Podcast appearances and mentions of johan theorin

Hur dömer författare i Advokatsamfundets rättegångsspel? Hur sker bevisvärderingen när ord står mot ord i ett mål om relationsvåld? Under Almedalsveckan i Visby anordnade Advokatsamfundet för tredje året i rad ett rättegångsspel om ett fiktivt fall med brottsrubriceringen misshandel. En man står åtalad för att ha misshandlat sin hustru. Han gör gällande nödvärn. Rättegångsspelet gav inblick i bevisvärdering och utgången skilja sig beroende på hur man värderar muntliga utsagor. Är det lägre beviskrav i mål som handlar om relationsvåld? I podden diskuterar Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander den fiktiva rättegången och utgången tillsammans med de medverkande; hovrättsrådet Mikael Swahn, advokaten Johan Eriksson ( också nämndeman i rättegångsspelet), författarna Mari Jungstedt och Johan Theorin, åklagaren Anna Svedin och advokaten ( försvarsadvokat i rättegångsspelet) Annika Nisser. På Sveriges Advokatsamfunds Youtube-kanal kan du kika på rättegångsspelet som spelades in under Almedalsveckan 2024: ...klicka här...

Året i bild Vi summerar skräckåret 2023 genom att utse årets det ena och årets det andra, i gammal beprövad Vargtimmen-tradition, trots upprepade bedyranden under året att det är dags att uppdatera sig till ett mer hanterligt format. Men förändring förutsätter risktagande, och risktagande kan innebära obehagligheter. Så vi gör såhär nu; fortsättning följer om tre veckor igen. Tomas frågar sig om det snygga citatet "It preys on the weak and the wounded" i den onödigt svaga The Boogeyman är en stöld från eller en hyllning till Session 9, och Lars önskar sig en ”consumer's cut” av Evil Dead Rise som klippt bort referenspisset till ettan i anslaget och börjar direkt med den ursnygga titelskylten, gärna dubbelt så länge (om det går). Vi pratar också om: vårt sjöslag till 40-årsfest, Daniel Garptoft när han sjunger ”Sabotage” karaoke, Jason Vorhees, Chucky, Den onda dockan, Fredagen del 13 del II, Susan var är du?, Disco Classics, en kommande svensk skräckfilm som vi inte kan säga något om på förhand, Mike Flanagan, Succession, Edgar Allan Poe, Stephen King, The Fall of the House of Usher, Hanteringen av odöda, Mattias Fyhr, Svensk skräcklitteratur del 2, John Ajvide Lindqvist, Mats Strandberg, Yvonne Leffler, Kult, Sarah Snook, Run Rabbit Run, Magnus Jäverling, The Babadook, The Others, Alice i underlandet, Lake Mungo, Twin Peaks, perspektivering, William Faulkner, Elizabeth Moss, Choose or Die, Robert Englund, The Pale Blue Eye, The Pale Blue Eye, Christian Bale, Vaknatten, författaren Karin, Creepypodden #208: Familjekultur, Hell Maria full av nåd, Sofia Albertsson Göthberg, The Boogeyman, Rob Savage, Host, Marin Ireland, The Dark and the Wicked, Vietnamese Gothic, Trang Thanh Tran, She is a Haunting, detta med snygga titlar, detta med snygga dedikationer, årets julkalender Trolltider, Sagan om ringen, True Detective, The Trickle-Down Effect, god kulturs inneboende lust att gå halva vägen med nya konsumenter, Madeleine Bäck, Evil Dead Rise, Lee Cronin, Sami Raimi, Rob Tapert, Naturon Demonto, Necronomicon, deadites, Henrik Möller, Apokalyps Malmö, Vertigo Förlag, Bödeln från Malmö och Udda Ting. Samtalet fortsätter sedan bakom Patreon-väggen i upp till 150% av ordinarie speltid med skarpa, rätt oskarpa och rejält slöa iakttagelser kring: The Last of Us, avsnitt 3: Long, Long Time, Playstation 3, PS3, Bret Easton Ellis, The Shards, American Psycho, Glamorama, Lunar Park, Imperial Bedrooms, Beau is Afraid, Ari Aster, Joaquin Phoenix, Suspiria-remaken, Midsommar, Hereditary, Apocalypse Now, Wes Anderson, David Lynch, Lovecraftiana, Matt Ruff, The Destroyer of Worlds, Lovecraft Country, Anders Fager och hans ambition “befria Lovecraft från Lovecraft”, James Wan, Megan, M3GAN, Blumhouse, Äkta människor, i SVT, Black Mirror, M3GAN, V Castro, The Haunting of Alejandra, Mestiza Blood, The Goddess of Filth, Saw X, Tobin Bell, John Kramer, Se7en, Israel-Palestina-konflikten, Youtube-artisten Via Mardit, Satan's Slaves 2: Communion, Joko Anwar, May the Devil Take You, V/H/S, Carrie, Tiffany D. Jackson, The Weight of Blood, Get Out, Black Lives Matter, The Conjuring, A Haunting in Venice, Kenneth Branagh, Hercule Poirot, Agatha Christie, Tintin, Johan Theorin, Ölandskvartetten, whodunnit, Elisabeth Hand, A Haunting on the Hill, Charlotte Brontë, Jane Eyre, The Wide Sargasso Sea, the mad-woman in the attic, Bengt Ohlsson, Gregorius, Hjalmar Söderberg, Doktor Glas, “føla i fjorda”, Sommaren 1985, There's Something in the Barn, Martin Starr, Freaks and Geeks, www.hisgames.org, Rise of the Triads, Blood, Hexen, Quake, Doom, Mortal Kombat, Silent Hill, Forbidden Siren och Transformers. Besök för all del gärna www.patreon.com/vargtimmenpodcast för mer information. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.  

Författaren Johan Theorin gör debut i podden med ett riktigt matigt avsnitt om Kings vänskap med Peter Straub och deras första stora samarbete - Talismanen!

Vi fyller 8 år och firar det med ett lagom självcentrerat Q&A-avsnitt till bredden fyllt av frågor från tidigare gäster och patrons. Lars kommer ut som totalt mainstream och passar även på att likna Tomas vid Pinhead, bland annat på grund av deras gemensamma strävan efter sinnliga njutningar och känslomässig avstängdhet, relativt sätt. Tomas fantiserar om den ogjorda drömfilmen Call of Cthulhu regisserad av Stuart Gordon, (inte) inspelad i början av 90-talet med John Malkovich och Christopher Walken i huvudrollerna. Vi pratar också om: Johan Theorin, Invasion of the Body Snatchers, Jurtjyrkogården, Whitley Strieber, Närkontakt, Noroi: The Curse, Nocturnal Animals, Cannibal Ferox, Mortal Kombat 2, Silencer, Death. Pierce Me, Andreas Roman, Cannibal Holocaust, Human Centipede 2, Hostel-sviten, A Serbian Film, Mats Strandberg, The Babadook, Pestens tid, Magnus Blomdahl, Lucio Fulci, Dario Argento, Gates of Hell-trilogin, Phenomena, Suspiria, Herman Geijer, Walking Dead, Last of Us, World War Z, Hanteringen av odöda, John Ajvide Lindqvist, Fredagen den 13e, Crispin Glover, 28 dagar senare, Atterados, Gabrielle de Bourg, Host, Rörelsen, The Vigil, Saint Maud, Pandemic, Castlevania: Lords of Shadow, Sara Bergmark Elfgren, Stuart Gordon, H.P. Lovecraft, Stanley Kubrick, The Great God Pan, Arthur Machen, Dr. Strangelove, 2001, The Shing, Stephen King, J.S. Axell, Mörk stad, Mörkt land, Pinhead, Pennywise, Jonas Larsson Olanders, Eloso förlag, Låt den rätte komma in, The Woman in Black, Hajen, Clive Barker, The Forbidden, Candyman, Bret Easton Ellis, American Psycho, The Haunting of Hill House, Shirley Jackson, Vacancy, Nils Alatalo, Svartklubb, Voidcaller, Alien, Blade Runner, Dark City, Warhammer 40K, E.T, Aniara, Harry Martinsson, FromBeyond, Creep, Mark Duplass, Sadako, The Ring, The Grudge, Magnus Jäverling, The Thing, Psycho, Texas Chainsaw Massacre, Eyes Wide Shut, Fredagen den 13e, Halloween, Joni Huttunen, Lights Out och Eden Lake. Sen blir det lika mycket till för våra patrons, som dessutom ställt frågorna. Utöver nostalgi, löst tyckande och akademisk analys begravs också både programformat och oss själva.  

Kropp och knopp Vi bjuder in göteborgsförfattaren och -spelutvecklaren Andreas Roman, på alla sätt född 1975, för att prata om psykologisk skräck med utgångspunkt i hans tvillingromaner Mörkrädd och Någon i din säng. Tomas skapar omedelbar begreppsförvirring genom att självsvåldigt jonglera begreppen post horror och elevated horror redan innan Andreas fått en syl i vädret och Lars, vad gör han? Han kan naturligtvis inte låta bli att börja pilla på den sårskorpan. Men vi får också tid att prata om: Drakväktaren, H.P. Lovecraft, narrativ ambivalens, det att ha demoner redan början lite oavsett anledning, opålitliga berättare och opålitligt berättande, psykisk ohälsa, The Guardian-skribenten Steve Rose, Scream 5, att skriva om historien för att ta tillbaka auktoriteten som kulturskribent, Gamla Upsala, Michael Jackson, Thriller, Johan Theorin, KBT, kognitiv beteendeterapi, nyktofobi, Roman Polanski, Lights Out, den kasserade Mörkrädd-filmateringen av Solid Entertainment och Filmcamp, Ola Rapace, Jenny Skavlan, existentiell ensamhet, J-horror, små tvåor i Kålltorp där grannen är högljudd i sömnen, sömnparalys och/eller lucid dreaming, nattromantik, Silent Hill 2, Resident Evil, The Last of Us, Clive Barker, Candyman, The Forbidden, Hellraiser, Silent Hill: The Room, Terminator: Salvation, It Follows, Sarah Connor, Limbo, Inside, Naughty Dog, Play Dead, Michael Ende, Den oändliga historien, Eternal Darkness, prisbild för Game Cube-spel på second hand-marknaden och Andreas Romans kanske sista skräckroman: Doktor Joseph. Den pratar vi förresten mer om bakom Patreon-väggen. Den som donerar sina surt förvärvade pengar avnjuter som vanligt dubbel speltid där samtalet fortsätter mot bakgrund av Andreas Romans tidigare opublicerade novell ”Fåtöljen”. Den läser han själv in, och med den äran. Vi får även gehör för vårt stora gillande av Black Swan. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.  

Slaughter special Vi tar ut varsin femtiolapp från Vargtimmen-kontot och överraskar varandra med mer eller mindre imponerande loppisfynd. Tomas anför slackereposet Reality Bites som bakgrunden till hans stora tålamod med Ethan Hawke och Lars frågar sig om inte Dan Höijers spökhistoria om konfirmationsprästen som stänger in ungdomar i källaren bland ruttnande lik egentligen hör den österrikiska folklivsforskningen till. Om detta vet vi mycket lite. Dan Höijer, sms:a oss! Vi sms:ar inte dig. Men – vi finner också utrymme att prata om: Ringu, Hypnosia, Nominon, Incinerator, Lenny Blade, Bewitched, The Boxer's Omen, Switchblade Romance, Sveriges ruggigaste spökhistorier, Hans Arnold, Kastlösa prästgård, tunnelbanetåget Silverpilen, Gröna Lund, Låt den rätte komma in, Eli Roth, Aftershock, sleaze, exploitation, Quentin Tarantino, James Wan, Från andra sidan, Fragile, Frailty, Jaume Balagueró, Rec, Calista Flockheart, Ally MacBeal, Harrison Ford, The Others, Johan Theorin, Lena Endre, Dumplings, Masters of Horror, Three Extremes, Fruit Chan, Chan Wook Park, Cut, Takashi Miike, Box, Cannes-festivalen, Constantine, Francis Lawrence, DC Comics, Peter Stormare, Keanu Reeves, A Real Friend, One Film to Keep You Awake, Alfons Åberg, Leatherface, Max Schreck, Texas Chainsaw Massacre, Enrique Orbitzu, The Ninth Gate, The Baby's Room, Blame, Spectre, 10 Cloverfield Lane, Matt Reeves, John Ajvide Lindqvist, Let Me In, Apornas planet, Batman, JJ Abrams, The Blair Witch Project, The Cloverfield Paradox, Hynek Pallas, Johan Theorin, På stort alvar, psykogeografi, Spökvandring, Utgrävningarna i Rälla ödekyrka, HP Lovecraft, Att fånga ål och annat, Den svarta släden, Daybreakers, Willem Dafoe, Sam Neill, Bilar, Harry Kane, Jake Busey, Starship Troopers, Dario Argento, Adrien Brody, Giallo, Tenebre, Hellraiser II, små rackarns bilar, Beck, Overlord och Magnus Jäverling. Patreon-lyssnare avnjuter som vanligt dubbel speltid där samtalet fortsätter om skräcksynt och olika bra låtar inom och strax utanför den genren. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.  

Året i bild Vi summerar skräckåret 2022 genom att låta slumpen styra oss genom ett manus som blivit uppklippt i små, små bitar och uthällt på bordet emellan oss - varsågod att dra en lapp! Fortsättning följer om tre veckor igen. Tomas saknar en BDSM-nerv i 2022 års mest framemotsedda nytolkning och Lars hittar bland mängder av uppseendeväckande titlar i novellsamlingen Mestiza Blood till slut fram till årets julberättelse. Vi pratar också om: Crimes of the Future, David Cronenberg, Viggo Mortensen, Kristen Stuart, Crash, Videodrome, Possessor, David Lynch, Jennifer Lynch, Evan Peters, Dahmer - Monster: The Jeffrey Dahmer Story, My Friend Dahmer, Hellraiser, David Bruckner, The Night House, Doug Bradley, Clive Barker, Magnus Jäverling, Bowdark, John Carpenter, Tangerine Dream, Twin Peaks, Blair Witch Project, Stephen King, Mr Harrigan's Phone, Donald Sutherland, Iphone, A Christmas Carol, Sigur Rós, John Ajvide Lindqvist, Skriften i vattnet, Milennium, Goodnight Mommy, Veronika Franz, Naomi Watts, The Black Phone, It, Blumhouse, Joe Hill, Scott Derrickson, Ethan Hawke, Stranger Things, Sinister, V. Castro, The Most Wonderful Time of the Year, The Final Porn Star, Riget Exodus, Lars von Trier, Mikael Persbrant, Ernst-Hugo Järegård, Henrik Möller, Udda Ting, Bödeln i Malmö, Vertigo Förlag, HP Lovecraft, Anders Fager, Barbarian, It Follows, Don't Breath, The Descent, Rec och Psycho. Patreon-lyssnare avnjuter som vanligt dubbel speltid där samtalet fortsätter om Ett hotellrum i Guangzhou, Creepypodden, Fresh, mumblecore, Girls, They Won't Be Alone, Noomi Rapace, Lamb, Nope, Jordan Peele, M. Night Shyamalan, Get Out, Titta Dom Snackar, Brian McAuley, Curse of the Reaper, Guillermo del Toro, Cabinet of Curiosities, Keith Thomas, The Vigil,  Henry Kuttner, Graveyard Rats, Jennifer Kent, Obduktionen, Steven Spielberg, Poltergeist, Skinamarink, The Babadook, Myst, Ensam hemma, Nils Alatalo, Paul Tremblay, The Pall Bearers Club, Låt den rätte komma in, Napoleon Dynamite, Cabin at the End of the World, Knock at the Cabin, Bones and All, Luca Guadagnino, Suspiria-remaken, Badlands, Raw, Natural Born Killers, Johan Theorin, Stora skräckboken av Torsten Ljungstedt, Lord Dunsany, Låt oss hjälpa älvorna, Hans Arnold, The Sadness, Bernhard Ålund, @horrorhoarding på Instagram, The Watcher, Besökarna, Vacancy, Repulsion, The Upstairs Neighbor, Watcher, Lost in Translation och Ils. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.

