Podcasts about ivar ekman

Idag gästas vi av Ivar Ekman. Vi pratar om Glimt – en öppen plattform där vem som helst kan bidra med sin kunskap för att stödja Ukrainas kamp för frihet. Genom crowd forecasting samlas individuella bedömningar för att skapa träffsäkra prognoser i en komplex värld. Vi diskuterar hur Glimt fungerar, vilka fördelar kollektiv intelligens kan ge – och hur du själv kan engagera dig.Ivar Ekman är analytiker på FOI och projektledare för Glimt.Var med och bidra via Glimt: https://glimt.nu/glimt/sv/welcome.htmlKontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu finns en webbtjänst där vem som helst kan gå in och bedöma hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas. Resultatet ska vara till nytta för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Glimt, som sidan heter, görs av totalförsvarets forskningsinstitut FOI i samarbete med Ukraina som en del av Sveriges hjälp till landet. Prognoser gjorda av många som tänker till kan bli riktigt bra enligt forskning som ligger till grund för arbetet, säger analytikern Ivar Ekman på FOI.En ny språk-AI kan klara svenska dialekter bättre, tack vare att den tränats på många olika sätt att tala. Vetenskapsradions Björn Guner har testat den.Och ribbsoppen som blivit invasiv i svenska skogar – när och hur kan den ha kommit hit? Det har vi rotat i, inspirerade av ett lyssnarmail från förra fredagen. Programledare och producenter: Gustaf Klarincustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

23 januari. Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, har tillsammans med Ukraina tagit fram en ny webbaserad plattform som använder sig av så kallad crowd forecasting för att försöka förutsäga framtiden. Hur fungerar det? Andreas Ericson gästas av Ivar Ekman, programansvarig på FOI.

15 augusti. Eritrea är ett av flera länder som vill påverka flyktingar från landet. Även Kina och Iran agerar liknande. Andreas Ericson diskuterar med Fredrik Malm, riksdagsledamot för L, och Ivar Ekman, FOI. Journalisten Betlehem Isaak medverkar också.

Höjd beredskap möter Ivar Ekman, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, för att diskutera rapporten Ukrainian information front om erfarenheter från Ukrainas psykologiskt försvar. Av och med Anders Lindberg och Amanda Wollstad.

Transparans, memes och presidentselfies – i avsnittet pratar vi med forskarna Ivar Ekman och Per-Erik Nilsson om hur Ukraina arbetar med strategisk kommunikation för att vinna över Ryssland på informationsfronten. Du får också höra Anna Yngman från Försvarsmakten berätta om vad de har lärt sig från Ukrainas arbete och vikten av strategisk kommunikation inom svenska försvaret.

Konflikt gör en resa i Tjeckien som står och väger mellan öst och väst. Vi följer spåren från sprängda vapendepåer och en portfölj med giftet ricin till hemliga ryska spioner. Alexander Petrov och Ruslan Boshirov anklagas för att ha försökt mörda Sergei Skripal och nu misstänkts de också för att ha sprängt en tjeckisk vapendepå. Vi nystar också i Kinas inflytande i tjeckisk politik. Medverkande: Ondrej Kolar, borgmästare i Prags sjätte distrikt, Ondrej Havránek, advokat vars pappa dog när vapendepåer sprängdes i Vrbtice 2014, Vojtech Bohac, tjeckisk journalist, Vit Vojta, tjeckisk sinolog, Martin Hala, kinaforskare på Karlsuniversitetet i Prag, Zuzana Majerova Zahradnikova, partiledare för ytterhögerpartiet Trikolóra, Ivan Bartos, partiledare för tjeckiska Piratpartiet Programledare och producenter: Ivar Ekman och Robin Olin ivar.ekman@sr.se robin.olin@sr.se  Tolk: Kristina Kubcová, tjeckisk journalist  Tekniker: Lisa Abrahamsson och Christer Tjernell

Omvärldens panikartade sorti från Afghanistan symboliseras av afghaner som klänger sig fast vid ett amerikanskt militärflygplan. Men vilka misstag ledde fram till de senaste dagarnas kaos? Konflikt ser tillbaka på 20 års försök att kriga fram demokrati. Medverkande: Najwa Alimi, journalist i Kabul och 2019 års Per Anger-pristagare, Osama Bin Javaid, reporter på Al Jazeera i Doha, Magnus Degerlund, styrkechef i Afghanistan under 2020 under FS39, Helene Lackenbauer, Afghanistananalytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Björn von Sydow, tidigare försvarsminister, Tone Tingsgård, socialdemokratisk riksdagspolitiker och Afghanistanutredare, Caroline Holmqvist, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och Stephen Biddle vid Columbia University, tidigare Afghanistanrådgivare till Pentagon. Reportar: Massood Qiam, Ivar Ekman, Anja Sahlberg Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Tekniker: Ben Mc Hugh

Om det etniska våldet mellan judar och araber som blossat upp och spritt sig inne i Israel. Håller bubblan av samexistens på att spricka? Medverkande: Yoav Zehavi, nyhetsreporter på Israels Public Service TV, Dahlia Scheindlin, analytiker på den amerikanska tankesmedjan Century Foundation, Boaz Haetzni, bosättare och talesperson för Samarian Regional Council, Adel Budeiri, Samira Dajani  och Muna al-Kurd, boende i området Sheikh Jarrah, Abdalla Abu Ghanim, boende i Ramle, Evan Fallenberg, författare som startade boutiquehotellet "Arabesque" i Acca, Jacob Tokhy, invånare som startat medborgargarde i Jaffa mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Katja Magnusson, Ivar Ekman, Nicolas Rouger och Abed Yosef Obadiya Tekniker: Jari Hänninen och Sandra Pettersson

Om Qanon, kristna nationalister och milisgrupper som kopplas till attacken på den amerikanska kongressen. Och om de sociala plattformar de söker sig till nu. Kommer vi ser mer radikalisering och våld nu? Medverkande: Annie Kelly, Qanon-expert, "Mike Rains", moderator gruppen Qanon casualties på Reddit, William Cook, Trumpvänlig pastor, Katherine Stewart, expert på religiös nationalism och författare till boken "Power Worshippers", "Malcolm Solo", medlem i Proud Boys, Lawrence Rosenthal, grundare av the center for rightwing studies på Berkeleys universitet, Barbara Arnwine, medborgarrättsadvokat, Jared Holt, på forskningscentret DFRLab, Sebastian Bay, expert desinformation på FOI, Joanna Mendelson - ADL Center on Extremism mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Katja Magnusson, Ivar Ekman och Cecilia Khavar Tekniker: Stina Fagerberg

Om en pandemi som avslöjar vilka vi är. Konflikt återvänder till några av de stora frågor som väckts under ett år med corona. Reportage från året som gått, ur Konflikts coronabevakning. Följ med på fågelskådning och virusjakt, till en jordgubbsodling, hör om vaccinmotstånd och hur pandemin slår mot kvinnor, och hör Yuval Noah Harari om bristen på global solidaritet - just när den behövs som mest. Konflikt har under året gjorts av: Ulrika Bergqvist, Robin Olin, Anja Sahlberg, Katja Magnusson och Ivar Ekman. konflikt@sr.se Ljudtekniker: Andreas Ericsson

Om supermakten Kinas syn på integration och assimilering. Efter nedslagna upplopp i Tibet och interneringsläger i Xinjiang riktas nu kommunistpartiets hårda assimileringspolitik mot Inre Mongoliet. Medverkande: Narsuu, kinesisk mongol i Sverige, "Anujin", mongol bosatt i en kinesisk storstad, James Leibold, professor La Trove-universitetet i Melbourne, Australien. Programledare och producent: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Reportrar: Hanna Sahlberg och Björn Djurberg Tekniker: Joel Löf

Om det djupt kluvna USA som nu går till val. Om vita amerikaner som ser sig som landets grundare, och de övriga som försöker få plats. Följ med på hela resan, en återutsändning från juni. För ett drygt halvår sen åkte Konflikts Ivar Ekman och Robin Olin på en road trip genom USA, på jakt efter svaret på en till synes enkel fråga: vem är amerikan? Men frågan handlade inte bara om människorna de mötte hade ett amerikanskt pass. De ville undersöka vad som krävs för att de som bor i USA ska känna sig som fullvärdiga medborgare, med rätt att forma landets framtid. Det är en fråga om politik och identitet och det är en fråga som på många sätt djupt präglar de politiska slitningar landet nu går igenom. Den tog dem till små samhällen i Appalacherna, till stora städer vid kusterna, och till frågor om ras och identitet, med rötter långt bak i landets historia - ända till USA:s grundande. De två program som blev resultatet sändes i juni i år; här kommer båda programmen som en helhet dubbelt så lång som en vanlig Konflikt-podd som en fond till det dramatiska valet den 3 november. Producenter och programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Robin Olin robin.olin@sr.se Tekniker: Elin Hagman Joel Löf  

Om kampen att få vara fullvärdig amerikan. I denna avslutande del av Konflikts road trip kör vi till Charlottesville, och möter slaveri, statyer och den hårda kampen om USA framtid. USA är ett land där dagens politiska motsättningar har djupa historiska rötter, knutna till frågor om ras och ursprung. I två delar söker Konflikt dessa rötter, och i detta andra och avslutande avsnitt är vi i Charlottesville - där idén om allas lika värde möter en brutal verklighet av månghundraårigt förtryck - och i Queens, där nya amerikaner kämpar för att ta plats på lika villkor. Programledare och producenter: Ivar Ekman   ivar.ekman@sr.se Robin Olin robin.olin@sr.se Tekniker: Elin Hagman

Om vem som egentligen får vara fullvärdig medborgare i detta stora, djupt kluvna land. Konflikt ger sig ut på road trip, och i denna första del av två kör vi mot hjärtat av det vita USA. Samtidigt som det amerikanska presidentvalet närmar sig, slits USA av flera kriser coronaviruset, som drabbat landet hårt, och nu stora protester mot polisvåld. Det är ett land där dagens politiska motsättningar har djupa historiska rötter, knutna till frågor om ras och ursprung. I två delar söker Konflikt dessa rötter, och i första avsnittet kör vi upp i Appalacherna, där vita amerikaner känner en blandning av stolthet, bitterhet och, med Donald Trump i Vita Huset revanschlusta. Programledare och producenter: Ivar Ekman   ivar.ekman@sr.se Robin Olin robin.olin@sr.se Tekniker: Elin Hagman

Coronaviruset har slagit mot hela världen - vad gör ett land motståndskraftigt när krisen kommer? Konflikt ger sig ut på en resa genom Stockholm, som hittills drabbats värst av coronaviruset i Sverige, och blickar ut i världen till länder, som USA och Colombia, där nu ett varningsfinger höjs att de är särskilt sårbara, och riskerar att bli pandemins nya epicentrum. Medverkande: Christina Andersson, projektledare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, professor emeritus Ann Enander vid Försvarshögskolan, Mary Travis Bassett, professor i folkhälsa på Harvard, Andreas Karlsson IT-analytiker och "prepper", Anna Maria Bounds, forskare i sociologi vid Queens College m.fl. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman, Lotten Collin och Jenny Carolina Gonzalez Tekniker: Marie Persson och Brady Juvier

Podden är nominerad till radiopriset Guldörat och sänder från Radio- och poddagen i Stockholm. Till hotet från en popcornmaskin pratar vi Demokraternas debatt, oljeattacken, Saudi, Iran och Kavanuagh. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Ivar Ekman, programledare Konflikt i P1 och Kajsa Boglind, Sveriges Radios Washingtonkorrespondent. Programledare: Sara Stenholm Pihl. Producent: Cecilia Khavar.

