Podcasts about aschenbach

  • 33PODCASTS
  • 37EPISODES
  • 39mAVG DURATION
  • ?INFREQUENT EPISODES
  • Jan 3, 2025LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about aschenbach

Latest podcast episodes about aschenbach

OBS
Döden i Venedig: boken, filmen och pojken som utnyttjades

OBS

Play Episode Listen Later Jan 3, 2025 9:54


Döden i Venedig är en av världens mest kända noveller. I dess kölvatten har verklighet och dikt färgat av sig på varandra - ibland med förödande resultat. Det noterar Ulrika Kärnborg i denna essä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes 2022-01-10.Det är vårvinter i Stockholm med kyla och blek sol. Året är 1970 och den världsberömde filmregissören Luchino Visconti har bestämt sig för att göra film av Thomas Manns novell ”Döden i Venedig”.Visconti är perfektionist. Jakten på rätt huvudperson har fört honom till många länder och nu har turen kommit till Sverige. Bredvid Grand Hôtel köar unga pojkar som väntar på att få provspela. De är fyllda av förväntan. Det är nämligen inte vilken ung pojke som helst den italienska filmregissören söker. Till pressen säger han att han letar efter den absoluta skönheten. Efter en yngling som inte är en människa av kött och blod – utan en dödsängel.En av pojkarna heter Björn Andrésen. Han är 15 och bara ljummet intresserad av film. Hemma bor han hos mormor som på olika sätt försöker profitera på sitt barnbarn. Efter en biroll i Roy Anderssons prisbelönta film ”En kärlekshistoria” finns hans bild i Europafilms arkiv. Det är där Visconti hittar honom.Kritikerna har ofta varit oense om ”Döden i Venedig”. Är det en berättelse om kärlek? Om skönheten i livet i kontrast till skönheten i konsten? Eller handlar den om kreativ torka eftersom huvudpersonen, musikern Aschenbach, verkar ha drabbats av skrivkramp.Bara några har vågat nämna författarens egentliga ärende, som var att beskriva en viss sorts abstrakt gossekärlek, den som under antiken kallades pederasti. Tolkningen stärks av Thomas Mann själv. I ett brev till en god vän erkände han frankt att han skrev på ett verk om en åldrad konstnär med pedofila böjelser. Men han menade också att han ville diskutera skönheten som idé.Mann publicerade sin novell 1912. Det var alldeles mot slutet av en apokalyptisk epok som påminner om vår egen tid. Europa stod på randen till ett världskrig. Känslan av undergång var stark. Döden som titeln syftar på kommer från öst. Venedig var vid den här perioden en stad där resenärer från hela Europa möttes. En dag när huvudpersonen Aschenbach går på gatorna märker han att det knappt finns några tyska turister kvar. När han tittar igenom tidningarna på hotellet upptäcker han att just de tyska rapporterar att en pest har drabbat Venedig. Sedan träffar han en välunderrättad britt som kan berätta att pesten alstrats ur ”de varma träsken i Gangesdeltat” och därefter spridit sig till Kina och färdats västerut till Medelhavet på syriska fartyg.I Aschenbachs upphettade hjärna blandas skräcken för sjukdom ihop med hans homoerotiska förälskelse i den tonårige hotellgästen Tadzio. Trots att han vet att de venetianska frukthandlarna sprider smittan genom sina varor, köper han några jordgubbar. När han äter av den förbjudna frukten tänker han på pojken. Snart börjar han smyga på honom för att få en glimt av hans halvnakna kropp. Vad som händer med Tadzio efter att han utnyttjats som minderårigt sexualobjekt får vi aldrig veta. I novellen förblir han okunnig om Aschenbachs uppvaktning. Han ser aldrig den fula gubben som lurar i buskarna. Luchino Visconti var öppet gay och hans version skiljer sig från Manns. I filmatiseringen låter han Björn Andrésens Tadzio bli medveten om Aschenbachs blickar. Pojken inte bara möter dem, han flirtar tillbaka. Och när han på stranden exponerar sin magra överkropp uppträder han kokett, som en eskortpojke.Thomas Manns berättelse utspelar sig mot fonden av det klassiska, kantianska skönhetsbegreppet, där den som betraktar det vackra objektet, till exempel den sköne ynglingen, erfar ett intresselöst välbehag. Det förutsätter distans, och står i vägen för annan exploatering än det rena betraktandets. I Viscontis film avskaffas den distansen när pojken besvarar blickarna och vi förstår att det finns en sexuell avsikt med tittandet. En gräns överskrids, och det får konsekvenser – också i verkligheten.Björn Andrésen, som spelar Tadzio i Viscontis film, vittnar själv om dem i Kristian Petris och Kristina Lindströms dokumentär ”Världens vackraste pojke”. I samband med världspremiären 1971 i London – med drottning Elizabeth och prinsessan Anne på första parkett – sprider demonregissören ut att Andrésen är ”världens vackraste pojke”.Det tar skruv. Alla börjar slita och dra i honom. Beundrarpost väller in i säck efter säck, mest från unga tjejer men också från äldre män som blivit besatta av Tadzio. Vilket inte hindrar Björn Andrésen från att känna sig alltmer exploaterad och övergiven.Och det är Visconti själv som punkterar ballongen. När ”Döden i Venedig” går upp på filmfestivalen i Cannes, skämtar regissören med reportrarna om att hans svenska stjärna håller på att tappa lyskraften. ”Han är 16 nu, han börjar bli för gammal.” Precis som de gamla grekerna verkar regissören anse att gosseskönheter har ett bäst före datum. Björn Andrésen blir ett av filmindustrins minderåriga offer, men då, på det sexliberala 70-talet, är det ingen som bryr sig. Thomas Manns novell slutar med att Aschenbach dör. Till slut tvingas han erkänna sanningen. Vad han söker är inte den perfekta formen utan den extatiska utlevelsen. Det är inte Skönheten som idé han längtar efter utan det som Nietzsche kallade det dionysiska ruset. Extas i stället för måttfullhet och rå sexualitet snarare än dyrkan på distans. Kanske ville Mann visa att konstnären inte klarar sig utan det dionysiska, att konsten förtvinar när den förlorar kontakten med det primitiva och vilda.Men han förmedlar också en ambivalent medkänsla med den unga pojken och hans sårbarhet. Tadzio är ingen dödsängel utan en vanlig pojke av kött och blod. Mann vet någonstans att en vuxens fysiska närmanden kan krossa honom. I stället för att fullborda tragedin låter han Aschenbach gå under medan Tadzio får leva vidare, lyckligt ovetande.Så barmhärtig var varken Visconti, hans tid eller bransch. Filmatiseringen saknar den empati med sexualobjektet som Manns novell är så fylld av. Därför blir den betydligt svagare som konstverk – av några kritiker avvisad som kalkonfilm – men desto uppriktigare kring den övergreppskultur som kunde råda i gaykretsar under 70-talet.Ulrika Kärnborg, författare

Radio Wave
Lit: Zamilováváme se do mladších lidí, nebo jen do mládí? Maňák o knížce Goethe v Mariánských Lázních

Radio Wave

Play Episode Listen Later Sep 4, 2024 31:16


Co mají společného klasik Johann Wolfgang von Goethe a Gustav von Aschenbach, hrdina novely Smrt v Benátkách? Oba se v Mariánských Lázních zamilují do mládí⁠⁠⁠⁠⁠⁠ –⁠⁠⁠⁠⁠⁠ tedy alespoň v nové knížce Vratislava Maňáka. Spisovatel ji přišel představit do podcastu Lit a řeč přišla i na to, jestli psát o lásce k výrazně mladším lidem není v dnešní době problematické.

Sacred and Profane Love
Episode 29: Thomas Mann's Death in Venice with Agnes Mueller

Sacred and Profane Love

Play Episode Listen Later Feb 15, 2024 74:00


In this episode, I speak with my colleague, Agnes Mueller, who is a professor of German and Comparative Literature at the University of South Carolina, about why Thomas Mann's novella, Death in Venice, is a must-read during our ongoing pandemic. We talk about Modernism, Plato, and Nietzsche. We see the novella as exploring sickness, death, and eros, and we find similarities and continuities between the lovesickness that grips von Aschenbach and cholera that eventually kills him. We also ask whether Mann's novella is a rebuke of, or perhaps even a vindication of, Plato's ideal of erotic love. Either way, we agree that the novella is a deep engagement with Platonic ideas and is one of the best treatments of love in literature, period. I hope you enjoy our conversation. Agnes Mueller (M.A., LMU Munich, Germany, 1993, Ph.D., Vanderbilt U, 1997), a Professor, is an expert on recent and contemporary German literature. She is core faculty in Comparative Literature and affiliated with Women's and Gender Studies and with Jewish Studies. Her publications are on German-American relations, multicultural studies, gender issues in contemporary literature, German-Jewish studies, and Holocaust studies. Her 2004 anthology German Pop Culture: How “American” Is It? (U of Michigan P) is widely used for teaching and research. In addition to all levels of German language and culture, she regularly teaches advanced undergraduate and graduate classes, and has lectured in Germany, Canada, and the U.S. Her most recently published book is entitled The Inability to Love: Jews, Gender, and America in Recent German Literature now available in German translation as Die Unfaehigkeit zu lieben. She is currently at work on a new project, entitled Holocaust Migration: Jewish Fiction in Today's Germany. In it, she traces the ways in which challenges of living in a multi-ethnic society where past trauma is dispersed are negotiated. Jennifer A. Frey is an associate Professor of Philosophy at the University of South Carolina and fellow of the Institute for Human Ecology at the Catholic University of America. Prior to joining the philosophy faculty at USC, she was a Collegiate Assistant Professor of Humanities at the University of Chicago, where she was a member of the Society of Fellows in the Liberal Arts and an affiliated faculty in the philosophy department.  She earned her Ph.D. in philosophy at the University of Pittsburgh, and her B.A. in Philosophy and Medieval Studies (with Classics minor) at Indiana University-Bloomington. She has published widely on action, virtue, practical reason, and meta-ethics, and has recently co-edited an interdisciplinary volume, Self-Transcendence and Virtue: Perspectives from Philosophy, Theology, and Psychology. Her writing has also been featured in First Things, Fare Forward, Image, The Point, and USA Today. She lives in Columbia, SC, with her husband, six children, and six chickens. You can follow her on Twitter @jennfrey Sacred and Profane Love is a podcast in which philosophers, theologians, and literary critics discuss some of their favorite works of literature, and how these works have shaped their own ideas about love, happiness, and meaning in human life. Host Jennifer A. Frey is inaugural dean of the Honors College at the University of Tulsa. The podcast is generously supported by The Institute for Human Ecology at the Catholic University of America and produced by Catholics for Hire.

