lyssnare som kan ringa in med era frågor till Radiokorrespondenterna i P1. Vi har redan fått in en fråga om var våra korrespondenter bor på farliga ställen, men ni kan också fråga om exempelvis maktbalansen mellan Saudiarabien och Iran och om korrarnas favoritplatser i Mellanöstern. Vi kan avslöja att Katja Magnussons älsklingsplats börjar på B och ligger vid havet. Välkomna med era frågor! Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent Kairo, Agneta Ramberg, utrikeskommentator på Ekot, Nivette Dawod, korrespondent-trainee i Nils Horners anda och Katja Magnusson, Sveriges Radios korrespondent Istanbul svarar på era frågor. Ni kan redan nu ringa och spela in ett meddelande på 08-784 39 51. Eller så öppnar vår telefonsluss 14.30 och då ringer ni 08-784 88 00. Det går också bra att mejla till korrespondenterna@sr.se korrespondenterna@sr.se

Magnusson i P1 analyserar idag en av Turkiets största exportprodukter- nämligen såpoperor. Och så får vi lära oss hur turkisk fotboll kan kopplas till politik, om flykthistoriers betydelse och hur pro-kurdiska HDP i parlamentet kommer att påverka det politiska klimatet. Lyssna på Katja Magnussons program här! I dagens program får vi höra varför turister kommer till Istanbul för att leta upp såpastjärnorna från de omåttligt populära tv-serierna. Tomas Thorén, frilansjournalist bosatt i Istanbul, finns i studion. Katja Magnusson vänder sig också till Turkietkännaren och fotbollsnörden Ekim Caglar för en analys av varför turkisk fotboll jämförs med en het ugn. I studion finns Sîlan Diljen som berättar om sin prisade radiodokumentär Min flykt, som hon kommer visa på svenska skolor under hösten. Sîlan Diljen och hennes familj flydde från förtrycket av kurder i Turkiet. Efter att pro-kurdiska partiet HDP nyligen tog sig in i det turkiska parlamentet står landet inför en ny politisk era och frågan är hur det kommer att påverka. Hör henne och Berivan Yildiz, producent på Riksteatern, berätta om flykthistoriers betydelse. Medverkar gör också Zana Schîroyî, från Sveriges Radios kurdiska redaktion. Programledare: Katja Magnusson Bisittare: Ülkü Holago Producent: Ülkü Holago radiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Vad betyder AKPs valnederlag för landets minoriteter och för Turkiets president Erdogans roll som maktspelare i regionen. Samtal med SRs korrespondent Katja Magnusson och Ingmar Karlsson, aktuell med ny bok om Turkiets historia. Reportage av Alexandra Sandels om omstridd lagstiftning kring islam i Österrike, som ger staten stort inflytande över de muslimska församlingarna. Samtal med Mustafa Tumturk, studieförbundet Ibn Rushd, Jonas Otterbäck islamolog vid Lunds universitet och Erik Amnå som utrett frågan om en svensk imamutbildning. Nyheter i korthet med Simon Sarnecki. Sverigebesök av Afram II, den Syrisk- ortodoxa kyrkans patriark. Hur ska han hålla ihop en kyrka med ena benet i konflikternas Mellanöstern och det andra i det sekulariserade väst och kan han stå utanför politiken? Reporter Åsa Furuhagen. Krönika av Karin Wickström från Helsingfors.

I sydöstra Turkiet finns ett stort djupt hål. Där knuffades armenier ner mot sin död för 100 år sen. Totalt dödes upp till 1,5 miljoner armenier. De kämpar nu för att det ska kallas ett folkmord. Den 24 april i år högtidlighåller man hundraårsdagen av det som blev början på en brutal förföljelse av armenier, som också ledde till att miljontals armenier idag lever utspridda över hela världen. I dagens program berättar vår korrespondent Katja Magnusson om sin resa till byarna i Turkiet där armenier dödades och fördrevs. Och vår utrikeskommentator Agneta Ramberg gräver i historien bakom ordet "folkmord" som kom till först 1948.

I Mesopotamien, tvåflodslandet, har människor levat i mer än 10 000 år. Om civilisationerna som växte fram längs med Eufrat och Tigris, om dagens stridigheter och krossade kulturskatter handlar Radiokorrespondenterna denna vecka. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Katja Magnusson har rest längs de två floderna och talat med människor längs vägen om deras oro och deras förhoppningar. Resan startar i Diyarbakir i sydöstra Turkiet, präglat av kurdisk frihetskamp och fortsätter genom det område som extremistorganisationen Islamiska Staten utropat till sitt kalifat, för att avslutas i Bagdad, Iraks huvudstad.

I denna påskaftonssändning tar vi oss bortom påskäggen och chokladkaninerna en liten stund och tittar på ett av påskens centrala budskap - lidandet. Hur gör människor idag, oavsett religion, för att ta sig igenom tuffa tider? Vi ska till Bagdad där utegångsförbudet hävts trots våldsamma strider runtom. Och så besöker vi en spetälskekoloni i Indien. Hur hittar dom boende där kraft att leva med en sjukdom som gjort att lemmarna fallit av? Medverkar gör vår Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson som är i Bagdad och Johan Bergendorf, korrespondent för hälsofrågor, nyss hemkommen från Indien.

Hör Katja Magnussons reportage om krafterna som vill dela Irak. Sedan om voodoon i Haiti, som sägs spelat en viktig roll efter jordbävningskatastrofen 2010. Dessutom träffar vår afrikakorrespondent Richard Myrenberg östafrikas mest kände satirtecknare. Redaktör är Martin Gens.

