Podcasts about agneta ramberg

Mahsa Jina Aminis död har lett till massiva protester i Iran. Demonstranter har gripits eller skjutits ihjäl. Hör hur regimen slår ner på protester och opposition för att kunna ha kvar makten i Iran. Protesterna fortsätter att rasa i Iran efter 22-åriga Mahsa Jina Aminis död. Hon greps av moralpolisen och avled senare. Samtidigt som iranska kvinnor bränner sina slöjor, dansar på gatorna och klipper sitt hår så har säkerhetsstyrkorna svarat hårt. Irans president har sagt att myndigheterna kommer att slå till med beslutsamhet mot dem som stör ordningen i landet. Demonstranter har fängslat eller skjutits ihjäl, men det är svårt att få fram information om hur många som har dödats på gatorna och vad som egentligen händer.Så har regimen slagit ner tidigare protesterSen den islamiska revolutionen 1979 har den iranska regimen flera gånger utmanats i gatuprotester. Ändå har regimen lyckats hålla kvar makten över landet. Efter valet år 2009 utbröt protester där unga demonstranter sköts ihjäl. En av dem var den unga kvinnan Neda Agha-Sultan, som sköts när hon passerade en demonstration. År 2017 ställde sig Vida Movahed på ett elskåp i Teheran och viftade med en vit slöja uppsatt på en pinne. Hon greps av säkerhetsstyrkorna men fler kvinnor följde efter med slöjprotester och de kom att kallas flickorna på Revolutionsgatan. År 2019 ledde ilska över höjda bränslepriser till demonstrationer och kravaller på en rad orter i landet. Samtidigt som människor nu utmanar regimen på gatorna så spekuleras det om att den högste andlige ledaren Ayatollah Ali Khamenei har vacklande hälsa. Frågan är vad som händer inom regimen den dag han dör och vem som kan tänkas efterträda honom. En av de möjliga kandidater som nämns är hans egen son.Hör hur den iranska regimen använder våld och repression för att hålla greppet om Iran och för att krossa motståndet.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator, Rouzbeh Parsi, programchef Utrikespolitiska institutetProgramledare: Johan Mathias SommarströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

Drottning Elizabeth av Storbritannien har gått ur tiden hör reaktionerna från hela världen. Medverkande: Johan T Lindwall, chefredaktör på Svensk Damtidning och Johan Hakelius, politisk chefredaktör på tidningen Fokus. Korrespondenterna Stephanie Zakrisson, Daniel Alling, Peder Gustafsson och Richard Myrenberg och reportrar Agneta Ramberg på plats i Brighton och Johanna Palmström på plats utanför Engelska kyrkan i Stockholm.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Felicia HassanSändningskoordinator: Veronika MitrevskaTekniker: Jesper Timan och Matilda ErikssonSändes i P1-morgon fredag 9 september 2022.

Storbritanniens drottning Elizabeth II övervakas av läkare, enligt det brittiska hovet. Hör Sveriges Radios Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson. Medverkande: Stephanie Zakrisson, Sveriges Radios korrespondent i Storbritannien och Agneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator.Programledare: Helena Groll och Mikael SjödellProducent: Alexandra SandelsSändes i Studio Ett 8 september 2022.

Agneta Ramberg kommer till Libanon, och det första som händer är massakern i Sabra och Shatila. Hör hennes inspelningar och berättelser i den här helt nya dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 32 år gammal och ny mellanösternkorrespondent för SR: nu ska Agneta Ramberg ta sig an det svårbegripliga inbördeskriget.En natt i september tar hon båten från Cypern mot Beirut. Väl framme är massakern i Sabra och Shatila ett faktum. Israel vill driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO från Libanon och den kristna libanesiska milisen, falangisterna, går in i lägren för att döda och våldta.Hör Agneta Ramberg berätta hur det var att skildra massakern och det långa inbördeskriget.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR.Ett program från 2022.Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Agneta Ramberg kommer till Libanon, och det första som händer är massakern i Sabra och Shatila. Hör hennes inspelningar och berättelser i den här helt nya dokumentären. 32 år gammal och ny mellanösternkorrespondent för SR: nu ska Agneta Ramberg ta sig an det svårbegripliga inbördeskriget.En natt i september tar hon båten från Cypern mot Beirut. Väl framme är massakern i Sabra och Shatila ett faktum. Israel vill driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO från Libanon och den kristna libanesiska milisen, falangisterna, går in i lägren för att döda och våldta.Hör Agneta Ramberg berätta hur det var att skildra massakern och det långa inbördeskriget.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR.Ett program från 2022. Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

1979 skickar Sveriges Radio en ung Agneta Ramberg till Teheran. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022. Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022.Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022. Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår. 1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

Ett av Mellanösterns mest omtalade krigsbrott äger rum 1982 i Libanon. Jakten på sanningen ska pågå flera decennier. I skymningen den 16 september 1982 tågar en grupp tungt beväpnade män in i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i västra Beirut, Libanon. De tillhör det kristna partiet Falangisternas väpnade milis, och de vill utkräva blodshämnd. Trots internationella löften står civilbefolkningen skyddslös och 36 timmar senare ligger liken staplade i högar längs med de smala gränderna.Mitt i mardrömmen finns en svensk sjuksköterska. Två nordiska journalister blir bland de första att med egna ögon bevittna vad som hänt.Men vem bär egentligen blod på sina händer? Två decennier senare inleds en unik rättsprocess. Och i centrum står Israels premiärminister Ariel Sharon.Medverkandelista:Imad Qassem, överlevde massakern.Omar Daoud, överlevde massakern.Louise Norman, narkossköterska.Agneta Ramberg, dåvarande Mellanösternkorrespondent för Sveriges radio. Odd Karsten Tveit, dåvarande Mellanösternkorrespondent för NRK radio. Chibli Mallat, libanesisk människorättsjurist. En dokumentär av: Fanny Hedenmo. Producent: Lasse Truedson.Exekutiv producent: Jon Jordås/SR.Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Tredje Statsmakten.Publicerad: 2022.

Ett av Mellanösterns mest omtalade krigsbrott äger rum 1982 i Libanon. Jakten på sanningen ska pågå flera decennier. I skymningen den 16 september 1982 tågar en grupp tungt beväpnade män in i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i västra Beirut, Libanon. De tillhör det kristna partiet Falangisternas väpnade milis, och de vill utkräva blodshämnd. Trots internationella löften står civilbefolkningen skyddslös och 36 timmar senare ligger liken staplade i högar längs med de smala gränderna.Mitt i mardrömmen finns en svensk sjuksköterska. Två nordiska journalister blir bland de första att med egna ögon bevittna vad som hänt.Men vem bär egentligen blod på sina händer? Två decennier senare inleds en unik rättsprocess. Och i centrum står Israels premiärminister Ariel Sharon.Medverkandelista:Imad Qassem, överlevde massakern.Omar Daoud, överlevde massakern.Louise Norman, narkossköterska.Agneta Ramberg, dåvarande Mellanösternkorrespondent för Sveriges radio. Odd Karsten Tveit, dåvarande Mellanösternkorrespondent för NRK radio. Chibli Mallat, libanesisk människorättsjurist. En dokumentär av: Fanny Hedenmo. Producent: Lasse Truedson.Exekutiv producent: Jon Jordås/SR.Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Tredje Statsmakten.Publicerad: 2022.

Ett av Mellanösterns mest omtalade krigsbrott äger rum 1982 i Libanon. Jakten på sanningen ska pågå flera decennier. I skymningen den 16 september 1982 tågar en grupp tungt beväpnade män in i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i västra Beirut, Libanon. De tillhör det kristna partiet Falangisternas väpnade milis, och de vill utkräva blodshämnd. Trots internationella löften står civilbefolkningen skyddslös och 36 timmar senare ligger liken staplade i högar längs med de smala gränderna.Mitt i mardrömmen finns en svensk sjuksköterska. Två nordiska journalister blir bland de första att med egna ögon bevittna vad som hänt.Men vem bär egentligen blod på sina händer? Två decennier senare inleds en unik rättsprocess. Och i centrum står Israels premiärminister Ariel Sharon.Medverkandelista:Imad Qassem, överlevde massakern.Omar Daoud, överlevde massakern.Louise Norman, narkossköterska.Agneta Ramberg, dåvarande Mellanösternkorrespondent för Sveriges radio. Odd Karsten Tveit, dåvarande Mellanösternkorrespondent för NRK radio. Chibli Mallat, libanesisk människorättsjurist. En dokumentär av: Fanny Hedenmo. Producent: Lasse Truedson.Exekutiv producent: Jon Jordås/SR.Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Tredje Statsmakten.Publicerad: 2022.

Ett av Mellanösterns mest omtalade krigsbrott äger rum 1982 i Libanon. Jakten på sanningen ska pågå flera decennier. I skymningen den 16 september 1982 tågar en grupp tungt beväpnade män in i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i västra Beirut, Libanon. De tillhör det kristna partiet Falangisternas väpnade milis, och de vill utkräva blodshämnd. Trots internationella löften står civilbefolkningen skyddslös och 36 timmar senare ligger liken staplade i högar längs med de smala gränderna.Mitt i mardrömmen finns en svensk sjuksköterska. Två nordiska journalister blir bland de första att med egna ögon bevittna vad som hänt.Men vem bär egentligen blod på sina händer? Två decennier senare inleds en unik rättsprocess. Och i centrum står Israels premiärminister Ariel Sharon.Medverkandelista:Imad Qassem, överlevde massakern.Omar Daoud, överlevde massakern.Louise Norman, narkossköterska.Agneta Ramberg, dåvarande Mellanösternkorrespondent för Sveriges radio. Odd Karsten Tveit, dåvarande Mellanösternkorrespondent för NRK radio. Chibli Mallat, libanesisk människorättsjurist. En dokumentär av: Fanny Hedenmo. Producent: Lasse Truedson.Exekutiv producent: Jon Jordås/SR.Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Tredje Statsmakten.Publicerad: 2022.

