Podcasts about nordirlands

Am 23. Juni 2016 stimmte eine knappe Mehrheit der Briten für den Austritt Englands, Schottlands, Nordirlands und Wales' aus der Europäischen Union. Vor 5 Jahren wurde der Brexit dann vollzogen. Große Hoffnungen lagen auf der neuen Unabhängigkeit; mehr Wachstum, weniger Flüchtlinge, größere Freiheit von EU-Regulierungen. Was ist daraus geworden? Die Wirtschaft schwächelt, die aktuelle Regierung wünscht sich wieder engere Handelsbeziehungen zur EU, und mehr als die Hälfte der Briten sagen heute in Umfragen, dass der Brexit ein Fehler war. Was heißt das für die Zukunft von Großbritannien? Was sagt es über die Bedeutung der Europäischen Union? Und wie blicken in Deutschland lebende Briten auf diese Situation? Darüber sprechen wir mit der ARD-Korrespondentin Annette Dittert, dem Wirtschaftswissenschaftler Prof. Dr. Andrew Lee, dem Intendanten des English Theater in Frankfurt Daniel Nicolai und dem Politikwissenschaftler Prof. Dr. Roland Sturm. Podcast-Tipp: punktEU - der Europa-Podcast von WDR 5 Der Podcast mit Kathrin Schmid schaut hinter den Politik-Vorhang Europas. Wer zieht die Fäden in der EU - und wohin? Klima, KI, Krisen, Klischees - wir greifen uns die Top-Themen. Analytisch, meinungsstark, unterhaltsam. Jede Woche frisch aus dem ARD-Studio Brüssel. https://www.ardaudiothek.de/sendung/punkteu-der-europa-podcast-von-wdr-5/75833082/

En søndag kort før jul er Natalie ekstra lykkelig. Hun er gravid og venter sit første barn. Få timer senere er både hun og barnet i maven døde. Dræbt af en ukendt gerningsmand der har tvunget sig adgang til hjemmet. Men et kamera har fanget ham, og så udrulles en af Nordirlands mest chokerende sager i nyere tid.

Konflikten på Nordirland, the troubles, mellan katolska irländska nationalister och protestantiska brittiska unionister under åren 1968 till 2007 kostade över 3700 människor livet. The troubles har djupa historiska rötter i den brittiska koloniala myllan där etniska identiteter och kampen om resurser blandats till en dödlig konflikt i utkanten av Europa.När Irland blev självständigt från Storbritannien i början av 1900-talet bröts sex grevskap i Ulster i norr på Irland ut och blev en del av det förenade kungadömet. Här kom katoliker att aktivt diskrimineras och konflikten kom att konserveras för att bryta ut över 40 år senare.The troubles är samtidigt historien hur de viktigaste aktörerna lyckades lägga konflikten bakom sig och skriva på ett fredsavtal som i stort sett håller.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om konflikten på Nordirland.. Upprepade uppror mot det brittiska styret på Irland från den katolska majoriteten har skapat en rädsla hos protestanterna att utplånas av de katolska nationalisterna. Samtidigt har det politiska och ekonomiska förtrycket av katolikerna varit massivt långt fram på 1800-talet Gamla historiska övergrepp och oförrätter i kampen om makten på Irland hålls levande i det kollektiva medvetandet. Nordirlands protestanter högtidlighåller årligen slaget vi Boyne den 12 juli år 1690 med en marsch, då den nykrönte engelske kungen Vilhelm av Oranien besegrade den katolske monarken Jakob II vid slaget vid Boyne. Katolikerna i de sex nordliga grevskapen som blev kvar i den brittiska unionen efter att resten av Irland blev självständigt 1921 tvingades leva som andra klassens medborgare utan politiskt inflytande och sämre ekonomiska möjligheter, medan den protestantiska majoriteten utvecklade en bunkermentalitet utan förståelse för den andre. 1969 skakades Nordirland av våldsamma konfrontationer mellan protestanter och katoliker. Dessa sammandrabbningar och våldsdåd tvingade hundratals katoliker att fly sina hem i mera blandade områden. Den brittiska armén kallades in för att få slut på våldet och sågs inledningsvis om beskyddare av katoliker. Men arméns hårda metoder fick katolikerna att med tiden betrakta dem som ockupanter. 1970 tog delar av IRA, som kallade sig Provisoriska IRA, på nytt till vapen. Provisoriska IRA inledde en bombkampanj mot både civila och militära mål. Den blodigaste perioden pågick 1971–1976. Enbart 1972 dödades nästan 500 människor, varav knappt hälften av IRA. Därefter krävde terrorn ungefär ett hundratal liv om året fram till 1994. De flesta av offren var civila. Ett viktigt skäl att avtalet blev av var insikten om att ingen part kunde besegra den andra militärt. Den nya brittiska Labourregeringen med premiärminister Tony Blair på för att nå en överenskommelse. Avtalet innebar i stora drag att Nordirland skulle få begränsat självstyre med rätt att fatta beslut om ekonomisk utveckling, jordbruk, hälsovård, socialtjänst, utbildning och miljöfrågor. Ett nytt parlament med 108 platser skulle utses för en mandatperiod på fem år. De flesta av partierna registrerades antingen som unionister (i praktiken protestanter som ville... Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den nordirländska studenten gick med i medborgarrättsrörelsen för att kämpa för lika rättigheter mellan katoliker och protestanter. I januari 1969 deltog Dolours Price i en fredsmarsch mellan Belfast och Londonderry. Hon tror till den här dagen på en fredlig kamp, men efter attackerna mot demonstrationen gav hon upp den fredliga fåran. Hon gick med i den Nordirländska republikanska armén, IRA, och kom att bli en av Nordirlands mest fruktade kvinnor.