Läkemedelsbolag krävs på miljarder för att ha bidragit till opioidmissbruk och hundratusentals dödsfall i USA. Vad innebär det för industrin och vilka andra branscher kan hamna under lupp när kraven på socialt ansvar hårdnar? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Ivar Ekman, programledare Konflikt Sveriges radio Maria Landeborn, sparekonom Danske bank Anders Blanck, vd LIF Göran Persson, ordf Swedbank Jens Henriksson, vd Swedbank Thad Balkman, domare Oklahoma Mike Hunter, åklagare Oklahoma Sabrina Strong, advokat Johnson & Johnson Anders Dam, vd Jyske bank Producent: Mark Malmström Tekniker: Johanna Carell ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Om moskéattacker och den nya terrorismen i en politisk kontext. Säpo varnar nu för våldshandlingar - från extremhögern. Terroristerna hyllar och kopierar varandra. Hur hänger allt ihop?  Vi besöker Norges rikaste kommun, Bærum väster om huvudstaden Oslo. Där blev en lokal moské det senaste exemplet på attacker inspirerade av radikalnationalismen.  Konservative Høyres partiledare, statsminister Erna Solberg sluter upp vid en manifestation mot den nya terrorn. Det här är en ideologisk gemenskap, vi kan inte längre tala om ensamma vargar. Inspirationen och påhejarna finns där, dom är en del av ett mycket organiserat nätverk, säger hon till Konflikts Ulrika Bergqvist. Dåden mot den lokala moskén avvärjdes innan någon medlem i församlingen dödades. Men den ses i skuggan av Norges stora nationaltrauma, Anders Behring Breiviks attacker den 22 juli 2011 då 77 norrmän dödades. De tankar han uttryckte i sitt manifest går nu igen hos andra våldsverkare, och många har haft kontakt med varandra via olika forum på Internet. Det är hög tid att vi börjar kartlägga hur de här nätverken ser ut och hur den globala islamofobin stöper om våra egna samhällen, menar Iselin Frydenlund, forskare på MF vetenskaplig högskola för teologi, religion och samhälle i Oslo och initiativtagare till det tvärvetenskapliga projektet INTERSECT som drar igång i höst. 24-årige Shan Mohammed är medlem i församlingen som attackerades utanför Oslo. Visst har han känt av att hatet mot muslimer har vuxit men han trodde inte att något sådant här skulle kunna hända i hans lilla stad. Mahmoud Khalfi, imam i och direktör för Stockholms moské, visar upp pärmar med exempel på hot mot församlingen. Hotbilden bekräftas i en studie från Uppsala universitet förra året där 59 procent av landets muslimska församlingar uppger att dom utsatts för någon form av fysiskt angrepp. En bild av ökande utsatthet som också speglas i det större, politiska sammanhanget. Den 22 augusti gick Säpo ut med en varning för en förhöjd risk för våldsbrott från högerextrema kretsar. Och säkerhetspolisen skriver i sin pressrelease att: Utvecklingen där den våldsbejakande högerextrema ideologin riskerar att gå från något som uppfattas som extremt till något normalt gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det måste bemötas av hela samhället, på alla nivåer. Ivar Ekman träffar Säkerhetspolisens chefsanalytiker Ahn-Za Hagström som förklarar hur de högerextrema miljöernas långsiktiga planer nu börjar bära frukt och att dagens debattklimat spär på den utvecklingen. För 24-årige Gaute Børstad Skjervø är terror inte något abstrakt, han har själv upplevt den. Han är en av de överlevande från högerextremisten Ander Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Uttoya den 22 juli 2011. Breivik gav också uttryck för ett starkt hat mot muslimer. Efter den 22 juli hoppades Geute att dådet, som berövade honom bäste vännen, skulle bli början på något nytt. Men istället har han sett hur Norge, liksom Sverige, har gått i en helt annan riktning. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot. Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill. Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? Ivar Ekman besöker Kinas ambassad i Stockholm där man förklarar att det här arbetet mycket riktigt har trappats upp den senaste tiden och att Sverige har fått många besök från representanter för Enhetsfronten. Men det är inget ni behöver oroa er för, menar Chen Jiliang som är chef för den politiska avdelningen. Men Ann-Marie Brady, professor i statsvetenskap vid Canterbury-universitetet i Christchurch i Nya Zeeland som har ägnat 30 år åt att studera det kinesiska kommunistpartiets påverkansarbete, hon håller inte med. Hon vittnade nyligen inför Nya Zeelands parlament för att förklara hur Kina försökt infiltrera landets politik för att påverka frågor som rör både försvar och ekonomi. I en rapport med namnet Kinas magiska vapen, beskriver hon detaljerat hur Enhetsfrontens strategi ser ut och den gäller inte bara närområdet i Stilla havet, utan hela världen. De senaste åren har det här arbetet intensifierats också i Europa, säger forskaren Marieke Olberg vid MERICS, Mercator Institute for China Studies. Hon har bland annat tittat närmare på hur Kina tagit hjälp av politiskt perifera organisationer, så som LaRouchrörelsen, för att bland annat bedriva lobbyarbete kring Xi Jinpings enorma infrastrukturprojekt, Belt and Road Initiative eller Sidenvägsprojektet. Här hittar vi en nystartad svensk organisation, BRIXSweden. Konflikts reporter Sara Olsson tar sig till Nacka tillsammans med Sveriges Radios nyligen hemkomna Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg, för att träffa styrelsen och försöka reda ut vad dom har gemensamt med Kinas ambassad. Här hittar vi också en kinesiskfödd kristdemokratisk lokalpolitiker, Lydia Liu som inte ser det som särskilt problematiskt att hon ena dagen pratar familjepolitik med väljare i Nacka och andra dagen är värdinna för möten med ledare för Enhetsfronten. Manyan Ng ser inte Enhetsfronten som vilken organisation som helst. Han berättar hur han en natt, i rollen som chef för ABB, blev uppsökt för att först bli smickrad sedan mutad och till sist hotad för att han framfört kritik mot kommunistpartiet. Idag lever han under skydd av säkerhetstjänsten. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Donald Trump har inlett sin återvalskampanj i Florida med hjälp av Melania Trump, attacker mot Hillary Clinton och kanske en rykande färsk slogan. Man kunde nästan tro att 2016 års presidentvalskampanj aldrig tagit slut när Donald Trump inledde sin återvalskampanj i Orlando, Florida. Med attacker mot Hillary Clinton, träsket i Washington och medierna var det som att inget hade förändrats. Men kommer hans nya slogan "Keep America great" verkligen att sätta sig? Dessutom så fördjupar sig USApodden den här veckan i den upptrappade konflikten mellan USA och Iran, och minns den hårdkokta pressekreteraren Sarah Sanders som nu lämnar Vita huset. Medverkande: Ginna Lindberg, Ivar Ekman och Fernando Arias Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Björn Barr

Om sambandet mellan en pickup i Rättvik, en skjutbana i Prag, ett valmöte i Skåne och ett minnesskrin i Polen polariseringen. Konflikt återvänder till reportage från året som gått. Polarisering är något som statsvetare brukar definiera som att politiska attityder rör sig från mitten mot extremerna, i en nästan självgödande process. Det finns i dag mycket forskning som visar att det här sker hur den politiska mitten i Europa försvagas och polerna förstärks, hur Republikaner och Demokrater i USA allt mindre överlappar i sina åsikter, hur sociala medier fungerar som filterbubblor där många allt mer sällan möter idéer och ståndpunkter som ifrågasätter de man redan har. Men Konflikt är ju inte ett forskningsseminarium vår metod är istället att ge oss ut i den verklighet som forskningen samlar i sina rapporter. Och just det här fenomenet polarisering är något som vi stött på i många olika sammanhang under året som gått. Dagens program är en klippsändning där vi återutsänder reportage från några av de platser vi besökt och där polariseringen märkts tydligt. Vi börjar med att tillsammans med Ulrika Bergqvist sätta oss på ett tåg mot Rättvik, i Dalarna. Hon åkte dit för programmet "Bakslag vid bensinpumpen", som handlade om koldioxidskatt som styrmedel för att få ner utsläppen av koldioxid en metod som forskarna säger är den mest effektiva, men som politiskt visat sig känslig. Priset på bensin låg ju bakom gula väst-upproret i Frankrike tidigare i år, och motsättningarna mellan bilkörande och klimatpolitik, mellan land och stad, de märks även här i Sverige. Konflikts Robin Olin reste också till Tjeckiens huvudstad Prag. För polariseringen sker ju inte bara i det folk säger eller tycker den sker också vid valurnan. Och till det EU-val som hölls i slutet av maj gjorde Konflikt ett program om värderingar mer specifikt om de värderingar som alla EU-länder undertecknat i Lissabonfördraget, men som i allt större utsträckning ifrågasätts i dag. Och till programmet "EU och värderingsvalet" hamnade Konflikt på en konsert. Ett annat område där polariseringen har märkts tydligt under de senaste åren, och då i synnerhet i kölvattnen efter Metoo-rörelsen, är relationen mellan kvinnor och män jämställdhet. Inför det svenska valet, och även inför mellanårsvalet i USA, gjorde Konflikt i höstas programmet "Metoo och valen", om hur Metoo påverkar politiken. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte bland annat ett valmöte för Feministiskt initiativ i Skåne. Men polarisering är inte bara ord och åsikter, vad händer när ord går till handling? I programmet "Polen och polariseringens pris" beskrevs den här utvecklingen i detalj. Programmet tog avstamp i det mord som på många sätt kommit att fånga riskerna med polariseringen, och som fick många runtom i Europa att stanna upp och betrakta den här samtiden med ny blick nämligen mordet på Gdansk borgmästare Pawel Adamowicz på en välgörenhetsgala i januari i år. Konflikts Robin Olin reste till Gdansk. Vapen är en fråga som länge haft en stark politiskt polariserande laddning i USA, som ju har sitt second amendment det andra tillägget till konstitutionen som garanterar rätten att bära vapen. Här i Europa finns inte den laddningen, eller håller det på att ändras?  Programmet "Beväpnat Europa" handlade till stor del om det vapendirektiv som EU började arbeta fram som en reaktion på terrorattackerna i Paris 2015, och som syftade till att minska den lagliga tillgången till vissa sorters vapen. Det här förslaget stötte snabbt på starkt motstånd i flera medlemsländer och starkast reagerade man i Tjeckien. På en skjutbana i Prag träffade Robin Olin en ung kvinna som lärde sig skjuta pistol, i självförsvar. Programledare och producent: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Tekniker: Sandra Pettersson  

Om Kinas makt och de som vill bryta tystnaden. Massinterneringen av etniska minoriteter i Xinjiang är inte längre en nyhet allt fler talar om ett försök att radera en hel kultur. Vad gör världen? Hör den oberoende tyske forskaren som upptäckte lägren och har sett dem växa, antropologen Adrian Zenz. I början av 2017 började han förstå vad som var på väg att hända i Xinjiang i västra Kina. Zenz hörde vittnesmål om att personer ur den etniska, muslimska gruppen uigurer började försvinna in i nybyggda läger. Men det fanns inga konkreta bevis för vare sig kring antalet personer det rörde sig om eller vad de utsattes för. Tills Adrian Zenz började rota bland de överraskande många dokumenten kring byggen och upphandlingar, polisförstärkningar och beställningar av taggtråd som kinesiska myndigheter lagt ut på nätet. Snart kunde han konstatera att hundratusentals, kanske så många som 1 miljon, personer internerats i läger i Xinjiang. Det som pågår nu är ett kulturellt folkmord, säger Adrian Zenz. Listan över försvunna uiguriska popmusiker, poeter och professorer fylls på varje månad. Den brittiska folkmusikforskaren Rachel Harris, vid University of London, började förstå omfattningen av det som hände när kända uiguriska musiker som hon spelat med och uiguriska professorskollegor plötsligt greps för att aldrig höras av igen. Det här handlar inte längre om en kampanj mot separatister eller religiösa extremister. Om man fängslar de som undervisar i poesi och historia kan jag inte se något annat syfte än att det här är ett försök att radera uigurernas minne, säger hon. Randi Mossige-Norheim träffar en uigurisk poet som hittat sitt eget sätt att bevara kulturen. Han sitter i en lägenhet i Stockholm och översätter uiguriska poeters dikter till svenska. Och skriver brev till svenska politiker, som Margot Wallström. Ivar Ekman frågar Sveriges utrikesminister hur hon ser på det där begreppet som allt fler börjat använda när de beskriver interneringslägren i Xinjiang: Koncentrationsläger. Vad är det som händer och vad gör Sverige? Mediarapporteringen kring lägren har varit massiv det senaste året och frågan har diskuterats i FN. Men några mer konkreta aktioner i form av sanktioner eller ekonomiska bestraffningar av Kina har inte genomförts. Kina förnekade till en början lägrens existens men har under det senaste året erkänt att de finns. Centren är internatskolor och studenterna har fritt boende och gratis mat, de lär sig språk och färdigheter, sa en representant för kommunistpartiet tidigare i år då man också bjöd in media att besöka utvalda läger. Avradikalisering för att bekämpa terrorhot tillhör också Kinas förklaring till varför personer grips och sätts i läger. Samtidigt rapporteras att definitionen av vad som ses som religiös extremism blivit så bred att den omfattar religiösa vardagsuttryck så som att be ofta eller att bära slöja eller skägg. Nury Turkel är advokat i Washington D.C. med rötter i Xinjiang. Han följer frågan nära och har varit direkt inblandad i att få världen att göra något. Han sätter inte mycket hopp till FN eller EU. Kanske kan det hända något i USA, om inte handelsförhandlingarna trumfar frågan om mänskliga rättigheter i Xinjiang. Kinas ekonomiska makt märks både i väst och den muslimska världen. Frilansjournalisten Tomas Thorén berättar historien om hur ryktet om en känd uigurisk folkmusikers död i läger i Xinjiang ledde till en politisk konflikt mellan Turkiet och Kina. Om det är något land i regionen som skulle kunna tänkas ta strid för uigurerna är det Turkiet, där ses den turktalande gruppen som både religiösa och turkiska bröder. Han besöker också en skola i Istanbul där barnen genom sång och högläsning gör sitt bästa för att bevara sin egen kultur för framtiden. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm. På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel. Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan i Lissabonfördraget. Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån? Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat. Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar på svenska. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Om hur vapnen blivit politik i EU. I kölvattnet av terrordåden i Paris 2015 införde EU striktare vapenlagar, men många kämpar emot. För vissa handlar det om rätten att utöva sitt intresse, för andra om rätten att försvara sig. I Sverige har vapenfrågan kommit att handla om rätten att utöva intressen som jakt och skytte.  Konflikts Sally Henriksson har träffat sportskytten Pia Clerté, en av de starkaste rösterna mot striktare vapenlagar bland svenska vapenägare. Hennes engagemang började när hon såg sin sport hotad av EU-kommissionens förslag till striktare vapenlagar men handlar idag om att försöka påverka den svenska implementeringen av EU:s direktiv. I en del andra länder i Europa handlar diskussionen om rätten att bära vapen om något annat, nämligen rätten att försvara sig.  En tongivande i frågan är Italiens inrikesminister Matteo Salvini som är partiledare för nationalistiska och högerpopulistiska La Lega, som pratat mycket om säkerhet och vapen.  Ivar Ekman reste till norra Italien för att försöka förstå den politiska utvecklingen i vapenfrågan där.  I byn Gugnano, söder om Milano, träffade han restaurangägaren Mario Cattaneo som sköt ihjäl en inbrottstjuv. Själv säger han att skottet gick av av misstag. Salvini är en av många som öppet har visat honom sitt stöd. Nu hoppas Mario Cattaneo att Salvinis nya självförsvarslag ska rädda honom från att bli dömd. Hör även borgmästaren i en intilliggande staden Lodi, Sara Casanova, som är en av många Lega-politiker som besökt Mario Cattaneo för att ge honom sitt stöd, och Giorgio Baretta, sociolog och vapenforskare vid OPAL, ett institut i Brescia som verkar för ökad vapenkontroll.  Vi berättar också om turerna kring EU:s tilläggsdirektiv för striktare vapenlagar. Hör EU-kommissionens chef i Sverige, Katarina Areskoug Mascarenhas, tidigare moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt och inrikesminister Mikael Damberg (S). Det är fortfarande fler än 20 medlemsländer som inte har implementerat EU:s tillägg till vapendirektivet, trots att det skulle ha gjorts senast i september förra året. Däribland Sverige. Men det land som verkligen har satt sig på tvären är Tjeckien. Påhejat av Ungern och Polen har Tjeckien utmanat det som kommit att kallas EU:s "gun ban" - i EU-domstol. Det är alltså samma Visegradländer som är på kollisionskurs med komissionen också i andra frågor, framför allt migrationen.  Robin Olin reste dit för att få en bild av motståndet.  På ett valmöte för den tjeckiska högernationalistiska partiet träffar han kampanjarbetaren Paul Janouch, på en skjutbana en ung kvinna som övar på att skjuta för att kunna försvara sig, på ett kafé möter han säkerhetsexperten Radko Hokovsky, vid den politiskt obundna tankesmedjan European Values och på ett kontor advokaten Klara Kalibova som via en klient fått se vapnens baksida. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Elin Hagman

USA:s ekonomi går som tåget, hur används det i valrörelsen? Handelskrisen med Kina fortsätter. Vi reder ut vad det handlar om. Och så allt om telefonsamtalet med Putin och William Barr-utfrågningen. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Ivar Ekman, programledare Ekots utrikesmagasin Konflikt och Billy McCormac, USA-expert och konsult. Och Kristian Åström, ekonomireporter på Ekot. Programledare: Sara Stenholm Pihl. Producent: Cecilia Khavar.