Protesterna mot rasism och polisvåld i USA fortsätter, men vart leder dom? Vi ska också till en skola vid den syriska gränsen, där Katja Magnusson träffat krigets föräldralösa barn. Margita Boström möter en ung graffitikonstnär med en central roll i kampen för demokrati i Burma. Dessutom ska det handla om japansk svågerpolitik, som sätter käppar i hjulet för landets ekonomi. Redaktör är Martin Gens.

Hipstertrenden att bära stort skägg sprids över världen. Men samtidigt är skägget en religiös symbol och islamistiska extremister och terrorister försöker också göra skägget till sitt. I P4 Världens poddspecial den här veckan pratar vi med skäggiga män. I veckans avsnitt berättar SR-profilen Saman Bakhtiari om historien bakom varför han odlade ett stort skägg. Och varför hans släktingar i Iran försöker få honom att raka sig. Mellanösternkorrespondenten Katja Magnusson har träffat skäggiga män i Istanbul för att fråga om de är hipsters eller jihadister? Och David Carlqvist i Peking berättar varför kinesiska myndigheter är så misstänksamma mot skägg.

Vissa blev hjältar, andra inte. Anhöriga till de som dödades under Majdanprotesterna i Ukraina kämpar nu för upprättelse. Vi ska också till Japan där vulkanen Ontakes utbrott lämnat närliggande orters ekonomier i spillror. Och vad hände med den syriska revolutionen? Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Katja Magnusson pratar med besvikna regimmotståndare vid den turkiska gränsen. Redaktör är Martin Gens.

Hör Katja Magnussons reportage om hur israeliska bosättare vill stoppa palestinska arbetare från att resa på samma bussar som dem. Thella Johnson på den stora Natoövningen "Black Eagle" i Polen, vars försvar nu rustas för fullt. Vi får också en rapport från Sammetsrevolutionens 25-årsdag i Tjeckien. Och hur blir det med det där frihandelsavtalet mellan USA och EU? Redaktör är Martin Gens.

Spänt läge i Jerusalem efter dödsskjutningar och stridigheter på Tempelberget om rätten till judars och muslimers heliga plats.Samtal med SRs korrespondent Katja Magnusson om det känsliga läget i en upptrappad konflikt. Ny forskning från Malmö högskola om antisemitism i staden. Är judar mer utsatta där än på andra håll i landet? Samtal med Berit och Anders S Wigerfelt och reportage av Cemil Arikan med två judinnor som beskriver sin vardag. Nyheter i korthet med Åsa Furuhagen. Samtal med Omi Söderblom utifrån hennes bok; I skuggan av Nathan. I brev, andra dokument och Omis farfar Helges egna texter träder en annan bild av den ikoniserade ärkebiskopen fram. Hur var hans relation till familjen och Helge, som tog sitt liv vid 36 års ålder på Ulleråkers sjukhus? Lagom till 100 års jubileet av Nathan Söderbloms ärkebiskopsvigning får vi en berättelse om människan Nathan. Krönika från SRs korrespondent Thella Johnson i Helsingfors. Repportage av Åsa Furuhagen från Alsike kloster, som under 50

Söndagen den 12 oktober med programledare Olle Hägg. Rapport från Kobane - hör vår korrespondent Katja Magnusson. Om Israel, Palestina - och Sverige. Hur ser Israel på den svenska hållningen i Palestinafrågan? Och apropå spridningen av Ebola - hur dör epidemier ut. Vi frågar oss vad slumpen spelar för roll i den vetenskapliga forskningen. Och vår korrespondent Alice Petrén rapporterar om hur den ekonomiska situationen i Bosnien påverkar valet på söndag. Krönikör Johan Norberg och Panelen med Per Gudmundsson, Heidi Avellan och Karin Pettersson. I vår andra timme om konsten att göra en snygg sorti. Intervju med Daniel Suhonen om Håkan Juholts sorti. Public Service. Om hur Leipzigs kulturella historia åter har satt staden på världskartan. Om ett enat Bolivia som går till val. Kåseri Mark Levengood.

Politiker lever farligt i Rio de Janeiros kåkstäder.. Katja Magnusson har följt med tre systrar till deras sönderbombade barndomshem i Homs. Politikers klädval sänder viktiga signaler till väljarna Politiker lever farligt i Rio de Janeiros kåkstäder. Katja Magnusson har följt med tre systrar till deras sönderbombade barndomshem i Homs. Politikers klädval sänder viktiga signaler till väljarna.

Kan en tydlig religiös profil leda till fler personkryss? Åsa Furuhagen har träffat tre politiker som fått många personkryss, för att höra om de tror att religiös förankring kan förklara deras framgång. Samtal med Sara Fransson, statsvetare vid Linnéunversitetet i Växjö, som skriver avhandling om politiker som blivit personvalda. Nyheter i korthet med Cemil Arikan. Ny avhandling om TV imamen Yusuf al Qaradawi o hans världskända TV program Sharia och livet. Cemil Arikan intervjuar Paul Katsivelis, doktorand vid Institutionen för arabiska språk vid Stockholms universitet. Närmande mellan den antimuslimske buddistmunken Ashin Wirathu och Sri lankas militanta munkrörelse. Vad får en stärkt buddhistisk extremism för konsekvenser? Samtal med Margita Boström, SRs Asienkorrespondent. Vilka är karenerna och varför lever de så utsatt i Burma och Thailand? Samtal med Sannie Mattsson, som gjort en audiodokumentär om karener i Thailand. Krönika av Katja Magnusson

