Podcast appearances and mentions of daniela marquardt

Ett akut behov av upprustning och Trumps handelskrig. Förväntningarna är nu skyhöga på att Tysklands nya troliga förbundskansler Friedrich Merz ska axla en ledarroll i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 6 maj kan Friedrich Merz tillträda som Tysklands nya förbundskansler. Men koalitionsfördraget som ligger till grund för regeringsbildningen mellan CDU och SPD bäddar för maktkamper. Och faktum är att det redan märks friktion i olika frågor. De inrikespolitiska turerna efter valet utspelar sig parallellt med att Europa nu ropar efter ett starkare Tyskland. ”Tyskland är tillbaka”, har Merz deklarerat till omvärlden. Men frågan är om den tillträdande kanslern kan leverera den stadga och handlingskraft som efterfrågas när Europa står mer ensamt? Och hur stor skillnad blir det med Merz vid rodret i Berlin? Han har tidigare bland annat sagt att Tyskland måste skicka långdistansroboten Taurus till Ukraina, men nu tycks ivern ha svalnat och Merz hänvisar till att ett sådant beslut måste tas i samråd med andra allierade länder.Medverkande: Parisa Höglund, programledare. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Daniela Marquardt, utrikesreporter på Ekot och tidigare korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Tyskarna har sagt sitt nu väntar svåra förhandlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Asylpolitiken, infrastrukturen och industrin – listan kan göras lång för Tyskland som sannerligen inte saknar politikområden att ta tag i. Hur ska CDU och SPD överkomma de ideologiska motsättningarna för att få fart på Europas motor igen? Och hur stor påverkan får ytterhögerpartiet AfD som blev näst största parti i valet?Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent och Daniela Marquardt, utsänd reporterProgramledare: Marcus NilssonProducent: Tomas Eriksson

Innerhalb eines Jahres ermöglichte Daniela Marquardts Network Marketing Einkommen ihrem Mann, seine Arbeitszeit zu reduzieren. Nach drei Jahren und einer erfolgreichen Karriere bei Zinzino konnte er seinen Job nach 26 Jahren sogar ganz aufgeben. Heute widmet er sich einer Weiterbildung zum Social Media Manager, um Daniela und das gemeinsame Unternehmen zu unterstützen - eine Entwicklung, die mit einer humorvollen Anekdote begann: Daniela meldete ihren Mann unbemerkt an erster Stelle an, ohne dass er es wusste.

Från wir schaffen das till stängda gränser - så gick det till när Europa gjorde en helomvändning i synen på flyktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Migrationskrisen 2015 fick EU-samarbetet att skaka i grunden och orsakade sprickor även inom många länder. Hör om misslyckade försök till solidaritet, den kritiserade uppgörelsen med Giorgia Meloni och spelet bakom den nya migrationspakten. Med Susanne Palme, EU-kommentator, och Daniela Marquardt, tidigare korrespondent i Tyskland. Programledare: Ci HolmgrenTekniker: Jakob LalérResearch: Eva EricssonProducent: Linda Aktén

Matpriserna har ökat dramatiskt, fisk och mjölkprodukter framför allt. Orsakerna är flera, både kriget i Ukraina och klimatförändringar spelar in. Vad leder de ökade priserna till, och hur hanteras de i olika länder? Finns det till och med saker som har blivit bättre, för att människor fått upp ögonen för att maten är värdeful?Det pratar vi om i P4 Världen med Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, som berättar om försörjningsläget i Afrika, där svält hotar på grund av kriget i Ukraina, och om varningsmärkning mot sjukdomar i spåren av dåliga matvanor i Latinamerika.Vi hör också Peder Gustavsson i Bangkok om att K-pop nu följs av K-food, och Carina Holmberg om sockerskatten i Norge. Daniela Marquardt, utsänd i Tyskland, berättar om hur omdaningen av livsmedelsproduktionen i mer klimatvänlig riktning försvåras av Ukrainakriget.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Luise SteinbergerTekniker: Behzad Mehrnoosh

Ryssland har nu helt stoppat gasen till Europa. Detta ovanpå redan skyhöga priser och rekordinflation. Energikrisen fördjupas och EU:s energiministrar samlas till krismöte. Men vad kan EU göra? Rysslands agerande mot Europa beskrivs nu allt oftare i termer av ett energikrig. Gazprom har skyllt på reservdelsbrist, men i veckan har Ryssland också sagt rakt ut att gasstoppet genom Nord Stream 1 kvarstår tills sanktionerna mot Ryssland hävs. "Helt nya tongångar inom EU"I Europa växer oron inför vintern. Ett lapptäcke av åtgärder, stödpaket och subventioner har införts runt om i Europa. Tyskland kom i helgen med ett omfattande stödpaket för att hjälpa hushållen, men långt ifrån alla länder har råd att tackla krisen på samma sätt. Nu ökar pressen på EU att kliva in och göra om elmarknaden och det talas om nödåtgärder. Ett antal långtgående förslag ligger på bordet, så som pristak, beskattning av övervinster och att frikoppla gaspriset från elpriset. Hör om några av förslagen och vilken effekt åtgärderna skulle kunna få. Hör också om hur energikrisen slår olika hårt på olika håll i Europa. Och kan Putin lyckas med att så split i EU när det kommer till att stötta Ukraina? Medverkande:Claes Aronsson, programledare.Susanne Palme, Ekots EU-kommentator.Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator.Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent.Producent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Hade omvärlden protesterat mer mot talibanernas skolförbud för flickor om vi inte varit så koncentrerade på kriget i Ukraina? Den senaste månaden har allt handlat om kriget i Ukraina av förklarliga skäl. Men i skuggan av det pågår en rad andra viktiga saker och i veckans P4 Världen berättar våra korrespondenter om några av dem. Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, uppdaterar oss om covid-19 och pandemins framfart när vissa länder lyfter sina restriktioner samtidigt som Kina upplever en ny våg som skördar liv. Sydasienkorrespondent Naila Saleem rapporterar om utvecklingarna i talibanstyrda Afghanistan. Vi hör Marie Nilsson Boij inför det stundande valet i Frankrike och Daniela Marquardt är på plats i Budapest inför söndagens val i Ungern.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Fabian Begnert

Chockhöga elpriser och klimatpanik har fått en del att se på kärnkraften med nya ögon. Men olika länder drar olika slutsater. Följ med till Tyskland, Frankrike och Kina för att höra hur man ställer sig till kärnkraften där, och hör om hur de stora kärnkraftsolyckorna i Fukoshima och Chernobyl har påverkat bilden av kärnkraften.Medverkande: Mikael Höök, forskare om globala energisystem vid Uppsala universitet, Marie Nilsson Boij, Pariskorrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Berlinkorrespondent, och Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Producent: Catarina Spåre GustafssonProgramledare: Kajsa BoglindTekniker: Ludvig Widman

Två kandidater gör sig redo att bli näste tyske förbundskansler. Men bara en kommer att få chansen. Vem lägger korten rätt i pokerpartiet och får leda Tyskland? Podden spelades in natten mot måndag innan valresultatet var helt klart. SPD utropades som största parti vid kl. 05 på måndagsmorgonen med 25,7 procent mot kristdemokratiska CDU/CSU:s 24,1 procent. Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Tysklands-korrespondent, Patrik Ahlqvist, TT:s utsända i Berlin, Jan Mosander, författare och före detta Berlin-korrespondent för Sveriges Radio, Jan Lewenhagen, författare och tidigare Berlin-korrespondent för Dagens Nyheter. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Angela Merkel poserar med papegojor och CSU:s Markus Söder har visst inte öl i sin sejdel. Vi summerar en ovanlig valrörelse och frågar oss vad Greta-effekten kan betyda för det tyska valet. Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Tysklands korrespondent, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist. 

Översvämningar och bränder har beskrivits som en apokalyps. Husbilar som hänger i träd medan politiker trampar i klaveret. Hur har Europa klarat katastrofsommaren och vad har hänt bakom kulisserna? Medverkande: Göran von Sydow, chef för myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Daniela Marquardt, Sveriges Radios utsända i Tyskland. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Översvämningar och bränder har beskrivits som en apokalyps. Husbilar som hänger i träd medan politiker trampar i klaveret. Hur har Europa klarat katastrofsommaren och vad har hänt bakom kulisserna? Medverkande: Göran von Sydow, chef för myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Daniela Marquardt, Sveriges Radios utsända i Tyskland. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Hon har haft ledartröjan för Europas viktigaste lag i 16 år. Borträknad men aldrig bortspelad. Vad har format de tyska kristdemokraternas Angela Merkel och hur har hon lyckats behålla makten? Fem radiokorrespondenter har kommit och gått i Berlin, det här är deras berättelse om pastorsdottern från Östtyskland som blev världens mäktigaste kvinna. Medverkande: Kristian Åström, Per Erenius, Daniel Alling, Daniela Marquardt, Caroline Salzinger.  Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Högerpopulismen i Europa ömsar skinn I Frankrike har Marine Le Pen gjort allvar sin avdemonisering av partiet Nationell Samling. Men i Tyskland går man i helt motsatt riktning. Hur långt kan de gå? Medverkande: Fanny Härgestam, författare till boken En by i Champange, Daniela Marquardt utsänd i Tyskland, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Högerpopulismen i Europa ömsar skinn I Frankrike har Marine Le Pen gjort allvar sin avdemonisering av partiet Nationell Samling. Men i Tyskland går man i helt motsatt riktning. Hur långt kan de gå? Medverkande: Fanny Härgestam, författare till boken En by i Champange, Daniela Marquardt utsänd i Tyskland, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Politiker som skott sig på pandemin skakar tysk politik när supervalåret inleds med två viktiga delstatsval. Hur stukat är Merkels CDU? Hör också Europapoddens största snackis - någonsin. Medverkande: Caroline Salzinger, korrespondent Berlin,  Daniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Politiker som skott sig på pandemin skakar tysk politik när supervalåret inleds med två viktiga delstatsval. Hur stukat är Merkels CDU? Hör också Europapoddens största snackis - någonsin. Medverkande: Caroline Salzinger, korrespondent Berlin,  Daniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Pandemin ramar in det tyska valåret som startat med vaccindebatt och restriktioner. I veckan ges ett första svar i spelet om vem som ska leda Europas största ekonomi när Angela Merkel lämnar scenen. Medverkande: Susanne Palme, Caroline Salzinger, Daniela Marquardt. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist Tekniker: Marie Persson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Pandemin ramar in det tyska valåret som startat med vaccindebatt och restriktioner. I veckan ges ett första svar i spelet om vem som ska leda Europas största ekonomi när Angela Merkel lämnar scenen. Medverkande: Susanne Palme, Caroline Salzinger, Daniela Marquardt. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist Tekniker: Marie Persson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Om den mörka konspirationsteorin Qanon där president Donald Trump ses som en frälsare. En konspiration som kan få betydelse för presidentvalet. Medverkande: Annie Kelly, Qanon-expert, Catie Stewart, kampanjchef, Kent Werne, författare, Michael Walter, anhängare till Qanon, Gabriel Wernstedt, Säkerhetspolisen, Alex Kaplan, Media Matters, Joe Uscinski, University of Miami,  Scott Taylor, statsvetare. Tack till Frank Radosevich Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Reportrar: Robin Olin, Cecilia Khavar, Daniela Marquardt, Anja Sahlberg Tekniker: Joel Löf

Tyskland tar över som ordförandeland när kontinentens öde ligger i vågskålen. Samtidigt har Sveriges utrikesminister hamnat i blåsväder. I säsongens sista avsnitt av Europapodden fördjupar vi oss i helgens EU-toppmöte och Tysklands kommande ordförandeskap. Angela Merkel har både en pandemi och ekonomisk kris att hantera i höst. Dessutom så närlyssnar vi på utrikesminister Ann Lindes uppmärksammade intervju med tyska Deutsche Welle. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Daniela Marquardt, utrikesredaktör på Ekot och tidigare korrespondent i Berlin. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Jari Hänninen Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Tyskland tar över som ordförandeland när kontinentens öde ligger i vågskålen. Samtidigt har Sveriges utrikesminister hamnat i blåsväder. I säsongens sista avsnitt av Europapodden fördjupar vi oss i helgens EU-toppmöte och Tysklands kommande ordförandeskap. Angela Merkel har både en pandemi och ekonomisk kris att hantera i höst. Dessutom så närlyssnar vi på utrikesminister Ann Lindes uppmärksammade intervju med tyska Deutsche Welle. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Daniela Marquardt, utrikesredaktör på Ekot och tidigare korrespondent i Berlin. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Jari Hänninen Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Idag 30 år sedan Berlinmuren föll. Direktsänt från Berlin. Polis, avspärrningar och statsbesök kunde inte stoppa oss vid Bernauerstrasse där delar av muren står kvar. Medverkande: Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Berlin-korre Berlin och Klaus-Jürgen Liedke, författare och översättare.