Nordirland ist zwar klein an Fläche, aber groß im Herzen, wenn es um Fußball geht. In dieser Ausgabe meines Podcasts "Bosses Bundesliga Blog" werden wir tief in die Fußballkultur Nordirlands eintauchen und dabei begleitet uns ein ganz besonderer Gast: Groundhopper Max Loy. Max Loy ist ein leidenschaftlicher Fußballfan und Groundhopper, der bereits unzählige Stadien auf der ganzen Welt besucht hat. Seine Erfahrungen und Geschichten werden uns einen einzigartigen Einblick in die Welt des nordirischen Fußballs geben. Gemeinsam werden wir über die faszinierende Geschichte des Fußballs in Nordirland sprechen, von den legendären Spielen bis zu den spannenden Entwicklungen in der Gegenwart. Ihr dürft gespannt sein auf unterhaltsame Anekdoten, leidenschaftliche Fanberichte und wertvolle Insidertipps von Max Loy. Es wird eine Reise in die Welt des nordirischen Fußballs, die ihr nicht verpassen dürft!

Nordirland ist zwar klein an Fläche, aber groß im Herzen, wenn es um Fußball geht. In dieser Ausgabe meines Podcasts "Bosses Bundesliga Blog" werden wir tief in die Fußballkultur Nordirlands eintauchen und dabei begleitet uns ein ganz besonderer Gast: Groundhopper Max Loy. Max Loy ist ein leidenschaftlicher Fußballfan und Groundhopper, der bereits unzählige Stadien auf der ganzen Welt besucht hat. Seine Erfahrungen und Geschichten werden uns einen einzigartigen Einblick in die Welt des nordirischen Fußballs geben. Gemeinsam werden wir über die faszinierende Geschichte des Fußballs in Nordirland sprechen, von den legendären Spielen bis zu den spannenden Entwicklungen in der Gegenwart. Ihr dürft gespannt sein auf unterhaltsame Anekdoten, leidenschaftliche Fanberichte und wertvolle Insidertipps von Max Loy. Es wird eine Reise in die Welt des nordirischen Fußballs, die ihr nicht verpassen dürft!