Varför är TV-serien the Crown så väldigt populär och tittar The Queen själv? Hur mår egentligen den brittiska monarkin efter ett nytt jobbigt år, annus horribilis? Londonkorrespondenten Daniel Alling tillsammans med bl a hans företrädare på posten Agneta Ramberg sänder utanför Buckingham Palace.

Veckans program handlar om Hizbollah från en militant milis till en rörelse med statsbärande ambitioner i södra Libanon. Men vilken status har rörelsen idag och har hjältegloria hamnat på sned? Hizbollah bildades i början av åttiotalet, mitt under brinnande inbördeskrig i och med Israels ockupation av södra Libanon. Hizbollah samlade då olika sammanslutningar av shiamuslimer till en enad milis och står den iranska revolutionen ideologiskt nära. Hizbollah utvecklades till en organisation som förutom militär verksamhet har både politiska och sociala grenar. De driver bland annat skolor, sjukhus och har en egen tv-kanal, men deras kamp mot Israel har alltid varit prioriterat och tack vare det har statusen i Mellanöstern hittills varit relativt  hög. Hizbollah är stämplade som terrororganisation av USA och sedan 2012 strider Hizbollah på regimens sida i inbördeskriget i Syrien mot främst sunni-muslimer vilket skapat vrede hos många muslimer i Mellanöstern. Så hur står sig Hizbollah idag, kommer de att fortsätta vara en viktig spelare i Mellanöstern? Hur påverkar deras inbladning i kriget i Syrien och Jemen? Kommer Irans stöd att minska och kan den ständiga närvarande konflikten med Israel blossa upp igen till ett regelrätt krig? I Studion finns Sveriges Radios tidigare Mellanösterkorrespondent Agneta Ramberg och Libanonkännaren Johan Gärde religionssociolog i Ersta Sköndals Högskola. Från Hizbollahland rapporterar Firas Jonblat och nuvarande Mellanösternkorrespondent Johan-Mattias Sommarström. Vi får även höra ett reportage om det första borgligt gifta paret i Libanon, paret Kholoud och Nidal.   Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting? I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land.  Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter. Jerry Maher, journalist från Libanon, bosatt i Sverige förklarar i en intervju med Konflikts Abdelaziz Maaloum  att han stödjer det saudiska kungahusets nya öppenhet. Han anser att Saudiarabien för en klok politik och kan tjäna som modell för hela arabvärlden. De som sitter fängslade och riskerar att avrättas anser han är spioner.   Men det finns en grymmare verklighet. Människorättsorganisationerna Amnesty international och Human Rights Watch rapporterade i veckan om upprepade fall av tortyr och sexuella övergrepp mot kvinnliga fångar. Isra al Hramhram, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar Ali Adubisi, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts Sharon Jåma. Samah Hadid,  saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden.   Ekots tidigare utrikeskommentator Agneta Ramberg menar att efter mordet i Istanbul, har den fina bilden av kronprinsen krackelerat. Hon jämför honom med andra arabiska despoter såsom Iraks förre diktator Saddam Hussein. Agneta Ramberg pekar på Mohammed bin Salmans krig mot grannlandet Jemen, världens i dag största humanitära katastrof.   Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA dragit slutsatsen att kronprinsen är ansvarig för mordet på Jamal Khashoggi så fortsätter USA:s president Trump att stå vid Saudiarabiens sida. Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, har intervjuat Rami Khouri, professor i journalistik i Beirut. Han pekar på att saudierna spelar en nyckelroll för den storslagna fredsplan för Israel och Palestina som Trumpadministrationen har lovat att presentera.  Men mordet på Khashoggi har fått konsekvenser, konstaterar Agneta Ramberg. Kanske kan kriget och lidandet i Jemen förkortas genom att världen uppmärksammats på kronprinsens agerande i grannlandet, och kanske kan också balansen mellan Saudiarabien och Iran förändras. Möjligtvis är det också så att en del av de avrättningar som har planerats i alla fall skjuts upp. En direkt följd av mordet är att de som tidigare försökt lyfta fram saudiska övergrepp, nu märker att omgivningen lyssnar på dem på ett helt nytt sätt. Det säger Ghanem al-Dosari, en saudisk politisk satiriker som i dag bor i London, till Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum. Tidigare fick han ofta höra att han överreagerade. Producent: Simon Moser Programledare: Cecilia Bodström Tekniker: Pontus Jansson

Tusentals ska demonstrera iklädda knytblusar utanför svenska Akademiens sammanträde i eftermiddag. Kungens närmaste man, den nye riksmarskalken Fredrik Wersäll kommer till studion. Svenska Akademiens förnyelse Vill den nye riksmarskalken Fredrik Wersäll, som traditionen bjuder, själv sätta sig på Svenska Akademiens stol nr 1 nu när Lotta Lotass meddelat att hon vill lämna den? Hur snabbt vill kungen att Svenska Akademien förnyas och kan de ta sig samman och utse någon till nobelpristagare i litteratur i år eller bör man hoppa över 2018?  Funkisfestival  Och så är det Funkisfestival - Melodifestival för personer med kognitiv eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som äger rum i utsålt Cirkus. Projektledaren Ann Epstein gästar programmet tillsammans med fjolårets vinnare Martin Hagen som sjunger sitt vinnarbidrag. Vi vill ju inte påverka resultatet inför årets tävling! Avtackning för Agneta Ramberg Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg går i pension. Jag ska försöka slita henne från blommorna och avtackningen på plan två och be om en sista ordinarie analys av världsläget. Det blir nog något om Säkerhetsrådets möte på det vårsoliga Backåkra och om hon tror att Kim Jong Un och Donald Trump kommer att mötas i Sverige innan midsommar. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist 

Majoriteten av de som deltog i den senaste vågen av protester i Iran var just ungdomar. Vad hoppas de på? En ny revolution? Jobb? Palmira Koukkari Mbenga landade i Teheran dagar efter protesterna. Den tilltagande ekonomiska krisen i landet har slagit hårt mot Irans unga och svårigheten att få jobb var en av gnistorna bakom de landsomfattande protesterna i januari som spred sig till 80 städer. Palmira Koukkari Mbenga, korrespondent med ungt perspektiv, reste till huvudstaden Teheran för att träffa studenter som uppgivet ville flytta utomlands, men också dom som valt att bygga upp något nytt i landet de älskar. I studion finns också Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg som följt utvecklingen i Iran sedan revolutionen 1979. Hur viktiga är Irans ungdomar för landets framtid och lyssnar politikerna på dom?

Dessutom talar vi om året som komma skall. Allt detta med hjälp av Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg, Konflikts programledare Robin Olin, Ekots inrikespolitiska reporter Maggie Strömberg samt SR:s kulturkorrespondent Naila Saleem. Första timmen: * Ett ljudligt collage över år 2017 * Sammanfattning och analys av det gångna året Andra timmen: * Vad väntar året som kommer? * Public Service årskrönika Programledare: Olle Hägg Producent: Karin Wickström Tekniker: Sandra Pettersson

Om Mohammed bin Salman, mannen bakom den palatsledda saudiska revolutionen och risken för att resultatet blir kaos. Hör om gyllene fängelser, hemliga möten och en allt hårdare kamp med Iran . De första dagarna i november var dramatiska för Saudiarabien. Två hundra prinsar, ministrar och miljardärer spärrades in på lyxhotellet Ritz Carlton. Den libanesiske premiärministern Saad Hariri avgick under ett besök i Riyadh samtidigt som Jemens flygplatser och hamnar sattes i blockad av den saudiska militären. Bakom allt detta låg den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, den person som verkar hålla så gott som all verklig makt i Saudiarabien i sina händer. Dagens Konflikt ställer sig frågan vem han är, och varför han gör som han gör? Är han en kuppmakare? Revolutionär? Krigshetsare? Eller precis den hårdhänta reformatör som Saudiarabien behöver? Vi besöker en investeringskonferens på ett lyxhotell i Riyadh som en vecka efter konferensen förvandlas till ett gyllene fängelse. Vi pratar med den unge saudiske entreprenören och serietecknaren Malik Nejr, reder i managementkonsulternas roll, besöker Beirut och ringer Washington. Och vi kontaktar jemenitiska civila de som kanske lider mest av Mohammed bin Salmans dramatiska beslut. Med oss för att tolka det som händer har vi radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Österrike efter valet, hur fungerar Kurz högersväg? Inför valet i Tjeckien - vem är Andrej Babi? Kataloniens självständighetsbollande med Spanien - i vilken mån vet ledarna vad de håller på med? Och, så frossar vi i Brexit. Medverkande: Daniel Marquardt - Korrespondent Tyskland, Österrike och Tjeckien. Niklas Bremberg från Utrikespolitiska Institutet. Staffan Sonning och Agneta Ramberg från Ekots Utrikesgrupp.

I Storbritannien stormar det kring Theresa May och hennes regering. Hoten mot henne kommer från åtminstone tre olika håll - från utrikesminister Boris Johnson, från Bryssel och Brexitförhandlingarna samt från oppositionsledaren Jeremy Corbyn. I veckans Radiokorrespondenterna analyserar vår Londonkorrespondent Claes Aronsson och Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg premiärministerns svåra läge. Hör dessutom reportage från Brighton, Manchester och Stoke-on-Trent på samma tema. Programmet sänds ifrån en minnesplats nära det utbrända höghuset Grenfell Tower. Byggnaden, där minst 80 människor miste livet i somras, står nu som en symbol för klyftorna i det brittiska samhället, för försummelse och nedskärningar i den offentliga sektorn. Radiokorrespondenterna söndag 15 oktober kl 12.55.