Trots att 30 år har gått sedan murens fall är Tyskland fortfarande ett delat land både politiskt och ekonomiskt. Europapodden åker till Berlin för att uppmärksamma att det har gått 30 år sedan muren som delade Tyskland och Europa i ett öst och ett väst föll. Men tittar man på statistik över invånarnas utbildning, inkomst och arbetslöshet i de forna länderna verkar åtminstone en del av splittringen bestå. Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent och Alexander Finger, översättare och tolk Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Europa håller andan inför den 31 oktober då Storbritannien ska lämna EU. Men kommer Boris Johnsons plan att lyckas och vilka andra oroshärdar syns på kontinenten? Är det Boris Johnsons brexitplaner, Robert Habecks tyska hårrufs eller EU-toppen Simone Weyands hårda nypor som kommer att dominera Europas politik i höst? I säsongens första avsnitt av Europapodden skriver vi en fusklapp inför vad som sannolikt kommer att bli en turbulent tid och presenterar poddens nya programledare. Medverkande: Claes Aronsson, Daniela Marquardt, Filip Kotsambouikidis, Margareta Svensson och Andreas Liljeheden Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Hur ska det gå efter Merkel? Var får jag bästa knödeln? Är lägenheter fortfarande överkomliga i Berlin? Telefonnummer: Till vår telefonsvarare om du ringer före sändningen: 08 784 3951 Till vår sluss om du vill vara med i programmet (och det vill du väl?): 08 22 45 00. Mail: korrespondenterna@sverigesradio.se Eller använd vårt facebookkonto om det passar dig bättre (Radiokorrespondenterna). https://www.facebook.com/srkorrespondenter/ Programledare: Daniela Marquardt Bisittare: Jan Lewenhagen. f.d. korrespondent för DN i Tyskland. Producent: Minna Grönfors

Idag gör vi utblickar i centrala Europa. Intressanta saker händer i Slovakien. Hur mår Österrike efter vårens stormar. Och hur känns det att kallas fröken av sin granne i Berlin? Dessutom en akronym att vänja sig vid - AKK. Gäster: Ingmar Karlsson, f.d. ambassadör och författare till "Det omaka paret" om Tjeckien och Slovakiens historia. Nikolai Atefie, österrikisk frilansjournalist. Lina Lund, Dagens Nyheters korrespondent i Tyskland. Programledare: Fru Daniela Marquardt Bisittare: Herr Dan Ekholm, YLE Producent: Fru Minna Grönfors

I dagens program tar vi upp den tyska bilindustrin och kärleken till bilen och den fria farten. Dessutom berlinskt vardagsliv. Vi vänder och vrider på det tyska vardagslivet med infrastruktur, kommunikation, konsumtion och en och annan anekdot. Dagens gäster är: Alexander Budde, frilansjournalist. Frederik Bombosch, reporter på Berliner Zeitung. Programledare: Daniela Marquardt Bisittare: Dan Ekholm, utrikeskorrespondent på YLE Producent: Minna Grönfors

I dagens program tar vi upp hur Tysklands historia påverkar dagens samhälle. Bisittare är finska YLE:s Tysklandskorrespondent Dan Ekholm. Tysklands historia tynger bitvis dagens samhälle och människor som både lever där men också de som lämnade landet. Och hur tacklar grannarna att en finsk barägare i Berlin visar sig var aktiv i en vänförening för gamla SS-veteraner? Gäster: Cordelia Hess, professor i historia, universitetet i Greifswald. Astrid Seeberger, läkare och författare. Nina Röhlcke, teaterproducent och kulturråd i Berlin. Programledare: Daniela Marquardt Bisittare: Dan Ekholm Producent: Minna Grönfors

Europa går till valurnorna och Ekots lördagsintervju ägnar hela programmet åt valet till Europaparlamentet. Vilka frågor har dominerat valrörelserna runtom i Europa? Våra korrespondenter Margareta Svensson, Claes Aronsson, Daniela Marquardt och Milan Djelevic är med direkt. Hur har EU förändrats sedan förra valet och hur väl rustat är samarbetet inför framtiden? Samtal med Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Därefter om migrationsfrågan som dominerat EU-debatten de senaste åren. Samtal med Alice Petrén, migrationskorrespondent. Till sist om europeisk identitet. Finns det en sådan och vilken roll spelar den i sådana fall för EU-samarbetet? Samtal med Elisabeth Niklasson, doktor i arkeologi, verksam vid Stanforduniversitetet i USA och Mats Andrén, professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Bodström Producent: Viktor Mattsson

Vad kommer Ibizaskandalen i Österrike att få för konsekvenser och hur ser grannländerna på dramat? I veckans avsnitt av Europapodden fokuserar vi på den så kallade Ibizaskandalen som nu har lett till att alla FPÖ:s ministrar lämnat den österrikiska regeringen och att nyval utlysts till september. Hur påverkar det idén om tätare samarbete mellan konservativa och högerpopulistiska partier och vad får det för effekt på det kommande EU-valet? Medverkande: Susanne Palme, Daniela Marquardt, Johanna Melén, Erika Gabrielsson Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Alabama inför landets hårdaste abortlagar, armborst-sekten i Tyskland, om "blåbärsnationer" i hockey-VM och serbiska läkare som nu får lagliga mutor.  Medverkande: Kajsa Boglind, Washington, Claes Aronsson, London, Magnus Wahlman, Radiosporten, Daniela Marquardt, Berlin och Milan Djelevic, Balkan.

Vad är det "kristna Europa" och vad är egentligen kristna värderingar? I veckans program fokuserar vi på Europa inför EU-valet och till vår hjälp har vi Sveriges Radios korrespondenter i Europa. Från Ungern hör vi Filip Kotsambouikidis berätta om Viktor Orbán, Ungerns premiärminister och partiledare för Fidesz, som ser sig som försvarare av den kristna tron och dess värderingar. Daniela Marquardt tar med oss till Gethsemanekyrkan i östra Berlin som var en central mötesplats för oppositionen i DDR och som var en viktig del av demokratirörelsen i Tyskland 1989. Från Finland berättar Erika Gabrielsson om den finska ärkebiskopens inlägg i den politiska debatten. Från Italien rapporterar Margareta Svensson om hur den tidigare Trump-kampanjledaren Steve Bannon försöker samla Europas högerpopulistiska partier och som fått stöd av både Italiens inrikesminister och högerkonservativ inom Vatikanen. I studion finns även Cecilia Hansson författare och Europakännare. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

I höst har det gått 30 år sedan Berlinmuren föll. Vid tidigare jubileer har befrielsen från DDR-regimen varit i fokus. I år handlar diskussionen mer om de stora skillnaderna som fortfarande råder mellan västra och östra Tyskland. Möt den svenska fotografen Ann-Christin Jansson som har skildrat DDR-regimen och dess fall. Träffa den tidigare dissidenten Roland Jahn som nu vakar över kvarlevorna efter DDR-diktaturens övervakningsapparat Stasi. Och hör elteknikern Sandy Lehmann i en berättelse som sällan hörs från östra Tyskland, den om den framgångsrika företagaren. Daniela Marquardt, Berlin daniela.marquardt@sverigesradio.se

EU:s beslutsapparat klubbar lag efter lag men besluten skyms ofta av den pågående skilsmässan mellan Storbritannien och unionen. Nya upphovsrättsdirektiv, obligatorisk pappaledighet och kanske en reglering av den omdebatterade cabotagetrafiken. I skuggan av det pågående brexitdramat så befinner sig EU-parlamentet i maratonsittningar och klubbar beslut på löpande band. I veckans avsnitt av Europapodden fördjupar vi oss i frågorna som har hamnat lite i skymundan och försöker ta reda på varför parlamentet har så bråttom att ta beslut. Dessutom så pratar vi förstås lite om brexit och Slovakiens nya president. Medverkande: Claes Aronsson, Andreas Liljeheden, Daniela Marquardt och Susanne Palme Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Värde och religionsfrågorna diskuterades flitigt under valet 2018. Nu undrar Människor och tro - hur det blir med dessa frågor nu när regeringsbildningen är klar och det finns ett 73-punkts avtal? Frågorna som ställdes till sin spets var t ex konfessionella friskolors vara eller icke vara, var går gränsen för religionsfriheten, bidrag till trossamfunden, böneutrop, radikalisering, slöja i skolan, abort mm? Veckans Människor och tro gästas av den nya kultur- och demokratiministern Amanda Lind (mp) som även har ansvar för trossamfundsfrågorna. Medverkar gör också Lars Adaktusson (KD) och Roger Haddad (L) som debatterar ett stopp för nyetablering av konfessionella friskolor som är en del av januariavtalet mellan S, MP, L och C. I studion finns också en panel bestående av Anna Herdy chefredaktör Flamman, Felicia Ferreira chefredaktör Dagen och Erik Helmerson ledarskribent på DN. Från Tyskland ger Sveriges radios korrespondent Daniela Marquardt en bild av det hetsiga politiska tonen om återvändande IS-krigare. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

Om krisen i Venezuela, protesfabriken i Karbala, Autobahn i Tyskland och Trumps Taliban-strategi. Med Henrik Torehammar. Medverkande: Richard Myrenberg, utsänd i Venezuela, Daniela Marquardt, Berlin, Johan-Mathias Sommarström, mellanöstern och Ginna Lindberg om USA.

EU:s upphovsrättsdirektiv har både hyllats och kritiserats men kommer lagförslaget som just nu delar internet att bli verklighet? Förslaget har kallats för både "memedödare" och "slutet för internet som vi känner det" av kritikerna. Men vad innebär egentligen EU:s omdiskuterade upphovsrättsdirektiv och kommer någonsin lagförslaget att bli verklighet? I veckans avsnitt av Europapodden går vi på djupet med frågan som har fått nätjättar, skivbolag och en orolig allmänhet att gräva ner sig i skyttegravarna.  Dessutom så gör vi ett återbesök i Storbritannien. Där tickar klockan obönhörligt vidare mot en hård Brexit, men i kväll kan parlamentet kanske vrida frågan ur händerna på premiärminister Theresa May. Och så frågar vi oss varför hastighetsbegränsningar på motorvägen rör upp så starka känslor i Tyskland. Medverkande: Joel Westerholm, Andreas Liljeheden, Claes Aronsson och Daniela Marquardt. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Hur kommer 2018 att beskrivas i historieböckerna? Vi blickar tillbaka på det europeiska året med hjälp av Europas tre ledare på M: Merkel, May och Macron. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Göran von Sydow, statsvetare och tillförordnad direktör på SIEPS, Claes Aronsson, korrespondent i London, Margareta Svensson, Pariskorrespondent och Daniela Marquardt, korrespondent i Berlin.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher 

De gula västarna försöker få självaste Jupiter på knä, tyska kristdemokrater tävlar om arvet efter Mutti och har Österrike torpederat migrationsöverenskommelsens sista chans? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Alice Petrén, Migrationskorrespondent, Margareta Svensson, korrespondent i Paris, Daniela Marquardt, korrespondent i Tyskland. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Radiokorrespondenterna från Tyskland om slutet på en era när Angela Merkel efter 18 år slutar som kristdemokraternas partiledare. Vad hon har betytt för Tyskland, vilka förändringar som väntar och vad som förväntas av hennes efterträdare är frågor som vi diskuterar med våra gäster på en bar i Berlin. Medverkande: Dan Ekholm, Berlinkorrespondent finska Yle samt Dominik Rzepka, politikreporter tyska ZDF.

Är Brexitavtalet dött redan innan bläcket torkat? Hur ser Europa på vår svenska regeringsröra, och Trumps forne chefsstrateg vänder blicken mot EU-valet, men vilka ansluter sig till hans korståg? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Ann-Cathrine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola, Claes Aronsson, korrespondent i London, Margareta Svensson, korrespondent i Paris och Daniela Marquardt, korrespondent i Berlin.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher 

Mellanårsvalet kan leda till framgångar för Demokraterna på tisdag, hur påverkar det Trump? Om Gaza-borna som är trötta på Hamas. Angela Merkel, centralfigur i Tyskland och Europa, är på väg bort. Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef Ekot, Fernando Arias, New York-korrespondent, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent.

Blir det gladiatorernas kamp mellan Italien och Bryssel? Är det nedräkning till ragnarrök i Berlin? Och hur mycket myteristämning är det i Birmingham? Europapodden (gör sitt bästa) för att reda ut. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, korrespondent i Paris, Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent och Claes Aronsson, korrespondent i Storbritannien.  Programledare: Caroline Salzinger  Producent: Åsa Secher

En händelserik mandatperiod lider mot sitt slut - vad blir Jean-Claude Junckers eftermäle och vem blir hans efterträdare? Dessutom står Ungern på agendan i EU-parlamentet och Orbán är på plats. Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel, Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent, Ylva Nilsson, fristående EU-reporter.  Programledare: Fredrik Wadström Producent: Åsa Secher

Stärks eller försvagas sammanhållningen i Europa när gamla militära och ekonomiska band med USA sviktar? Sveriges Radios korrespondenter i Europapodden från Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. medverkande: Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent, Johanna Melén, Östeuropakorrespondent, Janne Andersson, EU-korrespondent, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent, Claes Aronsson, Storbritannienkorrespondent. Programledare Caroline Salzinger Producent Nina Benner

Veckans Människor och tro handlar om fotboll och hur den kan betraktas som en religion. Nu pågår fotbolls-VM och de stora gudarna har klivit ner till de ryska templen för att frälsa sina landsmän. Den troende skaran som bänkat sig framför tv-apparaterna och de lyckliga utvalda som fått plats på läktarna och kan dyrka de stora gudomligheter som ska frälsa landet. Men vem skapar dessa nationella gudar? Är det media som pumpar upp den talangfulle till  frälsarstatus...eller är det vi i den troendes skara som mål efter mål, dragning efter dragning målar den växande stjärnan i alltmer gyllene färger? Fotbollen har allt som en religion kräver, sina tempel i form av arenor, de troende som fansen, spelarna som gudarna, tränarna som teologerna och sportjournalisterna som prästerna. Är då fotboll en religion? Människor och tro låter sportjournalisten och författaren Jesper Högström resonera om saken.   Johan Fallby, idrottspsykolog med bl. a erfarenhet från Svenska landslaget och Allsvenskan, berättar hur det kan kännas för fotbollstalanger att bli upphöjda till stjärnor och halvgudar.   Människor och tros reporter Firas Jonblat grubblar också över fotbollen som religion. Sveriges radios utrikeskorrespondenter Johanna Melén i Ryssland och Daniela Marquardt i Tyskland ger oss inblick i fotbollens värld i dessa länder. Programledare Peter Sandberg Producent Antonio de la Cruz   Tel: 08784 7893 Mobilnr: 0709211942 Mail: mot@sverigesradio.se   Sveriges Radio /Oxenstiernsgatan 20 SE- 105 10 Stockholm sverigesradio.se