Natur och kultur Vi besöker författaren Johan Theorin i hans skrivarlya på brantaste Södermalm för att prata om landsbygden som motiv och miljö i skräckgenren. Johan Theorin är främst känd för sina gotiska kriminalromaner i Ölandssviten, vars femte del installerades i fjol. Tomas får ny information om spökerierna på Kastlösa prästgård som har gäckat honom sedan lågstadieåldern och Lars hedgar något alldeles oerhört för att samla mod att ställa en kritisk fråga. Vi pratar också om: Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge, Rörgast, Benvittring, Torsten Jungstedt, Invasion of the Body Snatchers, Lord Dunsany, Låt oss hjälpa älvorna, Mannen i svart, HP Lovecraft, The Color Out of Space, Alvaret, troll, älvor, Maria Lang, Dagmar Lange, The Wickerman, Harvest Home. The Lottery, Shirley Jackson, Gustav Vasa, De dödas julotta, The Changeling, The Babadook, MR James, The Stalls of Barchester Cathedral, Count Magnus, Greve Magnus de la Gardie, The Hound of the Baskervilles, Sherlock Holmes, Scooby Doo, Sankta Psyko, Knackningar, På stort alvar, Utgrävningarna i Rälla ödekyrka, Rickard Berghorn, Necronomicon i Sverige, Prisma Förlags novelltävling och naturligtvis lite grann om Andreas Marklunds Skördedrottningen. Samtalet fortsätter för Patreon-lyssnare, då vi fokuserar på Johan Theorins favoritnovell ur barndomsfavoriten Stora skräckboken, som vi också har läst in exklusivt för detta avsnitt. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.

Författaren Johan Theorin berättar om sin senaste Ölandsdeckare "Benvittring". Om skrivandet, arvet från Öland, hur mycket ön betyder för honom.

Författaren Johan Theorin berättar om sin senaste Ölandsdeckare "Benvittring". Om skrivandet, arvet från Öland, hur mycket ön betyder för honom.

Efter att ha blivit utbränd mitt under boksuccéer och efter båda föräldrarnas död, tystnade nästan författaren Johan Theorin. Men i höstas kom skepparen Gerlof Davidsson tillbaka! "Benvittring" blev bok nr 5 i Ölandssviten.

Vårt decennium Vi ledsagar lyssnaren igenom 00-talet och presenterar en trendspaning inom skräckfiktionen per år, med illustrativa exempel och andra grader av titelrabblande. Tomas undrar vart den geniale Alejandro Amenábar egentligen tog vägen - är den jäveln död? s.a.s. - och Lars frammanar den lilla, lilla flisa av historien då det betraktades som relevant innehåll i public service att Orvar Säfström ondgjorde sig över mängden presscitat på svenska DVD-omslag. Vi pratar också om: J-horror, K-horror, Ringu, Ju-on: The Curse, Takashi Shimizu, Ju-on: The Grudge, 4444, Onryo-legenden, A Tale of Two Sisters, Battle Royal, Dark Water, Koji Suzuki, Hideo Nakata, Thorsten Flinck, The Others, Nicole Kidman, Sjätte sinnet, Devil's Backbone, Session 9, Paranormal Activity, Ghost Ship, El Orfanato, Barnhemmet, 13 Ghosts, Marduk, Morgan Håkansson, Dimension Films, Dimension TV, Tom Cruise, Eyes Wide Shut, The Northman, Robert Eggers, Alexander Skarsgård, 28 Days Later, 28 dagar senare, Filmkrönikan, Danny Boyle, Dawn of the Dead, Död snö, fågelinfluensan, galna ko-sjukan, Shaun of the Dead, Max Brooks, World War Z, Herman Geijer, Hanteringen av odöda, The Walking Dead, Sagan om ringen, Scyther, Rabid Manhunter, Alex Garland, Beach, The Texas Chainsaw Massacre, Motorsågsmassakern, Omen, Halloween, The Hills Have Eyes, Fredagen den 13:e, Michael Bay, Marcus Niesbel, Rec, Quarantine, Michael Henneke, Funny Games, Peter Stormare, James Gunn, Slither, Deathproof, Quentin Tarantino, House of the Devil, Ti West, Scream, John Ajvide Lindqvist, Låt den rätte komma in, Ordfront, Clive Barker, In the Hills the Cities, Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren, Mikael Strömberg, Jens Daniel Burman, Johan Theorin, gothic crime, Nordic noir, Andreas Marklund, Skördedrottningen, Det okända, Anders Fager, Pappersväggar och Vikarien. För vanliga söndagslyssnare avbryts det roliga redan i och med den nya vågen av svensk skräcklitteratur 2004, medan Patreon-lyssnare avnjuter dubbel speltid och får följa med hela vägen fram till 2009. Det var tider. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.

Samtaler med Jørn Lier Horst, Alex Michaelides, Kristina Ohlsson, Aslak Nore og Johan Theorin. Programleder: Asbjørn Slettemark. Dette er ellevte episode i Boktips' Krimspesial 2022. Opptaket er gjort på Krimfestivalen, som fant sted i Oslo 17.-19. mars.

Benknotor på en öländsk stenstrand är precis en sådan sak som Johan Theorin går igång på. Liksom hans 86-årige, still going strong sjökapten Gerolf, tillbaka i femte delen av Ölandssviten. Och här finns allt Johan Theorin gillar: mustiga skrönor, sjöfartshistoria, krångliga relationer och gamla oförätter. Mer om detta i veckans avsnitt, där du också får årets första julklappstips! Programledare Lisa Tallroth. Böcker som nämns i avsnittet: Ölandssviten av Johan Theorin: Skumtimmen (1) Nattfåk (2) Blodläge (3) Rörgast (4) Benvittring (5) Tag och skriv! Fjorton författare om sitt skrivande. Fädernas missgärningar av Åsa Larsson Gentlemen av Klas Östergren Julrevy i Jonseryd och andra berättelser av Klas Östergren Jack av Ulf Lundell Älskade Poona av Karin Fossum Svarta sekunder av Karin Fossum Det kan kvitta av Agota Kristof På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust

DARK MYSTERIES Tuesday and Friday at 2am CET - Wednesday and Friday at 1pm CET. This program is hosted by Madeleine d'Este. This week, Madeleine talks about the book "Echoes from the Dead" by Johan Theorin.

Cilla har åkt ut till gården Vanessa ärvt. Det kunde ha blivit kul; två vänner och några påsar kokain, men nu känns allt fel. Vanessa säger att farmor inte gillar renoveringen. Men hon är ju död? Väl? Berättare: Lennart Jähkel I rollerna: Annika Forslund Rimbléus, Jonas Hellman Driessen, Josefine Koskinen, Monika Erikslund, Maja Runeberg, Pelle Lindblom. Regi: Maja Runeberg Musik: Krister Linder Alma Marums sång - text och musik: Carola Jaktlund och Carl-Axel Andersson Dramaturg: Magnus Lindman Ljuddesign: Calle Andersson   Kompletterande ljuddesign: Nima Shams Berättarinspelning: Marie Persson Produktionsassistent: Helene Juntti Produktion: Magnus Berg och Pernilla Kommes

Författaren bakom Hitchcocks succéfilmer Fåglarna och Rebecca är en mästare på att skildra det obehagliga starkt och realistiskt. Ludvig Josephson slår ett slag för Daphne du Maurier. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 25/5 2017. Det är något drömlikt och tablåaktigt med Daphne du Mauriers skildringar av lyckliga tillfällen, av någorlunda normalitet och vardagstrivsel då katastrofen ännu inte inträffat. De liknar snarare idéer om lycka, normalitet och trivsel. Allteftersom det hos du Maurier ständigt lurande obehaget tränger sig på blir ljuden, bilderna och till och med dofterna mer påtagliga, inlevelsen starkare och stilen personligare. Modernista förlag har gett ut två böcker med äldre översättningar av du Mauriers verk: Fåglarna och andra noveller samt romanen Rebecca från 1938. Och det finns alla skäl att än en gång upptäcka den engelska författaren och dramatikern, som levde 1907 till 1989 och gärna lät sig inspireras av den trakt i Cornwall där hon bodde stora delar av sitt liv. I novellen Äppelträdet blir en nyligen pensionerad tjänsteman änkling, då hustrun efter en kort tids sjukdom avlidit. Äktenskapet har varit olyckligt. Utan att någonsin gräla eller höja rösten har hustrun ideligen låtit maken förstå hur mycket hon vantrivs med tillvaron. De mest triviala vardagsbestyr har blivit till bördor som bokstavligen böjt och krökt henne. Onödiga och självpåtagna uppgifter, städmanier, inköpsrundor och andra plikter har utförts med ständigt antydda förebråelser mot maken och alla hans försök att avlasta hustrun har bestämt avvisats med ännu mer skuldbeläggande. När hustrun dör kommer maken snart över det. Pensionerad från sitt kontorsslaveri och med ordnad ekonomi ska han nu ägna sig åt att äta ute, gå på bio och göra en ordentlig semesterresa i det efter Andra Världskriget nu någorlunda återuppbyggda Europa. Men det dröjer inte länge innan han lägger märke till att ett av äppelträden i trädgården faktiskt påminner om den avlidna hustrun. Det avviker från de andra friska träden med sin knotighet och brist på frukt. Och istället för att njuta av tillvaron så som han tänkt, ger sig änklingen in i en allt mer besatt kamp mot äppelträdet som inte lämnar honom någon som helst ro. Och, än en gång, det är något ytligt och klichéartat i skildringarna av hur änklingen turistar i Italien och vågar sig på att bjuda upp unga flickor till dans på en piazza. Interiörerna från det lokala värdshuset, med sitt trivsamma småprat och lugna fryntlighet känns mer som hämtat från en turistbroschyr än en verklig upplevelse. Medan den utförliga beskrivningen av hur hustrun, medan hon ännu är i livet, nästan driver honom från vettet med sina ständiga demonstrativa gäspningar är nästan obscen i sin realism och tydlighet. Som om allt det vackra och roliga i livet ligger oåtkomligt som i ett sånt där påskägg med titthål. Mera ett önsketänkande än något verkligt. Föraningen, obehaget, den brutala fasan är det verkliga, då varenda detalj plötsligt blir synlig och minsta ljud hörbart. Lukterna blir kväljande och sticker i näsan. Paradoxalt nog är det ofta när händelseförloppet hos Daphne du Maurier övergår i det orimliga eller rent hallucinatoriska, som den där känslan av verklighet börjar inträda. I novellen Titta inte nu möter vi det gifta paret som försöker få lite andrum från sorgen efter ett förlorat barn med en semester i Venedig. De solbelysta piazzorna och de pittoreska kanalerna med sina gondoler flimrar distanserat, som om det bländande ljuset skymmer detaljseendet. Först när det skymmer och paret går vilse blir staden synlig och påtaglig. Mycket av händelserna kommer att kretsa kring en syn som mannen får, ett varsel som det ska visa sig. Illusionen är så verklig i sin detaljrikedom att den förleder mannen att ställa till med en ordentlig oreda, där han drar in polis, hotellpersonal och ett par excentriska gamla tvillingsystrar. I den avslutande berättelsen, titelnovellen Fåglarna, går vi från de oroande aningarna och förebuden rakt in i den slutliga katastrofen. Och här är den inte privat och personlig, även om vi följer händelseförloppet genom den heroiskt kämpande familjen Hocken. Nu är det hela samhället och kanske resten av världen som drabbas, då fåglar av alla sorter gemensamt bestämt sig för att invadera hus och hem och attackera allt i sin väg. Från det första olycksbådande knackandet av en näbb på familjen Hockens sovrumsfönster skenar händelseförloppet mot undantagstillstånd och samhällskollaps. Annars trivsamma småfågelarter som kvittrar anspråkslöst i häckar och på åkrar, rasslar nu i flaxande pickande drivor över takets tegelpannor och svärmar in genom fönster och rökgångar i kollektivt ursinne. Liken efter starar och gärdsmygar som störtat in väggar och fönsterrutor ligger travade ända in i familjens förstuga. Och tolkningsmöjligheterna står nästan på kö. Det mer än antyds att de invaderande fågelsvärmarna kan uppfattas som en effekt av såväl rubbningar i det arktiska klimatet som av det hotande tredje världskriget. Precis som Fåglarna blev även romanen Rebecca förlaga till en av Hitchcocks mest kända filmer. Här är det inte bara olyckorna och mardrömmarna som gör berättelsen alltmer synlig och tydlig allteftersom de hopar sig. Själva huvudpersonen Rebecca, som vi aldrig möter men som är ständigt närvarande, är till en början osynlig just genom att alla som känt henne, med den demoniska hushållerskan fru Danvers i spetsen, prisar och lovsjunger henne så till den grad att läsaren inte får något som helst grepp om vem hon kan ha varit. Sikten grumlas ännu mer av den änklingens alla tvångsmässiga tabun kring den döda, som han också tvingar på sin nyblivna flickhustru. Nya tabun byggs kring de gamla och Rebecca blir än mer otydlig, tills hon mera är en idé än en tidigare levande person. Först när sanningen om hennes verkliga karaktär uppenbaras får vi syn på människan bakom legenden. Hon får plötsligt ett utseende och en personlighet. På samma sätt som det idylliska slottet Manderley med sina ägor får någon sorts påtaglighet först när dimman tätnar och trädgården bara tillfälligt lyses upp i skenet från nödraketerna från det grundstötta skeppet i havsviken, den kväll som är början till slutet för alla de lögner och illusioner som försänkt godset i ett slags tvingande halvslummer. Att läsa du Maurier är lite som att ställa sig frågan Om du och jag bytte sinnen med varandra, skulle vi känna igen världen då? Vistas vi i samma verklighet? Kan vi lita på våra intryck? Det enda rimliga sättet att förhålla sig till den tanken utan att bli galen, är att till slut, som kvinnan i novellen De blå linserna, ödmjukt böja sig för att det är så här världen ser ut för mig. Oavsett hur den upplevs av alla andra får man finna sig tillrätta i sin egen illusion, acceptera den och leva i den så gott det går.  För vad var egentligen en illusion? Så som världen såg ut innan en oförutsedd händelse, eller så som den efter denna händelse plötsligt framstår? Ludvig Josephson, producent på Sveriges radio Litteratur Daphne du Maurier: Fåglarna och andra noveller. Översättning Gerd Lilliehöök, Lisa Rothstein och Gösta Sellin. Förord av Johan Theorin. Modernista förlag, 2017. Rebecca. Översättning Dagny Henschen och Hilda Holmberg. Förord Mattias Fyhr. Modernista förlag, 2017.

Modemet, porten mellan hemdatorn och Internet. Allt finns på nätet men det är inte bra med för mycket skärmtid. Man kan bli beroende. Vad lurar där ute i the world wide web? Berättare: Lennart Jähkel I rollerna: Anna Asp och Patrik Karlson Musik: Krister Linder Dramaturg: Magnus Lindman Ljuddesign: Mattias Miselli, inspelning berättare: Ludvig Jansson  Producenter: Drazen Kuljanin & Magnus Berg Regi: Lars Vega

Hur handskas man med det oförklarliga? Frågan blir särskilt utmanande på en arbetsplats där vetenskapliga undersökningar och metoder är själva meningen med arbetet. Så som varje arbetsplats har sin egen dynamik, har den också sin allmänt kända hemlighet, den man vet om men inte talar om. Kanske för att den är så underlig? Johan Theorin är författare, journalist och översättare. Med romaner som t.ex. Skumtimmen och Nattfåk har han hittat ett alldeles eget sätt att berätta i gränslandet mellan kriminalroman och mystik, med norra Öland som spelplats. Skumtimmen filmatiserades 2013 i regi av Daniel Alfredson. Johan Holmberg debuterade som skådespelare 1987 Peter Pan på Nationalteatern i Göteborg och tillhör sedan 2003 Dramatens fasta ensemble. Där har han medverkat i mer än tjugo uppsättningar, bland annat Ett drömspel, Måsen, Don Carlos, Till Damaskus, Madame Bovary, Spöksonaten och Mästaren och Margarita. På film och tv har han exempelvis setts i Buss till Italien, Dubbelliv och Luftslottet som sprängdes. Han har en av huvudrollerna i Maria Bloms film Hallå Hallå, som hade premiär februari 2014. Producent: Ludvig Josephson

Vi granskar skräckkulturens credo att uppföljaren alltid är underlägsen originalet och lyfter ett par exempel inom både film och litteratur där motsatsen är fallet. Tomas frågar sig varför Alice Cooper-sanktionerade trettiotalsskådisen Dwight Frye aldrig fick en egen monsterfilm och Lars gläntar på dörren till en del av filmhistorien som kanske borde förblivit stängd. Vi pratar också om: Iron Maiden, Terminator 2, Kiss, Mad Max 2: the Road Warrior, Mötley Crue, Prom Night 2, The Devil’s Rejects, House of 1000 Corpses, Ouija: Origin of Evil, Creepshow 2, Halloween 2, Evil Dead 2, Aliens, Hellbound: Hellraiser 2, Saw 2, Scream 2, 28 Weeks Later, The Exorcist III, Dawn of the Dead, A Nightmare on Elm Street 3: Dream Warriors, Steve Miner, H20, Ron Kurz, Fredagen den 13:e del II, Kevin Bacon, Amy Steele, The Texas Chainsaw Massacre, Kirsten Baker, Anton Tjechov, Betsy Palmer, Ed Gein, Titta Dom Snackar, Vacancy, Bride of Frankenstein, Odysseen, Illiaden, Frakenstein, Mary Shelley, Percy Shelley, Lord Byron, John Polidori, Genevesjön, James Whale, Boris Karloff, Franz Waxman, Vincent Price, Bela Lugosi, Chistopher Lee, Return of the Jedi, Frankenstein vs. Wolfman, Ricky Gervais, John Ajvide Lindqvist, Rörelsen: den andra platsen, Himmelstrand, Johan Theorin, Skumtimmen, Nattfåk, Blodläge, Rörgast, Anders Fager, Svenska kulter, Jag såg henne idag i receptionen, En man av stil och smak, Jens Lapidus, Snabba cash, Susan Hill, Daphne du Maurier, Rebecca, Mrs. De Winter, Seth Grahame-Smith, Jane Austin, Pride, Prejudice and Zombies, Ben Winter, Sense, Sensibility and Sea Monsters, Thomas Harris, Silence of the Lambs, Herman Geijer, Död snö 2, Tommy Wirkola, Christian Wibe, Evil Dead, Martin Starr, Freaks n’ Geeks, Nollor och nördar, Jurtjyrkogården, Bonnie Tyler, Total Eclipse of the Heart, Star Wars, 10 Cloverfield Lane, J.J. Abrams, John Goodman, The Cellar, The Cloverfield Paradox, Overlord, Dan Trachtenberg, Black Mirror, Playtest, Hajen, Zombi 2, La Casa, Cruel Jaws,  Alien 2: on Earth, Shocking Dark, Rats: Notte de Terrore, Bruno Mattei och Strike Commando. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

Vi firar två år genom att besvara frågor från lyssnarna. Tomas förklarar varför Reeperbahn är den otäckaste plats han någonsin befunnit sig på och Lars efterlyser fler utbildade redaktörer inom svensk skräcklitteratur. Vi pratar också om: Anna Höglund, Anders Fager, Mats Strandberg, Färjan, Jens Daniel Burman, Besökarna, Vertigo Förlag, Doppelganger Förlag, Jack Kerouac, On the Road, Johan Theorin, Nattfåk, Deathbed - The Bed that Eats, Wes Craven, Clive Barker, Stephen King, H.P. Lovecraft, Evil Dead, Sam Raimi, Bruce Campbell, Equinox, Evil Ed, Candyman, Noroi the Curse, Lights Out, David F. Sandberg, Under The Shadow, Creep, Beyond the Black Rainbow, Exorcisten, Jurtjyrkogården, A Tale of Two Sisters, The Others, The Blair Witch Project, Det, The Faculty, Mama, David Lynch, Dark Night of the Soul, Dangermouse & Sparklehorse, Iggy Pop, The Balpha Brothers, Creepshow, The Amityville Horror, Babadook, Noel Caroll, Friday the 13th, Kevin Bacon, Johnny Depp, A Nightmare on Elm Street, Crispin Glover, The Office, Bokor Palace Hotel, Glenrio, Route 66, Psycho, Målskog, Apocalypse Now, 2001: A Space Odyssey, Eyes Wide Shut, Eternal Sunshine of the Spotless Mind, Lost in Translation, American Beauty, Alice Cooper, Killer, Dada, Paul Simon, Graceland, Pearl Jam, Ten, Kärlek och Knaster, Toni Savela, The Birthday Party, Nick Cave, Prayers on Fire, The Zombies, Odessey and Oracle, Michael Connelly, George Orwell, 1984, Haruki Murakami, Hard Boiled Wonderland and End of the World, Sagan om ringen, Donna Tartt, The Secret History, Bret Easton Ellis, Göran Hägg, Nya författarskolan, Toby Young, How to Lose Friends and Alienate People, Jess Wayne, War of the Worlds, Trolltider, Kate Bush, Wuthering Heights, Welcome to my Nightmare, Years Ago, Devil Doll, The Girl Who Was... Death, Silencer, Death Pierce Me, The Proposition, Nick Cave, När lammen tystnar, Mattias Fyhr, Alien, Frankenstein, Terminator, Reaper, Audacity, Stanley Kubrick och Skräckfilmsfestival på Draken. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

