POPULARITY
2 episodes with Theodor Storm
15 episodes with Theodor Storm
10 episodes with Theodor Storm
6 episodes with Theodor Storm
5 episodes with Theodor Storm
3 episodes with Theodor Storm
3 episodes with Theodor Storm
3 episodes with Theodor Storm
3 episodes with Theodor Storm
Die Erzählung "Veronika" von Theodor Storm, gelesen von Jan Lindner.
Tauchen Sie ein in die Welt der maritimen Literatur und lassen Sie sich von einzigartigen Geschichten, faszinierenden Biographien und spannenden Bildbänden begeistern. Im diesjährigen Weihnachts-Spezial des Hafenkonzert-Podcasts erwarten Sie Buchtipps, die das Herz jedes Bücherfreundes höher schlagen lassen – ob für sich selbst oder als perfektes Geschenk für Ihre Liebsten. Moderation: Jan Wulf Und das sind die Bücher, die vorgestellt werden:
Die Weihnachtsgeschichte "Marthe und ihre Uhr" von Theodor Storm, gelesen von Jan Lindner.
James Arlington Wright was born on December 13, 1927, in Martins Ferry, Ohio. His father worked for fifty years at a glass factory, and his mother left school at fourteen to work in a laundry; neither attended school beyond the eighth grade. While in high school in 1943, Wright suffered a nervous breakdown and missed a year of school. When he graduated in 1946, a year late, he joined the U.S. Army and was stationed in Japan during the American occupation. He then attended Kenyon College on the G.I. Bill, and studied under John Crowe Ransom. While there, he also befriended future fellow poet Robert Mezey. Wright graduated cum laude and Phi Beta Kappa in 1952. Wright traveled to Austria, where, on a Fulbright Fellowship, he studied the works of Theodor Storm and Georg Trakl at the University of Vienna. He returned to the U.S. and earned master's and doctoral degrees at the University of Washington, studying with Theodore Roethke and Stanley Kunitz. He went on to teach at The University of Minnesota, Macalester College, and New York City's Hunter College.The poverty and human suffering Wright witnessed as a child profoundly influenced his writing and he used his poetry as a mode to discuss his political and social concerns. He modeled his work after that of Thomas Hardy and Robert Frost, whose engagement with profound human issues and emotions he admired. The subjects of Wright's earlier books, The Green Wall (Yale University Press, 1957), winner of the Yale Series of Younger Poets Award, and Saint Judas (Wesleyan University Press, 1959), include men and women who have lost love or have been marginalized from society and they invite the reader to step in and experience the pain of their isolation. Wright possessed the ability to reinvent his writing style at will, moving easily from stage to stage. His earlier work adheres to conventional systems of meter and stanza, while his later work exhibits more open, looser forms, as with The Branch Will Not Break (Wesleyan University Press, 1963).Wright was elected a fellow of the Academy of American Poets in 1971, and, the following year, his Collected Poems (Wesleyan University Press) received the Pulitzer Prize in Poetry.Wright died in New York City on March 25, 1980. Get full access to The Daily Poem Podcast at dailypoempod.substack.com/subscribe
Hier kommen Herzliche Grüße und ein kleines Zeitgeschenk aus dem hohen Norden für Dich!
Dämmerstunde - von Theodor Storm
Kath-Akademie Archiv: „Heinrich Detering zu Gast bei Albert von Schirnding“ (Hördauer: 76 Minuten) Heinrich Detering ist einer der einflussreichsten Literaturwissenschaftler unserer Tage, mit Gastprofessuren in Dänemark, Norwegen, China und den USA. Er ist auch Präsident der Deutschen Akademie für Sprache und Dichtung, Mitglied in zahlreichen wissenschaftlichen und literarischen Akademien im In- und Ausland und vielfach ausgezeichnet, u.a. mit dem Leibniz-Preis der Deutschen Forschungsgemeinschaft (DFG) und 2013 mit dem dänischen Dannebrog-Orden. In mehreren Monographien ist Heinrich Detering als einer der profiliertesten Thomas-Mann-Forscher hervorgetreten; er ist Mitherausgeber der derzeit erscheinenden „Großen kommentierten Frankfurter Ausgabe der Werke von Thomas Mann“. Sein weitgespanntes Interesse zeigen auch Bücher über Nietzsche, Theodor Storm, Hans Christian Andersen, Bertolt Brecht und Bob Dylan. Wortmächtig, textnah und leserfreundlich, so sieht ihn die DFG in ihrer Preisbegründung. Längst aber hat er sich auch als Lyriker einen Namen gemacht. In „Schwebstoffe“ (2004), „Wrist“ (2009), „Old Glory“ (2012) sowie zuletzt in „Wundertiere" holen Heinrich Deterings Gedichte „in ruheloser Neugier Welt und Geschichte in den Vers und feiern den Augenblick in der Ewigkeit“, wie es sein Verlag in der Vorstellung des jüngsten Werks formuliert. Wenn Ihnen dieser Beitrag gefallen hat, dann mögen Sie vielleicht auch diesen. Hörbahn on Stage - live in Schwabing Literatur und Ihre Autor*innen im Gespräch - besuchen Sie uns! Katholische Akademie in BayernKardinal Wendel HausMandlstraße 23, 80802 München Realisation Uwe Kullnick --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/hoerbahn/message
Im Mai werden besonders viele Kätzchen geboren. Solange sie klein sind, sehen sie zwar süß aus, doch kaum werden sie älter, vermehren sie sich rasant. 1848 hat Theodor Storm eine humorvolle Ballade verfasst, in der der Katzennachwuchs überhand nimmt. Und damit teilt der Lyriker auch einen ironischen Seitenhieb aus auf die Politiker seiner Zeit.
Die Erzählung "Von Kindern und Katzen" von Theodor Storm, gelesen von Jan Lindner. Ein Hörbuch zum Einschlafen und Entspannen. ✍
Gelesen von Werner Seuken --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/werner-seuken/message
Ob als Regisseur, Schauspieler, Drehbuchautor oder Produzent: Seit 40 Jahren ist Detlev Buck eine der prägenden Größen des deutschen Kinos. Seine Werke als Regisseur zeichnen sich oft durch den besonderen, trockenen norddeutschen Humor aus. Buck selbst wuchs ländlich auf dem Bauernhof der Eltern in Nienwohld in Schleswig-Holstein auf. Aktuell ist Buck im Kino als Schauspieler in einer ur-norddeutschen Geschichte zu sehen: In "Die Flut" spielt er die berühmte Novellenfigur des Deichgrafens Hauke Haien - frei nach der literarischen Vorlage von Theodor Storm, "Der Schimmelreiter".
Eher implizit kommt das Osterwunder im aktuellen Lyrik-Podcast Seelenfutter daher: Susanne Garsoffky und Friedemann Magaard haben Gedichte ausgewählt, die das Fest des Lebens feiern und die tiefe Verwandlung, die sich zu Ostern feiern lässt. Theodor Storm beschwört in "April" frühlingshafte Geister, die "aus der Erde steigen". Storm fühlt wie Blume, Blatt und Baum. "Der Schmetterling" von Harry Martinson ermöglicht einen atemberaubenden Perspektivwechsel in die Innensicht eines gerade entpuppten Schmetterlings, sein Weg durch Angst und Gefahr zu Vertrauen und Sicherheit. Osterkraft, zu der Bibelworte von Jesaja und aus den Psalmen klingen.
Themen: Tage des Dorfladens in Belum sind gezählt +++ Auf den Schock folgt Fassungslosigkeit +++ Weihnachtsgedicht „Weihnachstlied“ von Theodor Storm. Herausgeber: Cuxhaven-Niederelbe Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG. Redaktionelle Leitung: Ulrich Rohde. Sprecher: Dieter Büge. Produktion: Win-Marketing Inh. Dieter Büge - Agentur für Audio-Produktionen & Podcast-Moderationen.