Om ISIS och det blodiga kalifatet, en utmaning för arabvärlden och muslimer över hela världen. ISIS framgångar på slagfältet sker i Allahs namn, men vems gud kämpar de egentligen för? Vilken roll spelar religionen i de strider som sliter sönder Mellanöstern? Hur påverkar det som sker muslimer i Sverige? Hör reportage från Kairo och följ med till Irak, där kampen mellan sunni och shia sliter sönder landet. ISIS framfart och utropande av kalifat i Irak och Syrien utmanar hela världen och speciellt den stora muslimska världen. I detta Konflikt tar vi tag i frågan om vilken roll religionen, Islam, spelar i den här utvecklingen och även den bredare oro och konflikt som plågar Mellanöstern. Hör vår korrespondent Katja Magnussons reportage från Iraks huvudstad Bagdad. Hon möter sunnimuslimen Louay i hans guldsmedsbutik, han tittar mot dörren på butiken och berättar nästan viskande om släktingar som förts bort och dödats av shia-miliser under sommaren som gått. Möt också mamman från Najaf, en av shia-islams heligaste platser, som begraver sin son som dog i striderna mot ISIS. I Konflikts studio för att samtala om "Kampen om islam" finns finns Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, som bland mycket annat berättar om den mer positiva utvecklingen för politisk islam i Tunisien. Där finns också Mehmet Kaplan, miljöpartistisk politiker, men i det här sammanhanget, framförallt tidigare ordförande i föreningen Sveriges Unga Muslimer och aktiv i det svenska muslimska civilsamhället, som berättar om hans bild av en snäv åsiktskorridor inom islam som skapas, inte minst av Saudiarabien. Direkt från Kairo finns i samtalet också med vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén som i ett reportage besökt byn Kerdasa utanför Kairo under fredagsbönen. Hör Fatma som jobbar i en kycklingbutik, som aldrig hört talas om ISIS, hon tittar inte på TV, det är skadligt för ungdomarna. Hör också människorättsorganisationen EIPR islamistexpert, analytikern Amr Ezzat, om politisk islams framtid i Egypten. Amr Ezzat ser en tydlig tendens till att våld börjar rättfärdigas inom det muslimska brödraskapet i besvikelsen efter militärkuppen i Egypten. Särskilt sker det bland unga medlemmar, kända bloggare och okända aktivister som bildat grupper som Molotov och Explosion på Internet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

söndagen 22 juni programledare Olle Hägg Vems ansvar är situationen i Irak? Under veckan som gått har Iraks regering i Bagdad förlorat kontrollen över ytterligare områden i Irak. Vi har kunnat läsa om massavrättningar av irakiska soldater, och också om masskidnappningar, och dom extrema islamisterna i ISIS försöker fortfarande nå fram till och inta Bagdad. Den islamistiska offensiven som drar fram genom Irak, har fått omvärlden att chockas, och att ställa frågan vem som bär ansvaret för att situationen i Irak ännu en gång är på väg att förvärras till en katastrof. Reportage Sara Stenholm. Hur lång tid tar det att försonas? För mer än 30 år sedan tvingades kristna libaneser lämna sin hemby Brih sen strider mellan kristna och druser blossat upp. Nu återvänder de kristna libaneserna till sina hus och marker, och ska åter bli grannar med druserna i byn. Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson var med när dom sista kristna återvände till byn. Kenya under hot Det senaste halvåre

Kampen mot smygislamisering nedtonad i årets valrörelse, men många sverigedemokrater vill lyfta frågor kring islam och muslimer, tex Bertil Malmberg, som åker runt i lokala sverigedemokratföreningar och föreläser om islam. Åsa Furuhagen,reporter, har slagit följe med Bertil för att ta del av hans bild av islam. Intervju med partisekreterare Björn Söder om han ställer sig bakom Bertil Malmbergs påståenden om muslimsk invandring som en del av jihad och att muslimer ljuger? Samtal med Annika Hamrud, frilansjournalist, som följt utvecklingen i Sverigedemokraterna om synen på islam i partiet i dag. Hindunationalister framgångsrika i Indisk valrörelse. Vad innebär det för landets religiösa minoriteter om BJP vinner valet? Samtal med Jonas Hellman, skribent och analytiker i Mumbay. Krönika av SRs korrespondent Katja Magnusson. Samtal med Evabritt Strandberg, bioaktuell med porträttet på Marianne i filmen The Quiet Roar, en kvinna som försöker försonas med sig själv, och som hämtat stoff i Ev