Jag tillbringade sommaren på Öland, precis som alla andra somrar. Jag kommer därifrån, där lärde jag mig läsa och där blev jag till. Borgholms bibliotek försåg mig med böcker, Ölands landskap med fantasi. I år passade jag på att träffa Anna Winberg, Anna-Karin Andersson, Tove Folkesson och Johan Theorin och prata skrivande och grävande, myter och livscoacher och att hitta sin historia.Jag bad också Tove Folkesson sjunga Ölandssången för er.

Jag tillbringade sommaren på Öland, precis som alla andra somrar. Jag kommer därifrån, där lärde jag mig läsa och där blev jag till. Borgholms bibliotek försåg mig med böcker, Ölands landskap med fantasi. I år passade jag på att träffa Anna Winberg, Anna-Karin Andersson, Tove Folkesson och Johan Theorin och prata skrivande och grävande, myter och livscoacher och att hitta sin historia.Jag bad också Tove Folkesson sjunga Ölandssången för er.

Författare, journalist. I författaren Johan Theorins sommarprogram återberättade han flera mystiska och oförklarliga fenomen som han stött på och som han samlat på genom åren. Allt från mystiska flygande eldklot till främmande ubåtar. Och vid ett tillfälle var han själv med om att bidra till det oförklarliga... En tysk turister påstod sig ha sett en ubåt och Theorin ringde larmnumret – på den tiden var det 90 000. Sedan kom en major på besök och skulle dokumentera händelsen. Tysken beskrev en ubåt och också en grodman. Efter ett tag insåg Theorin att det måste varit han själv som misstagits för den främmande grodmannen. - Men jag kände pressen på att leverera, som varje berättare gör när historien är igång. Så jag manade fram grodmannen för majoren, en man i svart gummi som hade dykt upp och försvunnit som en tomte vid vattnet. Eller en rymdman. Om Johan Theorin Debuterade 2007 med romanen Skumtimmen som blev film förra året i regi av Daniel Alfredson. Skrev den bästsäljande Ölandskvartetten, där varje romandel utspelar sig under en ny årstid. Skumtimmen belönades med Svenska Deckarakademins pris för bästa debut och Nattfåk fick Storbritanniens finaste deckarpris, The International Dagger. Förra året kom den avslutande romanen om sommaren, Rörgast.  - I mitt Sommarprogram kommer jag att prata om oförklarade mysterier och olösta gåtor, konstiga historier och märkliga händelser som jag har hört om och grubblat över hela livet, ända sedan jag var liten. Så det blir tyvärr ett program med många frågor men få svar. Producent: Sven Ekberg

Ühel erakordselt udusel pealelõunal kaob väikesel Rootsi saarel Ölandil jäljetult kuueaastane poiss. Perekond, politsei ja vabatahtlikud otsivad teda päevi, kuid edutult. Arvatakse, et poiss suundus udus mere poole ja uppus. Kakskümmend aastat hiljem ilmub äkki välja poisikese sandaal. Poisi ema Julia pöördub tagasi oma lapsepõlvesaarele ja üheskoos oma isa, vana merekapten Gerlofiga hakkavad nad vana lugu uuesti uurima. Minevikuvarjud on pinev lugu, mis vahepeal ka õudseks kisub: siit ei puudu laibad, mahajäetud ja kummituslikena näivad majad ning tontlikud minevikuvarjud. (Johan Theorin. Minevikuvarjud.)

Best of P4 Kultur, handlar idag om olika platser och miljöer som betyder något speciellt för oss. I dagens program berättar författaren Johan Theorin om en fyr på Öland, vi gör ett besök hemma hos Henrik Schyffert som vet det mesta om ett ljust och fräscht hem och vi går på eternitspaning i Gävle bland annat. Men allra först ska vi följa med Amanda Ooms, när hon besöker en mycket speciell brygga i Sunne i Värmland en kylig septembermorgon.

Författaren och göteborgaren Johan Theorin, aktuell med nya rysaren Sankta Psyko, intervjuas i Puls av Susanne Nobel/P4 Väst.

På den internationella fyrdagen uppmanar P4 Kultur hela Sverige att gå man ur huse och besöka närmsta fyr. Eller varför inte övernatta? Reporter Karin Arbsjö guidar till Utklippans fyr i Blekinge skärgård. P4 KULTUR har stämt möte med författaren Johan Theorin vid Långe Erik på Öland där det sägs spöka. Amanda Ooms leder dig genom höstens första program - som ett ljus i mörkret.