Podcasts about lartigue

An attractive new strategy for brain surgeryA Canadian team is developing minimally-invasive micro-tools for brain surgery that can be operated by magnetic fields from outside of the skull. The tools, including scalpels and forceps, will enter the cranium through small incisions, and then be controlled by focused and precise magnetic fields. Eric Diller is associate professor of mechanical and industrial engineering at the University of Toronto and his research was published in the journal Science Robotics.Animal tool use is fishyIn recent decades scientists have discovered animals from primates to birds and marine mammals can use tools — a capacity once thought to be exclusive to humans. Now scientists have discovered fish using hard surfaces to crack open hard-shelled prey and get at the meaty meal inside. The research, led by Juliette Tariel-Adam from Macquarie University, included recruiting divers and scientists from around the world to report any sightings of tool use, which led to 16 reports across five species of wrasses. The results were published in the journal Coral Reefs.Bad news — a long cold bath may be good for youFor a hardy few, soaking in cold water has long been held out as being healthful and invigorating. Well, unfortunately, the latest research suggests that they're right. Volunteers who soaked in cold water for an hour a day for a week showed improvements in autophagy, an important cellular clean-up function that typically declines with age. Kelli King is a postdoctoral researcher at the University of Ottawa and was co-lead on this study, published in the journal Advanced Biology. How the unicorn of the sea uses its hornThe Narwhal is a small whale distinguished by its long spiral horn — an elongated tooth. Researchers have long speculated about what the ostentatious bit of dentition is actually for, but the elusive narwhal has, until now, been hard to study. Now scientists, including Cortney Watt from Fisheries and Oceans Canada, have used drones to learn that the horn is used in several ways: to play, explore, and forage. The research was published in the journal Frontiers in Marine Science.Why your body and brain might be fighting your efforts to get and stay slimmerNew research is revealing why it's so difficult to keep weight off after you've lost it. One study in Nature found that genes in the fat cells of people who lost a significant amount of weight through bariatric surgery largely continued to behave as if they were still obese. Ferdinand von Meyenn, from ETH Zurich, said that despite these individuals becoming, in many respects, much more healthy, genes that became active during obesity remained active, and genes that were turned off, remained turned off, predisposing them to regain lost weight. In formerly obese mice, their fat cells remained much better at taking up sugars and fats. In addition, another study revealed that neurons in a primitive part of the brain hold onto memories of fat and sugar that can drive our cravings, according to a study on mice in Nature Metabolism. Guillaume de Lartigue, from the Monell Chemical Senses Center and the University of Pennsylvania, said specific neural circuits in the brain light up, depending on whether the gut received sugar or fat. Removing these neurons protected the mice from diet-induced weight gain, something de Lartigue is hoping to translate to humans to dial down impulsive eating behaviour.

Avec : Anne-Sophie Jahn et Nicolas Lartigue, co-réalisateurs de la série documentaire "De rockstar à tueur : le cas Cantat" sur Netflix. - L'invité qui fait l'actu. Le samedi et le dimanche à 7h40, Anaïs Castagna reçoit un acteur majeur de l'actualité et donne la parole aux auditeurs de RMC.

durée : 00:18:30 - Callejon - .

durée : 00:07:12 - Patrice Lartigue, président de la chambre des métiers et de l'artisanat dans les Landes

durée : 00:22:15 - Foie Gras, au menu des fêtes - Ludovic Bouet, directeur de la Maison Lartigue, partage sa production de foie gras à l'approche des fêtes. Entre innovations produits et défis liés à la filière, la Maison Lartigue s'adapte pour offrir qualité et tradition tout en s'ajustant aux contraintes économiques et sanitaires.

Tabharfar córas traenach Lartigue chun cuimhne i Liostuathail i mí Deireadh Fómhair cothrom an ama cuireadh deireadh leis an tseirbhís idir Liostuathail agus Baile an Bhunánaigh.

The Brian Bailey Show 4-29-24 ECU Hitting Coach Henry Lartigue by Pirate Radio

Dr. Guillaume (Will) de Lartigue is a neuroscientist at the Monell Chemical Senses Center. His lab studies the neurobiology of eating, including how the vagus nerve senses internal stimuli in the gut. They discuss: gut-brain communication; the vagus nerve; gut hormones like leptin & GLP-1; weight loss drugs like Ozempic; glucose vs. fructose vs. non-caloric sweeteners; how the vagus nerve connects the gut to the dopamine reward system in the brain; the sensation of fats and sugars in the gut; food addiction & obesity; and more.More M&M content about diet & metabolism: https://substack.com/search/diet%20metabolism?focusedPublicationId=513528&searching=focused_postsSupport the showFind all podcast & written content at the M&M Substack:[https://mindandmatter.substack.com]Learn how to further support the podcast: [https://mindandmatter.substack.com/p/how-to-support-mind-and-matter]Try Athletic Greens: Comprehensive & convenient daily nutrition. Free 1-year supply of vitamin D with purchase.Try SiPhox Health—Affordable, at-home bloodwork w/ a comprehensive set of key health marker. Use code TRIKOMES for a 10% discount.Try the Lumen device to optimize your metabolism for weight loss or athletic performance. Use code MIND for $50 off...

The Brian Bailey Show 1-29-24 Henri Lartigue by Pirate Radio

Vu sur Un soir au Château Pallettes A Bordeaux, à quelques mètres du marché des Capucins, Isidore Krapo, peintre, sculpteur et dessinateur, invitait, le 11/11/ 2023, Martin Lartigue (peintre, dessinateur et sculpteur) et François Lartigue (photographe et pas que ça…) Radio Photo reportage avec le piano de Paul. Une émission de Didier Houde (Photo Didier Houde) Cet article provient de Radio AlterNantes FM