Om protester och parlament - snart tre år efter revolterna mot arabvärldens mest långlivade diktaturer. Vilken väg väljer de trevande demokratierna? Kaos i Egypten, kris i Tunisien - har politisk islam fastnat i en återvändsgränd? Och vad händer med Turkiet, som ville vara förebild, när ilskan växer mot premiärminister Erdogans smygande islamisering? Reportage från Istanbul, Tunis och Kairo och samtal med gäster från universiteten i Edinburgh och Trondheim. I veckan var det precis två år sedan Tunisien höll de första demokratiska valen i landets historia. Men istället för att fira, brottas Tunisien sedan flera månader med att hitta en lösning på den politiska kris som lamslagit landet efter morden på oppositionspolitikerna Mohamed Brahmi och Chokri Belaïd. Regeringskoalitionen med islamistpartiet Ennahda möter allt hårdare kritik. Oppositionen anklagar regeringen för att inte ta itu med de militanta islamistgrupper som misstänks ligga bakom morden. Sedan månader tillbaka kräver oppositionen regeringens avgång - krav som återigen hördes på Avenue Bourgiba under onsdagens demonstrationer, där också frilansreportern Fanny Härgestam fanns på plats. I Egypten har det snart gått fyra månader sedan landets folkvalde president Mohamed Mursi avsattes av en folkligt uppbackad militärkupp. Brödraskapet lyckas samla till mindre demonstrationer över hela landet i stort sett varje fredag - det pågår även demonstrationer på universiteten, men de flesta undersökningar tyder på att en majoritet av det egyptiska folket stödjer den så kallade militärkuppen. Brödraskapet, som möjligen hade räknat med ökad sympati efter den blodiga stormingen av protestlägret på Rabaa al adawiya i somras, och gripandet av nästan hela ledarskapet, har enligt de flesta bedömare kalkylerat helt fel, de avläste inte den opinionssvängning som skett det senaste året och insåg inte hur impopulära de blivit. Reportage av Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Med oss i Konflikt för tala om utsikterna för politisk islam efter de arabiska revolterna är sociologen Emin Poljarevic, expert på sociala rörelser i Mellanöstern och Nordafrika, forskare vid universitetet i Edinburgh och Ulrika Mårtensson, professor i religionshistoria vid universitetet i Trondheim, som bland annat forskar om islamistideologier. Det turkiska partiet AKP kallar sig ett konservativt parti, medan kritiker hävdar att partiet försöker smygislamisera Turkiet. AKP och dess ledare Erdogan har setts som förebilder i den muslimska världen, genom att kombinera marknadsekonomi och muslimska värderingar. Efter de arabiska upproren har Turkiet försökt bli en storspelare i regionen. Turkiet är numera en av Syriens hårdaste kritiker, och har öppet stöttat det muslimska brödraskapet i Egypten, men analytiker varnar för att Turkiet gått från att ha goda relationer i regionen, till att skapa fiender. Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson rapporterar från Istanbul. I Algeriet är det  islamistiska partiet FIS fortfarande förbjudet efter det avbrutna valet 1992 och det blodiga inbördeskrig som sedan följde. Men en artikel i tidskriften Jeune Afrique pekar på att islamister åter börjar få vind i seglen inför presidentvalet om ett halvår. Det sker samtidigt som landets president, 76-årige Abdelaziz Bouteflika - lider av en bräcklig hälsa. Muslimska Brödraskapets gren i Algeriet, Mouvement de la Société pour la Paix, MSP, har fått en ny karismatisk ledare; Abderrezak Makri, i sammanhanget ung med sina 53 år. När Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom försäkrade han att de inte har någonting med det förbjudna FIS att göra. Producent: Anja Sahlberg Programledare: Daniela Marquardt

Timme 1: Syrien - om osäkerheten och omvärldens reaktioner - kommentar från vår utrikeskommentator Agneta Ramberg och vår Sydösteuropakorrespondent Katja Magnusson. Sedan om Egypten och likheterna med Algeriet där demokratiutvecklingen vändes till inbördeskrig på 90-talet. Domen mot Bradley Manning som nu vill bli kallad Chelsea Manning. Om nakna kvinnor i konsten - god konst eller sexism? Tre nya korrar om hösten - Richard Myrenberg, Agneta Furvik och Maria Persson Löfgren. Krönikör är Ulrika Knutson. Och panelen med Per Wirtén, Hanne Kjöller och Lotta Gröning. Timme 2: Om vargen som besvärlig valfråga - hur väl funkar den? Public Service med satir. Lars Palmgren slutar som Latinamerikakorrespondent - hör om 40 år på kontintenten. Ny bok om Greta Garbo av Lena Einhorn. Och sist kåseri av Pamela Jaskoviak.

Sekteristiskt våld i Syrien. Vad betyder den islamistiska retoriken från allt fler av brigaderna och de tillresta jihadisterna? Ser vi en etnisk och religiös rensning i landet? Samtal med frilansskribenten Aron Lund. Nyhetssvep med Jalal Lalouni. Reportage av Katja Magnusson från en fotoutställning i Istambul om det sk folkmordet på armenier 1915. Samtal med pyskiatrisköterskan och författaren Marina Andersson om att söka rötter och identitet, frusen sorg, mormors trauma från svärdets år 1915, om en resa bakåt i tiden till barndomens by i sydöstra Turkiet och en återerövrad kristen tro, allt bekrivet i romanen Farväl - välkommen hem. Utrikeskrönika av Patrik Holmström. Interreligiöst tält i Malmö under schlagerfestivalen. Varför det? Medverkande Leif Magnusson, buddist och Cecilia Larsson, judinna. HF reporter Sofie Ericsson P4 Malmöhus. Samtal med Lollo Collmar om ny serie i Barnen om barn och religionsfrihet.

Botas homosexualitet genom förbön? Nu ställs krav på en kvalitetsgranskning av sexualkunskapsundervisningen i konfessionella grundskolor. Reportage av Elina Perdahl och samtal med Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Utrikeskrönika av Katja Magnusson om säkerhetsläget i Irak. Antisemitism i Malmö. Nu flyttar malmöjudar till Israel. Reportage av Lasse Edfast om skillnaden mellan att leva som en utsatt minoritet och att tillhöra majoritetssamhället. Samtal med Björn Lagerbäck, samordningsansvarig för Malmö dialogforum. Ny bok om Franciskus av Assisi - Att leva helhjärtat. Samtal med författarna Ted Harris, präst i Svenska kyrkan och Carolina Johansson, frilansjournalist om vad en tiggarmunk från 1200-talet har att säga oss i konsumtionssamhällets 2000- tal. Omar Mustafa, ordförande i Islamiska förbundet, om sin syn på vad som hände när han reste tur/retur till den socialdemokratiska partistyrelsen. Kort uppdatering av Åsa Furuhagen.