In ihrem Buch "Die gespaltene Gesellschaft" untersuchen Jürgen Kaube und André Kieserling die Vorstellung einer gespaltenen Gesellschaft anhand verschiedenster Themen. Die Autoren argumentieren, dass die Behauptung einer tiefen Spaltung der Gesellschaft oft übertrieben ist, da Menschen in verschiedenen sozialen Rollen miteinander interagieren müssen. Diese Verflechtungen führen dazu, dass es schwerfällt, andere komplett abzulehnen und jede Kooperation mit ihnen einzustellen. Die Autoren betonen, dass es kaum gesellschaftlich homogene Großblöcke gibt, die starr gegeneinander stehen, sondern dass es oft eher randalierende Minderheiten gibt, die bestimmte Themen für ihren Widerstand nutzen. Insbesondere vor dem Hintergrund tatsächlich gespaltener Gesellschaften wie der Nordirlands oder Ruandas während des Genozids in den 1990er Jahren mahnen die Autoren etwas Zurückhaltung im Umgang mit schnell gefällten Spaltungsdiagnosen an.

Med Air Force One på den grønne ø: 25 år efter Langfredagsaftalen forsøger den amerikanske præsident at dæmpe en ny uro skabt af Brexit – men Nordirlands unionister blokerer alt og underminerer dermed hele EU's vigtige forhold til Storbritannien.Vært: Thomas Lauritzen, Europa-analytiker.Gæst: Rikke Albrechtsen, EU-redaktør. Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter planen vil det første fly i morgen lette med asylansøgere ombord fra Storbritannien, med kurs mod det afrikanske land Rwanda. Storbritannien har indgået en aftale med Rwanda, som minder om den aftale, Danmark ønsker at få. Den indebærer, at personer, der er kommet illegalt ind i landet og søger asyl i Storbritannien, kan få deres sag behandlet i Rwanda. Men planen er blevet mødt af kritik både fra medlemmer af det konservative regeringsparti, modstandere og ngo'er. Det betyder, at antallet af asylansøgere, som nu skal sendes til Rwanda er skrumpet. De omkring 150 flygtninge, som premierminister Boris Johnson i april sagde skulle af sted, var henover weekenden og mandag blevet til 10. I Danmark elsker vi at cykle. Og det tohjulede transportmiddel fylder meget i den danske selvfortælling. Folketingets partier har udnævnt 2022 til "Cyklens år" og der er kun lidt over to uger til, at verdens største cykelløb, Tour De France begynder i København. Men ser man på, hvordan det går med cyklismen i kongeriget - ja så går det faktisk ikke så godt. Nye tal fra vejdirektoratet viser, at over de seneste 20 år, er der kommet færre cyklister. For hver 100 cyklister der var på en strækning i år 2000, så findes der kun 94 cyklister på samme strækning i dag. Boris Johnson vil af med begrænsningerne i den nuværende Nordirlands-aftale med EU. Væk skal kontrollen og væk skal EU-domstolen, der skal ind over ved tvister. Men Johnson fisker i rørte vande. Hans popularitet er i bund og han trænger til en sag, der kan fjerne fokus fra både mistillid og fiaskoerne. Søren Carlsen og Karen Hjulmand er værter, Tine Møller Sørensen er dagens redaktør. www.dr.dk/orientering