Om ko-lynchningar och nationalsången på bio. Hur har hindunationalismen format Indien under premiärminister Narendra Modis fem år vid makten? Vem får vara indier i dagens Indien?   Vissa ser honom som en garant för att hinduerna ska få ett eget hem i världen. Andra som ett hot mot det Indien som hittat sitt eget sätt att rymma många olika identiteter: Under Narendra Modis tid vid makten har Indien blivit polariserat. Vi har delats in i två kategorier, hinduerna och de andra, säger studenten Arjun som Sveriges Radios utsända Caroline Kernen träffar i Bangalore. Vårens parlamentsval i världens största demokrati beskrivs som ett ödesval mellan pluralism och nationalism. Hindunationalismen, som är den ideologi som Narenda Modis parti BJP har sin grund i, menar att Indien är hinduernas hemland och det är majoriteten och deras intressen som ska ha företräde framför minoriteternas rättigheter. I praktisk politik har det inneburit förslag om att förbjuda ko-slakt och att hedersbetygelsen mot Moder Indien blivit vanligare inslag i det dagliga livet. Men vissa av de förslag som lagts fram av BJP går emot den nuvarande indiska konstitutionen som skrevs i en tid då mångfalden sågs som en grundläggande förutsättning för Indien som land. Det var på många sätt ett ovanligt land som föddes när Indien blev självständigt 1947, det menar Sunil Khilnani, chef för Indieninstitutet på Kings College i London. Det speciella, enligt Khilnani, var att Indiens nya konstitution lyfte fram en idé om nationell identitet som saknade alla dom markörer som finns i klassisk europeisk nationalism, den betonade istället mångfalden som en viktig princip. Än har BJP inte ändrat den indiska konstitutionen men det kan vara det som står på spel i det pågående valet, säger Sunil Khilnani till Ivar Ekman. Bland dom som pekas ut som dom stora förlorarna på den nuvarande politiken finns Indiens många muslimer som utgör ungefär 15 procent av befolkningen. De senaste åren har vi sett en ny form av våld mot religiösa minoriteter, säger Hilal Ahmed, forskare vid med fokus på Indiens muslimska befolkning, till Sveriges Radios Naila Saleem. Hatbrotten mot muslimer ökar och lynchningar av personer som hanterat eller misstänks ha ätit ko-kött har ökat markant. Den här typen av dåd är inte så många till antalet men får ändå stor effekt eftersom de sprids på sociala medier och skapar en rädsla bland muslimer på många håll i landet, säger Hilal Ahmed. Hör också Henrik Chetan Aspengren, Indienkännare vid Utrikespolitiska Institutet som säger att de frågor hindunationalismen rör upp, tar fokus från det Indien borde fokusera på, att skapa jobb och lyfta fler ur fattigdom.   Programledare: Sharon Jåma sharon.jama@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

För 25 år inträffade en massaker i en moské i Hebron. Mördaren hade koppling till en terrorstämplad judisk grupp från New York. Nu kan arvtagarna till den ideologin ta plats i Knesset, inbjudna av premiärministern. Den 9 april är det val i Israel. Under premiärminister Benjamin Netanyahus 10 år vid makten har landet gått allt längre högerut och kanske korsades en röd linje när Netanyahu nyligen sträckte ut handen till det högerextrema partiet Otzma Yehudit, Judisk styrka, i ett försök att säkra sitt omval. Partiet väntas inte få mer än 1-2 platser i parlamentet, Knesset, men ses som den yttersta manifestationen på den inriktning israelisk politik tagit de senaste åren. Följ med till ett Israel på väg mot det högerextrema och till ett USA där judenheten aldrig har varit så splittrat som nu i sin syn på staten Israel. Ivar Ekman reser till Västbanken och Hebron under den judiska högtiden Purim. För exakt 25 år sedan gick bosättaren Baruch Goldstein in i Ibrahim-moskén där och sköt ihjäl 29 bedjande palestinier. Terroristen var en läkare från Brooklyn och var medlem i en organisation som föddes och fick sin inspiration i 60-talets New York, där antisemitism och hatbrott var vardag. Goldstein var kahanist och följde rabbi Meir Kahanes lära. Kahane grundade 1968 Jewish Defence Legue som startade till judarnas försvar men skulle bli stämplad som terrororganisation av FBI. Ulrika Bergqvist besöker ett arkiv på Manhattan där professor Shaul Magid har grävt i rabbinens liv som innehåller både fängelsestraff och drömmar om att bli premiärminister i Israel. Hans rasistiska budskap om ett Israel rensat från araber, har nu fått nytt liv och kan återigen får en roll i det politiska livet i Israel, trots att det en gång bannlystes. I bosättningen Kiryat Arba berättar man om attacker och en av förgrundsfigurerna i bosättarrörelsen, Elyakim Haetzni, förklarar varför han tycker att högerpartierna är de enda som tar deras rädsla på allvar, han oroar sig inte för kahanismen. Men i Tel Aviv låter det annorlunda. Att extrema partier bjuds in i värmen är ett tydligt tecken på hur långt högerut Israel rört sig, det säger författaren och journalisten Anshel Pfeffer som nyligen kom ut med en biografi om Benjamin Netanyahu. Den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro var själv 13 år när den där massakern inträffade. Israelerna och världen har lämnat oss till extremisterna, dom har vunnit nu, säger han. Men i USA har protesterna mot Benjamin Netanyahus invit till extremhögern väckt en debatt och kan i förlängningen skada den allians länderna byggt upp under decennier. Det säger demokraten Robert Wexler som ägnat sitt liv till att propagera för staten Israel. Kritiken mot Israels politik hörs nu allt mer högljutt och den splittrar den amerikanska judenheten. 19-åriga Olivia Sorensen lever med den där splittringen i sin egen familj. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige? För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade. Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sdziski berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Pawe Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken för minskat markvärde. Niklas Granholm på FOI bekräftar att kärnvapenhotet är tillbaka, i en ny tappning, som ett reellt alternativ för att visa musklerna i en begränsad attack. Det tidigare nedmonterade civilförsvaret är nu på väg att byggas upp, men det är långt kvar berättar Fredrik Nyström - handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, när han visar runt Marie Nilsson Boij i ett av Sveriges 65000 skyddsrum. Mikael Tovesson, tillförordnad biträdande chef på operativa avdelningen på MSB, säger att vår krisberedskap är god, men för en atombombsattack är vi inte beredda, än. Daniel Ellsberg, visselblåsaren som nu är aktuell med en ny bok om USA:s kärnvapenstrategi, menar att hotet från kärnvapen är större än vad allmänheten vetat om och trott. Ivar Ekman träffar honom när han är på besök i Stockholm för att övertyga den svenska regeringen att skriva på FN:s kärnvapenförbud. Så kärnvapenhotet är tillbaka och kanske större än tidigare. Hur är det med det folkliga motståndet idag? Det som var så stort under kalla kriget. Marie Nilsson Boij åker till Henån på Orust där en av Sveriges mer aktiva fredsföreningar har bjudit in till en föreläsning med fredspolitikern Maj Britt Theorin. Kakorna är utsökta och medelåldern hög. Var är de unga? Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

Om ett gryende högteknologiskt kallt krig. Är Huawei ett säkerhetshot? Och varför för USA en kampanj för att få sina allierade att stänga ute den kinesiska mobiljätten från de nya 5G-näten?     5G, den femte generationens mobilnät, som snart ska rullas ut brett över världen ses av många som en revolutionerande förändring. Och nu börjar det höras diskussioner om säkerheten i det nya nätet och diskuteras vilka som egentligen ska få vara med i bygget.  De senaste månaderna har det varit stort fokus på en av aktörerna, den kinesiska telekomjätten Huawei. Det har handlat om allt från att de har stängts ute eller begränsats från flera länders 5G-nät av säkerhetsskäl till USA:s påtryckningar av sina allierade och gripandet av Huaweis finanschef Meng Wanzhou i Kanada. Hur hänger det här ihop? Vad säger Huawei om anklagelserna? Varför är 5G-nätet särskilt känsligt? Hur tänker svenska politiker agera för att garantera säkerheten i 5G-nätet? Och varför gör USA som de gör? En del av svaren finns i Kista i Stockholm så Konflikts Ivar Ekman tog en tur genom Sveriges högteknologiska kluster. På det svenska telekomföretaget Ericssons huvudkontor berättar Håkan Djuphammar, ansvarig för standardisering och industrisamarbete på Ericsson, om 5G-teknologin och vad utrullningen av 5G kommer att betyda för samhället. Men politiken kopplad till 5G-nätet avböjde Ericsson att kommentera den här gången. Bara några minuters promenad bort finns det svenska dotterbolaget till en av Ericssons största konkurrenter Huawei. Där träffar Ivar Ekman vd:n Kenneth Fredriksen. Även han talar om 5G:s möjligheter men svarar också på frågor om Huaweis kopplingar till kinesiska myndigheter, vad den nya kinesiska underrättelselagen innebär för dem och misstron som breder ut sig mot Huawei. Ett stenkast därifrån finns Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och den säkerhetspolitiska analytikern Jerker Hellström. Han menar att det finns ett nära förhållande mellan Huawei och den kinesiska staten. Och att den nya underrättelselagen har betydelse för kinesiska företag. Men vad säger man från kinesiskt håll? Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg ger en bild av den officiella synen på misstankarna mot Huawei och den nya underrättelselagen. Hon har också intervjuat Huaweis internationella talesperson Joe Kelly. Och varför gör USA som de gör? Med hjälp av New York Times korrespondent för nationell säkerhet David Sanger och Bloombergs techreporter i Europa Natalia Drozdiak berättar Konflikts Sally Henriksson om USA:s agerande de senaste åren. Hur Huawei pekades ut som ett säkerhet i en underrättelserapport 2012 och hur USA sedan en tid tillbaka driver en kampanj för att få sina allierade att stänga ute Huawei från sina 5G-nät. Och också om gripandet av finanschefen Meng Wanzhou, dotter till Huaweis grundare, i Kanada på USA:s begäran och hur Kina därefter frihetsberövat de kanadensiska medborgarna Michael Kovrig och Michael Spavor. Hör också Carolina Dackö på advokatfirman Mannheimer Swartling som för sina klienters räkning har skrivit en rapport om den nya kinesiska underrättelselagen. Och så till sist var befinner sig Sverige i allt det här. Den frågan tog Ivar Ekman med sig till Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Lisa Abrahamsson

Linnea, Sara och Adrian får besök av Ivar Ekman och pratar om opioidkrisen i USA, vi avhandlar Grammys med Tina från Musikguiden och ber lyssnarna om minnen av camel toes.

The shutdown continues. Presidenten erbjuder tre års tillfälliga uppehållstillstånd för så kallade Dreamers i utbyte mot sin mur - men Demokraterna är milt uttryckt svala. Så vad händer nu? Donald Trump och demokratledaren Nancy Pelosi har också varit i luven över State och the Union. Läckte presidenten medvetet information om hennes planerade besök till Afghanistan som hämnd? Ett klipp med en tonåring i MAGA-keps och en man från ursprungsbefolkningen spreds som en löpeld på sociala medier. Kort efter spreds andra klipp och debatten var i full gång om hur väl det första klippet stämmer överrens med verkligheten. Så har vi såklart även road to 2020. Nu har demokraten Kamala Harris till slut tillkännagett sin kandidatur. Medverkande: Sanna Torén Björling, journalist på Dagens Nyheter och tidigare USA-korrespondent, Fernando Arias, Sveriges Radios New York-korrespondent, Ivar Ekman, programledare för Konflikt och givetvis även vår Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot. Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Viktor Mattsson

Ett tal, en mur, en fryst statsapparat och en ny kongress. 2019 är här och en helt ny säsong av USApodden. I ett tal till nationen uppmanade president Donald Trump politikerna i kongressen att ta sitt förnuft till fånga och finansiera muren mot Mexiko, som enligt Vita huset behövs för att stävja en humanitär och säkerhetsmässig kris. Men hur ligger det egentligen till med det där? Vi djupdyker i det numera demokratstyrda representanthuset där mångfalden är större än någonsin. Vilken politik kommer den att driva och är det okej för en ny kongressledamot att kalla presidenten motherfucker? För några veckor sedan kom beskedet att USA skulle dra tillbaka sina trupper från Syrien eftersom IS var besegrat. Nu kommer tvetydiga besked från Vita huset, såväl om tillbakadragandet som statusen på den fruktade terrorgruppen. Vi pratar också om demokraten Elizabeth Warren som nu officiellt gett sig in i presidentracet 2020. Vem/vilka står näst på tur och kommer Mitt Romney att utmana Trump om att bli republikanernas kandidat? Medverkande: Kajsa Boglind, Sveriges Radios Washington-korrespondent, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot och Ivar Ekman, programledare på Konflikt i P1. Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Viktor Mattsson

Skyddar Paul Manafort presidenten, eller finns det andra anledningar till att han har ljugit för utredarna och nu riskerar ett längre fängelsestraff än tidigare? Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort är i klammeri med rättvisan - igen. Efter att ha ingått en överenskommelse med Robert Mueller har det nu framkommit att han har ljugit för både polisen och utredarna, även efter att han hade ingått avtalet med Mueller. Ivar Ekman, programledare för Konflikt, Fernando Arias, korrespondent i New York, Billy McCormac, PR-konsult, Sanna Thorén Björling, reporter på DN, tidigare korrespondent i Washington D.C, analyserar och kommenterar de senaste händelserna kring Rysslandsutredningen. Men de pratar också om den senaste utvecklingen på gränsen mellan USA och Mexiko. Under helgen utspelade sig dramatiska scener, där gränsvakterna kände sig tvungna att ta till tårgas.  Precis innan helgen släpptes också den amerikanska klimatrapporten som görs på uppdrag av staten var fjärde år. Årets rapport målar upp en dyster bild, men president Trump säger att han inte tror på delar av rapportens slutsatser.   USApodden kan såklart inte heller låta bli att prata om årets julpynt i Vita Huset, som enligt somliga väcker skräckfilmsassociationer, men som enligt Ivar Ekman är en kombination av det vackra, det ljusa och det tydligt mörka.   Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Åsa Secher

Den anonyma debattartikeln i New York Times fortsätter att skapa rubriker, Obama kampanjar för Demokraterna och Kavanaugh har överlevt senatsförhören. Dessutom: hur bra var egentligen Woodwards bok? Medverkande: Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot, Ivar Ekman, programledare för Konflikt i P1, Roland Poirier Martinsson, författare och konservativ skribent.  Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Åsa Secher

Om en rosa våg, feminazis och ifrågasatta rättigheter. Hör om valkampanjer i USA och Sverige i Metoo-rörelsens kölvatten. Vad lever vidare efter fjolårets revolution, brandtal eller tystnad? För knappt ett år sedan startade Metoo - en kampanj som kom att kallas en revolution, och som snabbt spred sig över världen. I USA har den bidragit till att rekordmånga kvinnor kandiderar i de många val som hålls i där i höst, så många att 2018 kommit att kallas "kvinnans år". Våra opinionsundersökningar visar att Metoo har gett en längtan efter förändring, särskilt hos yngre kvinnor, säger Celinda Lake, en av de ledande strategerna bakom den rosa amerikanska vågen. Hör även forskaren Debbie Walsh chef för Center for American Women and Politics på Rutgersunivesitetet i New Jersey. I USA har Metoo gett en tydlig kvinnlig reaktion mot president Donald Trump. Men hur ser det då ut här i Sverige? Konflikts Ulrika Bergqvist åker till Helsingborg och Förslöv för att se hur det går för det parti som kandiderar under rosa fanor Feministiskt Initiativ. Ger en kampanj som Metoo partiet kraftig vind i seglen inför det kommande valen? Men ledaren Gudrun Schyman ser ut att kämpa i motvind. I Göteborg besöker Ivar Ekman en annan ände av den pågående svenska valrörelsen: Sverigedemokraterna och den alldeles nyutsedda jämställdhetspolitiska talespersonen, 22-åriga Ebba Hermansson. Är det hennes syn på aborträtt och familjens roll som är framtidens jämställdhetspolitik i Sverige? Och har Metoo bidragit till att ge SD en skjuts? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Trump inleder Nato-mötet med att attackera Tyskland, men hur ska det sluta? Och så allt om HD-nominerade Brett Kavanaugh! Vem är han? Vad vill han? Varför just han? Och Pompeo i Nordkorea och Pruitt. Medverkande: Jan Andersson, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot, Ivar Ekman, programledare Konflikt i P1 och Caroline Lagergren, Sveriges Radios utsända i New York. Programledare och producent: Cecilia Khavar

Tonläget är högt från båda sidor i debatten om barnen som skiljts från sina föräldrar vid gränsen. Trump skyller på Demokraterna, men vad handlar allt om? Och om FBI, sms och IG-rapporten. Medverkande: Billy McCormac, PR-konsult och USA-expert, Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, Ivar Ekman, programledare Konflikt i P1 och Fernando Arias, New York-korrespondent. Programledare: Sara Stenholm Pihl. Producent: Cecilia Khavar.

Tonläget är högt från båda sidor i debatten om barnen som skiljts från sina föräldrar vid gränsen. Trump skyller på Demokraterna, men vad handlar allt om? Och om FBI, sms och IG-rapporten. Medverkande: Billy McCormac, PR-konsult och USA-expert, Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, Ivar Ekman, programledare Konflikt i P1 och Fernando Arias, New York-korrespondent. Programledare: Sara Stenholm Pihl. Producent: Cecilia Khavar.

Om hur ett fotbollslandslag blir till och vad det kan och inte kan representera. Om fotbollen som symbol, om stereotyper och förlorade talanger. När den svenska truppen till fotbolls-VM i Ryssland presenterades nyligen ställde Konflikt en fråga som väckte starka känslor: om mångfald inom det svenska laget. Inom ungdomsfotbollen är spelare med utländsk bakgrund överrepresenterade men sedan händer det något, enligt idrottsforskarna. Konflikts Filip Kotsambouikidis träffar Jesper Fundberg, som forskat om idrott och etnicitet bland annat för Riksidrottsförbundet och Tomas Peterson, seniorprofessor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola som resonerar kring varför fotbollsspelare med utländsk bakgrund faller bort på väg mot toppen. Ivar Ekman möter Östersundsanfallaren Saman Ghoddos som berättar varför han spelar för Iran och inte för Sverige vid VM i sommar. I Frankrike har debatten om mångfald varit nära kopplad till fotbollen. I Paris träffar Konflikts Anja Sahlberg den före detta fotbollsstjärnan Lilian Thuram, som vet hur det är att bli hyllad som hjälte, och vad det kostar när ett lag faller, och historikern och fotbollsentusiasten Pascal Blanchard. Hör också profilen Erik Niva om fotbollen som laddad nationell symbol, Håkan Sjöstrand, generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet och Göteborgstränaren Poya Asbaghi, som hoppas att nya grepp ska ge vinst på plan. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producenter: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se  

Vi har läst fd FBI-chefen Comeys bok, full av hård kritik mot Trump. Hör också Sean Hannity beskriva sin relation till Trumpadvokaten Michael Cohen. Sen om Syrienattacken och Nordkorea. Och: Zlatan. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Sten Sjöström, utrikesreporter på Ekot, Ivar Ekman, programledare Konflikt i P1 och Kajsa Boglind, Sveriges Radios Washingtonkorrespondent. Programledare: Sara Stenholm Pihl. Producent: Cecilia Khavar.

Om hotet och rädslan som finns kvar, trots att IS så kallade Kalifat i Syrien och Irak är besegrat militärt och slaget i spillror. Detta avsnitt av Konflikt handlar om vilket slags hot IS utgör efter att det så kallade Kalifatet i Syrien och Irak besegrats militärt. Programmet börjar i Frankrike där debatten är stor om de så kallade återvändarna, det vill säga de fransmän som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Fokus har hamnat på barnen som levt i Kalifatet, inte minst efter att antiterroristdomaren François Molins kallat IS-barnen tidsinställda bomber. Konflikts Anja Sahlberg intervjuar forskaren Kader Abderrahim, författare till en bok om IS historia och organisation, Lydie vars barn och barnbarn ännu är kvar i IS-kontrollerat område i Syrien och juristen Nadim Houry på människorättsorganisationen Human Rights Watch Pariskontor. Han besökte nyligen det kurdiska lägret Camp Roj i nordöstra Syrien, där 1200 utländska IS-kvinnor och deras barn hålls frihetsberövade. Av de runt 300 personer som enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, som IS, i Syrien och Irak, har runt hälften kommit tillbaka. Ett 50-tal ska ha dött där. Den siffran är dock osäker, då den är svårt att verifiera. En hel del svenska medborgare är alltså fortfarande kvar där, å enligt Säpo är ungefär en tredjedel kvinnor. Hur många barn det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från den tidigare samordnaren mot vårldsbejakande extremism, som hade kontakt med anhöriga, kan det röra sig om ett 30-tal barn. Vad gör Sverige för de här barnen? Hör intervju med Patric Nilsson på Utrikesdepartementet. IS så kallade Kalifat ligger i spillror, innebär det att hotet också är borta i regionen? Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var nyligen i den irakiska storstaden Mosul, som återerövrades från IS i höstas. Hör om hennes intryck och analys om IS framtid där. Ivar Ekman intervjuar henne, och också överste Ryan Dillon, talesperson för Operation Inherent Resolve på det amerikanska högkvarteret i Iraks huvudstad Bagdad och den kurdiska företrädaren Salih Muslim, som sköter omvärldskontakterna för den koalition som styr den syriskkurdiska protostat som kallas Rojava. Dessutom hör vi läraren Abdulkarim al-Madani, från ett område i östra Syrien som tidigare kontrollerades av IS. Den som har intervjuat honom är en ung syrisk journalist som vi kallar Leila al-Ahmad, som jobbar för organisationen Syria Direct.  Sist i programmet vänder vi blicken mot oss själva för IS har inte bara haft framgångar på slagfälten i Mellanöstern eller i propagandan riktad till unga fanatiker här i väst. IS har under åren gruppen funnits också fått fäste i våra huvuden som någon slags sinnebild av ondska. Kommer IS leva kvar där och vad gör det med oss? Konflikts Filip Kotsambouikidis pratade med människor på Drottninggatan om rädslan för IS, och Konflikts Robin Olin intervjuade psykologen Filip Arnberg på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och professor Daniel Monk, som ägnar sig åt freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York. Vi vill varna för att det i programmet förekommer en del skildringar av det brutala våld som kännetecknar IS. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  

I den här veckans podd, allt du behöver veta om Andrew McCabe som har fått sparken, Cambridge Analytica som är i blåsväder och Cynthia Nixon som tänker kandidera till guvernörsposten i New York. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Ivar Ekman, programledare för Konflikt, Kajsa Boglind, Sveriges radios korrespondent i Washington D.C. Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Åsa Secher

Om vaccinationer och tvång, individens frihet och kollektivets ansvar. Bryts eller stärks samhällskontraktet när staten tar i med hårdhandskarna för att stoppa sjukdomsutbrott? Antalet mässlingsfall i Europa 2017 ökade med 400 procent, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. I slagfältet mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA och den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. Kan faktaresistens och misstro mot myndigheter bekämpas med tvång? Och spelar det egentligen någon roll när människors hälsa står på spel? Hör reportage från Italien, som nyligen infört obligatoriska vaccinationer efter mässlingutbrott. I mars är det deadline i Italien för att alla vaccinationer ska vara gjorda, efter det kan barn som inte är vaccinerade hindras från att gå i skolan. I det frihetsälskande Kalifornien, som också införde tvång efter mässlingsutbrottet på Disneyland 2014, debatterar man nu om det varit ett lyckat initiativ. Antalet barn som vaccineras har ökat, men samtidigt hävdar allt fler att de har medicinska skäl att slippa vaccineras och det har skapat en marknad för falska läkarintyg. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Vi besöker Järvaområdet i Stockholm där man använder kunskapsspridning som ett sätt att slå hål på gamla myter om vaccinationers biverkningar. Men vad händer då med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? Vi träffar en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av svininfluensavaccinationerna 2009. Vaccinationsmotstånd har en lika lång historia som vaccinerna själva. Hör om den svenska utvandraren Henning Jacobson som år 1904 drev att slippa vaccinera sig mot smittkoppor, ett fall som slutade i den amerikanska Högsta Domstolen.  Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar:  Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Richard Myrenberg richard.myrenberg@sverigesradio.se Sofia Pappa sofia.pappa@sverigesradio.se

Om politiska labb i ett demokratiskt krisläge. Runtom Europa växer nya politiska rörelser fram. Var hämtar de sin näring? Och kan de revolutionera demokratin? I detta avsnitt av Konflikt tittar vi närmare på nya politiska rörelser i Europa, som har det gemensamt att de beskriver sig som varken höger eller vänster på den politiska skalan. De vänder sig mot den "politiska eliten" och genom digitala plattformar vill de skapa inkluderande partier, som representerar "folkviljan", där alla kan vara med och utforma politiska idéer. Programmet startar i en våning på Östermalm i Stockholm. Där lanserades i höstas ett nytt svenskt politiskt parti, Initiativet, som beskriver sig som ett systerparti till det danska Alternativet, som numera har nio platser i Folketinget. Konflikts Robin Olin intervjuar Initiativets partiledare, Michael Wernstedt i Östermalmsvåningen, som fungerar som ett slags partihögkvarter och samtidigt är ett så kallat "co-livingspace". Det europeiska land där man kanske experimenterat mest med politik är Italien, och Femstjärnerörelsen, som grundades av komikern Beppe Grillo 2009. I dag har rörelsen nära 30 procents stöd, enligt opinionsundersökningar, utan vare sig ett högkvarter, presskontakter, ett regelrätt partiprogram, och utan en politisk ideologi. Konflikts Ivar Ekman träffade sju av rörelsens anhängare över en middag i den lilla kommunen Monte Porzio Catone, öster om Rom. Det här är en medelklassens och de utbildades revolution, säger läraren Vittoria, som samtidigt ser både ljus och mörker i Femstjärnerörelsen. Frankrike har också nyligen gått igenom ett dramatiskt politiskt experiment. 2016 lanserade den då ganska okände Emmanuel Macron rörelsen "En Marche", som senare efter valsegern blev "La République en Marche" – ungefär "Republiken på väg". Precis som Initiativet och Femstjärnerörelsen insisterade Macron på att hans rörelse varken var höger eller vänster. Vad har hänt med rörelsen sedan valkampanjen? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp två forskare som försöker förstå "Macronismen": Rémi Lefebvre, professor i statsvetenskap vid Lilles universitet och Anaïs Théviot, forskare vid l'Université Catholique de l'Ouest. De nya politiska rörelserna som Konflikt försöker förstå i detta avsnitt har fötts ur en djup kris för det demokratiska systemet i hela Europa. Det menar Nadia Urbinati, en italiensk forskare som undervisar vid Columbia-universitetet i New York. Krisen bygger på att medborgarna inte känner sig delaktiga, säger hon när Ivar Ekman träffar henne på ett kafé i Pisa. De italienska Femstjärnorna visar för människor utanför Italien att förändring och nytänkande trots allt är möjligt. Både i Turin och Rom har Femstjärnerörelsen tagit makten, men bilderna av hur det har gått när rörelsens stora idéer om politisk och demokratisk pånyttfödelse mött verkligheten går isär. Från Rom hör vi Simone Canettieri, reporter med fokus på lokalpolitik på tidningen Il Messagero, och Paolo Ferrara, gruppledare för Femstjärnorna i Roms kommunfullmäktige. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Misshandelsanklagelser orsakar problem för Vita huset, immigrationsdebatten är igång i senaten och budgetförslag för 2019 har presenterats. Dessutom bokklubb och direktrapport från Sydkorea. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Ivar Ekman, programledare för Konflikt, Anders Ask, utrikesreporter på Ekot och Kajsa Boglind, Sveriges radios korrespondent i Washington D.C.  Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Åsa Secher

Den här veckan har det handlat mycket om huruvida Trump ska ha uttalat sig rasistiskt om ett antal länder, det analyserar vi. Och hur går det egentligen för de planerade invandringsreformerna? Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Fernando Arias, Sveriges radios korrespondent i New York, Kajsa Boglind, Sveriges radios korrespondent i Washington D.C., Ivar Ekman, programledare Konflikt, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot. Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Åsa Secher

Senatorn Jeff Flake skräder inte orden i sin kritik mot Trump, utan att nämna presidentens namn. Hör också om den planerade skattereformen och telefonsamtalet till änkan efter en stupad soldat. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Ivar Ekman, programledare Konflikt och Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot.  Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Åsa Secher

Hör om Iranavtalet, twitterkriget med senatorn Bob Corker, filmmogulen Harvey Weinstein som anklagas för ett stort antal sexövergrepp och Obamas största miljöreform som rivs upp. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Ivar Ekman, programledare för Konflikt.  Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Åsa Secher

Varför har president Trump kommit överens med demokraterna om budgeten och vilket var hans största misstag, enligt före detta strategen Steve Bannon? Dessutom är det premiär för USA-poddens bokcirkel! Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Anders Ask, Ekots utrikesredaktör och Ivar Ekman, programledare Konflikt Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Parisa Höglund

Sommarkorrespondenter har nu återvänt hem. Men lämnat avtryck i världen genom ett antal reportage. I Radiokorrespondenterna idag, är ett litet urval från sommaren i världen. Vi skall börja i Kanada som firade sin 150 års dag som nation i juni. Ett rikt, demokratiskt och välmående land - men alla tyckte inte att Kanada var värt att fira. IVAR EKMAN reste till Montreal - eller Montreal, som en del sä Alla som har varit i Thailand, har väl noterat alla dom hus, som ligger på stranden - eller i vattnet - längs alla kanaler och floder. Viktiga transportvägar för fiskare bland andra. Men nu har en ny lag skapat massiva protester, en lag som berör hundratusentals människor. Lagen, som är ett slags strandskydd, slår fast att alla som bor i eller vid vatten, antingen måste betala en hög hyra, eller flytta. SAMIRA OTHMAN en av alla byar som hotas av den nya lagen. Det har snart gått 20 år sedan Långfredagsavtalet skrevs under, som drog upp riktlinjer för hur freden skulle upprätthållas i Nordirland. Våldet är numera sporadiskt, men spänningar finns kvar mellan katoliker och protestanter. Det upptäckte NAILA SALEEM när hon kom till Belfast. I somras öppnade något som kallas en liberal moské i Berlin, i Tyskland. En moské där kvinnor och män ber, sida vid sida. Där kvinnor kan leda bönen, och som särskilt välkomnar HBTQ-personer. I den här moskén är slöjan frivillig, och målet är att sprida en liberal, modern och fredlig version av Islam. DANIEL ALLING besökte moskén, som ligger i en protestantisk kyrka i Berlin. I somras hade också en storfilm premiär, ett krigsdrama från andra världskriget när fler än 300.000 allierade soldater evakuerades från stranden vid Dunquerke, 1940, i norra Frankrike. Skildringen av detta krigsdrama har fått besk kritik av franska filmkritiker, som hade hoppats att de franska truppernas insatser skulle uppmärksammats mer. NATHALIE ROTSCHILD reste till Dunquerke för ta reda på hur invånarna där, upplevde filmen Dunkirk, och där var reaktionerna och mottagandet annorlunda.

Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi? Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij

Republikanernas förslag till sjukvårdsreform imploderade innan omröstning. Vad händer nu med Obamacare? Och så om Trumps handgester till Putin under G20-mötet, West Virginia och rara mormödrar. Medverkande: Hewa Abdelzadeh, utrikesreporter på Ekot och Ivar Ekman, Sveriges Radios utsända i Washington.  Programledare: Cecilia Khavar

Om Trumps stora utlandsresa, nya säsongen av House of Cards och mysteriet runt covfefe Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot Nike Nylander, SVT, och Ivar Ekman, Konflikt, som båda arbetar i Washington i sommar Daniela Marquardt, Sveriges Radios korrespondent i Berlin.  Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Nina Benner

Vi avslöjar hur du avlyssnar någon via köksapparater! Hör KTH-professor om mikrovågsugnar och elvispar. Och så om sjukvårsdsreformen, skatt på solen, Snoop Dogg och en sorgligt vacker avskedskrönika. Medverkande: Fernando Arias, korrespondent i New York, Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, Ivar Ekman, programledare, Konflikt och KTH-professorn Gerald Maguire.  Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Cecilia Khavar

Podden går till botten med Trumps nya lördagsmorgontweet om påstådd avlyssning av Obama, om republikanernas nya sjukvårdsförslag och så stylisten Gustav Broström med ALLT om Trumps tejpade slips. Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef Ekot, Ivar Ekman, programledare Konflikt, Inger Arenander, Washingtonkorrespondent och Gustav Broström, stylist tidningen Café.  Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Cecilia Khavar

Det har blivit populärt att DNA-testa sig för att se vilket ursprung man verkligen har. Samtidigt för USA och många andra länder en alltmer detaljerad statistik över sina invånares etnicitet. Hör Manuel Martínez från Mexiko. Han gjorde ett DNA-test och vann en resa alla länder han har gener från. Det visade sig vara nästan hela världen.Hör också om den nya etniciteten "MENA" som man utvecklar just nu i USA.Och hör Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent, om varför man för statistik över alla folkgrupper i Colombia. Gäst i studion är Ivar Ekman, programledare för Konflikt i P1, som också gjort ett DNA-test för att få veta vilka delar av världen han har gener ifrån.

Om krigets olika ansikten, om vreden mot eliten och om konsten att integrera sig. Vad har många syrier gemensamt med Kristina från Duvemåla och vem var terrorns första offer i Nice? Konflikt gör nedslag i olika program från det gångna året och återvänder till röster som dröjt sig kvar hos oss som arbetar med programmet.2016 var ju ett år då väljarna gång på gång vände sig mot de etablerade partierna och det man kallar etablissemanget eller eliten. Det var också ett år då integration och terrorbekämpning fanns i fokus i många europeiska länder - som en reaktion både på den stora flyktingströmmen, och på flera blodiga terrordåd i europiska storstäder som exempelvis det i franska Nice. I Syrien fortsatte inbördeskriget på sitt sjätte år och i Sverige kämpade tiotusentals syriska flyktingar med att bygga upp sina nya liv.Konflikts nyårspecial börjar i Chicago, hos den väljargrupp som senare skulle utropas som det amerikanska presidentvalets vinnare - nämligen arga och frustrerade vita män. Ivar Ekman besökte en kakfabrik som flyttat jobben till Mexiko och gick på vad som skulle ha blivit ett Trumpväljarmöte - men som fick ställas in på grund av protester.Något som upptagit den svenska politiska debatten under stora delar av 2016 är frågan om integrationen. För även om flyktingströmmen avtagit under året som gått, så är det bara i Sverige hundratusentals människor som just nu kämpar med att hitta bostad, jobb, vänner - ja som kämpar med att bygga upp ett liv här. Majoriteten av de flyktingar som kommit både i år och förra året är från Syrien. May Alekhtyar, bloggare, ingenjör och då och då Konfliktmedarbetare gjorde ett reportage där hon försökte ta reda på hur det kommer sig att integrationsprocessen känns och fungerar så olika för olika individer.De allra flesta som lyckats lämna Syrien befinner sig i grannländerna, men många av de som drabbats allra värst av kriget kommer ingenstans utan är instängda - antingen för att området är belägrat eller för att de befinner sig under nån av de stridande parternas kontroll - eller både och. Och det är de här människorna - de instängda - som vi hör allra minst om, eftersom de har så små möjligheter att kommunicera med omvärlden. Men för i höstas fick vi på Konflikt ett unikt vittnesmål från en av de städer som är allra mest hermetiskt tillslutna - Raqqa, den stad som den så kallade Islamiska Staten utropat som sin huvudstad. Vår medarbetare Samar Hadrous läste in en översättning av meddelandet.Konflikts nyårsspecial avslutas genom att vi besöker en plats som precis som Raqqa drabbats av terrorsekten IS idé om ett krig mellan dem och resten av världen. För om vittnesmålet från Raqqa visade på ett av terrorns många ansikten, så visade sig ett annat på strandpromenaden i Nice i juli då en frånskild småbarnspappa, ursprungligen från Tunisien, körde lastbil rakt in i en folkmassa. 84 människor dog. Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till strandpromenaden La Promendad des Anglais en månad efter terrordådet.Konflikt önskar er alla ett gott nytt år. Vi hörs igen 2017! Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Opinionsmätningarna hade fel i Brexit-omröstningen och USA-valet. I veckans program hör du en professionell spelare, en PR-byrå och en astrolog om andra sätt att förutspå framtidens politik. Paul Krishnamurty, professionell spelare, lever på att sätta pengar på politiska val. Han prickade in Brexit men förlorade en halv årslön när Donald Trump vann valet i USA. Jean Pierre Kloppers, VD på företaget BrandsEye i Sydafrika, berättar hur de förutspådde Brexit, Trump och det sydafrikanska valet med hjälp av twitter. Nu tittar de på Europa inför presidentvalet i Frankrike nästa år.Ophira, en av de identiska tvillingsystrarna Astrotwins, spår till vardags om Hollywoodkändisar kommer gifta sig eller skilja sig. Men i stjärnorna såg hon också att Hillary Clinton skulle få svårt att vinna.Gäst i studion är Ivar Ekman, programledare för Konflikt i P1, som fått träning i att förutsäga framtiden i samarbete med den amerikanska underrättelsetjänsten.

Varför är kampanjerna så smutsiga? Varför har Hillary Clinton inte hållit några presskonferenser i år? Vad tycker mexikaner om Trump? Och så lyssnarfrågor. Gäster är Ginna Lindberg, utrikeschef på ekot, Anders Ask, utrikesredaktör på ekot, Ivar Ekman, programledare på Konflikt i P1. Programledare för USA-valpodden är Sara Stenholm.

Om en ständigt friare handel, som skulle göra alla rikare. Men har det blivit så? Hör röster från Degerfors, Chicago och Kumla om jobb på export, prylar på import och stoltheten i att tillverka en TV. Vi börjar i USA, med Rick, en pensionerad fabriksarbetare som Konflikts Ivar Ekman träffade utanför hans forna arbetsplats, kakfabriken Nabisco i utkanten av Chicago tidigare i år. Vi träffade också Donald Trump-väljare som är arga på Kina, som de menar rånar USA. Dessa väljare uttrycker kärnan av den fräna kritik som riktas mot frihandel i den amerikanska presidentvalskampanjen - en kritik som tog ett stort steg mot att omsättas i protektionistisk politik när Donald Trump blev Republikanernas enda presidentkandidat.Men USA - det är ju ett land som ju länge varit helt centralt i att driva på en öppnare världshandel. Varför har kritiken där blivit så hård? Har kritikerna en poäng med sin kritik? Ja, enligt helt färsk forskning från en grupp ekonomer ledda av den respekterade professorn David Autor på Massachusetts Institute of Technology. Politikerna har helt enkelt lovat något som inte varit sant. David Autor intervjuades av Brett Ascarelli.Vad säger då den amerikanska politiska ledningen om det här misslyckandet? Häromveckan fick Sverige storfint frihandelsbesök i form av Michael Froman, som är amerikansk USTR, US Trade Representative - en post som närmast kan översättas som handelsminister. Froman var framförallt i Stockholm för att träffa Cecilia Malmström på en konferens om frihandelsavtalet TTIP i LO-borgen, men gjorde också ett snabbt besök på ett företag i Hammarby Sjöstad, där vi fångade honom för ett kort samtal.Hur ser det då ut i Sverige? Vi kan inte garantera ett jobb i en specifik fabrik, men däremot måste vi garantera jobb, med hjälp av omställning och utbildning så säger den svenska handelsministern Ann Linde. Och få länder i världen sjunger frihandelns lov som man gör här. Men hur går det i praktiken? Är folk mer förbannade än vad etablissemanget här intalar sig? Konflikts Kristian Åström åkte till bruksorten Degerfors i Värmland.Gäster i studion är Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna, och ekonomen och författaren Stefan de Vylder, som länge och på djupet betraktat och skrivit om världsekonomin.Programledare och producent: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Kristian Åström kristian.astrom@sverigesradio.se 

Längden avgör vem som vinner valet den 8 november, TV-chefernas stora kärlek till Trump, om huruvida journalisterna har anledning att rannsaka sig själva och sin rapportering. Medverkande: Ginna Lindberg, Ivar Ekman och Anders Ask.Programledare: Sara Stenholm Producent: Nina Benner 

