Podcasts about kryonik

•Gesellschafts-Satire• Es hat geklappt, Familie Wüthrich taut auf! Aus flüssigem Stickstoff, in dem ihre Leichen konserviert waren. Doch leider ist die Welt im Jahr 2150 deutlich weniger paradiesisch als erhofft. Von Nina Meyer und Felix Engstfeld WDR 2025 www.wdr.de/k/hoerspiel-newsletter Von Nina Meyer und Felix Engstfeld.

Für mehr Inhalte rund um den Podcast, folgt uns auf Instagram (@umlebenundtod_podcast)

So lautete der Titel eines Artikels in einer seriösen Tageszeitung über »Kryonik«. Dabei geht es darum, die Leichen verstorbener Menschen bei -196°C in einen Tank mit flüssigem Stickstoff einzufrieren. Bis zu 200 000 US-Dollar bezahlt man für die Hoffnung, die Wissenschaft werde irgendwann so weit sein, dass man wieder zum Leben erweckt werden kann.Hinter diesen skurril anmutenden Methoden steckt die Sehnsucht nach Unvergänglichkeit und ewigem Leben – ein Wunsch, den wir alle mehr oder weniger in uns tragen, weil Gott die Ewigkeit in unser Herz gelegt hat (vgl. Prediger 3,11). Als ich vor 18 Jahren bei einem Bergunfall dem Tod ins Auge sah, wurde mir diese Tatsache zum ersten Mal bewusst. Ich stellte mir die Frage nach dem Sinn des Lebens, wenn es doch so plötzlich zu Ende gehen kann.Vielleicht haben Sie auch schon solche Erfahrungen gemacht. Auch bei Begräbnissen, wenn wir am Grab eines geliebten Menschen stehen, merken wir immer wieder, dass wir mit dem Tod nicht umgehen können. Er streicht einfach alles durch. Egal, wie gesund, schön, reich oder erfolgreich man ist – der Tod kann mit einem Schlag alles beenden. Er ist der größte Feind des Menschen!Aber während die Kryonik keinerlei wissenschaftliche Grundlagen hat, gibt es jemanden, der den Tod längst besiegt hat: Jesus Christus. Er zeigte sich am dritten Tag nach seiner Kreuzigung seinen Jüngern, ließ sich von ihnen betasten und aß mit ihnen. Ein anderes Mal erschien er mehr als 500 Menschen auf einmal. Jesus ist wirklich physisch auferstanden und verspricht in Johannes 11,25: »Ich bin die Auferstehung und das Leben; wer an mich glaubt, wird leben, auch wenn er gestorben ist.«Stefan HasewendDiese und viele weitere Andachten online lesenWeitere Informationen zu »Leben ist mehr« erhalten Sie unter www.lebenistmehr.deAudioaufnahmen: Radio Segenswelle

In der einhundertsechsten Episode unseres innovationsfreudigen Medien-Podcasts „Voll in die Presse“ starten wir mit einem paralympischen Aufreger. Es ist nicht schön: Asoziale Podcaster werben mit Herabwürdigung und geklauten Witzen. Als wäre die aktuelle Haustierfraß-Desinformation noch nicht genug, nervt Elon Musik mit Kinder-Angebot und Katzen-Hüten. Abgedrehte Geschichtslehrer gibt es mehr als man denkt, aber immerhin tritt die Polizei neuerdings auch beim Cannabis-Anbau als Freund und Helfer auf. Mit dabei sind maritimes Dosenbier aus Florida, Filmdosen-Sammler, Ferkel-Freunde und ganz beiläufig Herbie und Dudu. Fröhliches Looksmaxxing allerseits und haltet den Kiefer steif! Die vollständigen Shownotes mit allen Bildern und Artikel-Links findet ihr unter: www.benanza.de/2024/podcast/vidp106-narco-haie-mewing-visagen-und-bauchnabel-bier-mit-startup-tipps

In dieser faszinierenden Episode sprechen wir mit Emil Kendziorra, einem führenden Experten auf dem Gebiet der Kryokonservierung und Langlebigkeitsforschung. Erfahre, wie Kryopreservation funktioniert, welche Herausforderungen und ethischen Überlegungen damit verbunden sind und welche technologischen Innovationen bereits umgesetzt wurden. Emil Kendziorra teilt seine einzigartigen Einblicke und erklärt, warum er Kryokonservierung als Übergangslösung sieht, bis zukünftige medizinische Fortschritte gemacht werden. In dieser Folge erfährst du alles über die Welt der Kryonik und die abgefahrenen Möglichkeiten, die die Zukunft bereithält.Homepage Tomorrow Bio

Energiewende und die Klimaschutzlobby ; Warum weinen Menschen? ; Digitaler Detox: Wie können wir unsere Konzentration wieder trainieren? ; Ist ewiges Leben durch Einfrieren lassen möglich? ; Kräuter - Tausendsassa der Natur ; Smartwatches - Taugen sie als Lebensretter? ; Digitaler Zwilling für Babys ; Moderation: Sebastian Sonntag. Von WDR 5.