Ronie Berggren intervjuar John Gustavsson om Sinn Féins framgångar i Nordirlands parlamentsval. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Østrig har spillet en særlig rolle under Ukraine-krigen. Den nye østrigske kansler Karl Nehamer tog til Moskva for at tale Putin til fornuft, dog uden resultat. Landet er politisk neutralt og derfor ikke medlem af NATO, men hvordan placerer regeringen i Wien sig så i forhold til krigen og hvordan præger den østrigsk politik? Christine Proksch er med os fra Wien. Folkeskolen er blevet vansiret af årtiers socialistiske og kulturradikale skolepolitik, mener DF, der netop har lanceret et nyt skoleudspil. Heraf fremgår det, at DF vil lave et kernepensum - et nationalt curriculum - i skolerne, som alle elever skal undervises i. Er det en god idé? Vi tager debatten mellem undervisningsordførerne Alex Ahrendtsen, DF og Lotte Rod fra de Radikale. Torsdag afholdes der lokalt parlamentsvalg i Nordirland. Meningsmålingerne spår et politisk jordskælv, hvor de katolske nationalister i det venstreorienterede Sinn Fein-parti for første gang kan blive størst i parlamentet og besætte førsteministerposten. Imens er der krise hos det førende protestantiske parti UDP, der føler sig snydt af Boris Johnsens Brexit-aftale med EU på Nordirlands vegne. Vi får en stemningsrapport fra Louise Rasmussen fra Belfast. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I flera europeiska länder har historiska händelser skärskådats de senaste åren. Erik Lindman Mata funderar på vad den tyska diskussion om landets koloniala förflutna säger om minnesarbetets natur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Få nationer har en så komplicerad relation till sin minnespolitik och sina historiska övergrepp som Tyskland. Och tyskarna har under 1900-talets senare hälft utan tvekan noga skärskådat sin roll i den nazistiska brutaliteten. Visserligen på olika sätt, men alltid med insikt om den tyngd det förflutna lägger på samtiden. Själva behovet av att bearbeta Förintelsen har till och med blivit en officiell och oomtvistad hållning. Ändå har de senaste åren en diskussion om minnet av Förintelsen återigen blossat upp. Kanske säger den tyska diskussionen, om landets historiska minne, något viktigt, som rör inte bara hur länder bearbetar sitt förflutna, utan också hur förutsättningarna för att hantera och reflektera över det förflutna inte är huggna i sten. Kanske visar den hur alla våra historiska rötter fortsätter att växa, åt olika håll.Efter kriget reste sig Tyskland relativt snabbt ur sina spillror, för att snart bli centrum för den europeiska politiken. Men man började bara sakta tala om det förflutna. Redan på 1980-talet, när önskan om klarspråk kring den tyska skulden väl hade börjat etablera sig, kom den första motrörelsen historikerstriden briserade. Det var historikern Ernst Nolte som utlöste det hela, genom att ställa frågan om vad för slags händelse Förintelsen var. Unik i sitt slag? eller en del i det grymhetens kabinett som redan befolkades av folkmordet på Armenier, tortyren i Gulag och de allierades bombningar av tyska civilister? Konfliktlinjen var tydlig: Vore det bättre att sopa det hela under mattan, glömma och gå vidare eller var man snarare tvungen att fokusera och söka bearbeta det folkmord som hade begåtts?Den senare positionen vann och blev till den rådande, hegemoniska ståndpunkten. I den historiesyn som kom att råda var Förintelsen en egenartad och ojämförlig händelse, en grymhet av oerhörda proportioner och en händelse som Tyskland inte fick vända bort blicken ifrån. Man insåg att man behövde arbeta igenom sin kollektiva erfarenhet, och historikerstriden blev ett minne blott.Men tjugo år in i det århundrade som många, efter Berlinmurens fall, trodde skulle innebära liberalismens fullständiga seger och historiens slut har så frågan om det förflutna återigen seglat upp. Historikern Aleida Assmann menar att det som nu pågår i Tyskland är ett direkt återupptagande av den tidigare striden. Men nu handlar det inte först och främst om förhållandet till Förintelsen, utan snarare vad man ska göra med sitt koloniala förflutna. Diskussionen, eller diskussionerna, har dykt upp på olika håll; ska man döpa om koloniala gatunamn? Fanns det fog för att avboka den kamerunske filosofen Achille Mbembe, som skulle ha föreläst på en konstfestival, bara på grund av hans stöd för bojkotten av israeliska företag? Ska man återbörda de konstverk som man under koloniala krig har tagit till Europa? och så vidare. Just för att man gör anspråk på ett visst minnesarbete, så knyter dessa frågor också an till arbetet med och minnet av Förintelsen.Men varför lyfts frågan om Förintelsen just i dag? Historikern Sebastian Conrad menar att det handlar om en övergång från efterkrigstidens historiska berättelse till erfarenheten av en globaliserad samtid.Efterkrigstidens berättelse bestod i förkastandet av nazismen, en ökad demokratisering och att man avhände sig krigsmakten. Kärnan i figuren var bearbetningen av Tysklands skuld, och speglar den minnespolitik som karaktäriserade det sena 1900-talet. Avgörande var efterkrigstidens transnationella ram och världsordning. Dåtidens minnespolitik var ett villkor för Tysklands väg mot väst och kan bara förstås i den geopolitiska struktur som då växte fram. Den som ville ingå i den Europeiska gemenskapen behövde inte bara anpassa lagar och politiska system, utan också synen på det förgångna.Det som nu har hänt är att minnet av 1900-talet står inför nya sociala, kulturella och geopolitiska förutsättningarna, vilket till exempel märks i skiftet i synen på Tysklands koloniala övergrepp. Det tyska uppmärksammandet av folkmordet på hererofolket i Namibia är, enligt Conrad, ett tydligt exempel på vad som har förändrats. Under 80-talet fanns inget utrymme för att erkänna vad som hade hänt i Namibia. Då talade man om folkmordet i termer av ett svårmanövrerat, martyrliknande krig för tyskarna i skarp kontrast till hur man såg sin egen roll i Förintelsen. Först 2016 bad tyska staten om förlåtelse för vad som hänt i Namibia. Minnesarbetets objekt hade skiftat.Att arbeta igenom trauman, individuella såväl som kollektiva, är svårare än att bara städa upp, dra ett streck och gå vidare. Minnen somnar, minnen väcks till liv. Även sår som läker lämnar spår på kroppen, och även brott som erkänts gör ont.Men till skillnad från ett ärr, så skiftar minnet beroende på vilken konstellation det hamnar i, vilka andra minnen det förhåller sig till. Därför behövde frågan om kolonialismens förbrytelser mäta sig med Förintelsen, eftersom den rådande tanken om Förintelsens unikhet inte släppte in andra förbrytelser i sin omkrets. För att räknas som legitim för att kunna bli en del av arbetet med det förflutna behövde frågan om kolonialismen ställas bredvid Förintelsen   trots att man ihärdigt hävdat det senares unikhet.Ett strikt nationellt minne är i dag kanske inte möjligt. Precis som den offentliga diskussionen fokuserar konflikter både innanför och utanför det enskilda landets gränser, är också minnespolitiken en globaliserad och spretig fråga. Det gäller för både det kollektiva minnesarbetet, som för olika grupper eller individers förståelse av sin egen historia. Också det svenska minnet är alltmer sammanflätat med omvärldens. Detta syns inte minst i vilka händelser som påverkar och formar oss.Så har rivningen av koloniala statyer i både USA och England återspeglats i liknande konflikter kring Sveriges rasbiologiska historia; nya konfliktlinjer mellan USA och Ryssland påminner oss om den svåra balansgång vår förmenta neutralitetspolitik inneburit; Nordirlands utträde ur EU och Kosovos självständighetsförklaring påminner hela Europa om hur nyfött det rådande fredstillståndet är. Minnets rötter spretar.Det är värt att påminna sig om att det alltså inte är fråga om att jämföra olika katastrofer, för att bedöma vilken som är störst eller mest egentlig eller vidrigast. Det handlar snarare om att förhålla sig till att förutsättningarna för att minnas en katastrof eller att minnas sin katastrof har förändrats.Som Assmann påpekar, innebär det singulära och unika hos en händelse inte att den också måste vara uteslutande. Minnet och den politik som kretsar kring det kollektiva minnesarbetet är inte ett nollsummespel, utan en övning i uppmärksamhet och arbete. Ett arbete vi inte kommer bli färdiga med på mycket länge.Erik Lindman Mata, poet