I brist på europeisk enighet i migrationsfrågan vill EU nu, enligt färska uppgifter, föreslå att det upprättas asylcenter utanför EU, kommer det att gå? Och räddar det Angela Merkels kanslerskap? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent och Daniela Marquardt. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Vet du inte vad du ska lyssna på när du har betat av Europapodden? Våra experter bjuder på sina bästa lyssningtips. Dessutom: varför fick Amber Rudd sparken och vad gav Merkel Trump i present?   Daniela Marquardts poddtips Der Tag - tysk daglig podcast  Lage der Nation - tysk podcast som kommer en gång i veckan  Der Politikpodcast - precis som det låter, en tysk politikpodcast Quadriga - en tysk podcast på engelska, om internationell politik   Claes Aronssons poddtips Brexitcast - en podcast från BBC om brexit  Chopper's Brexit Podcast - från The Daily Telegraph  Brexit Unspun - från The Financial Times   Linn Mårdstams poddtips Géopolitique - fransk politikpodcast med Bernard Guetta, från France Inter  L'Esprit Public - fransk podcast om kultur och politik  La Poudre - fransk intervjupodcast där Laurent Bastide träffar kvinnliga intervjuobjekt  IRIS - podcast från den franska tankesmedjan IRIS   Sigrid Melchior och Susanne Palmes poddtips EU Confidential - en podcast om EU och Europa, på engelska, från nättidningen Politico. Brysselbubblan - de två svenska Bryssel-journalisterna Teresa Küchler och Sigrid Melchior pratar om allt som händer i EU:s korridorer   Mark Leonard's World in 30 Minutes - från The European Council for Foreign Relations Centre for European Reform - podcast om EU från CER  Parlamentet - en dansk podcast från Altinget där två EU-reportrar baserade i Bryssel pratar om EU och europeisk politik  Européen de la semaine - korta porträtt på franska om en aktuell europé  Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Claes Aronsson, Sveriges Radios korrespondent i London, Daniela Marquardt, Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Linn Mårdstam, press attaché på Frankrikes ambassad i Stockholm, Sigrid Melchior, frilansjournalist i Bryssel.  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Åsa Secher

Den 22 april samlas de tyska socialdemokraterna för att välja sin nya partiledare efter SPD:s mest turbulenta år på många decennier. Hur har krisen påverkat partiet? Och hur ska de gå vidare? Valet av ny partiledare sker i Wiesbaden, 60 mil sydväst om Berlin. Partiledningen har gett sitt stöd till Andrea Nahles som ny ledare för SPD, men kongressen får nu möjlighet att ta ställning till om det är Nahles som ska ta över efter Martin Schulz som avgick efter endast ett år på partiledarposten.  I veckans Radiokorrespondenterna är vi i Berlin där Daniela Marquardt tar oss tillbaka till det politiskt stökiga året i Tyskland och socialdemokraternas förtroende- och identitetskris.  Gäst är Kajsa Borgnäs, medlem i SPD och chef för tyska utredningsinstitutet för arbete och miljö vid industrifackförbundet IG BCE.

Premiär för powerparet Merkel-Macron! Och hur ska EU svara på Trumps fulsmash om ståltullar och agera mot Ryssland efter spionattacken i Storbritanien. Medverkande: Björn Fägersten, Utrikespolitiska institutet, Susanne Palme, ekots EU-kommentator, Margareta Svensson, Paris, Daniela Marquardt, Berlin och Claes Aronsson, London.

Blir EU mer demokratisk för att du får rösta på en grek, och vad betyder de etablerade partiernas kris i Tyskland? Vi pratar Spitzenkadidater, Mad Max-dystopier och om Europas krisande kolosser. Medverkande: Göran von Sydow, statsvetare vid SIEPS, Susanne Palme, EU-reporter på Ekot, Daniela Marquardt, Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Claes Aronsson, Sveriges Radios korrespondent i London. Programledare Caroline Salzinger Producent Nina Benner

"Grosse Brocken", stora stötestenar, är veckans ord i Tyskland när regeringsförhandlingarna fortsatte, och Bulgarien putsar på sin image inför EU-ordförandeskapet. Medverkande: Susanne Palme, EU-reporter på Ekot Per Wirtén, frilansjournalist och författare Daniela Marquardt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Plamen Zafirov, musiker i Sofia  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Nina Benner Tekniker: Oskar Eriksson

Europapodden sänder från ett flyktingcenter i stadsdelen Neukölln i Berlin och diskuterar hur flyktingkrisen påverkat tysk politik och fotbollens roll i den tyska självbilden. Medverkande: Annamaria Olsson, grundare för organisationen Give Something Back To Berlin, Gellert Tamas, journalist och författare bosatt i Berlin, Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent, Wael Khleifa, flykting från Syrien som idag arbetar med integrationsprojekt i Berlin. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Om ojämlikheten som ökar i stora delar av västvärlden. Hur problematiskt är det? Och vad är kopplingen till politiken och den politiska utvecklingen med missnöje och politisk apati? Programmet börjar i Tyskland, där valkampanjen är inne i sin slutspurt. Radions korrespondent Daniela Marquardt rapporterar från Bremen, där den blomstrande ekonomins baksidor syns tydligare än på andra håll i Tyskland. Där fnyser invånare åt kanslerkandidaten Angela Merkels valslogan "ett Tyskland där vi lever gott och gärna". Arbetslösa och låginkomsttagare kan verkligen inte leva gott. Och det är knappast gärna som människor hankar sig fram i den här tillvaron. Varje dag är en kamp från det att man vaknar, säger 54-åriga Frank Höpfner i stadsdelen Neustadt. Finns det ett samband mellan ökad ojämlikhet och sviktande valdeltagande? Och hur problematiskt är det egentligen med växande inkomstklyftor? Konflikts Anja Sahlberg försökte få svar från akademiska experter. Jesper Roine, nationalekonom på Handelshögskolan i Stockholm, berättar om the million dollar question, hur pass stor inkomstklyfta är bra för ett samhälle? På Skype från London School of Economics ger professor Simon Hix en bild av ett sviktande valdeltagande i Europa, och vilka det är som röstar i allt lägre utsträckning: unga, låginkomsttagare och lågutbildade. Professor Valentino Larcinese, från samma universitet, berättar om vad forskningen vet om sambandet mellan ökade inkomstklyftor och lägre valdeltagande och varför han menar att ökad ojämlikhet kan vara ett problem för demokratin. Det har gått cirka tio år sedan den ekonomiska krisen i Europa. Spanien drabbades hårt, ett land som har bland de största skillnaderna i inkomst i Europa. Inte minst landets unga befolkning har märkts av krisåren. Frilansjournalisten Anna Gjöres träffar människor som tvingas gå hungriga och 28-åriga Charly Lopez, som är välutbildad, men som inte får ett jobb. Precis som många i samma ålder har han gett upp hoppet om politiken.   Ibland tänker jag att det skulle ha varit bra om krisen hade slagit ännu hårdare. Om fler folk var helt desperata, skulle de kanske kämpa mer för att ändra samhället, säger Charly. Här i Sverige pratar politikerna, både till höger och vänster på den politiska skalan, allt mer om ökade klyftor. Vad menar dem? Och vad vill de göra åt det? I studion möts Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna, som är Finansutskottets ordförande, och Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson. Konflikt träffar också två svenska nationalekonomer, Anna Almqvist på LO, Malin Sahlén, i dag konsult, men tidigare knuten till den högerorienterade, liberala tankesmedjan Timbro, för att prata om inkomstklyftor och ojämlikhet ur ett svenskt perspektiv.   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

This week is World Humanitarian Day 2017! To celebrate, we bring in Berlin-based journalist Daniela Marquardt. She shares with us her own personal experience about the fall of the Berlin wall, and how it has influenced her own view of how important information is. If you enjoyed our podcast, please subscribe via Apple Podcasts, Stitcher, or Soundcloud and leave us reviews and comments at dosageofrepartee@gmail.com Music: www.bensound.com

För en gångs skull en bra skildring av vad det innebär att vara ung och religiös. Den norska tv-serien SKAM - enormt populär främst bland tonåringar och unga vuxna - går mot sin final. Människor och tros reporter Matilda Ljungkvist har träffat två unga religiösa och pratat om hur det är att möta jämnårigas fördomar. I veckans program tar vi också upp frågan om utländsk finansiering av moskéer. Stora donationer från Qatar och Saudiarabien, innebär de att givare köper sig inflytande över vilken sorts islam som får utrymme i Sverige och andra europeiska länder? Vi intervjuar Ammar Daoud från den nybyggda moskén i Malmö och Olle Lönnaeus, journalist som bevakat frågan i tidningen Sydsvenskan. Medverkar gör också islamologen Leif Stenberg, direktor vid institutet för Institute for the Study of Muslim Civilisations vid Aga Khanuniversitet i London. Sveriges radios korrespondenter i Berlin och Paris, Daniela Marquardt och Margareta Svensson, rapporterar om hur frågan om utländsk finansiering av moskéer debatteras i Tyskland och Frankrike. Esther Kazen är nyvigd pastor i Equmeniakyrkan, Flatåskyrkan i Göteborg. Som @Feministpastorn har hon snabbt fått många följare i sociala medier. I Människor och tro berättar hon vad hon försöker uppnå med sin kommunikation på nätet. Veckans krönika kommer från Margita Boström och handlar om det nätverk som startats av Indonesiens största muslimska organisation och som försöker verka för en mer moderat form av islam. På plats i Arvidsjaur är vår reporter Alexandra Sandels, som rapporterar kort från Samiska kyrkodagarna med deltagare från flera länder. Hör mer om detta nästa vecka, då vi ägnar hela programmet åt temat samer och tro.

Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union? Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet. Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det. - Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun. I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot: - Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat. I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel. Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson. Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen. Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU. De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Per Eurenius per.eurenius@sverigesradio.se      

Opinionen svänger snabbt i europeisk politik. Theresa May har problem i Storbritannien och Angela Merkel har gett utmanaren Martin Schulz en hård smäll. Dessutom om svarta kondomer i Österrike. Gäster: Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent, Daniel Alling, tidigare Berlin-korrespondent, Gunnar Bolin, Berlin-korrespondent, Claes Aronsson, tillträdande London-korrespondent.

Om Emannuel Macrons äldre fru Brigitte Trogneux som står i rampljuset, Marine Le Pen som tar paus från Nationella Fronten och François Fillon som loggar ut. Dessutom om tysk nationalistisk röra. Gäster: Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Alice Petrén, tidigare Paris-korrespondent och Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Robin Olin

Daniela Marquardt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent, lotsar oss mellan löften och utspel om ett Tyskland som inte får ducka för ett större ansvar i världspolitiken. Från att det vid tiden för återföreningen ännu spökade en rädsla för ett nytt dominant Stortyskland, möter dagens utveckling snarast förväntan. Men vad betyder det i praktiken - vilka risker för det med sig och vilket inflytande kan Tyskland i praktiken få? Hör statsvetaren Daniela Schwarzer. Hör också Tysklands biståndsminister Gerd Müller om tankarna på en ny Marshall-plan för Afrika och författaren och nobelpristagaren Wole Soyinka om löftena som hörts så många gånger förr.

Vem blir Europas mäktigaste? Nye SPD-ledaren Martin Schulz utmanar Angela Merkel och kallas för "populist". Splittring i högerpopulistiska AfD efter uttalande om Förintelsemonumentet i Berlin... Gäster: Daniela Marquardt, Tysklands-korrespondent, Daniel Alling, tidigare Tysklands-korrespondent, Gunnar Bolin, ännu tidigare Tysklands-korrespondent. Programledare: Johar Bendejelloul Producent: Robin Olin

Hur påverkas det mångkulturella Kanada efter dödsskjutningarna i en moské i Quebec, där sex personer dog? Hör också inrikesminister Anders Ygeman om säkerhetsläget för moskéer i Sverige. Hur har Kanada reagerat på moskéattacken, och hur starka är de nationalistiska strömningarna i landet som länge förknippats med öppenhet? Hör Debra Black, journalist på tidningen Toronto Star som länge bevakat migration och mångfaldsfrågor.   Gud på vita duken. Gudar och människor är ett centralt tema för Göteborgs filmfestival som pågår nu. Är det en ny religiös filmvåg vi ser?Och hur uttrycks erfarenheter av Gud i film? Samtal med Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap, och Yael Feiler, teaterregissör och universitetslektor i Göteborg.   Burkaförbud i Österrike varför just nu? Vår korrespondent Daniela Marquardt om den politiska bakgrunden till burkaförbudet i Österrike.

Val i både Frankrike och Tyskland i år, hur viktiga är dom ekonomiska frågorna i valen, och hur kan valen påverka ekonomin? Gäster är Margareta Svensson, Sveriges Radios korrespondent i Paris, och Daniela Marquardt, Sveriges Radios korrespondent i Berlin, och Hubert Fromlet, professor vid Linnéuniversitetet.

EU-kommissionen har gett grönt ljus för ytterligare tre månader med gränskontroller i fem länder. Men kanske ställer de till med fler problem än de löser för alla inblandade? Hör vår danmarkskorrespondent Samuel Larsson, tysklandskorrespondent Daniela Marquardt och EU-reporter Susanne Palme. Programledare är Ci Holmgren.

Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift gästar oss i ett samtal om reformationen, Luther, mötet i Lund och påvens Sverigebesök.  Hur uppmärksammas Luther i Tyskland?Möt Margot Kässman, ambassadör för jubileumsåret 2017 i Tyskland. 500 år sedan Luther sägs ha spikat upp sina 95 teser om avlatshandeln på porten till slottskyrkan i Wittenberg, blir det åka av i Tyskland: utställningar, debatter och seminarier om reformationen och religionens roll i samhället. Men finns det också risk att reformationsåret används av politiska och nationalistiska krafter? Vår korrespondent Daniela Marquardt har träffat Margot Kässman.  Reformationen ett afrikanskt perspektivOm bara några år kommer majoriteten av världens kristna att vara afrikaner. Vad betyder ordet reformation i ett kristet afrikanskt perspektiv? Samtal med vår korrespondent Richard Myrenberg.  Behöver islam reformeras?Ja, det menar Akbar Abdul Rasul, statsvetare och reformistisk muslim som gästar oss. Det är dags att utmana idén att Koranen är ofelbar hävdar han, och vill nu öppna upp för en mer inkluderande tolkning av islam.