Om turkisk förhandlingsvilja som har fått nytt bränsle av striderna i Syrien. Är Turkiet nu på väg att sluta fred med ärkefienden PKK efter decennier av våld och tiotusentals döda? Och kurdernas självstyre i norra Irak som väcker hopp för andra kurder i en explosiv region. Konflikt om den gränsöverskridande kurdfrågan från Diyarbakir och Istanbul, från syriska Derik och irakiska Erbil. Så för att söka svar på vad som händer i den gränsöverskridande konflikten, har Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson rest i de kurdiska områdena i Turkiet, Irak och Syrien för att träffa ledare, gerillasoldater och de som hoppas på en framtid i fred. Hennes resa börjar i Syrien. Efter nära tre decennier av strider mellan den kurdiska PKK-gerillan och turkiska staten - fängslanden, kidnappningar, mord och terrordåd som har krävt mer än 40.000 människors liv - så kom den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan för en månad sedan med ett historiskt uttalande då han uppmanade gerillan att utlysa vapenvila och lämna Turkiet. Efter att flera regimer i Mellanöstern har fallit, har också drömmen om ett enat och självständigt Kurdistan fått nytt liv. Många ser utvecklingen i norra Irak som en förebild - där det lokala kurdiska självstyret i praktiken har skapat en kurdisk stat. I Qandil-bergen firade nyligen kurder PKK-ledaren Abdullah Öcalans födelsedag: I Studion samtalar Evin Cetin, socialdemokrat och kurdisk aktivist, Svante Cornell, freds- och konfliktforskare och expert på Turkiet, samt Yavuz Baydar kolumnist på dagstidningen Todays Zaman i Istanbul. Alla tre är övertygande om detta är ett historiskt tillfälle. Utvecklingen i regionen har gjort att både kurder och den turkiska staten har ett gemensamt intresse av att få igång förhandlingar. - Turkiets premiärminister har ett intresse av att få med sig kurder, så att han kan räkna med deras röster när han vill förändra konstitutionen, och själv bli nästa president., säger Svante Cornell. - Det kan vara så, men det är ett ytligt sätt att se på saken, Erdogan företräder att parti som är splittrat i frågan, och han kan få betala ett högt pris, man ska nog tänka att det främsta skälet är att man stridit i 30 år, och landet behöver fred, anser Yavuz Baydar. - Avgörande för utvecklingen är de unga kurdernas val, de som levt med kriget i hela sitt liv, säger Evin Cetin. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kristian Åström

godmorgon, världen! Söndagen 7 oktober programledare Sara Stenholm Laddat vid turk-syriska gränsen Vår korrespondent Katja Magnusson rapporterar från gränsområdet där syrisk militär skjutit in och dödat civila på den turkiska sidan. Nu är oron stor att det ska utbryta krig mellan länderna. Vendetta på nätet I veckan drabbades svenska institutioner och företag av omfattande nätattacker som gjorde att deras hemsidor kollapsade. Hur farliga är nätattackerna och går det att skydda sig mot dom? Reportage av Olle Hägg. Budgetar över alla gränser I veckan som gick la oppositionen fram sina skuggbudgetar, och därmed satte de politiska partierna punkt för en och en halv månad av utspelsorgie. För aldrig tidigare har olika planer och förslag för budgeten presenterats med såd

Om hur Syriens postkoloniala lapptäcke av religiösa och etniska grupper riskerar att spricka i sömmarna. Kommer landet att överleva som nation? Och om inte - kommer hela regionen att splittras upp i nya små etniskt definierade stater? Hör röster från bland annat Azaz, Istanbul, Lyon och Erbil om Syriens framtid som stat. Det som för snart ett och ett halvt år sedan började som folkliga protester mot Bashar al-Assads auktoritära regim, har nu definitivt övergått i ett inbördeskrig som också börjar få allt mer sekteristiska drag. Spekulationerna flödar om Syrien kommer att splittras i etniskt definierade enheter, vilka grupper som underblåser en sån utveckling och vilken roll olika aktörer i regionen och omvärlden spelar i Syrien. Dagens program börjar med frilansreportern Urban Hamids resa från den turk-syriska gränsen utmed den väg som har kommit att bli en livlina till Syriens största stad Aleppo. I städerna Azaz, Souran och Mare träffar han rebeller i den Fria syriska armén, flyktingar, läkare som saknar mediciner och en kvinna som dagligen lagar mat till 50 rebeller i området. Det historiska arvet och betydelsen av de koloniala konstruktionerna lyfts ofta fram som en förklaring till dagens händelser. Men vilken roll spelar det egentligen för dagens och ett framtida Syrien? Konflikts producent Kajsa Boglind ställde till ett antal Syrien-kännare. Joshua Landis är professor vid Oklahoma-universitetet där han leder centret för Mellanösternstudier. Fabrice Balanche, är chef för institutionen för Mellanösternstudier vid universitetet i Lyon. Yezid Sayigh har bland annat varit verksam som rådgivare och förhandlare åt den palestinska delegationen i förhandlingarna med Israel och arbetar nu vid tankesmedian Carnegies center för Mellanösternstudier i Beirut. Itamar Rabinovich, som tidigare var Israels USA-ambassadör och chefsförhandlare med Syrien är  idag professor i i Mellanösternkunskap vid Tel Avivs universitet. Kurderna beskrivs ofta som den grupp som skulle ha mest att vinna på om Assads regim faller - precis som kurderna i norra Irak har befäst sitt självstyre efter att Saddam Hussein störtades. Och det var just i Erbil i norra Irak som den syrisk-kurdiska oppositionen samlades tidigare i somras under ledning av irakiska Kurdistans regionale president, Masoud Barzani. I de kurddominerade delarna av Syrien och Irak växer nu förhoppningarna att en upplösning av den syriska regimen ska leda till en ny öppning för kurderna i hela regionen. Det rapporterar Sveriges Radios sydosteuropakorrespondent Katja Magnusson från Erbil. I studion medverkar Emma Jörum, forskare vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution. Hon har doktorerat om territoriella konsekvenser av gränserna som drogs när det som idag är Syrien kom till efter första världskriget. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kajsa Boglind