Im November gab es in Belfast Brandschläge. Der irische Bürgerkrieg war wieder präsent. Protestanten und Katholiken finden keinen Frieden. Seit Jahrhunderten ringen die Menschen auf der irischen Insel um Identität und Macht. Konfessionen spielen dabei eine zentrale Rolle. Protestanten und Katholiken liefern sich bis heute bürgerkriegsartige Kämpfe. Protestanten, meist Nachkommen englischer und schottischer Einwanderer, verstehen sich überwiegend als Unionisten. Sie wollen im protestantischen Norden Teil des Vereinigten Königreichs Großbritannien bleiben. Viele Katholiken dagegen setzen sich als Republikaner für ein vereinigtes Irland ein, also für die Loslösung Nordirlands aus dem Vereinigten Königreich. Der am 6. Dezember 1921 geschlossene Anglo-Irische Vertrag sollte die Kämpfe eigentlich beenden. Der Vertrag teilte die Insel, brachte jedoch keinen Frieden. Im Gegenteil: Der Vertrag war die Grundlage für die spätere Republik Irland und der Ausgangspunkt für eine Fortsetzung des irischen Bürgerkrieges. Bis heute, neu entfacht durch den Ausstieg Großbritanniens aus der Europäischen Union. Anfang November 2021 steckten Jugendliche im nordirischen Belfast Busse in Brand. Sie fühlen sich als Verlierer des Brexits - mit einer Grenze in der Irischen See, die Nordirland von Großbritannien trennt. Der Konflikt, in dem es um Konfessionen, aber auch um Identitäten geht, war wieder präsent.

Hvorfor beskylder Frankrig den polske forfatningsdomstol for at ”angribe” EU? Og hvorfor skændes vi nu igen med briterne om EU-Domstolen, har de ikke meldt sig ud? Hør om det og mere til i ugens podcast fra Bruxelles.Omkring 100.000 polakker demonstrerede i weekenden i Warszawa, fordi de frygter at se regeringen og politisk manipulerede domstole trække deres land ud af EU.I denne uges udgave af Altingets europæiske podcast kan du høre analysen af, hvorfor en afgørelse fra Polens forfatningsdomstol har sendt rystelser gennem Bruxelles og omegn.”Det her er et angreb på Den Europæiske Union,” siger den franske europaminister, Clément Beaune.Hør forklaringen på hvorfor i podcasten, hvor værten Thomas Lauritzen og Altingets EU-redaktør, Rikke Albrechtsen, også kaster sig over en ny udvikling i sagaen om Brexit.Selv om det er over fem år siden, at briternes stemte sig ud af Unionen ved en folkeafstemning, og selv om Storbritannien formelt trådte ud i begyndelsen af 2020, så er forhandlingerne slet ikke overstået endnu.Problemer med protokollen om Nordirlands status truer aftalerne om fremtidens forhold over Den Engelske Kanal. I denne uge kom EU-Kommissionen med nye kompromisforslag, som allerede har fået en kølig modtagelse af den britiske regering.Du kan også høre om, hvordan statsminister Mette Frederiksens vaccineven i EU, Østrigs kansler Sebastian Kurz, pludselig måtte træde tilbage forleden dag.Hvad blev der egentlig af alle de ekstra vaccinedoser, som Frederiksen lovede, da hun tilbage i marts rejste til Israel sammen med Kurz for at skabe nye alliancer? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Konflikten på Nordirland, the troubles, mellan katolska irländska nationalister och protestantiska brittiska unionister under åren 1968 till 2007 kostade över 3700 människor livet. The troubles har djupa historiska rötter i den brittiska koloniala myllan där etniska identiteter och kampen om resurser blandats till en dödlig konflikt i utkanten av Europa.När Irland blev självständigt från Storbritannien i början av 1900-talet bröts sex grevskap i Ulster i norr på Irland ut och blev en del av det förenade kungadömet. Här kom katoliker att aktivt diskrimineras och konflikten kom att konserveras för att bryta ut över 40 år senare.The troubles är samtidigt historien hur de viktigaste aktörerna lyckades lägga konflikten bakom sig och skriva på ett fredsavtal som i stort sett håller.I avsnitt 157 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om konflikten på Nordirland.. Upprepade uppror mot det brittiska styret på Irland från den katolska majoriteten har skapat en rädsla hos protestanterna att utplånas av de katolska nationalisterna. Samtidigt har det politiska och ekonomiska förtrycket av katolikerna varit massivt långt fram på 1800-talet Gamla historiska övergrepp och oförrätter i kampen om makten på Irland hålls levande i det kollektiva medvetandet. Nordirlands protestanter högtidlighåller årligen slaget vi Boyne den 12 juli år 1690 med en marsch, då den nykrönte engelske kungen Vilhelm av Oranien besegrade den katolske monarken Jakob II vid slaget vid Boyne. Katolikerna i de sex nordliga grevskapen som blev kvar i den brittiska unionen efter att resten av Irland blev självständigt 1921 tvingades leva som andra klassens medborgare utan politiskt inflytande och sämre ekonomiska möjligheter, medan den protestantiska majoriteten utvecklade en bunkermentalitet utan förståelse för den andre. 1969 skakades Nordirland av våldsamma konfrontationer mellan protestanter och katoliker. Dessa sammandrabbningar och våldsdåd tvingade hundratals katoliker att fly sina hem i mera blandade områden. Den brittiska armén kallades in för att få slut på våldet och sågs inledningsvis om beskyddare av katoliker. Men arméns hårda metoder fick katolikerna att med tiden betrakta dem som ockupanter. 1970 tog delar av IRA, som kallade sig Provisoriska IRA, på nytt till vapen. Provisoriska IRA inledde en bombkampanj mot både civila och militära mål. Den blodigaste perioden pågick 1971–1976. Enbart 1972 dödades nästan 500 människor, varav knappt hälften av IRA. Därefter krävde terrorn ungefär ett hundratal liv om året fram till 1994. De flesta av offren var civila. Några händelser som sticker ut är Den blodiga söndagen den i januari 1972 när den brittiska armén sköt ihjäl 13 katolska demonstranter i Londonderry.På långfredagen den 10 april 1998 kunde ett fredsavtal skrivas under. Efter mycket svåra samtal och förhandlingar skrev parterna under Långfredagsavtalet år 1998 som blev grunden för fred år 2007 när IRA lade ner sina vapen. Åtta nordirländska partier hade ställt sig bakom avtalet som följande månad godkändes i folkomröstningar i både Nordirland och Republiken Irland. I Nordirland röstade 71 procent av väljarna för avtalet, i Irland var motsvarande siffra 94 procent. Ett viktigt skäl att avtalet blev av var insikten om att ingen part kunde besegra den andra militärt. Den nya brittiska Labourregeringen med premiärminister Tony Blair på för att nå en överenskommelse. Avtalet innebar i stora drag att Nordirland skulle få begränsat självstyre med rätt att fatta beslut om ekonomisk utveckling, jordbruk, hälsovård, socialtjänst, utbildning och miljöfrågor. Ett nytt parlament med 108 platser skulle utses för en mandatperiod på fem år. De flesta av partierna registrerades antingen som unionister (i praktiken protestanter som ville... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Autor: Prößl, Christoph Sendung: Informationen am Morgen Hören bis: 19.01.2038 04:14

In den vergangenen Jahren wurden immer wieder umfangreiche Verwicklungen in rechtsextreme Chatgruppen, Mitgliedschaften in rechtsextremen Netzwerken und rassistische Äußerungen bei der Polizei und Bundeswehr bekannt. Im November 2020 ermittelte die Staatsanwaltschaft auch innerhalb der Bremer Feuerwehr. Mitarbeiter sollen sich in Chats und auf der Wache jahrelang offen rassistisch und sexistisch geäußert haben. Recherchen der ZEIT zeigen nun: In der Feuerwehr ist das Problem kein Einzelfall, sondern größer als gedacht. Doch von was für Fällen sprechen wir überhaupt und gibt es ein strukturelles Problem? Darüber spricht Elise Landschek mit der Investigativ-Reporterin Luisa Hommerich. Für Nordirland wurde während der Brexitverhandlungen zwischen Großbritannien und der Europäischen Union ein gesondertes Protokoll vereinbart, das Grenzkontrollen zwischen Irland und Nordirland – und damit ein Wiederaufflammen des Konflikts um die britische Provinz – verhindern soll. Die ZEIT-ONLINE-Korrespondentin Bettina Schulz hat mit den Menschen in Nordirland gesprochen. Sie erzählt, ob dies der Neubeginn der Unruhen ist, die den Bürgerkrieg Nordirlands über Jahrzehnte geprägt hatten, und wie das Problem an den Grenzen gelöst werden kann. Und sonst so? Ein Fuchs kommt zu Wort. Moderation und Produktion: Elise Landschek Mitarbeit: Alena Kammer, Mathias Peer Mehr Informationen: Rassismus bei der Feuerwehr https://www.zeit.de/2021/10/rassismus-feuerwehr-bremen-seximus-rechtsextremismus-chat/komplettansicht Anschlag von Hanau [Deutschland, wir glauben nicht mehr an dich] (https://www.zeit.de/campus/2021-02/anschlag-hanau-rechtsextremismus-vertrauensverlust-polizei-politiker-institutionen) Angriff vor Synagoge [Noch ein Einzelfall] (https://www.zeit.de/hamburg/2021-02/angriff-synagoge-eimsbuettel-juedische-studenten-prozess-taeter) Brexit [Ein Fehler der EU spielt Boris Johnson in die Hände] (https://www.zeit.de/politik/ausland/2021-02/brexit-nordirland-protokoll-zollgrenze-boris-johnson) Nordirland [Erste Grenzerfahrungen] (https://www.zeit.de/politik/ausland/2021-02/nordirland-protokoll-eu-kommission-grenzhandel-exportkontrollen-grossbritannien-streit-brexit) Fragen, Kritik, Anregungen? Sie erreichen uns unter wasjetzt@zeit.de. [Alle Folgen finden Sie hier](https://www.zeit.de/serie/was-jetzt) . Und Tassen, T-Shirts, Turnbeutel – “[Was-Jetzt?“-Merch gibt's hier](https://shop.spreadshirt.de/zeit-podcasts/was+jetzt?idea=5e6f7a6d5fd3e41db0da9d93) (bearbeitet)