Om nynationalism och EU-skepsis inför Storbritanniens historiska folkomröstning. Varför är så många européer missnöjda med EU? Och hur farligt är det för freden om unionen vittrar sönder? En knapp vecka före den historiska brittiska folkomröstningen om ett eventuellt EU-utträde ger sig Konflikt ut på en resa på den europeiska landsbygden. För oavsett hur britterna röstar så har EU i dag en enorm utmaning framför sig med det växande missnöje som finns runt om i unionen - inte minst utanför storstäderna. Nationalisterna - de som hyllar den egna nationen och vill sätta den och den egna kulturen främst blir allt fler. Vad betyder det för EU:s framtid?Programmet börjar i byn Niederbronn-les-Bains i regionen Alsace i östra Frankrike. Det är en region som på många sätt är Europas hjärta. Både som spelplats för de blodiga krig som under sekler format kontinenten, och för det europeiska samarbetet, med bland annat Europarådet, Europadomstolen och Europaparlamentet som ligger i Strasbourg. Vi möter Michèle Muller och Patrick Heitz som båda gått med i det högerextrema partiet Front National och som önskar ett franskt utträde ur unionen. Hur kommer det sig att stödet för Front National och opinionen mot EU är så stark i en region där kriget fortfarande är så närvarande? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret i Alsace.Resan fortsätter till Polen, som ofta beskrivits som en framgångssaga sedan inträdet i EU, men i år har det återkommande varit uppskruvat tonläge mellan regeringspartiet PiS, Lag och Rättvisa, och EU:s företrädare i Bryssel. Samtidigt har också nationalismen växt sig allt starkare i landet. Vacklar polackernas tro på EU? Radions korrespondent Thella Johnson åkte till ett av PiS starkaste fästen, den lilla byn Kobylin-Borzymy i nordöstra Polen.Europas gränser har ju successivt suddats ut i takt med att samarbetet blivit allt tätare. Men i samband med det som kommit att kallas "Europas flyktingkris" har allt fler röster höjts för att slopa det så kallade Schengensamarbetet och bygga upp gränser både utåt och emellan EU:s medlemsländer. Radions korrespondent Daniela Marquardt åkte till gränsbyn Klingenbach i Österrike, där ju högerpopulistiska FPÖ gick starkt framåt i senaste presidentvalet för en månad sedan. Hon träffar bland annat Johann Tschürtz, vice premiärminister i delstaten Burgenland och också den lokala ledaren för det högerpopulistiska partiet FPÖ.Storbritanniens folkomröstning om landet ska stanna i eller lämna EU är ramen för hela dagens Konflikt. För några veckor sedan tog en grupp brittiska historiker initiativ till ett upprop mot Brexit som publicerades i den brittiska tidningen the Guardian. De varnar för att ett utträde ur EU skulle göra Storbritannien irrelevant i ett europeiskt sammanhang och också försvaga och splittra EU i en instabil värld.Det här uppropet har nu vuxit och i dag har över 1000 brittiska akademiker från olika discipliner skrivit på. Konflikts Marie Nilsson-Boij ringde upp en av dem, Beatrice Heuser, professor i Internationella Relationer vid universitetet i Reading, som är mycket oroad. Hon går så långt att hon menar att ett Brexit till och med hotar freden i Europa.I Konflikts studio för att diskutera EU:s utmaningar med växande nationalism och EU-skepsis finns Annika Ström-Melin, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent, och Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Spekulationerna är igång efter Tayyip Erdogans hätska utspel mot EU. Kommer flyktingavtalet med Turkiet att spricka, och vad händer då? Hör Katja Magnusson från Istanbul om Tayyip Erdogans vägval och Janne Andersson och Daniela Marquardt om hur EU och Tyskland ska hantera den nya politiska situationen.Programledare: Susanne Palme

Hör gymnasieminister Aida Hadzialic, Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg och Elisabeth Sandlund, chefredaktör på tidningen Dagen. Den syriska författaren Samar Yazbek har skrivit en sorgesång över Syrien, boken Resa in i tomheten är ett försök att sätta ord på en pågående katastrof. Vi har mött henne.Det tyska högerpartiet AFD trappar upp sin islamfientliga retorik för att vinna nya röster. Kommer man att lyckas? Vår korrespondent Daniela Marquardt rapporterar.Och så träffar du Sofia Camnerin, kyrkoledare för Equmeniakyrkan och författare till boken När livet stramas åt skärps blicken.

Omvärldens bild av Tyskland förändrades i ett slag mellan den 4 och 5 september 2015. Angela Merkels beslut att ta emot tusentals människor på flykt, som strandat i Ungern, gjorde stort intryck. Välkomstscener på tågstationer och de många frivilliga hjälpinsatserna präglade intrycket av ett nytt öppet och medmänskligt Tyskland.Det skymde också länge de våldsamma reaktioner som samtidigt ökade. Under 2015 skedde fem gånger så många attacker riktade mot människor som söker skydd och mot dem som engagerar sig för flyktingar. Brandattentat, vandalisering och misshandel sker i hela landet men är tydligt vanligare i östra Tyskland.En ny flyktingförläggning i Bautzen som stacks i brand och en aggressiv mobb som mötte en grupp flyktingar i Clausnitz väckte till slut en djupare diskussion om högerextremismens utbredning i Tyskland. Om det handlar veckans Radiokorrespondenterna med Daniela Marquardt från Berlin. 

Det har gått fem år sedan konflikten i Syrien startade och miljontals syrier har flytt sina hem. Men i dagens program möter du syrier som stannat kvar mitt i kriget. Hör vår korrespondent Katja Magnussons möten med syrier som försöker leva normala liv. De tittar på The Voice Kids och drömmer om att bli läkare och inte soldat. Hör också Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent, om den växande invandringskritiken i Europas största fristad för flyktingar.Och så kommer Norges ambassadör, Kai Eide, till studion för att prata om varför vi svenskar verkar veta så lite om Norge. 

Under de senaste åren har bland annat flera pastorer från pingströrelsen konverterat till katolicismen. Vad är det som får protestanter att vilja bli katoliker. Frilansjournalisten David Berjlund träffade några konvertiter för att ta reda på vad som lockade dem. Efterföljande studiosamtal med religionshistorikern Christer Hedin och teologen Joel Halldorf. Hon har arbetat på världens farligaste platser för den medicinska och humanitära hjälporganisationen Läkare utan gränser. Vad väcker det för tankar och känslor att jobba med risk för sitt eget liv? Samtal med Katrin Kisswani, ordförande för Läkare utan Gränser i Sverige. Biologen och debattören Richard Dawkins har på senaste tiden tagit sikte på islam i sitt motstånd mot världens religioner. I Teresa Kristoferssons reportage avfärdar han den kritik som riktats mot honom. Daniela Marquardt svarar för veckans krönika. Och så hör vi Ulf Jonsson, chefredaktör för tidskriften Signum, om att Elisabeth Hesselblad helgonförklaras.

Hör våra korrespondenter på plats i Paris och ute i världen om terrordåden i den franska huvudstaden. Jan Andersson och Beatrice Janzon rapporterar från Paris.Daniela Marquardt från Berlin.Och Katja Magnusson om hur länder som Turkiet och Libanon, som sett många terrordåd den senaste tiden, hanterar detta.

Om den europeiska kampen mot terrorresor. Trots runt 300 svenska IS-resenärer ligger Sverige efter med det förebyggande arbetet. Hur gör man i andra europeiska länder? Dagens Konflikt följer upp programmet ”De svenska krigsresenärerna” från 17 oktober. Det stora antalet svenska krigsresenärer i dag är de som rest till Irak och Syrien och problemet är extra allvarligt eftersom de ansluter sig till grupper som öppet hotar vårt västerländska samhälle. Därför fokuserar dagens program främst på jihadism och IS-resenärer. Men vi har förstås också terrordådet i Trollhättan i färskt minne, liksom de senaste brandattentaten mot asylboenden, som skapat stor oro i Sverige. Varifrån kommer egentligen det största terrorhotet i dag? Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman, Salahuddin Barakat från Islamakademin och Magnus Ranstorp, professor på Försvarshögskolan. Programmet börjar i Frankrike, där inrikesministeriet kort efter terrorattentaten i Paris i januari drog igång en omfattande informationskampanj för att försöka förebygga att unga fransmän radikaliseras och beger sig till Syrien eller Irak för att ansluta sig till Islamiska Staten. Senast i raden initiativ i den här kampanjen är anhöriga som berättar sina historier. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Christian Gravel, som ansvarar för den franska regeringens informationskampanj och den franske parlamentarikern och tidigare ministern Jean-Pierre Sueur. Den tyska organisationen Hayat - som betyder liv på turkiska och arabiska – brukar lyftas fram som ett lyckat exempel. Hayat jobbar med att försöka hjälpa radikaliserade personer att bryta med militanta grupper och hitta andra vägar i livet. Att involvera hela familjen och andra i den nära omgivningen är en viktig nyckel för att lyckas, enligt rådgivaren Julia Bercyk, som radions korrespondent Daniela Marquardt träffat. Nyligen lanserade Storbritanniens inrikesminister Teresa May en ny strategi mot extremism med stort fokus på våldsbejakande islamism. En av de organisationer som funnits med i förarbetena inför den nya strategin är en omstridd men också inflytelserik tankesmedja som heter Quilliam foundation, en tankesmedja som grundats av avhoppade jihadister. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av dess medarbetare Nikita Malik för att höra vad hon tycker att länder som Storbritannien och Sverige bör prioritera i kampen mot våldsbejakande islamism. Hur stort hot utgör radikaliserade islamister mot vårt samhälle? Om man ser till Norden har ju det blodigaste attentatet här utförts, inte av en jihadist, utan av en ensam högerextrem fanatiker - Anders Bering Breivik. 77 människor dog i terrorattentaten på Utöya och i Oslo 2011. Konflikts Jesper Lindau ringde upp Tore Björgo, professor på Polishögskolan i Norge, för att höra man resonerar om terrorhoten där. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Dagligen tar sig tusentals flyktingar till Tyskland. Och förbundskansler Angela Merkel blir nu kritiserad för sin politik på hemmaplan. Men den har också gett omvärlden en ny bild av Tyskland. Radiokorrespondenterna görs den här veckan av Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt och sänds från Berlin. Om Angela Merkel som hårt kritiserad hjälte och om hennes - och Tysklands nya roll - 25 år efter landets enande.  

Om maktfaktorn Angela Merkel. 25 år efter Tysklands enande står hon på toppen av sin politiska karriär. Hur gick det egentligen till när en östtysk fysiker blev kontinentens mest inflytelserika politiker? Hur kan hon som är så lågmäld leda med sådan pondus? Och vad är det i dag med flyktingfrågan som verkar ha rubbat hennes cirklar? Hör röster från Berlin, Templin och Paris om Angela Merkels uppgång och möjliga fall. Konflikt sänder från ett kafé i Angela Merkels gamla kvarter i stadsdelen Prenzlauer Berg i det tidigare Östberlin. Det har gått 25 år sedan Tyskland återförenades, en återförening som också blev startskottet för den tyska förbundskanslerns väldigt intressanta och på många sätt osannolika politiska karriär. Gäster är Tobias Etzold, statsvetare från tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik, Dan Ekholm som är finska YLE:s Berlinkorrespondent och Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniela Marquardt. I mars 1990 var Lothar de Maizière, den förste och siste demokratiskt valde ministerpresidenten i DDR. Han utnämnde Merkel till regeringens presstalesperson och berättar för Daniela Marquardt om vilken enastående förmåga hon hade att medla i alla interna strider som ständigt uppstod under den här kaotiska tiden. En annan person som också följt Angela Merkel under många år är Stefan Kornelius, utrikeschef på liberala Münchenbaserade tidningen Süddeutsche Zeitung. De lärde känna varandra i samband med murens fall. Han följde henne nära under tiden som ungdomsminister och framåt och skrev för ett par år sedan en av de mest översatta biografierna om henne. När ”Förbundskanslern och hennes värld” kom ut handlade mycket om eurokrisen. Med den gick Tyskland och Angela Merkel in i en helt ny fas menar Stefan Kornelius. Men efter hennes utspel om flyktingkrisen i Europa känner han inte längre igen henne, sa han när Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom i München. Flyktingkrisen är på många sätt en ödesfråga som kan komma att avgöra Angela Merkels politiska framtid. Men det är ju inte bara en fråga som engagerar - och splittrar - Tyskland, utan hela Europa. Inte minst i grannlandet Frankrike har Merkels öppenhet gentemot flyktingar debatterats kraftigt. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec, som specialiserat sig på EU och den mycket speciella relationen mellan Frankrike och Tyskland, det som brukar kallas den fransk-tyska axeln. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Livet leker för Pauline Hammarlund. I torsdags mål i landslagsdebuten, idag stor intervju i FotbollsArena Radiosporten. Förutom detta handlar veckans avsnitt om följande: Flyktingkrisen Sveriges Radios korrespondent Daniela Marquardt rapporterar om hur fotbollsfans reagerar olika på kampanjer för att stötta de tusentals flyktingarna i Europa. Premier League Stefan Elofsson är tillbaka och pratar Diego Costas pålitlighet vad gäller att skapa bråk, Martials succé i Manchester United och vad man bör ha på sig när man skriver på ett kontrakt. #Bollkunskap - Utbuade spelare? Det visade sig finnas en hel del exempel på när landslagsspelare buats ut av de egna supportrarna. Den här veckan frågar vi efter drömstarter som förvandlats till storförluster. Redaktörer: Richard Henriksson och Martin Marhlo.

Flyktvägen har nått Tyskland, ett land som är målet för de flesta flyktingar som söker sig till Europa. Vid landets alla mottagningsenheter råder full aktivitet, dygnet runt. Sveriges Radios korrespondent Daniela Marquardt besökte en av dessa anläggningar, i Halberstadt, i östra Tyskland. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Desperata flyktingar var strandade på tågstationen i Budapest i veckan. Och en sak verkar de alla vara överens om - de älskar Angela Merkel. Vår korrespondent Daniela Marquardt, på plats i Ungern, berättar om vandringen hon gjorde med flyktingar mot gränsen till Österrike igår. Och om deras nyfunna kärlek till Tysklands förbundskansler.I Paris ska vissa butiker få börja ha öppet på söndagar i höst. Men det har varit år av debatt. Beatrice Janzon i Paris berättar varför en dag kan röra upp så mycket känslor.Och så handlar det om rekordlandet Indien. Allt fler Guinness-rekord kommer nu därifrån. Dessutom finns flera lokala rekordböcker. Vår Indien-korrespondent Margita Boström spanar och tror att det beror på behovet att sticka ut bland över 1,2 miljarder människor.