Hör om Iranavtalet, twitterkriget med senatorn Bob Corker, filmmogulen Harvey Weinstein som anklagas för ett stort antal sexövergrepp och Obamas största miljöreform som rivs upp. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Ivar Ekman, programledare för Konflikt.  Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Åsa Secher

Merkels och Macrons era i EU har börjat, Donald Tusk har en fetisch för Beatles och stödet från DUP kostar Theresa May över en miljard kronor per röst i parlamentet. Gäster: Susanne Palme, EU-kommentator, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Staffan Sonning, London-korrespondent Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Macron blir mäktigaste presidenten i den femte franska republikens historia, Theresa May kritiseras efter branden i Grenfell Tower och Brexit-förhandlarna utbyter presenter på temat bergsbestigning. Gäster: Göran Von Sydow, statsvetare, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Om Theresa Mays debattvägran, Labours upphämtning i opinionen, brittiska Brexit-förhandlaren David Davis brutna näsa, hur terrorn påverkat valkampanjen och vad en afrofrisyr har med IRA att göra. Gäster: Ann Linde, EU-minister, Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet på UI, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Patrik Holmström, tidigare London-korrespondent, Staffan Sonning, London korrespondent, samt brittisk musik med Jennie Abrahamson.

Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred. Dagens Konflikt handlar om konsekvenserna av det iranska presidentvalet där rösterna under sändningens gång är på väg att räknas. Allt tyder på en storseger för den sittande presidenten Rouhani. Men för att förstå vad det är som stått på spel i det här valet börjar vi med att backa bandet några dagar och närma oss den iranska politiken lite utifrån. Över hela världen finns nämligen en gigantisk iransk diaspora, som en följd de dramatiska förändringar som landet genomgått under de senaste årtiondena - framför allt i samband med den iranska revolutionen 1979 och den förföljelse av oliktänkande som varit en stor del av inrikespolitiken sedan dess. Så det är inte så konstigt som det låter att söka svar om iransk inrikespolitik på ett kafé vid Sergels torg - och det var också just vad vår reporter Kajsa Olsson gjorde, där träffade hon Sara som berättar hur livet förändrats till det bättre för hennes mamma de senaste åren, sedan Rouhani tillträdde. I reportaget får vi också höra Ammar Maleki, professor på Tilburg University i Nederländerna och människorättsadvokaten Shadi Sadr som också lever i exil,  tala om om hur lite som hänt när det gäller frihet och mänskliga rättigheter under Rouhanis första mandatperiod. Det område där det hänt mest är i stället relationen till omvärlden och det historiska närmandet mellan Iran och väst som kom till stånd genom kärnenergiavtalet. Detta avtal går ut på att Iran tillåter internationella inspektioner av sin kärnenergiframställning för att säkerställa att det är just energi och inte kärnvapen man framställer. Och i utbyte har landet fått stora lättnader av de sanktioner som tidigare drabbat ekonomin väldigt hårt. Fler länder står bakom avtalet men mest fokus har hamnat på närmandet mellan Iran och USA ,och många menar att det var just förre presidenten Obama som tillsammans med Rouhani gjorde det hela möjligt. Men, nu har vi ju en ny amerikansk president i Vita huset. Under valrörelsen gick Donald Trump hårt åt kärneknikavtalet som han kallade världens sämsta uppgörelse någonsin. Men vad hans egen Iranpolitik egentligen består av är fortfarande oklart. Det tycker två Iranbevakare i USA som SR:s korrespondent i Washington Inger Arenander talade med i veckan: Susanne Maloney på tankesmedjan Brookings och Reuel Marc Gerecht från neokonservativa Foundation for Defence of Democracy i Washington. Samtidigt som rösträkningen pågår i Iran landade Donald Trump på sin första utrikesresa som president. Dom där första resorna brukar vara symboliska, Obama åkte till grannen Kanada, Stefans Löfvéns första officiella besök var hos grannen Finland. Trump har valt Saudi-Arabien. Det är det land som, vid sidan av Israel är USAs klassiska allierade i mellanöstern, ett land som under Obamas tid fick en smärre chock när USA med kärnteknikavtalet närmade sig den tidigare gemensamma fienden Iran. För att förstå den här chocken bättre så ringde Konflikts Jesper Lindau upp den Madawi al-Rasheed saudisk professor vid London School of Economics och känd kritiker av den saudiska ledningen. Hon tecknar en mörk bild av ökade spänningar mellan Iran och Saudiarabien. Sanam Vakil från tankesmedjan Chatham House i London ger sin bild av varför Iran är så öppet expansivt just nu i närområdet genom sitt militära engagemang i Syrien, Irak och Jemen. Gäster: Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator på plats i Teheran och Rouzbeh Parsi, universitetslektor vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. Producent: Jesper Lindau Programledare: Kajsa Boglind

Valet i Iran har kallats för Instagram-valet, men innebär det att Rouhani kommer öppna upp sociala medier mer? Och på gränsen mellan USA och Mexiko pågår tävlingen om vilken design muren ska få. Gäster: Agneta Ramberg, utrikeskommentator på plats i Iran, Kavoos Akhtari, webbredaktör på Ekot, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, Fernando Arias, New York-korrespondent.

Hur ser egentligen Trumps Syrienpolitik ut och kommer den avskyvärda kemgasattacken att förändra den? Handtag och famntag med Agneta Ramberg, Språklåda del 3 om Gorsuch och ryska spionsagan fortsätter Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef Ekot, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator och Fernando Arias, New York-korrespondent.  Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Cecilia Khavar

Förhandlingsspelet kring Brexit har dragit igång och Gibraltar kastades oväntat in som en joker i leken, BBC anklagas för att vara gnälliga och brittiska husdjur påverkas också av EU-utträdet. Gäster: Staffan Sonning, London-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator Programledare: Johar Bendejelloul Producent: Robin Olin

Om två stora förhör på Capitol Hill i veckan. Först FBI-chefen James Comey om utredningen av Trumps ryska kontakter. Sen Neil Gorsuch som är nominerad till HD-domare och har ett udda husdjur. Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef Ekot, Agneta Ramberg, utrikeskommentator, Inger Arenander, Washingtonkorrespondent.  Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Robin Olin

Trump nominerar ny domare till Högsta Domstolen, inreseförbudet skapar proteststormar, och så känner presidenten att tortyr fungerar. Medverkande: Ginna Lindberg, Agneta Ramberg, Fernando Arias. Programledare Sara Stenholm Pihl. Producent Magnus Westberg

Om det Mellanöstern Barack Obama ville lämna och resan till Asien som inte blev av. Hör röster från Washington, Damaskus och Peking om Obama som inte ville krig, men som blev alla tiders drönar-kung. Dagens Konflikt handlar om Obamas utrikespolitik och vad som formade den. Vi tar avstamp i de enorma förhoppningar som fanns på honom i början av hans presidentskap. Efter bara tio månader fick han Nobels fredspris - trots att USA ju låg i krig både i Irak och Afghanistan. I sitt tacktal reflekterade han över dilemmat mellan att kombinera inspiration från personer som Marin Luther King och ansvaret som president.En pragmatisk hållning som ibland tolkats som försiktig och ibland passiv under de åtta år han suttit vid makten.Flera gånger gjorde Obama tydligt att han ville rikta sitt fokus mot Asien och inte som sina företrädare fastna i fruktlösa krig i Mellansöstern. Ändå var det där han blev tvungen att lägga mycket av sin utrikespolitiska energi. Radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tecknar en bild av hur Obamas Mellanösternpolitik uppfattats på plats.Hanteringen av Syrienkonflikten är en av de saker som kommer att definiera Obamas eftermäle. Och för att få höra lite mer om hur den uppfattats av just syrier själva kontaktade vi bloggaren och ingenjören May Alekhtyar, som tidigare medverkat här i Konflikt. I programmet hör vi hennes krönika.Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander ger oss en bild av utrikespolitiken sedd från den amerikanska huvudstaden där hon träffat Robin Wright, utrikespolitisk bedömare och journalist, just nu verksam vid US institute of Peace och Woodrow Wilson international Center.Barak Obama underströk själv att det var Asien han ville satsa på och att Kina är det land som USA mest noggrant behöver förhålla sig till. Så hur ser man i Peking på de här åtta åren? Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar i ett reportage.Gäster i studion: Frida Stranne, freds och utvecklingsforskare vid högskolan i Halmstad också knuten till Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och grundare av bloggen Amerikaanalys och Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg.Produdent:Jesper Lindau Programledare:Kajsa Boglind

Vad hände i vår värld under året som gått? Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg, Ekots utrikeschef Ginna Lindberg, statsvetaren Katarina Barrling, historikern Fredrik Persson-Lahusen och kulturjournalisten Parisa Amiri summerar och analyserar de största och viktigaste händelserna under 2016.

Olje-vd:n, scouten och Putin-vännen Rex Tillerson är nominerad till utrikesminister. Vem är han och vad betyder det för världen? Dessutom om CIA:s utpekande att ryska hackare hjälpt Trump. Denna vecka hör ni Agneta Furvik, New York-korrespondent, Maria Persson Löfgren, Moskva-korrespondent och Agneta Ramberg, utrikeskommentator.Programledare Sara Stenholm Pihl.Producent: Robin Olin

I Godmorgon, världen! Är offensiven mot Aleppo snart över Cecilia Uddén rapporterar från Syrien. Ny emigrantvåg från Ryssland reportage från Montenegro, Skapar dålig ekonomi främlingsfientlighet? Finsk X-factoryra när finländska Saara Alto tävlar i Storbritannien, Krönikör Johan Norberg, Panelen med Carl Rudbeck, Lisa Pelling och Hanne Kjöller. I timme 2 om Jakten på det äkta på film. Satir med Public Service. Minröjning i Irak efter IS. Agneta Ramberg träffar iranske presidentens stabschef. Är bilarna på väg bort från våra städer? Kåseri Mark Levengood.

Hur ska man tolka Trumps okonventionella telefonsamtal med Taiwans president? Varför gick en tungt beväpnad man in på pizzerian Comet Ping Pong i Washington? Och hur tillagar man en "eruption"? Medverkar i USA-valpodden den här veckan gör Ginna Lindberg, utrikeschef, Anders Ask, utrikesredaktör, Agneta Ramberg, utrikeskommentator och Alexandra Zazzi, kock.Programledare: Sara Stenholm PihlProducent: Robin Olin

Om vinnare och förlorare när USA valde Donald Trump. Hur kom det sig att en miljardär kom att uppfattas som folkets röst? Och varför förstod så få att det höll på att ske? Konflikt handlar om det amerikanska valresultatet, ett resultat som många etablerade politiker, debattörer och journalister varnat för men som ändå tog många på sängen. En av överaskningarna var att det inte bara var arga vita män som röstade på Republikanernas kandidat Donald Trump, han fick också betydligt fler röster från kvinnor än vad prognoserna förutspått. Programmet startar på en valvaka på Women's National Republican Club, USA:s äldsta nationella republikanska kvinnoförening. Vi får möta åklagaren Mary Beth Buchanan och Claudette Hayle, som invandrat till USA från Jamaica, i frilansjournalisternas Victoria Greve och Kim Walls reportage.En aspekt som bidragit till sprickan mellan det som brukar kallas etablissamanget och det som vissa refererar till som "folket" är de etablerade medierna. I princip samtliga etablerade amerikanska medier var kraftfullt emot Donald Trump, vad spelade det för roll för valresultatet? Konflikts Irma Norrman ställde frågan till Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms Universitet.När programmet sänds har det bara gått några dagar sedan Donald Trump valdes till president, men glädjeruset har snabbt spridit sig till vår europeiska kontinent. Det franska partiet Front Nationals partiledare, Marine Le Pen, sa segervisst i fransk tv i veckan att "Vi har sett att det som verkade omöjligt, kan bli möjligt, det folket vill, kan bli verklighet".Man brukar säga att i princip hela det svenska politiska landskapet ryms inom det Demokratiska partiet i USA och i år har också de svenska politiker som i vanliga fall sympatiserar med republikanerna varit skeptiska till Donald Trump. Med några få undantag, bland Sverigedemokraterna. Hur tänker de idag? Konflikts reporter Ulrika Bergquist fick tag i Tobias Andersson, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, som varit i usa hela veckan för att fira det han ser som anti-etablissemangets seger. Hon begav sig också till Sveriges Riksdag och träffade ledamoten Mattias Bäckström Johansson (SD).Gäster i Konflikts studio är Elisabeth Wallentin, PR-strateg, som tidigare arbetat för det Demokratiska partiet, Nicole Clifford, statsvetare som tidigare arbetat för det Republikanska partiet, Göran Rosenberg, journalist och författare, Alice Teodorescu, chef för Göteborgs-Postens ledarredaktion och Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Efter att polisen skjutit ihjäl en svart man i Charlotte, North Carolina, har stora protester utbrutit. Och strålkastarljuset är återigen på afroamerikanernas situation I USA. Hör Inger Arenander, korrespondent i Washington, om betydelsen av videoinspelningar vid polisskjutningar. Palmira Koukkari Mbenga, korrespondent för ungdomsfrågor, berättar om historien bakom Black Lives Matter-rörelsen.Kajsa Boglind, radions utsände i USA, har besökt det första nationella museet för afroamerikansk historia som snart slår upp dörrarna i Washington.Dessutom ska det handla om inställda konserter i Iran. Agneta Ramberg, utrikeskommentator nyss hemkommen från Teheran, berättar om maktspelet bakom att en hårdrockskonsert fått genomföras men flera klassiska konserter ställts in.  

Vi hör olika röster om Jo Cox och en liten del av hennes eget första tal i parlamentet. Vi pratar om hur mordet på henne har påverkat valrörelsen. Och så gör vi en djupdykning i brittiska medier. Medverkande idag är ekonomikorrespondent Staffan Sonning, ekonomireporter Claes Aronsson från Bristol, Stephanie Zakrisson är i Belfast på Nordirland. Med är också vår utrikeskommentator Agneta Ramberg.Programledare är Ci Holmgren

Om nynationalism och EU-skepsis inför Storbritanniens historiska folkomröstning. Varför är så många européer missnöjda med EU? Och hur farligt är det för freden om unionen vittrar sönder? En knapp vecka före den historiska brittiska folkomröstningen om ett eventuellt EU-utträde ger sig Konflikt ut på en resa på den europeiska landsbygden. För oavsett hur britterna röstar så har EU i dag en enorm utmaning framför sig med det växande missnöje som finns runt om i unionen - inte minst utanför storstäderna. Nationalisterna - de som hyllar den egna nationen och vill sätta den och den egna kulturen främst blir allt fler. Vad betyder det för EU:s framtid?Programmet börjar i byn Niederbronn-les-Bains i regionen Alsace i östra Frankrike. Det är en region som på många sätt är Europas hjärta. Både som spelplats för de blodiga krig som under sekler format kontinenten, och för det europeiska samarbetet, med bland annat Europarådet, Europadomstolen och Europaparlamentet som ligger i Strasbourg. Vi möter Michèle Muller och Patrick Heitz som båda gått med i det högerextrema partiet Front National och som önskar ett franskt utträde ur unionen. Hur kommer det sig att stödet för Front National och opinionen mot EU är så stark i en region där kriget fortfarande är så närvarande? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret i Alsace.Resan fortsätter till Polen, som ofta beskrivits som en framgångssaga sedan inträdet i EU, men i år har det återkommande varit uppskruvat tonläge mellan regeringspartiet PiS, Lag och Rättvisa, och EU:s företrädare i Bryssel. Samtidigt har också nationalismen växt sig allt starkare i landet. Vacklar polackernas tro på EU? Radions korrespondent Thella Johnson åkte till ett av PiS starkaste fästen, den lilla byn Kobylin-Borzymy i nordöstra Polen.Europas gränser har ju successivt suddats ut i takt med att samarbetet blivit allt tätare. Men i samband med det som kommit att kallas "Europas flyktingkris" har allt fler röster höjts för att slopa det så kallade Schengensamarbetet och bygga upp gränser både utåt och emellan EU:s medlemsländer. Radions korrespondent Daniela Marquardt åkte till gränsbyn Klingenbach i Österrike, där ju högerpopulistiska FPÖ gick starkt framåt i senaste presidentvalet för en månad sedan. Hon träffar bland annat Johann Tschürtz, vice premiärminister i delstaten Burgenland och också den lokala ledaren för det högerpopulistiska partiet FPÖ.Storbritanniens folkomröstning om landet ska stanna i eller lämna EU är ramen för hela dagens Konflikt. För några veckor sedan tog en grupp brittiska historiker initiativ till ett upprop mot Brexit som publicerades i den brittiska tidningen the Guardian. De varnar för att ett utträde ur EU skulle göra Storbritannien irrelevant i ett europeiskt sammanhang och också försvaga och splittra EU i en instabil värld.Det här uppropet har nu vuxit och i dag har över 1000 brittiska akademiker från olika discipliner skrivit på. Konflikts Marie Nilsson-Boij ringde upp en av dem, Beatrice Heuser, professor i Internationella Relationer vid universitetet i Reading, som är mycket oroad. Hon går så långt att hon menar att ett Brexit till och med hotar freden i Europa.I Konflikts studio för att diskutera EU:s utmaningar med växande nationalism och EU-skepsis finns Annika Ström-Melin, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent, och Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

I år har Storbritanniens drottning Elizabeth fyllt 90 år. Hon är inte bara landets äldsta monark genom tiderna utan också den regent som suttit längst på tronen, i 64 år. Diskret, plikttrogen och korrekt är de ord som brukar användas när drottning Elizabeth ska beskrivas. men de som känner henne brukar lägga till humoristisk och en lysande imitatör.Elisabeth kröntes till Storbritanniens drottning 1953 och blev också det brittiska samväldets överhuvud.Redan som väldigt ung lovade hon att tjäna som drottning hela sitt liv, ett löfte hon inte verkar ha några som helst planer på att bryta. Med jämna mellanrum dyker frågan upp om hon inte ska lämna över tronen till sin son Charles men varje gång har svaret varit detsamma: jag stannar på min post.Hennes popularitet är stor och 75% av den engelska befolkningen stöder monarkin. Vad som händer med kungahusets popularitet när drottningen en gång dör är däremot en öppen fråga.Drottning Elizabeth porträtteras av Agneta Ramberg, under åren 2002 - 2006 radions utrikeskorrespondent i London, i ett samtal med Rigmor Ohlsson.

Halva liv heter Qaisar Mahmoods nya bok. Om en sons försök att göra upp med sin far som ligger på dödsbädden, om kulturkrockar och att hitta en väg in i det svenska samhället. Mahmood gästar oss idag. Efter Ukrainas skräll i Eurovison intervju med Krimtatarernas ledare Mustafa Dzhemilev.Det går alltså att vinna en global schlagertävling med en låt om Stalins massdeportation av Krimtatarer under andra världskriget. Men många hävdar att låten också handlar om ett politiskt nu, och Putins ockupation av Krimhalvön. Vår reporter Alexandra Sandels har mött ledaren för Krimtatarerna, en man med fårat ansikte och sorgsna ögon som nu åter tvingats till ett liv i exil.Är du oren lille vän?Efter Yasri Khan och handskakningsdebatten har vi förstått att det är laddat med hälsningsritualer. Men hur har det med religion att göra? Kan det ha nåt med tankegodset kring renhet och orenhet att göra? Vad betyder det att ha ett rent hjärta, och hur långt kan man gå för att hålla en hel församling ren? Vår reporter David Berjlund ger sig ut på jakt efter vad renhet/orenhet betyder för människor inom olika religioner idag.Iran och Saudiarabien i storbråk om vallfärden till MeckaTusentals pilgrimer från Iran ser ut att missa årets hajj vallfärden till Mecka. Förra veckan bröt samtalen ihop mellan Iran och Saudiarabien om förutsättningarna för pilgrimsfärden. Vår utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg ger sin bild av konflikten.

Slaget om en plats i säkerhetsrådet är inne på slutspurten och svenska ministrar fiskar röster på små ö-nationer. Men motståndaren Nederländerna påpekar att de faktiskt är ett ö-rike. Hör Agneta Ramberg, utrikeskommentator, om den långa vägen för Sverige att få sitta med i FN:s säkerhetsråd under 2017-2018.Hör också Cees van der Weel, holländsk journalist, om Nederländernas svaga och starka punkter som Sveriges främsta konkurrent om platsen. 

Konflikten i Syrien har utvecklats till ett blodigt inbördeskrig med långtgående effekter på såväl sina grannländer som på världspolitiken. Hör reportage från Syrien och hör Stephanie Zakrisson tala med Agneta Ramberg, Katja Magnusson och May Alkhetyar som flydde från Damaskus 2013 och i dag bor i Sverige. Hör också Shahd Hasakos dikt "Flyktingens blixt".

Påven kommer till Lund för att delta i ett ekumeniskt möte mellan det Lutherska världsförbundet och Katolska kyrkan. Varför kommer han, vad betyder det för ekumeniken och den svenska kristenheten. Samtal med Hell Klein, präst i Svenska kyrkan och chefredaktör för Dagens Arbete och Gert Gelotte,katolik och frilansjournalist. Samtal med Elin Grelsson Almestad, aktuell med ny roman , Hundarna på huvudgatan, som handlar om samvetets röst. Hur ser kopplingen ut mellan den Saudiska statsreligionen, wahhabismen, och Islamiska Statens ideologi och hur trovärdig är Saudiarabiens kamp mot IS-terrorn? Reportage av Alexandra Sandels om framväxten av wahabismen. Samtal med Agneta Ramberg, SRs utrikespolitiska kommentator och Rickard Lagervall, islamolog vid Lunds universitet och reportage av Cecilia Uddén från ett rehabiliteringscenter för jihadister i Riyadh.Krönika om gudar förr och nu i Ryssland av Maria Persson Löfgren, SRs Moskvakorrespondent

Om Mellanöstern, som fem år efter folkens uppror präglas av en hård kamp mellan Saudiarabien och Iran. Hur blev det så? Hör om palatskupper, snurriga självbilder och risken för ett regionalt storkrig. Gäster i programmet är Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, och Agneta Ramberg, utrikeskommentator Ekot.Den 25 januari är det fem år sedan revolutionen i Egypten. Sedan dess har glädjeyran förbytts i frustration över att den arabiska våren övergick i vinter. Varför blev det så? Hör Cecilia Uddéns reportage där bland andra den egyptiske statsvetaren Mustafa el Labbad medverkar.Ett av de länder som bär ansvar för den arabiska vintern är Saudiarabien, som inte legat på latsidan den senaste tiden. Landet styrs formellt av Kung Salman, men verkliga makten sägs ligga hos hans yngste son - Muhammad bin Salman bin Abdulaziz Al-Saud. Formellt är han Saudiarabiens försvarsminister och vice kronprins, men hans makt är större än så... Det är en offensiv yngling som av vissa befaras vara världens farligaste man... Hör Marie Nilsson Boijs reportage, med Robert Lacey, historiker och saudikännare, och Paul Aarts, lektor i internationella relationer vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Amsterdam.Iran har varit i nyheterna mycket på sistone, eftersom det avtal om att begränsa landets atomprogram som slöts med västmakterna förra året trädde i kraft för en vecka sen, men Iran är inte bara aktivt på den storpolitiska, diplomatiska nivån. Kjetil Selvik är senior forskare på det oberoende Christian Michelsen-institutet i Bergen och enligt Selvik är det uppenbart att Iran, militärt insyltat i ett antal länder i Mellanöstern. Hör Ivar Ekmans reportage.Svenska företag har tryckt i startblocken en tid nu för att komma in i Iran när sanktionerna lyfts. Handel för miljarder finns i sikte. Det kan verka cyniskt, men enligt Cherif Sayed som är regionchef för Mellanöstern och Afrika för organisationen Business Sweden som jobbar för att stärka svensk handel, är just handel en viktig väg mot fred och frihet. Hör Marie Nilsson Boijs reportage. Programledare: Ivar Ekman ivar.Ekman@sverigesradio.se Producent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Utrikesbevakningen är en av Sveriges radios paradgrenar. Numera finns radions utrikeskorrespondenter på plats runt om i hela världen och dessutom kompletteras de med erfarna medarbetare, stationerade i Sverige som snabbt kan rycka ut oavsett när det händer och var det händer. Men radion har inte alltid haft en egen utrikesbevakning. Saklig och opartiskhetskraven tolkades av Radiotjänst i början som så att politik det var alldeles för kontroversiellt och inget radion skulle befatta sig med. Det gällde såväl inrikespolitik som utrikes.politik. Först i slutet av 1950-talet  började Sveriges radio bygga upp ett eget korrespondentnät. Visst hade det hänt att radions reportrar fått göra reportageresor utanför Sveriges gränser men det var mer undantag än regel. För den fasta utrikesbevakningen användes av tidningarnas korrespondenter, en modell med tydliga begränsningar. Ett villkor var till exempel att tidningarnas nyhetsbehov skulle prioriteras, radions kom i andra hand. Blir det fler historier berättade idag när korrespondentnätet är världstäckande? Eller är det inte bara den geografiska placeringen som avgör vilka historier som berättas? Och vad händer när hoten mot journalister blir allt större? Finns det områden som är för farliga att bevaka? Under de senaste decennierna har det dessutom skett en teknikrevolution, Allt går snabbare, en nyhet sprids snabbt som vinden på sociala medier, och det finns många fler plattformar att publicera sig på. Hur har det påverkat radions utrikesbevakning? Finns det fortfarande behov av egna korrespondenter? I programmet medverkar tre av radions utrikesmedarbetare, Agneta Ramberg, Sten Sjöström och Johan-Mathias Sommarström. Programledare är Rigmor Ohlsson.

Om Afghanistan, det land som så många av Europas - och Sveriges - flyktingar lämnat bakom sig. Vad är det de flyr från, varför drabbas civila så hårt och när ska afghaner kunna känna framtidshopp i sitt hemland? Hör röster från Kabul, Jalalabad och Smålandsstenar om ett krig som ändrat karaktär. Dagens Konflikt handlar om det våldsamma och på många sätt väldigt oförutsägbara läget i Afghanistan. Sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet förra året har striderna mellan regeringstrupper och motståndsgrupper, framför allt talibanerna, bara fortsatt. Maktkampen har ändrat karaktär och drabbar civilbefolkningen ännu mer än tidigare. Samtidigt som vi hör mindre om Afghanistan i den dagliga nyhetsrapporteringen så har kriget på flera sätt blivit värre för vanliga afghaner. Det märker vi också av här i Europa och utmed EU:s gränser, afghaner utgör den näst största gruppen asylsökande, bara från Syrien kommer det fler. En av de över 7000 afghaner som kommit till Sverige i år är Baratali Sharifi - veterinär och biståndsarbetare från Heratprovinsen som Ekots Alexandra Svedberg träffade på ett flyktingboende i Smålandsstenar. Efter att talibanerna avsattes 2001 fick folket hopp, säger han, men nu blir talibanerna starkare igen. Inför dagens program har Konflikt ringt en hel del samtal till Kabul och andra delar av Afghanistan, som Jalalabad och Taloqan. Chefen för FN:s människorättsavdelning i Afghanistan, Danielle Bell, säger till Konflikts Anja Sahlberg att kriget har ändrat karaktär sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet 2014 och att civila idag drabbas i allt högre utsträckning. Kate Clark på den oberoende tankesmedjan Afghanistan Analysts Network ger också sin analys av läget i landet. För Sveriges Radios del hänger tystnaden från Afghanistan ihop med att vår främsta förmedlare av röster därifrån, Nils Horner, mördades i Kabul i mars 2014. Shukria Barakzai var också den sista person som han intervjuade. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp parlamentarikern Shukria Barakzai, som var en av de kvinnor som deltog i Loya Jirgan 2003, det traditionella rådsmöte som efter långa förhandlingar godkände landets första konstitution efter talibanernas fall. I våras deltog hon i förberedande fredsamtal med talibanerna i Oslo. Men vad vill talibanerna, som satt på andra sidan om förhandlingsbordet när Shukria Barakzai var i Oslo? Konflikts Gilda Hamidi-Nia ringde upp journalisten och talibankännaren Graeme Smith, som skrivit flera böcker om sina möten med talibanerna och som i dag jobbar som analytiker i Kabul för organisationen International Crisis group. Gäster i dagens Konflikt är Terese Cristiansson, journalist och författare som var i Afghanistan i början av september och som är på väg tillbaka för att arbeta med en bok om en afghansk flicka. Freshta Dost sitter i Svenska Afghanistankommitténs styrelse och jobbade fram till nyligen på ett boende för ensamkommande flyktingbarn, varav många är från Afghanistan. Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator. Hon bodde i Afghanistan på 70-talet och har också varit tillbaka flera gånger sedan dess som reporter. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

I sydöstra Turkiet finns ett stort djupt hål. Där knuffades armenier ner mot sin död för 100 år sen. Totalt dödes upp till 1,5 miljoner armenier. De kämpar nu för att det ska kallas ett folkmord. Den 24 april i år högtidlighåller man hundraårsdagen av det som blev början på en brutal förföljelse av armenier, som också ledde till att miljontals armenier idag lever utspridda över hela världen. I dagens program berättar vår korrespondent Katja Magnusson om sin resa till byarna i Turkiet där armenier dödades och fördrevs. Och vår utrikeskommentator Agneta Ramberg gräver i historien bakom ordet "folkmord" som kom till först 1948.