I P1s granskning "Den orättvisa skolan" handlar det om Göteborgs enda muslimska friskola - Römosseskolan. I somras skapade skolan stora rubriker då en granskning från Skolinspektionen visade att lärarna inte satte likvärdiga betyg. Till skillnad från de flesta skolor i landet kunde man i statistiken se att pojkarna fått bättre betyg än flickorna. Hur förklarar skolan kritiken och har den konfessionella undervisningen påverkat betygssättningen? Reportage av Johanna Rudbäck. Religionshistorikern Jenny Berglund från Södertörns Högskola har studerat muslimska friskolor- hur ser hon på jämställdheten på konfessionella friskolor? Hör en längre version av analysen där Jenny Berglund bland annat går in på problematiken med importerade läroböcker i islam.   Biståndsarbetare kidnappas och flyktingarna hotas. Konflikten mellan Kenya och al-Shabaab har förändrat vardagen i det stora lägret Dadaab i norra Kenya dit många människor flytt undan krig och torka i Somalia. Sofia Malmqvist arbetar sen tre år i Kenya utsänd av Svenska Kyrkan och Lutherska Världsförbundet. Nu är hon på tillfälligt besök i Sverige för att gå en säkerhetsutbildning och i programmet berättar hon om sina drivkrafter och sina överväganden nu när hjälparbetet utsätts för allt svårare utmaningar. Lyssna på en längre version av samtalet med Sofia Malmqvist: Ett år före presidentvalet korsar Sveriges Radios USA-korrespondenter Ginna Lindberg och Sten Sjöström hela den vidsträckta kontinenten, från kust till kust, för att få svar på frågan: Hur mår egentligen världens mäktigaste nation? Turnén avslutas i Människor och tro där vi får höra om religionens plats i den amerikanska politiken - hur viktig är tron och moralfrågorna för väljarna och kandidaterna? Utrikeskrönikan är signerad Katja Magnusson, Sveriges Radios utsända i Istanbul, och handlar om utlänningars besatthet av fläskkött när de besöker muslimska länder. Baconfest i Damaskus, smugglade julskinkor och tyska fläskkorvar - lyssna på krönikan: I Moldavien har den första muslimska organisationen fått statligt godkännande vilket väckt mycket kritik från ortodoxa kyrkan i landet. Frilansreportern Fanny Härgestam rapporterar från Moldavien. Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sverigesradio.se Producent: Åsa Furuhagen asa.furuhagen@sverigesradio.se

God morgon, världen! söndag 6 november programledare Sara Stenholm Utan framtidshopp i Grekland Nu börjar greker som har möjlighet att lämna landet, att tänka sig en framtid utomlands. Reportage av Katja Magnusson från ett samhälle i upplösning. Den främsta demokratin Tankarna på att låta grekerna delta i en folkomröstning om landets framtid, las både fram och skrotades den gångna veckan. Omvärlden pustade ut, men vad är egentligen det mest demokratiska styrelsesättet? Public Service orkestrar Sveriges Radios symphoniorkester fyller 75 år. Men varför ska radion ha en egen symphoniorkester? Stasiarkiven skaver i Sverige Vi får inte veta vilka svenskar som fungerade som rapportörer till Ö

Medlemmarna i hardcorebandet Blindside har rötterna i pingströrelsen och lever med Jesus i en värld där antikrist regerar. Deras senaste platta "With shivering hearts we wait" släpptes i juni. Redan toppar en av låtarna den amerikanska Billboard-listan och om några veckor börjar ännu en brett upplagd USA-turné. Tithi Hahn har träffat två av Blindsides medlemmar i ett samtal om tro, kristen musik, svårmod, och om Guds närvaro på och utanför scenen. Det refereras till sharia i utkastet till ny konstitution, hur sekulärt kommer ett nytt Libyen att bli? Vi pratar med dokumentärfilmaren Carolina Riedel med unika kontakter med rebellrörelsen. Vi gästas också av analytikern Hamdi Hassan som följt utvecklingen i Libyen på statsrådsberedningen och som nu flyttar till Kairo för en ny roll som analytiker på IDEA. Utrikeskrönikan av Katja Magnusson om den felaktiga bilden av mellanöstern: Första juli i år fick förskola ett regelverk för hur man ska förhålla sig till konfessionella inslag. I områden där församlingen har haft en aktiv barnverksamhet har kyrkobesöken varit återkommande inslag. Vad händer nu? Italien är på väg att införa ett burkaförbud. Förslaget har redan röstats igenom i konstitutionsutskottet och i höst ska frågan behandlas i parlamentet. Röstas förslaget igenom blir Italien det tredje landet i Europa att förbjuda heltäckande slöja. Den som lagt fram förslaget är Souad Sbai från Silvio Berlosconis liberalkonservativa parti Popolo della liberta, och skälet som anges är att bekämpa extremism. I en park i New Delhi fastar just nu Anna Hazare mot Indiens utbredda korruption. Den indiska regeringen har lagt fram ett lagförslag mot korruptionen som han anser vara för tandlöst. I dag är han inne på sin elfte dag utan föda. Den tidigare officeren i den indiska armén får allt fler anhängare och han verkar i Mahatma Gandhis anda, med ickevåldsaktioner och hungerstrejk som vapen för att tvinga de som styr till eftergifter. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Kajsa Norell.

Efter en omvälvande vår av revolter, står vi nu inför en lång het sommar? Den mentala kartan i Arabvärlden har ritats om, rädslan för repressiva regimer släppt och en återvunnen värdighet väcker förhoppingar om en ny verklighet. Konflikt blickar tillbaka på stapplande reformprocesser, inbördeskrig och flyktingströmmar i spåren av nyväckta drömmar om demokrati. Hör reportage från Syrien, Libyen och Irak och berättelser om hur vardagslivet förändrats i Jemen, Tunisien och Egypten Det var strax före jul förra året som den tunisiske grönsakshandlaren Mohammed Bouaziz tände eld på sig själv efter att ännu en gång ha blivit trakasserad av polisen och fått sina varor beslagtagna. En händelse som nätt och jämt trängde sig in i nyhetsflödet med en liten notis när människor som kände igen sig i hans frustration börjdade samlas till sporadiska demonstrationer runtom i Tunisien. På sjukhuset där Mohammed Bouaziz vårdades för sina svåra brännskador fick han besök av president Zine El Abidine Ben Ali. Men istället för att dämpa de ilskna stämningarna bidrog hans besök - som tunisierna uppfattade som höjden av hyckleri - snarare till att hälla ännu mer bränsle på brasan. Och utan att någon kunde ana det då, satte det också igång nedräkningen för Ben Ali. När Mohammed Bouaziz dog den 4 januari accelererade protesterna bara ännu mer och nu började de också ta allt större plats i internationella medier. Från Tunisien spred sig de folkliga resningarna som en löpeld över Nordafrika och Mellanöstern. Protester hördes snart från Jordanien, Oman, Algeriet, Egypten, Mauretanien för att nämna några platser. Men gång på gång kom förutsägelserna på skam om var nästa uppror skulle äga rum - eller var en revolt var helt utesluten. "Det är alldeles för tidigt att tala om en dominoeffekt" förklarade en analytiker efter Ben Alis fall i Tunisien. "Händelserna i Tunisien kommer att inspirera andra men de kommer inte att smitta av sig", deklarerade en annan. Men trots att verkligheten flera gånger överbevisade analytikerna så verkade alla överens om en sak: Det totalitära Syrien skulle inte få se några demonstrationer. Landet där varje försök till interna protestyttringar mötts med kallsinnig brutalitet och som trots omvärldens pariastämpel värnats som en stabiliserande faktor, där fanns inget att vänta i fråga om folkliga resningar, var den allmänna uppfattningen. Innan Konflikt ser tillbaka på våren som gått börjar vi med ett nedslag i just Syrien: Från gränsen mellan Turkiet och Syrien ger Ekots utsända Katja Magnusson sin bild av ett land i sönderfall, där tusentals människor flyr den syriska militärens attacker. Det land där den arabiska våren tog sin början var, som alla numera vet, Tunisien. En av de ledande krafterna i den tunisiska reformrörelsen är journalisten Sihem Bensedrine. Hon driver radiostationen Kalima som länge var bannlyst under den gamla regimen och hon leder Tunisiens nationella råd för frihet, CNLT. När Konflikts Daniela Marquardt ringde upp henne i januari, en vecka efter Ben Alis fall, var de gamla strukturerna fortfarande intakta. Och det var först efter en del förhinder som Daniela lyckades få kontakt med Sihem Bensedrine. Efter revolten i Tunisien spekulerades det genast i vilken annan regim som skulle kunna tänkas falla. Ett land som alla avfärdade direkt var Egypten, där Hosni Mubarak enligt de flesta bedömare satt säkert på sin post. Men bara tre veckor senare var också tiden ute för honom. När en askgrå vice president på kvällen den 11 februari meddelade att Mubarak avgick steg jublet till skyarna över Tahrir-torget. Men hur mår Egypten idag? Sedan Mubaraks fall pågår, precis som i Tunisien, ett mödosamt arbete för att förverkliga demokratisträvandena. Oenigheten om hur valen ska gå till är en av många brännande frågor. För Egyptens många fattiga och för de många arbetslösa ungdomarna har revolutionen knappast inneburit några lättnader i vardagen. Snarare har det blivit sämre när efterfrågan på egyptiska varor sjunkit och många fabriker fått slå igen. Särskilt hårt har alla de drabbats som jobbar i turistnäringen. En av dem är Romany Shohdi, som vi hörde i Konflikt den 26 februari, som handlade om EU:s ekonomiska förbindelser med Nordafrika. Ira Mallik ringde då upp Romany Shohdi, som arbetar på en restaurang i den exklusiva turistorten El Ghouna, dit vintertrötta européer brukar vallfärda i februari men där gatorna i år låg ödsligt tomma. Det av länderna i arabvärlden som genomlevt de längsta och mest intensiva protesterna är Jemen, på den arabiska halvön. Redan i februari, inspirerade av revolterna i Egypten och Tunisien, började jemeniter i huvudstaden Sanaa belägra en stor gatukorsning i stan, där de satte upp tält och arrangerade stora sitt-demonstrationer. Protesterna spred sig till flera städer under månaderna som följde, och hundratusentals personer krävde