Ein amerikanisches Unternehmen friert Leichen ein, um sie in fünfzig bis hundert Jahren wiederbeleben zu können. Der Vorgang kann den Menschen die Angst vor dem Tod nehmen, setzt aber einen enormen Glauben in die Wissenschaft voraus. Heutiger Gast: Gioia da Silva Weitere Informationen zum Thema: https://www.nzz.ch/technologie/kryonik-wie-weit-gehen-menschen-fuer-ein-leben-nach-dem-tod-ld.1657012 Hörerinnen und Hörer von «NZZ Akzent» lesen die NZZ online oder in gedruckter Form drei Monate lang zum Preis von einem Monat. Zum Angebot: nzz.ch/akzentabo

Diesen Sonntag wagt sich Dominic Deville mit seiner Satiresendung an ein Tabu. Alles dreht sich um das Thema Tod. Mit dabei in diesem Special sind Michelle Kalt und Kilian Ziegler. Über den Tod spricht man nicht. Über den Tod macht man keine Witze. Eigentlich. Mit der Spezialsendung zum Thema «Tod» bricht Dominic Deville Tabus. Und fördert dabei interessante Fakten zu Tage. Er begegnet seinen verstorbenen Haustieren, demonstiert den «Zürisarg» und blickt hinter die Kulissen der Kryonik. Dabei geht es um das Einfrieren von Menschen nach ihrem Tod, um sie in ferner Zukunft wieder auftauen zu können. Michelle Kalt liefert juristische Einschätzungen, und Kilian Ziegler beleuchtet das Thema Tod vom Bahnhofbuffet Olten aus. Eine besondere Sendung zu einem besonderen Thema.

Hallo liebe Zukunftsmacher!Heute begeben wir uns gemeinsam in die BMW Welt nach München, denn dort erwartet uns der erste spannende Auftritt meines diesjährigen 2b AHEAD Zukunftskongresses!Kein Geringerer als Zoltan Istvan, Gründer der Globalen Transhumanistischen Partei und US-Präsidentschaftskandidat 2016, reiste aus San Francisco nach Deutschland an, um gemeinsam einen Einblick in die Welt im Jahr 2032 zu verwirklichen.Neben seiner politischen Aktivität ist Istvan Journalist und Buchautor. Sein preisgekrönter Roman „Unsterblich“ wurde gerade ins Deutsche übersetzt. Hierbei schildert er den Kampf des charismatischen Einzelkämpfers Jethro Knight für den technologischen Fortschritt und die Freiheit der Menschheit gegen den Widerstand von Fundamentalisten. Denn Zoltan Istvan ist sich sicher: Für Entrepreneure weltweit beginnt aktuell ein goldenes Zeitalter, in dem der menschliche Körper das Ziel von durchgreifenden Optimierungen ist. The future is transhuman!Zu Beginn des Zukunftskongresses steht traditionell der große Blick in unsere Zukunft. Der amerikanische Transhumanist präsentiert in seiner Keynote die Vision einer Welt, in der Menschen und Maschinen mehr und mehr verschmelzen. Für Istvan und die steigende Zahl der Transhumanisten in aller Welt führt die Entwicklung der künstlichen Intelligenz hin zur Singularität, die Entwicklung der Genetik hin zum Biohacking und die Entwicklung von Kryonik, 3D-Druck von Organen und „Brain Implants“ hin zur Unsterblichkeit. Lasst Euch inspirieren und reist gemeinsam mit Zoltan Istvan und mir in die Zukunft des Jahres 2032!Bis dahin: Habt eine großartige Zukunft!Erfahre mehr über Zoltan Istvan und die Transhumanistische Partei: https://transhumanist-party.org/ Werde jetzt Teil der Zukunfts-Community und sichere Dir den exklusiven Probemonat in der Future.me Membership. Hier geht's zur AktionHier geht es zu den Janszky Days! Sichere Dir jetzt Tickets: https://janszky.de/digital/zukunfts-ich/Du interessierst Dich für Innovationsreisen? Dann klicke jetzt hier: https://reisen.2bahead.com/

Sie lassen sich in knapp -200 Grad kaltem, flüssigen Stickstoff auf unbestimmte Zeit konservieren. Ihre Hoffnung: Dass die Wissenschaft in ein paar Jahrzehnten oder Jahrhunderten soweit ist, sie wiederzubeleben. Kryokonservierung heißt das Verfahren, an das Menschen auch in Deutschland glauben. Y-Reporterin Francine Fester hat Veronika getroffen, die ihren Körper nach ihrem Tod einfrieren lassen möchte. Wie groß ist die Chance, dass sie eines Tages wiederbelebt wird? Oder ist Kryonik einfach nur Geldmacherei? Habt ihr Feedback und Kritik, dann schreibt uns gerne bei Insta: instagram.com/y_kollektiv/

Tiefkühl-Himbeeren und eingefrorene Eizellen, gibt es Gemeinsamkeiten? Wo lie-gen die Unterschiede?

Professor James Bedford aus Kalifornien hängt seit 55 Jahren in Arizona ab. In einem Behälter mit flüssigem Stickstoff. Damit ist er der erste kryokonservierte Mensch. Die Hoffnung: eines Tages dank frisch gezüchtetem Gewebe auferstehen zu können.

Der Traum vom ewigen Leben ist wahrscheinlich so alt wie die Menschheit selbst. Relativ jung ist dagegen der Versuch, diesen Traum zu verwirklichen, indem man den eigenen Körper einfrieren lässt. Autorin: Daniela Wakonigg

Fri, 19 Nov 2021 16:45:00 +0000 https://galileo-podcast.podigee.io/69-neue-episode 5e5f29d40721ee80ca46900563ce7027 Kryokonservierung ist der Fachbegriff eines Forschungsgebietes, das man hauptsächlich aus Science-Fiction Filmen kennt. Dabei werden tote Menschen so konserviert, dass sie in ferner Zukunft mit neuer medizinischer Technik vielleicht weiterleben können. Galileoreporter Peter Krainer spricht mit dem Gründer von Deutschlands erster Firma, die das anbietet. Leider können wir den Film aus rechtlichen Gründen nicht online zeigen, sorry! 69 full no Kryonik,Forschung,Kryokonservierung,Reportage,Menschen,Deutschland Starwatch Entertainment

Tiefgefrorene Menschen, die in ferner Zukunft wieder aufgetaut werden, klingt für Sie nach Science-Fiction? Von wegen! Dr. Emil Kendziorra praktiziert mit seinem Unternehmen Tomorrow Biostasis schon heute die sogenannten Kryokonservierung, die Menschen ein signifikant längeres Leben ermöglichen soll. Die Idee: Aktuell versterben die meisten Menschen am Alter oder an Krankheiten, für die bislang kein Heilmittel gefunden wurde. In 100 oder 200 Jahren könnten aber sowohl Mittel existieren, die bislang unheilbare Krankheiten heilen und Verfahren bestehen, die uns helfen nicht mit 80, sondern vielleicht erst mit 200 Jahren zu versterben. Und die Kryonik könnte quasi unser Ticket in diese Zukunft sein: Verstorbene werden in großen Tanks in flüssigem Stickstoff bei minus 196 Grad gelagert – in der Hoffnung die Körper dann in unbestimmter Zukunft wieder “auftauen” zu können. Für unseren spannenden Gast Dr. Emil Kendziorra ist klar: “Ich werde mich einmal einfrieren lassen” – und mit seinem Unternehmen Tomorrow Biostasis, will er Kunden in ganz Europa die Hoffnung auf ewiges Leben ermöglichen, wird sich auch Moderator Wolfgang Heim auf dieses Experiment einlassen? In dieser Folge: 00:00 – 12:33: So funktioniert Kryokonservierung! 12:33 – 13:24: Emil, bist du verrückt? 13:24 – 19:56: Ist ewiges Leben sinnvoll? 19:56 – 25:04: Das große Tauen: so könnte das Leben nach dem Frost sein 25:04 – 36:47: Darum will sich Emil einfrieren lassen

In dieser Podcastepisode hören wir einen Vortrag von Zoltan Istvan, der Journalist, Politiker, Entrepreneur und Transhumanist ist. Er präsentiert eine Vision einer Welt, in der Menschen und Maschinen verschmelzen.Dazu lieferte er Beispiele von Unternehmen, die bereits in die Produktion von leistungssteigernden Implantaten investieren. Laut seiner Prognose sei die Heilung von Krankheiten dabei nur ein nützlicher Nebeneffekt: „Transhumanism will get people out of wheelchairs, cure blindness and deafness will no longer exist.“ Zu den Themen, die vom Transhumanismus getragen werden, gehören unter anderem Kryonik, Biohacking, Singularität und die Nutzung von 3D Druckern oder künstlichen Organen sowie „Brain Implants“.Eine philosophische Denkrichtung, die Menschen mit Einschränkungen helfen kann und denen, die sich biologisch verbessern wollen, diese Chance bietet. Zoltan Istvan ist sich sicher: „For all entrepreneurs begins a golden age of the things that you can do to modify the human body – the future is transhuman!“______________________________________Wenn du mehr erfahren willst, besuche auch meine Website: https://janszky.de/?p und abonniere diesen Kanal.Hier geht's zum 2b AHEAD Zukunftskongress: https://zukunftskongress.2bahead.com/?pWerde zum Future-Me Member: https://janszky.de/futureme_membership?pSichere Dir jetzt Dein Geschenk auf: https://janszky.de/geschenk?p

Schlechte Ernährung, Alkohol und Rauchen, viel Stress und wenig Sport – Daniela lebt alles andere als gesund und macht sich kaum Gedanken über das Altwerden. Bis jetzt. Kann die Wissenschaft ihr helfen, jung zu bleiben?

In dieser Episode des Human Elevation Podcast sprechen wir mit Dr. Emil Kendziorra über Unsterblichkeit und darüber, wie das Altern gestoppt werden kann. Mit seinem Unternehmen "Tomorrow" widmet er sich der Kryonik. Bei der Kryonik werden Menschen, die nach heutigem Stand der Medizin als “verstorben” gelten, bei extrem niedrigen Temperaturen konserviert (üblicherweise -196°C). Zerfallsprozesse sollen bei diesen extrem niedrigen Temperaturen aufgehalten und der Sterbeprozess am Fortschreiten gehindert werden. Dahinter steckt die Hoffnung, dass zukünftige Medizin den Menschen wieder zum Leben erwecken und die Todesursache heilen könnte. ► Besuche gerne Emils Website, um mehr über Kryonik und seine Vision dahinter zu erfahren: ► Besuche gerne auch die Instagram-Seite von Tomorrwow: ► Dr. Emil Kendziorra auf LinkedIn: ► Dr. Emil Kendziorra auf Twitter: Wenn dir diese Episode gefallen hat, lass uns gerne eine Bewertung da. ► Willst du dich von innerer Unruhe und schmerzhaften Selbstzweifeln lösen, um so wahre Freiheit zu erfahren und endlich im Leben anzukommen? Dann buche dir jetzt ein kostenloses Klarheitsgespräch bei mir und meinem Team:

STANDARD-Redakteur Fabian Sommavilla berichtet über Kryoniker. Das sind Menschen, die glauben, dass der medizinische Fortschritt es irgendwann ermöglichen wird, Tote wieder zum Leben zu erwecken. Für diese Hoffnung lassen sich aktuell mehrere hundert Verstorbene bei minus 196 Grad Celsius einfrieren. Experten zweifeln an den Erfolgschancen.

Gast: Dirk Nemitz (Kryoniker) In der 27ten Folge von "Völlig überzogen" steigen Hoffmann & Kollmann in die Gefriertruhe und gehen mit Krynoiker Dirk Nemitz auf eine Reise nach dem Tod in die Zukunft.

Johann und Friedrich reden heute über Sportveranstaltungen zur Viruszeit, die Maskenpflicht in Sachsen, Sorgen und Ängste zur Abizeit und Kryonik. Außerdem wird auch Rezo's Video besprochen. Links: - Rezo-Video: https://www.youtube.com/watch?v=ZiYLQXS-ufs - Brotherhood auf YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCPbroabQ5M4ELq3AXPvUBRw - Brotherhood auf Twitter: https://twitter.com/Brotherhood_DE - Brotherhood auf Instagram: https://www.instagram.com/brotherhood_podcast/ - Brotherhood´s Webseite: https://www.brotherhood-podcast.de/

Johann und Friedrich reden heute über News-Livestreams, Kryonik und Technik in der Zeit, in der alle sozial abgeschottet sind. Außerdem wird das dritte Kapitel der Geschichte des verstorbenen Opas der beiden Brüder verlesen. Links: - Kameratechnik YouTube-Video: https://www.youtube.com/watch?v=g6bF6JkyVQQ - Brotherhood auf YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCPbroabQ5M4ELq3AXPvUBRw - Brotherhood auf Twitter: https://twitter.com/Brotherhood_DE - Brotherhood auf Instagram: https://www.instagram.com/brotherhood_podcast/ - Brotherhood´s Webseite: https://www.brotherhood-podcast.de/

| KOGNITIVE KOALITION - Deeper Smalltalk, Kultur, Satire, Kommentare & Musik. | FOLGE 12½ - Kinder oder Kryptoschlaf? | THEMEN: Kryptoschlaf, Kryonik, Kinder, Adoption, Unsterblichkeit, Telomere, Dinosaurier, Krebs, Schamane, Drogen, Tiefgreifende Erkenntis | QUKSER: www.Instagram.com/Qukser, www.twitter.com/Qukser | TIM: www.Instagram.com/amadois_ , www.twitter.com/Tim_k_K

Stell dir vor, der Tod ist besiegt. Du lässt dich einfach einfrieren und wirst irgendwann wieder aufgetaucht. Das verspricht die Kryonik. 300-400 Menschen sind weltweit bereits auf Eis gelegt. Hendrik Otremba erzählt in seinem neuen Buch Kachelbads Erbe von sechs Menschen, die genau das gemacht haben. Otremba ist Autor, Sänger der Band „Messer“, bildender Künstler und lehrt Schreiben an verschiedenen Hochschulen. Julius spricht mit ihm über die Angst vor dem Tod, die Macht des Schreibens und warum er keinen Bock auf Handys in seinen Geschichten hat.

Alt werden möchten wir alle, alt sein niemand. In dieser Episode sprechen wir darüber, welche Chancen und Tücken in den von Technik und Wissenschaft angebotenen Lösungen stecken und wie sich das auf unsere Lebensspanne, Gesundheit im Alter und damit verbunden Pflegeberufe auswirken könnte. Shownotes - How to Cure Aging – During Your Lifetime? von In A Nutshell – Kurzgesagt - So wollen Gefrier-Fans den Tod überlisten von Motherboard bei Vice Video - Zukunft der Pflege – Soziale-Pflege-Roboter setzen sich nur langsam durch von Nele Rößler bei Deutschlandfunk - Künstliche Gefährten – Wenn Pflegeroboter alte Menschen umsorgen von Carina Frey bei RiffReporter - Die Pflegerevolution kommt zu dir nach Hause von Chris Vielhaus bei Perspective Daily - Dr. Algorithmus - wenn der Computer die Gesundheit checkt von Rainer Kurlemann bei RiffReporter - Nerds retten die Welt – Folge 17: Gespräch mit Elizabeth Anne Montgomery, Professorin für Pathologie und Onkologie an der Johns Hopkins School of Medicine in Baltimore, USA von Sibylle Berg bei Republik - Trendstudie Personalisierte Medizin der Zukunft von Michael Carl, Nicole Ambacher und Daniel Knapp bei 2b Ahead - The New Face of Diabetes von Motherboard bei Vice Video Social Media Einblicke hinter die Kulissen, Möglichkeiten zur Kontaktaufnahme, gesittete Diskussionen und mehr gibt es auf unseren Kanälen: - Twitter - Telegram --- Send in a voice message: https://anchor.fm/teein4d/message

Wie oft habt ihr schon übers Sterben nachgedacht? Macht euch das Thema Angst? Und wie findet ihr die Vorstellung, in 300, 400 oder 500 Jahren auf einmal wieder da zu sein? Genau das sind die Fragen in dem neuen Buch von Hendrik Otremba. Das große Thema in seiner Geschichte sind Menschen, die sich für die Zukunft einfrieren lassen. Themen im Podcast sind außerdem: das Ruhrgebiet, Waffeltücher, erste Küsse und Hendriks Band "Messer".

Die Sommerpause ist vorbei und das FreiRaum-Team gibt in dieser Folge einen Ausblick auf die nächsten Gäste. Julius hat das unfassbare Multitalent Hendrik Otremba eingeladen und Tina die Journalistin Meşale Tolu. Die saß 2017 zusammen mit ihrem kleinen Kind monatelang in einem türkischen Knast. Lisa steht wie man weiß, auf die ganz großen Themen! Sie wird in der nächsten Folge mit dem Politikwissenschaftler Herfried Münkler klären, wie wir die liberale Demokratie retten können. Außerdem diskutieren Justus, Lisa, Julius und Tina, wie man am besten unsterblich wird. Ob als Vampir oder tiefgekühlt in einer Kryo-Kammer.

Anders Sandberg är framtidsfilosof och forskare vid Future of Humanity Institute på University of Oxford. Han är kryonikfantast och kommer att frysas ner vid sin död, för att förhoppningsvis kunna tinas i framtiden. Sandberg forskar ofta på existentiell risk och globala katastrofer, men är i grunden mycket positiv till framtiden. För tillfället skriver han på ett storverk om långsiktiga framtidsscenarier. Vi träffade honom på invigningen av utställningen "Framtiden börjar här" / "The Future Starts Here" på museet ArkDes på Skeppsholmen i Stockholm. Programledare: Christian von Essen / Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

Vill du begravas i is för att väckas till liv igenom om 200 år? Och kommer du då träffa människor? Eller teknologiskt och digitalt förstärkta människor?

Är döden mer publik nu när människor finns på sociala plattformar? Och är det då ok att livestreama en begravningar via Facebook?

Vad ska det stå på ditt twitterkonto när du dör? Och vad händer egentligen med alla dina digitala tillgångar - exempelvis dina Robux i Roblox?

Ca 100 000 människor dör idag. 10 000 av dem i hunger eller undernäringsrelaterade sjukdomar. Är det en framgång för industrialiseringen?