Oostburg CRC Media
Classis Wisconsin Weekly: Josh Aschenbach on Authentic Worship

Oostburg CRC Media

Play Episode Listen Later Nov 2, 2023 20:51


Episode 69 of Classis Wisconsin Weekly! We chat with Josh Aschenbach of Christ Community Church. Christ Community Church's website: https://christcommunitysheboygan.org/ Watch service streams: https://www.facebook.com/ Christ-Community-Church-Sheboygan-WI-124685097572400/videos ———————————————- More from Oostburg CRC Sermons: https://www.firstcrcoostburg.org/sermons Bible Study Resources: https://www.firstcrcoostburg.org/resources Original Music: https://open.spotify.com/album/4P7JbJlHzabPNW8GpdxKcB YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCJSouYxM1rwWZ4cYAvTIqVA

In Our Time
Death in Venice

In Our Time

Play Episode Listen Later Jul 13, 2023 48:37


Death in Venice is Thomas Mann's most famous – and infamous - novella. Published in 1912, it's about the fall of the repressed writer Gustav von Aschenbach, when his supposedly objective appreciation of a young boy's beauty becomes sexual obsession. It explores the link between creativity and self-destruction, and by the end Aschenbach's humiliation is complete, dying on a deckchair in the act of ogling. Aschenbach's stalking of the boy and dreaming of pederasty can appal modern readers, even more than Mann expected. With Karolina Watroba, Post-Doctoral Research Fellow in Modern Languages at All Souls College, University of Oxford Erica Wickerson, a Former Research Fellow at St Johns College, University of Cambridge Sean Williams, Senior Lecturer in German and European Cultural History at the University of Sheffield Sean Williams' series of Radio 3's The Essay, Death in Trieste, can be found here: https://www.bbc.co.uk/programmes/m001lzd4

In Our Time: Culture
Death in Venice

In Our Time: Culture

Play Episode Listen Later Jul 13, 2023 48:37


Death in Venice is Thomas Mann's most famous – and infamous - novella. Published in 1912, it's about the fall of the repressed writer Gustav von Aschenbach, when his supposedly objective appreciation of a young boy's beauty becomes sexual obsession. It explores the link between creativity and self-destruction, and by the end Aschenbach's humiliation is complete, dying on a deckchair in the act of ogling. Aschenbach's stalking of the boy and dreaming of pederasty can appal modern readers, even more than Mann expected. With Karolina Watroba, Post-Doctoral Research Fellow in Modern Languages at All Souls College, University of Oxford Erica Wickerson, a Former Research Fellow at St Johns College, University of Cambridge Sean Williams, Senior Lecturer in German and European Cultural History at the University of Sheffield Sean Williams' series of Radio 3's The Essay, Death in Trieste, can be found here: https://www.bbc.co.uk/programmes/m001lzd4

Inside Vancouver Opera
Harmonizing Queer Voices

Inside Vancouver Opera

Play Episode Listen Later Jun 27, 2023 9:38


In this episode we explore the intersection of identity and opera with University of Florida musicologist Leo Walker. Opera, with its grandeur, emotion, and powerful storytelling, has been a stage for human experiences throughout history. Amidst the vast repertoire of operatic works, there are narratives that explore the diverse spectrum of queer identities. These stories, often overlooked or overshadowed, have found their place within the canon, enriching the operatic landscape. Unveiling the queer threads in the operatic fabric allows us to appreciate the richness and diversity of human experiences. Composers like Benjamin Britten, Leonard Bernstein, and many others, have contributed to this exploration, often drawing inspiration from their own lives and relationships. By examining their music, letters, and historical context, scholars like Leo Walker have shed light on the queerness within the works of these composers, deepening our understanding and appreciation of their contributions to the art form. These narratives illuminate the beauty and struggles of love, desire, and self-discovery. They transcend boundaries and foster belonging for audiences of all backgrounds and identities. Episode Credits: Host - Ashley Daniel FootGuest - Leo WalkerEditor - Mack McGillivray Music Credits: “Adziu! Adziu!” from Act I of Benjamin Britten's Death in Venice. Performed by the English National Opera with John Graham Hall as Aschenbach. Conducted by Edward Gardner. “To Know” from Laura Kaminsky's As One. Performed by Sasha Cooke, Kelly Markgraf, and The Fry Street Quartet. Produced by American Opera Projects in association with BAM (Brooklyn Academy of Music). “Without You What Am I” from Act III of Rufus Wainright's Hadrian. Performed by the Canadian Opera Company with Thomas Hampson as Hadrian and Isaiah Bell as Antinous.

Wasliestdieda
126 Ein letztes Weihnachten? - Björn Aschenbach

Wasliestdieda

Play Episode Listen Later Dec 16, 2022 14:34


Karl Eduard will eigentlich ein ruhiges friedliches Weihnachtsfest mit seinen Söhnen feiern, wäre da nicht das Jahr 1999 und die drohende Apokalypse.

Travelling - La 1ere
Mort à Venise (Morte a Venezia), Luchino Visconti, 1971

Travelling - La 1ere

Play Episode Listen Later Jul 15, 2022 54:57


"Mort à venise" est un film sur la mélancolie, le brouillard, le chamboulement, lʹerrance intellectuelle, la fascination. On a dit beaucoup de choses sur ce film de Luchino Visconti, sorti en 1971. Ça a semblé scandaleux. Parce quʹil y a lʹhomosexualité refoulée de Thomas Mann lui-même, lʹauteur du livre, celle de Dirk Bogarde, lʹinterprète principale et celle du réalisateur. Parce quʹil y a de la pédophilie. Le personnage principal, Gustav von Aschenbach, tombe amoureux fou dʹun garçon de 14 ans. Il ne se passe rien. Il nʹempêche, il y a ce trouble qui provoque un certain malaise, et le regard du vieux sur le jeune. Et puis, on a évoqué la beauté plastique des images et la notion même de beauté interrogée au cœur du film. Car cʹest un film sur la beauté où chaque image est un tableau, pensé, construit comme tel.

Teatro en la Granja
Guillermo Carnero - Dibujo de la muerte

Teatro en la Granja

Play Episode Listen Later Jun 7, 2022 26:24


DIBUJO DE LA MUERTE Guillermo Carnero (Valencia, 1947) Publicado por vez primera en 1967, Dibujo de la muerte era el rompedor poemario de un jovencísimo Guillermo Carnero (contaba tan solo 20 años) con el que inauguraba su trayectoria poética y confirmaba una nueva etapa para la lírica española, dejando atrás no sólo la llamada poesía social sino también el intimismo vitalista de sus más inmediatos predecesores generacionales. Podría decirse que, saltando por encima de ellos, entroncaba con el proceso literario interrumpido con la guerra civil y que tenía como punto de partida el Modernismo de finales del XIX y como término las vanguardias y la conocida como generación del 27. Dos son las notas que caracterizan a Dibujo de la muerte. En primer lugar, la representación de un mundo artístico de Belleza. Nos encontramos, aquí, ante la Belleza creada por el Arte: el monasterio de Las Huelgas, Citerea, Aranjuez, Venecia…O con individuos que encarnan la persecución de ese ideal: Scarlatti, Oscar Wilde, Watteau, o, incluso, el ficticio Detlev Spinell (protagonista de la nouvelle de Thomas Mann Tristán, que reemplaza en el poema de Carnero al compositor Gustav von Aschenbach de Muerte en Venecia). Y Belleza también del lenguaje con el que se describen objetos, espacios, sensaciones. Y junto a la Belleza, la omnipresencia de la Muerte, ángel debelador que transforma el Arte en artificio, que resuelve todo en ruinas: cómo lamenta Scarlatti la irrupción de las voces humanas (inexorablemente sometidas a la muerte) en medio de la belleza sonora de su Concertato, en qué pétreo silencio se ha convertido la vida en el monasterio de Las Huelgas, qué agónico el final de Detlev Spinell, tras haber comido un puñado de fresas, atrapado por su pasión amorosa en una Venecia apestada, con qué desprecio mira Watteau a los vulgares paseantes de los Campos Elíseos (¡los paradisíacos Campos Elíseos, nada menos!) siendo como es él dueño de un universo fabuloso surgido de su imaginación, con qué inútil obstinación se recluye Oscar Wilde en su mundo para preservarse del dolor. Y, finalmente, con qué piadoso desencanto ve el sujeto poético de “Embarco a Citerea” zarpar la nave hacia la isla de la eternidad. CRÉDITOS (Poema / Voz / música): Presentación / Fernando Alcaine / Mahler, symphony nº 5 - (Fragmento-Travermarch-1) 1-Amanecer en Burgos / Mingo España / Mahler, symphony nº 5 - (Fragmento-Travermarch-2) 2-Muerte en Venecia / Elena Parra / Mahler, symphony nº 5 - (Fragmento-Adagietto-1) 3-Watteau en Noguent-Sur-Marne / María José Sampietro / Mahler, symphony nº 5 - (Frag.Adagietto-2) 4-Óscar Wilde en París / Manuel Alcaine / Mahler, symphony nº 5 - (Fragmento-Adagietto-3) 5-Concertato / Lola Orti / Scarlatti (Sonata para clave) 6-El Serenísimo príncipe Ludovico… / Ica Ventura / Mahler, symphony nº 5 - (Frag.-Scherzo-1) 7-Capricho en Aranjuez / Mingo España / Mahler, symphony nº 5 - (Fragmento-Scherzo-2) 8-Embarco para Cyterea / Lola Orti / Mahler, symphony nº 5 - (Fragmento-Scherzo-3)

Wasliestdieda
096 Aus einem Graben in Afrika, 1897 - Björn Aschenbach

Wasliestdieda

Play Episode Listen Later Jun 1, 2022 4:51


Ein ausgehungerter Soldat tritt zu seinem letzten Duell an. Mensch gegen Tier.

Gothaer persönlich: Podcast für die Insurance Community
Daniel Aschenbach über die Grundfähigkeitenversicheurng für Kinder

Gothaer persönlich: Podcast für die Insurance Community

Play Episode Listen Later May 27, 2022 17:17


In der aktuellen Folge GothaerPersönlich spricht Daniel Aschenbach über die neue Grundfähigkeitenversicherung von Kindern und die Findung von Produktideen.

radio klassik Stephansdom
Tod in Venedig

radio klassik Stephansdom

Play Episode Listen Later May 15, 2022 3:11


Gestern hat die letzte Premiere der Ära Robert Meyer an der Wiener Volksoper stattgefunden. radio klassik Stephansdom Opernliebhaber Richard Schmitz berichtet: Robert Meyer verabschiedet sich mit der weltstädtischen Inszenierung von David McVicar, die in Zusammenarbeit mit dem Royal Opera House Covent Garden entstanden ist. David McVicar ist sich nicht zu gut, die Geschichte zu erzählen wie sie Benjamin Britten komponiert hat und Myfanwy Piper sie geschrieben hat. Auch in der im Stil von 1900 gekleideten Gesellschaft gibt es Angst, Verwirrung und Tod. Vicki Mortimer steuert ein stimmiges Bühnenbild und passende Kostüme bei. Vordergründig geht es um die homoerotische Neigung des Dichters Gustav von Aschenbach, die sich wohl auch Thomas Mann in seinem Roman von der Seele geschrieben hat; vor allem aber geht es um den Konflikt zwischen Schönheit und Leidenschaft, um das apollinische und um das dionysische Prinzip. Bei Thomas Mann und bei Benjamin Britten siegt der leidenschaftliche Chaot Dionysos. Diese Auseinandersetzung gestalten Thomas Lichtenecker und Martin Winkler. Nicht nur die tragischen Szenen und der Traum mit der Vision des Apollo sondern auch die heiteren sind fein herausgearbeitet. Die Friseurszenen und der Auftritt der Straßensänger werden zum erheiternden Ereignis. Der Erzkomödiant Martin Winkler hat dabei einen großen Anteil. Seine Charakterisierungen der verschiedenen Figuren sind unübertrefflich. Besser geht das nicht. Rainer Trost singt und spielt den Gustav von Aschenbach ebenso prägnant. Man sieht Thomas Mann leibhaftig vor sich. Ich habe jedes Wort verstanden und die Gefühle mitgelebt. Victor Cagnin tummelt sich als Tadzio mit dem gleichaltrigen Staatsballett wie sich eben junge Leute bewegen. Diese Tanzszenen verlängern allerdings den Abend beträchtlich. Sie geben allerdings Gerrit Prießnitz und dem Volksopernorchester Gelegenheit, Benjamin Brittens Musik ausführlich zu interpretieren und so deren Schönheit hervorzuheben. Ich habe das Orchester bewundert. Die zahlreichen Nebenrollen sind aus dem Haus rollendeckend besetzt. Alle erfüllen ihre Aufgaben bestens. Ein großer Abend und ein würdiger Abschied für Robert Meyer. Aber auch eine Herausforderung für die Nachfolgerin auf demselben Niveau weiterzuarbeiten. Solche Abende braucht die Musikstadt Wien. Wertnote: 9,2/10 Punkten der Schmitz-Scala.

So techt Deutschland
Deshalb verzögert sich das E-Rezept für Apotheken

So techt Deutschland

Play Episode Listen Later Feb 9, 2022 31:00


Knapp 700 Millionen Rezepte lösen deutsche Patientinnen und Patienten jedes Jahr in einer Apotheke ein. Doch die gute alte Papierversion soll bald in Rente gehen, das E-Rezept ist die Zukunft. Aber wie so oft in Deutschland verzögert sich auch dieses Digitalisierungsprojekt. Eigentlich hätte es schon zum Jahreswechsel so weit sein sollen. "Wir hoffen, dass ab Mitte des Jahres Bewegung in das Thema kommt", erzählt Maximilian Achenbach. Er will mit seiner Plattform gesund.de dafür sorgen, dass möglichst viele Apotheken den Schritt in eine digitale Zukunft schaffen. Bislang seien aber nur einige Tausend E-Rezepte im Einsatz - testweise.Der Manager sieht in der Verknüpfung von Arzt, Apotheke und Patient die große Herausforderung. "Die Tätigkeit des Apothekers wird sich wahnsinnig verändern", sagt Aschenbach. "Die Apotheke wird deutlich an Kompetenz dazu gewinnen."Sie haben Fragen an Frauke Holzmeier und Andreas Laukat? Dann schreiben Sie eine E-Mail an sotechtdeutschland@ntv.de. Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

So techt Deutschland
Deshalb verzögert sich das E-Rezept für Apotheken

So techt Deutschland

Play Episode Listen Later Feb 9, 2022 31:00


Knapp 700 Millionen Rezepte lösen deutsche Patientinnen und Patienten jedes Jahr in einer Apotheke ein. Doch die gute alte Papierversion soll bald in Rente gehen, das E-Rezept ist die Zukunft. Aber wie so oft in Deutschland verzögert sich auch dieses Digitalisierungsprojekt. Eigentlich hätte es schon zum Jahreswechsel so weit sein sollen. "Wir hoffen, dass ab Mitte des Jahres Bewegung in das Thema kommt", erzählt Maximilian Achenbach. Er will mit seiner Plattform gesund.de dafür sorgen, dass möglichst viele Apotheken den Schritt in eine digitale Zukunft schaffen. Bislang seien aber nur einige Tausend E-Rezepte im Einsatz - testweise.Der Manager sieht in der Verknüpfung von Arzt, Apotheke und Patient die große Herausforderung. "Die Tätigkeit des Apothekers wird sich wahnsinnig verändern", sagt Aschenbach. "Die Apotheke wird deutlich an Kompetenz dazu gewinnen."Sie haben Fragen an Frauke Holzmeier und Andreas Laukat? Dann schreiben Sie eine E-Mail an sotechtdeutschland@ntv.de.]]

OBS
Döden i Venedig: boken, filmen och pojken som utnyttjades

OBS

Play Episode Listen Later Jan 10, 2022 9:54


Döden i Venedig är en av världens mest kända noveller. I dess kölvatten har verklighet och dikt färgat av sig på varandra - ibland med förödande resultat. Det noterar Ulrika Kärnborg i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är vårvinter i Stockholm med kyla och blek sol. Året är 1970 och den världsberömde filmregissören Luchino Visconti har bestämt sig för att göra film av Thomas Manns novell Döden i Venedig.Visconti är perfektionist. Jakten på rätt huvudperson har fört honom till många länder och nu har turen kommit till Sverige. Bredvid Grand Hôtel köar unga pojkar som väntar på att få provspela. De är fyllda av förväntan. Det är nämligen inte vilken ung pojke som helst den italienska filmregissören söker. Till pressen säger han att han letar efter den absoluta skönheten. Efter en yngling som inte är en människa av kött och blod utan en dödsängel.En av pojkarna heter Björn Andrésen. Han är 15 och bara ljummet intresserad av film. Hemma bor han hos mormor som på olika sätt försöker profitera på sitt barnbarn. Efter en biroll i Roy Anderssons prisbelönta film En kärlekshistoria finns hans bild i Europafilms arkiv. Det är där Visconti hittar honom.Kritikerna har ofta varit oense om Döden i Venedig. Är det en berättelse om kärlek? Om skönheten i livet i kontrast till skönheten i konsten? Eller handlar den om kreativ torka eftersom huvudpersonen, musikern Aschenbach, verkar ha drabbats av skrivkramp.Bara några har vågat nämna författarens egentliga ärende, som var att beskriva en viss sorts abstrakt gossekärlek, den som under antiken kallades pederasti. Tolkningen stärks av Thomas Mann själv. I ett brev till en god vän erkände han frankt att han skrev på ett verk om en åldrad konstnär med pedofila böjelser. Men han menade också att han ville diskutera skönheten som idé. Mann publicerade sin novell 1912. Det var alldeles mot slutet av en apokalyptisk epok som påminner om vår egen tid. Europa stod på randen till ett världskrig. Känslan av undergång var stark. Döden som titeln syftar på kommer från öst. Venedig var vid den här perioden en stad där resenärer från hela Europa möttes. En dag när huvudpersonen Aschenbach går på gatorna märker han att det knappt finns några tyska turister kvar. När han tittar igenom tidningarna på hotellet upptäcker han att just de tyska rapporterar att en pest har drabbat Venedig. Sedan träffar han en välunderrättad britt som kan berätta att pesten alstrats ur de varma träsken i Gangesdeltat och därefter spridit sig till Kina och färdats västerut till Medelhavet på syriska fartyg.I Aschenbachs upphettade hjärna blandas skräcken för sjukdom ihop med hans homoerotiska förälskelse i den tonårige hotellgästen Tadzio. Trots att han vet att de venetianska frukthandlarna sprider smittan genom sina varor, köper han några jordgubbar. När han äter av den förbjudna frukten tänker han på pojken. Snart börjar han smyga på honom för att få en glimt av hans halvnakna kropp. Vad som händer med Tadzio efter att han utnyttjats som minderårigt sexualobjekt får vi aldrig veta. I novellen förblir han okunnig om Aschenbachs uppvaktning. Han ser aldrig den fula gubben som lurar i buskarna. Luchino Visconti var öppet gay och hans version skiljer sig från Manns. I filmatiseringen låter han Björn Andrésens Tadzio bli medveten om Aschenbachs blickar. Pojken inte bara möter dem, han flirtar tillbaka. Och när han på stranden exponerar sin magra överkropp uppträder han kokett, som en eskortpojke.Thomas Manns berättelse utspelar sig mot fonden av det klassiska, kantianska skönhetsbegreppet, där den som betraktar det vackra objektet, till exempel den sköne ynglingen, erfar ett intresselöst välbehag. Det förutsätter distans, och står i vägen för annan exploatering än det rena betraktandets. I Viscontis film avskaffas den distansen när pojken besvarar blickarna och vi förstår att det finns en sexuell avsikt med tittandet. En gräns överskrids, och det får konsekvenser också i verkligheten.Björn Andrésen, som spelar Tadzio i Viscontis film, vittnar själv om dem i Kristian Petris och Kristina Lindströms dokumentär Världens vackraste pojke. I samband med världspremiären 1971 i London med drottning Elizabeth och prinsessan Anne på första parkett sprider demonregissören ut att Andrésen är världens vackraste pojke.Det tar skruv. Alla börjar slita och dra i honom. Beundrarpost väller in i säck efter säck, mest från unga tjejer men också från äldre män som blivit besatta av Tadzio. Vilket inte hindrar Björn Andrésen från att känna sig alltmer exploaterad och övergiven. Och det är Visconti själv som punkterar ballongen. När Döden i Venedig går upp på filmfestivalen i Cannes, skämtar regissören med reportrarna om att hans svenska stjärna håller på att tappa lyskraften. Han är 16 nu, han börjar bli för gammal. Precis som de gamla grekerna verkar regissören anse att gosseskönheter har ett bäst före datum. Björn Andrésen blir ett av filmindustrins minderåriga offer, men då, på det sexliberala 70-talet, är det ingen som bryr sig.  Thomas Manns novell slutar med att Aschenbach dör. Till slut tvingas han erkänna sanningen. Vad han söker är inte den perfekta formen utan den extatiska utlevelsen. Det är inte Skönheten som idé han längtar efter utan det som Nietzsche kallade det dionysiska ruset. Extas i stället för måttfullhet och rå sexualitet snarare än dyrkan på distans. Kanske ville Mann visa att konstnären inte klarar sig utan det dionysiska, att konsten förtvinar när den förlorar kontakten med det primitiva och vilda. Men han förmedlar också en ambivalent medkänsla med den unga pojken och hans sårbarhet. Tadzio är ingen dödsängel utan en vanlig pojke av kött och blod. Mann vet någonstans att en vuxens fysiska närmanden kan krossa honom. I stället för att fullborda tragedin låter han Aschenbach gå under medan Tadzio får leva vidare, lyckligt ovetande.Så barmhärtig var varken Visconti, hans tid eller bransch. Filmatiseringen saknar den empati med sexualobjektet som Manns novell är så fylld av. Därför blir den betydligt svagare som konstverk av några kritiker avvisad som kalkonfilm men desto uppriktigare kring den övergreppskultur som kunde råda i gaykretsar under 70-talet.Ulrika Kärnborg, författare

Carl & Company – Der transatlantische Podcast
Irlands größter Schriftsteller der Gegenwart Colm Tóibín & „The Magician“ Thomas Mann in Amerika

Carl & Company – Der transatlantische Podcast

Play Episode Listen Later Dec 9, 2021 59:00


Deutschlands „königliche Familie“ nannte Literaturpapst Marcel Reich-Ranicki die Manns einmal. Zu den „Windsors der Deutschen“ erhob der „Spiegel“ den Nobelpreisträger-Clan um den aristokratisch anmutenden Patriarchen Thomas, der tagtäglich, egal was die bewegte Weltgeschichte des 20. Jahrhunderts so vorhatte, an seinem Schreibtisch saß und seine international bald millionenfach verkauften Bücher schrieb. Tony und Hanno Buddenbrook, Gustav von Aschenbach, Hans Castorp, Zeitblom und Leverkühn oder Felix Krull verdanken wir einem Leben im Arbeitszimmer, das weder für anteilige Kindererziehung noch für ernstliche außereheliche Interessen an betörenden jungen Männern viel Platz ließ. Dennoch ist die Geschichte von Thomas Mann eine, die uns aus der Kaiserzeit bis in die Nachkriegsrepublik führt – und eine äußerst transatlantische noch dazu. Um den neben Einstein berühmtesten Flüchtling vor den Nazis, der in seiner heute von der Bundesregierung in eine Stiftung umgewandelten modernistischen Villa hoch über Los Angeles dem Sturz Hitlers entgegensehnte, und seine einmalig exzentrische Familie geht es im Gespräch mit einem ebenfalls weltberühmten Autor: Colm Tóibín gewann für Bücher wie The Master, Brooklyn, The Testament of Mary oder Nora Webster bereits den International Dublin Literary Award, den Preis für die Los Angeles Times Novel of the Year, den Lambda Literary Award, den Holbrooke Award des Dayton Literary Peace Prize oder den Bob Hughes Lifetime Achievement Award. Toíbín stand dreimal auf der Shortlist für den Booker Prize und gilt selbst als Finalist für den Literaturnobelpreis. Er ist Sidney B. Silverman Professor of the Humanities an der New Yorker Columbia University. Sein druckfrischer Roman The Magician (Der Zauberer) erzählt das unglaubliche Leben des verschlossenen Lübeckers Thomas Mann, der in den USA der 1940er Jahre zum Superstar avancierte und dem Berliner Terrorregime sein „Wo ich bin, ist Deutschland“ entgegenschleuderte. Mit Bettina Schulte, der führenden Literaturkritikerin der Badischen Zeitung, spüren wir dann dem nach, was die Deutschen selbst heute über die Manns denken. Shownotes: "Der Zauberer" von Colm Tóibín Moderation & Redaktion: René Freudenthal Produktion & Mitarbeit: Hanna Langreder Original-Logo zum Podcast: Simon Krause Original-Musik zum Podcast: Edward Fernbach

3dAudioBooks
Death in Venice

3dAudioBooks

Play Episode Listen Later Nov 7, 2021 196:05


Thomas Mann, author of Death in Venice (German: Der Tod in Venedig) was a winner of the Nobel Prize for literature. The main character in this novella is Gustav von Aschenbach, a famous author in his early 50s who was widowed at an early age. In poor health, he visits Venice and becomes increasingly obsessed by the sight of a stunningly beautiful lad of 14. This book has been acclaimed a masterpiece and in 1971 was adapted as a film starring Dirk Bogarde. Genre(s): Literary Fiction Thomas Mann (1875 - 1955) --- Support this podcast: https://anchor.fm/3daudiobooks0/support

NADA MÁS QUE LIBROS
Nada más que libros - El Amor en los libros

NADA MÁS QUE LIBROS

Play Episode Listen Later Sep 30, 2021 40:17


“ Nadie comprendía el perfume de la oscura magnolia de tu vientre. Nadie sabía que martirizabas un colibrí de amor entre los dientes. Mil caballitos persas se dormían en la plaza con luna de tu frente, mientras que yo enlazaba cuatro noches tu cintura, enemiga de la nieve. Entre yeso y jazmines, tu mirada era un pálido ramo de simientes . Yo busqué, para darte, por mi pecho las letras de marfil que dicen siempre. Siempre, siempre: jardín de mi agonía, tu cuerpo fugitivo para siempre, la sangre de tus venas en mi boca, tu boca ya sin luz para mi muerte.” Federico García Lorca. La inspiración de la literatura, la fuente de la que bebe, su única razón de ser, es la propia vida. Y en la vida de cada uno, un momento trascendental es aquel en el que surge el amor. Nuestra existencia, tan llena de injusticias, de dolor, del color gris de la mediocridad y de la cruel herida del sinsentido, se ve iluminada, a veces, por un paréntesis resplandeciente que, súbitamente, le confiere sentido. Este paréntesis, esa tregua, la del amor, constituye, seguramente, el tema más tratado de la literatura, porque condensa todo lo que realmente preocupa al ser humano: lleva en sí el deseo y la felicidad de estar vivos, la angustia del tiempo y el sueño de escapar a la muerte, el anhelo de la libertad y la necesidad de compartir emociones, experiencias y pensamientos, la necesidad de no estar solos y comunicarnos con el otro. En este programa, hablaremos únicamente de novelas y de obras de teatro, y dejaremos a un lado la poesía, pues esta, no se detiene en explicar los procesos amorosos y su evolución, sino que lanza llamaradas que iluminan instantes, momentos… y que podrían dar lugar a uno o mil programas. Pienso que, conociendo todas las novelas y obras de teatro inolvidables, de las que vamos a hablar, quizá la más decisiva consecuencia que podamos sacar es que el sabor de la vida es para los que aman, como muy bien supieron todos esos personajes que jamás morirán. Comenzaremos por obras que tratan sobre el amor ideal. Se trata de obras de diferente condición. “Tristán e Isolda” y “Amadís de Gaula” son historias que pertenecen al mundo cortés y caballeresco, y en ese contexto hay que entender que su amor sea ideal. El amor de Don Quijote por Dulcinea, platónico, pertenece al mundo de las ideas: ni siquiera es segura la existencia de la amada. Cyrano de Bergerac, el drama de Rostand, idealiza a Roxana y sus sentimientos nunca se trasladan a un plano físico. En cuanto a Pigmalión, asistimos a la construcción de una mujer ideal, aunque su autor, George Bernard Shaw rechace el que Higgins se enamore de Eliza. De estos amores ideales pasaremos a las obras que inmortalizan el primer amor. La historia de la literatura está llena de estos primeros amores. Posiblemente el más famoso de la nuestra es el de Calisto y Melibea de “La Celestina”, la obra escrita por Fernando de Rojas a finales del siglo XV, cuya primera versión conocida es de 1.499. Termina trágicamente, como tantas historias de amores: Calisto muere por accidente y su amada Melibea, destrozada, se suicida. “La Celestina” combina el lenguaje culto y el ideal platónico amoroso de los protagonistas con el popular y las bajas pasiones de los criados y las prostitutas. En esta tragedia realista surge uno de los personajes con más fuerza, el más novedoso y original de la literatura española: Celestina, la bruja alcahueta, por lo que no es de extrañar que, con el tiempo, la obra, en principio titulada “Comedia de Calisto y Melibea”, acabara conociéndose con su nombre. Un siglo después, otra obra de teatro, “Romeo y Julieta”, de 1.595, escrita por William Shakespeare, presenta evidentes paralelismos con “La Celestina”. Es también una trágica historia de dos jóvenes amantes, que ponen el amor por encima de Dios. Pero hay una diferencia: en este caso ambos se suicidan por amor; narcotizada Julieta, Romeo cree que está muerta, y se suicida ante su supuesto cadáver. Julieta despierta y, al ver a Romeo muerto, se mata; es la pasión del amor llevada a su máximo extremo: sin el amante, la vida no tiene ningún sentido, y la muerte es lo único que puede volver a reunirlos. También una historia de un primer amor entre adolescentes es “El diablo en el cuerpo”, que Raimond Radiguet, en un ejemplo inusual de precocidad, publicó a los veinte años, con gran escándalo por considerarse inmoral su argumento: aún reciente la I Guerra Mundial, es la historia de un amor adúltero, entre un cínico muchacho de dieciséis años para quién el conflicto bélico supone simplemente unas largas vacaciones, y una muchacha de diecinueve (la mayor edad de ella es también fuera de lo convencional), cuyo marido, Jacques, está en el frente. Radiguet apenas pudo disfrutar de su éxito: publicada en marzo de 1.923, moriría de tifus en diciembre del mismo año. Según parece, aunque su autor siempre lo negara, la historia es en gran medida autobiográfica. Una de las obras más hermosas, en mi opinión, es “El sueño de los Héroes”, escrita por el argentino Adolfo Bioy Casares en 1.954. Es la historia de un primer amor entre los jóvenes Emilio Gauna y Clara y está llena de matices y sensibilidad, aunque susceptible de una lectura realista, pero también de una interpretación mágica y una reflexión sobre el destino, el azar y la tragedia. Todos estos primeros amores han encontrado un final trágico. Suele ser el desenlace de las historias sobre el amor en general donde la muerte también será protagonista. Pasemos ahora al amor romántico. “Las desventuras del joven Werther” de 1.774, novela epistolar de Goethe, es uno de los puntos de arranque del romanticismo alemán. “Cumbres borrascosas” de 1.847 y la única novela de Emily Brontë, es la recreación, cruel y romántica a la vez, de unas pasiones desaforadas. En este caso, las oscuras fuerzas de la naturaleza humana, más que la presión social, desencadenan el drama. La francesa “La dama de las camelias” de 1.848, está a caballo entre el romanticismo, con el sacrificio de Margarita, el deseo de redimirla de Armand, la exhumación de sus restos, y el realismo, que pretendía describir objetivamente la realidad, según la conocida fórmula de Stendhal: un espejo que se pasa a lo largo de un camino. No deja de ser revelador el que gran número de obras literarias, y entre ellas las novelas románticas, por hablar con libertad del alma humana y de sus pasiones, escandalizaran a los bienpensantes. El choque entre la sociedad y el individuo determina a menudo el desenlace trágico de las historias de amor. Con “Werther” nos reencontramos con el tema del suicidio, en este caso no por la muerte del ser amado, sino por la imposibilidad de lograr su amor; y no porque Carlota no sienta nada por él, sino por la fuerza de las convenciones. Werther es un espíritu vehemente, con la sensibilidad a flor de piel. Se emociona, se exalta, llora, pasa de la más desbordante felicidad al más negro pesar. En su época la novela tuvo una enorme resonancia e influencia. “Cumbres borrascosas”, una novela valiente, única en la tradición inglesa, es la historia de un amor turbulento, malsano, devastador, que tiene su expresión geográfica en el paisaje: los desolados páramos de Yorkshire y en el cementerio de la colina. La desmesura, la amoralidad, la fuerza del enloquecido amor de Heathcliff y Catherine, lo sugestivo de las metáforas, hacen de “Cumbres borrascosas” una novela que todavía hoy se lee con pasión, y que diríase inspirada en la frase del marqués de Sade: . Alejandro Dumas, hijo (1.824 – 1.895), hijo natural de una costurera y Alejandro Dumas, padre (hablamos de él en un programa y de su factoría literaria de donde salieron, entre otras novelas, “Los tres mosqueteros” y “El conde de Montecristo), conoció el éxito con “La dama de las camelias”, escrita a los 23 años e inspirada en una tormentosa relación vivida por el autor con Marie Duplessis, una entretenida que siempre llevaba una camelia en el corpiño. Fue, en palabras de Dumas . “La Traviata”, la opera de Verdi inspirada en la versión teatral que hizo el propio autor, y que alcanzó aún mayor éxito, contribuyó a su celebridad. Margarita Gautier es una cortesana de la alta sociedad de vida ardiente pero expresión virginal. Armand Duval considera un triunfo el que ella se enamore, mucho más meritorio que ser amado por una joven casta y pura, algo muy facil para él. Y se imagina que él la curará de su enfermedad moral (la prostitución) y de la física (la tuberculosis). Pero Armand la abandonará finalmente, después de las dudas, los celos, las separaciones y reconciliaciones, las humillaciones, las infidelidades y los problemas de dinero, y Margarita morirá sola y desgraciada, símbolo de la mujer que ha amado de verdad y que se ha sacrificado por el supuesto bien de su amante. El amor romántico ha sido superado por la hipocresía y el interés mercantil. Arrepentido, Duval se ocupará de que siempre haya camelias blancas en la tumba de su amada. En la ópera y en el cine (uno de los papeles más famosos de Greta Garbo), como en la obra teatral, Armand acudirá a verla moribunda en el lecho. El amor y la muerte se darán así un abrazo, y Margarita Gautier se despedirá del mundo con ese consuelo sublime. En la novela, más dura, no se produce este último encuentro. El amor y la muerte se confrontan al principio, de una manera macabra: Duval presencia la exhumación de su amada: sus ojos son agujeros, los labios han desaparecido. Werther, Heathcliff, Margarita Gautier son enamorados que en realidad, como en la gran mayoría de los romances, les ocurre que el que haya un obstáculo casi insalvable los hace más grandes. Ya hemos visto que, casi siempre, el amor ha de enfrentarse a las convenciones sociales, incluyendo en estas algo tan aceptado como la monogamia. El adulterio será protagonista ahora con novelas tan justamente aplaudidas como “Madame Bovary”, de Gustave Flaubert, publicada en 1.857 o “Anna Karénina” (León Tolstoi, 1.875). Sexo y dinero, como en “La dama de las camelias”, son fundamentales para el desarrollo de la historia de “Madame Bovary”. Emma, casada con el aburrido Charles, no se resigna a una vida gris; ella no quiera sofocar sus sentidos, sino disfrutarlos, y para ello no duda en enfrentarse a la moral imperante, enemiga del goce sensual. Es una rebelión egoísta, en realidad busca su propio placer, no luchar contra una injusticia individual o la opresión de una clase. Pero sus mezquinos amantes, León y Rodolphe, no se enamoran de ella, se cansan, se aprovechan. Endeudada, humillada, derrotada, sin ánimos ya para vivir junto a su indulgente y enamorado marido, Emma se envenena, y Charles se dejará morir lentamente. Esta obra es considerada por muchos como el arranque de la novela contemporánea y rompe con el romanticismo mediante un estilo literario que buscaba la objetividad y el realismo. En “Anna Karénina” nos encontramos con dos historias: la de Anna, que renunciará a todo por el oficial Vronski, incluso a su amado hijo, y la de Kiti y el terrateniente Lievin, quién encontrará la salvación interior gracias a las sencillas palabras de un campesino. De las dos historias, la que hace inmortal la novela de Tolstoi es, no hace falta decirlo, la primera. Anna Karénina es una mujer inteligente, libre y enérgica, que, al contrario de Emma Bovary, no se imagina la pasión según las novelas leídas, sino que, sin buscarla, es más, luchando contra ella, se la encuentra, se enamora, y afronta las consecuencias de su pasión adúltera: abandona a su marido, Karenin, hombre frio, ambicioso y falso, renuncia a todo, y se va a vivir con el conde Vronski, en un gesto valiente y honesto, actitud bien diferente de las otras damas de su entorno, que tienen aventuras y las ocultan. Pero, devorada por unos celos injustificados y por su propia pasión, que desborda la capacidad de amar de Vronski, vencida por las presiones de una sociedad demasiado rígida e intolerante, enloquecida, se suicida. Y, para que el círculo se cierre, lo hace arrojándose a las vías del tren en la estación donde vio por primera vez a su amado. Por supuesto, no sólo el amor extraconyugal se enfrenta a las convenciones sociales. Hay también historias de amor que exploran terrenos que fueron - o siguen siendo – tabúes como el de la homosexualidad, el incesto, el alcoholismo, el sadismo o la atracción por las nínfulas. “La muerte en Venecia” de Thomas Mann (1.914), cuenta la fascinación de un escritor llamado Aschenbach, por un bello adolescente polaco, Tasio. Venecia, símbolo de la decadencia física y creativa de Aschenbach, es el escenario de ese amor homosexual y platónico. De 1.957 es “Homo faber”, en la que Max Frisch, con gran maestría, escribe la tragedia con resonancias clásicas del amor entre un hombre maduro y una joven, ignorantes ambos de que son padre e hija. Sobre el tema del incesto tampoco podemos olvidar la impresionante “Sobre héroes y tumbas” de Ernesto Sábato. En el “Reposo del guerrero” de 1.958, Christiane Rochefort profundizó con lucidez en la desgraciada relación entre una joven y un escritor alcohólico. Todos conocemos las narraciones del marqués de Sade, los más célebres relatos sobre aberraciones sexuales, y del que procede el termino “sadismo”. Vladimir Nabokov escribió, en 1.955, “Lolita”, la historia de la fatal pasión de Humboldt, un maduro profesor por una adolescente de doce años. Groucho Marx, comentó al respecto: >. Libertinos, descreídos, se toman el amor como un juego, como una cacería, las conquistas como un reto para su vanidad: cobrada una pieza, ya piensan en la siguiente; desconocen que pueden ser víctimas de su propia trampa, que la apuesta por la que emprenden la conquista puede volverse en su contra. En “Las amistades peligrosas” novela epistolar de Choderlos de Laclos, Valmont y la marquesa de Merteuil, dos aristócratas que en un tiempo fueron amantes, viven exclusivamente para el placer y el engaño. Sus conquistas son pasatiempos de los que pronto se aburren y tienen a gala no enamorarse jamás. Cuando la marquesa apuesta con Valmont a que no podrá conquistar a la casta Madame de Tourvel, todos los los personajes comenzarán a enredarse en la telaraña de la tragedia. Valmont y Merteuil creen que el mundo es racional y se puede controlar mediante leyes, aunque estas sean suyas. Pero, al final, la arquitectura de mentiras se desmorona por que surge el amor, el gran intruso que se lleva todo por delante. Don Juan Tenorio es, probablemente junto con La Celestina y Don Quijote, la muestra capital de la creación literaria española que, como todos los grandes mitos, está sujeto a mil interpretaciones diferentes. Don Juan es un verdugo, sí, pero lo que le hace grande es que también es, a la vez, una víctima: es verdugo de las mujeres y víctima de sí mismo. Y su nombre – como el de la Celestina y Don Quijote – se ha incorporado al lenguaje coloquial como sinónimo de galán y conquistador, más allá de nuestras fronteras. Si Vronski tardó un año en seducir a Anna Karénina, Alvaro Mesía, , como le llama Clarín, tardará tres en conquistar a Ana Ozores. Comparable sólo a las más grandes novelas naturalistas de siglo XIX rusas o francesas, “La Regenta” es magnífica tanto por la descripción de una ciudad y un ambiente, como por el estudio de unos personajes y por el desarrollo de la acción. La Regenta se debate entre el donjuán provinciano Alvaro Mesía, su anciano marido, Víctor Quintanar, y su confesor, el Magistral de obispado, Fermín de Pas; o, dicho de otra manera, entre el amor, el deber matrimonial y la religión. El escenario es Vetusta, nombre que le da el autor a Oviedo, una ciudad provinciana, sofocada por la presión de la Iglesia y la hipocresía de las fuerzas conservadoras, guardianas de las buenas costumbres. Ana Ozores, La Regenta, modelo de belleza y comportamiento, es elegida como campo de batalla por los diferentes bandos, y toda Vetusta asiste al espectáculo, dispuesta a sacrificar a su más digna hija en cuanto cometa algún desliz. Don Alvaro deseará conquistarla por una banal apuesta y por premiar su vanidad desmesurada. Fermín de Pas, como prueba de su ambición y poder, querrá ganarla para la religión, aunque la ambivalencia de sus sentimientos (él también es de carne y se enamora atormentadamente) horrorizará a Ana, y la echará en brazos de Don Alvaro. Uno y otro le ofrecen una manera de evadirse de su vida tediosa, monótona, de un matrimonio en el que el marido no puede satisfacerla. Ambas vías, la religiosa y la sensual, se le cerrarán. El Magistral mostrará toda su mezquindad, al igual que don Alvaro, que huirá de la ciudad tras matar en duelo a Víctor Quintanar. Este tampoco es inocente, se ha casado con Ana por prestigio: ella es para él un florero más que una mujer. A Ana Ozores no le queda ni siquiera el consuelo de haber amado aun hombre de lo mereciera. En cuanto a obras cuyo argumento está relacionado con el amor no correspondido, podemos citar “El gran Gatsby” de Scott Fitzgerald, publicada en 1.925. En ella Jay Gatsby, romántico personaje, un triunfador solitario y sentimental, desea obtener el amor de Daisy, esposa de Tom Buchanan. No lo consigue, pero la historia es hermosa y en la novela evoca un mundo perdido con una poderosa melancolía, con una tristeza irreversible y delicada, que pocos autores han logrado transmitir con tanta hondura. Otelo, el moro de Venecia, protagonista del drama en verso y prosa de Shakespeare, se ha convertido en el símbolo del enamorado cegado por los celos. Otelo ama a Desdémona, pero esta historia de un gran amor, sucumbirá al poder de la mentira, la cizaña y la calumnia. En esta obra inmortal, la muerte se convierte, de nuevo, en protagonista. Otelo mata a su amada, y cuando, demasiado tarde, comprenda que sus celos y su ofuscación son fruto de malignas insidias, se suicida. . Así comienza “El túnel” del argentino Ernesto Sábato, publicada en 1.948, novela que desde sus primeras líneas evidencia un hondo pesimismo existencial. Juan Pablo Castel es un famoso pintor extraordinariamente tímido, de treinta y ocho años, que jamás ha tenido relación con una mujer, se enamora de una muchacha de unos veintiséis; se obsesiona con ella al verla mirando un detalle de un cuadro suyo en una exposición, una ventanita en la una solitaria mujer mira al mar, esperando algo. El que esa mujer – María Iribarne – preste atención al detalle en el que nadie más repara, convence a Castel de que es la única persona en el mundo que podría entenderle. Castel conseguirá conocerla. Surge el amor, pero un amor atormentado y extraño, que lleva al protagonista a la locura, a un túnel del que es incapaz de salir. Al matar a su amada, Castel se ha condenado a la soledad más absoluta. Desdémona y, en menor medida, María Iribarne son mujeres inocentes. Ellas no han hecho que cambien de vida Otelo ni Castel. No les han convertido en prófugos, bandoleros o asesinos… hasta que ellas mismas se convierten en sus víctimas. También Cora, protagonista de “El cartero siempre llama dos veces” escrita por James M. Cain en 1.934, y sobre todo Carmen, de la obra homónima (Merimée, 1.845), pueden considerarse víctimas de los hombres, pero sin olvidar que, a su vez, representan para ellos el peligro de la libertad, la rebeldía y la transgresión, eso si, de lo femenino. Diferentes entre sí, ellas y sus historias – porque, al contrario que Desdémona o que María Iribarne, si que son verdaderas protagonistas, y no meros receptáculos de las obsesiones o paranoias masculinas – resumen y ejemplifican un cierto tipo de amor: el amor fatal. Aunque en la literatura, el amor, como hemos visto, casi siempre lo es.