president Ali Abdullah Salehs avgång. I programmet den 19 mars intervjuade Konflikts Lotten Collin Nadia al-Sakkaf, chefredaktör för landets största engelskspråkiga tidning Yemen Times. Då var hon skärrad efter att några timmar tidigare ha bevittnat ett blodbad vid den stora gatukorsningen i stan, där fredliga demonstranter blivit nerskjutna av krypskyttar på taken runt omkring. Vi har också under våren i Konflikt uppmärksammat de länder dit den arabiska våren inte spridit sig, eller där skoningslösa makthavare varit snabba med att kväsa revolten i sin linda. Ett sånt fall är Jemens granne i norr, Saudiarabien, som programmet den 16 april handlade om. För samtidigt som många exilsaudier väntar med spänning på om deras landsmän i en av världens rikaste stater ska våga resa sig mot kungahuset, så fruktar många i Europa och USA för detsamma. Konsekvenserna för oss i väst, om regimen i Saudiarabien skulle falla, är helt enkelt alltför oförutsägbara. Att vi är beroende av saudisk olja för att köra våra bilar och värma våra hus är redan känt,  men hur är det med universitet, våra banker och fastighetsmarknaderna? Konflikts Lotten Collin begav sig i april till London och träffade där bland annat den saudiske dissidenten Fouad Ibrahim, som tillsammans med brorsonen Hani nu desperat försöker få igång en revolt i hemlandet. Medan missnöjet kokade runt om i arabvärlden var det ovanligt tyst från den plats som sedan decennier står i centrum för uppmärksamheten i Mellanöstern: Israel och Palestina. I mars sände vi ett program om den israelisk-palestinska fredsprocessen som hamnat i skuggan av de arabiska upproren. Avslöjandet av de så kallade Palestine Papers, som visade hur de palestinska ledarna under år av förhandlingar med Israel varit beredda att sälja ut grundläggande palestinska intressen och hur nära de samarbetade med den israeliska säkerhetstjänsten - möttes inte av motsvarande proteststormar som rasade runt korrupta ledare i andra länder. Men för många ungdomar blev det ändå en väckarklocka efter år av uppgivenhet och resignation. Frilansjournalisten Andreas Hedfors träffade en av dem på Bir Zeit-universitetet. Vi pratade också med chefen för Palestine Networks, Ramzi Khoury, och Aluf Benn, kommentator på den israeliska tidningen Ha'aretz. Något som varit påtagligt under våren när protesterna spridits från land till land är den förvåning som präglat reaktionerna i Israel, USA och Europa. Vi har alla häpna tittat på när de arabiska folken revolterat på ett sätt som ingen trodde var möjligt, i länder som många av oss inte visste mycket om innan demonstrationerna började, och ibland också på platser där vi inte trodde att missnöjet var så utbrett. Som i Irakiska Kurdistan, som vanligtvis brukar beskrivas som framgångsexemplet i regionen, där företagsamheten blomstrar, demokratin sakta men säkert förankras och dit utrikesdepartementet inte längre avråder svenskar från att resa. Men när Konflikts reporter besökte Irakiska Kurdistan i april var lugnet långt borta. Protester skakade universitetsstaden Sulaymaniyah, där studenterna demonstrerade mot korruption, valfusk och oljepengar som går till fel saker. Minst 10 personer dödades och 500 skadades under några intensiva veckor som delade det kurdiska folket. Lotten Collin hamnade på ett möte där besvikna och uppretade studenter samlats i aulan på universitetsområdet. För några veckor sen, den 21 maj, sände vi här i Konflikt ett unikt reportage inifrån Libyen, från Nafusabergen i den oåtkomliga västra delen av landet. Där har befolkningen sedan 3 månader envist hållit Gaddafi-trupperna stången, trots blockader, belägringar och ständig beskjutning. Media har hittills mest fokuserat på upproret i öster, i staden Bengazi, men området vid Nafusabergen är av lika stor, om inte större, vikt för regimen. Här finns oljeledningar, här fraktas nödproviant, vapen och även flyktingar över gränsen till Tunisien. Frilansjournalisten Urban Hamid reste till Nafusabergen och bevittnade krigets obarmhärtighet på nära håll. Han träffade läkare som tvingas operera med rostiga instrument, tonårspojkar som strider med gamla italienska gevär och såg hangaren vars ständigt minskade matreserver ska räcka till flera tusen människor. Han besökte också fängelset, där rebellerna precis tagit två gadaffi-soldater tillfånga när Urban klev in i den unkna, illaluktande cellen. Lotten Collin intervjuade också libyern Muhammed Habeish, som tillsammans med 9 andra svensk-libyer bestämt sig för att åka ner till Libyen för att ansluta sig till de oppositionella trupperna. Ordinarie Konflikt gör nu sommaruppehåll. Men lyssna på Konflikts reporter Randi Mossige-Norhems reportageserie Vredens blåbär, måndagar kl 14.30 i P1. En skön sommar önskar vi på Konfliktredaktionen och på återhörande den 27 augusti! Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin