Podcasts about saman bakhtiari

Tv-serien som trots sin låga budget och få kända skådespelare blev en större succé än någon hade kunnat föreställa sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historien om Ali, Massoud och Louise fick miljonpublik då den visades på SVT i mars 2000. Men deras öde fångade inte bara publikens hjärtan. Den visade också en ny sida av Sverige, som inte skildrats tidigare på i svensk drama på samma sätt och som skapade en debatt där manusförfattarna också fick svara på frågor om flyktingpolitik och Sverigebilden.Men framför allt var det en serie som fick sin publik att både skratta och gråta. Där rollfigurerna fick vara komplexa. Och som kom under en tid då ord som mångfald och mångkultur precis hade börjat användas för att beskriva Sverige. Men det finns delar av både serien och den efterföljande debatten som är kusligt lik dagens samhälle, en kvarts sekel senare.Saman Bakhtiari har sett om ”Det nya landet” och pratat med manusförfattaren Peter Birro.

Vad innebär flickskap, hur skildrar man det, och vad har det för roll i dagens samhällsklimat? Pjäsaktuella dramatikerna EliSophie Andrée och Carolina Frände berättar hur de skapar flickan på scen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Federico Garcia Lorcas klassiska pjäs ”Bernardas hus”, om fem döttrar som stängs in för att på heltid sörja sin pappa i åtta år, sätts upp på Göteborgs stadsteater. Skriven i 1930-talets Spanien lyfts den ofta som en pjäs om fascistiska strukturer. I regissören Nora Nilssons tolkning ligger fokus på flickskap och makt – och den lyckas dessutom vara humoristisk.P1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman har sett.VAD KÄNNETECKNAR EN FLICKA?Jenny Teleman hänger med in i ett samtal med dramatikerna EliSophie Andrée och Carolina Frände – båda aktuella med pjäser på temat flickskap.EliSophie Andrée står bakom ”Hbg girls”, där sju ungdomars fredagskväll i Helsingborg skildras. Pjäsen bygger på intervjuer med unga tjejer från facebookgruppen ”HBG Tjejer”. Carolina Frände har översatt och regisserat ”Utflykt till Hanging Rock”, om tre collegeflickors försvinnande i Australien, år 1900. Hur ser flickskap ut på dagens teaterscen? Vad gör och vill flickan, och skiljer det sig från vad hon gjorde och ville för 50 år sedan?MALMÖ DOCKTEATER FYLLER TIO ÅROm Erik Holmström fick säga några ord till sig själv för tio år sedan, när han grundade Malmö Dockteater, skulle han säga: Fan vilken bra idé!Nu fyller teatern 10 år. Födelsedagen firas med en föreställning både av och med Erik Holmström. Han besöker studion för att prata om idén att starta en dockteater för vuxna, hur dockor kan skådespela bättre än människor, och hur Malmö Dockteater påverkat dockteaterns ställning i Sverige.ESSÄ: LITTERATURKRITIK NÄR JORDEN GÅR UNDERSom litteraturkritiker skriver Annina Rabe om det som redan är skrivet. Sammanfattar komplexa verk på få rader. Kanske lufsar hon bara bakom andra och på ett förenklat sätt uttrycker saker en gång till?Annina Rabe funderar över litteraturkritikens roll, och rollen som kritiker.GÄVLE UTSER EGET ROMANPRISVinnaren av Sveriges Radios romanpris utses 11 april 2025. Men en vecka innan utser en jury på 96 läsare i Gävle en egen vinnare bland samma nominerade böcker.Jan Erlandsson, ordförande för Geflejuryn, står mitt i förfestvimlet i Musikhuset i Gävle och berättar om initiativet.Programledare: Lisa WallProducent: Sara Ek & Saman Bakhtiari

Följ med till Göteborg filmfestival där Mohammad Rasoulof visar sin i Iran förbjudna film Det heliga trädets frukter. Möt även norske Dag Johan Haugerud som följer upp Sex med Kärlek och palestiniern Basel Adra som gjort No other land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EXIL-IRANIERN MOHAMMAD RASOULOF LANDAR I GÖTEBORGDen prisade iranska regissören Mohammad Rasoulof presenterar sin senaste film på festivalen, den i Iran förbjudna ”Det heliga trädets frukter”. Efter att ha dömts till åtta års fängelse och spöstraff tvingades Mohammad Rasoulof fly Iran strax innan filmen tävlade om Guldpalmen i Cannes i maj 2024. P1 Kulturs Emma Engström och Saman Bakhtiari rapporterar från Göteborg.EFTER ”SEX” – DAG JOHAN HAUGERUD TAR SIG AN ”KÄRLEK”Den norske regissören Dag Johan Haugerud gästar Göteborgs filmfestival med ”Kärlek” - den andra delen i en trilogi som startade med ”Sex”. Nu får vi möta Oslo-borna Marianne, en pragmatisk läkare, och Tor, en empatisk sjuksköterska, som båda valt att undvika traditionella relationer. P1 Kulturs Emma Engström intervjuar Dag Johan Haugerud på plats i Göteborg.OSCARSNOMINERADE ”NO OTHER LAND” FÅNGAR DESPERATIONEN PÅ VÄSTBANKENDokumentärfilmen ”No other land” utspelar sig i området Masafer Yatta på Västbanken från 2019 till oktober 2023. Vi får följa en palestinsk aktivist (Basel Adra) och en israelisk journalist (Yuval Abraham) som gör motstånd med kameran som vapen, när byar jämnas med marken för att göra plats åt ett militärt övningsområdet. Filmen prisades som Bästa dokumentär på både Berlins filmfestival och på European Film Awards. Den har även Oscarsnominerats i den dokumentära kategorin. P1 Kulturs Lisa Bergström ringde upp en av upphovsmännen, Basel Adra.JAKTEN PÅ SYRISKA KRIGSBROTTSLINGAR SKILDRAS I BIOAKTUELLA ”KALLT SPÅR”När Bashar Al-Assads regering föll i Syrien i början av december uppdagades många grymheter som begåtts under hans år vid makten. Men även innan regimen föll har det pågått en jakt på exil-syrier runt om i Europa som begått tortyr och andra övergrepp hemma i Syrien. Om just detta handlar den bioaktuella spionthrillern ”Kallt spår”. P1 Kulturs Emma Engström träffade filmens franska regissör Jonathan Millet, som berättar om spöken, om hämnd och hur en person som aldrig sett sin förövare gör för att identifiera den.TILL MINNE AV MARIANNE FAITHFULL (1946-2025)På torsdagskvällen kom beskedet att den brittiska sångaren och skådespelaren Marianne Faithfull gått bort, 78 år gammal. Hon gav ut 21 album under en 61 år lång karriär, men hon kallades ofta "musa" och hon skulle verkligen hatat om det är så vi minns henne. Vi ska minnas en ojämförlig röst - en brusten röst som sjöng för brustna hjärtan... När hon gav ut sitt sista studioalbum "She walks in beauty" 2021 fick P1 Kulturs Lisa Wall en intervju med henne. Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Den omtalade och verklighetsbaserade miniserien Baby Reindeer på Netflix kretsar kring sexuella övergrepp och stalking. Men hur bra är den, egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Baby Reindeer” på Netflix är den mest omtalade och sedda serien på tjänsten just nu och bygger på verkliga händelser. Den handlar om en ung manlig komiker som utsätts för sexuella övergrepp och som senare i livet jagas av en kvinnlig stalker. Serien bygger på en teaterföreställning skapad av Richard Gadd som även har skrivit manus till TV-serien och spelar sitt alter ego. I samtalet medverkar film och TV-kritikern Caroline Hainer som även skrivit boken ”Män visar kuken för mig” och Johan Hilton, kulturchef på Göteborgsposten.KONSTNÄREN JONATAN PIHLGREN OM VARDAGEN SOM KONST Konstnären Jonatan Pihlgren är aktuell med utställningen ”Vargtimme” på Göteborgs Konsthall. Emma Engström har träffat honom och frågat varför han behöver skydda sig mot verkligheten med en rustning.SKYMNINGSMÅLAREN VERA FRISÉN TAR PLATS PÅ VÄSTERBOTTENS MUSEUM Mer konst. Vera Frisén gjorde succé med sin debututställning, jämfördes med Helene Schjerfbeck och spåddes en lysande målarkarriär. Sedan försvann hon och först strax före sin död 1990 gjorde Vera Frisén comeback i konstlivet. För sluta måla hade hon aldrig gjort. Nu har Västerbottens museum i Umeå tagit emot en stor donation med Vera Friséns teckningar. Mårten Arndtzén har träffat konstnärens släktingar som berättar mer om hennes liv och öde.KLASSIKERN OM LJUDEFFEKTEN AUTOTUNE Veckans klassiker handlar INTE om ett verk, utan om något som hörs i flera olika verk.Saman Bakhtiari har lyssnat på en kontroversiell ljudeffekt, AUTOTUNE, som både hånats och dödförklarats men som trots det lyckats hänga kvar.Programledare: Jenny TelemanProducent: Nina Asarnoj

Den här gången handlar klassikern inte om ett verk, utan en ljudeffekt som hörs i många låtar. Trots att den tonhöjdskorrigerande effekten funnits i nära tre decennier är den fortfarande missförstådd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den har både blivit hånad och dödförklarad, gått från att vara en hemlighet till att bli allmängods.Följ med Saman Bakhtiari på en resa från Chers ”Believe” då ”autotune”blev känd för allmänheten via oljebranschen där teknologin har sitt egentliga ursprung ända fram till Jay-Z .

Hur kunde en 13 pixlar bred och 16 pixlar hög mustaschprydd rörmokare, klädd i overall och röd keps, bli huvudpersonen för den mest framgångsrika spelfranchisen någonsin? I denna klassiker om Super Mario Bros. berättar Saman Bakhtiari om vad som hände då figuren Mario tog steget ut från arkadspelshallarna och infiltrerade miljoner familjers vardagsrum, hur det har förblivit så och varför Mario är ständigt aktuell. Handlingen i Super Mario Bros är enkel: Den utspelar sig i Marios färgglada värld, kungadömet "The Mushroom kingdom" som invaderats av de sköldpaddsliknande Koopa Troopas. Deras kung, Bowser har kidnappat prinsessan Peach, och det är upp till Mario att rädda henne.Marios skapare Shigeru Miyamoto, som även ligger bakom andra Nintendoklassiker som Zelda och Donkey Kong hade en inbjudande filosofi som bidrog till spelets succé. Han designade spelet tillsammans med designern Takashi Tezuka så att första banan guidar i spelets regler, fysik och mekanik. Något som är självklart idag men som under mitten av 80-talet var nyskapande.

Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning. Titta, det snöar!Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran.Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor? På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner?Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö. Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö 

Med avstamp i bioaktuella "The Menu" och tv-succén "The Bear" skärskådar vi vår tids besatthet vid restaurangkök tillsammans med stjärnkocken Frida Nilsson och mat- och kulturskribenten Sara Berg. SÅ BLEV DANSEN EN PROTESTFORM I IRANDe landsomfattande protesterna mot regimen i Iran är inne på sin tionde vecka. Spontandans på gatorna och dansvideor med dödade demonstranter sprids. Vad har dansen för betydelse? Krönika av Saman Bakhtiari. Dessutom har vi pratat med Nima Kiann, konstnärlig ledare i exil för den nya iranska nationalbaletten, om varför dansen upplevs så farlig av regimen.VERKET SOM VÄRKER: "MORDET PÅ ANDREAS BAADER"1978 målade den norske konstnären Odd Nerdrum "Mordet på Andreas Baader" en storskalig och mycket omdiskuterad tavla som föreställer en av ledarna för den västtyska terrororganisationen Röda armé-fraktionen, som en religiös martyr. Det är ett verk som aldrig slutat värka hos lyssnaren Johan Westerholm, som såg tavlan för första gången för mer än 20 år sedan.ESSÄ: OM FAKTA OCH FIKTION HOS W G SEBALDÄven om varje litterärt verk uttrycker sin egen sanning, så uppstår etiska dilemman när författaren hämtar material från det egna och andras liv. I dagens essä från OBS handlar det om en författare vars hela metod handlade om detta mötte mellan fakta och fiktion. Författaren Eva Ström reflekterar kring W G Sebalds underliga, grymma och vackra värld. Del två i OBS serie om litteraturen och verkligheten.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Felicia Frithiof

Saman Bakhtiari om Phil Collins historiska trumslag på dryga 2 sekunder, som för evigt förknippas med 80-talet - en effekt som senare kom att kallas för gated reverb. Bruce Springsteen, Kate Bush, Whitney Houston, Prince och Madonna. Väldigt många artister kom att använda sig av den här effekten under 1980-talet, likaså Beyonce, Lorde och Taylor Swift i samtiden.Och "In the air tonight" som startade trenden för mer än fyrtio år sedan har åldrats bättre än Phil Collins egna karriär. 2020 blev låten återupptäckt genom en reaktionsvideo på Youtube och hamnade på en av Billboards topplistor. Den var med i första avsnittet av Miami Vice, Eminem och Family Guy har refererat till den och den har även blivit en viral genom ett rådjur.Men i Klassikern tar vi det från början:Det är när en kväll håller på att gå över till en natt som det händer. Året är 1980 och musikern Phil Collins har varit på den lokala puben med några vänner, men nu är han hemma, arg och ledsen. Han går genom en svår period, en jobbig skilsmässa som uppstått på grund de långa turnéerna med bandet Genesis. Collins är ensam i sitt hus. Det stora sovrummet har gjorts om till en hemmastudio och han sätter igång och börjar jobba.Han programmerar ett trumkomp och spelar sedan en ackordföljd som börjar med ett Dm, som han själv kallar för ett av de mest sorgliga ackorden...

I Iran fortsätter folket att demonstrera för frihet och mot den Islamiska Republik som har haft makten sedan revolutionen 1979. Många säger att den här omgången av protester skiljer sig från de förra för att folket är mer enade och mindre rädda.En stor anledning kan också tillskrivas användandet av sociala medier som en mötesplats där information, videoklipp, konst och kultur samsas och växer i symbios.Ett exempel är en låt som fått en central roll i de folkliga protesterna, den heter Baraye och är skapad av artisten Shervin Hajipour som fängslades på grund av den. P1 Kulturs reporter Saman Bakhtiari har lyssnat på låten som föddes ur protesterna och som nu blivit en del av den.

Bandet Dungen har under sina snart två decennier tagit svenskspråkig psyk-rock ut i världen. Creddiga amerikanska musiksajter hyllar dem samtidigt som rötterna finns i den svenska folkmusiken. Sångaren och låtskrivaren Gustav Ejstes är gäst i dagens P1 Kultur. MUSIK OCH SOCIALA MEDIER FLÄTAS SAMMAN I PROTESTERNA I IRANUnder de pågående protesterna mot regimen i Iran har särskilt en låt blivit ett emblem för revolten, låten "Baraye" av artisten Shervin Hajipour. Saman Bakhtiari har lyssnat på låt som flätar samman musik och sociala medier och som blivit till en kampsång under protesterna.JOHANNES ANYURU: "LITTERATUREN RÄDDADE MIG FRÅN ATT BLI CIVILINGENJÖR"Författaren Johannes Anyuru är aktuell med ny roman, Ixelles en bok om på många sätt handlar om litteraturens kraft och vad skrivande och läsande egentligen kan förändra. "Jag tror att många tänker att jag är en sådan som räddades av litteraturen. Men sanningen är att jag räddades från att bli civilingenjör" berättar han för P1 Kulturs reporter Lina Kalmteg.ESSÄ: EFFEKTIVISERINGEN ÄR EN FÄLLAVi lever i ett samhälle och i en arbetskultur i hög grad präglad av effektivisering. En ständigt återkommande fråga är hur mer ska bli gjort på mindre tid, helst också utan att tumma på kvaliteten. Författaren David Jonstad berättar i dagens OBS essä om hur ekvationen inte går ihop.Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Protesterna efter den 22-riga Masha Aminis död skakar om Iran. Det började som ett kvinnouppror - nu är det ett samlat motstånd mot regimen. Det menar vår reporter Saman Bakhtiari. "KRIGET BÖRJAR I SPRÅKET"Det menar den ukrainska författaren Oksana Zabuzjko, uppmärksammad gäst på bokmässan i Göteborg, aktuell med boken "Den längsta av resor". Marie Lundström från Lundströms bokradio har träffat henne.KLOCKORNA KLINGAR FÖR UKRAINA I KONSTHALLENPå Konsthallen Accelerator i Stockholm är kriget i Ukraina fysiskt närvarande, i utställningen "Mother Courage and her children". I ett verk av konstnären Maria Kulikovska finns ett par gjutjärnsklockor som ringer varje gång Ukraina utsätts för ett flyganfall. Vår konstkritiker Cecilia Blomberg berättar om utställningen."SD ÄR INTE HÄR OCH KAN FÖRSVARA SIG"Efter valet har det dykt upp kritik på kultursidor och på ledarplats mot hur vi journalister i public service formulerar oss. Är det ängsligt och ett exempel på självcensur? Eller ett rimligt journalistiskt ställningstagande för att ge en opartisk bild av verkligheten? P1 Kulturs Emma Engström hittade bägge ståndpunkterna på jakt efter en fras i tiden."MAN BLIR LITE BESATT AV DEN HÄR VÄRLDEN"Det säger litteraturkritikern Elin Claesson om att läsa författaren Hilary Mantel. Idag kom budet om att Hilary Mantel avlidit, 70 år gammal. Vi minns henne och pratar om hennes textvärld tillsammans med hennes svenske översättare, författaren Jesper Högström, och Elin Claesson.OM LÄSNING SOM MOTSTÅNDSHANDLINGFörfattaren och översättaren Dimitri Plax försöker minnas namnet på den unga flicka som blev fängslad för att hon hade boken "En dag i Ivan Denisovitjs liv" av Alexandr Solzjenitsyn i handväskan.Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Saman Bakhtiari berättar historien om låten Firestarter som suddade ut gränserna mellan musikens olika genrer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Firestarter" blev förbjuden att spelas på radio och hade en musikvideo som skrämde hälften av dem som såg den. Trots det öppnade den upp världens ögon för den elektroniska musiken och såg till att den hamnade på de vanliga topplistorna. Och det blev början för bandet "The Prodigys" mest lyckade album.

Efter att ha protesterat mot kriget i Ukraina har den ryske konstnären Pavel Otdelnov lämnat landet. Hen befinner sig i Sverige och vet inte om han kan återvända. Möt honom och hör om hans utställning "Promzona" på Uppsala konstmuseum. EN FÖRFÄRLIG HISTORIA MED POSTAPOKALYPTISK SKÖNHET                     Pavel Otdelnovs utställning Promzona skildrar industriområdet utanför den ryska staden Zrsjinsk, ca 40 mil öster om Moskva. Den sovjetiska kemiindustrins huvudstad, där man 1939 började tillverka kemiska stridsmedel. Dit kom Pavel Otdelnovs farmor för att arbeta, och där föddes hans pappa i en arbetarbarack. P1 Kulturs konstkritiker Mårten Arndtzén har sett Promzonapå Uppsala konstmuseum . LITTFEST I UMEÅ MITT LIV HAR FÖRÄNDRATS SEDAN JAG GJORDE DEN HÄR BOKENDet säger författaren Mats Jonsson om sin serieroman När vi var samer. Hör honom och författaren Elin Anna Labba, vars bok Herrarna satte oss hit vann Augustpriset 2020 som årets fackbok, i ett samtal om tystnad, trasighet och litteraturens eventuella förmåga till läkning. Reporter på plats är Anton Bennebrant. PIJA LINDENBAUM PRISAD PÅ LITTFEST I UMEÅTidigare idag fick barnboksförfattaren Pija Lindenbaum priset Snöbollen för årets bilderbok på Littfest i Umeå. Boken som prisas är Vitvivan och Gullsippan. Och en glad pristagare kunde berätta för vår reporter Anton Bennebrant att idén till boken kom genom att Pija känner en person som vuxit upp i en sekt i de Österrikiska alperna HISTORIEN OM ZLATAN IBRAHIMOVIC NÄR DEN ÄR SOM MEST INTRESSANTSå beskriver Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson bioaktuella filmen Jag är Zlatan. Hör honom och vår kritiker Jenny Teleman om filmen, och möt de unga skådespelarna i ett reportage av Björn Jansson. PRODIGYS FIRESTARTER DET SKA VARA HÅRT OCH IN YOUR FACEBandet the Prodigys låt Firestarter kom 1996 och såg till att elektronisk musik äntligen hamnade på de vanliga topplistorna. Vid den här tiden var vår reporter Saman Bakhtiari 12 år gammal, och spelade den för full volym i sitt pojkrum. Nu är han lite äldre och berättar om låtens tillkomsthistoria och vilken betydelse den fick i veckans Klassiker.

Saman Bakhtiari berättar historien om låten "Firestarter" som suddade ut gränserna mellan musikens olika genrer. "Firestarter" blev förbjuden att spelas på radio och hade en musikvideo som skrämde hälften av dem som såg den. Trots det öppnade den upp världens ögon för den elektroniska musiken och såg till att den hamnade på de vanliga topplistorna. Och det blev början för bandet "The Prodigys" mest lyckade album.

Naturdokumentärernas nestor, britten David Attenborough, har hunnit bli 94 år och i dag är det premiär för "A life on our Planet" - en film som blickar tillbaka på en 60 år lång karriär. "A life on our planet", är en ny och kanske den sista dokumentären om och med David Attenborough. Vilken är egentligen hans hemlighet? Hur kommer det sig att han i sex decennier lyckats trollbinda publiken, oavsett om han berättat om termitmyrornas byggteknik eller koalornas sexliv? P1 Kultur gästas av vetenskapsjournalisten Henrik Ekman som arbetat många år på SVT med naturfilm. Han har varit "David Attenboroughs svenska röst", vad ger han för förklaring till Attenboroughs stora inflytande? Och vad gillar han den nya dokumentären, som Attenborough själv kallar för en självbiografi? Dessutom medverkar kulturredaktionens filmkritiker Saman Bakhtiari, som följt David Attenboroughs arbete genom åren. TUKTAD NATUR En bransch som lite otippat blomstrat under pandemin är handelsträdgårdarna, som vittnar om en närmast dubblerad omsättning jämfört med en vanlig vår. Om man inte kan eller vill stoppa händerna i jorden kan man i alla fall läsa om trädgårdar och i dag kommer Nina Asarnoj till P1 Kultur för att berätta om två nya trädgårdsböcker som kommit på svenska: "Charleston. Hem och trädgård i Bloomsburygruppens anda" av Quentin Bell och Virginia Nicholson med fotografier av Gavin Kingcome och "Författarens trädgård. Brittiska författares trädgårdar" av Jackie Bennett med fotografier av Richard Hanson. TEATER I CORONA-EPIDEMINS TID I mars, när pandemin slog till på allvar i Sverige, hade Teater Galeasen i Stockholm precis haft premiär på pjäsen "Irakisk Kristus". Teatern fick slå igen och har inte öppnat sedan dess. Nu arbetar man med den ryska dramatikern Mikhail Durnenkovs pjäs," Är det krig än?" som kommer att visas på Galeasens Youtubekanal om några veckor. Gunnar Bolin har träffat regissören Natalie Ringler, teaterchef Sophia Artin och skådespelaren Kardo Mirza för ett samtal om den inställda "Irakisk Kristus", den nya uppsättningen och att arbeta med teater i corona-epidemins tid. MÅNDAGENS OBS-ESSÄ Förmågan att tänka hypotetiskt utgör förutsättningen för mycket av det vi betraktar som människans stora bedrifter. Kanske är det en av de saker som mer än andra gör oss till människor. Det är samtidigt en orsak till vår stora oro. Författaren Helena Granström reflekterar över detta predikament i ljuset av det paranoida geniet Kurt Gödels öde. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Hur kunde en 13 pixlar bred och 16 pixlar hög Tv-spelsfigur bli så stor att Japans premiärminister kom utklädd som honom under avslutningsceremonierna under Os i Rio? Den 13 september var det 35 år sedan tv-spelet Super Mario Bros. gavs ut. Ett spel som satte starten för det som kom att bli den största spelfranchisen någonsin. I denna klassiker om Super Mario Bros., berättar Saman Bakhtiari om vad som hände. Då figuren Mario tog steget ut från arkadspelshallarna in till miljoner familjers vardagsrum och hur det har lyckats förbli, ständigt aktuell.

"Apropå ingenting" heter Woody Allens självbiografi som nu finns på svenska en 315 sidor tjock bok som inte bara avhandlar filmerna, utan också metoo och anklagelserna mot Allen om sexuella övergrepp. P1 Kulturs Lisa Bergström har läst "Apropå ingenting", tycker hon att den är läsvärd? En fest för Allen-fantaster? Hör kritiksamtal i dagens program! DAVID COPPERFIELDS ÄVENTYR OCH IAKTTAGELSER Nu är det premiär för regissören Armando Iannuccis nya film som bygger Charles Dickens roman från 1850, "David Copperfield". P1 Kulturs Roger Wilson har intervjuat regissören, som bland annat ligger bakom "Veep" och "The death of Stalin". Dessutom kommer författaren Anna-Karin Palm till studion för ett samtal om Dickens humor och om hur Iannucci förvaltat romanen. PROVOCERANDE HUMOR Gäst i studion är också kulturjournalisten Filip Yifter-Svensson som är aktuell med "Provokatörerna", där han bland annat berättar historien om den svenska stand up-scenen och hur den utvecklats sedan 80-talet. Men, det handlar också om det nya humorlanskapet och var gränsen går för vad man kan skoja om. Varför väljer vissa att passera den och andra inte?  VECKANS KLASSIKER Åttabitarsspelet Super Mario Bros. fyllde nyss 35 år, ett spel som fick ett enormt genomslag över hela världen. kulturredaktionens Saman Bakhtiari tyckte att det var dags att klassikerstämpla ett spel som ständigt är under utveckling. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

Stockholms internationella filmfestival har maxat sin sista helg, bland annat med den världsberömda iranska skådespelaren Payman Maadi. Dessutom: Anna Vnuk kommer till studion och vi har intervjuat skaparen till den norska tv-succén "Exit". Payman Maadi är på Sverigebesök med den iranska filmen "Just 6,5".Stockholms internationella filmfestival har maxat sin sista helg, bland annat med den världsberömda iranska skådespelaren Payman Maadi som är på Sverigebesök med den iranska filmen "Just 6,5", där han spelar narkotikapolis. Vi har också sett honom i det Oscarsbelönade skilsmässodramat "Nader och Simin - en separation" och i HBO-serien "The Night Of". Saman Bakhtiari träffar Payman Maadi. Och så blir det ett längre samtal med dansaren, koreografen, regissören och manusförfattaren Anna Vnuk som är aktuell med sin föreställning "Moppupproret" på Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen. Hur får hon egentligen ihop alla sina olika yrkesidentiteter? Hon kommer också att berätta om sitt arbete med den internationella skräckisen "Midsommar" där hon var engagerad som koreograf. Det norska TV-dramat är i högform, knappt har vi hämtat oss från "Skam" innan dramaserien "Exit" blir en supersnackis. Enligt skaparen Øystein Karlsen är tv-serien till 70% sann. Den bygger på intervjuer med personer som arbetar i Oslos finansdistrikt och det är en värld som utöver pengar, innehåller droger, prostitution och människoförakt. De åtta avsnitten ligger just nu på SVT Play och P1 Kulturs reporter Mina Benaissa fick en intervju med regissören och manusförfattaren själv. Dessutom har Roger Wilson träffat den fransk-kanadensiske regissören Xavier Dolan som besöker Stockholms filmfestival med sin film "Matthias & Maxime". Regissören som hunnit fylla 30, vill inte längre kallas underbarn och han avslöjar också för Roger Wilson att han kanske ska slå av på filmtakten lite nu när han blivit lite äldre, och inte göra en långfilm om året som hittills. Roger Wilson har också träffat den brasilianska regissören Gabriel Mascaro, som gästar Stockholms filmfestival. Hans film "Divine Love" handlar om ett framtida Brasilien där kyrkan blivit en allt viktigare kraft i samhället, och moderskapet blivit det centrala i livet. Och så hinner vi med en rapport från ett Netflix-seminarium om samarbetet med den lokala TV-marknaden i Sverige, som ju bland annat resulterat i den kritikerhyllade serien "Störst av allt", baserad på Malin Persson Giolitos bästsäljande kriminalroman. Nu kommer den första svenska långfilmen under Netflix paraply: actionthrillern "Red Dot" i regi av Alain Darborg och Per Dickson. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Följ med till underjordiska och undangömda raves, fester och klubbar i Malmö. Ute i naturen och i industriområden. Den elektroniska musiken har på senare år hittat en allt större publik. I Sverige finns det numera stora festivaler som Summer Burst, Big Slap och Into The Valley. Men det finns också en alternativ scen. En sorts do it yourself eller gör-det-själv-fester som arrangeras av passionerade människor. Där musik och dans blandas med visuella element och konst. Allt för att besökarna ska glömma bort allt annat och dansa hela natten lång. Den enda haken är att dessa fester oftast inte är lagliga eller tillåtna. Inte enligt myndigheter som polisen, tillståndsmyndigheter och brandmyndigheter. Arrangörer och besökare på dessa tillställningar måste röra sig i gråzoner för att hålla den här scenen vid liv. Saman Bakhtiari har gått på en av dessa fester. P1 Kultur

Hembygden är oftast platsen som man har växt upp i och kanske lever i. Men för många är det också en plats som man har flyttat från. För vissa har den flytten tvingats fram. Och vad händer då, sista natten innan någon tvingas lämna sin hembygd för att fly ett krig? I sista delen av P1 Kulturs Reportageserie om hembygder försöker vår medarbetare Saman Bakhtiari ta reda på det genom att åka till Irans huvudstad Teheran och till det hus som hade varit centrumet av hans hembygd, om hans föräldrar hade valt att stanna kvar och inte fly till Sverige. Och vi börjar det här reportaget genom att ta farväl.

Vad händer egentligen sista natten innan man tvingas fly från sin hembygd på grund av ett krig? P1 Kulturs Saman Bakhtiari tar med sina föräldrar till huset i Teheran som de en gång flydde från. Missa inte tidigare delar i Hembygder-serien under artikelnI det femte avsnittet av P1 Kulturs serie om hembygder tar Saman Bakhtiari med sig sina föräldrar till huset de lämnade i Teheran för att ta reda på hur det var den där sista natten innan familjen flyttade till Sverige.Han ställer sig också frågan om vad som hade hänt om han inte hade flytt från Iran. Och om han istället hade haft landets huvudstad som hembygd. Genom intervjuer med den iranska sångerskan Farzane Zamen och en ung iransk konstnär får han en ledtråd om hur det hade kunnat vara. Det visade sig vara en känsla av att vara fängslad i sin egen hembygd.När man väl har flytt, börjar man verkligen sakna den gamla hembygden direkt efter att man kommit till den nya? Och hur lång tid tar det innan den nya hembygden känns som ens egen?Ett reportage av Saman Bakhtiari.Lyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Mona Masri här

Den svartvita franska filmen "Medan vi faller" (1995) har vid det här laget fått kultstatus. Det är också vår medarbetare Saman Bakhtiaris favoritfilm. Eller, som han kallar den, en modern klassiker. Det är historien om en man som föll från 50:e våningen, För att gör att lugna sig själv under fallet, upprepar mannen vid varje våning han passerar, att än så länge är allt bra, än så länge är allt bra, än så länge är allt bra.Det spelar ingen roll hur man faller.Det viktiga är hur man landar.Så börjar filmen. Franska regissören Mathieu Kassovitz var bara 27 år när han regisserade sin andra långfilm "Medan vi faller", eller som den heter på franska "La haine", hatet. Kanske ett mer passande namn för en film som utspelar sig mitt under våldsamma upplopp i en Parisförort i början av nittiotalet. Mathieu Kassovitz har sagt att han började skriva manuset till filmen 6 april 1993, samma dag som en 17 årig man skjutits ihjäl medan han var omhändertagen av polisen i Frankrike. Det dödsfallet och ett annat från 1986 då en 22 årig student blev misshandlad till döds av kravallpoliser, efter en demonstration, som han inte ens deltog i, inspirerade regissören att göra sin film som vann pris för bästa regi under filmfestivalen i Cannes 1995.I filmen har en ung man, Abdel, blivit svårt slagen av polisen under ett förhör och ligger på sjukhus med livshotande skador. Under nästan ett helt dygn följer vi hans tre vänner och deras liv utanför sjukhuset. Kvällen innan har ett våldsamt upplopp ägt rum i deras förort.Vinz som spelas av Vincent Cassel kommer från en fransk judisk familj och är den den mest omogna och aggressiva av sällskapet. Han känner att han har mycket att bevisa och är också den som har hittat en borttappad polispistol under upploppen kvällen innan. Och har lovat att döda en polis som hämnd ifall Abdel dör.Hubert som spelas av Hubert Koundé, kommer från en fransk afrikansk familj och är den visaste av dom tre. Han är boxare som försörjer sig som knarklangare och drev ett gym som brändes ner under upploppen. Det är Huberts röst som berättar historien om den fallande mannen, en slags metafor för situationen i de franska förorterna. Som en tidsbomb. Hubert är också den som vill ta sig ifrån förorten och alla problem han ser.Och så har vi Said som spelas av Said Taghmoui som kommer från en fransk nordafrikansk familj och är den som ständigt hamnar mellan dessa två.Under dygnet som vi får följa trion får vi ta del av allt från breakdance uppvisningar, nazistgäng, kravaller och en resa från förort till innerstaden som känns mycket längre än kilometrarna den består av. Huvudtemat är motsättningen mellan poliser och unga män från förorten som inte känner sig som en del av samhället. Det ligger en dimma av frustration hos alla inblandade.Som i en scen där Vinz och Hubert sitter i en bil påväg mot en polisstation. Mannen som kör dom är själv en polis som kommer från samma förort. Han ses av Vinz som en förrädare fastän han bara försöker hjälpa Said som har blivit arresterad efter lite tumult då trion försöker besöka Abdel på sjukhuset och blir stoppade av poliser.Polismannen i bilen försöker desperat att försäkra Vinz och Hubert att de som misshandlade Abdel kommer att straffas. Han säger att polisen är här för att beskydda er.Hubert svarar men vem ska beskydda oss från er?"Medan vi faller" hade ett massivt genomslag då den kom. Filmen skulle egentligen bara släppas i 70 kopior men efter den stora uppmärksamheten den fick under filmfestivalen i Cannes blev det 260 stycken. Förutom priset för bästa regi uppmärksammades också filmen under filmfestivalen på grund av polisernas protest mot filmen. De vände symbolisk ryggen mot filmteamet. De tyckte att filmen var anti poliser.Ett annat sätt att tolka filmen är att den visar poliserna ur de unga i förorternas perspektiv.Något som blir extra tydligt när trion är i själva Paris och Said får vägbeskrivning från en polis och blir chockad över hur artigt han blir bemött. Han niade mig, säger han förvånat."Medan vi faller" blev också uppmärksammad på politisk plan på grund av att två nya upplopp skedde kort efter premiären.Filmen både beskylldes för att spä på oron men den visades också i pedagogisk syfte. Både för skolor och politiker.Det är den första franska mainstream filmen som visade den franska förorten, den så kallade banlieuen för den franska publiken.Och gjorde det på ett rått och ärligt sätt. Filmteamet bodde i förorten Chanteloup-les-Vignes där filmen mestadels utspelar sig i. Både före och och under inspelningarna. För att få den rätta känslan.Regissören Mathieu Kassovits lyckas förmedla det råa och ärliga med ett lekfullt och många gånger humoristiskt sätt. Både genom filmteknik, med massor av ögongodis i form av nyskapande perspektiv och lek med speglar. Och genom sin dramarturgi med oväntade vändningar både åt det hemska hållet och det lättsamma. Som det oväntade mötet med den korta gubben i en offentlig toalett. Som avbryter trions diskussioner om Vinz löfte om att döda en polis ifall Abdel dör. Med att berätta en bajs anekdot som kommer från ingenstans.Det som gör "Medan vi faller" till en modern klassiker är tidlösheten i historien. Mer än tjugo år har gått sedan filmen visades i Cannes för första gången men inte mycket har förändrats. Om det inte hade varit för de väldigt tydliga tidsmarkörerna, som kassetband och tjock tv och brist på smartphones. Så hade det kunnat vara en historia som utspelar sig idag. Vi behöver inte backa många år i svensk historia för att hitta våldsamma upplopp som påståtts ha utlösts på grund av en dödskjutning av en obeväpnad man vid ett polisingripande.Det utanförskap från samhället som skildras i filmen som känns igen av många unga. Har lett många till en jakt efter tillhörighet, vissa hittar det hos sina vänner, i kulturen eller i själva förorten. Andra genom kriminella gäng.Men att många unga i förorterna har börjat hitta sin tillhörighet genom religionen är ett fenomen som filmen inte alls rör vid.Det är ett nytt fenomen i förorterna som inte fanns under tiden som "Medan vi faller" gjordes.Att många unga män och kvinnor påverkas av religiösa krafter som samlar upp dom och ger dom en plats och något att tro på kanske är en konsekvens av politiken hittills när det kommer till förorterna.Att det för länge funnits en inställning som säger att än så länge är allt bra.För det viktigaste är inte hur man faller. Det viktigaste är hur man landar.Frågan är om vi fortfarande faller eller om vi har landat.Saman Bakhtiari                

Det går att förändra världen från Södra Sandby i Skåne. Vid köksbordet har producenten China Åhlander arbetat fram filmer som visar en verklighet de flesta blundar för. Guldbaggarna för Gabriela Pichlers  Äta, sova, dö och Jenifer Malmqvists kortfilm On Suffocation",  är bevis på att hon nått ut. Nu laddar hon om. I Kino möter Saman Bakhtiari henne i ett närgånget porträtt.Saman följer med på pitch i London där China Åhlander letar samarbetspartners och finansiärer till den kommande dokumentären Dear John. Och följer med första gången scenograf och producent besöker Jägersro, för att kolla in inspelningsplats för Jenifer Malmqvists nya film.China Åhlanders engagemang finns i både svåra, stora, globala frågor, liksom i lokala och tillfälliga. Hon problematiserar gärna och ställer obekväma frågor. Och erkänner att hon är usel på att ta ledigt."Livet är bara en kort ögonblinkning. Jag vill vara en så bra människa som möjligt, ha roligt och göra viktiga saker"Efter inspelningar och jobb andas China Åhlander ut i stallet och hittar kraft tillsammans med hästarna.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Agneta Nordin

När många barn och ungdomar lever sina liv via Youtube-humorister och spelfenomen som PewDiePie, finns det all anledning att undervisa i bildanalys. Den möjligheten finns men är relativt okänd. Att svenska skolbarn får tillgång till filmpedagogisk undervisning bygger helt och hållet på att lärarna råkar känna till att verksamheten existerar. Ett sårbart men existerande faktum. Kinos reporter Sara Lundin har besökt klass 6 och 8 i en Väsbyskolan utanför Stockholm, där filmpedagogen Christina Höglund lät eleverna se klipp ur Pojktanten och Äta Sova Dö och kortfilmen Vikten av hår. Som förberedelse hade de också sett queerdramat Tomboy. Under en dag fick eleverna sedan diskutera frågor om identitet, genus och självbild utifrån dessa filmexempel.Och så fördjupar sig Fredrik Wadström i indisk film bortom Bollywood. Härom året gjorde filmen The Lunchbox internationell succé med en lågmäld historia om en matlåda på avvägar i Bombay. En platonsk kärlekshistoria uttryckt i väldoftande lunchmat i regi av Ritesh Batra. Kino har träffat regissörerna Chaitanya Tamhane med filmen The Court och Kanu Behl som gjort Titli, två uppmärksammade filmer på internationella festivaler. Dessa två regissörer känner större samhörighet med den europiska filmtraditionen och asiatisk konstfilm än med den indiskt grälla Bollywoodmelodramen.Djur på film är en hel vetenskap, att regissera 250 hundar var en utmaning för den ungerske regissören Kornel Mundruczo som är bioaktuell med filmen Revolten. En historia som blandar action med splatter och samhällskritik. För Saman Bakhtiari berättar han varför denna vilda genre-blandning var hans metod för att beskriva det samtida Ungern. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj  

Mitt i folkvimlet framför filmfestivalen i Cannes stora mötesplats Palais de Festival står Saman Bakhtiari, Emma Engström och Lisa Bergström för att sammanfatta de senaste dagarnas filmer och intervjuskörd. Från ingenstans dyker regissören Tarik Saleh upp och ifrågasätter deras filmsmak. Emma Engström är nära på att missa sin nästa film. Och Saman Bakhtiari och Lisa Bergström berättar om sina stora möten under dagen med John Turturro och Isabella Rossellini.

Saman Bakhtiari och Lisa Bergström tar en promenad förbi festivalpalatsets röda mattor och terroriserar en turistfamilj, går mot rött ljus, snubblar på kravallstaket och pratar om filmerna de sett hittills!

Kino packar smoking och långklänning och far till Rivieran och filmfestivalen i Cannes! En lång rad stjärnor som Woody Allen, Cate Blanchett och Isabella Rossellini är också mitt i packbestyren. På plats bland undersköna, plastikopererade och photoshopade filmstjärnor, paparazzis och wannabees, umgås Saman Bakhtiari, Lisa Bergström och Emma Engström med den globala filmindustrin och dess följe.Vi undersöker hur det gick med festivalchefen Thierry Frémauxs selfieförbud på röda mattan, kvaliteten på invigningsfilmen La Tête haute av Emanuelle Bercot och om det verkligen är möjligt att Woody Allen har gjort ännu en film om kärlek mellan en äldre man och en mycket yngre kvinna i Irrational Man. Sedan finns det även utrymme för lite svensk patriotism i Cannes i år. En av de verkliga huvudpersonerna på årets festival är skådespelaren Ingrid Bergman som skulle fyllt hundra den 29 augusti 2015. Hon pryder festivalaffischen och mycket lägligt har filmaren Stig Björkman precis blivit klar med dokumentären Jag är Ingrid. Kinos reporter Laura Wihlborg har gjort en vandring i Stockholmsflickan Ingrid Bergmans fotspår tillsammans med regissören. Vi har också träffat årets Producer on the Move - Annika Rogell - som är på plats i Cannes med festivalälsklingen Min Lilla Syster, Sanna Lenkens film om när ätstörningar blir en del av familjelivet.Programledare: Saman BakhtiariProducenter: Nina Asarnoj och Lisa Bergström

Lisa Bergström och Saman Bakhtiari är på plats vid Rivieran och jobbar sig fram mellan PR-folket och Cannes-administrationen på sin väg mot stjärnorna! Lisa Bergström och Saman Bakhtiari klättrar över stenarna på stranden i Cannes och försöker smälta dagens möte med den filmiska PR-industrin. Vägen fram till stjärnintervjuerna är något av en kamp på liv och död. I årets premiärpodd diskuterar de filmerna de ser fram emot mest. Lisa Bergström vill se den grekiske regissören Yorgos Lanthimos första engelskspråkiga film - The Lobster - och Saman Bakhtiari längtar efter Natalie Portmans regidebut med en film som bygger på den israeliske författaren Amos Oz roman - En berättelse om kärlek och mörker.

Daniél Espinosas nya film Child 44 utspelas i Stalintidens Moskva 1953. Filmen som bygger på en roman av Tom Rob Smith från 2008, har redan förbjudits i Ryssland. I Kino berättar han om vad som hände. Det ska också handla om glammigt cityliv i Ghanas huvudstad Accra i Youtube-serien An African City. Rysslands kulturminister Vladimir Medinsky menade att filmen inte behandlade historiska fakta korrekt och gav en falsk och nedsvärtande av perioden och säkerhetstjänstens arbete. Daniél Espinosa kommer till Kino och berättar mer om det ryska mottagandet. Det blir också ett samtal om konsten att skildra våld på film. Finns det en särskild slagsmålets koreografi och estetik, och varför har han valt att göra så mycket action? Vi har också besökt Ghanas huvudstad Accra där Youtubeserien An African City gjort succé med Sex and the City-inspirerad underhållning om självständiga och köpstarka afrikanska kvinnor. Peter Bjurbo har träffat seriens skapare Nicole Amarteifio som berättar att hon lärt sig göra film genom att titta på Youtube-klipp. Och att hennes ambition har varit att visa ett annat Afrika än det som vanligen visas i nyhetsrapporteringen, där svält och umbäranden sedan decennier dominerat bilden av Afrika. Nu har serien sålts till Canal plus och arbetet med säsong två är i full gång.  Och så ska Kinos programledare Saman Bakhtiari undersöka om han har en framtid som filmregissör. Han har stämt träff med en riktig makthavare i filmbranschen: filmkonsulenten Baker Karim, för att pitcha några långfilmsidéer.   Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj

Den känsliga relationen mellan Sverige och Norge är temat i Ronnie Sandahls långfilmsdebut Svenskjävel. Från ett evigt svenskt överläge har maktpositionerna förändrats i takt med Norges ekonomiska uppsving. Plötsligt är det svenskarna som utgör proletariatet i grannlandet. Bianca Kronlöf som spelar huvudrollen Dino i Svenskjävel och regissören Ronnie Sandahl kommer till Kinostudion. Jämställdhetsarbetet pågår sedan många år på Svenska Filminstitutet och nu börjar siffrorna se bättre ut i svensk film. Parallellt med detta råder ett slags mansvälde på SVT Drama. Försvinnande få kvinnor regisserar, skriver manus eller producerar svensk TV-dramatik. Kinos reporter Emma Engström undersöker vad som pågår. Hon har träffat författaren och journalisten Hanna Jedvik och manusstudenten Dunja Vujovic för att diskutera hur dramatik skriven och regisserad av kvinnor också kan vara ett konkurrensmedel på den hårdnande TV-marknaden.  Den italienska dramathrillern 1992 får svensk premiär 25 mars på HBO Nordic. En serie som bygger på de verkliga politiska skandaler från det år när utredningen Mani Pulite (rena händer) ledde till det ena gripandet efter det andra. I serien återberättas skeendet i fiktiv form genom sex parallella berättelser. Saman Bakhtiari har träffat regissören Giuseppe Gagliardi. Och så har Karsten Thurfjell besökt Färgfabriken och utställningen A patchwork of narratives i Stockholm där Beirut skildras två olika dokumentärfilmer. För er som bor långt från Färgfabriken så går det bra att leta upp båda dom här filmerna på nätet: Ali Beidouns film ”Beirut Vacui” och Rania Rafei & Jinane Daghers trebildsvideo ”The Purgatory – citie(s) of Beirut” kan ses på Vimeo. https://vimeo.com/121007514 https://vimeo.com/121002800 Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj

Efter mycket förhandssnack och lång väntan får filmen Cirkeln nu premiär. Historien om hur sex unga kvinnor plötsligt inser att de fått magiska krafter har nått stora framgångar på bokmarknaden, men hur fungerar den som film? När de magiska krafterna ska gestaltas visuellt och huvudpersonerna får kropp av sex helt vanliga skådespelare. Regissören Levan Akin besöker Kino och berättar om hur han hanterat dessa delikata frågor - när fantasi möter verklighet. Till studion  kommer också Sara Bergmark Elfgren, en av bokens två författare, som även skrivit manus och Leona Axelsen och Helena Engström som spelar Linnea och Anna-Karin. Cirkeln premiärvisas under Berlins filmfestival som just nu pågår och där Kinos programledare Saman Bakhtiari och Roger Wilson är på plats. De berättar i veckans Kino om sina möten med årets filmer och filmskapare där. Vi undersöker också det faktum att två filmer om sadomasochism har premiär samma helg: Sam Taylor-Johnsons Fifty Shades of Grey och Lina Mannheimers dokumentär Ceremonin. Har vi tröttnat på romantiska komedier eller är världen bara helt enkelt mogen för sexuella subkulturer på film, i ett allt öppnare samhälle?  Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj

Kino besöker Göteborgs filmfestival och sänder direkt från Radiohuset på Hisingen. Vi umgås med Filip och Fredrik, får regitips av Liv Ullman och träffar dokumentärfilmaren Joshua Oppenheimer som gjort en uppföljare till sin epokgörande film The Act of Killing. The Act of Killing beskrev de bestialiska morden på misstänkta kommunister i Indonesien i mitten av sextiotalet, iscensatta i teaterliknande tablåer av förövarna själva. Nu är Joshua Oppenheimer alltså tillbaka med en variant på samma tema, men den här gången med offren i fokus - i The Look of Silence. Komikerna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson medverkar på festivalen med filmen Trevligt folk - om konsten att lösa integrationsproblem med bandyklubbor. För Saman Bakhtiari berättar de om hur de ser på begreppet loudness - hur de bestämde sig för att använda sitt kändisskap kombinerat med en osannolik idé, i arbetet med att förändra världen, eller åtminstone Borlänge. Kinos reporter Emma Engström berättar om filmbranschens försök att analysera publikens behov och kraven på samtida releaser av filmer på biograf och på andra plattformar. Svenska filminstitutet har precis släppt en rapport som undersöker saken, intervju med Torkel Ståhl från sfi. Liv Ullman berättar för Kinos reporter Mia Gerdin om varför hon tycker att det är så viktigt att låta en skådespelare få komma till punkt, något hon tillämpat i regiarbetet med sin film Miss Julie som visas på festivalen. En film som bygger på Strindbergs pjäs och med Jessica Chastain från Interstellar i rollen som Fröken Julie. Och så har Fredrik Wadström fördjupat sig i festivalens Europatema och berättar bland annat om filmen Waiting for August om en frånvarande sjubarnsmamma, gjord av den rumänsk-belgiska regissören Theodora Ana Mihai. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj

Kinos festivalpodd nummer tre bjuder på en europaspaning och en analys av läget för den polska filmen av Fredrik Wadström. Han har också sett en ny filmskapare födas: Theodora Ana Mihai som gjort dokumentären Waiting for August om en frånvarande sjubarnsmamma. Saman Bakhtiari och Nina Asarnoj har båda sett del två i Joshua Oppenheimers dokumentärprojekt om folkmordet i Indoniesien 1965 - The look of Silence. Dessutom har vi sett svenska Vera Vitali i norska filmen Blind och en dokumentär om Studio Ghibli: The kingdom of dreams and madness.