Selfies, turistfotografier och snapshots. Fotokonstens framgångssaga tycks bygga på människans lättja och behov av kravlöshet. Pontus Kyander funderar på vad som syns i bilderna vi tar i flykten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-04-11.Cogito ergo sum hävdade filosofen Descartes. Jag tänker, alltså är jag. Så kan bara den säga som inte har ett eget Instagramkonto och aldrig rört en selfiepinne. Numera tycks det existentiella tvivlet ha flyttat bort från tanken som medvetandeakt. Istället handlar det om att synas för andra: du finns, för du är sedd. Och inte bara du själv, utan också ditt vinglas i motljus vid Medelhavet, eller ditt härliga smørrebrød på lunchrestaurangen i Köpenhamn. Det blir så fint på bild, och det är så lätt. Låter det banalt? Som en ”fotografins olidliga lätthet” – för att travestera enboktitel av Milan Kundera – när mönstret upprepas om och om på sociala medier?Det var inte så länge sedan som varje fotograf var tvungen att tänka en gång extra före det avgörande trycket på utlösaren. Ännu på 90-talet var det fysisk film i de flesta kameror. Varje film rymde som mest 36 futtiga bildrutor. Åter hemma låg överraskningarna på lut i filmens stålkapsel. Ibland hade allt hakat upp sig på någon teknisk fadäs, bilderna var kanske suddiga, felexponerade eller filmen helt blank.Ännu värre var det i fotografins barndom. Fotograferna hade stora stativ och bälgkameror som drogs ut som dragspel för att få rätt exponering och skärpa, och de fotograferade på dyra glasplåtar, en bild i taget. Fotografen under ett svart dok kunde bara någorlunda se om bilden var skarp, och att exponeringens längd blev rätt byggde lika mycket på skicklighet som på en from förhoppning. Lätt var det inte, men fotografins olidliga lätthet har ändå en förhistoria.Jag bläddrar i en bok om finlandssvenska resenärers fotografier med titeln Med kamera och koffert. Resefotografier före massturismen (SLS, 2021). Jag fascineras av hur kameran snart blir ett förmöget för att inte säga aristokratiskt tidsfördriv, men också en syssla med kvinnliga förtecken. De finlandssvenska adelsfruarna och -fröknarna fotograferar från sina vintervistelser i Sydfrankrike, den nygifta baronessan släpar med sig stativ och bälgkamera på inspektionen av sina plantager i Indonesien. Vindsvepta står damerna på stranden under kamerans fladdrande dok, i Indonesien står inte bara plantagepersonalen och tar emot, cheferna i vitt linne, arbetarna i bakgrunden med mörka grövre kläder. Där står även en hel blåsorkester. Bilden är suddig och glasplåten har spruckit. Här öppnar sig en värld av motsägelser: ett klassamhälle där aristokratin ännu har företräde och ett resande präglat av kolonialismens ekonomi och perspektiv på världen; men också ett område, fotografin, där kvinnans gradvisa emancipation blir synlig.Historiens första selfie togs förmodligen av amerikanen Robert Cornelius 1839. Det tog 15 minuter att exponera ett blekt porträtt av en man med besvärad blick och rufsigt hår. Fransmannen Hippolyte Bayard tog året efter en bild på sig själv som drunknad. Bilden var en hämnd för att landsmannen Daguerre fått erkännande och pension för fotografins uppfinnande, men inte han själv. Bayard var med full rätt arg, och därför säkert omedveten om att han just uppfunnit en fotografisk genre.Själviscensättningen är en genre där kvinnliga fotografer excellerat. Claude Cahun laborerade med könsgränserna på 1930-talet, och i vår närtid blev Cindy Shermans bilder krönet på genren. Hennes filmstillbilder till filmer som aldrig existerat blev ett genombrott, och hon fortsatte med en lång rad iscensättningar av sig själv i olika roller, alltid med en kritisk udd. För några år sedan började hon visa groteskt manipulerade selfies på Instagram. Men hennes selfies varvas med konsertbilder, jul med barnbarnet och reklam för egna och andras projekt. Medieplattformen blir inte bara föremål för kritik, men också en helt konventionell plattform för självlansering. Var går gränsen mellan att å ena sidan kritisera ett medium, och att å den andra sidan bli en influencer – och därmed slukas av mediet?Långt från stjärnfotografernas glamour tog barnsköterskan Vivian Maier mer än 150 000 fotografier och filmer under sina promenader på Chicagos South Side från 1950-talet och framåt. Först efter hennes död upptäcktes fotoskatten. Många av dem är självporträtt i speglar, kromade billyktor och i butiksfönster. I dessa lågmälda iscensättningar öppnas inga glipor till den egna personen. Maier väljer att vara skuggan i bilderna, fotografen som höll i kameran, men inte mycket mer. Det är varken självutlämning eller förställning, utan ett spel med små variationer i gestaltningen av den egna personan, men en oändlig variation i leken med reflektioner i en ordinär stadsmiljö.Vivianne Maiers bilder är ögonblicksbilder, möjliggjorda av fotografins tekniska utveckling. Med filmtillverkaren Kodaks Instamatic-kameror blev ”snapshots” en realitet. Kameran saknade andra reglage än utlösaren, och filmen var packad i en sluten kassett som man bara stoppade in i kameran utan några tekniska krusiduller. Upplev ”a Kodak moment” sa reklamen för det världsdominerande företaget. Kodak gick under, men snapshotet består.Ett snapshot ska vara fångat i flykten och behöver inte ha perfekt komposition eller skärpa. Fransmannen Jacques-Henri Lartigue var en föregångare med sina champagnelätta bilder av överklassens utflykter i Boulognerskogen utanför Paris eller badande på Rivieran under det lättsamma 1920-talet. Liksom Vivian Maier var Lartigue en ivrig amatör som inte såg sig som fotokonstnär – han levde i vanföreställningen att måleriet var hans rätta uttryck. Kanske är det ur den hållningen som lättheten kommer. Det fanns inget krav på att publicera, att avslöja något missförhållande eller att tänja på förväntningarna. Lättheten är en ogenomtränglig hinna i Lartigues fotografier. Det är världen sådan den borde vara: konfliktfri, enkel och rolig. Är det lögn? Delvis, för alla bilder formas av fotografens intention. Och vem påstod att fotografier alls är sanna?Konstnärsduon Fischli & Weiss ägnade många år åt att ta snapshots från sina resor. I boken Sichtbare Welt (König, 2000) – Den synliga världen – ordnas tusentals fotografier med något slags systematik efter hur de vagt liknar varandra. Bild går över i bild, det är djurparker och flygplatser, motorvägar och solnedgångar, soluppgångar och vyer från flygplansfönster. Ingen bild är så värst speciell, de är alla likgiltigt registrerande. Upprepningen blir besvärjelse, och just kring det lätta formas ett tomrum som inte låter sig fångas i ord.Fotografins lätthet behöver inte vara olidlig. Dess lätthet kan skava på ett sätt som är undflyende och gäckande. Det är som ornamentiken på gamla hus och föremål, en upprepning med en liten variation. När ornamentet görs för hand blir varje del lite olik, men det är helhetens mönster som spelar roll. Ögonblicksbildernas upprepning är ett ornament som löper varv efter varv i oändlighet. Nu ser jag något nytt i dina bilder av vinglasen i motljus. En undflyende lätthet, ett ornament. Kanske är det konst.Pontus Kyander, konstkritiker och konstkurator

Link to bioRxiv paper: http://biorxiv.org/cgi/content/short/2023.06.29.547073v1?rss=1 Authors: Scott, K. A., Tan, Y., Johnson, D. N., El Saafien, K., Baumer-Harrison, C., Eikenberry, S. A., Sa, J. M., de Lartigue, G., de Kloet, A. D., Krause, E. G. Abstract: Interoception broadly refers to awareness of ones internal milieu. Vagal sensory afferents monitor the internal milieu and maintain homeostasis by engaging brain circuits that alter physiology and behavior. While the importance of the body-to-brain communication that underlies interoception is implicit, the vagal afferents and corresponding brain circuits that shape perception of the viscera are largely unknown. Here, we use mice to parse neural circuits subserving interoception of the heart and gut. We determine vagal sensory afferents expressing the oxytocin receptor, hereafter referred to as NDGOxtr, send projections to the aortic arch or stomach and duodenum with molecular and structural features indicative of mechanosensation. Chemogenetic excitation of NDGOxtr significantly decreases food and water consumption, and remarkably, produces a torpor-like phenotype characterized by reductions in cardiac output, body temperature, and energy expenditure. Chemogenetic excitation of NDGOxtr also creates patterns of brain activity associated with augmented hypothalamic-pituitary-adrenal axis activity and behavioral indices of vigilance. Recurrent excitation of NDGOxtr suppresses food intake and lowers body mass, indicating that mechanosensation of the heart and gut can exert enduring effects on energy balance. These findings suggest that the sensation of vascular stretch and gastrointestinal distention may have profound effects on whole body metabolism and mental health. Copy rights belong to original authors. Visit the link for more info Podcast created by Paper Player, LLC