Om en syrisk man som flyr kriget och söker trygghet i det Sverige som haft fred i 200 år. Konflikt följer honom och vi börjar på en turkisk strand framför havet han ska över i en liten båt. Hör oroliga röster från en annan strand, på Orust, där vissa ortsbor inte vill att ortens spa-anläggning ska bli ett asylboende, andra tycker tvärtom. Konflikt återvänder också till Soha, kvinnan som förlorade tre döttrar i havet under sin flykt, men som nu fått asyl i Sverige. Hör Cecilia Uddéns reportage om Soha från förra året (se länken nedan). ”Om båten sjunker kommer jag ligga där hängandes i vattnet, mellan en svart himmel och ett svart hav.” Det berättar syriern Ahmed för frilansjournalisten Tomas Thorén. De sitter på en strand i den lyxiga turkiska semesterorten Bodrum och tittar ut över det hav han måste över för att påbörja sin flykt mot Sverige. Ahmed provar sin flytväst och undrar varför han måste riskera sitt liv för att tillfredsställa den mänskliga rättigheten med ett liv i säkerhet. Detta är första delen i en serie reportage där Konflikt följer Ahmed på hans väg mot Sverige. Hans flykt går till ett land som i år haft fred i 200 år. Sverige består av högst konkreta platser, utmaningar och väldigt verkliga människor och det gör även mottagandet av flyktingar. Robin Olin åkte till några av de små städer och kommuner som antingen precis tagit emot nyanlända flyktingar, eller som just förbereder sig för att göra det. Han börjar vid, en helt annan kust än Ahmed, västkusten och Ellös på Orust där ett asylboende ska öppnas i ortens spa-anläggning. Han träffar också syriskan Amani Mohammed som drömmer försiktiga drömmar om framtiden, där hon står, vid flyktingförläggningen i skuggan av den mäktiga Tjörnbron. I Konflikt hör ni också vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén direkt från Gaza där det efter det ödeläggande kriget finns många som skulle vilja fly. Gaza ligger vid havet och att ta sig över Medelhavet är en av dom vanligaste vägarna från Mellanöstern till Europa, men det är en farlig väg. Under sommaren har mer än 2 000 flyktingar drunknat, ungefär lika många som dog i Gaza under kriget,. Men om det har det varit tyst. Cecilia Uddén har sedan hösten 2013 berättat mycket om en syrisk familjs öde, i synnerhet fyrabarnsmamman Soha Arifi som förlorade tre barn i Medelhavet. Vi fortsätter följa henne i Konflikt. Soha bor sen i våras i Umeå och konflikts Daniela Marquardt åkte dit för att höra hur det är med henne nu. Konflikt slutar där det började. Tomas Thorén möter syriern Ahmed, som vi lämnade på stranden i den turkiska turistorten Bodrum. Han har lyckats ta sig till Aten och berättar om en dramatisk båtresa i en liten båt avsedd för 6 personer. Där låg var 17 flyktingar tätt packade. Ahmed svimmade och kräktes där han låg på båtens botten och tittade upp på kaptenen som skrek ut böner i det dåliga vädret. Nu ska Ahmed, som egentligen heter något annat, köpa en ny identitet i Aten och han beger sig sedan ut till flygplatsen. Mer om hans öde kommer ni att få höra i Konflikt som sänds nästa vecka. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om gentrifiering och allt det som kan hända när ett bostadsområde görs lite snyggare. Hör om varför konstnärer skulle lockas till Hökarängen i Stockholm när området blev en 50-talsidyll, om Pennygången i Göteborg där de boende riskerar flytt när hyrorna chockhöjs och om Johannesburg i Sydafrika där gentrifieringen öppnar vägarna in i den under apartheid hermetiskt slutna staden och hör om det alls är möjligt att bygga en rättvis stad. Stockholmsförorten Hökarängen var tidigare känd under öknamn som Krökarängen och Mördarängen. Nu har området rustats upp och delvis fått tillbaka sitt ursprungliga 50-talsutseende. Konstnärer har uppmuntrats att flytta till området. Allt för att göra Hökarängen mer attraktivt. Samtidigt växer oron bland dem som bott där länge för att hyrorna ska höjas och hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Hör Hökarängsborna Victor Lopez, Maryam Fanny, Solveig och Johnny. Och bostadsbolaget Stockholmshems vd Ingela Lind medger att ju bättre de lyckas göra Hökarängen attraktivt desto större är förstås risken att trycket på ombildningar ökar. Reportage av frilansreportern Johanna Langhorst. I Göteborg pågår en dragkamp mellan hyresgäster och fastighetsbolaget Stena Fastigheter om den planerade upprustningen av Pennygången i Högsbohöjd. För två år sen fick de cirka 1 500 boende på Pennygången beskedet att husen ska renoveras från grunden, de är "tekniskt slut". Renoveringen skulle innebära höga hyreshöjningar och många av de som bor på Pennygången riskerade att tvingas flytta eftersom de inte skulle ha råd att betala de nya hyrorna. Möt Yvonne Söderberg, som har bott på Pennygången i 40 år, Håkan Burden och Catharina Thörn. De vill inte flytta. Att bo kvar eller inte är ett val som de boende själva får göra, säger koncernchefen Christel Armstrong Darvik. Reportage av Jesper Lindau Det kommer att dröja länge innan bygg- och fastighetsbolag ser ett egenintresse i att ta sociala hänsyn. Det säger Susan Fainstein, professor i stadsutveckling vid Harvard-universitetet. Hon har forskat om stadsplanering och stadsförnyelse i fyra decennier och hävdar att rättvisa måste vara det övergripande måttet för hur väl en stad fungerar. Det förklarar hon i boken The Just City. Hon intervjuas av Daniela Marquardt. Staden som spänningsfält i den globala samhällsomdaningen, risken för social oro och politisk ovilja eller oförmåga att motverka de dominerande ekonomiska intressena, det är några teman vi berör i studiosamtalet. Samtalsgäster är Viktoria Walldin, socialantropolog som arbetar på White Arkitektkontor och Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och för närvarande forskningsledare för ett projekt som för bland annat Sveriges Kommuner och Landsting ska producera Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och hållbara städer - KAIROS. Gentrifiering som något nödvändigt ont, en oundviklig utveckling eller en positiv kraft för förändring? I Johannesburg, Sydafrika, där decennier av apartheid har tvingat människor att leva åtskilda är utmaningen annorlunda. Idag strävar man efter att skapa mötesplatser, erbjuda billigt boende och säkra gator för alla. Frilansreportern Malin Olofsson tar oss med till Braamfontein ett av de områden där omvandlingen har varit tydligast. Mpho Matsipa är arkitekt, undervisar på universitetsnivå och driver det nystartade Studio X, en mötesplats för konstnärer, arkitekter och andra som vill jobba med Johannesburgs stadsutveckling. Möt också de boende Lerato Marokoane och Gauta Mofokeng. I ett annat projekt, Corridors of Freedom, strävar man efter att bygga ihop Johannesburg med de utspridda områdena dit den svarta befolkningen var hänvisad. Tom Chapman är en av arkitekterna som arbetar med projektet. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om kriget i Syrien som är inne på sitt fjärde år utan att det internationella samfundet lyckats hejda blodbadet. Hör om Libanon där i veckan den miljonte flyktingen registrerades. Hör om en av världens största flyktingkatastrofer och om syrier i Stockholm som samlar ihop hjälp till nödlidande i Damaskus. Hör om besvikelsen i Damaskus när gränsen som den amerikanske presidenten Barack Obamas satte enbart gällde kemiska vapen, men inte de vanliga vapnen som dödat tiotusentals och hör FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson om det internationella samfundets svek mot syrierna. Kan det verkligen vara omöjligt att stoppa blodbadet i Syrien? Sedan vi ställde den frågan i september i  Konflikt har ytterligare 50.000 människor dödats och många fler drivits på flykt. I grannländerna svämmar flyktinglägren över. Libanon är på bristningsgränsen. Där registrerade FN:s flyktingorgan UNHCR i veckan den miljonte flyktingen. Och under resten av året uppskattas ytterligare en halv miljon flyktingar komma till Libanon, ett land med fyra miljoner invånare. Ryssland och USAs gemensamma tryck på den syriska regimen att förstöra sina kemvapen, hyllades som en stor framgång i höstas, samtidigt som dödandet fortsätter med full kraft. Två gånger har man lyckats fösa motvilliga representanter för regimen och opposition till förhandlingsbord i Genève. Men det enda konkreta parterna gick med på, att släppa fram humanitär hjälp till utsvultna människor, det har man i praktiken struntat i. Ekots reporter Johan Matthias Sommarström har samlat några röster om läget i Syrien idag. Nada kom till Sverige innan kriget. Hon har inte kunnat besöka sitt hemland på flera år men står i ständig förbindelse med anhöriga och vänner som är kvar. Medan kriget bara pågår och omvärlden tycks oförmögen att stoppa det, gör hon vad hon kan för att hjälpa landsmän i nöd. Hennes hem i södra Stockholm har blivit en knutpunkt för syrier i exil och här organiserar hon insatser för människor i Syrien som behöver stöd. Konflikts Daniela Marquardt träffar Nada och hennes 11-årige son Peter. Det råder ingen tvekan om att en del av ansvaret för att kriget nu är inne på sitt fjärde år, ligger hos diplomater och politiker som inte trycker på eller kommer med politiska lösningar. Det säger Rima Kamal, som arbetar för internationella Röda Korset och under förra året var organisationens talesperson i just Damaskus. Hon intervjuas av Konflikts Jesper Lindau. Men varför händer inte mer och vad gör egentligen denna brokiga samling som brukar kallas internationella samfundet? FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson intervjuas av Daniela Marquardt. Gäster i Konflikt är frilansjournalist Bitte Hammargren, under många år Svenska Dagbladets korrespondent för Mellanöstern och Turkiet. Hon har just återvänt från en resa till Turkiet och berättar om vanmakt och uppgivenhet bland syriska flyktingar. En hel generation är på väg att gå förlorad. Malena Rembe är nytillträdd chef för svenska Röda Korsets regionkontor i Mellanöstern och Nordafrika. Hon berättar om en redan svår situation i Libanon som bara blir svårare. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se 

Om fri rörlighet över gränserna - en mänsklig rättighet eller ett privilegium för de rika? Hör om EU-medborgarna som bodde i Högdalen i Stockholm. De fick flytta när deras bostäder revs och bussades hem till Rumänien. Hör rumänske Marius om varför han älskar EU och den fria rörligheten. Hör också om de tusentals migranter som kommer över den brasilianska gränsen till den lilla staden Brasileia i Amazonas. De bussas inte hem, de får en bussbiljett till jobb och en ny framtid som väntar över hela Brasilien. I Högdalen finns ett av flera läger runt om Stockholm där rumäner har bott under torftiga förhållanden den gångna vintern. De har blivit avhysta och erbjudits bussbiljetter tillbaka Rumänien. Men flera har inget att återvända till. 22-årige David Muntaneu är beredd att ta vilket jobb som helst bara han får stanna i Sverige. Samtidigt är socialsekreterarna Jorge Castellon och Malin Torsfeldt frustrerade över sin nya arbetsuppgift att dela ut bussbiljetter istället för att erbjuda verklig hjälp. Reportage av frilansjournalisten Johanna Langhorst. I Brasilien möts migranter istället av bussar som tar dem vidare in i landet, till jobb och en ny framtid. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt Brasileia som blivit uppsamlingsplats för människor från  Haiti, Senegal, Ghana och många andra länder. Här, i Brasilien, finns plats för alla säger frivilligarbetarna som tar emot i det tillfälliga lägret. Emmanuel Fregisters från Haiti förklarar att att visum och gränser inte spelar någon roll. Vi tar oss förbi till slut ändå, säger han. En värld utan gränser – är det en orealistisk utopi, ett privilegium för de redan välbeställda eller en självklarhet som vi är på väg mot?  Det är frågor vi diskuterar med Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, Lisa Pelling, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och Shahram  Khosravi docent på Stockholms universitet. Marius Gaspar älskar EU och den fria rörligheten. Han växte upp på barnhem i Rumänien. För fem år sedan tog han sina knappa besparingar och reste till Sverige. Han hankade han sig fram genom att samla pantburkar. Nu har han skapat sig ett nytt liv med jobb, studier och bostad. Möt Marius i Johanna Langhorsts reportage. En av de ivrigaste pådrivarna för den inre marknaden och fria rörligheten inom EU var den franske politikern Jacques Delors under sin tid som EU- kommissionens ordförande 1985-95. Efter att han lämnade sin post startade han tankesmedjan som bär hans namn. Chefen för Delorsinstitutet, Yves Bertoncini, talar gärna om den fria rörligheten som lika självklar som luften vi andas. Men riktigt där är vi inte än medger han. Den stora utmaningen är hur vi ska lyckas locka hit migranter utanför EU, när invånarna här blir allt äldre och färre. Bertoncini intervjuas av Daniela Marquardt. En intervju som inte fick rum i sändningen, men som finns här på hemsidan är med Nilson Mourão, professor i statsvetenskap vid delstatsuniversitetet i Acre. Han är kritisk till hur Europa hanterar migranterna. Lotten Collin intervjuar. Producent: Jesper Lindau Programledare: Daniela Marquardt