Filmfestivalen i Göteborg är inne på femte dagen och Emma Engström, Nina Asarnoj och Saman Bakhtiari analyserar bidragen i kortfilmstävlingen Startsladden, pratar om vikten av att avdramatisera elchocksbehandling i samband med svåra depressioner, ett ämne som behandlas i den norska dokumentären Good Girl om dokumentärmakaren Solveig Melkeraaens egen psykiska sjukdom och samtalar om Mark Cousins (känd för filmhistorieserien The Story of Film) och Mania Akbaris filmiska brevväxling i Life May Be och mycket annat.

Göteborgs filmfestival har dragit igång och på plats finns Saman Bakhtiari och Kulturnytts Emma Engström för att guida dig genom festivalens första dagar. Det blir spionthriller i verkligheten, integrationssnack med Filip och Fredrik och en ny svensk film som är lite av vår tids Nyfiken Gul.

Hipstertrenden att bära stort skägg sprids över världen. Men samtidigt är skägget en religiös symbol och islamistiska extremister och terrorister försöker också göra skägget till sitt. I P4 Världens poddspecial den här veckan pratar vi med skäggiga män. I veckans avsnitt berättar SR-profilen Saman Bakhtiari om historien bakom varför han odlade ett stort skägg. Och varför hans släktingar i Iran försöker få honom att raka sig. Mellanösternkorrespondenten Katja Magnusson har träffat skäggiga män i Istanbul för att fråga om de är hipsters eller jihadister? Och David Carlqvist i Peking berättar varför kinesiska myndigheter är så misstänksamma mot skägg.

Kinoredaktionen lyfter på locket till matfilmen. Vi har fått hjälp av vår kollega, mat- och vinkännaren Karsten Thurfjell, och tillsammans ska vi äta oss igenom den aktuella biorepertoaren. Vi ska analysera matdokumentären Foodies och sniffa på den kryddoftande The Lunchbox. Vi har också sett komikerparet Steve Coogans och Rob Brydons nya film The Trip to Italy i regi av Michael Winterbottom. Efter matresan genom norra England i The Trip ska de båda vännerna nu gräla och äta sig fram genom Italien.Vi går också in i det filmhistoriska skafferiet och plockar fram vällagrade godbitar som Babettes gästabud, Greenawayfilmen Kocken, tjuven, hans fru & hennes älskare, Brakfesten och andra minnesvärda matexcesser. Och så granskar vi maktspelet bakom matbordet och närmar oss hembiträdena, kockarna och serveringspersonalen – alla de som gör finätandet möjligt. Dessutom en intervju med stjärnkocken Niklas Ekstedt, initiativtagare till filmklubben Food Film. Välkomna till Kinobordet! Programledare och matpanel: Saman Bakhtiari, Karsten Thurfjell, Jenny Aschenbrenner och Nina Asarnoj Producenter: Nina Asarnoj och Jenny Aschenbrenner

Saman Bakhtiari avslutar festivalpodden med lite prat om prisutdelningarna. Du hör Ruben Östlund som vann Juryns pris i Un Certain Regard och ungerska regissören Kornel Mundruczo som vann hela Un Certain Regard med sin film White God.

Saman Bakhtiari och Jenny Aschenbrenner om dagens höjdpunkter i Cannes. Saman har äntligen knockats efter några sega dagar i Cannes - av Xavier Dolans Mommy, om en adhd-pojke och en mamma som gör vad hon kan för sin son. Jenny har vandrat genom öknen på jakt efter ett bättre liv i Europa med två afrikanska flyktingar i Boris Lojkines Hope. Och så har Saman gjort sin första framgångsrika kändisspotting.

Saman Bakhtiari och Jenny Aschenbrenner pratar om dagens upplevelser. Jenny har börjat sin första dag med att bland annat se en film om en lesbisk polis och en flicka som hon tar hand om i sydkoreanska "Dohee-ya". Saman har kollat på "Titli", en indisk film om den yngste av tre bröder och hans kamp för att bryta sig loss från deras kriminella livsstil samt träffat den franska regissören Pascale Ferran.

Saman Bakhtiari och Roger Wilson i sin sista gemensamma pod från filmfestivalen i Cannes. I dagens podradio handlar det om kvinnor som blir fåglar och spanska skådespelare som pratar norrländska. Och så dyker producenterna Ulph Nyström och Jenny Aschenbrenner upp, redo att sätta tänderna i Cannes.

Saman Bakhtiari och Roger Wilson berättar om sina intryck från filmfestivalen i Cannes. Söndagen var dagen för Ruben Östlunds världspremiär på sin film Turist. Det var också dagen som Dolph Lundgren åkte pansarvagn genom Cannes gator. Och så har Saman hängt med den danska cowboyen Mads Mikkelsen från den danska westernhyllningen Salvation.

Saman Bakhtiari och Roger Wilson sammanfattar sina intryck från filmfestivalen i Cannes. I lördagens podradio diskuteras bland annat filmerna White God, Gett, Band de Filles, National Gallery och Catch me daddy. Dessutom söker vi ett svar på varför alla tror att Saman är någon annan som de känner, hur det var att möta Spandau Ballet och varför det är så tryckt stämning på svenska presskonferenser nere i Cannes.

Saman Bakhtiari och Roger Wilson berättar om sina intryck och upplevelser under filmfestivalen i Cannes. I dagens podradio handlar det om manliga konstnärsmyter och religiös fundamentalism efter visningarna av Mike Leighs nya film Mr Turner och Timbuktu av Abderrahmane Sissako.

Saman Bakhtiari och Roger Wilson summerar sina intryck från invigningsdagen pp filmfestivalen i Cannes. Roger berättar om sin nära Nicole Kidman-upplevelse och Saman är skeptisk till invigningsfilmen Grace of Monaco.

Saman Bakhtiari och Roger Wilson summerar sina intryck från filmfestivalen i Cannes. Tisdagen är förberedelsedag, så årets första festivalpod blir lite av en teaser. Bland annat berättar Roger om den glada överraskningen vid ackrediteringsdisken och Saman om sin ambition att lajva festivaljury.

En yrkesgrupp som sällan står i rampljuset är filmklipparna. Ändå är deras arbete helt avgörande både praktiskt och konstnärligt för den färdiga filmen. Kino får finbesök av klipparen Dino Jonsäter som bland annat klippt ”Tinker Tailor Soldier Spy” och nyligen bioaktuella ”Bluebird”. Nu är han precis hemkommen från New York där han arbetat med storfilmen ”Love & Mercy” av Bill Pohlad. Han får sällskap i studion av Kristin Grundström som klippt en av förra årets mest hyllade filmer: ”Återträffen” och nu senast Maria Bloms Falukomedi Hallåhallå. De berättar om klippandets hantverk - om tempo, bildval, berättande - och hur man fogar ihop ett stort material. Vi hör också Pernilla August berätta om kaoset i klipprummet när hon och klipparen Åsa Mossberg insåg att hela filmen Svinalängorna måste fogas ihop på ett helt annat sätt än det var tänkt. Och regissören Jesper Ganslandt berättar om hur ett optimalt samarbete mellan en regissör och klippare bör fungera. Roger Wilson har också träffat regissören Rithesh Batra som gjort filmen ”The Lunchbox” – en indisk romantisk vardagssaga om hur en lunchlåda på villovägar förändrar några människors liv i grunden. Dessutom blir det ett porträtt av den nyligen bortgångne franske mästerregissören, Alain Resnais, signerat Mikael Timm. Och så tipsar Saman Bakhtiari om dokumentären "Freak out" av Carl Javér.  Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj

Denna vecka gör Saman Bakhtiari debut som Kinos programledare. Tarik Saleh och Anton Hagwall kommer till studion för att förklara hur sann deras nya film Tommy - om gangsterfruar som blir gangsters - egentligen är. Karolina Ramqvist hjälper Johanna Langhorst att reda ut hur bilden av gangsterbruden konstrueras i kulturen. Deussutom i Kino denna vecka: Nina Asarnoj åker med dokumentärfilmaren Karin Ekberg till villan i Södra Ängby där hennes föräldrar bestämde sig för att skiljas – ett uppbrott som blev en film. Och så undrar Kino om film kan förändra världen tillsammans med Arman T Riahi, filmaren bakom dokumentären Everyday Rebellion. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Jenny Aschenbrenner

I den första specialpodden från Göteborgs filmfestival pratar Saman Bakhtiari och Roger Wilson om filmerna Stockholm Stories och Nånting måste gå sönder, samt om Rogers timslånga Master Class med regissören Terry Gilliam.

Kinoredaktionen minns journalistiska höjdpunkter och filmiska totalupplevelser från 2013! Roger Wilson, Lisa Bergström, Saman Bakhtiari och Nina Asarnoj analyserar filmåret som gått och väljer ut sina favoriter bland årets filmer, kommer med filmrelaterade julklappstips och guidar bland guldkornen i jul-tv-tablån. Minnesresan går från den gröna kökssoffan hemma i barndomsköket hos Youtube-stjärnorna ”I Just Want To Be Cool”, via det stilfulla designhotellet i Paris och mötet med de som skapat ”Blå är den varmaste färgen”, till Indonesien och de historiska grymheter som gestaltas i dokumentären ”The Act of killing”.

I bioaktuella Min stulna revolution samlar filmaren Nahid Persson Sarvestani röster från före detta fångar i Iranska fängelser. Saman Bakhtiari träffade henne. Vi rotar bland 3D-glasögonen i biopalatsens soptunnor. Håller biografernas säkra kassako på att generera ett tredimensionellt sopberg? Nina Asarnoj har pratat med klimatforskaren Annika Carlsson-Kanyama och Thomas Runfors och Erik Hanzon från SF. Kinos Lisa Bergström har gjort ett minitest av den nya Zlatankanalen i en app. Kanalen heter Zlatan Unplugged och där ska man bland annat kunna se filmklipp med fotbollshjälten. Kanalen har kallats en "mediebomb" och sagts vara en direktkanal till fansen, utan filter. Men vad är det man får se? Textremsorna på tv ljuger allt oftare. Missförstånd, grammatiska fel och rena felöversättningar är resultatet när villkoren för översättningsbranschen blivit allt hårdare. I veckans Kino granskar vi översättarnas arbetssituation - där otrygga anställningar och höjda leveranskrav tillhör vardagen. Morris Wikström talar med översättarna Kalle Hårding, Sara Axelsson och Johannes Isaksson, samt Lennart Löf från textningsföretaget Broadcast Text. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Mig äger ingen, Fruitvale Station, Schimpansen och Familjetrippen står på dagordningen när Saman Bakhtiari och Roger Wilson rapporterar från filmvisningarna på Malmö Filmdagar.