Wenn Hauke Haien im Sturm über den nordfriesischen Deich reitet, ist man mittendrin in Theodor Storms „Der Schimmelreiter“: dichte Bilder, klar beschriebene Landschaften. Das ist norddeutsche Heimat. Genauso wie bei Gorch Fock. Der Hamburger Schriftsteller starb bei der Seeschlacht im Skagerak. Sein Roman „Seefahrt ist not!“ beschreibt den Alltag der Hochseefischer von Finkenwerder. Mehr über das Leben der Dichter und Texte von Theodor Storm und Gorch Fock im Hamburger Hafenkonzert. Moderation: Kerstin von Stürmer
Gelesen von Werner Seuken --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/werner-seuken/message
Theodor Storm gehört neben Raabe und Fontane zu den drei Vertretern des deutschen poetischen Realismus. Neben seinen landschafts- und regionsbezogenen Gedichten wie "Die graue Stadt am Meer" nimmt er Bezug zur aufkommenden Industrialisirung mit den ihr eigenen, aufkommenden Veränderungen. Die Polarität zwischen Traidition und Naturwissenschaft samt dem Versuch einer Versöhnung bildet den Kern seiner letzten Novelle "Der Schimmelreiter" , wo sie scheitert, aber auch seiner früheren Werke wie "Pole Poppenspäler", in der sie glückt. Storm schrieb auch Kunstmärchen wie "Die Regentrude", das gleichfalls die verheerende Auswirkung von Naturmächten auf den Menschen schildert. Von den Frühwerken finden "Immensee" mit seiner romantischen Sehnsucht nach Einheit und Harmonie der Gegensätze Berücksichtigung.
Dütmal geiht dat üm de Steuben-Paraad in New York, dat ne'e Stück "Senioren-WG" op'e Bühn vun'n Theatervereen Rellingen un en Lesen mit Musik an'n Middewekenavend in't Kulturwark in Rahlstedt: Joachim Sassen leest ut "De Regentrude" vun den Dichtersmann Theodor Storm. Dat "Duo Faltenreich" maakt de Musik dorto. Diesmal geht es um die Steuben-Parade in New York, das neue Stück "Senioren-WG" auf der Bühne des Theatervereins Rellingen und um eine Lesung mit Musik am Mittwochabend im Kultwerk Rahlstedt: Joachim Sassen liest aus "Die Regentrude" von Theodor Storm und das "Duo Faltenreich" macht die Musik dazu. Moderatschoon: Jan Wulf De Leder in düssen Podcast: Deep in Dien Hart - Janina Straat nah Westen - Otto Groote Ensemble Un Du löppst - Aalkreih Land in Sicht - Godewind Wellen, Wind un Meer - Lars & Timpe
"Es klingt wie eine Sage..." - und ist doch eine reale Geschichte, über Gier, Missgunst und Zerstörung. Ein Gut wird Sinnbild für menschliches Unvermögen. Eine düstere Novelle, gelesen von Erich Schellow, im Rahmen des ARD Radiofestivals
Max Richard Lessmann postet seit vier Jahren jeden Tag ein Gedicht auf Social Media und berührt mit seinen Zeilen Hunderttausende. Seit seiner Kindheit suchen ihn Depressionen heim. Diese verarbeitet er u.a. in Liedern, Gedichten und auch bei Social Media. Jetzt bringt der ehemalige Frotmann der Band Vierkanttretlager seinen ersten Roman raus: Sylter Welle. Während der Husumer Hafentage schnackten Moderathore und Max Richard bei CJ Schmidt miteinander über das Leben des "modernen Theodor Storm", über die Wichtigkeit von Dankbarkeit, Aufmerksamkeit und Fragen.
Ein Märchen, gelesen von Werner Seuken, musikalisch umrahmt von Holger Kujath --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/werner-seuken/message
Der schelmische Oktopus, Grünkraft und gute Herzen - wenn nichts mehr hilft, helfen Gedichte. Im Mutmachpodcast von Funke duellieren sich Suse und Paul Schumacher mit den schönsten Versen aus dem frischen Band „13 Gedichte“ von Oliver Wurm. Mit dabei: Die Toten Hosen, Herrmann Löns und Doris Runge, Eduard Mörike und Marie von Ebner-Eschenbach, Deichkind und Jürgen Becker, Theodor Storm, Martina Hefter und natürlich Loriot. Plus: Sendet uns Euren Lieblingsvers als Soundfile. Unter allen Einsendern werden drei Gedichtshefte verlost. Gewinnspiel. Folge 585
In dieser "Nachlese" zum Theodor-Storm-Gespräch haben wir ebenso interessante wie unterhaltsame Auszüge aus den Erinnerungen Theodor Fontanes zusammengestellt, in denen er seine Begegnungen mit dem Husumer Dichter beschrieb. Es geht um gruselige Vorleseabende, einen Biss ins Bein und den Unterschied zwischen jungen und alten Schals... Lasst euch überraschen! :-) Besuche auch die Lesedusche, um unsere Auswahl aus Theodor Storms Gedichten und Novellen zu hören: https://lesedusche.de/fe/schaufenster
Heute folgen wir dem Lockruf des Meeres ... dem sich auch Theodor Storm (1817-1888) nur zeitweise entziehen konnte oder besser gesagt: musste. Wir gehen der Frage nach, wie das Verwurzeltsein an der Nordseeküste gleichermaßen seinen Freiheitsdrang und sein literarisches Schaffen beeinflussten, und verraten euch ganz nebenbei spannende Einblicke in die Entstehungsgeschichte so bekannter Texte wie "Meeresstrand", "Die Stadt" und natürlich "Der Schimmelreiter". Besuche auch die Lesedusche, um unsere Auswahl aus seinen Gedichten und Novellen zu hören: https://lesedusche.de/fe/schaufenster
Der Monat Februar besteht aus Winter, Karneval und Fastenzeit … grob zusammengefast. Und das ist dann auch das Thema dieser Folge, diesmal mit etwas mehr Lyrik. Viel Unterhaltung mit den Texten von: Hermann Löns, Paul Heyse, Peter Faszbender, Theodor Storm, Maria Luise Weissmann, Ludwig Thoma, Wilhelm Heinrich von Riehl, Hans Aßmann von Abschatz und Hermann von Lingg.
Ich wünsche dir wunderbare Weihnachtstage!
Gedichte von der Ostsee und von der Nordsee. Küstenverse, mit Steinen und mit Wattenschlick. Ringelnatz und Storm. Es geht um Freiheit, um Demut, um Beheimatung und die Tiefe der Innerlichkeit. Susanne Garsoffky und Friedemann Magaard haben sich blind in die beiden Texte verguckt und präsentieren sie glücklich im Lyrik-Podcast Seelenfutter, zusammen mit Psalmworten und Versen aus dem Lukasevangelium.
Geflüster in der Nacht - von Theodor Storm
Peter Koch ist Husums einzig verbliebener Uhrmachermeister und betreibt in dritter Generation den Juwelier Detlef Jensen am Husumer Marktplatz. In seinen Räumlichkeiten wurde Husums bekanntester Sohn, Theodor Storm, geboren. Wir sprechen über seine Sicht auf die Stadtpolitik, über Smartwatches, Rolex, Trauringe und über Peters große Leidenschaft: Oldtimer
Es sind die Auseinandersetzungen des Menschen mit dem Meer an der Nordseeküste, die die meisten Novellen von Theodor Storm kennzeichnen. Eine dieser Novellen erzählt eine besonders dramatische Geschichte: "Der Schimmelreiter". Storm hat sie 1888, kurz vor seinem Tod, geschrieben. Von Thomas Leutzbach.
Es sind die Auseinandersetzungen des Menschen mit dem Meer an der Nordseeküste, die die meisten Novellen von Theodor Storm kennzeichnen. Eine dieser Novellen erzählt eine besonders dramatische Geschichte: "Der Schimmelreiter". Storm hat sie 1888, kurz vor seinem Tod, geschrieben. Von Thomas Leutzbach.
Es sind die Auseinandersetzungen des Menschen mit dem Meer an der Nordseeküste, die die meisten Novellen von Theodor Storm kennzeichnen. Eine dieser Novellen erzählt eine besonders dramatische Geschichte: "Der Schimmelreiter". Storm hat sie 1888, kurz vor seinem Tod, geschrieben. Von Thomas Leutzbach.
Weiteres von Theodor Storm
Sommermittag - von Theodor Storm
Als Chef der Husumer Tafel unterstützt Karl-Heinz "Charly" Häuber mit seinem großen Team an Ehrenämtlern über 700 Menschen pro Woche. Seit Kurzem gibt es auch eine Mobile Tafel, die die umliegenden Gemeinden anfährt. Bei den steigenden Preisen steigt auch die Nachfrage und der Bedarf. Wie läuft es eigentlich ab bei der Tafel? Außerdem sprechen wir über das Theodor Storm Hotel und das Brauhaus, sein Testzentrum und über die Kontroverse als Charly Häuber ins Kreuzfeuer von vielen Discogängern geriet als es hieß, er habe den Club auf der Neustadt wegen seines Hotels aufgekauft und zugemacht. Spannender Talk und Einblick in das Leben eines Husumer Machers.
Welkom bij 'Die Vorleser', de podcast over Duitse boeken van het Duitsland Instituut Amsterdam. Daarin probeert DIA-medewerker en germanist Trixie Hölsgens haar oud-collega Thomas de Vries klassiekers uit de Duitse literatuur te laten lezen. In deze aflevering van Die Vorleser bespreken Thomas en Trixie een echte klassieker uit de 19e eeuw. Thomas neemt ons mee naar de spookachtige en vooral ook stormachtige wereld van 'Der Schimmelreiter' van Theodor Storm. Luister mee naar dit gesprek over de spanning tussen mens en natuur en de onbeheersbare kracht van de wind en het water aan de Noord-Duitse kust.
This episode features Dr Gisela Holfter, Professor of German at the University of Limerick and joint director for the Centre for Irish-German Studies, who grew up in the Bergisches Land close to Cologne. Chatting with Ciarán about her time in Dublin, Belfast and later on in Limerick, the listeners are brought on a literary journey depicting brothers Grimm, Mann brothers, Küttner, Fürst Pückler-Muskau, Wilhelm von Humbold, and Johann Kaspar Zeuss to name a few. Gisela tells us about Ireland being a sanctuary for refugees with Eamon De Valera's brainchild Dublin Institute for Advanced Studies allowing Irish universities to take in scholars from abroad and how the Hirsch Ribbon factory in Longford set up by Viennese Ernest Sonnenschein gave employment and training to local people. We hear about the Centre for Irish-German Studies which marks its 25th anniversary in 2022, the Dánnerstag project bringing together Irish and German poetry and Limericker Literaturgespräche. Gisela recites Die Stadt by Theodor Storm and a quote of the German President Frank-Walter Steinmeier who recently visited the Centre for Irish-German Studies together with Irish president Michael D Higgins.
Auf diesem Wege wünschen wir allen Hörern ein frohes neues Jahr und wir hoffen, dass viele Wünsche für dieses Jahr in Erfüllung gehen. Jetzt endlich folgt der 2. Teil der Lesung von Hartmut Schalke: Die Söhne des Senators Wer gerne mehr Lesungen hören möchte, kann sich einfach bei uns melden - info@kliefoth-multimedia.de Wir kümmern uns.
"Knecht Ruprecht" - das berühmte Gedicht von Theodor Storm. WDR 2 Comedian René Steinberg hat den Klassiker umgedichtet: "Knecht Ruprecht" anno 2021 - in Zeiten von Corona.
Knecht Ruprecht von Theodor Storm
Wieder beginnt die Lesezeit im Heimatmusuem von Hanerau-Hademarschen. Hartmut Schalke liest dieses Jahr "Die Söhne des Senators". Natürlich wieder von Theodor Storm. Diese Lesung ist ein Zweiteiler, hier und jetzt der erste Teil, demnächst folgt der zweite Teil. Auch eine Hör-CD ist möglich. Bei Interesse bitte eine Email an: info@kliefoth-multimedia.de schicken. Wir kümmern uns darum. Doch nun viel Vergnügen. Ihr Team vom Homarscher Podcast
Theodor Storm und Gorch Fock - im Hamburger Hafenkonzert geht es dieses Mal um zwei der wohl größten norddeutsche Dichter.
Zum Totensonntag ein paar besinnliche Zeilen.
Der Herbst wird bunt: In dieser Folge stellen wir fünf neue Bände aus unserer Insel-Bücherei vor. Für alle, die in diesem Jahr nicht zur Frankfurter Buchmesse fahren, präsentieren wir ausgewählte Bücher unseres aktuellen Herbstprogramms in einem zwölfteiligen »Suhrkamp espresso«-Spezial. Alle Bücher zur Folge: Der Bär auf dem Försterball von Peter Hacks: http://insel.vg/BaerAufFoersterball-P Krautwelten von Angelika Overath: http://insel.vg/Krautwelten-P Die Regentrude von Theodor Storm: http://insel.vg/DieRegentrude-P Warum Dante? von Sibylle Lewitscharoff (Hg.): http://insel.vg/WarumDante-P Weihnachten auf Thompson Hall von Anthony Trollope: http://insel.vg/WeihnachtenThompsonHall-P
Jedes Jahr im November beginnen die Lesungen im Heimatmusuem von Hanerau-Hademarschen. In der Storm-Stube liest Hartmut Schalke die Novellen von Theodor Storm. Die Novelle "Eine Halligfahrt" aus früheren Jahren, gibt es nun hier als Einstimmung.
Zum Nachlesen
Momijigari Die Oktoberausgabe von Peters Literaturküche bindet einen bunter Herbststrauß mit unterschiedlichen Texten, von verschiedenen Autoren. Diesmal mit Texten von Theodor Storm, Anton Tschechow, HG Wells und Peter Faszbender.Literatur, frisch zubereitet vom Autor Peter Faszbender, zuweilen gewürzt mit Texten von Gästen oder einem Klassiker. Spontan aufgenommen in der Küche des Autors, ein wenig improvisiert - auf jeden Fall mit Herz, Spaß und Humor. Alle Genres sind möglich, lasst euch überraschen...
Donner und Blitz haben zu einem Fest geladen – und Sonne, Mond und Wind gehen hin. Ihre Mutter bittet sie, ihr etwas Schönes mitzubringen. Doch schnell gerät das Versprechen in Vergessenheit... Am Ende hört ihr noch ein kurzes Gedicht von Theodor Storm. Viel Spaß! Bist du eigentlich schon Instagram-Abonnent:in von @kampmeierskinderkanal? Weitere Informationen – auch für die Großen – findet ihr auf meiner Internetseite: www.das-leben-steckt-voller-geschichten.de Diesen Podcast hat übrigens Volker Pietzsch erstellt. Was der sonst noch macht, seht ihr hier: www.podcast-helfer.de oder www.volkerpietzsch.de Wer uns unterstützen möchte, hat die Möglichkeit, dies ganz einfach über Patreon zu tun. https://www.patreon.com/kampmeierskinderkanal
Fullspäckat Avsnitt! Vi pratar med Open Air Groups VD, Camilo Sjödin, om vad företaget och dess varumärken står för och vad vi kan förvänta oss i framtiden från en av de tysta jättarna bakom fler av jaktsveriges stora varumärken. På samma telefonlina finns också Theodor Storm, VD på WeHunt, tillsammans med Johanna Gillstam som jobbar med support och onboarding på WeHunt. Vad betyder Open Air Groups förvärv av Tracker och Ultracom? Vilka nyheter är att vänta i WeHunt till hösten? Svar på dessa och många fler frågor finns i podden. Vi ringer också till Jens Gustafsson som är Riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund och stämmer av kring översynen av Jakttiderna. Vad hände med ripjakten? Hur kommer det att gå då jakt på vårbock släpps fri i hela landet? Från systerförbundets synvinkel; vad betyder det att Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag försvinner? Hur går tankarna kring Hedin-målet? Erik bjuder också på en makalöst god "Gissa Djuret", denna gång rökt kött från bäver i krämig röra på smörstekt bröd och topping tillsammans med en krispig riesling.
2018 hat das Schimmelreiter Ensemble die Novelle "John Riew" von Theodor Storm auf die Bühne gebracht. Der Regisseur Frank Düwel inszenierte dieses Stück in der Alten Scheune auf dem Gut Hanerau in Hanerau-Hademarschen. Da ein kompletter Videomitschnitt existiert, konnte mit Hilfe von Birgit Kröger als Sprecherin ein Hörspiel produziert werden. Der erste Teil ist seit dem 11.4 2021 auf dem Podcast hörbar. Vorhang auf !
Wie ist es zu einem Hörspiel von dem Theaterstück John Riew, der Novelle von Theodor Storm gekommen ? Birgit Kröger und Kai Kliefoth erzählen, wie dieses Projekt entstanden ist, und was bis zum fertigen Hörspiel alles zu tun war.
2018 hat das Schimmelreiter Ensemble die Novelle "John Riew" von Theodor Storm auf die Bühne gebracht. Der Regisseur Frank Düwel inszenierte dieses Stück in der Alten Scheune auf dem Gut Hanerau in Hanerau-Hademarschen. Da ein kompletter Videomitschnitt existiert, konnte mit Hilfe von Birgit Kröger als Sprecherin ein Hörspiel produziert werden. Dieses Hörspiel wird in zwei Teilen auf dem Podcast verfügbar sein. Der erste Teil geht bis zur Pause, wie bei der Aufführung auch. Der zweite Teil startet mit einem großen Variete, darauf kam man sich schon freuen. Doch jetzt Vorhang auf !
Der Autor Holger Teschke hat dieses Hörspiel geschrieben. Dank seiner Freigabe konnte hieraus ein Schattenspiel entstehen, welches am 26. September 2019 in der Wassermühle Hanerau-Hademarschen aufgeführt wurde. Auf der Facebookseite "Homarscher Podcast" ist ein Ausschnitt davon zu sehen. Das Interview von den beiden Sprechern Hildegard Hoffmann und Hartmut Schalke, sowie der erste Teil dieser Aufführung, finden sie auch auf diesem Podcast.
Der Autor Holger Teschke hat dieses Hörspiel geschrieben. Dank seiner Freigabe konnte hieraus ein Schattenspiel entstehen, welches am 26. September 2019 in der Wassermühle Hanerau-Hademarschen aufgeführt wurde. Auf der Facebookseite "Homarscher Podcast" ist ein Ausschnitt davon zu sehen. Hier ist ein Interview von den beiden Sprechern Hildegard Hoffmann und Hartmut Schalke, sowie der erste Teil dieser Aufführung zu hören.
Die dramatische Geschichte des Deichgrafen Hauke Haien, der einen modernen Deich bauen will – und gegen Meer, Mensch und Aberglauben kämpft. Am Ende kommt er bei einer Sturmflut um. Was macht diese Novelle von 1888 so modern? Und was erzählt sie uns in Zeiten des Klimawandels über das Verhältnis von Mensch, Technik und Natur? (Gespräch mit Ulrike Draesner und John von Düffel, Moderation Anja Brockert).
"Aus der Marsch" von Theodor Storm
Gelesen von Werner Seuken --- Send in a voice message: https://anchor.fm/werner-seuken/message
Gelesen von Werner Seuken --- Send in a voice message: https://anchor.fm/werner-seuken/message
Hausmusik und Weihnachtsgedichte treffen auf grausame Krimisatiren. Und Gast Ildikó von Kürthy öffnet ihre Tagebücher. Weihnachtsstimmung im Podcast-Studio: Katharina hat ein Quiz gebastelt, Jan entdeckt die weite Welt der Kaufhaus-Weihnachtszwerge und für das Rezept hat Daniel diesmal die Storm-Gesellschaft um Hilfe gebeten. Ildikó von Kürthy ist zu Gast und verrät, wie sie andere Frauen zum Schreiben bringen möchte. Gar nicht festlich geht es in dieser Folge dagegen in der Bestseller-Challenge zu. Die Bücher dieser Folge Volker Klüpfl & Michael Kobr: "Funkenmord: Kluftingers neuer Fall" (Ullstein) (ab Minute 05:30) Elif Shafak: "Schau mich an", aus dem Türkischen von Gerhard Meier (Kein und Aber) (ab Minute 12:48) Michelle Marly: "White Christmas - das Lied der weißen Weihnacht", (Rütten & Loening) (ab Minute 15:30) Ildikó von Kürthy: "Es wird Zeit" (Rowohlt) (ab Minute 19:30) David Sedaris: "Holidays on ice", aus dem Amerikanischen von Harry Rowohlt (Heyne) (ab Minute 36:36) Fran Kimmel: "Hannahs Gefühl für Glück", aus dem Englischen von Britta Mümmler (dtv) (ab Minute 39:56) Charles Dickens: "Ein Weihnachtsmärchen", aus dem Englischen von Volker Kriegel (Heyne) (ab Minute 41:01) Für die Bestseller-Challenge haben wir in dieser Folge ausgelost: §Lacroix und die stille Nacht von Montmartre" von Alex Lépic (Kampa) Das Rezept für braune Kuchen wie bei Theodor Storm (leicht modernisiert) Zutaten: 400 g Sirup (Goldsaft) 100 g Zucker 450 g Mehl 120 g Butter 60 g Sukkade 100 g gehobelte Mandeln (in dünnen Scheiben - nicht gehackt) 1 gestrichenen TL Hirschhornsalz 1 gestrichenen TL Pottasche 1 EL Spekulatiusgewürz 1 TL Zimt 1 TL Nelken 1 Messerspitze Kardamom Das Abgeriebene von zwei Orangen Zubereitung: Den Sirup zum Kochen bringen, dann unter Rühren erst den Zucker und dann die Butter darin auflösen. Das Ganze abkühlen lassen. Die Hälfte des Mehls mit den Gewürzen (Zimt, Nelken, Spekulatiusgewürz und Kardamom) vermischen und langsam in die Masse rühren. Danach das restliche Mehl und schließlich auch die Sukkade, die Mandeln und die Orangenschalen einarbeiten. Die Pottasche und das Hirschhornsalz in ein wenig lauwarmem Wasser auslösen und ebenfalls unterrühren. Den Tag einen oder zwei Tage stehen lassen, dann auf einem Backblech mit Backpapier ausrollen und etwa 30 Minuten bei 180 Grad backen. Wer Feedback geben oder eigene Lieblingsbücher nennen möchte, der erreicht die drei Hosts per E-Mail unter eatreadsleep@ndr.de. Der Podcast wird bis Weihnachten wöchtenlich, danach wieder alle 14 Tage freitags um 6 Uhr veröffentlicht und läuft als Gemeinschaftsprojekt unter der NDR Dachmarke - zu hören und hier zu abonnieren - oder aber in der ARD-Audiothek.
Weiter geht es mit dem 2. Teil der Novelle "Unter dem Tannenbaum" von Theodor Storm. Den 1. Teil finden Sie weiter unten auch auf diesem Podcast Es liest wieder Hartmut Schalke. Im kommenden Jahr werden weitere Novellen und Werke von Theodor Storm hier hörbar sein. Lassen Sie sich überraschen. Wir wünschen auf diesem Wege eine schöne Weihnachtszeit und bleiben Sie gesund.
"Unser Weihnachten" von Theodor Storm
Zum Thema Kultur finden Sie hier zunächst ein Interview mit Hartmut Schalke. Als Fachmann für Theodor Storm gibt es viele interessante Informationen. Passend zur Weihnachtszeit liest Hartmut Schalke anschließend den 1. Teil der Novelle "Unter dem Tannenbaum", geschrieben von Theodor Storm. Der 2. Teil dieser Novelle wird noch vor Weihnachten auch auf diesem Podcast zu hören sein.
I use poetry as inspiration and outlet all year long, and “Fall Poetry Favorites” is a seasonal interjection in the midst of my series on the Elements of Dance, stay tuned and I'll soon return to the topic how they come out to play in choreography, criticism, teaching, and reflective practice. Meanwhile, it is important to me to celebrate the changing of the seasons, and if you're listening in real time, also to lower my blood pressure in the midst of the presidential election in the US. I did manage to cast my vote from overseas, and I hope all my fellow citizens did the same! I'm anxious about the results, but at the same time, November is a time of gratitude for all of my blessings, regardless of the circumstances this particular year. It's been a doozie for sure, but the changing seasons are always stunning, and I am striving to always be thankful for all I have been given. Here are a couple of my favorite autumnal verses, in English: “Harbingers of Frost” by Robert T. Weston “Late October” by Maya Angelou Bonus if you know German or just want to hear me attempt to pronounce it: “Herbstbild” by Friedrich Hebbel (I also enjoy “Oktoberlied” by Theodor Storm, but didn't read it aloud in this recording. However, I did over on YouTube if you'd like to check it out) I hope you are able to find sources of inspiration and gratitude, and would love to hear about them! For more, please visit me at ablythecoach.com
"An Theodor Storm" von Theodor Fontane
Zum zweiten Mal nehmen sich Susanne Garsoffky, Publizistin aus Tating/Eiderstedt, und Friedemann Magaard, Pastor in Husum, Liebesgedichte als Grundlebensessenz für das Seelenfutter vor. Dazu reichen sie "Ich bin mit meiner Seele" von Theodor Storm sowie "Woher sind wir geboren?" von Johann Wolfgang von Goethe dar. Dazu kommen Bibelworte aus Johannes 15 und 1. Korinther 16, gut umgerührt und mundgerecht serviert: Seelenfutter, Folge 12.
I Jørgen Johansens og Finn Slumstrups rejse rundt i grænselandet fra Kongeåren til Ejderen nærmer de sig nu byen Husum. Lidt nord for Husum i Sydslesvig ligger Mikkelberg, og Finn Slumstrup fortæller historien om det helst usædvanlige Nordisk Center for Kunst og Cricket, som ligger på Mikkelberg, en gammel restaureret mølle. Og inde i selve Husum skal vi høre om den store tyske digter Theodor Storm. Serien om...
I Jørgen Johansens og Finn Slumstrups rejse rundt i grænselandet fra Kongeåren til Ejderen nærmer de sig nu byen Husum. Lidt nord for Husum i Sydslesvig ligger Mikkelberg, og Finn Slumstrup fortæller historien om det helst usædvanlige Nordisk Center for Kunst og Cricket, som ligger på Mikkelberg, en gammel restaureret mølle. Og inde i selve Husum skal vi høre om den store tyske digter Theodor Storm. Serien om...
I Jørgen Johansens og Finn Slumstrups rejse rundt i grænselandet fra Kongeåren til Ejderen nærmer de sig nu byen Husum. Lidt nord for Husum i Sydslesvig ligger Mikkelberg, og Finn Slumstrup fortæller historien om det helst usædvanlige Nordisk Center for Kunst og Cricket, som ligger på Mikkelberg, en gammel restaureret mølle. Og inde i selve Husum skal vi høre om den store tyske digter Theodor Storm. Serien om...
Theodor Storm Der Schimmelreiter Bei amazon kaufen oder nur hineinlesen Bei Thalia kaufen
Não há nada mais clássico em uma história de horror do que uma casa mal-assombrada, não é mesmo? Theodor Storm nos conduz pelos segredos, barulhos e sombras de uma casa aparentemente abandonada mas que contém um triste segredo. Remorso, culpa, usura e uma praga lançada pelo desespero - isso e muito mais você confere no conto "A Casa de Bulemann", publicado em 1864. Aperte o play e entre na casa do mercador de almas! A Rádio Caractere é Associada Amazon.com.br! Contos de Horror do Século XIX: https://amzn.to/32RiKXB Link geral: https://amzn.to/2LHfJDq Nossos links: https://linktr.ee/Caractere A Rádio Caractere é um podcast da Rede PodcasTchê! Maiores informações em podcastche.com.br Receba os podcasts da Rádio Caractere no seu app favorito, Spotify ou Deezer. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/radio-caractere/message Support this podcast: https://anchor.fm/radio-caractere/support
Theodor Storm wurde 1817 in Husum als Sohn eines Advokaten geboren. Storm schreibt seinLeben lang neben seiner bürgerlichen Karriere. Nach der Pensionierung 1880 entstehen in seinem Alterswohnsitz in Hademarschen zahlreiche Novellen, darunter seine heute wohl bekannteste, »Der Schimmelreiter«, der im Mai 1888 erscheint bevor Theodor am 4. Juli an Magenkrebs stirbt. Seiner norddeutschen Heimat verpflichtet, die ihn thematisch und stilistisch prägt, ohne dass er in Heimatdichtung verfällt, ist Storm einer der bedeutendsten Vertreter des poetischen Realismus. Sprecher: Uwe Kullnick
Theodor Storm wurde 1817 in Husum als Sohn eines Advokaten geboren. Storm schreibt seinLeben lang neben seiner bürgerlichen Karriere. Nach der Pensionierung 1880 entstehen in seinem Alterswohnsitz in Hademarschen zahlreiche Novellen, darunter seine heute wohl bekannteste, »Der Schimmelreiter«, der im Mai 1888 erscheint bevor Theodor am 4. Juli an Magenkrebs stirbt. Seiner norddeutschen Heimat verpflichtet, die ihn thematisch und stilistisch prägt, ohne dass er in Heimatdichtung verfällt, ist Storm einer der bedeutendsten Vertreter des poetischen Realismus.
Ein Glücksfall ist die neue Ausgabe von Theodor Storm "Ein Doppelgänger", Edition Büchergilde, Frankfurt/Main 2018 Rezension zum Nachlesen
In ihrem literarischen Werk setzt sich Ingrid Bachér mit den großen Themen auseinander: mit Kindheit und Liebe, Schicksal und Alter, aber auch mit dem Heimatverlust durch den Braunkohletagebau. Und sie hat über ihre eigene Familie geschrieben - Ingrid Bachér ist die Urenkelin von Theodor Storm.
Holt euch Tee, Decke und Plätzchen zur vorletzten Edition des Weiten Feldes im Jahr 2018, denn die vier Weisen des Abendlandes erzählen euch, wie sie ihre Vorweihnachtszeit verbringen, von verschiedensten Familientraditionen, aber auch von den liebsten Geschenken. Nachfolgend noch ein kleines Weihnachtsgedicht, um euch schon mal in die richtige Stimmung zu versetzen. Was gefällt euch am besten an der Weihnachtszeit? Mir ist das Herz so froh erschrocken, das ist die liebe Weihnachtszeit!Ich höre fernher Kirchenglocken, in märchenstiller Herrlichkeit.~ Theodor Storm
Die Märchen dieser Ausgabe: Marienkind (von den Brüdern Grimm); Die Regentrude – Teil 1 (von Theodor Storm); Das alte Haus (von Hans Christian Andersen)
Die Märchen dieser Ausgabe: Marienkind (von den Brüdern Grimm); Die Regentrude – Teil 1 (von Theodor Storm); Das alte Haus (von Hans Christian Andersen)
Prof. Dr. Achim Baum liest: Knecht Ruprecht von Theodor Storm by
Adults FULL BORE at the desk. Counting things, paying things. Doing things and not doing other things. Also occasionally plotting revenge. At a desk. On a computer. LINKS: World Poetry - An Anthology of Verse from Antiquity to Our Time: http://www.goodreads.com/book/show/203921.World_Poetry My Twitter: https://twitter.com/Robyn_ONeil?ref_src=twsrc%5Egoogle%7Ctwcamp%5Eserp%7Ctwgr%5Eauthor My Instagram: https://www.instagram.com/robyn_oneil/
Audiodatei herunterladen Fern hallt Musik; doch hier ist stille Nacht, Mit Schlummerduft anhauchen mich die Pflanzen. Ich habe immer, immer dein gedacht; Ich möchte schlafen, aber du mußt tanzen. Es hört nicht auf, es rast ohn Unterlaß; Die Kerzen brennen und die Geigen schreien, Es teilen und es schließen sich die Reihen, Und alle glühen; … Folge 03: Hyazinthen von Theodor Storm weiterlesen
Sverige har bland de mest missnöjda tågresenärerna i hela Europa - trots att den officiella statistiken visar att 97 av 100 tåg fram i tid i Sverige förra året. Och trots att infrastrukturministern menar att de svenska tågen är bland de mest punktliga i Europa. Kaliber har försökt få bilderna att gå ihop och hittat överdrifter, olika sätt att definiera vad en försening är och en infrastrukturminister som enligt forskare tolkat statistiken helt fel. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning:Folkets järnväg del 2: SJ:s biljettpriser - "ett lotteri"Folkets järnväg del 3: Svårt att forska på järnvägsförseningar – Du ser nu står här ingenting… – Ja, men det är drygt alltså när det är vintersäsongen man vet att tågen är försenade, de stannar upp. Vi stod still i en timma utanför Bålsta i förra veckan, för att då var det ett tåg som hade gått sönder. Och det är jobbigt att behöva tänka på det för du förlorar ju tid hela tiden. Antingen ifrån familjen eller ifrån arbetet. Klockan är 7 på morgonen i Enköping, Jenni Norell står på perrongen och väntar på tåget som ska ta henne till jobbet i Stockholm. Som vanligt har hon en klump i magen av oro när hon står där. Men är hennes oro befogad? Hur ofta kan man räkna med att komma fram i tid när man åker tåg? Hur står det egentligen till med svensk järnväg? På ena sidan: resenärer på utmattningens gräns – med ett förtroende för järnvägen i botten. Och på andra sidan: SJ som säger att deras kunder är nöjda, både med trafiken och biljettsystemet. Och så Trafikverket - som gläds åt att punktligheten i svensk tågtrafik ökar - en glädje som smittat av sig även på infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd: – Rent statistiskt har vi nu en punktlighet som gör att vi ligger topp Europa. Vem har du fått den uppgiften av? – Det är uppgifter som jag har fått vartefter som jag har frågat efter och som har tagits fram. I en serie i tre delar undersöker Kaliber glappet mellan de ansvarigas och resenärernas bild av svensk järnväg. – Nån av oss har ju ett problem med verklighetsuppfattningen liksom, så var det de eller var det jag? Och vad gjorde du då? – Jag började beräkna statistik på egen hand. Välkommen till den första delen av Kalibers serie om den svenska järnvägen. Vi börjar med den fråga som, näst efter säkerheten är den allra viktigaste både för resenärerna och de som arbetar med järnvägen – att tågen ska komma fram i tid – och en nyhet som presenterades av Trafikverket i januari i år: ”Punktligheten i tågtrafiken förbättrades något under förra året, det visar nya siffror. 96,9 procent av avgångarna höll tidtabellen, vilket är en ökning med några tiondelar jämfört med 2011.” Förra året kom alltså nästan 97 av 100 tåg fram i tid enligt Trafikverket. Sedan avregeleringen när SJ:s monopol avskaffades, körs tågen av en mängd olika operatörer, men rälsen, växlarna och signalerna äger vi fortfarande gemensamt, via statliga Trafikverket. Men bland de resenärer vi träffar på Stockholms central en vanlig torsdagseftermiddag i februari är det inte många som känner igen sig i Trafikverkets statistik. – Haha ja, det är inte min erfarenhet. Om du skulle uppskatta i procent så, hur många resor är du i tid? – Hälften. – Till 90 procent, jag tycker det är otroligt punktligt, det är klart det blir fel ibland när det är snöstorm, men det gör du när du tar bilen så jag ser ingen skillnad i det. – Varannan gång jag åkt tåg så har jag varit ungefär fem till tio minuter försenad, men inte mer än så. – 90 procent kanske, Så nio av tio gånger… – Är det sent alltså Enligt Trafikverkets statistik som de kom ut med för ungefär en månad sedan så är 96,9 procent av tågtrafiken i tid, vad säger du om den siffran? – Det stämmer inte! Att veta ungefär hur ofta tågen är försenade har betydelse, för om förseningarna är många så skapar det en oro hos resenärerna, en oro som får konsekvenser. En SIFO-undersökning som Göteborgsposten lät göra förra året visar att var tredje svensk nån gång har valt bort tåget av rädsla för att komma för sent: – Nu är vi på väg ner i garaget… Ana Wahlström bor på Södermalm i Stockholm, men har hela Sveriges om arbetsfält, hon reser i snitt 3-4 dagar i veckan och imorgon bitti klockan 10 ska hon ha ett viktigt kundmöte i Göteborg, men trots att både hon och företaget hon jobbar för vill att hon ska resa miljövänligt är hon nu på väg ner i garaget för att packa bilen. – Anledningen till att jag tycker att tåget är bättre är både för att det är miljövänligare än bilen och för att jag slipper att sitta och köra eftersom jag bara ska fram och tillbaka över dagen egentligen, men tågen är inte så pålitliga och om jag inte har mer än två timmars marginal så törs jag inte ta tåget. – Så nu får jag åka till Göteborg ikväll, hittat ett ganska billigt hotell. Stanna över natten och sen köra hem i morgon. Inte jätteoptimalt, men det funkar – det blir både dyrare och sämre. Men vad grundar du den här oron på? – Jag har åkt massor av gånger och det går inte alls så bra. Jag har fått sova över i Jönköping och ta taxi från Dalarna. Jorå, jag har fått åka på alla möjliga konstiga sätt på grund av SJs strul. – Folk blir mindre benägna att åka tåg, alltså man reser alltså kanske färre resor eller man väljer andra färdmedel. Jonas Eliasson är professor i transportsystemanalys Statens väg- och trafikforskningsinstiut, KTH. – Men sen har det också en konsekvens som är mer allvarlig, att det påverkar också sånt här som arbetsmarknad och bostadsmarknad. Folk blir mindre villiga att pendla ganska långt till exempel om man inte vet att man kommer fram och det påverkar också sysselsättningsgrad och ekonomisk tillväxt och överhuvudtaget den regionala utvecklingen i samhället, det är en långsiktig effekt som går långt utöver min bara min personliga ovilja. Om vi inte kan lita på att tåget kommer fram i tid finns det alltså risk för att vi inte vågar flytta ut en bit från stan – eller ta det där nya jobbet som innebär att vi måste börja pendla. Men hur står det då egentligen till med punktligheten i svensk tågtrafik? Hur ofta är tågen försenade? I Trafikverkets statistik över punktlighet ingår alla tåg i Sverige och det som mäts är tiden när tåget är framme vid slutstation. Inställda tåg räknas inte alls med i statistiken. När Trafikverket presenterade punktligheten för 2011 låg den på 87 procent - men när siffrorna för 2012 presenterades nu i januari hade den ökat till 96,9 procent - från 87 procent till nästan 97 på bara ett år alltså – en helt fantastisk utveckling om det inte vore för att nästan hela ökningen, allt utom 0,7 procentenheter, kan förklaras med att Trafikverket 2012 ändrade tiden för vad som räknas som en försening. Förändringen innebär alltså för att den som till exempel åker mellan Malmö och Lund – en resa som brukar ta 10 minuter – kan restiden fördubblas utan att räknas som en försening. Och det här är en förändring som har irriterat både resenärer och sådana som jobbar inom järnvägen. Per Corshammar är järnvägsingenjör för konsultföretaget Ramböll. – Ja, alltså folk vill ju ha förtroende för järnvägen, att kunna åka tåg. Om siffrorna varierar mot den upplevda verkligheten du har då tycker du att det är en bluff. Då stämmer det ju inte. Man borde redovisa hur illa det är så att man motiverar investeringarna bättre. Om du får bättre punktlighetsstatistik för att du har ändrat till 15 minuters förseningar, ja då är risken att du inte får in mer pengar i systemet heller. Så varför har Trafikverket ändrat kriterierna för tågförseningar? Vi åker till Trafikverkets kontor i Solna och träffar Caroline Ottosson som är chef för Trafikledningen och ställföreträdande generaldirektör. – Vi har gjort ett antal förbättringar under 2012 och det visar sig i en förbättrad punktlighet. Drygt 96 av 100 tåg kommer till station inom 15 minuter. Men varför började ni mäta i 15 minuter istället för 5? – Ja, vi tittade på hur man gör på europanivå och vi enades om hur man skulle sammanfatta det här över landet. Men kan du nämna nåt annat land i Europa som använder det måttet i statistiken till sina resenärer? – Man kan titta på den unionen, järnvägsunionen. Där redovisar de på 15 minuter och också på långväga trafik. Exakt hur det ser ut på varje lands hemsida, det kan jag inte i detalj så det får ni titta på själva då.” Vi gör som Caroline Ottosson säger och tittar på hemsidorna på andra länders motsvarighet till Trafikverket – vi tittar på alla nordiska länder, Storbritannien, Tyskland och Schweiz, men ingenstans hittar någon som redovisar den totala tågpunktligheten med 15 minuters försening som Sverige gör. Så då går vi över till att titta på UICs statistik, den internationella järnvägsunionen, som Caroline Ottosson hänvisar till - men det visar sig att de inte heller använder sig av 15 minuter som mått på de totala tågförseningarna. – Det stämmer, de delar upp regiontåg och fjärrtåg. Vi valde att ihop med branschen gå ut för drygt ett år sen och redovisa totalen på 15. Men då är inte den totala förseningstiden på 15 minuter i Sverige till för att mäta i UIC? – Vi redovisar inte på ett exakt samma sätt och det är det här som är så viktigt att vi nu får driva ett utvecklingsarbete och titta på hur vi ska ha det. Har ni tagit reda på vad resenären upplever som försening? – Det är en fråga som vi kommer att hantera inom ramen för det här systematiska punktlighetsarbetet för det är intressant att den punktlighet som vi redovisar så går det bättre men alla upplever inte det ute i systemet. Och därför måste vi lära oss mer om vad våra kunder, vad resenärerna tycker för att kunna sätta in rätt åtgärder. För Jenni Norell som pendlar mellan hemmet i Enköping och jobbet på kundtjänsten på ett kosmetikaföretag i Stockholm, innebär en försening ofta att hon antingen får svårt att hinna hämta sina två döttrar på förskolan eller att hennes arbetsgivare blir irriterad. – Femton minuter det är alldeles för mycket tid, om jag har en arbetstid som börjar 08.00 då ska jag inte komma till jobbet kvart över 8 – det känns inte ok. Om du skulle skatta själv då, om du utgår från ditt tågresande, i hur många procent är du punktlig när du åker? – Ja, 60 kanske? Med tanke på att morgontågen – de är i stort sett alltid försenade. Och händer det att vi har en försening så hamnar vi bakom ett pendeltågvilket innebär en ännu större försening – så att nej inga högre procent än 60. En förklaring till att Jenni inte känner igen sig i statistiken är alltså att hon och Trafikverket har olika uppfattningar om vad en försening innebär – men det förklarar bara en del av glappet mellan hennes känsla av 60 procent och Trafikverkets 97. För att försöka ta reda på vad resten kan bestå av tar vi tåget till Katrineholm. Här, på en bondgård en och en halv mil utanför staden bor Theodor Storm, med sin fru och deras två barn: – Jag och min fru byggde det här huset 2005 och då var tanken lite grann att vi skulle försöka få nån slags månskensbondetillvaro – hon är förskolelärare och jag är programmerare – men lantisar båda två. På gården föder de upp alpackor, ett djur som är släkt med lamadjur, som har en speciell ull som de gör halsdukar av och säljer till turister – men det är bara ett sidoprojekt, framför allt jobbar Theodor som dataprogrammerare. – Jo, men det är ju just det som är poängen, att kunna leva så här och samtidigt jobba med intressanta saker där det faktiskt händer. För här har vi inte intressanta IT-projekt, så enkelt är det. Utan det finns i Stockholm och det kommer säkert inte att ändra på sig. Så då är ju tågen det medel jag har för att kunna ta mig fram och tillbaka mellan de här två världarna. Resan mellan Katrineholm och Stockholm tar ungefär 1 timme men Theodor tycker att tåget ofta är försenat – och när Trafikverket mitt under katastrofvintern 2010 meddelade att 75 procent av tågen kom fram i tid – bestämde han sig för att ta reda på hur det egentligen var. I sitt kontor på gården började han kopiera data från Trafikverkets hemsida och göra egen statistik. – Det är två stora skillnader, dels tittar jag på alla stationer alla uppehåll, för Trafikverket redovisar ju bara slutstationer och sen lägger de toleranser för förseningar mycket högre än vad min chef gör. Theodor räknar fortfarande ett tåg som försenat när det är över 5 minuter sent – alltså på det sätt som Trafikverket gjorde innan 2012. – Då ska vi se, ja då ligger vi ungefär på 90 procent punktlighet om vi bortser från december där det faller ganska kraftigt ner till 84 procent. Från Trafikverkets siffra på 97 procent till runt 90 procent alltså, med exakt samma information som grund, 5 minuters försening. Men fortfarande en siffra som ligger högt över den som de flesta resenärer som vi har pratat med upplever. Det beror enligt Theodor Storm framför allt på innehållet i underlaget för statistiken. – Du har ju Arlanda Express och du har hela SL med sina tåg som går på egna spår, både tåg som går väldigt korta sträckor ofta och de har oftast ganska god punktlighet så de drar upp statistiken. Så fjärrtågen här som brukar vara problemen så att säga de syns inte särskilt mycket i den här statistiken för de får så att säga hjälp av alla små frekventa avgångar som ändå brukar sköta sig ganska bra. Men presenterar man det som nån slags mått på vad tågbolagen levererar till mig så blir det direkt vilseledande. För att få reda på hur ofta just Theodors tåg var försenat måste vi alltså gå in och titta på just den sträcka han åker varje dag: Katrineholm – Stockholm. – 2012 ja, då var punktligheten för de tåg som jag åker med ungefär 80 procent och då har jag räknat med att 5 minuter är en försening, allt under det har bortsett ifrån. Men det innebär att jag har kommit sent till jobbet en gång i veckan. Och under december månad så sjönk punktligheten till 65 procent, då blir det ganska kännbart. Då börjar man få förklara sig lite för ofta för att det ska vara okay liksom. Den siffra som av trafikverket presenteras som 97 procent blir alltså, nedbruten på Theodor Storms nivå och sätt att räkna, minst ett försenat tåg i veckan. Och den där katastrofvintern år 2010 var knappt hälften av Theodors tåg framme i tid. Sträckan Katrineholm – Stockholm är inte mer förseningsdrabbad än många andra – generellt sett kan man säga att ju längre tågsträcka – desto större är risken att stöta på problem – allra värst drabbade är resenärerna i norra Sverige. – Jag förväntar mig att det är försenat, eller att vi stannar någonstans på skogen. – Ja det vore ju kul om det gick i tid och kom i tid. – Det är synd att det inte funkar. På det personliga planet kan alltså vetskapen hur ofta tågen är i tid vara viktig för att man ska kunna avgöra om man ska våga ta det där steget och bli månskensbonde i Katrineholm – eller mellan vilka städer man kan ta tåget till ett viktigt kundmöte, även om det är inplanerat på morgonen. På ett annat plan är statistiken underlag för vilka satsningar som bör göras på järnvägen. Ytterst ansvarig för tågtrafiken i Sverige är infrastrukturministern. Moderaternas Catharina Elmsäter-Svärd. Vad säger hon om den senaste statistiken från Trafikverket. – Ja, alltså det kan man ju alltid säga vad man vill om. Jag hör ju mina kollegor som jag träffar i övriga i Europa, de säger alltid till mig såhär att åh, ni har så bra infrastruktur, vägarna är så bra och järnvägen fungerar uppenbarligen hos er. Och då brukar jag skämta med dem att ja det är inte riktigt det som de jag möter här i Sverige säger till mig, men jag ska ta med mig det. Det känns ju kul att få höra något positivt nån gång. Vet du hur Sverige ligger till punktlighetsmässigt i Europa? – Ja, tittar vi på siffror för 2011 som jag har förstått det så ligger vi ungefär topp 3. Vem har du fått den uppgiften av? – Det är uppgifter som jag har fått vartefter som jag har frågat efter och som har tagits fram. Exakt vem som har lämnat den det kan jag ju kolla i sådana fall men det är uppgifter som jag får till mig. Topp 3 i Europa! Vi blir uppriktigt förvånade. Inte någon gång tidigare under arbetet med den här serien har vi hört den här uppgiften – så efter intervjun ber vi att få veta var den kommer ifrån. En sakkunnig på departementet kommer in och visar oss ett dokument från UIC, den internationella järnvägsunionen – alltså samma organisation som Trafikverkets vice generaldirektör från början hänvisade till som orsak till att Sverige året började mäta förseningarna i 15 minuter istället för 5. Eftersom vi fortfarande har svårt att få bilden att gå ihop ber vi att få ta med oss dokumentet. Tillbaka på redaktionen ringer vi till Oskar Fröidh som är forskare i järnvägsgruppen på Kungliga tekniska högskolan, KTH. Vi mejlar honom dokumentet – och för säkerhets skull skickar vi också med statistik för ytterligare två år från UIC . Sen åker vi till KTH. – Ja, jag har ju tittat på andra källor också och gör en jämförelse med de här europeiska länderna och mitt intryck är att Sverige kommer någonstans i mitten, möjligen med dragning åt den undre planhalvan för en hel del tåg. Det som jag tycker är värt att notera också är att våra grannländer i Norge, Finland, Tyskland och Danmark alla är bättre än i Sverige, kan man se av den här statistiken. Sverige ligger inte topp 3 i Europa? – Definitivt inte utan någonstans i mitten med en dragning åt den nedre planhalvan och det största problemet om man går in på detaljer det är faktiskt snabbtågstrafiken som vissa månader är väldigt usel och vissa månader ok men den är aldrig bra. Men det kan inte vara så att Sveriges punktlighet har ökat dramatiskt det senaste året här? – Nej, inte dramatiskt. Det har skett förbättringar och det beror på dels ökad medvetenhet och att man faktiskt vidtar en del åtgärder men också på att vintervädret har varit lite nådigare än när det var som sämst för några år sen. Nu är vi ännu mer förvirrade – en järnvägsforskare på KTH säger att Sverige inte är ett av de mest punktliga i Europa, medan den som har det högst politiska ansvaret för järnvägen i Sverige – vår infrastrukturminister – gläds åt att Sverige ligger topp 3 – och de båda utgår från samma statistik från UIC. Vi ringer tillbaka till näringsdepartementet och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärds pressekreterare. Vi berättar att vi har fått motstridiga uppgifter om UIC:s statistik och att vi därför gärna vill veta hur departementet har räknat. Dessutom vill vi gärna ha namnen på de två länder som har bättre tågpunktlighet än Sverige och alltså ligger etta och tvåa i Europa. – Då får du ett mejl med det man hänvisar till och sen också några rader förklaring då eftersom det uppenbarligen inte är helt lättolkat, eller att man kan göra olika… Jag vill veta hur departementet har tolkat siffrorna. – Absolut! Senare på eftermiddagen får vi ett mejl från regeringskansliet. I det står det såhär: ”Att dra alltför skarpa slutsatser utifrån olika år med mera är svårt men det ger en indikation om att persontrafiken i Sverige ligger i toppen av statistiken. Detta baserat på jämförbara data +15 minuter persontrafik Sverige 2012 – 96,9 procent.” Enligt mejlet har alltså uppgiften om att Sverige ligger topp 3 i Europa tagits fram genom att man har gjort precis det som Trafikverket har sagt att statistiken är till för – att jämföra Sverige med andra länder i Europa. Men som vi har kunnat visa tidigare i programmet så mäter ju inte den europeiska järnvägsunionen UIC den allmänna punktlighet i 15 minuter. Det näringsdepartementet istället har gjort. Det är att de har tagit punktligheten för alla tåg i Sverige – med 15 minuters marginal – alltså inklusive pendeltåg och Arlanda Express för år 2012 – och jämfört den siffran med enbart fjärrtåg i Europa år 2010. Vi visar mejlet för Roger Pyddoke som är forskare på Statens Väg och trafikforskningsinstitut, utan att i förväg berätta varifrån det kommer: – Att Sverige ligger i toppen av statistiken, det förstår jag inte hur man tänker då. Rumänien – det är ju larvigt. – Men alltså ska man hålla på och jämföra siffror, då ska det åtminstone komma från samma, det där är helt ointressant att kommentera. Vad menar du nu? – Ja men alltså, man kan ju inte bara ta en siffra från ett annat år som är sammanställt för ett annat syfte och jämföra med något annat, det är ju helt oseriöst. Den där siffran refererar till långdistanta tåg, inte lokaltåg och om det där är samtliga typer av tåg, då är det ju äpplen och päron vi jämför här. Det kan inte jag kommentera, det är ju inte jämförbart. Vi har pratat med Catharina Elmsäter-Svärd och hon säger att vi ligger topp 3 i Europa. – På punktlighet? För 2010 som vi har siffror för lokal- och regionaltåg då är vi ju långt ifrån topp tre i Europa. Men enligt departementet grundar sig Catharina Elmsäter-Svärds siffror på UIC:s statistik som du har framför dig. – Ja då är det obegripligt. Och vad tänker du om det? – Ja jag tänker inte säga mer om det. Hur viktigt är det att besluten som fattas om järnvägen bygger på en saklig grund? – Ja det är ju jätteviktigt för att om man inte har korrekt underlag då kan man ju inte bedöma vilka problem som är stora och vilka problem som är små och man kan sätta in lösningar inte är relevanta till de problem man har. Nu är vi tillbaka där vi började – på Trafikverket. Den myndighet som ansvarar för vårt gemensamma järnvägsnät och statistiken över förseningarna. När vi frågar vice generaldirektör Caroline Ottosson hur Sverige står sig i Europa säger hon först att det inte går att ranka länder eftersom det inte finns någon nyare statistik än den från 2010 – men när vi insisterar på att i alla fall få en bild av hur det ser ut – får vi exakt samma svar som det vi fick i mejlet från näringsdepartementet. – Om vi tittar på 2010 och de siffrorna som ligger ute. Då om vi jämför med resultatet som Sverige har presterat 2012 så ser det ut som då att vi skulle ha legat på tredje plats. Efter vilka länder? – Ja, då får jag läsa innantill från UIC:s statistik då: Rumänien som redovisar att de har 100 procent punktlighet på 15 minuter där, Moldavien som redovisar 99,4 och då är det viktigt nu att det är 2010 års siffror och jag redovisar nu 2012 års siffror för Sverige. Men Trafikverket har den övergripande bilden av hur tågtrafiken ser ut i Europa, Rumänien här rapporterar ju till exempel in också 100 procent. Vad säger ni om den siffran? – Ja, jag har ingen uppfattning om den siffran. Jag utgår ifrån att de har redovisat det som de har producerat. Men är det inte så också att du jämför en siffra från 2012 där pendeltåg och regionaltåg ingå med en siffra där enbart fjärrtåg ingår? – Och då är vi tillbaka till det behovet som finns av utveckling. Vi välkomnar en utveckling på europanivå. Och det här är det bästa som finns idag… Men är det såhär ni generellt jämför statistik på Trafikverket? – Vi har att jämföra med det som finns ute och ligger ute och det kommer från UIC. Men hur hade utfallet blivit om Sverige också hade jämfört fjärrtåg istället för att ta alla tåg? – Det kan inte jag svara på rakt upp och ner. Då måste jag få återkomma med den uppgiften i så fall. Sanningen är den att om Trafikverket hade gjort det, det vill säga jämfört äpplen med äpplen, svenska fjärrtåg med andra länders fjärrtåg år 2010 så hade Sverige hamnat bland de allra sämsta. Och Rumänien, som enligt både Näringsdepartementet och Trafikverket, har de punktligaste tågen i hela Europa – var förutom Sverige ett av de länder som hade flest missnöjda resenärer i den senaste Eurobarometern. På gården i Katrineholm har dataprogrammerare Theodor Storm hunnit beräkna egen statistik i 3 år nu – och vi är nyfikna på om han tycker att han har hittat förklaringen till det där gapet mellan hans upplevelse och Trafikverkets statistik? – Ja, delvis. Jag vet ju fortfarande inte varför man har valt att presentera statistiken på det som man gör. Det skulle vara jättespännande att få reda på hur man egentligen har tänkt. Och jag är ännu mer nyfiken på varför tågoperatörerna tycker att det är ok att säga till mig att de har en punktlighet på 95 procent, när jag, en alpackauppfödare på landet kan visa att så är det inte. Det som började med att Theodor olovligen kopierade Trafikverkets data Har utvecklats till en hemsida där man kan gå in och se punktligheten för ens egen ressträcka. Hemsidan har blivit till efter ett uppdrag för myndigheten Trafikanalys, som snart kommer börja publicera egen tågstatistik. Vi är nyfikna på hur det egentligen såg ut på Jenni Norells sträcka mellan Enköping och Stockholm förra året. I snitt kom nästan 89 procent av Jennis tåg fram i tid förra året – det är långt ifrån Trafikverkets siffra på 97 procent, men också långt ifrån hennes egen uppskattning på 60 procent - nåt som nog delvis kan förklaras med att vi en kall morgon under en av tågtrafikens sämsta månader på året. Och oavsett vad hon tycker om tågtrafiken – så kommer hon att fortsätta pendla framöver: – Jag trivs jättebra med mitt arbete och jag vill fortsätta jobba där jag jobbar. Så det är bara att bita ihop och jag hoppas att det blir bättre. Reportrar: Micha Arlt och Jimmy Karlsson Producent: Eskil Larsson
Folge 38: Führen mit Werten " Autorität und Vertrauen werden durch nichts mehr erschüttert als durch das Gefühl ungerecht behandelt zu werden." (Theodor Storm) 7 Primärtugenden: 1. Maß 2. Gerechtigkeit 3. Tapferkeit 4. Weisheit 5. Glaube 6.
Folge 38: Führen mit Werten " Autorität und Vertrauen werden durch nichts mehr erschüttert als durch das Gefühl ungerecht behandelt zu werden." (Theodor Storm) 7 Primärtugenden: 1. Maß 2. Gerechtigkeit 3. Tapferkeit 4. Weisheit 5. Glaube 6.
MP3-DOWNLOAD (00:14 h) Eine „wahre“ historische Spukgeschichte von Theodor Storm (1817 – 1888). Ein Pfarrer übernimmt eine neue Pfarrei und erlebt dort eine gar gespenstische Begebenheit. Diese Folge steht unter einer Creative Commons Namensnennung-Nichtkommerziell-Weitergabe unter… Mehr
Heute: Gedicht "Weihnachtsabend" von Theodor Storm und"Gedanken zum 4. Advent" von Waltraud BernhardJeden Tag bis Weihnachten liest Annegret Kronenberg von gedichte-garten.de für Euch eine Auswahl der schönsten Weihnachtsgedichte.Wir wünschen eine schöne Adventszeit und frohe Weihnachten!
Heute: Gedicht "Advent "von Theodor Storm undGedicht "Advent "von Theodor Fontane Jeden Tag bis Weihnachten liest Annegret Kronenberg von gedichte-garten.de für Euch eine Auswahl der schönsten Weihnachtsgedichte.Wir wünschen eine schöne Adventszeit und frohe Weihnachten!
Heute: Gedicht "Knecht Ruprecht "von Theodor Storm Jeden Tag bis Weihnachten liest Annegret Kronenberg von gedichte-garten.de für Euch eine Auswahl der schönsten Weihnachtsgedichte.Wir wünschen eine schöne Adventszeit und frohe Weihnachten!
© 2020-2025 Ivy Podcast Discovery LLC