Gastro Girl
Patient Voices: Lawson Aschenbach's Race With Crohn's Disease

Gastro Girl

Play Episode Listen Later Sep 14, 2021 33:07


Lawson Aschenbach is a seven-time professional sports car racing champion. So he knows a thing or two about performing under pressure. But what happens when there's pressure inside your digestive tract that's debilitating your physical health? That's what Lawson struggled with before his diagnosis with Crohn's disease. And he wasn't about to let it curb his need for speed! Hear Lawson share his emotional patient journey and how he manages his condition day to day so he can dominate on the race track.

The Muni Lowdown
State of Play with Dan Aschenbach on the Muni Lowdown

The Muni Lowdown

Play Episode Listen Later Jul 7, 2021 26:38


#muniland #utilities #electricity #ercot #prepa #esgYong Lim, the Debtwire Municipals desk editor, is the moderator of the podcast.The Muni Lowdown is a weekly podcast recapping the previous week's significant news developments in the municipal bond market.For comments or questions contact yong.lim@iongroup.com

AlecRADIO
Gustav von Aschenbach

AlecRADIO

Play Episode Listen Later Apr 19, 2021 3:12


Protagonista de La muerte en Venecia. Thomas Mann (1875 - 1955) fue un escritor alemán. Premio Nobel de literatura en 1929.

Sacred and Profane Love
Episode 29: Thomas Mann's Death in Venice with Agnes Mueller

Sacred and Profane Love

Play Episode Listen Later Jan 22, 2021 74:01


In this episode, I speak with my colleague, Agnes Mueller, who is a professor of German and Comparative Literature at the University of South Carolina, about why Thomas Mann's novella, Death in Venice, is a must-read during our ongoing pandemic. We talk about Modernism, Plato, and Nietzsche. We see the novella as exploring sickness, death, and eros, and we find similarities and continuities between the lovesickness that grips von Aschenbach and cholera that eventually kills him. We also ask whether Mann's novella is a rebuke of, or perhaps even a vindication of, Plato's ideal of erotic love. Either way, we agree that the novella is a deep engagement with Platonic ideas and is one of the best treatments of love in literature, period. I hope you enjoy our conversation. Agnes Mueller (M.A., LMU Munich, Germany, 1993, Ph.D., Vanderbilt U, 1997), a Professor, is an expert on recent and contemporary German literature. She is core faculty in Comparative Literature and affiliated with Women's and Gender Studies and with Jewish Studies. Her publications are on German-American relations, multicultural studies, gender issues in contemporary literature, German-Jewish studies, and Holocaust studies. Her 2004 anthology German Pop Culture: How “American” Is It? (U of Michigan P) is widely used for teaching and research. In addition to all levels of German language and culture, she regularly teaches advanced undergraduate and graduate classes, and has lectured in Germany, Canada, and the U.S. Her most recently published book is entitled The Inability to Love: Jews, Gender, and America in Recent German Literature now available in German translation as Die Unfaehigkeit zu lieben. She is currently at work on a new project, entitled Holocaust Migration: Jewish Fiction in Today's Germany. In it, she traces the ways in which challenges of living in a multi-ethnic society where past trauma is dispersed are negotiated. Jennifer A. Frey is an associate Professor of Philosophy at the University of South Carolina and fellow of the Institute for Human Ecology at the Catholic University of America. Prior to joining the philosophy faculty at USC, she was a Collegiate Assistant Professor of Humanities at the University of Chicago, where she was a member of the Society of Fellows in the Liberal Arts and an affiliated faculty in the philosophy department.  She earned her Ph.D. in philosophy at the University of Pittsburgh, and her B.A. in Philosophy and Medieval Studies (with Classics minor) at Indiana University-Bloomington. She has published widely on action, virtue, practical reason, and meta-ethics, and has recently co-edited an interdisciplinary volume, Self-Transcendence and Virtue: Perspectives from Philosophy, Theology, and Psychology. Her writing has also been featured in First Things, Fare Forward, Image, The Point, and USA Today. She lives in Columbia, SC, with her husband, six children, and six chickens. You can follow her on Twitter @jennfrey Sacred and Profane Love is a podcast in which philosophers, theologians, and literary critics discuss some of their favorite works of literature, and how these works have shaped their own ideas about love, happiness, and meaning in human life. Host Jennifer A. Frey is inaugural dean of the Honors College at the University of Tulsa. The podcast is generously supported by The Institute for Human Ecology at the Catholic University of America and produced by Catholics for Hire.

The Storyteller Series
Man in a Fedora

The Storyteller Series

Play Episode Listen Later Oct 12, 2020 68:27


Aschenbach. That's who Max reminded me of, with his sophistication and grace evocative of a different, more elegant era. He was small, about 5 feet tall, (maybe that's why all his gifts were so petite.) A bit of a dandy. He wore a Burberry trench coat, cuff-links, and a fedora hat with a military pin. He smoked a pipe. He had small hands. And now, he's missing. Written by: Marina Rubin Narrator: Carmen Crafts Max: Americo Galli Virignia: Mandy Hebblethwaite Vero: Raadiyah Verity Ian: Casey Ryan Barely Divorced Man: Kitzy Frightened Coordinator: Carmen Crafts Ex-Boyfriend: Caleb Coy Dragomir: Michael Fight Mother: Andrea Quinn Goodwill Woman: Amy Wyant Produced/Directed by: Michael Fight Storyteller Series Editor: Michael Wyant, Jr. Sound Mixed by: Kitzy Edited by: Cole Oppedisano Wanna support us? Check out our merch! https://my.captivate.fm/NSRad.io/merch (NSRad.io/merch) Check out more stories and the print edition Nightshiftradio.com/storytellersprint Check out our other shows https://my.captivate.fm/NightShiftRadio.com/shows (NightShiftRadio.com/shows)

burberry aschenbach nightshiftradio nsrad
Gli scimmioni non leggono Nietzsche
Scimmioni 25: Malati d'Autore

Gli scimmioni non leggono Nietzsche

Play Episode Listen Later Oct 10, 2020 17:42


Dall'epilettico Principe Myškin (Dostoevskij) a Gustav von Aschenbach che muore di colera a Venezia (Thomas Mann); dal personaggio teatrale di Pirandello, cui la morte “ha ficcato un fiore in bocca”, ai genitori di Dave ne “L'opera struggente di un formidabile genio” di Eggers, che muoiono di tumore a un mese di distanza l'uno dall'altro: la malattia in letteratura ci insegna che anche gli immortali personaggi letterari soffrono come noi comuni mortali. E allora? Il segreto per una vita dotata di senso, nonostante la malattia e la sofferenza, sembra essere in ultima analisi: “carpe diem”. Abbiamo scoperto l'acqua calda ;-)

Rádio Caractere
A Morte em Veneza - Thomas Mann

Rádio Caractere

Play Episode Listen Later Aug 23, 2020 37:51


A novela "A Morte em Veneza", do escritor alemão Thomas Mann, não possui uma narrativa linear e, certamente, retira o leitor de sua zona de conforto. Há questões psicológicas interessantes e uma forte inspiração artística para narrar uma luta interna do personagem principal sobre o que ele é e o que deseja parecer. Gustav von Aschenbach se depara com a própria velhice e com o que considera decrepitude ao conhecer o adolescente polonês Tadzio, numa viagem de férias a Veneza. Aparência e realidade são questões importantes na narrativa, presentes nos sentidos do personagem e no que ocorre naquela bela cidade italiana no início do século XX. Este episódio foi composto através de várias referências, as quais deixamos aqui na descrição. Aperte o play e venha descobrir quem é Aschenbach! A Rádio Caractere é Associada Amazon.com.br! A morte em Veneza & Toni Kröger A História Concisa da Literatura Alemã Eichmann em Jerusalém Artigos citados no episódio: Morte em Veneza: a redenção pela morte Arte como forma da moral: um ensaio sobre O anjo azul e A morte em Veneza Mal-estar em Veneza O corpo artístico - homoerotismo em A morte em Veneza Traduções brasileras de A morte em Veneza, de Thomas Mann: tentativas de manutenção do ideial estético original Receba os podcasts da Rádio Caractere no seu app favorito, Spotify ou no YouTube! Nossos links Envie uma mensagem de voz para a Rádio Caractere! Direção e Conteúdo: Suzane Madruga Produção e Edição: Glenio Madruga --- Send in a voice message: https://anchor.fm/radio-caractere/message Support this podcast: https://anchor.fm/radio-caractere/support

PI MAGAZINE - THE PODCAST
Show 10 - Statement Analysis with Gary Ashenback of Law-Tech Consultants

PI MAGAZINE - THE PODCAST

Play Episode Listen Later May 11, 2020 52:37


On this weeks episode of PI MAGAZINE - THE PODCAST, hosts Jim Nanos and Nicole Cusanelli chat with Gary Ashenback of Law-Tech Consultants about statement analysis. Gary is an expert in the field of statement and behavioral analysis and shares his insights with Jim and Nicole on some notable cases such as Jeffrey McDonald, Casey Anthony and Susan Smith to name just a few.Gary Aschenbach, Jr. is a Special Agent with the Department of Defense and a Maryland licensed private investigator.He has served as a Special Agent since 2005 during which time he attended the prestigious National Center for Credibility Assessment in Fort Jackson, South Carolina.He successfully completed the graduate level course in the field of Psycho-physiological Detection of Deception and became a certified federal polygraph examiner in 2007. To date, he has conducted in excess of 1,300 polygraph examinations in addition to hundreds of personnel interviews.He was awarded the MD State Police Certificate of Valor, “Risk of Life” award and in2010 he published his first article in PI Magazine titled, “The Basics of Interviewing or Interrogation.” He is a former adjunct instructor at the Community College of Baltimore County where he taught a course on the basics of private investigation. During his tenure in the investigate profession at the DoD and for Law-Tech, he has undergone extensive advanced level interview and interrogation and training, to include the use of a specialized technique called Forensic Statement Analysis. In 1999, Gary became the CEO of Law-Tech Consultants, LLC, a private investigative firm in Maryland. His experience found him involved in a myriad of criminal and civil investigations that include wrongful deaths, insurance fraud, police brutality, workplace violence, theft and others. CONTACT INFO:Gary L. Aschenbach, Jr.7635 Turnbrook Drive, Glen Burnie, MD 21060443-848-1182 (cell) 866.532.1509 (fax)garyjr@law-tech.netwww.law-tech.netwww.facebook.com/lawtechllc PI Magazine Social Media Pageshttps://twitter.com/PImagazineUSA https://www.linkedin.com/company/pi-magazine-inc-/about/https://www.facebook.com/PIMAGAZINEUSA/www.Pimagazine.com

Proven Health Alternatives
Pro-Racing Driver Lawson Aschenbach is Back with Us To Chat

Proven Health Alternatives

Play Episode Listen Later May 8, 2020 45:24


My good friend Lawson Aschenbach is back with us to discuss his journey with crohn's disease. Follow him in Instagram @lawsonaracing

racing driver aschenbach
Geen Commentaar
CORONA #2 - Moeder, ik ben zo bang voor de bullebak

Geen Commentaar

Play Episode Listen Later Mar 27, 2020 23:15


Een nieuwe corona-week en dus ook een nieuwe Geen Commentaar waarin presentator Frank Kromer samen met crisiscommunicatie-expert Charles Huijskens de terugblikt. Werkt de crisisstrategie, hoe communiceren onze leiders en behoudt het volk zijn vertrouwen? In deze twee aflevering gaat het over Grapperhaus, Lord Beaverbrook, Trump, von Aschenbach, Rutte en aardbeien. Wil je trouwens kans maken op het boek ‘Overleven in crisistijd’ van Charles Huijskens? Luister naar de podcast en misschien krijg jij wel een van de 25 gratis exemplaren.

Penguin Audio
La muerte en Venecia - Thomas Mann

Penguin Audio

Play Episode Listen Later Jan 10, 2020 5:06


¿Quieres escuchar el audiolibro completo? Muy pronto en www.megustaescuchar.comEl propio Thomas Mann advierte que esta novela trata sobre «la pasión como desequilibrio y degradación». Gustav Aschenbach, «arroyo de cenizas» en alemán, es un escritor maduro que goza de reconocimiento. Llega a Venecia en busca de inspiración, pero también de llenar sus días con reflexiones estéticas en un entorno idílico. En el hotel coincide con Tadzio, un joven de polaco que se encuentra de vacaciones con su familia. El muchacho se convierte en objeto de deseo y adoración; un amor ideal e imposible basado en la contemplación estética y que llevará a Aschenbach a renunciar a todo, incluso a sí mismo.«Hay, entre los resquicios de esa historia, un abismo que ella deja entrever y que inmediatamente identificamos en nosotros mismos.»Manuel Vicent See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Uber to the Pits
Lawson Aschenbach

Uber to the Pits

Play Episode Listen Later Nov 14, 2019 64:44


Lawson has had a great career racing. Talk about his start in karting to testing an Indy Car to racing sportscars. We discuss how he has overcome Crohns Disease and stays on top of his health. Lawson is a great guy in the pits and has some great stories. 

Proven Health Alternatives
Professional Race Car Driver Lawson Aschenbach Shares His Personal Experience With Crohn's Disease

Proven Health Alternatives

Play Episode Listen Later Apr 17, 2019 20:25


Professional race car driver Lawson Aschenbach details his journey in overcoming gut health issues and how he was able to thrive at his sport.  To watch the recording and see the pictures provided by Lawson check out my YouTube channel! You can follow Lawson on Instagram, Facebook and Twitter @Lawsonaracing. 

De Lokroep van Venetië
De Lokroep van Venetië: Slotaflevering (afl. 12)

De Lokroep van Venetië

Play Episode Listen Later Oct 11, 2018 14:23


Chazia Mourali en Willem Bruls lopen in Venetië de acteur/schrijver Ramsey Nasr tegen het lijf. Hij doet er research voor een muziektheaterproductie geïnspireerd door Thomas Manns novelle Dood in Venetië. Nasr vertelt over zijn fascinatie voor de hoofdpersoon Aschenbach en diens opkomende verliefdheid voor de mooie jonge Tadzio. Op het terras van hotel Danieli kijken Chazia en Willem terug op hun verblijf in Venetië. Chazia raakte betoverd. Willem ontdekte dat hij de essentie van het leven gereflecteerd ziet in het feeërieke decor. Voor hem is Venetië een Gesamtkunstwerk. Regie: Aletta Becker | Sound-design: Huibert Boon

College Crossecast
College Crossecast Special: The Lacrosse Emoji With Nicole Bohorad & Sarah Aschenbach

College Crossecast

Play Episode Listen Later Aug 1, 2018 56:30


Ever wanted to know how the upcoming lacrosse emoji came about? Safe and Ryan speak to Nicole Bohorad and the Tewaaraton Foundation's Sarah Aschenbach, who've been at the forefront of the lax emoji movement from proposal all the way through to approval from Unicode. We talk about how they got to where they are and how the emoji went from a dream to a reality.

Klassiker für Klugscheißer mit Dieter Nuhr | MDR JUMP

Gustav von Aschenbach reist nach Venedig. Der berühmter Schriftsteller von etwas über 50 Jahren sucht neue Inspiration... Kultcomedian Dieter Nuhr hat für euch den Klassiker der Literatur gelesen und weiß was hinter der Geschichte steckt.

Vuelo714 Radio
vuelo714-Directo 26-05-2016 De Tadzio a Buda y tiro porque me toca.

Vuelo714 Radio

Play Episode Listen Later May 26, 2016 145:28


Hablamos de Gustav von Aschenbach, de Tadzio y de como morir por la belleza. Del ciclo vital de las orugas en un parque infantil y del pensamiento cuántico de Buda. La incertidumbre de un protón.

Stil
Evigt ung – ett eftersträvansvärt ideal?

Stil

Play Episode Listen Later Feb 17, 2012 54:30


Idealet är idag att vara ung till sinnet och tänka ungt. Man ska arbeta, resa, sporta och vara aktiv intill döden. Hänga med. Dessutom bör man även se ung ut. Eller åtminstone yngre än vad man egentligen är. Madonna, 53 år, är en av dem som lyckats med den saken. Men vad har hon gjort? I veckans STIL tittar vi närmare på dagens strävan efter ungdomligt utseende. Dagens övertygelse om att åldrande är något som man kan betvinga –besegra – fick fäste under det sena 1960-talet. Då började inte bara ungdomstiden förskjutas framåt, den blev dessutom allt längre. Det var inte längre nödvändigt att ”klippa håret och skaffa sig ett jobb” direkt efter tonåren, som tidigare generationer varit tvungna till. Man kunde vänta. Man kunde till och med låta bli att hoppa på vuxentåget, överhuvudtaget. Parallellt med denna trend utvecklades plastikkirurgin och skönhetsoperationer ökade explosionsartat i USA. 1969 konstaterade tidningen Newsweek att: ”den fårade pannan, den rynkiga kinden, det påsiga ögonlocket och de hängande dubbelhakorna har inte längre någon plats i det moderna USA, där man idag dyrkar ungdomens släta och spänstiga hud”. Idag kan man fiffa till fejset på andra vis, som inte kräver kniv. I USA har skönhetsingrepp som inte fordrar operationer fördubblats de senaste tio åren, och Sverige hänger med i den utvecklingen. I veckans STIL möter vi bland annat Quetzala Blanco som är journalist, bloggare och författare och ännu inte fyllda 30. Hon har också en av de få som öppet och ärligt vågar prata om de skönhetsingrepp hon gjort. Själv säger hon att hon inte vill lura sina läsare, som ofta undrar hur det kommer sig att hon har en sådan slät hy. Konstvetaren Carolina Brown (som skrivit boken Skönhetens mask) berättar om vilken tid i historien vi har varit som mest utseende- och ungdomsfixerade. Vi får även höra Tallulah Topac (modeskapare för märket Monki) och Roland Hjort (designer på Whyred) berätta om hur det är att bli äldre, och designa för yngre. Och så har vi dammat av Thomas Manns klassiska kortroman Döden i Venedig, från 1912. I den reser författaren Gustav von Aschenbach till Venedig för att vila upp sig på ett flott hotell. Väl i staden blir han förhäxad av den undersköna ynglingen Tadzio. Det är en berättelse om en man som tror sig vara förmer än fåfänga ytligheter, men som tvingas konfronteras med sitt eget åldrande och sin nära förestående död. Johan Hilton, biträdande kulturchef på Expressen, analyserar. Veckans gäst är Jan Jernbeck, plastikkirurg på Akademikliniken i Stockholm.