I veckans Kino pratar vi med författaren och poeten Kristofer Flensmarck. Han har på 565 sidor beskrivit hur Jesper Ganslandts film Blondie egentligen blev till i boken Blondieland - en sorts bakomfilm i bokform. Apropå helgens presidentval i Iran, så har vi pratat med tre iranska filmare om hur de ser på framtiden i ett land där man dömer regissörer till fängelse och yrkesförbud. Saman Bakhtiari har träffat Ali Asgari, Navid Danesh och Anahita Ghazvinizadeh. Varför är den svenska barnbiomarknaden så snedvriden? Varför dominerar amerikanska och animerade filmer så totalt? Varför är det så svårt att få barn mellan 6 och 10 att gå och se svenska barnfilmer? Kinos Nina Asarnoj har träffat Rose-Marie Strand på Folkets bio, Jens Lanestrand på Biografcentralen, kulturproducenten Amalia Linninger på Karlstads kommun och Thomas Johansson på Svenska Filminstitutet. Bland de filmer som lyfts fram i inslaget finns holländska Kauwboy av Boudewijn Koole, Tavlan av Jean-Francois Laguionie samt svenska Isdraken av Martin Högdahl. Dessutom förklarar filmjournalisten Caroline Hainer vad blottade penisar i serier som Game of Thrones och filmer som Dumpad egentligen symboliserar. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Hör om folk som svimmar i salongen, om nunnor och IVF i Valeria Bruni Tedeschis nya film och om iransk kortfilm när Saman Bakhtiari, Roger Wilson och Lisa Bergström sammanfattar dagen i Cannes.

Hör om den Indiska filmen Lunchbox och om de existentiella intervjuerna med skådespelarna från holländska Borgmans. På balkongen i Cannes sitter Roger Wilson, Lisa Bergström och Saman Bakhtiari och summerar dagen.

Veckans Kino handlar om Tempo-aktuella The Act of Killing - en skrämmande dokumentär om ett folkmord. Regissören Joshua Oppenheimer berättar om hur han kom skrytsamma medlemmar från Indonesiska dödspatruller in på livet, och fick dem att iscensätta sina mord på film. Vi har träffat Olivier Assayas - bioaktuell med Efter revolutionen - som tycker att 70-talet är romantiserat och idealiseat. I hans film får man se sannningen! Gunnar Bolin rapporterar från den största och viktigaste afrikanska filmfestivalen - Fespaco i Ouagadougou i Burkina Faso. Och så har vi spårat upp en bifigur i den kultförklarade dokumentären Grey Gardens. Hur gick det egentligen sen för Jerry, tonårskillen som arbetade som alltiallo hos Big och Little Edie i den legendariska dokumentärfilmen. Programledare: Roger Wilson Producent: Thella Johnson I veckan drar dokumentärfestivalen Tempo igång i Stockholm, och en av festivalens bästa filmerär The Act of Killing, regisserad av Joshua Oppenheimer. Den absolut märkligaste och obehagligaste film vi på Kino sett på länge. The Act of Killing handlar om några av de män som var med i dödspatruller i Indonesien 1965, då man dödade totalt runt en miljon påstådda kommunister. Män som aldrig behövt konfronteras med det de gjort, utan tvärtom fortfarande hyllas som hjältar av dagens regim i Indonesien. som hjältar. Ett effektivt sätt att skrämma all opposition till tystnad - även idag. Men The Act of Killing har inte bara en angelägen historia. Formen den är berättad på liknar inget annat. I filmen får männen iscensätta det de varit med om. En del väljer att gestalta realistiska tortyr- och avrättningsscener. En annan bestämmer sig för att alla filmer behöver sång och dans, klär själv ut sig till en burlesk drag queen och är med i en dansuppvisning i djungeln. Den här processen hade ett syfte. Oppenheimer ville på något sätt konkretisera vad det är som gör folkmord möjligt. Och det genom att visa på den mänskliga sidan hos männen i dödspatrullerna. Kinos reporter Saman Bakhtiari har träffat regissören Joshua Oppenheimer. I förra veckan hade Efter Revolutionen av Olivier Assayas svensk biopremiär. Men regissören är inte helt nöjd med filmens svenska namn, eftersom han gör skillnad mellan revolt och revolution. Upproret i Paris 1968 var en revolt, åren efter det väntade alla på att revolutionen skulle komma. Den verkliga förändringen av samhället. Men inget hände. Efter revolutionen är Assayas sätt att rätta till den romantiska och förenklade bild av 70-talet som han tycker frodas idag. Lisa Bergström har träffat Assayas och pratat politik och konst och det missförstådda 70-talet. Just nu pågår Afrikas största och viktigaste filmfestival, Fespaco i Ouagadougou i Burkina Faso. Festivalen, som arrangeras vartannat år, är den stora mötesplatsen för den afrikanska filmindustrin. På plats är också Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin som berättar om dagens filmupplevelser. Dokumentären Grey Gardens från 1975 nog en av de allra mest kultmärkta dokumentärer som någonsin gjorts. Och intresset verkar bara öka och öka. 2006 gjordes en musikalversion och 2009 spelade Jessica Lange och Drew Barrymore mor och dotter, big och little Edie i en spelfilm om Grey Gardens för kabelkanalen HBO. Det är något oemotståndligt med dokumentären från 1975, där man får följa Edie och Edie, excentriska överklasskvinnor som bori ett övervuxet kråkslott, bland kissande katter och högar av bråte. Och helt obekymrade av smutsen och förfallet håller de show framför kameran. Lite i bakgrunden finns också Jerry, en tonåring som rymt hemifrån och hittat en ny familj hos Edie och Edie. Nu, snart 40 år senare, är Jerry Torre själv ämnet för en nygjord dokumentär. Det upptäckte filmaren och journalisten Moa Geistrand när hon intervjuade den ena av Gray Gardens-regissörerna Albert Maysles på hans kontor i New York. Plötsligt fick hon - av en ren slump - träffa ett stycke levande filmhistoria som bonus. Och här är .

Dokumentären El Médico - The Cubaton story av Daniel Fridell handlar om den kubanske artisten El Médico, som inte kan bestämma sig för om han ska satsa på att bli popstjärna på heltid, eller att göra sin plikt som en god socialist och arbeta som läkare i det kubanska folkets tjänst i stället. Ett val som blir ännu lite svårare när han hamnar i klorna på en svensk musikproducent, som tycker att det bästa sättet att marknadsföra hans musik på är genom att göra musikvideor med lättklädda kvinnor. Men filmen är också intressant eftersom processen pågått så länge - ja faktiskt redan innan regissören var inkopplad. Dessutom har den nästan blivit till en vandringssägen bland svenska filmklippare - eftersom åtminstone fjorton personer varit inblandade i klippningen. Johanna Langhorst har träffat en del av den för att få deras historia om hur en dokumentärfilm blir till. Givetvis ska regissören också ska få komma till tals. Så här berättar Daniel Fridell för Saman Bakhtiari om processen bakom El Medico. The Outs, så heter webserien som seglat upp som höstens absoluta favoritserier för Kinos Roger Wilson. Det är en webserie som handlar om bögen Mitchell och hans bästa tjejkompis Oona, och deras liv i Brooklyn. Men ovanligt snygg, seriös och välproducerad för att vara gjord direkt för nätet. Därför beslöt sig Roger för att ringa upp seriens regissör, manusförfattare och huvudrollsinnehavare Adam Goldman för att diskutera homosexuella på tv, webseriernas framtid och varför man väljer att lägga alla sina besparingar på att göra en egen tv-serie. Bioaktuella Five broken cameras är en sorts videodagbok, om en palestinsk familj i en extremt ovanlig situation. För byn de bor i ligger precis intill en judisk bosättning, och hela byn är indragen i en långdragen och komplicerad konflikt om vem som egentligen har rätt till jorden mellan bosättningen och den palestinska byn. Varje fredag demonstrerar hela byn mot bosättningen, och byggandet av en barriär på byns mark. Demonstrationer som blir nerslagna på ett allt mer brutalt sätt. Något som också syns på de trasiga kamerorna i filmtiteln. Kameror som slagits sönder, och ibland skjutits till döds vid demonstrationerna vid barriären.Nina Asarnoj har träffat regissören Emad Burnat och frågade honom om filmkamerans olika uppgifter i hans liv, som livräddare, vän och vittne. I vår programpunkt Om igen berättar Kinolyssnarna om vilken film de sett allra flest gånger. Den här gången är det Ola Göransson från Tranås tur. Han är till vardags VA-tekniker och sysslar med rörinspektion. Filmen han sett flest gånger är "Här har du ditt liv" av Jan Troell. Den är baserad på Eyvind Johnsons romansvit "Romanen om Olof" och handlar om den 14-åriga norrbottningen Olof Persson som ger sig av från sin fosterfamilj och ut i livet och avverkar en massa olika yrken som bland annat flottare, sågverksarbetare och biografmaksinist innan han åker söderut på den stora resan in i vuxenlivet. En bildningsroman som blev film 1966 med skådespelare som Allan Edwall, Per Oscarsson samt Eddie Axberg i rollen som Olof. Anders Bennysson ringde upp Kinolyssnaren Ola Göransson för att höra varför han sett Troells klassiker uppåt 50 gånger - och det visade sig handla om vådan av att använda en film i sövande syfte - är det en film som är för bra så kan man ju inte sluta titta... Vad är bäst just nu på tv, bio och vod/dvd? Kinos producent Lisa Bergström tipsar om sina personliga favoriter!