Quels faits relèvent du harcèlement et des discriminations dans les cabinets d'avocats ? Qui contacter, que l'on soit victime ou témoin ? Quelles sont les sanctions pour les auteurs ? Quels dispositifs ont été mis en place par la profession d'avocats pour lutter contre ces pratiques ? Charles-Édouard Pelletier, président de la commission Collaboration du Conseil national des barreaux (CNB) et président d'honneur de l'Union des jeunes avocats (UJA) de Strasbourg, répond aux questions de Laurence Garnerie, rédactrice en chef de la Gazette du Palais.  Pour en savoir plus :  L. Garnerie, Discriminations au sein de la profession d'avocat : le Défenseur des droits invite les ordres à "faire leur boulot" : GPL 15 mai 2018, n° GPL355s5  M. Lartigue, Harcèlement et discriminations : #MaisQueFaitLOrdre ? : GPL 8 mars 2022, n° GPL433h1  L. Garnerie : Lutte contre le harcèlement dans les cabinets d'avocats : un nouveau plan d'action en 2023 ? : GPL 27 sept. 2022, n° GPL440i8  M. Lartigue : Harcèlement et discrimination : le poids du silence : GPL 22 nov. 2022, n° GPL442y3  M. Lartigue, Harcèlement et discrimination : de nouvelles pistes pour prévenir et punir : GPL 21 mars 2023, n° GPL447f5  Hébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Denis Curti"Jacques Henri Lartigue. L'invenzione della felicità"Fondazione Ferrero, Alba (Cuneo)https://fondazioneferrero.itLa Fondazione Ferrero di Alba presenta fino a giovedì 30 marzo 2023 un nuovo progetto espositivo, dedicato al grande fotografo Jacques Henri Lartigue (1894 - 1986): “L'invenzione della felicità” - The Invention of Happiness.Dopo il grande successo veneziano alla “Casa dei Tre Oci” e la successiva tournée presso alcune delle più prestigiose sedi espositive italiane, come il Museo Diocesano di Milano e il WeGil di Roma, la più grande retrospettiva mai dedicata in Italia all'opera del geniale fotografo della Belle Époque approda ad Alba nel cuore delle Langhe, con uno speciale display pensato appositamente per gli spazi della Fondazione Ferrero che include un nucleo fotografico inedito dedicata alle frequentazioni piemontesi del fotografo e di sua moglie Florette Ormea, concesso in esclusiva per questa mostra dalla Donation Jacques Henri Lartigue di Parigi.Il percorso espositivo presenta 120 immagini, tra album di famiglia e scatti iconici che Lartigue ha collezionato nel corso della sua esistenza, e abbraccia un arco temporale che va dagli inizi amatoriali, fino alla consacrazione artistica avvenuta nel 1963, quando quasi settantenne il MOMA di New York decide di dedicargli un'importante personale, curata da John Szarkowski.Alle origini del concepimento di questo progetto espositivo si trova il preciso intento di raccontare per la prima volta il legame tra l'autore francese e il territorio piemontese, offrendo così un punto di vista più intimo e familiare sulla sua produzione. Proprio alla famiglia e all'amore per la terza moglie e musa Florette Ormea Lartigue (1921 – 2000), di origini italiane ma francese d'adozione, si deve la costruzione di questa relazione profonda con le Langhe e la nascita di un insieme di scatti ambientati a Piozzo che vengono presentati finalmente al pubblico in questo contesto.Lartigue e Florette risiedevano tra la Costa Azzurra e l'Italia e hanno trascorso diverse estati a Piozzo, un piccolo borgo situato nella valle del fiume Tanaro, città natale della stessa Florette. Negli interminabili soggiorni vacanzieri presso la Casa del Suffragio di Piozzo, Lartigue, ormai fotografo affermato, scrive, respira la realtà di paese, si dedica alla pittura e all'ampliamento del suo corpus lavorativo con fotogrammi cittadini e amorevoli immagini del figlio Dany.Denis Curti è direttore e fondatore di STILL, galleria fotografica di base a Milano, direttore artistico della Casa dei TRE OCI di Venezia, del Festival di Fotografia di Capri, del Festival di fotografia a Montefano: Premio Ghergo e direttore della testata on line Black Camera www.blackcamera.it. Denis Curti è course leader del Master in Photography in Raffles School, consulente della Fondazione di Venezia per la gestione del patrimonio fotografico. Negli anni 2002-2003 curatore delle prime aste fotografiche di Sotheby's a Milano. Dal 1995 al 2002 direttore della Fondazione Italiana per la Fotografia. Dal 2005 al 2014 Curti è il direttore di Contrasto – Milano e vicepresidente della Fondazione Forma a Milano, è inoltre direttore artistico di progetti corporate per: Altagamma, Ambrosi, Polli, F2i, Ernst & Young, A2A, American Express, DHL, Tiffany, Alcantara. Ha curato diverse mostre, tra cui le personali di Elliott Erwitt, Gianni Berengo Gardin, Franco Fontana, Maurizio Galimberti, Fulvio Roiter, Andrè Kertesz, Robert Capa, Werner Bishof, Sebastiao Salgado, Helmut Newton, Henri Cartier Bresson, Giovanni Gastel, David Lachapelle, Jacques Henri Lartigue, la mostra dedicata a Magnum America – “A due Minuti dal mondo” (con magnum Photos) e le mostre itineranti Capri Trend. Tra gli '90 e 2000 direttore artistico della Biennale Internazionale di Fotografia di Torino. Per oltre 15 anni Denis Curti ha lavorato come giornalista e critico fotografico per le pagine di Vivimilano e Corriere della Sera. Esperto del mercato del collezionismo legato alla fotografia, Denis Curti è autore di diversi libri sulla fotografia, come “Collezionare fotografia”, 2010 (con nuova edizione del 2013) per le edizioni Contrasto e “Capire la fotografia contemporanea. Guida pratica all'arte del futuro”, Marsilio Editori, 2020, “Il mosaico del Mondo. La vita messa a fuoco. La biografia di Maurizio Galimberti” Marsilio Editori, 2022.IL POSTO DELLE PAROLEascoltare fa pensarehttps://ilpostodelleparole.itQuesto show fa parte del network Spreaker Prime. Se sei interessato a fare pubblicità in questo podcast, contattaci su https://www.spreaker.com/show/1487855/advertisement

Dans notre épisode de rentrée, nous rencontrons Michaël Houlette, directeur de deux structures à Gentilly : la Maison de la Photographie Robert Doisneau et le Lavoir Numérique. Historien de formation, il revient sur ses différentes expériences professionnelles auprès des fonds Nadar et Jacques Henri Lartigue, puis au Jeu de Paume pendant 9 ans. Il nous explique que les deux thèmes de la Maison de la Photographie Robert Doisneau et du Lavoir Numérique sont la photographie humaniste et l'audiovisuel et nous dévoile que plus de la moitié de leurs activités sont liées à des projets pédagogiques. Dans cet épisode vous apprendrait comment il conçoit une programmation ainsi que des conseils pour des photographes qui souhaiteraient faire une exposition. Bonne écoute !01'09 – Qui est Michael Houlette ?01'40 – Sa rencontre avec la photographie et sa formation universitaire auprès de Michel Frizot.Ses expériences aux archives de Nadar et Jacques henri Lartigue, puis directeur artistique du Patrimoine photographique. Il devient coordinateur et commissaire d'exposition au Jeu de Paume. L'institution est créée suite à un plan de sauvegarde de l'emploi.18'30 – Il a postulé au poste de directeur de la Maison de la photographie Robert Doisneau, car il rêvait de faire se propre programmation.21'50 – Qu'est-ce que la Maison de la Photographie Robert Doisneau ? Et qu'est-ce que la photographie humaniste ?27'55 – La création du Lavoir Numérique. Le lavoir numérique = lieu dédié à l'audiovisuel (photo, cinéma/vidéo et les arts sonores). La pédagogique représente 60% de l'activité avec trois entrées : qu'est-ce que la création ? Qu'est-ce que la diffusion ? Qu'est-ce que la réception ?45'55 – Il travaille avec deux administrations, le territoire Grand Orly Seine Bièvre et la ville de Gentilly qui lui permettent de rentrer en contact avec d'autres structures de la ville et du territoire. Un de ses enjeux est de transformer un programme politique en un programme culturel.51' – Les évolutions passées et futures dans le milieu de la photo et les conseils pour les photographes.Comment conçoit on une programmation ? Il défend un cahier des charges avec un budget et une équipe. Position d'historien avec une certaine vision. Ce ne sont pas des coups de cœur.Les évolutions : les parts données à la communication et à la médiation ont été amplifiées aussi. Sur une équipe de 13, 5 personnes sont dédiées à la médiation. La médiation est vraiment ce vers quoi on s'oriente. On peut se demander la place des structures culturelles dans le futur de la médiation?Les conseils pour des photographes : se former à réaliser des ateliers avec Diagonal et si on veut faire une exposition il faut absolument connaître comment fonctionne les structures (connaître les spécialités des structures, les budgets approximatifs et avoir un projet d'édition est un gros plus).Le LinkedIn de Michaël Houlette : https://www.linkedin.com/in/michael-houlette-3b418a231/Le site de la Maison de la Photographie Robert Doisneau : https://maisondoisneau.grandorlyseinebievre.fr/Le site du Lavoir Numérique : https://lavoirnumerique.grandorlyseinebievre.fr/Le podcast du Lavoir Numérique : https://lavoirnumerique.grandorlyseinebievre.fr/informations-transversales/en-coulisses/rencontres-du-lavoir-le-podcast-4841Pour suivre l'actualité du podcast vous pouvez vous inscrire à la newsletter ici : https://beacons.ai/lesvoixdelaphoto et retrouvez le podcast sur Instagram, Facebook et LinkedIn @lesvoixdelaph Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

BIG ANNOUNCEMENT!​Annette Lartigue joins Frank and Christina in the studio to explain her new podcast on New Pod CIty! New Show Announcement!File Size: 30428 kbFile Type: mp3Download File [...]

When things seem difficult or impossible, what other choices are available? What if it starts with a Question? What would you like to create? Join Laleh Hancock and Jaz and Nachi as they share their Business Done Different concept during a time of uncertainty and ways they have turned it to a world of possibilities. More about Jaz Scarponi took her Bachelor in Business Administration and added to become a holistic therapist, and Certified Facilitator of Access Consciousness®️ and The Joy of Business®️ facilitator. Accompanying entrepreneurs to make friends with money and stop putting sticks in the wheel when it comes to creating. She has been using the tools of Access Consciousness®️ three years now and her reality has changed drastically! She went from living at home arguing for money to traveling the world and investing more than 60 thousand dollars in training and more awareness! Nachi Lartigue is a mentor to entrepreneurs and creator of the Holistic Entrepreneurship brand; Certified Facilitator of Access Consciousness®️, The Right Voice for You®️ and The Joy of Business®️. When Access came into her life in 2019, she had many financial problems and limitations when it came to creating and choosing. By applying the tools of Access Consciousness®️ EVERYTHING changed, so much so that in the last two years she created and invested over $50K in trainings to expand my consciousness and impart the tools in this and other classes. How does it get any better? What else is possible now? Learn more about Jaz and Nachi: https://instagram.com/labusinesswitch?igshid=YmMyMTA2M2Y= @labusinesswitch https://instagram.com/nachilartigue @nachiLartigue https://instagram.com/thewitchboss?igshid=YmMyMTA2M2Y= @thewitchboss ______ To explore Laleh's Upcoming Events: https://globalwellnessforall.com/events/ For more information on private sessions click HERE

Selfies, turistfotografier och snapshots. Fotokonstens framgångssaga tycks bygga på människans lättja och behov av kravlöshet. Pontus Kyander funderar på vad som syns i bilderna vi tar i flykten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Cogito ergo sum hävdade filosofen Descartes. Jag tänker, alltså är jag. Så kan bara den säga som inte har ett eget Instagramkonto och aldrig rört en selfiepinne. Numera tycks det existentiella tvivlet ha flyttat bort från tanken som medvetandeakt. Istället handlar det om att synas för andra: du finns, för du är sedd. Och inte bara du själv, utan också ditt vinglas i motljus vid Medelhavet, eller ditt härliga smørrebrød på lunchrestaurangen i Köpenhamn. Det blir så fint på bild, och det är så lätt. Låter det banalt? Som en fotografins olidliga lätthet för att travestera enboktitel av Milan Kundera när mönstret upprepas om och om på sociala medier?Det var inte så länge sedan som varje fotograf var tvungen att tänka en gång extra före det avgörande trycket på utlösaren. Ännu på 90-talet var det fysisk film i de flesta kameror. Varje film rymde som mest 36 futtiga bildrutor. Åter hemma låg överraskningarna på lut i filmens stålkapsel. Ibland hade allt hakat upp sig på någon teknisk fadäs, bilderna var kanske suddiga, felexponerade eller filmen helt blank.Ännu värre var det i fotografins barndom. Fotograferna hade stora stativ och bälgkameror som drogs ut som dragspel för att få rätt exponering och skärpa, och de fotograferade på dyra glasplåtar, en bild i taget. Fotografen under ett svart dok kunde bara någorlunda se om bilden var skarp, och att exponeringens längd blev rätt byggde lika mycket på skicklighet som på en from förhoppning. Lätt var det inte, men fotografins olidliga lätthet har ändå en förhistoria.Jag bläddrar i en bok om finlandssvenska resenärers fotografier med titeln Med kamera och koffert. Resefotografier före massturismen (SLS, 2021). Jag fascineras av hur kameran snart blir ett förmöget för att inte säga aristokratiskt tidsfördriv, men också en syssla med kvinnliga förtecken. De finlandssvenska adelsfruarna och -fröknarna fotograferar från sina vintervistelser i Sydfrankrike, den nygifta baronessan släpar med sig stativ och bälgkamera på inspektionen av sina plantager i Indonesien. Vindsvepta står damerna på stranden under kamerans fladdrande dok, i Indonesien står inte bara plantagepersonalen och tar emot, cheferna i vitt linne, arbetarna i bakgrunden med mörka grövre kläder. Där står även en hel blåsorkester. Bilden är suddig och glasplåten har spruckit. Här öppnar sig en värld av motsägelser: ett klassamhälle där aristokratin ännu har företräde och ett resande präglat av kolonialismens ekonomi och perspektiv på världen; men också ett område, fotografin, där kvinnans gradvisa emancipation blir synlig.Historiens första selfie togs förmodligen av amerikanen Robert Cornelius 1839. Det tog 15 minuter att exponera ett blekt porträtt av en man med besvärad blick och rufsigt hår. Fransmannen Hippolyte Bayard tog året efter en bild på sig själv som drunknad. Bilden var en hämnd för att landsmannen Daguerre fått erkännande och pension för fotografins uppfinnande, men inte han själv. Bayard var med full rätt arg, och därför säkert omedveten om att han just uppfunnit en fotografisk genre.Själviscensättningen är en genre där kvinnliga fotografer excellerat. Claude Cahun laborerade med könsgränserna på 1930-talet, och i vår närtid blev Cindy Shermans bilder krönet på genren. Hennes filmstillbilder till filmer som aldrig existerat blev ett genombrott, och hon fortsatte med en lång rad iscensättningar av sig själv i olika roller, alltid med en kritisk udd. För några år sedan började hon visa groteskt manipulerade selfies på Instagram. Men hennes selfies varvas med konsertbilder, jul med barnbarnet och reklam för egna och andras projekt. Medieplattformen blir inte bara föremål för kritik, men också en helt konventionell plattform för självlansering. Var går gränsen mellan att å ena sidan kritisera ett medium, och att å den andra sidan bli en influencer och därmed slukas av mediet?Långt från stjärnfotografernas glamour tog barnsköterskan Vivian Maier mer än 150 000 fotografier och filmer under sina promenader på Chicagos South Side från 1950-talet och framåt. Först efter hennes död upptäcktes fotoskatten. Många av dem är självporträtt i speglar, kromade billyktor och i butiksfönster. I dessa lågmälda iscensättningar öppnas inga glipor till den egna personen. Maier väljer att vara skuggan i bilderna, fotografen som höll i kameran, men inte mycket mer. Det är varken självutlämning eller förställning, utan ett spel med små variationer i gestaltningen av den egna personan, men en oändlig variation i leken med reflektioner i en ordinär stadsmiljö.Vivianne Maiers bilder är ögonblicksbilder, möjliggjorda av fotografins tekniska utveckling. Med filmtillverkaren Kodaks Instamatic-kameror blev snapshots en realitet. Kameran saknade andra reglage än utlösaren, och filmen var packad i en sluten kassett som man bara stoppade in i kameran utan några tekniska krusiduller. Upplev a Kodak moment sa reklamen för det världsdominerande företaget. Kodak gick under, men snapshotet består.Ett snapshot ska vara fångat i flykten och behöver inte ha perfekt komposition eller skärpa. Fransmannen Jacques-Henri Lartigue var en föregångare med sina champagnelätta bilder av överklassens utflykter i Boulognerskogen utanför Paris eller badande på Rivieran under det lättsamma 1920-talet. Liksom Vivian Maier var Lartigue en ivrig amatör som inte såg sig som fotokonstnär han levde i vanföreställningen att måleriet var hans rätta uttryck. Kanske är det ur den hållningen som lättheten kommer. Det fanns inget krav på att publicera, att avslöja något missförhållande eller att tänja på förväntningarna. Lättheten är en ogenomtränglig hinna i Lartigues fotografier. Det är världen sådan den borde vara: konfliktfri, enkel och rolig. Är det lögn? Delvis, för alla bilder formas av fotografens intention. Och vem påstod att fotografier alls är sanna?Konstnärsduon Fischli & Weiss ägnade många år åt att ta snapshots från sina resor. I boken Sichtbare Welt (König, 2000) Den synliga världen ordnas tusentals fotografier med något slags systematik efter hur de vagt liknar varandra. Bild går över i bild, det är djurparker och flygplatser, motorvägar och solnedgångar, soluppgångar och vyer från flygplansfönster. Ingen bild är så värst speciell, de är alla likgiltigt registrerande. Upprepningen blir besvärjelse, och just kring det lätta formas ett tomrum som inte låter sig fångas i ord.Fotografins lätthet behöver inte vara olidlig. Dess lätthet kan skava på ett sätt som är undflyende och gäckande. Det är som ornamentiken på gamla hus och föremål, en upprepning med en liten variation. När ornamentet görs för hand blir varje del lite olik, men det är helhetens mönster som spelar roll. Ögonblicksbildernas upprepning är ett ornament som löper varv efter varv i oändlighet. Nu ser jag något nytt i dina bilder av vinglasen i motljus. En undflyende lätthet, ett ornament. Kanske är det konst.Pontus Kyander, konstkritiker och konstkurator

In 1888 Ireland's most unusual railway, the Lartigue monorail, opened for business. Although largely forgotten, the story of this unique train is intriguing. Operating between the 1880s and the 1920s, it carried everything from tourists to livestock.This show (recorded in Listowel, Co Kerry) explains how this train inspired by camels in the Sahara went onto support an early form of mass tourism in the west of Ireland. Special thanks to John Looney, Martin Griffin and Michael Guerin for their time. Sound by - Jason LooneyAdditional Narrations - Therese Murray. Support your historyPatreon - https://patreon.com/irishpodcastIrish History Podcast+ https://plus.acast.com/s/irishhistoryYou can visit the Lartigue Monorail and Museum and ride the monorail today. Find out more at https://www.lartiguemonorail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/irishhistory.

In this episode Danny Houlihan takes a historical journey back on the old Lartique Mono Railway System which ran from Listowel to Ballybunion from 1888-1924. Our history is unique and highlights an area which was developing as a seaside resort from 1888 to 1924 through the times of the Mono Rail System its staff, landlords,parish priests and the development of a new Irish State all played a part in the railway systems fortune. The Lartique had many happy days and happy customers but due to the civil war age of the train coupled with modern transport heralded the end of this unique system. This research is from Danny's book entitled Ballybunion & Its Railway History 1888 to 1924 (Out of Print) during his research for the book many documents for reference pictures Lawerence Collection were looked at consulted and maps from the 1919 period,railway magazines and The Strand Magazine 1898, numerous newspaper clippings of the time and local lore and stories just to cite a few were consulted and in the public domain. It should be noted there are many books in the public domain which cover technical data for the Hunslet engines etc and are well worth a read. This episode is not a definitive history but is yet again a taste of our unique history which for many years was not told or related and is just a guide to the massive history that is The Lartigue. In another episode more information will be added to the history.

durée : 00:36:45 - Côté saveurs au Pays Basque - Aprés 3 générations à la tête de l'entreprise, la famille Lartigue à transmis le flambeau à Ludovic Bouet. 5 ans aprés c'est toujours à Pontonx sur l'adour que les recettes se reproduisent et se réinventent !

  Due to all the tumult of Thanksgiving and work, Antonio and Ward are taking a small break and presenting this rerun of their popular episode called "Lost in Lartigue." Here are the show notes from the original 2019 broadcast:   In this episode, I'm joined by my buddy Ward Rosin and we do a deep dive into the photographer Jacques-Henri Lartigue.  Ward and I touch on many aspects of Lartigue's work including his love of speed and his use of one of the first color photography processes called "Autochrome." We make some interesting discoveries during our chat and I'm sure you will too as you listen to us both talk about a photographer we've admired for a long time. This is the first of what will be a regular feature on Street Shots. The idea of talking about interesting and exceptional photographers with a buddy has been something I've wanted to do on the show for a while now. Any feedback is appreciated.  Show Links: Ward Rosin's Website, Instagram feed and Facebook page. Ted Forbes “TheArt of Photography” - "The Color Photography of Jacques-Henri Lartigue" Ted Forbes “TheArt of Photography” - "Lartigue" Autochrome Process Explanation of the distortion in the racing image. Guardian article on Lartigue Boyhood photos of J.H. Lartigue Book - Lartigue: Life in Color  

Pastor Emilio Lartigue takes us through Psalm 107 as he examines 6 circumstances where God makes himself known.

In this edition of Talk of Champions, powered by BNA Bank, Ben Garrett and Bradley Sowell weigh in on a couple of big-time recruiting pickups for Ole Miss football, while former Rebel catcher Henri Lartigue joins on the Modern Woodmen phone line (44:35) to discuss his return to Ole Miss baseball as a student assistant.Advertising Inquiries: https://redcircle.com/brandsPrivacy & Opt-Out: https://redcircle.com/privacy

Clément Lefèvre est un illustrateur coloré, un touche-à-tout au grand coeur, un artiste de l'image bienveillant, ouvert, et avec le sourire aux lèvres. Vous l'avez compris, ce fût un grand plaisir de l'avoir accueilli sur ce podcast, et je ne recommanderai jamais assez la lecture de ses livres aux univers uniques. Écoutez vite Clément, qui vous motivera sans nul doute à reprendre les pinceaux ! [1ère diffusion le 9 octobre 2018] Les références Le L.A.P., le lycée autogéré de Paris L'artiste Ron Mueck Le journal La Vie Financière Le forum Café Salé L'auteur Régis Loisel Le photographe Lartigue et la stéréoscopie Le logiciel 3D SketchUp Son livre Le déserteur Son livre Le voleur d'enfants avec Michael Escoffier Le poème de Jules Supervielle Les artistes Maurice Sendak et Tomi Ungerer Le livre Max et les Maximonstres Le livre érotique de Tomi Ungerer : Erotoscope Les livres SAS Son recueil érotique en collectif : Poèmes érotiques en bande dessinée Le film Le voyage de Chihiro de Miyazaki La collection Métamorphoses chez Soleil La bande dessinée Sky Doll avec Barbara Canepa Le livre Eco de Jérémie Almanza chez Métamorphose Le livre Coeur de Papier avec Bruno Enna et Giovanni Rigano Ses livres Epiphanie Frayeur avec Séverine Gauthier et Chaque Jour Dracula avec Loïc Clément Le jeu télévisé Pyramide Le festival international du film d'animation de Roanne Les jeux vidéos Beautiful Katamari, Final Fantasy, Hollow Night, GTA, Red Dead Redemption Le livre Le livre des fantômes de Jean Ray Le groupe de musique L'Hypnotique Brass Ensemble, avec des membres de Sun Rae  Où trouver Clément Sur Instagram et Facebook A propos de l'animateur Je suis Alexandre Soubrier, réalisateur de films graphiques. Vous pouvez me trouver sur twitter, facebook, instagram, vimeo. J'ai même un site sur lequel je poste quelques réalisations et sur lequel vous pouvez me contacter. Le court extrait de musique vient du magnifique album de Wax Taylor "Tales of Forgotten Melodies".

. --- Support this podcast: https://anchor.fm/liberartepodcast/support

Today we are catching up with Kevin Lartigue of Pilates Dwell in Okemos, Michigan. Last time we spoke with Kevin he had just recently opened up his studio. So today we talk about what it was like for him to have a brand new studio that had to go into lockdown. Kevin is always so positive and an encouragement to everyone he meets. I couldn't think of a better person to close out the coronavirus season of the podcast! INJOY!  Kevin's Instagram  Emily's Instagram InJoy Studio Ownership Online Business Course  

Casey is the co-founder of Teach North Korean Refugees, a non-profit organization based in Seoul, South Korea. They help North Koreans who escape the country (which is illegal) to learn English and other skills so they can start a new life. Prior to going to South Korea, Casey graduated from Harvard, went traveling around Asia, then came back to Washington DC where he got involved in Education Freedom. Thanks to his work (and many others obviously), lots of children in low-income families - mainly black children - got access to a good education. Listen to this fantastic & inspiring story to learn about one of the most secretive countries in the world. Casey is proof that if you want to make a difference, all you have to do is take action! If you enjoy listening to our podcast and would like to support us, check out our Buy Me a Coffee page: https://www.buymeacoffee.com/jippodcast Our website: https://justinterestingpeople.com Follow Casey & TNKR on Instagram: https://www.instagram.com/caseylartigue https://www.instagram.com/freedomspeakersinternational TNRK's Website: https://lovetnkr.org Follow us on Instagram: https://www.instagram.com/justinterestingpeople https://www.instagram.com/rosieandre_com https://www.instagram.com/jeremieandre_fr

Casey Lartigue Jr: Teach North Korean Refugees Casey is the co-founder of Teach North Korean Refugees, a non-profit organization based in Seoul, South Korea. They help North Koreans who escape the country (which is illegal) to learn English and other skills so they can start a new life. Prior to going to South Korea, Casey… The post JIP 039: Casey Lartigue Jr. appeared first on Just Interesting People.

Hablamos de correr con Gabriel Lartigue (@lartigol), Ultramaratonista mexicano campeón absoluto de 100 k en SkyUltrapico, con quien conversamos en Instagram Live, sobre su experiencia en los Panamericanos de 100k en Brasil donde obtuvo Medalla de Bronce por equipos representando a México, eso y más en la entrevista. No olvides seguirme en mis redes sociales: Instagram: @davidcornejo.runner Youtube: https://bit.ly/36KGTkr

Josh Wearing is joined by trainer Kevin Gordon, entrepreneur Destiny, content creator Big Mike and fitness enthusiast Ms. Ariella in another LIVE episode of Poetic Charm. The panel talk about why modern marriages don't last. What do you think?

Listen to this message from our missions pastor, Emilio Lartigue.

Link to bioRxiv paper: http://biorxiv.org/cgi/content/short/2020.06.16.155762v1?rss=1 Authors: Davis, E. A., Wald, H. S., Suarez, A. N., Zubcevic, J., Liu, C. M., Cortella, A. M., Kamitakahara, A. K., Polson, J. W., Arnold, M., Grill, H. J., de Lartigue, G., Kanoski, S. E. Abstract: Vagal afferent neuron (VAN) signaling sends information from the gut to the brain and is fundamental in the neural control of feeding behavior and metabolism. Recent findings reveal that VAN signaling also plays a critical role in cognitive processes, including hippocampus (HPC)-dependent memory. VANs, located in nodose ganglia, express receptors for various gut-derived endocrine signals, however, the function of these receptors with regards to feeding behavior, metabolism, and memory control is poorly understood. We hypothesized that VAN-mediated processes are influenced by ghrelin, a stomach-derived orexigenic hormone, via communication to its receptor (growth hormone secretagogue receptor [GHSR]) expressed on gut-innervating VANs. To examine this hypothesis, rats received nodose ganglia injections of an adeno- associated virus (AAV) expressing short hairpin RNAs targeting GHSR (or a control AAV) for RNA interference-mediated VAN-specific GHSR knockdown. Results reveal that VAN GHSR knockdown induced various feeding and metabolic disturbances, including increased meal frequency, impaired glucose tolerance, delayed gastric emptying, and increased body weight compared to controls. Additionally, VAN-specific GHSR knockdown impaired HPC-dependent episodic contextual memory and reduced HPC brain-derived neurotrophic factor expression, but did not affect anxiety-like behavior or levels of general activity. A functional role for endogenous VAN GHSR signaling was further confirmed by results revealing that VAN signaling is required for the hyperphagic effects of peripheral ghrelin, and that gut-restricted ghrelin-induced increases in VAN firing rate require intact VAN GHSR expression. Collective results reveal that VAN GHSR signaling is required for both normal feeding and metabolic function as well as HPC-dependent memory. Copy rights belong to original authors. Visit the link for more info

Michelle Lartigue es una fotógrafa freelance de moda y registro de obra. Ella hace foto desde el 2013 pero desde hace dos años y medio se dedica de tiempo completo a la fotografía. Ha colaborado con distintas marcas y proyectos a nivel local y nacional como Pink Magnolia, Noise Magazine, Kleos y Catalina Cavazos. En este episodio hablamos sobre su trayectoria, fuentes de inspiración, visión creativa, colaboraciones con marcas, así como cómo cotizar y armar contratos.
 - Michelle Lartigue www.michellelartigue.com https://www.instagram.com/michellelartigue/ - Sigue a Afterhours en: www.instagram.com/podcast_afterhours/

Shoji UEDA Sakaiminato (Japon), 1913 – Yonago (Japon), 2000 Portrait sur les dunes, vers 1950 Tirage gélatino-argentique, 1990 35,5 x 27,8 cm © Shoji Ueda Office . Don de la société Dai Nippon Printing Co. en 2005 Il y a un peu de Magritte dans ces images du maître Shoji Ueda. Prises dans le décor surréaliste des dunes de Tottori – sa province natale, à 800 km au sud-ouest du bouillonnement tokyoïte –, elles font partie d’une série fleuve réalisée entre 1949 et 1980. Face à la mer, avec du sable à perte de vue, Shoji Ueda est chez lui : dans ce théâtre onirique, il ne se lasse pas de mettre en scène ses voisins et ses proches dans des images minimalistes, minutieusement chorégraphiées, empreintes d’humour et d’une candeur toute poétique. En inconditionnel de Lartigue, il chronique les plaisirs simples avec l’humilité de l’éternel amateur. Virginie Huet. En 2005, la société Dai Nippon Printing Co. a fait don à la MEP de 13 tirages de Shoji Ueda, et la succession Ueda lui a offert en 2007 le portfolio Ueda Shoji : Children Calendar. La MEP a consacré au photographe une rétrospective en 2008, sous le titre “Une ligne subtile”.

Cette semaine, je reçois Candice Lartigue. Candice est peintre et comédienne. Dans sa biographie Instagram, on peut lire “des tableaux qui ne s’éteignent pas”. C’est toute la particularité du travail de Candice, et ce qui a retenu mon attention : ses créations sont lumineuses, tout comme elle, vous l’entendrez dans ce podcast. Ce qui m’a intrigué aussi quand j’ai vu le travail de Candice pour la première fois, c’est sa diversité. Comme une envie dévorante de créer, de laisser exploser sa créativité. Avec, toujours un fil conducteur néanmoins… La femme, et sa place dans le monde. Dans cet épisode, nous parlons du rapport entre la comédienne et l’artiste, de ce besoin vital de s’exprimer, Candice me parle aussi de son processus de création un peu particulier : elle donne une seconde vie à des objets et des matériaux qu’elle trouve dans la rue. Du verre, du bois, des briques… Bonne écoute ! • Pour en savoir plus sur Candice ou la contacter, rendez-vous sur son site internet : www.candicelartigue.com Et sur sa page Instagram : www.instagram.com/candicelartiguepro • Crédits : Femmes d’art est un podcast produit et réalisé par Marie-Stéphanie Servos Musique libre de droits Contact : femmesdart@gmail.com

Peter is writing to a church in the middle of suffering persecution for their faith. The persecution is a current reality for them. Peter points them to the ultimate reality in their hope and faith in the Lord Jesus. It is the nature of that reality and the concept of submission which Peter uses to help the believers deal with their current situation.

  Another busy freelance week means I'm rebroadcasting a show from last April, with me and Ward Rosin doing a deep dive on Jacques-Henri Lartigue. Also, a quick update on some future plans and shiny objects that are distracting me.    Bryan Minear's X-T4 Preview   Here are the notes from Episode 96 regarding Lartigue:   In this episode, I'm joined by my buddy Ward Rosin and we do a deep dive into the photographer Jacques-Henri Lartigue.  Ward and I touch on many aspects of Lartigue's work including his love of speed and his use of one of the first color photography processes called "Autochrome." We make some interesting discoveries during our chat and I'm sure you will too as you listen to us both talk about a photographer we've admired for a long time. This is the first of what will be a regular feature on Street Shots. The idea of talking about interesting and exceptional photographers with a buddy has been something I've wanted to do on the show for a while now. Any feedback is appreciated.  Show Links: Ward Rosin's Website, Instagram feed and Facebook page. Ted Forbes “TheArt of Photography” - "The Color Photography of Jacques-Henri Lartigue" Ted Forbes “TheArt of Photography” - "Lartigue" Autochrome Process Explanation of the distortion in the racing image. Guardian article on Lartigue Boyhood photos of J.H. Lartigue Book - Lartigue: Life in Color

The Catcher U alumnus catches us up on his whereabouts and comings and goings.

The resurrection of Jesus changes the course of history.

On today's episode of the podcast Kevin and I chat about his unique journey to finding pilates, becoming an instructor, and now ultimately owning his own studio, Pilates Dwell.  We chat about a very cool Open House concept he did that I had never seen implemented before and created a lot of momentum for his new space! We also chat about the difficulties of equipment purchases and some creative ways you may not have considered before to help you get the pieces you need. (wink wink ;) Kevin was an absolute delight and I know you will fall in love with him as much as I did!  ~InJoy~ Emily  Kevin's Instagram! Emily's Instagram! Gyrokinesis® Training Email - injoymovementstudio@gmail.com  

durée : 00:13:43 - Carnets de campagne - par : Philippe Bertrand - Dans ce numéro consacré en premier aux alternatives économiques en pleine essor dans les Pyrénées Orientales, nous ferons un nouveau détour vers les Landes où nous attend Clémence Lartigue coordinatrice d’un réseau de promotion de l’économie sociale et solidaire pertinent et efficace.

In this episode, I'm joined by my buddy Ward Rosin and we do a deep dive into the photographer Jacques-Henri Lartigue.  Ward and I touch on many aspects of Lartigue's work including his love of speed and his use of one of the first color photography processes called "Autochrome." We make some interesting discoveries during our chat and I'm sure you will too as you listen to us both talk about a photographer we've admired for a long time. This is the first of what will be a regular feature on Street Shots. The idea of talking about interesting and exceptional photographers with a buddy has been something I've wanted to do on the show for a while now. Any feedback is appreciated.  Show Links: Ward Rosin's Website, Instagram feed and Facebook page. Ted Forbes “TheArt of Photography” - "The Color Photography of Jacques-Henri Lartigue" Ted Forbes “TheArt of Photography” - "Lartigue" Autochrome Process Explanation of the distortion in the racing image. Guardian article on Lartigue Boyhood photos of J.H. Lartigue Book - Lartigue: Life in Color

Auch wenn Irland nicht für seine historischen Eisenbahnen bekannt ist, lässt sich Chris als eingefleischten Eisenbahn davon abbringen, die Geschichte des Eisenpferdes auch in Irland zu erforschen. Das Eisenbahnsterben in Irland begann bereits in den 50iger Jahren des 20. Jahrhunderts. Das Schienennetz wurde in ganz Irland um ca 5000 km Zurückgebaut. Einige wenige Museumsbahnen hat er dann tatsächlich auch entdeckt. Eine davon ist die Lartigue Monorail in Listowel. Der französische Unternehmer Lartrigue erhielt 1880 von der englischen Regierung den Auftrag eine Einschienenbahn zwischen Listowel und dem Seebad Ballybunion zu bauen. Das Konzept zu dieser frühen Einschienenbahn stammt aus den französischen Kolonien Afrikas. Die englische Regierung wollte ihre Tauglichkeit mit dieser Strecke testen. Heute gib es in der Stadt Listowel in der Grafschaft Kerry ein entsprechendes Museum und eine betriebsfähige Rekonstruktion der Eisenbahn. Von der Geschichte dieser ungewöhnlichen Eisenbahn handelt der 4. Episode des Podcasts "Erlebnis Irland."

La curiosité te sauvera. Si tu ne travailles pas assez à l'école, tu finiras comme mon invité, à t'éclater toute la journée en créant d'amour de magnifiques illustrations pour tes auteurs préférés, à expérimenter sur divers supports, à t'essayer à de l'animation, du stop-motion, ou autres aventures créatives.  Cet invité me transporte avec bonheur dans ses univers très colorés et riches de personnages originaux et attachants. Ses illustrations sont des pâtisseries visuelles dignes des meilleurs ouvriers de France, et en croquer une seule te ravira, j'en suis sûr. Alors écoute vite comment Clément Lefèvre se délecte de dessins, de peinture, de marionnettes articulées, de jeux vidéos, et de bien d'autres choses. Les références Le L.A.P., le lycée autogéré de Paris L'artiste Ron Mueck Le journal La Vie Financière Le forum Café Salé L'auteur Régis Loisel Le photographe Lartigue et la stéréoscopie Le logiciel 3D SketchUp Son livre Le déserteur Son livre Le voleur d'enfants avec Michael Escoffier Le poème de Jules Supervielle Les artistes Maurice Sendak et Tomi Ungerer Le livre Max et les Maximonstres Le livre érotique de Tomi Ungerer : Erotoscope Les livres SAS Son recueil érotique en collectif : Poèmes érotiques en bande dessinée Le film Le voyage de Chihiro de Miyazaki La collection Métamorphoses chez Soleil La bande dessinée Sky Doll avec Barbara Canepa Le livre Eco de Jérémie Almanza chez Métamorphose Le livre Coeur de Papier avec Bruno Enna et Giovanni Rigano Ses livres Epiphanie Frayeur avec Séverine Gauthier et Chaque Jour Dracula avec Loïc Clément Le jeu télévisé Pyramide Le festival international du film d'animation de Roanne Les jeux vidéos Beautiful Katamari, Final Fantasy, Hollow Night, GTA, Red Dead Redemption   Le livre Le livre des fantomes de Jean Ray     Le groupe de musique L'Hypnotique Brass Ensemble, avec des membres de Sun Rae

Episode #54 starts out normally enough, ending in some MAJOR fireworks; including our feature guest blocking JAPHY on FACEBOOK. https://www.facebook.com/CaseyLartigue What's WRONG with this picture? https://www.youtube.com/results?search_query=why+do+north+koreans+change+stories http://caseylartigue.com/ http://caseylartigue.blogspot.kr/ 6min - Teaching English in 1990's Washington DC's CATO Institute, Penn & Teller Fight For Children, XM 169 The Power "The Casey Lartigue Show", The Center For Free Enterprise, Freedom Factory TNKR - http://teachnorthkoreanrefugees.org/ Podcast w/ Eun Mi Park https://www.youtube.com/results?search_query=eun+mi+park+dprk Exclusivity contract? 14min - Launched in March 2013, Korean Int'l Volunteers 20min - NOT a dating or match-making service 23min - Refugees returning 28min - Peter Daley, Mr. Hwang: "Bring My Father Home" https://duckduckgo.com/?q=bring+my+father+home+hijacked+ys+11 33min - POWS MIAS, Korea AND Vietnam Era https://duckduckgo.com/?q=vietnam+pows+north+korea 35min - Dennis Rodman, biased ONE sided perspective DPRK's "Song-bun" social ranking system https://www.teachnorthkoreanrefugees.org 50min - Fundraising & volunteer strategies and ideas https://www.give.teachnorthkoreans.org http://www.WPRPN.com 1hr4min - Kim Jong Nam ASSASSINATION & the Lazarus Effect Korea Times' Don Kirk, reliability of reports 1hr11min - WEED in the DPRK, "Doobie" Diplomacy, & documentary film making Seth Rogen & the Interview, a MISSED Golden Opportunity https://duckduckgo.com/?q=weed+legal+in+north+korea 1hr19min - TNKR's "Golden" Goose Postergirl ( $40,000 per appearance ) honest mistakes or failed deception? 1hr23min - Accusations of "TRASHY" tabloid journalism DPRK's view of Eun Mi Park https://www.youtube.com/watch?v=oZP29hNHmDw 1hr26min - Valkyrie drops in for some last minute FIREWORKS !!!!! Norman Finkelstein & the Holocaust Industry ( MONEY TALKS ) https://www.youtube.com/results?search_query=norman+finkelstein+holocaust+industry

For the March-April issue of the Journal of Community and Supportive Oncology, the Editor in Chief, Dr David Henry, discusses two informative “how-to” articles, one on the implementation of a distress management program at an oncology hospital in Puerto Rico, the other on the prevention and treatment options for mTOR inhibitor-associated stomatitis. Dr Henry also shares his preferences for addressing health care reform, and he highlights a letter to the journal in response to the January-February issue Commentary on physician-assisted dying. Immunotherapies are at the fore again, this time with an insightful essay by Jane de Lartigue who writes that combination therapy is likely to be key in expanding the scope of immunotherapy into currently unresponsive patient populations, which raises questions about the optimal combinations and the timing and sequencing of combination immunotherapy. Three Original Reports span the clinical, supportive, and quality- and value-based care components of cancer care, with their respective foci on APF530 for nausea and vomiting prevention after cisplatin; patterns of care in whole-brain radiotherapy technique and delivery; and emergency department use by newly diagnosed cancer patients. As usual, there is a line-up of rare and challenging presentations in Case Reports on pulmonary sarcomatoid carcinoma presenting as a necrotizing cavitary lung lesions, palmoplantar exacerbation of psoriasis after nivolumab for lung cancer, primary cardiac prosthetic valve-associated lymphoma; and atraumatic splenic rupture as an initial presentation of chronic myelogenous leukemia.

Jacques Henri Lartigue is one of the great photographers of the 20th century – known for his whimsical, action based black and white work. Many people are not as familiar with his color photography. Beautiful and engaging, it is very different than the Lartigue we’re familiar with. Book: Lartigue, Life In Color – http://amzn.to/2d4yFej Lartigue’s color photography was done during 2 different periods. The first was his use of Autochrome plates from 1911-1926. Autochrome had a specific look used by photographers such as Heinrich Kuen. Lartigue went back to color a second time in the mid 1950’s with film as by this time he was shooting 35mm with his Leica’s and 120 format with his Rolleiflex. The work from this period is absolutely wonderful and rivals many of his contemporaries doing color work at the mid-century such as Saul Leiter.

Jacques Henri Lartigue was largely unknown as a photographer until the age of 70. Born in Courbevoie to a wealthy family, he took up photography about the age of 7. Some of his most famous photographs were made as a teenager. His subjects ranged from auto-racing to aviation. Lartigue's use of action in his photographs set him apart from many photographers of the time. After the family money started running out in the 1930's, Lartigue spent the next 30 years making a meager salary off of his paintings. He had a few photographs published in the 1950's, but it wasn't until the 1960's that his work was shown to John Szarkowski at MoMA in New York and he became known as one of the great photographers of the 20th Century. Lartigue was near 70 by the time this happened. Book shown in this video: Jacques Henri Lartigue http://amzn.to/289mCRy Also recommended: Lartigue: Life in Color http://amzn.to/289nfL4