Kein anderer Konflikt hat eine so lange Geschichte wie der Nordirland-Konflikt. Seine Wurzeln liegen bereits mehr als 800 Jahre zurück. In den 1970er Jahren mündete er in einen blutigen Bürgerkrieg mit 3600 Toten. Im Kern geht es um die staatliche Zugehörigkeit Nordirlands. Die Mehrheit der Protestanten will, dass Nordirland Teil Großbritanniens bleibt. Die Mehrheit der Katholiken aber will, dass Nordirland mit der Republik Irland vereint wird. Trotz der Fortschritte, trotz eines 1998 begonnenen Friedensprozesses, schwelt der Konflikt auch heute noch. Zwar haben die meisten der Extremisten auf beiden Seiten offiziell das Ende des bewaffneten Kampfes verkündet, doch Ausschreitungen sind immer wieder an der Tagesordnung. Zu groß ist bei vielen der Hass, zu tief sitzen die Verletzungen, als dass ein friedliches Miteinander Normalität sein könnte. Nichts macht dies deutlicher als die hohen Mauern, etwa in Belfast zwischen den katholischen und protestantischen Wohnvierteln, die „peace lines“ – „Friedenslinien“. Der Film geht der Entstehung des Nordirlandkonflikts und seiner Entwicklung bis heute nach. (Online-Signatur Medienzentren: 4986276)

Dessutom om Nordirlands gräns som hela Brexit kommit att handla om. Stasiarkiven drar nya generationer som letar svar på vem som var angivare. Hur ser dom framtida hoten mot Sverige ut? Ny bok om Werner von Heidenstam avslöjar försök till naziinfiltration i Sverige. Timme 1 * Regeringsveckan med statsvetaren Tommy Möller * Vänsterpartiet och förnedringsklausulen * Nordirlands gräns är Brexits stora dilemma * Krönika Ulrika Knutson * Panelen Timme 2 * Hyresrättens laddning * Satir med Utkantssverige   * Stasiarkiven lockar nya generationer * Hur ser hoten mor Sverige ut? * Ny bok om Werner von Heidenstam * Kåseri Pamela Jaskoviak

29.11.1999: In Belfast formiert sich die erste katholisch-protestantische Regionalregierung in der Geschichte Nordirlands Sprecherin: Anne Demmer Redaktion: Elisabeth Brückner Ressort: Kulturelles Wort

Krisen mellan Ryssland och resten av världen blir värre. Nationalistiska krafter dominerar inför valet i Ungern. Val klart i Egypten, som inte var mycket till val. Sist en rapport från om Nordirland, denna provins med sin våldsamma historia som nu står i centrum vid Brexit-förhandlingarna. Medverkande: Maria Persson-Löfgren, Moskvakorrespondent Johanna Melén, Östeuropakorrespondent Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent Claes Aronsson, London-korrespondent

Måste Sverige införa euron, hur blir det med pappaledighet och Nordirlands status inför Brexit? Det är några av lyssnarfrågorna som avhandlas i denna specialpodd med Susanne Palme, Ci Holmgren och Staffan Sonning.

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Nordirlands historia under 1900-talet och framåt.