Om shiamiliser, hjälpleveranser och pilgrimspolitik när Iran ökar sitt inflytande i Mellanöstern. Håller stormakten Iran på att ta över hela regionen medan vi andra stirrar oss blinda på IS? Eller är Teheran en missförståd men idealisk partner för omvärlden? Hör röster från Teheran, Jerusalem, Washington och Dubai om vad Iran egentligen vill och är på väg. I veckan har Iran varit högaktuellt på flera sätt. Dels genom de pågående förhandlingarna i Geneve som kan leda till en överenskommelse om landets kärnenergiprogram i slutet av denna månad. Samtidigt höll Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ett uppmärksammat tal i den amerikanska kongressen där han i hårda ordalag varnade USA och omvärlden för att sluta ett avtal med Iran, eftersom han menar att landet utgör ett akut hot, inte bara mot Israel utan mot hela omvärlden. Och från de sekteristiska striderna i Irak kommer alltfler bilder på iranska generaler  - däribland Qassem Suleimani - som enligt många leder den pågående offensiven mot Tikrit, Saddam Husseins gamla hemstad i kampen mot IS. Och det är denna kamp som förändrat spelplanen i mellanöstern och gett Iran en ny mer framträdande roll, en roll man både kan använda för att utöka sitt inflyttande i närområdet, men också i förhandlingarna om att sluta ett avtal i Geneve och komma in i den internationella värmen.  Så hur ska man tolka Irans nya maktposition? Konflikts Katja Magnusson rapporterar hur Irans utrikespolitik ser ut inifrån Iran, där flera analytiker pekar på Irans förmåga att spela en konstruktiv roll i regionen. Det blir också reportage av Konflikts Kajsa Boglind om vad Irans expansion väcker för känslor hos länderna i Gulfen som liksom Israel ser ett starkt Iran som ett akut hot. Gäster i studion Trita Parsi, Irankännare och ordförande för Irans-Amerikanska rådet NIAC och Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Sharon Jåma Producent: Kajsa Boglind

Om terrorns kopplingar till Syrien, där det blodiga inbördeskriget fortsätter med oförminskad styrka. Samtidigt vänder västvärlden sina blickar och vapen mot IS. Men kan man verkligen skilja på kriget och terrorn? Måste man inte göra något åt Assad för att komma åt Baghdadi och radikaliserade terrorister? Hör röster från Dubai, Aleppo, Genevé och Göteborg om våldet som göder terrorn. Kriget i Syrien har krävt mer än 200 000 döda, en miljon skadade, nästan elva miljoner på flykt och inget ser ut att få stopp på det. Samtidigt vänder Europa och USA sina blickar inåt. Efter attentatet mot Charlie Hebdo i Paris och tillslaget mot misstänkta jihadister i Belgien är det hotet mot oss själva som står i fokus. Hur ska kriget då tvingas till ett slut? Konflikt beger sig till Malmö där frilansjournalisten Petra Quiding möter Nael Bitarie i stadsdelen Nydala. Han visar motvilligt våldsamma videoklipp från kriget i Syrien. Både från staden Raqqa, som är under den extrema rörelsen Islamiska Statens kontroll och från Yarmuk, den förort till Damaskus som Nael kommer ifrån. Två filmer från samma land, en från livet under den islamska statens terror, den andra av människor utsatta för assadregimens grymhet. Nael tycker att ingen längre pratar om regimens brutalitet, bara om terrorismen som hotar oss i väst. Med i Konflikt finns Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg och Aron Lund, journalist som skrivit flera böcker om Syrien. De samtalar bland annat om det som Ali Khedery har att säga. Han var länge central i att forma USAs politik i regionen, framförallt i Irak. Mellan 2003 och 2009 var Ali Khedery nära rådgivare åt såväl dom amerikanska ambassadörerna i Baghdad som USAs militära befälhavare i regionen. Idag är han chef för en konsultfirma i Dubai, där Konflikts Ivar Ekman nådde honom. Ali Khedery är mycket kritisk mot både rollen USA har spelat, och den roll man spelar idag. Han anser att man behöver ett nytt Sykes-Picot, och syftar på den koloniala uppgörelse mellan Frankrike och Storbritannien från slutet av första världskriget som skapade det moderna Mellanösterns gränser, gränser som nu är på väg att lösas upp. Alternativet är blodig, okontrollerad fragmentisering – och ökad radikalisering. FN-sändebudet och svensk-italienaren Staffan de Mistura har fått i uppdrag att försöka hitta en väg mot fred i Syrien. Han tog över uppdraget som fredsmäklare i Syrien i juli förra året, efter att både förre FN-chefen Kofi Annan och den respekterade FN-veteranen Lakdhar Brahimi hade misslyckats. Men det finns sånt i Syrien som har ändrats, säger de Mistura, sånt som gör att det idag åtminstone finns en glimt av hopp. Han säger till Ivar Ekman att han vill börja bygga freden lokalt, i små eldupphör som i sin tur ger utrymme för politiska kompromisser. Tanken är att det ska börja med storstaden Aleppo. Längre ner här på sidan finns också en längre intervju att lyssna på med Staffan de Mistura. Den oro som Europa känner över hoten om attacker är välgrundad, mycket beroende på den mängd européer som åkt till Syrien för att strida för olika grupper. En av dem som ville åka till Syrien kallar vi för Josef och kommer från Göteborg. Han berättar i Konflikt för reportrarna Karwan Faraj och Kajsa Norell om hur han kom i kontakt med religionen trots konflikter om det med sina föräldrar. En vän som dog i Syrien inspirerade honom sen att åka dit själv för att slåss mot Assad-regimen. Men hans föräldrar, folk i moskén och en religiöst lärd avrådde honom och till slut avstod han. De frihetskämpar han från början velat ansluta sig till slåss nu mot varandra, de utför grymheter han inte står bakom och viktigast av allt, hans föräldrar vill inte ge honom sitt tillstånd. I slutet av konflikt hör vi den syriska journalisten Zaina Erhaim från Aleppo som berättar om hur rädd hon är när hon passerar genom vägspärrar som hålls av utländska islamistiska krigare. Hon berättar för Konflikts Jesper Lindau om att de kommer från våra länder i väst medan den solidaritet som världens ledare visade efter attackerna i Paris mot Chralie Hebdo och en judisk affär helt uteblir när hennes folk dör dagligen i Syrien. Lyssna på en längre intervju med Zaina Erhaim om hur man såg på det som hände i Paris i Aleppo, längre ner här på hemsidan. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Medproducenter: Petra Quiding petra@q-media.se Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se

Om Frankrikes elfte september. Så kallas terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo och dess efterspel med två gisslandraman. Hur ska Frankrike och Europa hantera denna nya form av terrorism, och vad kan man göra för att undvika att samhället blir allt mer polariserat? Hör röster från Paris, Alger och Stockholm om skotten i Europas hjärta. Det är nu 58 timmar sedan Paris stannade upp. De två bröderna Said och Cherif Kouachi har precis avrättat nio journalister, en polis och en vaktmästare vid den franska satirtidningen Charlie Hebdo. På gatan utanför redaktionen väntar deras sista offer. Det är ytterligare en polisman som skadad ber för sitt liv. Händelsen fångas på film, och bilderna ska bara minuter senare visas i nyhetssändningar världen över. Det är en brutal scen, en avrättning från nära håll. En avrättning som blir bröderna Kouachis tolfte i Paris och som inleder deras katt och råtta lek med närmare 90 000 franska poliser och militärer. – Det är unga vettvillingar som inte vet vad de gör. Det faller tillbaka på oss muslimer i landet, sade Parisbon Said strax efteråt. På frågan från Ekots Alice Petrén, om detta kommer att öka islamofobin i Frankrike, svarar han att det redan har skett. Igår sköts bröderna Kouachi ihjäl av polisen, och likaså den tredje gärningsman som dagen efter attacken mot Charlie Hebdo sköt ihjäl en polis och en kommunanställd. Två gisslandraman har fått ett dramatiskt slut, och ett omskakat Frankrike vaknar upp efter tre dramatiska terrordygn. - Det är dagen efter, men det är också dag ett. Alla har förstått att det här bara är början av något som är en ny form av terrorism. Det här känns inte över på något sätt. Det finns kanske mer än tusen fransmän ute i Syrien, Irak och Afghanistan som håller på att träna. Frågan nu är när nästa attack händer, säger Mats Karlsson, chef för utrikespolitiska institutet som bor tre minuters promenad från Charlie Hebdos redaktion. Ett Frankrike där islamofobin har blivit rumsren. Den bilden målar den fransk-algeriske statsvetaren Karim Amellal upp när Konflikts Anja Sahlberg når honom på telefon. Som exempel nämner han Éric Zemmours nyutkomna bästsäljare ”Le Suicide française”, det franska självmordet, och författaren Michel Houellebecqs roman ”Soumission”, Underkastelsen, som kom ut samma dag som massakern på Charlie Hebdo skedde nu i veckan.  Böckerna är symptom på ett samhälle som inte mår bra, säger Amellal. De visar på att högerextrema idéer har avdramatiserats, och så även hatet mot ”den andre”. Framförallt de som alltid målas upp som syndabockar, nämligen muslimerna. Denna bild är väl pessimistisk, säger Axel Gyldén, journalist på franska nyhetsmagasinet L'Express. Han tror inte att det kommer bli så enkelt att Frankrike kommer bli dividerat. Folk har förstått att terroristerna handlar om enstaka tusental av de fem miljoner muslimer som lever i Frankrike. Han menar även att Marine Le Pen och Nationella fronten inte bara bygger på islamofobi, utan även spelar på den ekonomiska krisen med hög arbetslöshet. – Marine Le Pen har varit ett protestval. Nu gäller det en helt annan grej, vad gör vi nu? Jag tror inte att folk tror att Le Front National har lösningarna på det här, säger Axel Gyldén. Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg sammanfattar reaktionerna från de islamofoba partierna i Europa med ”vad var det vi sa”. Den tyska islamfientligt rörelsen Pegida skrev just detta på Facebook, vilket de senare tog tillbaka. Sverigedemokraternas Björn Söders kommentar då han skrev att ”fredens religion har visat sitt rätta ansikte” har uppmärksammats internationellt. – Det var någon som sa att det bara finns två grupper som ser jihadistvåld som det sanna uttrycket för islam. Det ena är jihadisterna själva och de andra är islamofoberna, säger Agneta Ramberg. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Petra Quiding petra.quiding@sverigesradio.se Webbreporter: Adam Westin adam.westin@sverigesradio.se

Det bästa från Sveriges Radios utrikesrapportering under den gångna veckan. Agneta Ramberg rapporterar om flyktingkrisen i Libanon, där det på flera ställen nu finns fler syriska flyktingar än libanesiska invånare. Cecilia Uddén besöker en syrisk textilfabrik i Kairo, som blivit en framgångshistoria. Lina E Johansson pratar med vietnamesiska bloggare som vägrar låta sig tystas, trots hot från regimen. Dessutom, Mikael Sjödell om männen som köper sex i Bangkok. Programledare: Martin Gens

Om sammanbrott och inbördeskrig i Irak. Islamistiska ISIS har erövrat Mosul, kurdiska styrkor har tagit kontroll över Kirkuk och shiitiska ledare kallar till jihad. Hör turkmener i Tuz Khurmatu, statsvetaren i Teheran och assyrier i Flemingsberg om händelseutvecklingen som skakar hela Mellanöstern. Sveriges Radios korrespondent Kristian Åström rapporterar direkt från Erbil i norra Irak. Han berättar om hur islamistiska ISIS nu möter större motstånd i sin snabba offensiv mot Bagdad som påbörjades en knapp vecka innan Konflikts sändning. Urban Hamid ringer också upp en vän i Bagdad som blivit mycket rädd efter det att en Shia-muslimsk ledare uppmanat folk att ta till vapen mot det sunni-muslimska upproret som sveper ner från norr. Irak har blivit en plats där många länder kämpar om inflytande, och även utkämpar konflikter sinsemellan genom bundsförvanter i Irak. USA, Turkiet, Syrien, Saudiarabien och inte minst, Iran. Där är oron stor. Zadegh Zibakalam är professor i statsvetenskap vid Teherans Universitet och enligt honom studerar Irans militära ledare utvecklingen mycket noggrant, det säger han när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom. Irak stirrar ner i avgrunden och det gör hela regionen, det säger Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg och diskuterar om de gränser som drogs upp för Irak efter första världskriget nu kommer att ritas om, något som redan är ett faktum vid gränsen till Syrien där islamistiska ISIS har kontroll. Turkiet har stora intressen i Irak, inte minst rädslan för en större kurdisk stat i norra Irak. Om detta diskuterar journalisten Yavuz Baydar direkt från Istanbul. ”När solen går ner, då låser vi dörrarna, tar våra vapen, och sätter oss på vakt” Det berättar engelskläraren Ali, i den irakiska staden Tuz Khurmatu för frilansjournalisten Urban Hamid som besökt Irak många gånger under de senaste 40 åren. Denna gång åker han för Konflikts räkning i bilen med Ali längs med ”Dödens gata” där bara under onsdagen innan mer än 12 bomber exploderade, speciellt riktat mot den turkmenska minoritetens hus. De allra utsatta i Irak är minoriteterna, som jezider, assyrier eller turkmener är de allra mest utsatta i Irak och journalisten Nuri Kino berättar om hur minoriteterna krävt hjälp och skydd länge, men det har varit mycket svårt att få gehör för det. Konflikts Johanna Langhorst besöker den syrisk-ortodoxa kyrkan St Mattiskyrkan i Flemingsberg i Huddinge där oroliga samlats för en "Bön för Mosul". Många är oroliga över sina släktingar och vänner i norra Irak. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Sista samtalet med Nils HornerFör första gången har en SR-medarbetare dödats i tjänsten och vi ägnar naturligtvis en stor del av veckans program åt mordet på Nils Horner och betydelsen av utrikesjournalistik även i världens farligaste hörn. I snitt dör två journalister i tjänsten varje vecka. I år har hittills 22 reportrar dött. Journalister som bevakar krig och konflikter har i allt större utsträckning blivit måltavlor. Agneta Ramberg rekryterade Nils Horner till Sverige Radio och fick också motta dödsbudet i ett fruktansvärt telefonsamtal. Är journalistiken värd risken?Mordet på Nils Horner har redan fått konsekvenser. Flera redaktioner har blåst av planerade resor till Kabul. Men vad får det för mer långsiktiga konsekvenser? Är det rimligt att fortsätta utsätta enskilda reportrar för de enorma risker som det innebär? Lars Truedson har pratat med några personer med stor erfarenhet av livsfarlig journalistik. Nils Horner var den ende som tog sig an damenNär mordet på Nils Horner blev känt fanns några personer som blev väldigt känslomässigt berörda men som vi inte hört så mycket från de är dagarna: de tolkar och "fixare" som Nils arbetade med runt om i Asien. Men en av dem hörde av sig till Sveriges Radio och hade en historia hon ville berätta, om hur Nils Horner var som reporter - och framförallt som människa. Reporter Lars Truedson. Fri bloggare eller köpt fruktdrycksförsäljare?I början av året lanserade fruktdryckföretaget Proviva en kampanj mot "hälsostress" med slogan "Det räcker" och knöt sedan till sig den populära skådespelerskan Mia Skäringer. Hon bloggar hos företaget - men skrev också en debattartikel med samma budskap i Aftonbladet. Underrubriken är Nu räcker det. Det har varit mycket debatt om hur mycket av det här som var avsiktligt. Men det blev definitivt bingo för Proviva. Aftonbladet berättade aldrig för sina läsare dock att Mia Skäringer var avlönad bloggerska på dryckföretaget Proviva. Och att citatet av Mia Skäringer som lyfts upp i layouten - Nu räcker det - är ganska likt sloganen Det räcker som används för Provivas kampanj mot hälsostress. Tonchi Percan har tittat närmare på den här historien. .

Om tövädret i relationerna mellan Iran och västvärlden. Sedan Hassan Rouhani valdes till president i Iran har han slagit världen med häpnad och gett iranierna nytt hopp. Han har pratat med Barack Obama i telefon, och inlett seriösa förhandlingar om Irans kärntekniska program. Men hur mycket kan en man åstadkomma? Vad vill han åstadkomma? Och hur starka är dessa hökar som stretar emot förändring? I veckan besökte utrikesminister Carl Bildt Iran, tidigt ute bland europeiska utrikesministrar, och fler står på kö för att få besöka den president som charmat världen och fått många att se på Iran med nya ögon. För iranierna som valde Hassan Rouhani handlar islossningen med omvärlden om ett slut på sanktionerna, bättre ekonomi och större frihet. Det var det Rouhani gick till val på. Och det är inte svårt, ens för en utlänning, att känna av den kollektiva lättnad många ger uttryck för,  över att Iran är på väg ut ur sin mångåriga isolering och kanske är på väg att bli ett land som andra. Förväntningarna är stora. Och hur nöjda är iranierna med sin twittrande president? Hör några iranier vid en glasskiosk, lättade över att slippa skämmas över sin president men också måna om att Iran inte får göra avkall på sina värderingar och stolthet. Och ett uttryck för presidentens popularitet är kanske att man inte hör så många skämt om honom. Det enda öknamn en av de intervjuade har hört är HASSAN LÅSSMEDEN, för att han pratade så mycket om nycklar under valkampanjen. Han höll till och med i en nyckel för att visa att det var han som skulle kunna låsa upp. Men eftersom Rouhani är president i den islamiska republiken, så har han inte makt över hela staten. Tv-chefen som blockerade honom i onsdags, utses av Irans högste andlige ledare, Ayatollah Khamenei. Och konservativa krafter dominerar parlamentet och alla officiella medier och rättsväsendet och en rad andra institutioner som kan sätta käppar i hjulet för honom. Och de gör gärna det. Kan de lyckas? Samtal med den välkände statsvetaren Sadegh Zibakalam. På president Rouhanis hemsida ligger en video som påminner om amerikanska presidenters kampanjvideofilmer, fast förstås helt iransk, i svartvitt och med korancitat. Och iransk också i den mening att presidentens budskap är ett som stats-tv inte kan visa. Hör Hossein Dehbashi som har gjort filmen. Två av Irans mest prominenta sjävständiga tänkare har nyligen släppts ur fängelse, journalisten Isa Saharkhis och ekonomen Saed Leylaz. Båda greps efter den gröna revolten för snart fem år sedan. De hölls i isoleringscell flera månader vardera och när de så småningom fick cellkamrater var det antingen narkotikasmugglare eller medlemmar av Al Qaeda som gripits i Iran. Isa Saharkhis misshandlades och torterades och hans hälsa har blivit allvarligt lidande. Saed Leylaz hotades och uppmanades göra avbön i TV. Och trots att båda dessa män är medvetna om att de inte är skyddade bara för att Iran har fått en ny president, så uttrycker de starkt hopp: Iran är ett av dessa länder som blivit offer för sitt eget nyhetsvärde. Det talas om Iran i medier i stort sett dagligen, om kärnteknikprogrammet, om geopoiltik, om det går att lita på Irans ledare, om den islamiska revolutionens stränghet. Sällan handlar det om iransk vardag. Följ med Cecilia Uddén och Agneta Ramberg på restaurang där de äter traditionell persisk kyckling och där man kan se hur olika kvinnor klär sig i Iran. Sist i programmet samtal med ambassadör Peter Tejler om utmaningar och möjligheter i förhandlingarna om Irans kärnteknikprogram. Programledare och producenter Agneta Ramberg och Cecilia Uddén

Om den skiftande sanden i Mellanösterns maktspel. USA och Iran talar med varandra, och plötsligt fylls regionen av både hopp och bävan. Kan de upptinade relationerna leda till en verklig och varm vänskap? Vem vinner i så fall på det? Hör röster från Washington, Raanana och Doha om israelisk övergivenhet, saudiska kärnvapen och svensken som befunnit sig i den diplomatiska stormens mitt. Det har gått två knappt två månader sen det tillfälliga avtalet träffades i Geneve mellan  Iran och P5 plus 1, det vill säga Säkerhetsrådets medlemmar tillsammans med Tyskland, om Irans kärnteknikprogram. Avtalet går ut på att Iran stoppar utveckling av delar av sitt kärnteknikprogram i utbyte mot begränsade lättnader i sanktionerna. Många betraktar det som en milstolpe i en betydligt större process där USA och Iran -  som tillbringat de senaste 30 åren i fientlighet - nu verkar vara redo att närma sig varandra. En som följt denna process mycket nära är statsvetaren och Iranexperten Trita Parsi. Många här i Sverige känner till honom som en av dom mest anlitade och insiktsfulla analytikerna om Iran och USA. Men Trita Parsi är inte bara analytiker, han är, i egenskap av president för NIAC, det nationella iransk-amerkanska rådet, i allra högsta grad en spelare i detta storpolitiska drama. Och i november var han på plats vid förhandlingarna i Geneve. Frilansjournalisten Petra Socolovsky träffade honom hemma i Washington. Ett land som både står USA väldigt nära och som samtidigt har ett väldigt konfliktfyllt förhållande till Iran är Israel. Därför är det inte konstigt att man i där har reagerat starkt på den senaste tidens utveckling. Men reaktionerna har varit mycket olika i olika politiska läger. Konflikts Ivar Ekman ringde upp Aluf Benn, chefredaktör på den liberala tidningen Ha'aretz. och ledarskribenten Sarah Honig på konservativa Jerusalem Post. Ett annat land som också uttryckt oro över närmandet mellan Iran och Usa, är Usas andra nära allierade i Mellanöstern - Saudiarabien. För saudierna tolkas avtalet som skrevs i november som bara ytterligare ett tecken -  i en lång rad  - på att USA är på väg att distansera sig från Saudiarabien. Och det har skapat panik, förklarade Mehran Kamrava, professor och chef för  International and Regional Studies at Georgetown University's School of Foreign Service in Qatar när Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom på kontoret i Doha. I studion kommenterar Frida Stranne, statsvetare och gästforskare vid American University i Washington tillsammans med Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare:Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent:Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Tidigare Konfliktprogram på om relationen mellan USA och Iran:

Timme 1: Syrien - om osäkerheten och omvärldens reaktioner - kommentar från vår utrikeskommentator Agneta Ramberg och vår Sydösteuropakorrespondent Katja Magnusson. Sedan om Egypten och likheterna med Algeriet där demokratiutvecklingen vändes till inbördeskrig på 90-talet. Domen mot Bradley Manning som nu vill bli kallad Chelsea Manning. Om nakna kvinnor i konsten - god konst eller sexism? Tre nya korrar om hösten - Richard Myrenberg, Agneta Furvik och Maria Persson Löfgren. Krönikör är Ulrika Knutson. Och panelen med Per Wirtén, Hanne Kjöller och Lotta Gröning. Timme 2: Om vargen som besvärlig valfråga - hur väl funkar den? Public Service med satir. Lars Palmgren slutar som Latinamerikakorrespondent - hör om 40 år på kontintenten. Ny bok om Greta Garbo av Lena Einhorn. Och sist kåseri av Pamela Jaskoviak.

Godmorgon, världen! Efter migrationsminister Billströms utspel: Varför har invandring hamnat så högt på den politiska agendan? Sen till de rekordstora flyttströmmarna till vår omvärld: Hur mycket utvandring tål Sverige? Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg om utspelet om samtal i Syrien. Möt en av de Timbuktubor som räddade stadens kulturskatten från islamisternas förstörelse. Skaver - ett ord som snart ger skavsår på våra trumhinnor. Krönika av Göran Rosenberg. Och så panelen om Moderaternas omsvängning. Först i timme två: Stort reportage av vår Rysslandkorrespondent Johanna Melén från Sotji, ett år före vinter-OS. Invånarna får betala priset för det olympiska kalaset. Om ekonomi i teori och praktik - Klas Eklund reviderar Sveriges mest sålda lärobok Vår ekonomi för trettonde gången. Så utfärdar vi en Wagnervarning. Algeriet skärper övervakningen. Sist i programmet, ett kåseri av Ludvig Rasmusson om båten på land.

Godmorgon, världens traditionella årskrönika där Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Roger Wilson, programledare för Kino, Per Wirtén, Dagens Arena och Annika Ström-Melin, Dagens Nyheter analyserar vad som har hänt under året. Programledare Olle Hägg.

Annie Lööf gjorde en Sahlin och kom till Saab med en dyrgrip på armen; en Mulberry Bayswater värd cirka 8 000 kronor. Men är det mer okej med lyxväskor om man är blå. Ultraortodoxa judar i Beit Shemes vill ha strikt könssegregering,.Varför då? Vi reder ut med mellanösternkorren Agneta Ramberg. Och Juholts förtroende är hisnande lågt. Men vad är det som avgör vilka politiker vi får förtroende för? Emmy Rasper söker svar i "Politik - vad är det bra för?"

Folk bryr sig för mycket om glödlampor! Emmy försöker förstå varför och upptäcker att allt handlar om att EU leker tvärtomleken. /// Kadaffis regim har - i princip - blivit pulvermos. Trots det ekar "rebellerna i Libyen" i nyhetsflödet. Men hur länge kan man vara rebell? Vi konsulterar Agneta Ramberg för att få nya namnförslag. /// Kaddafis exjustitieminister Mustafa Jalil är ledare för övergångsrådet i Libyen. Fine. Men vad vet vi mer? Sonja fyller i kunskapsluckorna.

Reinfeldt gör en M.I.A och försöker hänga ut media efter påstått missvisande journalistik. Vi ger dig HELA LISTAN på likheter mellan Reinie och Maya! Den är inte jättelång! /// Reinfeldts partisekreterare träder in till hans försvar efter DN-debaclet: "Det var inte hans åsikt, det var en beskrivning av verkligheten". Är Reinfeldts "åsikt" och "beskrivning av verkligheten" två helt olika saker?! Filosofen ger oss ett svar. /// CD-skivan är döende berättar Ekot. Vi som trodde att den redan var död?! Vi letar bevis för att CD-skivan fortfarande faktiskt varit vid liv det senaste decenniet. /// Revolutionen i Egypten sägs ha kostat näringslivet mer än 5 miljarder dollar. Är demokratin lönsam?! Och när kommer demokratin nå break even i så fall?! Agneta Ramberg ger ett svar mellan tummen och pekfingret. /// Berlusconigate: Kommer Ruby bli Italiens Mohammed Boazizi?! Och hur klommer monumentet över henne att se ut i så fall?

Demokrati är bra - diktatur är dåligt! Så långt är nog de flesta överens. Men frågan är då vad som krävs för att man verkligen ska kunna kalla en stat demokratisk? Räcker det med fria val? Eller krävs det att människor får äta sig mätta, en viss utbildningsnivå, mötes- och yttrandefrihet? Och vem har rätt till demokratibegreppet? Om en majoritet av folket vill ha sharialagar - är det då demokrati? Utvecklingen i Tunisien väcker både förhoppningar och farhågor, för hela regionen. Vi samtalar med statsvetaren Mia Olsson och Ekots utrikeskomentator Agneta Ramberg. Jussi Björling-festivalen fortsätter! Idag kommer popsångaren och Borlängesonen Carl Norén till studion, och tolkar Dessutom får vi svar på vad den nykomponerade Jussi-bakelsen består av, och hur den smakar. Carola Waaker, konditor och ägare till Almas Café i Borlänge berättar. Bisittare är Maja Aase - boktävling väntar.