Om EU och säkerhet efter dåden i Bryssel. Kommer hot om nya attacker att ena eller splittra unionen? Och hur hänger identitet ihop med säkerhet? Hör röster från Bryssel, Paris och Edinburgh. Konflikts Anja Sahlberg är i Paris där invånarna börjat lära sig leva med rädslan för cynisk terrorism. I Frankrike höjer politikerna nu rösten för ett starkare EU-samarbete kring säkerhetsfrågorna medan parisborna manifesterar sin enhet med grannarna i Bryssel.Tonläget höjs alltid direkt efter den här typen av attentat, menar Björn Fägersten, programchef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, som skrivit en avhandling om underrättelsesamarbete.Behövs det rent av ett europeiskt CIA för att kunna hindra terrorns framfart? Det är just vad många politiker har förespråkat i veckan. Men varför finns det inte redan idag? Konflikts Marie Nilsson Boij och Ivar Ekman söker svaren hos akademiker i Europa och USA och upptäcker att hindren är många och finns på flera nivåer.Konflikts Axel Winqvist beger sig till Bryssel som på många sätt är en internationell och multikulturell stad. Men vilken identitet känner brysselborna själva att de har och hur hänger detta ihop med synen på säkerhet?Vad offrar vi längs vägen när säkerhet blir ledordet? I studion finns förutom Björn Fägersten även Amir Rostami, polis och sociolog som jobbar med Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism och Caroline Holmqvist, lektor i krigsvetenskap vid försvarshögskolan men just nu verksam vid Université libre de Bruxelles.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Dagen efter Superduper-tisdagen hör ni en republikan recensera partiets framtid, vi pratar om våldsamheterna vid Trumps framträdanden och om vårljuset i svenskarnas ögon. Gäster i avsnitt 7: Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, Lasse Johansson, programledare P1 och fd USA-korrespondent, Hans Bergström, fd chefredaktör på Dagens Nyheter, amerikansk medborgare och republikan och Ivar Ekman, programledare P1. Programledare: Sara Stenholm Producent: Cecilia Khavar

Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som vapen för att få EU på knä? Och hur förändras spelplanen för dom som flyr? Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel.För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora?Frilansjournalisten Tomas Thorén följer sexbarnsmamman Maha Mansour som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till svartjobb om hon ska kunna försörja sig? Och vilka alternativ har hon när EU:s gränskontroller hårdnar?I Malmö träffar Konflikts Ulrika Bergqvist svärmor Ramadan och svågern Omar Alabsi. Barnens farmor vill inget hellre än att samla barnen i Sverige så att hon kan hjälpa till. Familjen följer nyhetsutvecklingen, med regler som ändras dag för dag, men viktigast av allt är att hålla kontakten med systrarna som är fast i Syrien och ringer och berättar om nya bombräder. Ivar Ekman intervjuar turkietkännaren Halil Karaveli som menar att Turkiet använder flyktingströmmen som ett vapen för att få EU dit dom vill. Men Ayhan Kaya, professor i internationella relationer på Bilgiuniversitetet i Istanbul, och Ahmet Ichdujgu, chef för migrationsforskningscentret på Kotjuniversitetet håller inte helt med om den analysen. Och hur såg de olika spelarna inom EU på situationen inför förhandlingarna med Turkiet? Vad vinner och förlorar Europa på att flytta gränserna österut? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret hos Göran von Sydow på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, SIEPS. Hör även Deger Akal på Deutsche Welle och den franska statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec.Resultatet av de skärpta reglerna i flyktingspelet kan kanske inte bli mer tydligt än den tomhet som Konflikts Jesper Lindau möter på ett transitboende i Stockholm. Här flödade viljan att hjälpa och glädjen i att ha nått fram till ett säkert mål efter en lång resa. Nu är boendet mörkt och tyst.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.berguist@sverigesradio.se

Vi hör dagligen om IS eller ISIS eller ISIL eller Daesh, men vad är de? Vi tar hjälp av P1:s Ivar Ekman för att reda ut massor med frågor om just IS. Även om: Ödesmatchen, Lisa Holm och Grekland

Om terrorns kopplingar till Syrien, där det blodiga inbördeskriget fortsätter med oförminskad styrka. Samtidigt vänder västvärlden sina blickar och vapen mot IS. Men kan man verkligen skilja på kriget och terrorn? Måste man inte göra något åt Assad för att komma åt Baghdadi och radikaliserade terrorister? Hör röster från Dubai, Aleppo, Genevé och Göteborg om våldet som göder terrorn. Kriget i Syrien har krävt mer än 200 000 döda, en miljon skadade, nästan elva miljoner på flykt och inget ser ut att få stopp på det. Samtidigt vänder Europa och USA sina blickar inåt. Efter attentatet mot Charlie Hebdo i Paris och tillslaget mot misstänkta jihadister i Belgien är det hotet mot oss själva som står i fokus. Hur ska kriget då tvingas till ett slut? Konflikt beger sig till Malmö där frilansjournalisten Petra Quiding möter Nael Bitarie i stadsdelen Nydala. Han visar motvilligt våldsamma videoklipp från kriget i Syrien. Både från staden Raqqa, som är under den extrema rörelsen Islamiska Statens kontroll och från Yarmuk, den förort till Damaskus som Nael kommer ifrån. Två filmer från samma land, en från livet under den islamska statens terror, den andra av människor utsatta för assadregimens grymhet. Nael tycker att ingen längre pratar om regimens brutalitet, bara om terrorismen som hotar oss i väst. Med i Konflikt finns Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg och Aron Lund, journalist som skrivit flera böcker om Syrien. De samtalar bland annat om det som Ali Khedery har att säga. Han var länge central i att forma USAs politik i regionen, framförallt i Irak. Mellan 2003 och 2009 var Ali Khedery nära rådgivare åt såväl dom amerikanska ambassadörerna i Baghdad som USAs militära befälhavare i regionen. Idag är han chef för en konsultfirma i Dubai, där Konflikts Ivar Ekman nådde honom. Ali Khedery är mycket kritisk mot både rollen USA har spelat, och den roll man spelar idag. Han anser att man behöver ett nytt Sykes-Picot, och syftar på den koloniala uppgörelse mellan Frankrike och Storbritannien från slutet av första världskriget som skapade det moderna Mellanösterns gränser, gränser som nu är på väg att lösas upp. Alternativet är blodig, okontrollerad fragmentisering – och ökad radikalisering. FN-sändebudet och svensk-italienaren Staffan de Mistura har fått i uppdrag att försöka hitta en väg mot fred i Syrien. Han tog över uppdraget som fredsmäklare i Syrien i juli förra året, efter att både förre FN-chefen Kofi Annan och den respekterade FN-veteranen Lakdhar Brahimi hade misslyckats. Men det finns sånt i Syrien som har ändrats, säger de Mistura, sånt som gör att det idag åtminstone finns en glimt av hopp. Han säger till Ivar Ekman att han vill börja bygga freden lokalt, i små eldupphör som i sin tur ger utrymme för politiska kompromisser. Tanken är att det ska börja med storstaden Aleppo. Längre ner här på sidan finns också en längre intervju att lyssna på med Staffan de Mistura. Den oro som Europa känner över hoten om attacker är välgrundad, mycket beroende på den mängd européer som åkt till Syrien för att strida för olika grupper. En av dem som ville åka till Syrien kallar vi för Josef och kommer från Göteborg. Han berättar i Konflikt för reportrarna Karwan Faraj och Kajsa Norell om hur han kom i kontakt med religionen trots konflikter om det med sina föräldrar. En vän som dog i Syrien inspirerade honom sen att åka dit själv för att slåss mot Assad-regimen. Men hans föräldrar, folk i moskén och en religiöst lärd avrådde honom och till slut avstod han. De frihetskämpar han från början velat ansluta sig till slåss nu mot varandra, de utför grymheter han inte står bakom och viktigast av allt, hans föräldrar vill inte ge honom sitt tillstånd. I slutet av konflikt hör vi den syriska journalisten Zaina Erhaim från Aleppo som berättar om hur rädd hon är när hon passerar genom vägspärrar som hålls av utländska islamistiska krigare. Hon berättar för Konflikts Jesper Lindau om att de kommer från våra länder i väst medan den solidaritet som världens ledare visade efter attackerna i Paris mot Chralie Hebdo och en judisk affär helt uteblir när hennes folk dör dagligen i Syrien. Lyssna på en längre intervju med Zaina Erhaim om hur man såg på det som hände i Paris i Aleppo, längre ner här på hemsidan. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Medproducenter: Petra Quiding petra@q-media.se Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se

Om ett drygt decennium med Dansk Folkeparti i politikens mitt. Vad har det gjort med Danmark? Hör röster från Thyregod, Nørrebro och Billund om danskar på flykt från främlingsfientlighet, om hotet från och mot, muslimer. Och hör åsikten om hur partiets framgångar hänger samman med socialdemokratins slutgiltiga död. Förra veckans Konflikt  handlade om ebola och bilden av Afrika. Europa verkar ha ett behov av att se Afrika som smutsigt, ociviliserat och farligt för att få betrakta oss själva som rena och civiliserade. Och kanske gäller samma sak för bilden av våra grannländer, Norge, Finland och framförallt Danmark. Danmark, som vi tidigare betraktade som ett land med glada piprökande män - och kvinnor - som dricker öl till frukost, men som vi, på sistone, gjort om till en nidbild av ett grannfolk som har som folksport att förolämpa muslimer. I den skrattspegeln är det lätt att få syn på vår egen förträfflighet, när det som egentligen är mycket mera slående är vår likhet. Som att Danmark och Sverige har ungefär lika stora partier som kallar sig själva invandringskritiska. Faktum är att Sverigedemokraterna är större än Dansk Folkeparti, med sina 12,9 procent i senaste valet, jämfört med Dansk Folkepartis 12,3 i valet 2011. Men Danmark ligger drygt tio år före med hur ett sånt parti påverkar politiken, och samhället. Ivar Ekman träffar en av Dansk Folkpartis ledande ideologer, prästen Sören Krarup. Han var länge en mycket kontroversiell person och gick bland annat under namnet "den svarta prästen”. I dag har han och partiet tagit plats i den danska politikens mitt. Möt två generationer kvinnor med rötter i både Danmark och Pakistan. Mumtaz Khan berättar om det Danmark hon mötte 1971 med nyfikna osthandlare och danska hippies. Det är ett helt annat, och mer krävande, Danmark hon lämnar vidare till dottern Uzma Ahmed Andreis och barnbarnen. Reportage av Ulrika Bergqvist. Hör författaren och debattören Carsten Jensen som av Dansk Folkeparti och deras gelikar avfärdas som radikal kulturelit. Han menar att partiet har haft en djup och dramatisk påverkan på det danska samhället som i förläningen leder till socialdemokratins död. Och det är inte bara arbetarrörelsen som blivit kapad i det nya Danmark. Kvinnorörelses kanske främste företrädare, Elisabeth Møller Jensen, menar att det förändrade politiska läget har inneburit en granatchock mot jämställdheten. Reportage av Sveriges Radios Danmark korrespondent Anna Landelius. Följ med Ivar Ekman till Legoland på Jylland där Dansk Folkepartis ledning berättar hur dom vill fortsätta förändra Danmark. Möt partiledningsledamoten Christian Langballe och partiets vice ordförande, Sören Espersen, som fortfarande fruktar Danmarks undergång och tycker att det är viktigt att varje generation gör en insats för det danska folket. Hör också Imran Erdogmus, som tröttnat på debatten och lämnat Danmark, för Turkiet. Hon är en av hundratals, kanske tusentals, unga, välutbildade danskar med utländsk bakgrund som nu ser framtiden någon annanstans. Producent: Ulrika Bergqvist Programledare: Ivar Ekman

Om upplösta gränser, skuggkrig och bombade barn i Gaza. Efter en lång, het och blodig sommar i norra Irak, östra Ukraina och på många håll i världen så ställer vi frågorna: Vad är det för fel på den här världen? Lever vi i kaosets tidevarv? Hör tänkare om kaoset som uppstår när USA återvänder till hemlandet, om den bortglömda betydelsen av geografi, om det galna Europa och hör torghandlare om oron när världspolitiken faller samman. Sommaren har varit mycket dramatiskt. Hör röster från Skärholmen och Södermalm i Stockholm, som Konflikts Kajsa Boglind samlat, om oron folk känner inför utvecklingen i världen. För att försöka förstå vad som händer ringde Konflikt upp några tänkare som jobbar med makt- och geopolitiska analyser. Först ut är Randall Schweller som är Professor i statsvetenskap vid Ohio State University. Han har i år gett ut boken Maxwells Demon and the golden Apple - Global discord in the new millenium och i den skriver han om att vi just nu är inne i en mycket snabb förändring av världsordningen, framförallt på grund av att USA drar sig tillbaka. Randall Schweller intervjuas av Jesper Lindau och säger att nu stundar det han kallar för den ”Eviga skärselden” där inte mycket blir gjort i takt med att internationella relationer blir alltmer komplicerade. Den andre, som det kallas, ”realisten” i Konflikt är Robert Kaplan, amerikansk journalist och analytiker som länge gjort sig ett namn som en ytterst pessimistisk bedömare av världspolitiken, i allt från boken Balkan Ghosts om motsättningarna på Balkan, till essän The Coming Anarchy. Det gäller att dra fram kartorna igen, säger han i ett samtal med Ivar Ekman. Globaliseringens eliter har länge trott att dom kan fly undan grundläggande koncept som terräng, geografi och gränser, säger Kaplan, men utvecklingen idag visar att dom hade fel. I Konflikts studio för att reagera på dessa tankar finns Ulla Gudmundson som är skribent och säkerhetspolitisk analytiker, tidigare bl a analyschef på UD. I en studio i Oslo sitter Mats Karlsson, tidigare vicechef och landansvarig på Världsbanken, och i september tillträdande direktör för Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Ett annat perspektiv har Ian Shaw som forskar i kulturgeografi vid universitetet i skotska Glasgow. Han har  ägnat mycket tid åt drönarkrigets konsekvenser, både för människorna på marken och för säkerhetspolitiken i stort. Enligt Shaw är drönarkriget, som förs ibland annat Somalia, Yemen och Afghanistan ett mått på att USA inte alls drar sig tillbaka från världen. I detta kaosets Konflikt vänder vi sedan blicken mot Europa. Hur ser man på den nya globala oordningen här? I synnerhet i det land som alla pratar om som nyckeln till ett starkare europeiskt engagemang i att lösa världens kriser, nämligen Tyskland. Konflikts Daniela Marquardt ställde frågan till den tyska analytikern Constanze Stelzenmüller vid German Marshall Fund i Berlin. Hon anser att om bara Europa tar sig samman, så kan den gamla liberala ordningen, med USA som global ordningsman, upprätthållas. En helt annan bild av utvecklingen i Europa har Emmanuel Todd som är fransk historiker och demograf som på 70-talet förutspådde Sovjetunionens kollaps och redan 2002 skrev om USAs kommande återtåg i världen och risken för en kommande finanskris. Hans bild av Europas framtid är dystrare och som historiker är han, efter kriget i Ukraina började, orolig för den historielöshet som råder i Europa. Han ser ett EU som nu långsamt faller samman. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om flykten, döden och kampen för att vara människa. Konflikt blickar tillbaka på året som gått, och ser sjunkna båtar, ett värmländsk hälsohotell och en syrisk tragedi. Men vi blickar också framåt, mot ett år fyllt av val, när plötsligt många fler än flyktingar får anledning att ställa sig frågan: Hur mycket människa är jag? Hör nytt reportage av Randi Mossige-Norheim, intervju med Fabrizio Gatti och bitar ur det gångna årets Konflikt. Den italienska ön Lampedusa har under hösten varit i blickfången på grund av att flera båtar med flyktingar sjunkit med katastrofala följder - hundratals människor har drunknat. Ibland allt som vi berättat om i årets Konflikt så känns det här dramat på Medelhavet som det viktigaste att påminna om. Det är ett drama där utvecklingen i framförallt Syrien, men även i länder som Eritrea, möter den alltmer bistra politiska verkligheten här i Europa. Ett möte med fruktansvärda konsekvenser, både möjliga, i framtiden, och idag. Den första katastrofen inträffade den 3 oktober. Nära 400 människor dog, de flesta från Eritrea. Nu pågår rättegången i Italien mot båtens kapten. Och livet går vidare för de som överlevde och för de som är anhöriga till dom som dog. De anhöriga finns spridda över hela världen, de bor i Eritrea, Tyskland, Kanada, USA, England. Randi Mossige-Norheim berättar deras historia. En person som ägnat många år åt att försöka förstå och sedan berätta om denna migranternas och flyktingarnas verklighet är Fabrizio Gatti. Han är italienare och journalist, och författare till boken "Bilal", som kom ut på svenska tidigare i år och då fick mycket uppmärksamhet. I "Bilal" har Fabrizio Gatti själv rest en av de rutter som tar folk till Europa - den rutt som kallas slavrutten, genom Sahara, via Libyen, till Lampedusa, och sedan vidare till tomatodlingarna i Apulien och byggarbetsplatserna i norra Italien. Gatti skriver för tidskriften L'Espresso å har på senare tid intensivt bevakat katastroferna vid Lampedusa. Det berättade han när han nyligen kom på besök till Sverige och Konflikts Ivar Ekman honom på Arlanda. Sverige har ju kommit att spela en ganska stor roll i det här dramat, genom att många Syrier flyr just hit - mer än 15 000 sen årets början - och i synnerhet sen Migrationsverket tidigare i höstas beslutade att ge människor på flykt undan kriget i Syrien permanent uppehållstillstånd, och därmed möjligheten att ta hit sin familj.  Av den här anledningen reste Konflikts Julia Lundberg tidigare i höstas till det lilla samhället Ekshärad i norra Värmland. Där köpte mångsysslaren Bert Karlsson det nedlagda hälsohotellet Wermlandia i början av året, och gjorde om det till asylboende. Det var många som trodde, eller kanske framförallt, hoppades, att båtkatastroferna skulle Europas politik i förhållande till flyktingar från Syrien. Men så har det inte blivit. Nyligen publicerade Amnesty international en rapport med titeln An international failure: The syrian refugee crisis. Rapporten beskrev hur 2,3 miljoner människor flytt Syrien undan kriget där. Och ett sätt å hjälpa flyktingarna - så att de slipper göra den här farliga resan över Medelhavet - det är att erbjuda dom så kallade kvotflyktingsplatser. EU, med mer än 500 miljoner invånare, har erbjudit drygt 12 000 sådana platser. Det utgör en halv procent av det totala antalet flyktingar som lämnat Syrien. Och som en direkt konsekvens av detta blir dom fruktansvärda ödena bara fler. Fyrabarnsmamman Soha Afifis öde har skakade om många under hösten. Hon hade flytt Syrien, och gav sig av i båt från Egypten med sina fyra döttrar i hopp om att nå Europa och så småningom Sverige, där hennes systrar bor. Vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén träffade henne inspärrad på ett häkte i Alexandria, och Konflikts Daniela Marquardt träffade systern Neda i Umeå. Producent och programledare: Ivar Ekman

Om ett djupt splittrat Israel, som går till val. Konflikt sänder från Tel Aviv, och möter hopplöshet och apati, men också en spirande framtidstro - på den religiösa, yttersta högerkanten. Hör röster från Tel Avivs liberala bubbla, segregerade bussar i Jersualem och ett kokande valmöte i Beit Shemesh. Konflikt sänder från det tjusiga boutiquehotellet Rotschild Hotel, mitt i Tel Avivs historiska Bauhaus-distriktet. Det är också mitt i det som brukar kallas ”Tel Aviv-bubblan” – en del av Israel som är liberalt, sekulärt och kosmopolitiskt – och alltmer skiljt från resten av Israel. Med för att förklara denna bubbla närmare är Sandra Weil, bosatt i Tel Aviv sen 15 år och aktiv som  curator  och kulturproducent, och Joel Lagerlöv, som bott i Israel sen 2001, gift med en israeliska och verksam i Israels dynamiska IT-sektor. Det andra Israel representeras av Jerusalem. Det är ett alltmer religiöst Israel, som kommit att bli en större och större del av landet, såväl demografiskt, politiskt som i vardagslivet. En av de frågor där dessa två olika delar av landet kommit i konflikt är den som gäller könssegregerade bussar. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, och dagens producent Sharon Jåma, tog en tur med en av dessa bussar, nummer 56, från det ultraortodoxa området Mea Sharim.   Polariseringen i Israel – och längtan efter en enande kraft – börjar nu få tydliga politiska konsekvenser. Den här valkampanjens stora överraskning, och israelisk politiks just nu klart starkast lysande stjärna heter Naftali Bennett, ledare för partiet Det judiska hemmet, ett nationalistiskt, religiöst parti. Bennetts uttalade mål är att jämka samman Israel i namnet av en utpräglad högerpolitik; bland annat vill han annektera stora delar av Västbanken. Ivar Ekman följde Bennett under en hektisk kväll tidigare i veckan, en kväll som började i Jerusalems stora synagoga. En annan tongivande röst i Israelisk debatt som ställer sig frågan om hur Israel ska enas – och handskas med de stora frågorna om fred och stabilitet –  men den här gången från vänster, är den socialt och politiskt engagerade danskättade rabbinen Michael Melchior. Enligt honom kan man konstatera att hur man än vrider och vänder på det, så kommer de religiösa partierna att dominera nästa koalitionsregering i Israel. Men ändå väljer en stor del av de tongivande israelerna att bortse från detta. Man måste börja prata med de religiösa, säger Michael Melchior till Cecilia Uddén. Producenter & reportrar: Cecilia Uddén och Sharon Jåma Programledare: Ivar Ekman

Om somalierna som uppmärksammats så mycket i svenska medier under hösten. Men den här gången handlar det inte om nyanlända anhöriginvandrare utan om de somalier som stannat i eller återvänt till Somalia och nu kämpar för att bygga upp landet. Hör svensksomaliska röster i Mogadishu och Stockholm om det nytända hoppet om fred och ro i landet som tycktes för evigt dömt till kaos och katastrof. Somalia har under många år toppat alla eländeslistor - landet har världens högsta högsta barnadödligheten, mesta korruptionen, världens fattigaste och farligaste land. Somalia var själva sinnebilden för begreppet failed state. Inte sedan diktatorn Siad Barre störtades 1991 har landet haft en fungerande centralmakt och ingenting har kunnat få slut på det inbördeskrig som härjat landet sedan dess. Men kanske håller läget i Somalia nu på att förändras till det bättre. Terroristgerillan al-Shabab har succesivt pressats tillbaka från flera viktiga fästen. Och för första gången på flera årtionden har en vald president kommit till makten i Somalia. Det här har också fått många exilsomalier att för första gången på många år överväga att resa hem för att vara med och bygga upp landet. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp Wilo Abdulle, tidigare fältassistent och stadsdelspolitiker i Göteborg som återvänt till Somalia för att grunda en fredsorganisation, och Abdiwahab Hussein Ugas Khalif, före detta Malömpolitiker och idag parlamensledamot i Somalia: För förstå vad som har hänt och händer i Somalia måste man också titta på omvärldens roll - från grannländerna i regionen till de stora internationella aktörerna, FN och EU. Sedan den spektakulära, direktsända amerikanska landstigningen i Somalia för 20 år sedan, och det lika dramatiska tillbakadragandet ett knappt år senare efter nedskjutningen av två amerikanska Black Hawk-helikoptrar, har mycket av det internationella samfundets inblandning och försök att mäkla fred snarare underblåst motsättningar och konflikter istället för att lösa dem. Hur de internationella aktörerna kommer att förhålla sig till Somalia i fortsättningen har därför stor betydelse för om det nya hopp som nu har väckts också ska kunna omsättas i varaktig fred och stabilitet. Grannländerna Etiopien och Kenya är nyckelspelare och på senare tid är det framför allt Kenya gjort sig gällande. I september invaderade flera hundra kenyanska soldater den somaliska kuststaden Kismayu för att jaga bort al-Shababmilisen från trakter nära den kenyanska gränsen. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Alex Rondos, EU:s särskilda sändebud för Afrikas Horn och kenyanske journalisten Murithi Mutiga vid tidningen Daily Nation i Nairobi för att få EU:s och Kenyas perspektiv på utvecklingen i Somalia. Det här programmet är den andra delen av ett större projekt, där vi på Konflikt fördjupar oss i mötet mellan Sverige och Somalia. I det första programmet, som sändes i september i år, fick vi lära känna två svensk-somaliska familjer, som på grund av kriget i Somalia och flykt till Sverige splittrats mellan länderna. Delar av familjen har fått uppehållstillstånd och lever i Sverige, medan resten av familjen är kvar i Somalia, eller Kenya, eller på andra platser i Somalias närområde, och väntar på att kunna återförenas här, i Sverige. Det rör sig alltså inte om nya flyktingar, utan om flyktingar som flydde från Somalia när konflikten var mycket mer intensiv, och som redan har fått uppehållstillstånd här, och nu väntar på att kunna återförenas. I det förra programmet lärde vi bland annat känna Hassan Ali Farah, vars familj väntat länge i Nairobi på att det svenska migrationssystemets kvarnar ska mala färdigt. Konflikts Lotten Collin och Ivar Ekman sökte för ett par veckor sen upp Hassan igen, i en förort till Stockholm: Första delen i Konflikts serie Sverige och somalierna: SR:s Afrikakorrespondent Maria Sjöqvists intervjumed Somalias nye president: Hela intervjun med EU:s sändebud för Afrikas Horn: Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kajsa Boglind

Om hur nya fynd och ny teknik kan ha skjutit upp den så kallade oljetoppen på obestämd framtid. Vad skulle det i så fall betyda för vår tids globala ödesfrågor - miljön, ekonomin och de internationella maktförhållandena? Hör röster från Rio, Peking och New York - om det svarta guldet som plötsligt kanske finns i överflöd. Sedan en tid tillbaka har vi hört om undergången som rycker allt närmare när vi på några hundra år bränner upp naturresurser som har tagit tiotals miljoner år att utvecklas. Krig och matkravaller har beskrivits som förebud om den katastrof som väntar när oljan tar slut och världen definitivt kärvar ihop. Men på senare tid är det plötsligt nya tongångar som överröstar pessimisterna. En ny guldrush sprider sig över den amerikanska prärien. Men det är inte det som odlas ovan jord som gör bönder till miljonärer utan oljan som gömmer sig långt ner under åkrarna. Efter att Mellanöstern har dominerat i decennier sker en förskjutning av oljevärldens centrum mot den västra hemisfären. Tjärsand i Kanada, skifferolja i USA och nya oljefyndigheter långt under Brasiliens havsbottnar håller på att förändra oljevärldsordningen. Och det händer inte bara där. Vi hör om nya fyndigheter utanför Afrikas kuster, Ghana, Kenya och Mozambique. Till och med Somalia beskrivs som ett möjligt oljeland. Och i Medelhavet har Cypern och Israel stora förhoppningar om olja och gas. I dagens Konflikt ställer vi frågan vad som egentligen har hänt i skiftet från olje-pessimism till olje-eufori. Marcio Mello, tidigare geolog på statliga oljejätten Petrobras men idag vd för oljeföretaget HRT berättar från en av oljevärldens nya huvudstäder Rio de Janeiro om en strålande framtid för Brasilien. Han intervjuas av Ivar Ekman. Leonardo Maugeri, före detta hög chef på det italienska oljebolaget Eni forskar nu om oljans framtid vid Harvarduniversitetets Belfer Center for Science and International Affairs. Han har väckt uppmärksamhet med sin omdiskuterade rapport Oil: The new revolution. I motsats till många andra bedömare hävdar han att oljeproduktionen kommer att öka det närmaste decenniet. Men det paradoxala, säger han, är att mer olja inte automatiskt betyder en säkrare värld. Vi kommer snarare att uppleva en mer instabil värld allt eftersom Kina kliver fram för att säkra sitt växande oljebehov, förutspår Maugeri. Antonia Juhasz är olje- och energianalytiker och författare till flera böcker om det hon beskriver som oljeindustrins rovdrift med människors hälsa, klimatet och global säkerhet, bland annat boken The Tyranny of oil. Juhasz och Maugeri intervjuas av Daniela Marquardt om den nya olje-boomens geopolitiska konsekvenser. James Hansen är en av veteranerna inom miljöforskningen. Redan 1988 vittnade han inför den amerikanska kongressen om växthuseffekterna. Han är en av Nasas forskningschefer och professor i miljövetenskap vid Columbiauniversitetet i New York. Och vid 71 års ålder är han en i allra högsta grad stridbar aktivist som hörs och syns vid demonstrationer mot nya borranläggningar. Han intervjuas om miljökonsekvenserna av den fortsatta oljeutvinningen av Kajsa Boglind. I studiosamtalet hörs Ulf Svahn, vd för branschorganisationen Svenska Petroleum- och Biodrivmedelsinstitutet och Mikael Höök, forskare om globala energisystem vid Uppsala universitet och aktiv i organisationen ASPO, Association for the study of Peak Oil and Gas. Extramaterial: Reportage från oljemässan i Stavanger av reporter Maria Repitsch. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kajsa Boglind