Om nationalistiska slagord och ljuv sång på Majdan - kontrasternas torg i Ukrainas huvudstad Kiev. Vad driver demonstranterna och vad satte igång det ukrainska upproret? Ryska imperiedrömmar eller europeisk naivitet? Hör också röster från Krim, Stockholm och Moskva om risken för splittring - ja till och med inbördeskrig - i Europas näst största land. - Det som pågår på Majdan är varken en nationalistisk eller kulturell kamp. Det handlar om klassiska rättvisefrågor - demokrati, välstånd och rättssäkerhet, säger Andreas Umland, expert på rysk och ukrainsk historia vid Kiev-Mohylauniversitetet i Konflikts Ivar Ekmans reportage från Kiev. Men hittills har protesterna, en del kallar det den ukrainska revolutionen, krävt minst sex människors liv. Många har skadats, flera har försvunnit. Och bland demonstranterna finns extremnationalistiska krafter som inte väjer för symboler från en tid då nazismen härjade i Europa. Men vad var det som utlöste våldsamheterna på Kievs gator? I dagens Konflikt backar vi också tillbaka till november förra året - till toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius där tanken var att Ukraina skulle ta ett steg närmare EU och underteckna ett frihandels- och associeringsavtal med unionen inom det så kallade Östliga partnerskapet. Så blev det inte och nu ser vi konsekvenserna av en delvis ogenomtänkt EU-politik, både i förhållande till länderna i det Östliga partnerskapet och till Ryssland. Det menar i alla fall Neil Melvin, konfliktforskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI i en intervju med Konflikts programledare Daniela Marquardt. Hon möter också den amerikanska journalisten och författaren Anne Applebaum, aktuell med boken "Järnridån", i ett samtal om framförallt Rysslands roll i dragkampen om Ukraina. Konflikts producent Johanna Melén träffar Sveriges utrikesminister Carl Bildt, en av initiativtagarna till ett närmande mellan EU och Ukraina, och frågar honom om vilket ansvar EU har för att finna en lösning för Ukraina. Och så hör vi parlamentarikerna på halvön Krim, den autonoma republiken i södra Ukraina där en majoritet av invånarna är ryssar och där man räds den ryskfientliga retoriken i andra delar av Ukraina. Dessutom en intervju med Fjodor Lukjanov, chefredaktör för den ryska tidskriften Russia in global affairs, om hur långt Ryssland är redo att gå för att försvara sina intressen i Ukraina. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sr.se

Om slarv i kärnvapensilon, kryssningsmissiler på vift och om fuskande officerare med fingret på avtryckaren. Hör författaren Eric Schlosser om olyckor och fusk i de amerikanska kärnvapenstyrkorna. Det var länge sedan tiotusentals människor i Europeiska städer bildade mänskliga kedjor i protest mot kärnvapen. Hör om Svenska läkare mot kärnvapen som fortsätter sin kamp mot undergången. I studion samtalar Hans Blix och Katarina Engberg med programledaren Daniela Marquardt. USA:s försvarsminister Chuck Hagel har begärt en omedelbar och total översyn av de amerikanska kärnvapenstyrkorna som har skakats av en lång rad skandaler, säkerhetsbrister, missbruk, fusk och dåligt ledarskap. "Vad finns det mer som jag inte vet om att jag inte vet om?" är frågan som försvarsministern vill ha svar på, förklarade hans talesperson John Kirby i veckan. Sedan de första atomvapnen byggdes har det funnits stora problem med olyckor och mänskliga misstag på amerikanska kärnvapenbaser. Flera tecken tyder på att de amerikanska kärnvapenstyrkorna inte mår bra. Om detta och om hur USA planerat för krig har journalisten Eric Schlosser skrivit boken Command and Control. Han intervjuas av Konflikts Jesper Lindau. Under sitt Berlin-besök förra året upprepade USA:s president Barack Obama sin vision om en värld utan kärnvapen och uppmanade Ryssland att medverka till fortsatt nedrustning. Samtidigt som Obama höll sitt tal vid Brandenburger Tor, besökte Rysslands president Vladimir Putin en av landets största försvarsindustrier. I ett möte med företrädare för det ryska försvaret gav han sin amerikanske kollega kalla handen. De ryska försvarsanalytikerna Aleksandr Golts och Viktor Baranets förklarar varför Ryssland behöver kärnvapen. Reporter Johanna Melén. Frank Rose är statssekreterare vid amerikanska UD med ansvar för kärnvapennedrustning. Under ett kort besök i Stockholm förklarade han att USA är fast beslutet att få med Ryssland på att minska kärnvapenarsenalen ytterligare. Han intervjuas av Daniela Marquardt. President Obamas nollvision för kärnvapen i världen kritiseras också för att paradoxalt nog driva på en nukleär upprustning, när andra länder vill behålla eller skaffa fler kärnvapen, för att möta USA:s överlägsna konventionella styrka. Så resonerar bland andra Andrew Futter, som undervisar i Internationella relationer på universitetet i Leicester i Storbritannien. Reporter, Jesper Lindau. Antalet kärnvapen har visserligen minskat sedan kalla krigets dagar men riskerna med dessa förintelsevapen har knappast blivit mindre. Ändå är det ganska tyst kring kärnvapenfrågan. Reportage om engagemang mot kärnvapen då och nu av Daniela Marquardt, som träffar Svenska Läkare mot Kärnvapen och förre nedrustningsambassadören Maj-Britt Theorin. Gäster i programmet är Hans Blix, tidigare chef för internationella atomenergiorganet IAEA och FN:s vapeninspektörer, och Katarina Engberg säkerhetspolitisk expert. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om gruvplanerna som väcker både framtidshopp och fruktan. Kan brytning i Kallak rädda bygden med jobb eller innebär det döden för en tusenårig livsstil? Hör röster från Jokkmokk, Nya Zeeland och Stockholm om ett Sverige som blundar för sitt koloniala arv och gång på gång drar på sig kritik från FN för att man inte respekterar sitt enda urfolk. Konflikt sänder direkt från renskiljningen i Tjåmotis nio mil norr om polcirkeln. Kallak är bara den senaste i raden av omstridda provbrytningar efter nya malmfyndigheter. Och framför allt har den kommit att ställa konflikten mellan samers rätt till mark och löften om ekonomisk utveckling och tillväxt på sin spets.Vår reporter Nils Eklund återvände till platsen som i och med protesterna blev den kanske mest laddade manifestationen mot den svenska mineralpolitiken på många år. Hör Jokkmokks kommunalråd Stefan Andersson (s) om behovet av nya jobb och en kommun som lämnas ensam med den större frågan om Sveriges samepolitik. Niklas Spiik från Jåhkågasska sameby, om hotet mot de renskötande samernas verksamhet och som också vill se regeringen lyfta frågan som berör så många fler när jakten på naturtillgångar krockar med urfolkets rättigheter. Motståndet mot gruvplanerna i Kallak börjar oroa det brittiska företaget Beowulf Mining som driver projektet genom sitt lokala dotterbolag Jokkmokk Mining AB. Daniela Marquardt träffade styrelseordförande Clive Sinclair-Poulton under hans snabbvisit i Jokkmokk. I samtalet medverkar också Helena Omma, ledamot i de nordiska samernas samarbetsorgan Samerådet och vice ordförande i renskötarnas internationella intresseorganisation World Reindeer Herders. Rebecca Lawrence, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, leder ett forskningsprojekt om relationen mellan samer och gruvindustrin, om Sveriges ovilja att göra upp med sitt koloniala arv och att det kanske behövs en konflikt som den i Kallak lyfta den större frågan om samers rätt till självbestämmande på den politiska dagordningen. Runt om i världen har nationer med urfolksbefolkning brottats med frågan om vem som bestämmer över mark som traditionellt använts av urfolk och om vilken plats ett urfolk kan ha i ett modernt samhälle.Och många länder har kommit längre i den processen än Sverige. Maurier i Nya Zeeland och indianer i Kanada har idag lagstadgad rätt till större inflytande över användningen av mark jämfört med svenska samer. Konflikts Kajsa Boglind började söka skillnader och likheter i vårt grannland Norge, där folkrättsjuristen och chefen för Samerådets människorättsavdelning Mattias Åhren är verksam vid Tromsö universitet. Många frågor om Sveriges samepolitik och FN-kritiken mot bristande respekt för samernas rättigheter som urfolk har vi försökt ställa direkt till ansvarige ministern Eskil Erlandsson. Men både han och näringsminister Annie Lööf har avböjt att medverka. Carina Mårtensson vid enheten för bland annat samefrågor på landsbygdsdepartementet kommenterar  den upprepade internationella kritiken mot Sverige och betonar vikten av dialog. Producent: Kajsa Boglind Programledare: Daniela Marquardt

Om de hundratals drunknade i vad som kallas migranternas massgrav på tröskeln till Europa. När strålkastarna slocknat - vad händer med de hundratals miljoner människor på drift runt världen? Vad betyder nya policydokument för rättslösa, jagade och ovälkomna migranter? Röster om politikens möjligheter och politisk (o)vilja - från toppmöten i New York till EU:s hjärta i Bryssel. Ett fartyg med runt 200 migranter ombord förliste på fredagen i Medelhavet mellan Tunisien och Sicilien, minst 27 människor omkom. Olyckan inträffade bara en dryg vecka efter att mer än 300 människor drunknade när en flyktingbåt gick under utanför den italienska ön Lampedusa. Men vad händer med alla dem som ger sig av i dag, i morgon, i övermorgon?  Om resorna, som börjar långt innan migranterna når fram till båten som för dem i döden vet vi ingenting. Var kom de ifrån och vilka lämnar de efter sig? Vad var det de fruktade och vad var det de drömde om? Vilka blir reaktionerna nu? Kommer vi att få se den gångna veckans indignation i repris? Eller har de officiella rösterna redan blivit avtrubbade? Kanske fångar Emigrantvisan något av den obeskrivliga sorgen över förlorade liv och sönderslaget hopp, av skräcken och utsattheten när att riskera livet är den enda möjligheten att överleva. I det mer än hundrafemtioåriga skillingtrycket skildrades de svenska utvandrarnas fasor till havs: "Vi packades tillsammans uti ett osunt kvav, det var för oss att skåda liksom en öppen grav." "Nu blir en ömklig hunger, med sorg och gråt och gny, en jämmer som sig tränger till himlens höga sky. Och döden gruvligt härjar bland mänskorna ombord, man ser de döda kastas i havets vilda flod." Det har varit en vecka präglad av indignation och skam över de hundratals människor som har fått sätta livet till i sin desperata jakt efter bättre levnadsvillkor. En av veckans upprörda röster tillhörde Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, som Konflikts programledare Daniela Marquardt träffade för en kort intervju i hennes hemstad Göteborg. I EU:s hjärta Bryssel tror varken stadens papperslösa eller experter på något politiskt uppvaknande efter veckans tragedier i Medelhavet. Konflikts producent Anja Sahlberg åkte dit och träffade både papperslösa arbetare och Elizabeth Collet på Migration Policy Institute, MPI, och Michele LeVoy på paraplyorganisationen Picum. Konflikt bjöd in ambassadör Eva Åkerman Börje, som håller i det svenska ordförandeskapet för Global Forum on Migration and Development, och Andrea Spehar, statsvetare med fokus på migration vid Göteborgs universitet, för att prata om migration utifrån ett globalt och europeiskt perspektiv. Den brittiske ekonomiprofessorn Paul Collier, främst känd för boken The Bottom Billion, har nyligen kommit ut med en ny bok om just migration, med titeln Exodus. Syftet är att bidra med en politiskt neutral analys av ett tema som präglas av passion och polarisering, sa han när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom. Producent: Anja Sahlberg Programledare: Daniela Marquardt

Undantagstillstånd i Egypten och det Muslimska brödraskapet har uppmanat till en "Vredens miljonmarsch". Nya oroligheter förväntas och polariseringen ökar. Människor och tros Åsa Furuhagen har talat med Alla Ibrahim från Muslimska brödraskapets politiska gren och Mina Magdi från en liberal ungdomsorganisation och själv kristen kopt. För två och ett halvt år sedan stod de på Tahrirtoget båda två och demonstrerade mot Mubaraks regim. Idag befinner de sig väldigt långt ifrån varandra. Inbördeskriget i Syrien innebär ökad sekterism i landet. Nu skärps spänningarna mellan sunni och shiamuslimer i Libanon. Reportage av frilansjournalisten Alexandra Sandels med upprörda unga sunnimuslimer och en prominent salafistledare om ett sunniuppvaknande i krigets spår. Nyhetssvep av Jalal Lalouni. Samtal med Eskil Franck med utgångspunkt från boken "Giv mig min son ditt hjärta" om vägen fram till den dagen han avsade sig prästämbetet. Utrikeskrönika från Berlin av Daniela Marquardt.

Om sönderfallet som sprider sig. Fler och fler blandar sig i kriget i Syrien. Samtidigt tar det sekteristiska våldet fart, från Beirut i väster till Bagdad i öster. Finns risken att hela det moderna Mellanöstern går mot en våldsam upplösning? Hör röster från Libanon, Qatar, Kairo och Malmö om kolonialgränser, katastrofscenarier och ett krig där alltmer står på spel. Under våren har rapporterna kommit i en strid ström,  lösryckta bitar om vapenleveranser från Saudiarabien, om irakier som beger sig till Syrien för att kriga, om ryska luftvärnsraketer, om bomber i Bagdad, granater i Turkiet och raketer i Libanon. Nu senast, i torsdags, kom det rapporter om att USA planerar att börja förse rebellerna med vapen. Vad är det som är på väg att hända? Är det, som alltfler varnar för, ett storkrig som är under uppsegling, eller - ett storkrig som redan har börjat? I Libanons södra, shiitiska förorter, har kriget i Syrien börjat sätta djupa spår. Här vilar hizbollah-krigaren Hassan efter att ha varit inne i grannlandet och slagits på den syriska regimens sida. Bland Beiruts medelklass sprids oron för att landet kan dras in i kriget. "Vi är som en liten flotte, i ett hav av krig" säger restaurangägaren Wael som börjat lägga pengar åt sidan ifall han skulle behöva stänga sin rörelse. Alexandra Sandels rapporterar från Beirut.  Historien är hela tiden närvarande i Mellanöstern - å det av goda skäl. I det här fallet, när vi pratar om folk och länder och gränser och konflikter, så har historien också ett namn. Eller egentligen två: Sykes-Picot. Författaren och tidigare turkietambassadören Ingmar Karlsson berättar om den hemliga fransk-brittiska uppgörelsen som drog upp huvudlinjerna till dagens instabila Mellanöstern. Men vad kan hända framåt? En av dom mer respekterade rösterna när det gäller konfliktsituationen i Mellanöstern är Robert Malley, programchef för Nordafrika och Mellanöstern på International Crisis Group. I en intervju med amerikanska NPR säger han att kriget i Syrien är inte längre ett inbördeskrig. Det är numera ett regionalt, sekteristiskt krig, menar Malley. Men att konflikten i Syrien har blivit en gränsöverskridande, regional angelägenhet - betyder det verkligen att nationsgränserna håller på att lösas upp, att Syrien som stat är hotat?? Vår reporter Daniela Marquardt återvände till en av de Syrienkännare som har gästat oss här i Konflikt några gånger sedan revolten mot Assad-regimen inleddes för drygt två år sedan. Statsvetaren Emma Jörum är inte alls lika övertygad - som Robert Malley - om att vi ser nationsgränserna utmanas.  Det civila lidandet som orsakats av kriget i Syrien är enormt – den senaste officiella siffran på antalet dödade är 93 000, nära en å en halv miljon människor har flytt från Syrien, framförallt till grannländerna. Fyra och en halv miljon syrier är på flykt inom landet. För en vecka sen gick FN ut med sin största appell någonsin, på 34 miljarder kronor, för hjälp till både civila i Syrien å till syrier på flykt i regionen. Hur påverkar det då oss här i Sverige? Migrationsverkets omvärldschef Christer Zettergren om hur flyktingarna försöker hitta vägar från våldet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Nina Benner

Om H&M, Bangladesh och allas vårt ansvar när samtidens Borås heter Dhaka. Klädindustrins svar på Rana Plaza-kollapsen är fler avtal, rapporter och högtidliga löften. Men räcker det i en värld där en tröja kostar 49 kronor och där kollektioner och stilar byts snabbare än någonsin? Hör röster från Boston, Bangladesh och Gävle om vem som betalar när priset blir för lågt. Det har gått tre veckor sedan åttavåningshuset Rana Plaza rasade ihop i området Savar i utkanten av Bangladeshs huvudstad Dhaka. Raset är den värsta industriolyckan i världen sen Bhopalkatastrofen i Indien i mitten av 80-talet. Först i tisdags avslutades sökandet efter överlevande i rasmassorna,- då var den officiella dödssiffran uppe i 1127 människorliv. Men den verkliga siffran kan vara ännu högre - det berättar antropologen och aktivisten Saydia Gulkhur, som i flera år har engagerat sig i textilarbetarnas arbetsförhållanden. Idag arbetar hon med dokumentationen av hur många som omkom och med att hjälpa de överlevande. Och det är framför allt en scen hon ständigt bär med sig från Rana Plaza, berättade hon när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp henne i Dhaka. Samtidigt, i centrala Stockholm, pågår kommersen som vanligt i H&M:s många butiker. Konflikts reporter Linda Karlsson begav sig dit för att höra vad vanliga shoppare tycker om det som hänt. H&M hade inte någon produktion varken i den rasade Rana Plaza-byggnaden eller i Tazreen-fabriken -  men med tanke på H&M:s unika ställning både här i Sverige, och  i Bangladesh – där företaget är den största uppköparen av kläder – så ville vi så klart ha med någon från H&M i programmet. Det gick tyvärr inte, enligt företagets pressavdelning hade ingen på företaget tid att medverka. Företag med produktion i låglöneländer, som H&M, måste idag mer än tidigare förhålla sig till missförhållanden i samband med produktionen, det är nåt som har hänt i takt med att klädtillverkningen flyttats till fattigare och fattigare länder där den här typen av olyckor inträffar. Och att företagen pressas att agera var också något vi såg exempel på i veckan när H&M och flera andra klädkedjor skrev under ett avtal som gör dom själva skyldiga att stå för säkerheten i fabrikerna som de köper ifrån, ett avtal som de före olyckan och uppmärksamheten kring den inte velat skriva på. Idag har nästan alla  något större företag med självaktning  en CSR-ansvarig - en person som ofta sitter i företagsledningen för att markera den strategiska betydelsen av företagets samhällsansvar. Men hur omsätts de stolta åtagandena i praktiken och hur långt når ansvaret när man är en del av en lång kedja av företag som samverkar för att skapa en produkt? I Gävle har en grupp forskare på högskolan där, intresserat sig för hur det ser ut i just Bangladeshs textilindustri. I veckan hölls en workshop och Konflikts reporter Daniela Marquardt åkte dit. Men är då Sverige ett alternativ som produktionsland? Ifall Bangladesh blir omöjligt och konsumenterna skulle visa sig beredda att betala mer? Skulle vi kanske kunna återvända till den svunna tid då Borås var ett centrum för textiltillverkning? Konflikts Kristian Åström åkte dit för att få svar på den frågan – och upptäckte att det till viss del redan var fallet. I nuläget verkar det i varje fall som om Bangladeshs klädproduktion bara fortsätta växa. Enligt många analytiker går Bangladesh om Kina redan om tre år och blir därmed världens största klädproducent. Eller så är det där gamla beräkningar, som inte längre gäller längre.  I veckan skrev tidningen New York Times om hur det numera är omöjligt att få rum på klädindustrins favorithotell i Jakarta - ett av flera tecken på att intresset för Indonesien som klädproducent växt lavinartat efter Rana Plazaolyckan i Bangladesh. Klädjätten H&M, mycket central i sammanhanget ville alltså inte medverka i dagens Konflikt -  hade de gjort det hade vi gärna frågat vart företaget kommer att ta vägen den dag som Bangladesh blir för dyrt att producera i. Men det enda media där föreagets VD Karl-Johan Persson valt att medverka med anledning av händelserna i Bangladesh är i Financial times,. Så här sa han där: ”Det måste finnas en balans mellan människorna, jordklotet och vinsten. Att enbart fokusera på vinsten är i längden dåligt för vinsten.” Det här är ett ämne som det finns väldigt mkt att säga om - en som har många tankar och mycket kunskap är en amerikansk professor i statskunskap, Rickard Locke, verksam vid universitetet MIT i Boston. Vi intervjuade honom inför det här programmet men den intervjun fick tyvärr inte plats. Däremot går både reportaget med honom att lyssna på här. Medverkande i studion för att tala om allt detta är Marcus Bergman, hållbarhetschef på klädkedjan Gina Tricot – ett av flera svenska företag med stor produktion i Bangladesh – samt Helena Thorfinn, författare till romanen Innan floden tar oss som utspelar sig i Dhaka och vars handling cirklar runt en klädfabrik som rasar samman i en olycka väldigt lik den då Rana Plaza rasade. Hon har också arbetat i flera på på Svenska Ambassaden i Dhaka för Sida. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Ivar Ekman

Om kampen mellan Japan och Kina om några kobbar i Östkinesiska sjön. Senkakuöarna - en konflikt som bottnar i historiska oförrätter och drömmar om gigantiska rikedomar under havets botten. Konflikts Kristian Åström åkte dit för att skildrar upptrappningen på havet och de lokala fiskarnas syn på maktspelet mellan Tokyo och Peking.  Det var i september 2012 som dispyten mellan Kina och Japan, om fem småöar och tre små kobbar i Östkinesiska sjön, blossade upp på nytt. Den japanska regeringen hade då köpt upp och nationaliserat Senkakuöarna, som i Kina heter Diaoyu och som Kina hävdar är deras sedan århundraden tillbaka - långt innan Japan ockuperade dem i slutet på 1800-talet.   Och det här sker i en tid då Kina har tagit över Japans roll som världens näststörsta ekonomi, medan Japan kämpar med sin krympande ekonomi. Samtidigt är länderna starkt beroende av varandra - inte minst ekonomiskt. Konflikten om vem som har rätt till öarna, har pågått i över 30 år men det är först på senare år som de kinesiska anspråken har skärpts och konflikten trappats upp, både tillhavs och i luften. Fartyg från kustbevakning och örlogsflottor utmanar och avvisar varandra. Och stridsflyg från båda länder har mött varandra i luften för att markera sina revir. Från Kina hör vi röster som inte värjer för krig och i Tokyo vill nationalister rusta upp Japans försvar. Konflikts Kristian Åström begav sig till ön Ishigaki där Senkaku-öarna förvaltas. Där tycks fiskarna inte se så allvarligt på konflikten, fisket kring öarna är inte så rikt, men visst vore det bra om politikerna i Tokyo löste frågan. Men på ön finns även en aktivist, som har arbetat med frågan i 20 år, och han tror att det finns oerhörda rikedomar kring öarna i form av olja och gas och att det är därför som Kina visar ett sådant stort intresse. Men överlag har konflikten för den lilla ön inneburit ett uppsving, då den japanska kustbevakningen tidvis har förlagt en stor del av sin flotta till ön -  sjömännen både äter och dricker på restaurangerna. För de kinesiska fiskarna i provinsen Fujian i södra Kina har konflikten däremot inneburit stora problem och omfattande ekonomiska förluster, rapporterar Sveriges Radios Kina-korrespondent David Carlqvist från Shenhu. Och de ser öarna som självklart kinesiska och kan tänka sig att konflikten leder till krig ifall japanerna inte ger med sig. Sedan konflikten om de omtvistade öarna i Östkinesiska sjön trappades upp i höstas, har japanska politiker gjort uttalanden som för bara några år sedan, skulle ha uppfattats som ytterst olämpliga i den japanska efterkrigskulturen. I Tokyo mötte Kristian Åström nationalisten och artisten Tokma som driver en politisk kampanj för att försvara Japans rätt till öarna. Han anser att ett starkare försvar och tydligare signaler från den japanska regeringen, ska stoppa kineserna. På det japanska Industriförbundet tonar man ned konflikten och hänvisar till handeln. Båda länder är så pass beroende av varandra så det finns ett politisk intresse att lösa frågan, säger Kazuyuki Kimbara vid Industriförbundet Keidanren. Men alla håller inte med i Tokyo. En av japans mest kända utrikeskommentatorer, Birei Kin, ser konflikten om öarna, som ett exempel på hur det nya expansionistiska Kina agerar. Men hur ser den officiella kinesiska versionen ut av konflikten, och vilken är Kinas hållning? Daniela Marquardt intervjuade andresekreteraren Liu Yu på den kinesiska ambassaden i Stockholm. Han betonar vikten av goda relationer, men understryker samtidigt att det inte råder någon tvekan om att öarna hör till Kina. Linus Hagström, statsvetare, specialiserad på Japansk utrikespolitik, verksam vid Utrikespolitiska institutet och ansvarig för Östasienprogrammet, anser att konflikten om öarna framför allt handlar om symbolik. Det är en territoriell motsättning som blir en måttstock på de båda ländernas styrka. Kina växer kraftigt, medan Japan kämpar med nolltillväxt, eller till och med en krympande ekonomi. Astrid Nordin, lektor på universitetet i Lancaster, specialist på Kinas internationella relationer, anser att man måste se in i det kommunistiska partiet och det högsta ledarskapet för att förstå konflikten. För att hålla ihop landet, går det inte att släppa någon del av territoriet, då ser andra delar av landet, som tex Tibet, att det går att lämna moderlandet – vilket skulle utmana nuvarande strukturer och kunna leda till inbördeskrig.   Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kristian Åström, Lotten Collin

Om Tyskland - vars ekonomiska framgång både väcker förhoppningar och rädsla för ett nytt Stortyskland. Men hur väl fungerar det tyska maskineriet? Följ med till de gamla och nya bilindustrierna i Sachsen och Bayern och hör röster från Ingolstadt, Chemnitz, Berlin och Athen om en splittrad stormakt som har mycket att leva upp till. Den ekonomiska krisen i Europa har gjort EU-länderna beroende av Tyskland, vars ekonomi förväntas dra hela regionen. Och det tyska exemplet fungerar också som förebild för länderna i södra Europa när de ska sanera sina krisande ekonomier. I Grekland pågår exempelvis ett projekt i ett antal kommuner där förvaltningen görs om i grunden - med syfte att bli mer effektiv och mindre korrupt. Samtidigt växer misstänksamheten, framför allt i Grekland, mot vad man tolkar som tyska stormaktsambitioner. Så när förbundskansler Angela Merkel i veckan besökte Athen gick tusentals greker ut på gatorna och demonstrerade. Merkel och Tyskland har fått skulden för den grekiska krisen och ses i det närmaste som ondskan själv, säger analytikern Georg Tzogopoulos vid tankesmedjan Eliamep i Athen som konflikts Kajsa Boglind intervjuat: Men vad är det för Tyskland som alla sätter sitt hopp till och hur homogent är det egentligen 22 år efter enandet? Konflikts Kristian Åström och Daniela Marquardt gav sig ut på en resa i landet och hittade väloljade delar av det tyska maskineriet som bara rullar på medan andra kärvar och hackar sig fram. Följ med till det välmående Bayern där Audis bilunder i Ingolstadt generar vinster som Europas övriga bilindustri bara kan drömma om och hör politiker, arbetsgivare och vanliga bayrare förklara varför Tyskland lyckats så väl. Följ också med till Sachsen i före detta DDR där den tyska bilindustrins vagga stod men där det idag och är tyst och tomt. Här möter vi företagare, arbetssökande och akademiker både från Tyskland och Kina som ger sin bild av vad som behövs för att blåsa liv i hela landet: Det är inte bara Grekland som ororar sig över Tysklands roll i Europa. Också i Tyskland hörs tongivande röster som oroas över ett allt mer självgott och isolerat Tyskland, som inte lever upp till de stora idealen om samarbete och gemenskap som EU grundades på efter andra världskrigets förödelse. En av dessa röster tillhör professorn i statsvetenskap Gesine Schwan. Vid två tillfällen var hon några få röster från att bli vald till Tysklands första kvinnliga president. Hon har haft ledande poster i det socialdemokratiska partiet och har sedan uppväxten i efterkrigstyskland varit djupt engagerad i Europafrågor. Konflikts Daniela Marquardt träffade henne i Berlin, strax bakom de väldiga regeringskvarteren, där hon sedan ett par år tillbaka leder Humboldt-Viadrinainstitutet för högre ledarskapsutbildningar. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kajsa Boglind

Om hur nya fynd och ny teknik kan ha skjutit upp den så kallade oljetoppen på obestämd framtid. Vad skulle det i så fall betyda för vår tids globala ödesfrågor - miljön, ekonomin och de internationella maktförhållandena? Hör röster från Rio, Peking och New York - om det svarta guldet som plötsligt kanske finns i överflöd. Sedan en tid tillbaka har vi hört om undergången som rycker allt närmare när vi på några hundra år bränner upp naturresurser som har tagit tiotals miljoner år att utvecklas. Krig och matkravaller har beskrivits som förebud om den katastrof som väntar när oljan tar slut och världen definitivt kärvar ihop. Men på senare tid är det plötsligt nya tongångar som överröstar pessimisterna. En ny guldrush sprider sig över den amerikanska prärien. Men det är inte det som odlas ovan jord som gör bönder till miljonärer utan oljan som gömmer sig långt ner under åkrarna. Efter att Mellanöstern har dominerat i decennier sker en förskjutning av oljevärldens centrum mot den västra hemisfären. Tjärsand i Kanada, skifferolja i USA och nya oljefyndigheter långt under Brasiliens havsbottnar håller på att förändra oljevärldsordningen. Och det händer inte bara där. Vi hör om nya fyndigheter utanför Afrikas kuster, Ghana, Kenya och Mozambique. Till och med Somalia beskrivs som ett möjligt oljeland. Och i Medelhavet har Cypern och Israel stora förhoppningar om olja och gas. I dagens Konflikt ställer vi frågan vad som egentligen har hänt i skiftet från olje-pessimism till olje-eufori. Marcio Mello, tidigare geolog på statliga oljejätten Petrobras men idag vd för oljeföretaget HRT berättar från en av oljevärldens nya huvudstäder Rio de Janeiro om en strålande framtid för Brasilien. Han intervjuas av Ivar Ekman. Leonardo Maugeri, före detta hög chef på det italienska oljebolaget Eni forskar nu om oljans framtid vid Harvarduniversitetets Belfer Center for Science and International Affairs. Han har väckt uppmärksamhet med sin omdiskuterade rapport Oil: The new revolution. I motsats till många andra bedömare hävdar han att oljeproduktionen kommer att öka det närmaste decenniet. Men det paradoxala, säger han, är att mer olja inte automatiskt betyder en säkrare värld. Vi kommer snarare att uppleva en mer instabil värld allt eftersom Kina kliver fram för att säkra sitt växande oljebehov, förutspår Maugeri. Antonia Juhasz är olje- och energianalytiker och författare till flera böcker om det hon beskriver som oljeindustrins rovdrift med människors hälsa, klimatet och global säkerhet, bland annat boken The Tyranny of oil. Juhasz och Maugeri intervjuas av Daniela Marquardt om den nya olje-boomens geopolitiska konsekvenser. James Hansen är en av veteranerna inom miljöforskningen. Redan 1988 vittnade han inför den amerikanska kongressen om växthuseffekterna. Han är en av Nasas forskningschefer och professor i miljövetenskap vid Columbiauniversitetet i New York. Och vid 71 års ålder är han en i allra högsta grad stridbar aktivist som hörs och syns vid demonstrationer mot nya borranläggningar. Han intervjuas om miljökonsekvenserna av den fortsatta oljeutvinningen av Kajsa Boglind. I studiosamtalet hörs Ulf Svahn, vd för branschorganisationen Svenska Petroleum- och Biodrivmedelsinstitutet och Mikael Höök, forskare om globala energisystem vid Uppsala universitet och aktiv i organisationen ASPO, Association for the study of Peak Oil and Gas. Extramaterial: Reportage från oljemässan i Stavanger av reporter Maria Repitsch. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kajsa Boglind

Om våld och övergrepp som följer i mäns spår - oavsett om de är fotbollsfans, finanslejon, FN-soldater eller valutafondschefer. Varför gör män så? Och vad är det för manlighet som går i försvar när den frågan ställs? Hör om fransk tystnad, colombiansk ilska och den svenske författaren som förföljts och förtalats för sitt skrivande om mäns våld mot kvinnor. Är vår manlighet hotad - eller hotande - eller kanske på väg mot haveri? Det var sex år sen och dåvarande Jämo Claes Borgströms krav på bojkott av ett fotbolls-VM med tyska bordellbås väckte mycket ont blod. Sveriges nuvarande minister för EU-frågor, Birgitta Ohlsson, motsatte sig bojkott men efterlyste att svenska fotbollsstjärnor utnyttjar sin roll som manliga förebilder till att bekämpa sexhandel och övergrepp. Nu, sex år senare, har det inte riktigt blivit så. Veckans "rumpstraffar" har istället gjort di svenske till del av en debatt om pennalism, och i EM-värdlandet Ukraina är det bara några få feminister som fortsätter Borgströms krav på bordellbojkott. Ukraina har blivit till en gigantisk bordell, centrum för Europas sexturism och ukrainska kvinnor blir sexslavar under fotbolls-EM, sa företrädare för den feministiska aktionsgruppen Femen till tysk TV. Nå, vad handlar det här om? Är frågorna kring sexhandel och övergrepp så viktiga som dåvarande Jämo Borgström hävdade? Konfliktredaktionen har gjort ett flertal program om mäns våld mot kvinnor, framförallt i krig, men också i fred. Men då ofta, som så många andra, främst beskrivit vad kvinnor blir offer för. Och hela tiden har vi tänkt närma oss den större, underliggande frågan: varför gör män så här? Och vad gör vi åt en värld där ständigt nya män blir förövare och torskar, som trakasserierna av kvinnor på Tahrir-torget i Kairo, som vi hört om i veckan; som våldtäktsmän, torterare hos den syriska milisen; och som terrorister som motiveras av att "manligheten" hotas, som Breivik sa i veckan, och Bin Laden tjatat om tidigare. Är maskuliniteten/manligheten i sig ett problem? Är den hotad och blir därför hotande? Eller håller den på att haverera? Vi börjar nu i Frankrike som utmärkt sig inte bara på fotbollsarenan utan har också stått för den senaste tidens största skandaler när det gäller män som hemfaller till sexuella övergrepp. Internationella valutafondens chef, Dominique Strauss Kahn, dessutom länge tippad att bli näste franske president, greps förra året i USA, misstänkt för våldtäkt av en hotellstäderska. Till slut friad och hemkommen till Frankrike anklagas han istället för att vara organisatören bakom ett nätverk av mäktiga män som ordnade sexfester med prostituerade. En förundersökning pågår också kring om han våldtagit en kvinna på en av dessa fester i Washington. Konflikts Ivar Ekman och Daniela Marquardt har tittat närmare på hur "l'affaire DSK" har påverkat den franska diskussionen om manlighet. Men dom började sitt sökande inte i den politiska maktens korridorer, utan i mixen av fotboll, sex och mode. De senaste veckorna har debatten om mäns våld mot kvinnor också rasat i Colombia, ett land som de senaste 60 åren plågats av väpnade konflikter mellan vänstergerillor, knarkmaffia och högermilis. Våldtäkter är, och har hela tiden varit, mer regel än undantag i flera regioner. Men när ytterligare ett offer, en kvinna i Bogotá, våldtogs och mördades i en park för en dryg månad sen utlöste det en plötslig och ovanligt kraftfull reaktion. Det berättade regeringens ombud Pilar Rueda när Konflikts Lotten Collin nådde henne i Bogotá. Författaren Kristian Lundberg, som gjort succé med romanen Yarden och uppföljaren Och allt skall vara kärlek, skrev i höstas några krönikor i Helsingborgs dagblad. Lundberg skrev om mäns våld mot kvinnor, ett ämne som han plötsligt konfronterats med när en kvinnlig bekant berättade att hon misshandlats. När Lundberg tog reda på mer blev han bestört över problemets omfattning, med närmare 30 000 anmälda fall per år, med stora ökningar av våld mot kvinnor både totalt och i olika grupper; ensamstående, på arbetsplatser, och så vidare. Dessutom beskrev Kristian Lundberg indignerat sättet på vilka enskilda kvinnor behandlades av rättsapparat och sociala myndigheter. Läsarreaktionerna lät inte vänta på sig, men upprördheten riktades inte mot våldet, utan mot Kristian Lundbergs person. Gäster i studion är Ingemar Gens, debattör och föreläsare i jämställdhetsfrågor och författare till boken Myten om det motsatta könet - det maskulina samhällets undergång och Niclas Järvklo, idéhistoriker som forskar kring maskulinitet vid Stockholms universitet. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman

Om jakten på skattepengarna. Samtidigt som skulder och social oro hotar att slita sönder flera av Europas länder så reser Konflikt till det land som kanske tjänat mest på dagens globala finanssystem: Schweiz, som mitt i finanskrisen ruvar på 7000 miljarder dollar. Medan omvärldens krav på öppenhet hårdnar, växer också kritiken inifrån mot ett system som närs av dolda pengar och hemlighetsmakeri. Följ med till bankpalats och lyxavenyer, och mingla bland svenskar i Genève. I helgen hålls den årliga konferensen World Economic Forum i Davos, i de schweiziska alperna. Då samlas presidenter, finansministrar, nationalekonomer och allehanda experter för att diskutera globala ekonomiska frågor. Debatten har de senaste åren framför allt kretsat kring skuldkrisen och de stora budgetunderskott som flera länder tampas med. Ett av de grundläggande problemen som diskuteras är hur stater ska kunna få in ökade skatteintäkter. Värdlandet, Schweiz, har klarat sig väldigt väl under krisen och lider inte alls av samma svåra situation som sina grannländer i Europa. Men ändå spelar landet en nyckelroll i diskussionerna om gapande budgethål och flyende skattebaser. Det handlar givetvis om den av Schweiz så omhuldade banksekretessen, som tillsammans med de låga skatterna gett landet ett rykte som skatteparadis. Men sen några år tillbaka driver regeringen en kampanj för att förändra Schweiz anseende i omvärlden. Man har därför skrivit under avtal om informationsutbyte med flera länder, enligt OECD:s riktlinjer. Samtidigt diskuterar Schweiz nu med flera länder i Europa hur skatt ska kunna dras från utländska medborgares konton i schweiziska banker utan att deras namn lämnas ut, ett sätt för regeringen att bevara banksekretessen men ändå tillmötesgå omvärldens krav. Hittills är det dock bara Storbritannien som skrivit under ett sådant avtal med Schweiz. Vad betyder denna omdaning för Schweiz roll i världsekonomin? Och vad betyder förändringen för de privatpersoner och företag som under flera år placerat sina tillgångar i Schweiz med en önskan om att betala så lite skatt som möjligt? Varför är banksekretessen så central för Schweiz och vem vinner egentligen på ett sådant system? Konflikts reportrar Lotten Collin och Daniela Marquardt har rest till Geneve, Zurich och Bern för att söka svar. Nedan finns reportagen i separata delar, men vi rekommenderar lyssning på hela programmet för att förstå helheten. Vi gick på mingelparty med svenskar i Genève. Vi träffade whistleblowern Rudolf Elmer som tidigare arbetade på den schweiziska privatbanken Julius Bär. Vi träffade fotografen Mark Henley som arbetat i flera år med att porträttera bankvärlden i Schweiz. Vi träffade den schweiziska föreningen för privatbanker samt en av de nyaste bankerna i Genève, Syz. Vi gjorde ett spontanbesök på banken Julius Bär i Genéve för att se hur behjälpliga de skulle vara med att gömma undan skattepengar för svenska myndigheter. Vi träffade finansdepartementets talesperson Mario Tuor i Bern. Vi träffade sociologiprofessorn, socialdemokraten och förre FN-diplomaten Jean Ziegler som under många år opponerat sig mot banksekretessen. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin

Om rot, rut och det mänskliga priset för en bekvämare tillvaro. Konflikt tar en tur genom det nya Sverige, där lösta livspussel, arbetskraftsmigration och politiska prioriteringar håller på att skapa helt nya verkligheter. Hör röster från Irak, Afrika och Polen - på uppdrag i solsidans Stockholm. Sedan reglerna för arbetskraftsinvandring lättades 2008 har 40.000 människor beviljats tillfälliga uppehållstilllstånd för arbete i Sverige - alltså utöver de EU-medborgare som redan innan dess kunde röra sig fritt för att arbeta här. Nära hälften av de beviljade tillstånden var för arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, enligt Migrationsverkets kategorisering. Konflikt tar en titt bakom de här siffrorna - vad är det för ett Sverige som växer fram i mötet mellan RUT- och ROT-avdrag, människor i desperat jakt på en drägligare tillvaro och stressade svenska?   Firmorna som hjälper oss att få det så kallade livspusslet att gå ihop har namn som Easy Living, Clean day, Hemfrid, Kvalitetsfritid, Sköna rum och Strykfritt. I reklamen står det att de vill "verka för att skapa bättre livskvalitet", och att de vill erbjuda "doften av ett rent hem, glänsande ytor, var sak på sin plats och en känsla av ro".  Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim begav sig ut bland villor i Stockholmsområdet. I studion debatterar Rebecka Bohlin, tidigare chefredaktör på tidningen Arbetaren, numera verksam som frilansjournalist och i färd med att färdigställa en ny bok: De osynliga - om Europas fattiga arbetarklass med Markus Uvell, vd på Näringslivets tankesmedja Timbro. Qatar är det land som kanske tydligare än något annat har skiktat sina invånare beroende på var de kommer ifrån och vad de arbetar med. I en ouppnålig klass för sig finns de qatariska medborgarna, som bara utgör en fjärdedel av hela befolkningen på en och en halv miljon invånare. Medan de kan slå sig till ro i en bekväm tillvaro utan att behöva arbeta eller med priviligerade och välavlönade jobb inom den offentliga förvaltningen, så strömmar utländska arbetare till för att hålla igång landet. Högst rankade är de västerländska affärsmännen medan hembiträden från Nepal står längst ned på stegen. En av dem är Jotiraj, som Konflikts reporter Lotten Collin träffade när hon besökte Qatar tidigare i höst. programledare Daniela Marquardt  daniela.marquardt@sr.se producenter Ivar Ekman  ivar.ekman@sr.se                   Nina Benner  nina.benner@sr.se