Människan har urgamla fantasier om att övervinna döden. Men har vi ens, undrar författaren Lyra Koli, förstått något av det liv vi så gärna vill förlänga? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes för första gången i mars 2018. Det krävs inte mycket petande i det skenbart så absoluta begreppet döden för att det ska falla sönder till en mängd godtyckliga antaganden. Varken medicinskt, juridiskt eller kulturellt råder det globalt konsensus kring exakt när en människa slutar att finnas. Länge ansågs man vara död så snart hjärtat hade upphört att slå. Idag finns det gott om både bärbara och inopererade hjärtstartare som kan återuppväcka oss från hjärtstopp. Den första patienten frystes ner 1967. Ingen har förstås ännu kunnat återuppväckas Sedan 1988 räknar vi människor som döda i Sverige först när de centrala hjärnfunktionerna oåterkalleligen har upphört. Den juridiska och medicinska definitionen hjärndöd tillämpas i de flesta västländer, vilket är en viktig förutsättning för att öka organdonationerna. Men i till exempel USA har flera omstridda fall ruckat på begreppet. Ett av dem är tonåriga Jahi McMath som 2013 förklarades hjärndöd efter en operation, men vars kropp fortfarande hålls vid liv av familjen. I en artikel i The New Yorker från tidigare i år beskrivs familjens kamp mot dödförklaringen, som har startat en debatt som belyst osäkerheten och oenigheten kring definitionen. Jahis hjärnstam har betydande skador, men andra delar av hjärnan är strukturellt intakta. En läkare noterar att hjärtrytmen höjs när hon får höra sin mammas röst, och mamman säger att hon vet att Jahi finns därinne. I sammanfattningen av USAs Uniform Determination of Death Act fastslås inledningsvis: I en tid av snabba teknologiska förändringar så är det inte ovanligt för teknologin att överskrida medicinska, sociala och juridiska grundantaganden. Ett exempel på detta är den juridiska standarden för att avgöra biologisk död. Om det idag går att återuppväcka vissa som tidigare skulle ha betraktats som döda, så kanske vår nuvarande dödsdefinition också kan bli förlegad efter nya genombrott? Tron på en sådan framtid har gett upphov till begreppet informationsteoretisk död: när den i hjärnan lagrade information som anses utgöra en person har blivit omöjlig att återställa också med potentiell framtida teknologi. Mot den här definitionen lutar sig de organisationer som praktiserar kryonik, det vill säga bevarar avlidna kroppar i mycket låga temperaturer i väntan på en teknologi som kan göra det möjligt att återuppliva dem. Den första patienten frystes ner 1967. Ingen har förstås ännu kunnat återuppväckas, men fortfarande betalar människor enorma summor för att sänkas ner i flytande kväve efter sin död. om man granskar fiktionerna närmare upptäcker man att drömmen om ett suspenderat liv drivs lika mycket av förvirring och skräck som av begär. Det kan låta som en omöjlig science fiction-dröm, och kryoniken som vetenskap är minst sagt spekulativ. Men idag förvarar vi könsceller och embryon på samma sätt. Gränsen mellan omöjliga drömmar och praktisk verklighet är aldrig lika skarp som de så kallade realisterna vill påskina, vilket har fått Ursula K Le Guin att kalla science fiction-författare för realisterna för en större verklighet. Genom att föreställa sig en framtid där dagens teknologier har avancerat ytterligare kan science fiction skildra en verklighet som redan finns implicit i vår egen, men som kanske än så länge bara är gripbar som en fantasi. Sådana fantasier kan ibland säga oss mer om vår syn på liv och död än vad faktiska återgivningar gör. Mänsklighetens inställning till döden verkar alltid ha varit fylld av trots. Skildringar om att överkomma den har mångtusenåriga rötter redan i Gilgamesheposet, världens äldsta bevarade litterära verk, beskrivs en växt som kan ge evigt liv. Mer vetenskapligt inriktade berättelser, det vill säga science fiction, kan sägas ta sin början med den nu 200 år gamla romanen Frankenstein av Mary Shelley. Under det senaste århundradet har kryonik blivit ett vanligt tema. Men om man granskar fiktionerna närmare upptäcker man att drömmen om ett suspenderat liv drivs lika mycket av förvirring och skräck som av begär. Ett av de tidigaste exemplen är H.P. Lovecrafts novell Kall luft från 1920. Där blir berättarjaget granne med den excentriske doktor Muños, enligt egen utsago den främste av dödens alla svurna fiender, som har förlorat alla sina vänner och pengar i experiment för viljans triumf över det organiska livet. Den sjuka doktorn lever instängd i en lägenhet som hålls iskall med hjälp av olika kylaggregat. Berättaren försöker hjälpa honom, men han blir allt sämre. Till sist havererar kylsystemen och den slemmiga förruttnelsen väller fram ur kroppen: doktor Muños har i själva verket varit död hela tiden. Temat med levande död utforskas på ett mer samhälleligt plan i Vladimir Majakovskijs pjäs Vägglusen, också den från 1920, som gör satir i lika hög grad av sin sovjetiska samtid som dess framtidsideal. Huvudpersonen Prisipkin är en småsint, försupen klassresenär. Av en olyckshändelse blir han infrusen i en källare i femtio år. Tillsammans med en vägglus som också råkat bevaras blir han återuppväckt av ett läkarteam i en rationellare framtid, där man av hygieniska skäl har slutat att ta i hand och inte längre minns vad musik, alkohol eller förälskelse är. Precis som vägglusen definieras Prisipkin som en parasit på samhället, och i slutet av pjäsen har de båda ställts ut på zoo. Som i Lovecrafts Kall luft visar Majakovskijs pjäs att det finns något mardrömslikt med den mänskliga viljans envälde. Livet krymper om vi lyckas kontrollera det för mycket, eftersom våra ideal om vad livet ska vara alltid kommer att vara mindre än den förvirrande lervälling som vår dödliga tillvaro är. Kryonik återfinns också i berättelser som rör sig över enorma avstånd i tid och rum, som när nedfrysning blir en förutsättning för rymdresor. Drömmen om att överkomma döden visar sig vara en hyperbol för vår strävan att överskrida varje gräns för den mänskliga erfarenheten. Men verklighetens karaktär är kanske redan mer osäker än vi förstår. I Philip K. Dicks roman "Ubik" från 1969, där avlidna läggs i kylpack och får ett slags halvliv med begränsade möjligheter att kommunicera med omvärlden, verkar tiden implodera. Föråldrade mynt och fordon dyker upp, kaffeautomaten ger gammalt kallt kaffe och alltings former hamnar i upplösning. Varje intryck blir alltmer tvivelaktigt: på vilken sida av döden utspelar sig egentligen berättelsen? I vår tid går det knappt att ställa frågor om liv och död utanför ett högteknologiskt ramverk Komplex kryonikfiktion som "Ubik" visar att inget kan fixera livet. Det ligger något panikslaget bakom våra försök att förlänga det, en panik som framstår som mer omotiverad ju närmare vi försöker granska vad medvetande, tid och erfarenhet faktiskt är. Verklighetens praktiker framstår ofta som mindre nyanserade än fantasins. Kryonikorganisationernas vetenskapligt klingade begrepp informationsteoretisk död försöker reducera en person till en samling data. Jahi McMaths föräldrar vill bevara hennes kropp till varje pris, trots att det lilla spår av medvetande som kanske finns kvar i den har förlorat förmågan till kommunikation för länge sedan. I vår tid går det knappt att ställa frågor om liv och död utanför ett högteknologiskt ramverk. Som författaren Kim Stanley Robinson säger så lever vi tillsammans i en science-fiction-roman som vi alla samskriver. Kryonikfiktionens oklara gränser mot samtida medicinska praktiker visar att själva fantasin om ett övervunnet slut kanske är något av det mest karaktäristiska för vårt nu: drömmen om att vi en dag ska kunna befinna oss i den evigt undflyende framtiden. Men i takt med att vår medicinska teknologi blir allt bättre upptäcker vi också i hur hög grad det liv som vi vill bevara är en tänjbar, stridbar, flyktig, motstridig och sist och slutligen outgrundlig fantasi. Lyra Koli, författare

Kanske är Star Wars inte så främmande längre, med nedfrysning, tankekraft och ett samhälle där olika varelser samexisterar relativt fredligt i en slags sjudande Mos Eisley Cantina-tillvaro? Transhumanisten Waldemar Ingdahl välkomnar i alla fall denna utveckling och guidar oss i det här mäktiga avsnittet genom transhumanistiska frågeställningar kring bland annat åldrandeforskning, AI-etik, kryonik och nootropika. Hur långt kan vi optimera våra sinnen? Och kan vi rentav lura döden? Programledare: Christian von Essen / Läs mer på http://hejaframtiden.se/

Människan har urgamla fantasier om att övervinna döden. Men har vi ens, undrar författaren Lyra Koli, förstått något av det liv vi så gärna vill förlänga? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det krävs inte mycket petande i det skenbart så absoluta begreppet döden för att det ska falla sönder till en mängd godtyckliga antaganden. Varken medicinskt, juridiskt eller kulturellt råder det globalt konsensus kring exakt när en människa slutar att finnas. Länge ansågs man vara död så snart hjärtat hade upphört att slå. Idag finns det gott om både bärbara och inopererade hjärtstartare som kan återuppväcka oss från hjärtstopp. Den första patienten frystes ner 1967. Ingen har förstås ännu kunnat återuppväckas Sedan 1988 räknar vi människor som döda i Sverige först när de centrala hjärnfunktionerna oåterkalleligen har upphört. Den juridiska och medicinska definitionen hjärndöd tillämpas i de flesta västländer, vilket är en viktig förutsättning för att öka organdonationerna. Men i till exempel USA har flera omstridda fall ruckat på begreppet. Ett av dem är tonåriga Jahi McMath som 2013 förklarades hjärndöd efter en operation, men vars kropp fortfarande hålls vid liv av familjen. I en artikel i The New Yorker från tidigare i år beskrivs familjens kamp mot dödförklaringen, som har startat en debatt som belyst osäkerheten och oenigheten kring definitionen. Jahis hjärnstam har betydande skador, men andra delar av hjärnan är strukturellt intakta. En läkare noterar att hjärtrytmen höjs när hon får höra sin mammas röst, och mamman säger att hon vet att Jahi finns därinne. I sammanfattningen av USAs Uniform Determination of Death Act fastslås inledningsvis: I en tid av snabba teknologiska förändringar så är det inte ovanligt för teknologin att överskrida medicinska, sociala och juridiska grundantaganden. Ett exempel på detta är den juridiska standarden för att avgöra biologisk död. Om det idag går att återuppväcka vissa som tidigare skulle ha betraktats som döda, så kanske vår nuvarande dödsdefinition också kan bli förlegad efter nya genombrott? Tron på en sådan framtid har gett upphov till begreppet informationsteoretisk död: när den i hjärnan lagrade information som anses utgöra en person har blivit omöjlig att återställa också med potentiell framtida teknologi. Mot den här definitionen lutar sig de organisationer som praktiserar kryonik, det vill säga bevarar avlidna kroppar i mycket låga temperaturer i väntan på en teknologi som kan göra det möjligt att återuppliva dem. Den första patienten frystes ner 1967. Ingen har förstås ännu kunnat återuppväckas, men fortfarande betalar människor enorma summor för att sänkas ner i flytande kväve efter sin död. om man granskar fiktionerna närmare upptäcker man att drömmen om ett suspenderat liv drivs lika mycket av förvirring och skräck som av begär. Det kan låta som en omöjlig science fiction-dröm, och kryoniken som vetenskap är minst sagt spekulativ. Men idag förvarar vi könsceller och embryon på samma sätt. Gränsen mellan omöjliga drömmar och praktisk verklighet är aldrig lika skarp som de så kallade realisterna vill påskina, vilket har fått Ursula K Le Guin att kalla science fiction-författare för realisterna för en större verklighet. Genom att föreställa sig en framtid där dagens teknologier har avancerat ytterligare kan science fiction skildra en verklighet som redan finns implicit i vår egen, men som kanske än så länge bara är gripbar som en fantasi. Sådana fantasier kan ibland säga oss mer om vår syn på liv och död än vad faktiska återgivningar gör. Mänsklighetens inställning till döden verkar alltid ha varit fylld av trots. Skildringar om att överkomma den har mångtusenåriga rötter redan i Gilgamesheposet, världens äldsta bevarade litterära verk, beskrivs en växt som kan ge evigt liv. Mer vetenskapligt inriktade berättelser, det vill säga science fiction, kan sägas ta sin början med den nu 200 år gamla romanen Frankenstein av Mary Shelley. Under det senaste århundradet har kryonik blivit ett vanligt tema. Men om man granskar fiktionerna närmare upptäcker man att drömmen om ett suspenderat liv drivs lika mycket av förvirring och skräck som av begär. Ett av de tidigaste exemplen är H.P. Lovecrafts novell Kall luft från 1920. Där blir berättarjaget granne med den excentriske doktor Muños, enligt egen utsago den främste av dödens alla svurna fiender, som har förlorat alla sina vänner och pengar i experiment för viljans triumf över det organiska livet. Den sjuka doktorn lever instängd i en lägenhet som hålls iskall med hjälp av olika kylaggregat. Berättaren försöker hjälpa honom, men han blir allt sämre. Till sist havererar kylsystemen och den slemmiga förruttnelsen väller fram ur kroppen: doktor Muños har i själva verket varit död hela tiden. Temat med levande död utforskas på ett mer samhälleligt plan i Vladimir Majakovskijs pjäs Vägglusen, också den från 1920, som gör satir i lika hög grad av sin sovjetiska samtid som dess framtidsideal. Huvudpersonen Prisipkin är en småsint, försupen klassresenär. Av en olyckshändelse blir han infrusen i en källare i femtio år. Tillsammans med en vägglus som också råkat bevaras blir han återuppväckt av ett läkarteam i en rationellare framtid, där man av hygieniska skäl har slutat att ta i hand och inte längre minns vad musik, alkohol eller förälskelse är. Precis som vägglusen definieras Prisipkin som en parasit på samhället, och i slutet av pjäsen har de båda ställts ut på zoo. Som i Lovecrafts Kall luft visar Majakovskijs pjäs att det finns något mardrömslikt med den mänskliga viljans envälde. Livet krymper om vi lyckas kontrollera det för mycket, eftersom våra ideal om vad livet ska vara alltid kommer att vara mindre än den förvirrande lervälling som vår dödliga tillvaro är. Kryonik återfinns också i berättelser som rör sig över enorma avstånd i tid och rum, som när nedfrysning blir en förutsättning för rymdresor. Drömmen om att överkomma döden visar sig vara en hyperbol för vår strävan att överskrida varje gräns för den mänskliga erfarenheten. Men verklighetens karaktär är kanske redan mer osäker än vi förstår. I Philip K. Dicks roman "Ubik" från 1969, där avlidna läggs i kylpack och får ett slags halvliv med begränsade möjligheter att kommunicera med omvärlden, verkar tiden implodera. Föråldrade mynt och fordon dyker upp, kaffeautomaten ger gammalt kallt kaffe och alltings former hamnar i upplösning. Varje intryck blir alltmer tvivelaktigt: på vilken sida av döden utspelar sig egentligen berättelsen? I vår tid går det knappt att ställa frågor om liv och död utanför ett högteknologiskt ramverk Komplex kryonikfiktion som "Ubik" visar att inget kan fixera livet. Det ligger något panikslaget bakom våra försök att förlänga det, en panik som framstår som mer omotiverad ju närmare vi försöker granska vad medvetande, tid och erfarenhet faktiskt är. Verklighetens praktiker framstår ofta som mindre nyanserade än fantasins. Kryonikorganisationernas vetenskapligt klingade begrepp informationsteoretisk död försöker reducera en person till en samling data. Jahi McMaths föräldrar vill bevara hennes kropp till varje pris, trots att det lilla spår av medvetande som kanske finns kvar i den har förlorat förmågan till kommunikation för länge sedan. I vår tid går det knappt att ställa frågor om liv och död utanför ett högteknologiskt ramverk. Som författaren Kim Stanley Robinson säger så lever vi tillsammans i en science-fiction-roman som vi alla samskriver. Kryonikfiktionens oklara gränser mot samtida medicinska praktiker visar att själva fantasin om ett övervunnet slut kanske är något av det mest karaktäristiska för vårt nu: drömmen om att vi en dag ska kunna befinna oss i den evigt undflyende framtiden. Men i takt med att vår medicinska teknologi blir allt bättre upptäcker vi också i hur hög grad det liv som vi vill bevara är en tänjbar, stridbar, flyktig, motstridig och sist och slutligen outgrundlig fantasi. Lyra Koli, författare

Eine Zukunft ohne Krankheiten und Kriege - aber halt auch ohne Sex, Fressalien oder Pimmel-Witze. Genau das präsentiert uns der 90er Kultfilm DEMOLITION MAN. Wir diskutieren über utopische Gesellschaften, erklären welcher Roman in dem Film auf die Schippe genommen wird und beschäftigen uns mit Kryonik. Außerdem klären wir endlich und ein für alle mal die Frage mit den 3 Muscheln. Wow!

Eine Zukunft ohne Krankheiten und Kriege - aber halt auch ohne Sex, Fressalien oder Pimmel-Witze. Genau das präsentiert uns der 90er Kultfilm DEMOLITION MAN. Wir diskutieren über utopische Gesellschaften, erklären welcher Roman in dem Film auf die Schippe genommen wird und beschäftigen uns mit Kryonik. Außerdem klären wir endlich und ein für alle mal die Frage mit den 3 Muscheln. Wow!

Spurensuche - Wie ist der Mond entstanden? / Sex mit Robotern - Sind Gefühle zwischen Mensch und Maschine möglich? / Bionik - Ausweichstrategie der Vögel

Kryonik aka "sich nach dem Tod einfrieren lassen" wird bald Realität. Wir sprechen mit Torsten Nahm, der es ausprobieren will.

Det blir filosofiskt när vi snackar med Daniel Johansson om nedfrysning och återuppväckning efter döden. Frida är sjuk och det råder viss energidiskrepans mellan henne och Robin.- Motsatsen till guilty pleasure - Forced enjoyment - Kryonik - Livslängd som klassfråga @grapoluponape @hej_frida See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.