Veckans Kino handlar bland annat om de mindre och specialiserade filmfestivalerna. De som kanske kanske inte alltid hamnar i rampljuset, men som faktiskt är de få platser där man kan ha de riktiga, djuplodande samtalen om film. På den artonde upplagan av Fantastisk filmfestival i Lund träffade Kinos Roger Wilson mannen som uppfann den moderna zombiefilmen med Night of the Living Dead 1968. Och att sitta och lyssna på Romeros Master Class var en smått magisk känsla - eftersom lokalen var sprängfylld av kunskap om levande döda på film. Lilla Filmfestivalen i Båstad har det kanske blygsammaste namnet av alla festivaler i Sverige. Festivalen grundades av Bo Widerberg och har nu Ulf Berggren som konstnärlig ledare - han som i många år drev den legendariska biografen Fågel Blå i Stockholm. Festivalens starkaste kort är just dess litenhet, och dess familjära känsla. Något som gör att filmare som till exempel Jan Troell återkommer gång på gång. Men festivalen håller också kontakten med sina filmare. Nina Asarnoj har pratat med Jenifer Malmqvist om hur en filmfestival kan trycka på den kreativa startknappen. En annan typ av festival som satsar mycket på samtal och seminarier är Berlin Documentary Forum. Ett arrangemang där det är seminarierna och föreläsningarna som står i centrum - inte filmerna som visas. Här handlar det om att gå på djupet kring det dokumentära uttrycket, att se det som en konstform, istället för en filmgenre. Och där man, på det tyska gravallvarliga akademiska sättet, gärna går in på detaljer. Som till exempel att hålla en föreläsning om panoreringens betydelse inom dokumentärfilmen. Gunilla Kracht besökte festivalen i somras och upplevde både förtrollande insikter om det dokumentäras möjligheter, och en och annan knastertorr akademiker. I veckan var det premiär för Svenska filminstitutets nya satsning Filmrummet - "en kreativ mötesplats för samtal och dynamisk kontrovers, där utforskande processer om film, filmpolitik, och filmkonst ska äga rum". Premiärgästen, som lockade fullt hus, var feministikonen Germaine Greer. Hon slog igenom 1970 med boken den kvinliga Eunucken och finns med i dokumentären Town Bloody Hall som också visades som en del av Filmrummet. Den är inspelad 1971, under en debatt där Greer och tre andra feminister diskuterar kvinnans plats i samhället under ledning av författaren Norman Mailer. Ett lite oväntat feministiskt vinklat porträtt kan man hitta i Bille Augusts nya film Balladen om Marie Kröyer. August har alltid varit fascinerad av skagenmålarna - fenomenet med konstnärskolonin på jyllands nordspets som lockades dit av de speciella ljusförhållandena som finns där. En period som tidigare lockat den svenske filmregissören Keve Hjelm, som 1987 gjorde sin Hip Hip Hurra med Stellan Skarsgård i huvudrollen om den danske målaren PS Kröyer och- hans tid i Skagen. Men i Augusts film Balladen om Marie Kröyer, vänder han på perspektivet och sätter PS Kröyers fru Marie i fokus istället. En berättelse om sorg, svek och svåra livsval - och om ett passionerat triangeldrama med den svenske kompositören Hugo Alfvén. Saman Bakhtiari har fått en pratstund med Bille August. Nina Asarnoj är veckans Bäst just nu-tipsare. Hon tipsar om en bok, en dvd och en biofilm som hon tycker är bäst just nu. Här finns också hela programmet för lyssning: Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Kritikerna har rosat, hyllat och älskat Gabriella Pichlers långfilmsdebut Äta, sova, dö som har premiär den här helgen. Filmen är en kärleksfull skildring av den nordvästskånska glesbygden. Om livet i en liten håla, och vad som händer när grönsaksfirman på orten måste skära ner på personalen. Pichler har valt att spela in filmen i sina gamla hemtrakter, själv flyttade hon till skånska Örkelljunga när hon var åtta år gammal. Tillsammans med vår reporter Saman Bakhtiari återvänder hon till sin gamla hembygd, och det börjar hemma hos Gabriellas mamma, som också har en roll i Äta, sova dö - och tycker att dottern är en hård arbetsledare. Det finns fler filmer än Äta, sova, dö på höstrepertoaren som handlar om den svenska landsbygden och småstadslivet. Redan nu kan man se Patrik Eklunds påhittade småstad Backberga i Flimmer och om några veckor kan man kolla in Lycka till och ta hand om varandra, där regissören Jens Sjögren försökt återskapa barndomens småländska Sävsjö. Nina Asarnoj har träffat Jens Sjögren och Patrik Eklund för att diskutera den dramaturgiska potentialen i livet i det lilla samhället. Om igen är programpunkten där Kinos lyssnare berättar om vilken film de sett flest gånger. Den numera pensionerade gymnasieläraren Elisabeth Bjurfjell hörde av sig till Kino för att hon har ett långt och innerligt förhållande till krigsfilmen Kellys Hjältar. Anders Bennysson ringde upp för att ta reda på varför. Lisa Bergström tipsar om rekommenderade kulturintag i helgen, på bio, tv och dvd: Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström Den franska filmindustrin har fått ett nytt flaggskepp. Den enorma satsningen på filmstudio La Cité du Cinéma i förstaden Saint-Denis norr om Paris. Det är regissören och producenten Luc Besson som står bakom projektet. Och tanken är att skapa en fransk motsvarighet till brittiska Pinewood Studios, eller jätteanläggningarna i Hollywood. Men olyckskorparna har förstås redan börjat kraxa på franska. Dels för att man tycker att Besson kanske kunde ha släppt in fler aktörer i projektet.Dels för att det hela var ett projekt stöttat av den förra, borgerliga, regeringen i Frankrike. Johan Tollgert har besökt La Cité du Cinéma. En fransk skådespelare och regissör som har parallella karriärer i både Frankrike och USA är Julie Delpy. Hon som hänger med Ethan Hawke i filmerna Bara en dag och Bara en natt - och som snart kommer att göra om det där i en tredje film: Before Midnight. Men Delpy har också en framgångsrik karriär som regissör, Jag minns en sommar hade premiär för två månader sedan här i Sverige, och förra veckan gick hennes senaste film 2 dagar i New York upp på bio här. Det är uppföljaren till 2 dagar i Paris, och på nytt handlar det om kulturkrockar mellan fransmän och amerikaner. Franska Marions familj kommer till New York för att hälsa på henne och hennes amerikanska pojkvän. När Lisa Bergström ringde upp och pratade med Delpy kom de snart in på hennes förebild Woody Allen, äktenskapet och kärleken.

Liten skär och alla små brokiga - är det en rasistisk barnfilm? Debatten har rasat de senaste veckorna, då många har reagerat på att en av figurerna i den animerade filmen, Lilla Hjärtat, liknar en rasistisk stereotyp - en variant av blackface, Lille svarte sambo, Gollywog, Pickanninny och andra figurer som idag dömts ut som kränkande. Igår kom så beskedet om att Folkets Bio i Lund, inte tänker visa filmen. För regissören och barnboksförfattaren Stina Wirsén och producenten Linda Hambäck så kom nog de upprörda känslorna som något av en chock. För bilderboken där figuren Lilla Hjärtat först dök upp har varit ute på marknaden i flera år. Det är väl inte en särskilt avancerad gissning att vårens performance av Makode Linde, där han bjöd kulturministern på en tårta, som var en blacface-stereotyp kvinna, har spelat in i debatten. Det går inte längre att vara svensk, naiv och oskyldig i debatten kring den här typen av stereotyper. Lisa Bergström har träffat filmens regissör och brokiga-böckernas skapare Stina Wirsén för att prata om rasistiska stereotyper och goda intentioner Vad tycker publiken om själva filmen Liten skär och alla små brokiga. Den är ju tänkt som en interaktiv film för de allra minsta. Kan de uppfatta vad som händer på duken när Liten skär, rutig, lilla hjärtat och Bosse pussas, busar och konfronteras med döden i filmen. Kino valde att testa filmens kommunikationspotential tillsammans med Majken Carnhede 2 år och 4 månader. Hon har plöjt brokigböckerna av Stina Wirsén sen hon fyllde ett, men det här blev hennes första bio-upplevelse. Att se vuxna gnälla på varandra i Robinson eller försöka rädda sina äktenskap i höstens Par i terapi är vi vana vid. Men hur ofta får vi se barn dokumentärbråka i TV? Snart är det premiär i Barnkanalen för dramadokumentären "Värsta bråket" där olika slags konflikter som syskonbråk, orättvisor och tjatiga föräldrar skildras i tolv stycken sjuminuters avsnitt. Nina Asarnoj träffade producenten Marie Lundberg. Vad gör att en barnfilm åldras? När slutar en klassisk barnfilm att tala till publiken? När vår reporter Marcus Morey-Halldin gick och såg ET på en Cinematekvisning för en tid sen så märkte han att dagens barn kanske inte riktigt klarade av den långsamma långsamma öppningen av filmen. I december är det faktiskt hela 30 år sedan svenskarna för första gången fick träffa världens snällaste utomjording. Men har vänskapen mellan utomjordingen ET och förortspojken Eliot stått emot tidens tand? I veckans Kinoklassiker har vi tittat på en riktigt långsam barnkulturskatt. De fyra färgglada tjockisarna i Teletubbies som blev omfamnade av barn världen över när de kom till för 15 år sedan. En välresearchad BBC-produktion skapad av Anne Wood och Andrew Davenport som gjorde 365 avsnitt. Här i Sverige visades Teletubbies på TV4 mest start i slutet av 90-talet . Cecilia Blomberg hörde till de föräldrar som var glada för det nya tillskottet i barnpassningen. Veckans Bäst just nu-lista kommer från Kinos Malmöreporter Saman Bakhtiari. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

---pod: Lisa Bergström och Saman Bakhtiari är på plats på branscheventet Malmö filmdagar för att se på massor av film. I en bonuspodradio från Malmö summerar de fjärde och sista dagens filmupplevelse

---pod: Lisa Bergström och Roger Wilsons poddvikarie Saman Bakhtiari är på plats på branscheventet Malmö filmdagar för att se på massor av film. I en bonuspodradio från Malmö summerar de tredje dagens upplevelser - Palme, Balladen om Marie Kröyer, Pojktanten och Liten skär och alla små brokiga.

I veckans Söndag med Saman träffar Saman Bakhtiari friidrottaren Carolina Klüft på hennes hemmaplan i Växjö. Det blir en hel del snack om relationer och om annat som hör livet till - som vad man inte ska prata med henne om på en fest.