Om somalierna som är här, och somalierna som väntas komma. Det pratas det om dem överallt - om fattigdom, analfabetism och rasism - på nätet, i kommunerna och i riksdagen. Men vilka är de - Mohamed, Rookia, Hassan och de andra? Var kommer de ifrån? Och, kanske viktigast av allt, vad är det för land de kommer till? Göran Dahlström, Socialdemokrat i Katrineholm, är ett av alla kommunalråd som börjat lufta sin oro för kostnaden för den stora somaliska anhöriginvandring som väntas de kommande månaderna. Det var en dom i januari som möjliggjorde att somaliska familjer nu ska kunna återförenas genom DNA-test. Det har tidigare inte varit möjligt eftersom svenska myndigheter inte godkänt somaliska pass. Migrationsverket beräknar att det kan komma mellan 20 och 30 000 somaliska anhöriga till Sverige bara i år och nästa år. Det är inte bara i lokalpolitiken som somalierna nu uppmärksammas mer och mer - dom dryftas på nätet, i riksdan och i Forserum i Småland, dit politiker flockats under dom senaste veckorna för att kommentera de trakasserier som somalier i den lilla staden råkat ut för. Sist ut, i måndags, var det Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson som kom för att, som han själv sa, "lyssna". Men mitt i all uppståndelse och allt prat om rasism och politik - vare sig det gäller arbetslöshet, analfabetism eller krackelerad kommunekonomi - så är det en röst som har tenderat att drunkna, nämligen somaliernas egen. Vilka är dom, familjerna som splittras å nu hoppas på att återses? Vad tänker dom - om jobb, utbildning, om Sverige å Somalia? Konflikt kommer under det närmaste året följa ett antal somaliska familjer, och vi började i Rinkeby utanför Stockholm, en solig försommardag hemma hos Hassan Ali Farah. Han bjöd Konflikts reportrar Lotten Collin och Ivar Ekman på juice - "på somaliskt vis". I Kenya finns Hassan Ali Farahs fru Tarig och hans sju barn, som nu ansöker om att återförenas med honom i Sverige. De flydde till Kenya från Mogadishu för att undkomma islamistmilisen al-Shabaabs förföljelser, och bor i stadsdelen Eastleigh i Nairobi. Men livet i Kenya är svårt och familjen är beroende av de pengar Hassan kan skicka från Sverige. Nu hoppas de på ett bättre liv i Sverige, men hur mycket vet de egentligen om framtiden som väntar där? Eastleigh är en nästan helt somalisk stadsdel i Nairobi, den präglas av en kaotisk, vildvuxen kommers. Alla de somaliska flyktingarna som anlänt till Kenya de senaste åren orsakar en del kontroverser, men på ett helt annat sätt än i Sverige: i Kenya anklagas somalierna för att vara alltför duktiga affärsmän, somalia-analytikern Rashid Abdi berättar att de har tagit över stora delar av Nairobis fastighetssektor, och de driver en mängd handelsföretag, exporterar och importerar från världens alla hörn. I Eastleigh träffade Lotten Collin också Rookia Mohammed som flydde från Somalia för tre år sen tillsammans med sina tre barn. Men hennes man Mohammed Weheliye flydde ännu längre bort, till Helsinborg. Nu drömmer familjen om att återförenas. Sist i Konflikt återvänder vi till Hassan Ali Farah i Rinkeby utanför Stockholm. Nu är det i slutet på augusti och Hassan kämpar med att få sitt flyttföretag på fötter. Men det svenska samhället, säger Hassan, gör det inte lätt för honom att bli den framgångsrika affärsman han så gärna vill vara.

Till veckans program om eller obemannade flygfarkoster, som ofta kallas drönare, gjorde Ivar Ekman ett inslag som handlade om drönarkriget i nordvästra Pakistan. Till det inslaget intervjuade han journalisten Pratap Chatterjee på The Bureau of Investigative Journalism. Chatterjee var med på det stormöte, jirga, i Islamabad i höstas som också besöktes av Tariq Aziz, den 16-årige pakistanier som dödades i en drönarattack två dagar efter mötet. Här följer Chatterjees berättelse om mötet och det som han senare fått veta om Tariq Aziz. Intervjun är på engelska.

Om rot, rut och det mänskliga priset för en bekvämare tillvaro. Konflikt tar en tur genom det nya Sverige, där lösta livspussel, arbetskraftsmigration och politiska prioriteringar håller på att skapa helt nya verkligheter. Hör röster från Irak, Afrika och Polen - på uppdrag i solsidans Stockholm. Sedan reglerna för arbetskraftsinvandring lättades 2008 har 40.000 människor beviljats tillfälliga uppehållstilllstånd för arbete i Sverige - alltså utöver de EU-medborgare som redan innan dess kunde röra sig fritt för att arbeta här. Nära hälften av de beviljade tillstånden var för arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, enligt Migrationsverkets kategorisering. Konflikt tar en titt bakom de här siffrorna - vad är det för ett Sverige som växer fram i mötet mellan RUT- och ROT-avdrag, människor i desperat jakt på en drägligare tillvaro och stressade svenska?   Firmorna som hjälper oss att få det så kallade livspusslet att gå ihop har namn som Easy Living, Clean day, Hemfrid, Kvalitetsfritid, Sköna rum och Strykfritt. I reklamen står det att de vill "verka för att skapa bättre livskvalitet", och att de vill erbjuda "doften av ett rent hem, glänsande ytor, var sak på sin plats och en känsla av ro".  Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim begav sig ut bland villor i Stockholmsområdet. I studion debatterar Rebecka Bohlin, tidigare chefredaktör på tidningen Arbetaren, numera verksam som frilansjournalist och i färd med att färdigställa en ny bok: De osynliga - om Europas fattiga arbetarklass med Markus Uvell, vd på Näringslivets tankesmedja Timbro. Qatar är det land som kanske tydligare än något annat har skiktat sina invånare beroende på var de kommer ifrån och vad de arbetar med. I en ouppnålig klass för sig finns de qatariska medborgarna, som bara utgör en fjärdedel av hela befolkningen på en och en halv miljon invånare. Medan de kan slå sig till ro i en bekväm tillvaro utan att behöva arbeta eller med priviligerade och välavlönade jobb inom den offentliga förvaltningen, så strömmar utländska arbetare till för att hålla igång landet. Högst rankade är de västerländska affärsmännen medan hembiträden från Nepal står längst ned på stegen. En av dem är Jotiraj, som Konflikts reporter Lotten Collin träffade när hon besökte Qatar tidigare i höst. programledare Daniela Marquardt  daniela.marquardt@sr.se producenter Ivar Ekman  ivar.ekman@sr.se                   Nina Benner  nina.benner@sr.se

Om arbetslöshet bland unga. Den föder revolutioner, göder krig och sliter sönder samhällen. Men i Sverige har denna kris blivit normaltillstånd - hur länge kan det pågå? Röster från Hammarby Sjöstad, Mumbai och Madrid om en systemhotande arbetslöshet i det rika väst. Hur ser arbetslösheten bland unga ut i dagens Sverige? För att finna svar på den frågan tog sig Konflikts Mikael Olsson till Fryshuset i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm, där en mängd olika verksamheter pågår för att både sätta unga i arbete och hjälpa dem med både vardagsliv och ur allvarliga problem som kriminalitet och extremism av olika slag. I Sverige är omkring en femtedel av ungdomar under 25 utan jobb vilket motsvarar genomsnittet i EU, samtidigt som det finns länder som Spanien där snart hälften nu är arbetslösa. Och i USA talar man om de värsta nivåerna sedan 30-talet och det kanske värsta hotet mot den nationella säkerheten. Givet den ekonomiska kris vi nu ser sprida sig, men hårt pressade statskassor kommer arbetslösheten dessutom att öka ytterligare. Vilka påfrestningar utsätter det oss för? Vilka blir konsekvenserna? Konflikts producent Ivar Ekman ringde Jim Clifton, VD för företaget Gallup, det företag som mer eller mindre uppfann opinionsundersökningen och som idag gör undersökningar över hela världen. Clifton, som har skrivit en helt färsk bok med titeln The Coming War for Jobs - det kommande jobbkriget -menar att den amerikanska drömmen bytt karaktär. En dröm om fred, frihet och framgång har reducerats till en om försörjning, om jobb. Det land i Europa som är värst drabbat av ungdomsarbetslöshet är Spanien. Där går nästan varannan person under 25 år utan jobb. Men istället för utbredd resignation och kravaller har arbetslösheten istället satt igång en febril politisk aktivitet. Konflikts Lotten Collin åkte för någon månad sen ner till Spanien och mötte en växande rörelse, 15-maj rörelsen, eller de indignerade - en protestvåg som rullat in på torg och gator i hela landet. Målet? Att tvinga politikerna att göra nåt åt situationen. Men vad kommer att hända om arbetslösheten för unga ligger kvar på dryga 20 procent för de under 25 år? Eller rent av att öka?  Om nya generationer unga inte längre kan förvänta sig att få ett jobb efter långa universitetsutbildningar? Kanske blir sista utvägen att söka sig bortåt, till utlandet? Lotten Collin började där många unga börjar: på arbetsförmedlingen. Just den här dagen, för en vecka sen, hade kontoret i Stockholm en informationsdag om att jobba utomlands. Just detta Konflikt sänds från en plats där många nog funderar på framtidens arbetsmarknad, nämligen bland studenter på Uppsala universitet, som samlats i sal 144 på Ekonomikum. Gäster är Elna Olsson, arbetsförmedlingens projektledare som i samarbete med Fryshuset i Stockholm driver pilotprojektet Unga In; Susanne Zander, koordinator för Temagruppen Unga i Arbetslivet - en grupp för samverkan mellan myndigheter och organisationer; samt Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och med forskning kring Europa som specialitet. Sändningen organiseras tillsammans med Utrikespolitiska föreningen i Uppsala, Partipolitiskt och religiöst obunden förening med syfte att främja de mänskliga rättigheterna, informera om FN samt sprida kunskap om andra länder. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman

Om den fria finansen med mer marknad och bättre börs som skulle leda till en ny, rikare värld. Men istället följer den ena djupare krisen efter den andra, och nu verkar hela staters stabilitet hotas. Är det globala finansiella systemet kaputt? Hör röster från Stureplan, Peking och västgötska Gudhem om tro, hopp och verkliga värden i en förvirrad, finansiell tidsålder. I början av augusti skrev ett av de tongivande värderingsinstituten ned USA:s kreditvärdighet – var det den dramatiska händelse som vissa framställde det som eller var det just så förväntat som andra hävdade? På börserna runt om i världen blåste det upp till ny storm - var det bara en logisk reaktion? Men varför så häftigt? Och när ska det ta slut? Många frågor men få svar. Eurosamarbetet knakar i fogarna. Och centralbankschefer efterlyser politiskt ansvar. Siffrorna som i våras förutspådde ljusare tider har redan förbytts i dystra varningar om annalkande mörkare. Vad är det egentligen som händer? Är det bara de vanliga upp- och nedgångarna eller är det rent av en systemkris som håller på att utspela sig omkring oss?   Konflikt börjar söka svaren i grundkursen. Det här "finansiella systemet" som man pratar om, vad är egentligen det? Vad har vi det till - inte kan det väl vara för att ha kriser, som dessutom verkar bli både djupare och vanligare och verkar få allt större effekter på vanliga människors liv - på våra jobb, vårt boende och våra pensioner? Konflikts producent Ivar Ekman gav sig in i Stockholms finansvärld för att försöka finna svar och pratade handelsstudenter, ekonomihistorikern Carl Wennerlind, samt finansmannen Martin Andersson. Det finns en röst som på sistone allt mer högljutt påpekat finanssystemets fundamentala brister - en röst som för varje dag blir viktigare att lyssna på. För sen värderingsinstitutet Standard & Poors nedgrade USA.s kreditvärdighet har Kina, åtminstone indirekt börjat ge luft åt sin djupa oro. I ovanligt skarpt formulerade kommentarer kritiserade den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua vad man kallar USA.s skuld-missbruk och kortsiktiga interna politiska käbbel som riskerar att sätta hela världsekonomin på spel. Och för att komma till rätta med sitt missbruk måste USA återupprätta principer baserade på sunt förnuft, som att man inte kan leva över sina tillgångar, fortsatte Xinhua. Konflikts Daniel Marquardt ringde upp Zhang Bin, forskare vid Institutet för världsekonomi och politik. som är en del av den kinesiska akademin för samhällsvetenskap och fungerar som rådgivare till den kinesiska regeringen. Finanssystemet påverkar oss alla. Eller, nästan alla. För det finns faktiskt de runtom i Sverige som väljer att så gott det går ställa sig helt utanför systemet, som varken allokerar kapital eller behöver oroa sig för bolåneräntorna. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim åkte till Gudhem utanför Falköping. Där bor Petter Bergström och Camilla Lundin med sina två barn som är nio och elva. Familjen har ingen bil och dom har inga lån på banken, men dom har förråden fyllda inför vintern, med kött, grönsaker, saft, sylt och inläggningar. Gäster i studion är Agneta Stark, ekonom och tidigare rektor vid Högskolan i Dalarna, samt Johan Norberg, idéhistoriker, författare, senast aktuell med boken En perfekt Storm - om finanskrisen 2008 som också har blivit film. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman