Podcast appearances and mentions of robin olin

Vi på Radiokorrespondenterna Ryssland vill tipsa om att det går att lyssna på Fredrik Wadström också i podden Dagens Eko. Hör om hur Putins vacklande hälsa påverkar kriget. Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med programledarna Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Hundratals republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA upprepar Donald Trumps påstående om att presidentvalet 2020 blev stulet. Vad innebär det för framtiden för den amerikanska demokratin? Konflikts Robin Olin reser till delstaten Arizona i USA. Där ute i det torra ökenlandskapet försöker han ta reda på vad som händer när valförnekare får makt. Inför mellanårsvalet 8 november är det hundratals kandidater runtom i USA som liksom Donald Trump menar att presidentvalet 2020 blev stulet. Nu kan de få stort inflytande över själva hjärtat av den amerikanska demokratin, valsystemetRobin Olin träffar traditionella republikaner som Rusty Bowers och Clint Hickman. Republikaner som efter att de vägrat tro på Donald Trumps konspirationsteorier förlorat sina positioner i partiet. Rusty Bowers pressades efter presidentvalet av Donald Trump att försöka ogiltigförklara valet. Men eftersom han inte fick se några bevis på valfusk så vägrade han, ett beslut som kostat honom hans politiska framtid.På ett politiskt möte för Trumpanhängare träffar vi Mark Heley som är övertygad om at demokraterna fuskade i valet och under en biltur i Arizonas öken förklarar han vad det är som får driver honom och varför han är orolig för demokratins framtid i USA.  Men oron för demokratins framtid finns över hela det politiska spektret. David Rasmusson ringer upp två kända amerikanska forskare Lawrence Lessig och Larry Jacobs som båda är bekymrade över vad det kommer innebära att valförnekande politiker nu kan få makt över själva valsystemet.I Arizona åker Robin Olin hem till Martha Chansley, mamma till den så kallade Qanonshamanen, Jake Angeli. Jake sitter numera i fängelse för sin roll vid stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, men många Republikaner ser honom istället som en politisk fånge och hjälte.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seTekniker: Heinz WenninProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet? Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. Robin Olin intervjuar Carol Downer  som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. David Rasmusson tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och Lotten Collin intervjuar Verónica Cruz  från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar Paul Waggoner ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Cecilia Khavar, Lotten Collin,Tekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda ErikssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina? Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Trots nyvunna segrar på slagfältet finns en oro i Ukraina att Europa ska tröttna på att skicka vapen och pengar. Nu kämpar Ukraina på två fronter, både mot Putin och mot krigströttheten. I Konflikt den här veckan åker vi tillbaka till Ukraina.  Ett Ukraina där hoppet om att faktiskt besegra Ryssland på slagfältet nu börjat spira efter en framgångsrik motoffensiv . Men samtidigt med framgångarna på slagfältet tornar orosmolnen upp sig. Kommer Europa orka fortsätt stödja Ukraina i kampen mot Putin? Korrespondent Lubna El-Shanti återvänder till staden Mykolaiv, nära den södra fronten i Ukarina. En stad där kranvattnet åter börjat rinna efter att de våldsamma ryska attackerna nu upphört. En stad där både kamplusten och krigströttheten spirar parallellt. Bland annat hör vi guvernör Vitalyj Kim som berättar att han nu har svårt att sova utan ljudet av artilleribeskjutning.David Rasmusson ringer upp den kända ukrainska krigskorrespondenten Illia Ponomarenko vid Kyiv Independent som beskriver ett krig av eviga artilleridueller och som också menar att den ukrainska motoffensiven har ett delvis politiskt syfte. Den ska visa omvärlden att de vapen och pengar som doneras till Ukraina ger effekt och att det är viktigt att vapenleveranserna fortsätter. Men att sända det budskapet kommer med ett högt pris i människoliv. Programledare Robin Olin intervjuar Christoph Trebesch på forskningsinstitutet Kiel Institute som kartlägger omvärldens stöd till Ukraina. Hans siffror visar att Europa ligger långt efter USA i sitt stöd och att vissa rika Västeuropeiska länder ligger långt ner på listan över de som bidrar till krigsinsatsen.  Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, efterfrågar tydligare besked från Europa. Hur mycket och hur länge man är beredda att understödja Ukraina både ekonomiskt och militärt?   Runtom i världen kämpar ukrainska flyktingar och exilukrainare för att omvärlden inte ska glömma bort kriget. I Helsingborg demonstrerar Måndagsrörelsen på Stortorget och där står bland annat Tanja Urba. Hon kom till Sverige från Ukraina för 13 år sedan och hon tycker sig ha börjat se tecken på trötthet bland helsingborgarna .Mycket fokus har lags på vapenleveranserna till Ukraina, men det ekonomiska stödet är kanske ännu viktigare.  Ekonomikommentator Kristian Åström beger sig till den hemlighetsfulla  Yes-konferensen i Kiev där den ukrainska ekonomin står i fokus, en ekonomi som kan utsättas för hyperinflation.Men ukrainare har varit kreativa när det gäller att få in pengar till krigskassan.  Robin Olin intervjuar en konstnär som bara vill identifiera sig VK. Den anonyme konstnären i Kiev har grundat och leder det digitala museet  Meta History Museum of War. Konstnärer får tolka avgörande händelser i kriget och verken säljs sen på nätauktion som NFT, en form av digital konst som använder blockkedjeteknik. Intäkterna går till krigskassan.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti, Kristian ÅströmTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen? Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 orgFörst pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom  klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i MalmöOch på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energiKlimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola Tekniker: Joachim PerssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

In celebration of SBDC day at the Capitol, we traveled to Tallahassee, Florida, to support small businesses. Tom sits down with Robin Olin, CEO of Estuary Oysters, To talk about the great purpose behind his small business while at this special event! Listen to this special episode to hear about his business and the innovative ways they've built up the Apalachicola Coast with their on-of-a-kind oysters! Robin Olin is a premier example of what the Florida SBDC can do for your business. In this episode, he covers what his process was like going through the SBDC and talks about what he was able to accomplish!

Konflikt gör en resa i Tjeckien som står och väger mellan öst och väst. Vi följer spåren från sprängda vapendepåer och en portfölj med giftet ricin till hemliga ryska spioner. Alexander Petrov och Ruslan Boshirov anklagas för att ha försökt mörda Sergei Skripal och nu misstänkts de också för att ha sprängt en tjeckisk vapendepå. Vi nystar också i Kinas inflytande i tjeckisk politik. Medverkande: Ondrej Kolar, borgmästare i Prags sjätte distrikt, Ondrej Havránek, advokat vars pappa dog när vapendepåer sprängdes i Vrbtice 2014, Vojtech Bohac, tjeckisk journalist, Vit Vojta, tjeckisk sinolog, Martin Hala, kinaforskare på Karlsuniversitetet i Prag, Zuzana Majerova Zahradnikova, partiledare för ytterhögerpartiet Trikolóra, Ivan Bartos, partiledare för tjeckiska Piratpartiet Programledare och producenter: Ivar Ekman och Robin Olin ivar.ekman@sr.se robin.olin@sr.se  Tolk: Kristina Kubcová, tjeckisk journalist  Tekniker: Lisa Abrahamsson och Christer Tjernell

Om våld mot kvinnor och den politiska striden om ordet genus. Är Istanbulkonventionen vägen framåt eller ett hot mot traditionella värden? Hör om Turkiet, Polen och kvinnorna som drabbas av våldet. Medverkande: Alice Jonsson och Michelle Carlsson, gymnsister i Linköping, Feride Acar, professor emeritus Middle East Technical university, Johanna Nelles, Council of Europe, Hasan Deniz, Acev, Hasan Aydogdu, pappa, Beril Eski, frilansjournalist, Semra, Istanbul, Hilal Kaplan, kolumnist Daily Sabah, Karolina Pawlowska Ordo Iuris Polen, Helena, som utsatts för misshandel, Rosita Grönfors, Rom- och resande kvinnojour Täby, Per-Olof Andersson, socialchef i Motala kommun,  Maria Eriksson professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola Reportrar: Lisen Elowson Tosting, Beril Eski, Robin Olin, Marcin Antosiewicz Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se

Om hur destruktiva mansnormer göder gängkonflikter och om våldet som manligt ideal. Hör om avhopparprogram där mansrollen är i fokus, blodiga gängmord i LA och om fotboll för förändring i Vårby Gård. Meverkande: Per Ekholm, polis, Martin Lazar, polis, Eldra Jackson, före detta medlem i gänget the Bloods, Adam Baird, expert på gängkriminalitet, Torbjörn Forkby, forskare Linnéuniversitetet, "Jakob" tidigare medlem i MC-gäng, Monica Wingstrand, Kriminalvården, Gabriel Tshidimu, ungdomskonsulent Frälsningsarmén FFA Global, Erini, ungdomsledare fotboll, Georgios, fotbollsspelare Reportrar: Katja Magnusson, Rouzbeh Djalaie, Henrika Åkerman Programledare/reporter: Robin Olin  robin.olin@sr.se Tekniker: Joel Löf

Om soldater och poliser som stormade Kapitolium och högerextrema komplotter i Tyskland. Vad händer om antidemokratiska ideologier sprider sig bland de som med vapen ska skydda demokratin? Medverkande: Sebastian Erb, grävreporter på tidningen Tageszeitung, Anetta Kahane stiftelsen Amadeo Antonio, Götz Kubitschek, högerradikal, Mikael Damberg, inrikesminister, John Hermiz, chefspsykolog Plikt- och prövningsverket, Anders Nordström, polisutbildningen Södertörns högskola, Jenny Madestam, statsvetare, Linda Escar, chef för sektionen för säkerhetsskydd vid Polismyndigheten, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, Peter Nilsson, Försvarsmaktens personalavdelning, Amanda Rogers, Hobart & William Smith Colleges Medarbetare: Ivar Ekman, Robin Olin, Caroline Salzinger, Marcus Hansson, Katja Magnusson Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se

Om en pandemi som avslöjar vilka vi är. Konflikt återvänder till några av de stora frågor som väckts under ett år med corona. Reportage från året som gått, ur Konflikts coronabevakning. Följ med på fågelskådning och virusjakt, till en jordgubbsodling, hör om vaccinmotstånd och hur pandemin slår mot kvinnor, och hör Yuval Noah Harari om bristen på global solidaritet - just när den behövs som mest. Konflikt har under året gjorts av: Ulrika Bergqvist, Robin Olin, Anja Sahlberg, Katja Magnusson och Ivar Ekman. konflikt@sr.se Ljudtekniker: Andreas Ericsson

Om det djupt kluvna USA som nu går till val. Om vita amerikaner som ser sig som landets grundare, och de övriga som försöker få plats. Följ med på hela resan, en återutsändning från juni. För ett drygt halvår sen åkte Konflikts Ivar Ekman och Robin Olin på en road trip genom USA, på jakt efter svaret på en till synes enkel fråga: vem är amerikan? Men frågan handlade inte bara om människorna de mötte hade ett amerikanskt pass. De ville undersöka vad som krävs för att de som bor i USA ska känna sig som fullvärdiga medborgare, med rätt att forma landets framtid. Det är en fråga om politik och identitet och det är en fråga som på många sätt djupt präglar de politiska slitningar landet nu går igenom. Den tog dem till små samhällen i Appalacherna, till stora städer vid kusterna, och till frågor om ras och identitet, med rötter långt bak i landets historia - ända till USA:s grundande. De två program som blev resultatet sändes i juni i år; här kommer båda programmen som en helhet dubbelt så lång som en vanlig Konflikt-podd som en fond till det dramatiska valet den 3 november. Producenter och programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Robin Olin robin.olin@sr.se Tekniker: Elin Hagman Joel Löf  

Om kampen att få vara fullvärdig amerikan. I denna avslutande del av Konflikts road trip kör vi till Charlottesville, och möter slaveri, statyer och den hårda kampen om USA framtid. USA är ett land där dagens politiska motsättningar har djupa historiska rötter, knutna till frågor om ras och ursprung. I två delar söker Konflikt dessa rötter, och i detta andra och avslutande avsnitt är vi i Charlottesville - där idén om allas lika värde möter en brutal verklighet av månghundraårigt förtryck - och i Queens, där nya amerikaner kämpar för att ta plats på lika villkor. Programledare och producenter: Ivar Ekman   ivar.ekman@sr.se Robin Olin robin.olin@sr.se Tekniker: Elin Hagman

Om Kina, där livet återgått till någon form av vardag i kampen mot pandemin. Men vad är det nya normala? Är viruset verkligen besegrat? Och vad kan världen egentligen lära sig av Kinas erfarenheter? Ny teknik för att hålla koll på folks hälsa och smittspridningen används för att underlätta vardagen för de kineser som så sakteliga har börjat jobba igen. Det här är lösningar som länder i hela världen nu tar efter. Kommunistpartiets Kina vill gärna ändra berättelsen och bli det land som visar världen framåt i krisen. Hett eftertraktat sjukvårdsmaterial från Kina säljs och ges bort som gåva till länder över hela jordklotet och naturläkemedel förs fram som en del av kampen mot viruset. Medverkande: Lars-Åke Severin, ordförande Svenska handelskammaren i Kina, Joerg Wuttke, ordförande Europeiska handelskammaren i Kina, Lucrezia Pogetti, analytiker vid Mercator Institute for China Studies, smittskyddsläkaren David Bonsall Oxfords universitet, Combus van Staden, analytiker på South African Institute of International Affairs, Dan Larhammar, farmakolog vid Uppsala universitet, Dan Wang, analytiker på Economist Intelligence Unit i Peking m.fl. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Björn Djurberg, Hanna Sahlberg, Robin Olin. Tekniker: Stina Fagerberg, Josef Reinhold

Vad händer med det internationella samarbetet och ledarskapet i corona-krisens spår? Alla för alla eller var nation för sig? "Internationell solidaritet finns inte. Europeisk solidaritet existerar inte heller. Det var bara en saga". Det sa nyligen Serbiens president Aleksandar Vucic. När coronaviruset nu härjar över världen ställs samarbetet och solidariteten på prov. Om vi väljer isolering måste vi tillbaka till stenåldern, det säger den världsberömda historieprofessorn och författaren Yuval Noah Harari. Medverkande: Yuval Noah Harari, filosof, historiker och författare, Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionär (S), Hans Dahlgren, EU-minister (S), Adam Kamradt-Scott, biträdande professor i global hälsa och säkerhet vid the University of Sydney,  Fabian Zuleeg, chef för European Policy Centre, Silvia Mancini, epidemiolog Läkare utan gränser i Rom,  Lennart Öhman, författare och lokalhistorier i Arvidsjaur och Bengt Martinsson, folklivsforskare i Luleå, författaren Laura Spinney mfl. Programledare: Ivar Ekman  ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportrar: Andreas Liljeheden, Robin Olin, Anja Sahlberg Tekniker: Sandra Pettersson

Om digitala valutor med potential att förändra världen. Ett antal privata företag med Facebook i spetsen planerar för en ny global valuta. Världens makthavare vill stoppa den. Vad är dom rädda för? I juni presenterade Facebook planer på att lansera en egen global valuta, Libra. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Den amerikanska kongressen, EU-kommissionen och centralbanker världen över har varnat för den digitala valutan, trots att den inte finns än. Varför? För att det kittlar en rå nerv hos nationalstaternas företrädare. Så säger Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves. En nation, en valuta, så har det sett ut sedan 1800-talet då centralbankerna och staten vann striden om sedelpressarna. Det som nu återigen står på spel är vem som får ge ut pengar. Bitcoin har satt kryptovalotorna på världskartan. Nathalie Rothschild träffar Linus Dunkers som ofta beskrivs som en profil inom kryptovalutavärlden och förklarar hur datorerna i en serverhall på en liten ort utanför Köping kan liknas vid små sedelpressar. Men kryptovalutor som Bitcoin har inte bara inneburit ett nytt sätt att skapa en förmögenhet. De har också bidragit till problem som finansiering av terror och knarkhandel, vilket gjort att FBI gått hårt åt Bitcoin-företrädare i USA. Robin Olin träffade en av huvudpersonerna i FBI:s stora Bitcoin-härva precis innan han fängslades för några år sedan, Charlie Shrem. Det kortsiktiga hotet från kryptovalutor, det handlar just om kriminalitet. Det menar Yaya Fanusie, tidigare CIA-expert med inriktning mot terrorfinansiering som nu jobbar som konsult och har fortsatt intressera sig för kryptovalutorna och de hot de kan innebära för nationalstaterna. På lång sikt handlar hotet om att världsordningen kan utmanas ifall dollarn får konkurrens på tronen som global valuta. Det kan bland annat leda till att USA:s möjligheter att införa sanktioner över världen begränsas, menar Yaya Fanusie. Så hur ska man då se på Libra, den digitala valuta som Facebook och ytterligare ett antal privata företag planerar att lansera nästa år? Att den rört upp känslorna är tydligt. Också Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves, har suttit i möte med företrädare för den nya valutan. Men det är inte främst marknaderna i västvärlden Libra riktar in sig på, utan Asien, Latinamerika och Afrika. Vår frilansreporter Shisia Wasilwa, tar bussen till Kibera utanför Kenyas huvudstad Nairobi för att ta reda på vad en sådan här ny digital valuta skulle betyda för de som bor där. Visst kan det här ses som en möjlighet på en kontinent där många inte har ett eget bankkonto samtidigt som dom sköter mycket av sina transaktioner via mobilen. Det säger Michael Kimani, utvecklare på block-kedjeföretaget Zippie, som funderat en hel del på kryptovalutornas betydelse för Afrika. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Om att komma åt grova brott i en miljö skrämd till tystnad, utan att tumma på grundläggande rättsprinciper. Går det? "Sebastian" var länge medlem i ett kriminellt gäng. Från början var det kärlek, sedan blev det övergrepp. Tillslut fanns det två utvägar, "skjuta huvudet av dem" eller lämna. Han valde att lämna. Hör hans historia om hur det var att skrämma vittnen, och om att själv bli skrämd. I Vivalla skedde förra sommaren två mord. Den ena mördaren går fortfarande fri. För det andra mordet sitter två personer i fängelse. Mordutredningen är både ett exempel på hur kriminella skrämt Vivallaborna till tystnad, men också på att de nu börjar tröttna på att de kriminella sätter dagordningen. Vittnar är "nåt man bara gör" säger Elisabeth. Ayan tycker inte att det är lika lätt, med tanke på att du inte vet vilka konsekvenserna av ditt vittnesmål blir.  Hör kammaråklagare Martina Winslow, om betydelsen av vittnesmål för en fällande dom. Hon berättar också om erfarenheterna av en tystnadskultur i området. Något som kan vara orsaken till att det andra mordet fortfarande inte har resulterat i en gärningsman bakom lås och bom.  Våra politiker diskuterar nu olika metoder för att få slut på gängskjutningarna. Införandet av anonyma vittnen är ett. I Storbritannien har man länge tillämpat sådana. Till viss del har det visat sig framgångsrikt, men det har inte löst problemen. Gängmorden ökar. Utredaren Noel McHugh säger att möjligheten att använda anonyma vittnen, kronvittnen och att locka med ekonomiska belöningar till vittnen har hjälpt honom. Men det är inte tillräckligt. Det som behövs är att bygga förtroende med dom boende också. Gängens grepp om vissa områden är stort och han möts av en "en mur av tystnad", säger han till Robin Olin. Ronke Badrus son skulle i år ha fyllt 27, men mördades för ett år sedan. Familjen misstänker att orsaken är en hämnd för att han tidigare vittnat i en grov gängvåldtäkt. Hör Joshua Rozenberg, tidigare mångårig juridisk korrespondent för BBC om dragkampen mellan principer och pragmatism, rättssäkerhet och politik, för införandet av anonyma vittnen i Storbritannien skedde inte utan debatt. Neidealine Da Cruz jobbar på en telefonlinje i Hackney dit man kan ringa och tipsa anonymt. Enligt henne hjälper inte anonyma vittnen, för de som vill listar ut vem som vittnat ändå. Den enda lösningen för att komma åt våldet är att erbjuda alternativ, menar hon. För gängkriminaliteten handlar om något mycket djupare än pengar och status. Det handlar om längtan efter gemenskap och kärlek. Ett annat land som testat anonyma vittnen är Colombia, där staten på 90-talet var inbegripen i en blodig kamp mot Medellín-kartellen, ledd av narkotikakungen Pablo Escobar. Vår reporter Lotten Collin träffar Tomás Serrano, tidigare så kallad "domare utan ansikte". Han berättar att domarna varje morgon samlades för att be för sina liv.  "La justicia sin rostro", rättvisa utan ansikte, inrättades 1990 i Colombia, då landet hade runt 80 mord per 100 000 invånare. Det var bland de högsta siffrorna i världen, och kriget mot knarkkartellerna krävde drastiska åtgärder, berättar Andres Gonzales, dåvarande justitieminister. Den ansiktslösa rättvisan avskaffades dock år 2000. Perioden då det tillämpades är en skamfläck i Colombias historia, menar människorättsadvokaten Alirio Uribe. När han får reda på att Sverige funderar på att inrätta anonyma vittnen på grund av svårigheterna med att bekämpa gängvåldet brister han ut i skratt. - Om ni inte kan ta fast ett gäng mördare utan att tillgripa såna extrema metoder så är ni nog körda, säger han. I Vivalla har polisen lyckats vända utvecklingen de senaste åren. Polisinspektör Tobias Löfström menar att metodiskt polisarbete genom att kartlägga de kriminella och sedan bura in eller behandla ett antal tongivande personer har gett god effekt. "Vi har tagit tillbaka gatan." Området kommer inte länge till att klassas som särskilt utsatt, menar han. I samband med morden i Vivalla förra sommaren visade befolkningen att de tröttnat på att gängen haft befälet. Många samarbetade med polis. Resultatet blev att två personer har dömts, i både tingsrätt och hovrätt, för det ena mordet och sitter nu i fängelse.

Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer? Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga. Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige. Samtidigt ökar nu kokainet. Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare. Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren. I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen Danderyd träffar Konflikts Sally Henriksson två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hur tillgängligt kokain är där. Danderyd är den Stockholmskommun som toppar statistiken i undersökningar om narkotikaanvändning bland unga. Vanligast är cannabis, men även kokain förekommer. En av kvinnorna har tagit kokain regelbundet i festsammanhang i ett par år nu och kvinnorna beskriver hur det är en del av deras och flera av deras vänners vardag och hur lätt de kan få tag i kokain om de önskar. Risken för någon som tar kokain i till exempel Danderyd, Täby eller Lidingö är statistiskt sett lägre än för någon i exempelvis Södertälje. Men det finns ett fall där polisen satte dit ovanligt många kokainköpare, Taxi Tony-fallet från 2013. Efter en längre tids spaningsarbete dömdes sammanlagt 19 köpare och säljare som varit inblandade. Bland köparna fanns PR-konsulter, journalister, mäklare och företagare, och en och annan kändis. Bakom Taxi Tony fanns det kriminella nätverket Lejonen. Några år efter domen dödades en av de inblandade, skjuten i huvudet i en bil i Kista i norra Stockholm. Konflikts Rouzbeh Djalaie berättar historien om Taxi Tonys uppgång och fall. Hör också Sven Granath, kriminolog vid polisen, om kopplingen mellan kokainet och det dödliga våldet. I Storbritannien pågår en livlig debatt om köparnas ansvar för den kriminalitet som kokainförsäljning göder och som i vissa fall leder till dödligt våld. Här i Sverige har frågan lyfts men debatten har inte tagit samma fart. I London har stadsledningen initierat ett nytt projekt, riktat mot företag i stadskärnan, för att ta itu med kokainproblematiken bland anställda. En av de inblandade drogexperterna beskriver det som att kokainet är en del i en risktagarkultur i stan, där idealet att jobba hårt och festa hårt växt fram. Konflikt Robin Olin träffar David Lindström, en svensk tidigare bosatt i London som varit en del av den kulturen. På andra sidan finns säljarna. De som tjänar pengar på festfolket, men också tar stora risker. Rouzbeh Djalaie har mött en före detta kokainlangare, Maher Turkie, som under flera år försåg Malmös kokainister med det vita pulvret, tills han en dag åkte dit med ett halvt kilo kokain. Och så de anhöriga, de som oroar sig för att deras barn eller syskon eller vänner ska dras in i kriminalitet och bli offer i drogkrigen. Från London kommer rapporter om att allt fler föräldrar, som en sista utväg, tar sina söner ut ur landet för att rädda dom från dödligt våld. Hundratals unga män ska till exempel ha skickats till Somalia. Och det händer att även föräldrar här i Sverige tar det beslutet. En som oroade sig för sin son så mycket att hon bestämde sig för att skicka honom till hemlandet Somalia är Nasteho Weheliye, i Tensta även kallad Mamma Tensta. Kokainets historia är en historia om våld och klass. Där de som säljer drogen ofta börjar på botten och försöker ta sig uppåt, men inte sällan kraschlandar på vägen. Och det är inget nytt. Robin Olin ringer en av dem som var med när kokainet på allvar gjorde sitt intåg i Europa, via den spanska Atlantkusten på 80-talet, den före detta knarkkungen Laureano Oubiña som efter sammanlagt 33 år i fängelse nu berättar om sin fattiga bakgrund. Hör också journalisten Nacho Carretero som skrivit den uppmärksammade boken Fariña om den galiciska kokainmaffian. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

Om sambandet mellan en pickup i Rättvik, en skjutbana i Prag, ett valmöte i Skåne och ett minnesskrin i Polen polariseringen. Konflikt återvänder till reportage från året som gått. Polarisering är något som statsvetare brukar definiera som att politiska attityder rör sig från mitten mot extremerna, i en nästan självgödande process. Det finns i dag mycket forskning som visar att det här sker hur den politiska mitten i Europa försvagas och polerna förstärks, hur Republikaner och Demokrater i USA allt mindre överlappar i sina åsikter, hur sociala medier fungerar som filterbubblor där många allt mer sällan möter idéer och ståndpunkter som ifrågasätter de man redan har. Men Konflikt är ju inte ett forskningsseminarium vår metod är istället att ge oss ut i den verklighet som forskningen samlar i sina rapporter. Och just det här fenomenet polarisering är något som vi stött på i många olika sammanhang under året som gått. Dagens program är en klippsändning där vi återutsänder reportage från några av de platser vi besökt och där polariseringen märkts tydligt. Vi börjar med att tillsammans med Ulrika Bergqvist sätta oss på ett tåg mot Rättvik, i Dalarna. Hon åkte dit för programmet "Bakslag vid bensinpumpen", som handlade om koldioxidskatt som styrmedel för att få ner utsläppen av koldioxid en metod som forskarna säger är den mest effektiva, men som politiskt visat sig känslig. Priset på bensin låg ju bakom gula väst-upproret i Frankrike tidigare i år, och motsättningarna mellan bilkörande och klimatpolitik, mellan land och stad, de märks även här i Sverige. Konflikts Robin Olin reste också till Tjeckiens huvudstad Prag. För polariseringen sker ju inte bara i det folk säger eller tycker den sker också vid valurnan. Och till det EU-val som hölls i slutet av maj gjorde Konflikt ett program om värderingar mer specifikt om de värderingar som alla EU-länder undertecknat i Lissabonfördraget, men som i allt större utsträckning ifrågasätts i dag. Och till programmet "EU och värderingsvalet" hamnade Konflikt på en konsert. Ett annat område där polariseringen har märkts tydligt under de senaste åren, och då i synnerhet i kölvattnen efter Metoo-rörelsen, är relationen mellan kvinnor och män jämställdhet. Inför det svenska valet, och även inför mellanårsvalet i USA, gjorde Konflikt i höstas programmet "Metoo och valen", om hur Metoo påverkar politiken. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte bland annat ett valmöte för Feministiskt initiativ i Skåne. Men polarisering är inte bara ord och åsikter, vad händer när ord går till handling? I programmet "Polen och polariseringens pris" beskrevs den här utvecklingen i detalj. Programmet tog avstamp i det mord som på många sätt kommit att fånga riskerna med polariseringen, och som fick många runtom i Europa att stanna upp och betrakta den här samtiden med ny blick nämligen mordet på Gdansk borgmästare Pawel Adamowicz på en välgörenhetsgala i januari i år. Konflikts Robin Olin reste till Gdansk. Vapen är en fråga som länge haft en stark politiskt polariserande laddning i USA, som ju har sitt second amendment det andra tillägget till konstitutionen som garanterar rätten att bära vapen. Här i Europa finns inte den laddningen, eller håller det på att ändras?  Programmet "Beväpnat Europa" handlade till stor del om det vapendirektiv som EU började arbeta fram som en reaktion på terrorattackerna i Paris 2015, och som syftade till att minska den lagliga tillgången till vissa sorters vapen. Det här förslaget stötte snabbt på starkt motstånd i flera medlemsländer och starkast reagerade man i Tjeckien. På en skjutbana i Prag träffade Robin Olin en ung kvinna som lärde sig skjuta pistol, i självförsvar. Programledare och producent: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Tekniker: Sandra Pettersson  

Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen? Konflikts Robin Olin möter journalisten Ola Wong, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur Kina blev ett högteknologiskt övervakningssamhälle, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn. Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu. I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras. I ett nytt lagförslag föreslås att polisen själva ska bedöma var de ska sätta upp kameror, utan att söka tillstånd på förhand. Och polisens kameror har blivit allt fler runtom i landet de senaste åren, framförallt i så kallade utsatta områden. Ett sådant område vars centrum kamerabevakas sedan 2017 är Husby i norra Stockholm, ett område som blev känt för kravallerna 2013 och som på grund av bland annat problem med droger och skjutningar är klassat som ett särskilt utsatt område.  Konflikts Sally Henriksson promenerade runt bland kamerorna i Husby och träffade bland andra polisen Björn Forslind, ansvarig för kameraprojektet Järva, debattören och juristen Rami Al-Khamisi, Ailin Moaf Mirlashari på den medborgardrivna mötesplatsen Folkets Husby och boende i Husby med olika tankar om kamerorna som bevakar dem. Men var går gränsen och hur långt vill polisen gå i sin bevakning? Pia Glenvik, ansvarig för kameraprojektet på NOA pratar med Robin Olin om ansiktsigenkänning och andra tekniska möjligheter polisen använder eller skulle vilja använda sig av. En som är orolig för utvecklingen kring kameror och smart teknologi är Janne Flyghed professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han kopplar ihop kamerorna med en större trend, mot ökad övervakning av allmänheten som vi ser i Sverige. Bakom kamerorna på många platser som i Kina, USA, Malmö och i Husby står ett svenskt företag, Axis.  På företagets experience center i Lund visar pressansvariga Kristina Tullberg och Björn Kallenfors, som är ansvarig för Axis mjukvaruprogram i norra Europa, upp den senaste teknologin kring smarta kameror. I Malmö träffar Robin Olin Axis-grundaren Martin Gren som berättar mer om teknologin och hans visioner, och om kritiken som Axis fick när de började leverera till Kina för tio år sedan och hur han ser på att Axis teknologi kan användas till övervakning av exempelvis minoritetsgrupper. Och i USA har framfarten för den nya teknologin som kan användas ihop med kameraövervakning nu mötts av ett bakslag. I mitten av maj röstade San Francisco - som första stad i USA - för ett förbud för polis och andra myndigheter att använda sig av ansiktsigenkänning.  Debatten där har till stor del handlat om brister i utvecklingen av teknologin som leder till att människor riskerar att identifieras felaktigt. Testerna sker i hög grad på vita män och det gör tekniken sämre på att identifiera personer med annan hudfärg än vit eller kvinnor. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias reste till San Francisco och Oakland där han bland andra träffade Brian Hofer, ordförande för Secure Justice, en av ett tjugotal lokala organisationer som ställt sig bakom det nya förbudet i San Francisco. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Maria Stillberg

Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm. På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel. Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan i Lissabonfördraget. Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån? Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat. Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar på svenska. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Om hur vapnen blivit politik i EU. I kölvattnet av terrordåden i Paris 2015 införde EU striktare vapenlagar, men många kämpar emot. För vissa handlar det om rätten att utöva sitt intresse, för andra om rätten att försvara sig. I Sverige har vapenfrågan kommit att handla om rätten att utöva intressen som jakt och skytte.  Konflikts Sally Henriksson har träffat sportskytten Pia Clerté, en av de starkaste rösterna mot striktare vapenlagar bland svenska vapenägare. Hennes engagemang började när hon såg sin sport hotad av EU-kommissionens förslag till striktare vapenlagar men handlar idag om att försöka påverka den svenska implementeringen av EU:s direktiv. I en del andra länder i Europa handlar diskussionen om rätten att bära vapen om något annat, nämligen rätten att försvara sig.  En tongivande i frågan är Italiens inrikesminister Matteo Salvini som är partiledare för nationalistiska och högerpopulistiska La Lega, som pratat mycket om säkerhet och vapen.  Ivar Ekman reste till norra Italien för att försöka förstå den politiska utvecklingen i vapenfrågan där.  I byn Gugnano, söder om Milano, träffade han restaurangägaren Mario Cattaneo som sköt ihjäl en inbrottstjuv. Själv säger han att skottet gick av av misstag. Salvini är en av många som öppet har visat honom sitt stöd. Nu hoppas Mario Cattaneo att Salvinis nya självförsvarslag ska rädda honom från att bli dömd. Hör även borgmästaren i en intilliggande staden Lodi, Sara Casanova, som är en av många Lega-politiker som besökt Mario Cattaneo för att ge honom sitt stöd, och Giorgio Baretta, sociolog och vapenforskare vid OPAL, ett institut i Brescia som verkar för ökad vapenkontroll.  Vi berättar också om turerna kring EU:s tilläggsdirektiv för striktare vapenlagar. Hör EU-kommissionens chef i Sverige, Katarina Areskoug Mascarenhas, tidigare moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt och inrikesminister Mikael Damberg (S). Det är fortfarande fler än 20 medlemsländer som inte har implementerat EU:s tillägg till vapendirektivet, trots att det skulle ha gjorts senast i september förra året. Däribland Sverige. Men det land som verkligen har satt sig på tvären är Tjeckien. Påhejat av Ungern och Polen har Tjeckien utmanat det som kommit att kallas EU:s "gun ban" - i EU-domstol. Det är alltså samma Visegradländer som är på kollisionskurs med komissionen också i andra frågor, framför allt migrationen.  Robin Olin reste dit för att få en bild av motståndet.  På ett valmöte för den tjeckiska högernationalistiska partiet träffar han kampanjarbetaren Paul Janouch, på en skjutbana en ung kvinna som övar på att skjuta för att kunna försvara sig, på ett kafé möter han säkerhetsexperten Radko Hokovsky, vid den politiskt obundna tankesmedjan European Values och på ett kontor advokaten Klara Kalibova som via en klient fått se vapnens baksida. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Elin Hagman

Om förhörsmetoder i kampen mot terrorism. Hur får man någon att vilja prata? Och var går de etiska gränserna? Hör om förtroendeskapande samtal i Vivalla, hur norska polisen prövades hårt med Breivik och om waterboarding i USA. Den senaste tiden har det förts en debatt om de så kallade IS-återvändarna. Det finns oftast inget brott dom kan misstänkas för, så i dag är det till största del frivilliga förhör, eller samtal, som polisen håller med dem. Konflikts Robin Olin har träffat boende i Vivalla och poliser vars vardag är att möta och samtala med personer som rest till Syrien för att ansluta sig till IS eller andra terroristorganisationer. Hör Johanna Johansson och Tobias Löfström i Vivalla i Örebro, den tidigare Örebropolisen Fredrik Malm och Ulf Merlander, polischef Göteborg nordost. Men när det gäller personer med mer konkreta kopplingar till terrorbrott - så visar forskningen att det inte är omöjligt att få dom att berätta om det. Laurence Alison vid universitetet i Liverpool har tillsammans med sin fru och kollega Emily Alison studerat tusentals förhör med misstänkta terrorister av olika slag, den första och största forskningen kring förhör med terrorister. Och han arbetar också med att utbilda brittisk polis i förhörsmetoder. Hör också Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder. Ett land vars förhörsmetoder verkligen har satts på prov är Norge. Efter terrordåden i Oslo och på Utöya 22 juli 2011 sa Anders Behring Breivik i inledande förhör att det fanns fler terrorceller som snart skulle aktiveras. Och den norska polisen arbetade i förhören i vad de trodde var ett tickande bomb-scenario. Konflikts Sally Henriksson intervjuar poliskommissarien och straffrättsforskaren Asbjørn Rachlew som var rådgivare under förhören med Breivik och som har varit med att utveckla KREATIV-modellen som de norska förhörsmetoderna numera utgår från. USA däremot gjorde ett helt annat vägval än Norge när klockan tickade, och pressen ökade på förhörsledarna, efter 11 september-attackerna i New York. Robin Olin ringde upp James Mitchell, psykologen som tog fram förhörsmetoderna, bland annat skendränkningar, som användes på den amerikanska militärbasen i Guantanamo på Kuba, själv utförde dem och som senare kom att åtalas för tortyr. Hör också Mark Fallon som var den amerikanska regeringens huvudutredare för att ställa al qaida-terrorister inför rätta efter 11 september, och sen när Obama förbjöd tortyrmetoderna fick ta fram nya riktlinjer. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Elin Hagman

Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige? För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade. Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sdziski berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Pawe Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken för minskat markvärde. Niklas Granholm på FOI bekräftar att kärnvapenhotet är tillbaka, i en ny tappning, som ett reellt alternativ för att visa musklerna i en begränsad attack. Det tidigare nedmonterade civilförsvaret är nu på väg att byggas upp, men det är långt kvar berättar Fredrik Nyström - handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, när han visar runt Marie Nilsson Boij i ett av Sveriges 65000 skyddsrum. Mikael Tovesson, tillförordnad biträdande chef på operativa avdelningen på MSB, säger att vår krisberedskap är god, men för en atombombsattack är vi inte beredda, än. Daniel Ellsberg, visselblåsaren som nu är aktuell med en ny bok om USA:s kärnvapenstrategi, menar att hotet från kärnvapen är större än vad allmänheten vetat om och trott. Ivar Ekman träffar honom när han är på besök i Stockholm för att övertyga den svenska regeringen att skriva på FN:s kärnvapenförbud. Så kärnvapenhotet är tillbaka och kanske större än tidigare. Hur är det med det folkliga motståndet idag? Det som var så stort under kalla kriget. Marie Nilsson Boij åker till Henån på Orust där en av Sveriges mer aktiva fredsföreningar har bjudit in till en föreläsning med fredspolitikern Maj Britt Theorin. Kakorna är utsökta och medelåldern hög. Var är de unga? Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på fel sida. Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt? Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på Krimhalvön - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa.  Men det bubblar också i den västra delen av Ukraina där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till Uzhgorod, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - Bettina Kifri som studerar internationella relationer och Josip Borto, vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod. För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter Gunnar Bolin åkte till floden Leitha, som utgjorde gränsen Österrike-Ungern, efter Trianonfördraget. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern Gerald Schlag, och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget. Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken? Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, Jobbik. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna. Kulturkorrespondenten Naila Saleem besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern Istvan Szavay som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier. Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och Viktor Orbán beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson Zoltán Kovács. Enligt historikern och Ungernkännaren Anders Blomqvist använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen. Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan Kosovo och Serbien där deras presidenter Hashim Thaci och Aleksandar Vucic i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen.  Robin Olin ringde upp James W Pardew som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peacemakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han.  Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson

Om när hjälp till människor i nöd riskerar att bli ett brott. Har aktivisterna radikaliserats eller har myndigheterna blivit hårdare nu när migrationspolitiken stramats åt? När är det ok att hjälpa? I dagens program berättar vi om fyra aktuella fall där människor som säger att dom försökt hjälpa migranter i nöd, anklagas för att bryta mot lagen. 21-åriga Elin Ersson, student i Göteborg, blev ett viralt fenomen när hon i somras vägrade sätta sig ner på ett flygplan på Landvetter, i protest mot att en man skulle utvisas till Afghanistan. I oktober kom beskedet att hon åtalas, men inte för att hon förhindrat en deportation, utan för brott mot luftfartslagen. Men kammaråklagare Jemes von Reis menar att det spelar roll om handlingen ses som civil olydnad. På Raul Wallenbergs torg protesterade nyligen vänner och sympatisörer mot det de ser som en orättfärdig häktning av tre hjälparbetare i Grekland. Svenska Anna Benedictsson har själv jobbat med studenterna Sarah Mardini och Sean Binder, som nu anklagas för grova brott, efter att de hjälpt till att ta emot flyktingar på stränderna på den grekiska ön Lesbos. Vad får man egentligen göra för att hjälpa människor i nöd? När ska en handling ses som människosmuggling, och när handlar det om att rädda liv på havet? Frågan diskuteras på högsta EU-nivå sedan allt fler medlemsländer valt att ställa hjälparbetare inför rätta. Och om hjälparbetare och aktivister här i Europa anser att dom blir motarbetade, rentav kriminaliserade, är den här trenden allt tydligare i USA. Robin Olin pratar med den 18-årige filmstudenten Sergio Salazar som protesterade mot USA:s migrationspolitik - genom att upprätta ett tältläger. Hans fall har blivit en vattendelare i USA - mellan de som ser honom som en hjälte, och de som ser honom som en brottsling - precis som Elin Erssons fall här i Sverige - men med högre insatser. Todd Bensman, på tankesmedjan Center for Immigration Studies, som står Trumpadministrationen nära, varnar för det han ser som en radikalisering bland aktivister. Men Sergio Salazars advokat, Christian Sanchez, ser en trend där allt fler aktivister förföljs av myndigheterna. Vi avslutar programmet med en historia om när den som har till uppgift att upprätthålla lagen också anklagas för att bryta mot den. Robin Olin träffar Sally Hernandez, av sina politiska motståndare kallad sanctuary Sally, sheriff i Travis County i Texas. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Om varför USA:s val också rör oss i Europa. Vi besöker ett valmöte i Texas. Och återvänder till Konflikt-reportage om brutna avtal och ett USA som inte längre självklart ser sig som Europas beskyddare. Robin Olin reser till San Antonio i delstaten Texas och besöker Cowboy dancehall, där Demokraternas stjärnskott Beto O'Rourke håller valmöte till tonerna av country-soulbandet Shinyribs. Här möter vi oljeindustri-arbetaren Thad Herrston som tycker att klimatfrågan är värd att kämpa för, mänskligheten är ju större än hans eget jobb. Vi återvänder till berättelser vi hört i Konflikt tidigare i höst som visat hur USA:s röst i världen har förändrats under Trump och vad det betyder för oss här i Europa. Hur allvarlig är president Donald Trump när han pratar om att ta hem amerikanska soldater från exempelvis Tyskland och låta européerna klara sig själva? Eller när han som på ett valmöte nyligen, talar om att bryta 30 år gamla nedrustningsavtal med Ryssland? Och det är inte bara presidenten själv som vill ompröva gamla allianser. Donald Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton som tidigare varit en hård kritiker i FN, höll nyligen ett brandtal mot den Internationella Brottmålsdomstolen, vilket får konsekvenser för möjligheten att straffa personer som begått brott mot mänskligheten. Men det senaste året har också andra vindar nått över Atlanten som kampanjen Metoo som märks tydligt i höstens valrörelse. Mellanårsvalen den 6 november har också kallats kvinnornas val, så här ett år med Metoo-kampanjen och i kölvattnet av Donald Trumps utnämning av Bratt Kavanaugh till Högsta domstolen. Spåren av det märks också i Texas. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. En berättelse om värdighet, klassresor och utländska studenters möte med Sverige. Konflikts Randi Mossige-Norheim följer tre studenter från Bangladesh i Stockholm. De har en sak gemensam: De kom till Sverige för att skaffa sig en högre examen vid svenska universitet. Nu levererar de mat, plockar disk och delar ut tidningar. Möt 23-åriga Sadif som blev antagen vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Han hoppades kunna utveckla tekniken bakom självkörande bilar. Nu har han betalat 155.000 kronor i terminsavgifter. Men för att ha råd med mat och boende tvingades han jobba vid sidan av och klarade inte av sina studier. Vi är nästan 25 personer från Bangladesh på Foodora, säger Ardjo, som egentligen heter något annat, och som kom till Sverige för att plugga i Halmstad i höstas. Nu levererar han mat som andra beställt via Foodoras app. Det är en bra app, säger Ardjo. Jag har själv jobbat med att utveckla appar när jag pluggade till dataingenjör. Jag skulle vilja utveckla Foodoras app så att den blir bättre, säger han mellan cykelleveranserna. Varje termin här i Sverige kostar honom 61.500 kr. Han fick ihop pengar till den första terminen, familjen sålde mark och tog av pappans pensionspengar. Men nu är pengarna slut.   Rodrigues, som vi kallar honom här, har fru och två små barn hemma i Bangladesh. Han jobbade på en bank i huvudstaden Dhaka, en respekterad man. Men chefen erbjöd honom ett bättre jobb om han kunde skaffa sig en examen från ett europeiskt universitet. Rodrigues tog ett banklån för att gå masterprogrammet i management i Umeå. Nu har han varken universitetspoäng eller pengar och jobbar 13 timmars arbetspass för att komma ikapp. Jag måste försöka få igen dom pengar jag har lagt ut. Jag borde aldrig ha kommit hit, säger Rodrigues.   Hör Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som fortfarande tycker att det är viktigt att Sverige även lockar hit mindre resursstarka studenter från olika delar av världen. Författaren och tidigare biståndsarbetaren Helena Thorfinn som varit bosatt i Bangladesh, förklarar betydelsen av en utländsk utbildning för Konflikts Sally Henriksson. En persons examen från ett land som Sverige kan göra en hel stad stolt, berättar juristen Nadia Sultana. Och så går programledaren Robin Olin på spa med Raeed Abedin som kommer från Bangladesh. Han studerar vid Halmstad högskola och är digital ambassadör för Svenska institutet som marknadsför Sverige som universitetsland utomlands. Alla kan inte kan lyckas, förklarar han men själv lever Raeed drömmen som student här i Sverige. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sr.se Tekniker: Jacob Vikblom jacob.vikblom@sr.se

Om hur regeringen övertygat länder som Kanada, Irland och Frankrike att göra som Sverige och kriminalisera sexköp. Samtidigt utmanas modellen allt mer av de som vill avkriminalisera prostitution. Grekland är ett av de länder dit den svenska ambassadören mot människohandel, Per-Anders Sunesson, rest för att sälja in den svenska sexköpslagen. Men det visar sig att även tyska representanter blivit inbjudna till samma konferens. Konflikts programledare Robin Olin reser till landet där slaget om de två modellerna - kriminalisera eller legalisera - pågår just nu.  Den svenska sexköpslagen har funnits sedan 1999 men debatten är fortfarande intensiv och polariserad. I sociala medier finns konton där personer med egna erfarenheter av att sälja sex kämpar och argumenterar för å ena sidan avkriminalisering, och å andra sidan kriminalisering av sexköp. Regeringens egen utvärdering som justitiekansler Anna Skarhed gjort visar att lagen halverat gatuprostitutionen, men forskare som Charlotta Holmström på Malmö universitet ser svårigheter med att dra slutsatser om lagens effekter. Stora organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch förespråkar nu avkriminalisering av sexköp. Det gör också ett antal mindre organisationer som arbetar med att hjälpa personer som säljer sex och det har satt det svenska biståndsorganet Sida i ett komplicerat läge eftersom svenska skattepengar går till de organisationerna. Det här är helt emot den svenska linjen menar Clara Berglund på Sveriges kvinnolobby. Konflikts reporter Nathalie Rothschild ställer frågan hur det här går ihop till Pia Engstrand på Sida. I Colombia har det också gjorts försök att införa den svenska lagen. Men när kongressledamoten Clara Rojas lade fram förslaget mötte hon hårt motstånd. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin pratar med prostituerade om hur ett kriminaliserande av sexköp skulle fungera i praktiken i länder som Colombia, där fattigdomen är utbredd. Programledare Robin Olin Producent Karin Hållsten

Om sockerlobbying, forskning och vinstintressen. En inblick i det hemlighetsfulla och ibland riktigt smutsiga spel som utspelar sig när sockerindustrin och hälsointressen möts. Sockret pekas allt tydligare ut som orsaken till en global fetmaepidemi med följdsjukdomar som diabetes. Fler och fler länder inför restriktioner mot sockret. Mexiko var ett av de första länderna i världen som införde en så kallad läskskatt, efter att landet snabbt klättrat på listan över världens fetaste. Men de som velat minska läskdrickandet i Mexiko har mötts av - minst sagt - okonventionella metoder. Avlyssningar. Spion-sms. Hot. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar aktivister som fått sms-hot i Mexiko, och berättar om läskbranschens makt över medierna i Colombia. Vem kan man då egentligen lita på i fråga om sockret? Forskarna? Sockerindustrin har i flera fall finansierat forskare som tittat på sockrets betydelse för vår hälsa. USA-korrespondent Kajsa Boglind träffar en av de stora lobbyorganisationer som kritiserats för just den taktiken. Faktum är att frågan om hur oberoende forskare är från läsk- och sockerindustrin också har riktats mot EU:s högsta auktoritet på området, livsmedelsmyndigheten EFSA, vars uppgift är att ge vetenskapliga råd och informera om livsmedelsrisker. Nu görs en ny översyn av de kostråden, på initiativ av bland annat det svenska Livsmedelsverket, som Robin Olin träffar. En EU-fråga som nu påverkar den svenska sockerproduktionen är de slopade kvoterna på socker. Branschen hoppas nu nå nya och större marknader. Stephanie Zakrisson träffar sockerbetsodlare på Skånes åkrar som reflekterar över sitt ansvar när sockret ska säljas vidare.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar: Lotten Collin lotten.collin@sverigesradio.se Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se

Redaktionen plockar fram reportagerussin från vinterns programskörd. Möt bland annat en av Polens mest kända jurister, italienska Femstjärnor över en pastamiddag och afrikanska migranter i Madrid. Vad händer egentligen i vårt grannland Polen? När Konflikts Anja Sahlberg åkte till Warszawa i början av året för programmet "Polen och kampen om rättstaten" möttes hon av demonstranter med landets grundlag i form av en liten röd bok uppsträckt mot en mörk himmel. Är rättsstaten hotad i vårt stora grannland? Nej, svarade vice justitieminister ukasz Piebiak när vi intervjuade honom. Ja, svarade flera domare vi mötte. En av dem var Ewa Letowska, en av Polens mest kända och respekterade jurister. Hon är professor i civilrätt, och har under sin karriär varit domare i högsta förvaltningsdomstolen och i författningsdomstolen. Hon var också Polens första ombudsman för medborgerliga rättigheter. Antalet mässlingsfall i Europa ökade med 400 procent 2017, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. En viktig anledning till detta är att allt fler väljer att inte vaccinera sig eller sina barn. I den här kollisionen mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA, där den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Men vad händer med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? I programmet "Ingen spruta ingen förskola" som träffade Konflikts Stephanie Zakrisson en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av de massiva svininfluensavaccinationerna 2009. Italien gick till val i början av mars, och resultatet var på många sätt en chock. Dels gick det EU-kritiska, främlingsfientliga partiet Lega framåt kraftigt men framförallt blev Femstjärnerörelsen Italiens klart största parti, med mer än 32 procent av rösterna. Femstjärnorna, Cinque Stelle, kallas ofta populister, med tillägg som EU- och invandringskritiska men i verkligheten är det en mycket mer svårfångad politisk kraft, som mycket hellre pratar om en demokratisk revolution, än konkreta sakfrågor en kraft vid sidan av den högerpopulistiska, rotad i medelklassens missnöje något Konflikts Ivar Ekman blev varse när han åt middag med några femstjärneaktivister i Monte Porzio Catone utanför Rom, ett reportage som var en del av programmet "Medelklassrevolutionen".  Migration är ett ämne Konflikt återkommit till under åren. I programmet "Afrikas unga vägar mot framtiden" fick vi möta både en ung senegales på en marknad i Elfenbenskustens huvudstad, ett stenkast från det hotell där europeiska och afrikanska ledare träffades under ett toppmöte om migration och unga afrikaners möjligheter. Vi träffade också en student i Burkina Faso som lyssnat på den franske presidenten Emmanuel Macrons brandtal till unga afrikaner. Och en migrant i Nigers öken som var på väg hem med en stukad dröm om Europa. Och i Madrid träffade Konflikts Robin Olin en grupp unga västafrikaner som nyligen kommit med båt till det spanska fastlandet. Medverkande: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se

Om USA:s omlagda kurs i Israel-Palestinakonflikten. Är den avgjord nu, till Israels fördel? Om tvåstatslösningen är död, vad återstår då? En enstatslösning? I dagens Konflikt har Sveriges Radios korrespondenter Filip Kotsambouikidis och Cecilia Uddén tillbringat en vecka i Israel och de ockuperade palestinska områdena, för undersöka hur situationen är där nu, när USA ska flytta sin ambassad till Jerusalem. Det är ett beslut som uppfattas som ett tydligt ställningstagande för israelerna och som rört upp starka känslor hos många palestinier, som också ser Jerusalem som sin huvudstad. Men är det egentligen en så stor sak att USA flyttar sin Israel-ambassad till Jerusalem? I en historisk kontext får man nog säga att det är det. Flera tidigare USA-ambassadörer har öppet protesterat mot detta skifte i den amerikanska politiken de berättar varför i dagens Konflikt. Sedan 90-talet har idén som världssamfundet, inklusive USA, stått bakom, varit att genom fredsförhandlingar bilda en palestinsk stat vid sidan av den israeliska, där västra Jerusalem blir israelisk huvudstad, och den östra delen palestinsk. Den så kallade tvåstatslösningen. Men sedan 2014 förs inte längre några fredsförhandlingar, och när USA nu erkänner Jerusalem som Israels huvudstad, ses det av många som tvåstatslösningens död. Vad finns det då för alternativ? Cecilia Uddén träffar både israeler och palestinier med olika tankar om en möjlig enstatslösning i framtiden. Hör palestiniers frustration över de egna ledarnas tandlöshet och hör israeler som ser Donald Trump som en kunglighet värdig att hylla för sin politiska linje i Mellanöstern.   Reportrar: Cecilia Uddén cecilia.udden@sverigesradio.se Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se Programledare:  Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Dessutom talar vi om året som komma skall. Allt detta med hjälp av Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg, Konflikts programledare Robin Olin, Ekots inrikespolitiska reporter Maggie Strömberg samt SR:s kulturkorrespondent Naila Saleem. Första timmen: * Ett ljudligt collage över år 2017 * Sammanfattning och analys av det gångna året Andra timmen: * Vad väntar året som kommer? * Public Service årskrönika Programledare: Olle Hägg Producent: Karin Wickström Tekniker: Sandra Pettersson

Konfliktredaktionen ser tillbaka på 2017 och på vad som hänt i flera av de frågor som vi följt under året. Hör om IS-rättegångar, statslöshet, nazistdemonstrationer, Trump och freden i Nordirland. 2017 går mot sitt slut och vi har samlat Konflikts redaktion i studion för att berätta vad som hänt i flera av de frågor som vi grävt ner oss i under året som har gått. Några av dem, som Brexit eller IS-rättegångarna, kommer vi säkert få anledning att återkomma till framöver. Vi önskar gott nytt år, och glöm inte att tipsa oss om vad ni lyssnare vill höra om under 2018! Medverkande: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Tre veckor efter presidentvalet räknas röster igen i USA - vem vinner på det? Dessutom om mat och världspolitik: om grodlår, kaprisemulsion och den amerikansk-koreanska hamburgaren McKim. Medverkar gör Robin Olin, P4 Extra, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot,  Ginna Lindberg, utrikeschef. Programledare Sara Stenholm-Pihl.

Hör om Trumps utnämningar, om hans kovändningar och hur politiken kommer att se ut. Denna vecka hör ni Agneta Furvik, New York-korrespondent, Robin Olin, programledare för P4 Världen och Ekots Utrikeschef Ginna Lindberg.Programledare Sara Stenholm Pihl.

Podden pratar sexband och debatt-taktik, Wikileaks-avslöjanden och om inbördeskriget i det republikanska partiet. Och så tar Robin Olin hjälp att tyda sin dröm om Donald Trump. Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef, Anders Ask, utrikesredaktör, Robin Olin, programledare P4 Världen. Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Nina Benner

USA-valpodden går till botten med Trump och "The Birther Issue", kandidaternas hantering av NY-bomben, amerikansk media och valbevakningen och Obamas heta vädjan till svarta väljare. Medverkande: Ivar Ekman, programledare Konflikt i P1, Robin Olin, programledare P4 Världen och Ginna Lindberg, utrikeschef, Ekot  Programledare: Sara Stenholm PihlProducent: Cecilia Khavar

Podden pratar Clintons lunginflammation och hårda kritiken mot kampanjen, konspirationsteorierna om hennes hälsa, "the basket of deplorables" och återigen- Trumps Putinrelation. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Robin Olin, programledare P4 Världen och Agneta Furvik, radions New York-korrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Cecilia Khavar

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Katja Magnusson.

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Lisa Bergström.

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Alice Petrén.

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Palmira Koukkari Mbenga.

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Jens Möller.

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Agneta Furvik.

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Hewa Abdelzadeh.

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Cecilia Uddén.

Den 23 augusti 2016 höll Robin Olin samtal på Södra Bar med nio korrespondenter om en speciell sak som betyder mycket för dem. Här möter han Samuel Larsson.

Om Corbyn, Tsipras och en europeisk vänster som försöker födas på nytt. Men hur långt räcker ungdomlig entusiasm i kampen mot etablissemang och teknokrati? Hör Yanis Varoufakis förklara varför han tror på Europa, hör spanska gatuaktivister som brottas med ansvar - och hör etablissemanget försvara sig. För två veckor sedan valdes Jeremy Corbyn till partiledare för det brittiska Labourpartiet. Det var en chock för delar av hela Europa. Att vänsterradikala krafter frodas i krisdrabbade länder i södra Europa är nåt vi vant oss vid, men det var förvånande att det hände i Storbritannien. Vad är det som händer med vänstern? Och vad säger det om europeisk politik i stort? Det är frågorna som Konflikt kretsar kring i detta program. En person som spelade en framträdande roll i kampanjen som ledde fram till att Corbyn vann är en av brittisk politiks unga stjärnskott, Owen Jones. Honom möter du. Vad finns det för utrymme för radikal vänster i dagens Europa? Vilka förutsättningar har den att förändra saker? Och vad säger dess framväxt om Europeisk politik i stort? Jeremy Corbyn är inte det enda uttrycket för att det rör sig på vänsterkanten i Europa. Men åt vilket håll rör det sig? Grekiska Syriza föddes ju också ur ett djupt missnöje och möttes av stor entusiasm. Vår reporter Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt Aten. Har de kvar hoppet? Den radikala vänstern möter en rad utmaningar. Samtal om dessa med Marie Demker, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, vars forskning är inriktad på framväxten av nya sociala och politiska skiljelinjer i en globaliserad värld, och Anderas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på näringslivets tankesmedja Timbro. Hör också Yanis Varoufakis Greklands tidigare finansminister, intervjuad av Konflikts Gilda Hamidi-Nia, som dömer ut demokratins tillstånd i Europa, och hoppas kunna rädda kontinenten genom att bygga ett nytt pan-Europeiskt alternativ. Vad har makteliten att säga till sitt försvar? Vi sökte upp en av etablissemangets främsta representanter, Thomas Östros, före detta svensk näringsminister och välkänd gråsosse och EU- vän, som nyligen stärkt sin maktposition ytterligare då han gick från att vara Bankföreningens VD till att bli en av 24 exekutiva direktörer - styrelseledamöter- vid Internationella Valutafonden i Washington. I Spanien har vänstern slagit in på en annan väg än både Varoufakis pan-Europeiska och de traditionellt nationella som i Grekland och Storbritannien. Spanien har i och för sig ett nytt nationellt parti, nämligen Podemos. Men Podemos har ännu inte nått framgång i ett nationellt val, och i opionsmätningarna har hoppet och entusiasmen redan falnat. Men, på lokal nivå är det annorlunda. I juni i år fick Barcelona en ny borgmästare- Ada Colau. Hon gjorde sig känd i Spanien som aktivist mot vräkningar i den ekonomiska krisens spår och hon har blivit arresterad flera gånger, bland annat vid försök att ockupera banker. Med det nyformade partiet "Barcelona en Comù" har hon skakat om det politiska landskapet i staden. Hur gick det till när en gatuoccupant blev borgmästare? Och hur går det nu när hon är vid makten? Vår reporter Robin Olin åkte till Barcelona. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Fabian Begnert

Inger Arenander, Washington - om att besöka ett indianreservat där vita amerikaner åker in och våldtar kvinnor, men inte kan åtalas för det. Det här är en podd från Radiokorrespondenternas turnépremiär på Södra teatern i Stockholm 2015. Moderator: Robin Olin, P4 Världen.

Stefan hänger med Gustav och Åsa. Stefan vill ha med Annie och Jan. Annie och Jan vill inte vara med. Jonas vill men får inte vara med. Fredrik har stuckit. Göran är tyst. Jimmie är ensam. Kampen om regeringsmakten i veckan har skett inför öppen ridå där alla pratar om varandra men ingen med varandra. Vi pratar om varför dokusåpan är en bra metafor för det politiska spelet just nu. Skottland röstade nej till självständighet. Vår gamle bekant Robin Olin är i Skottland och vi pratar med honom om känslorna så här dagen efter. Den skotska ja-sidan har kampanjat på en sorts vänster-välfärds-nationalism. Brukar inte nationalism förknippas med högern? Och skulle nationalism kunna vara en väg framåt också för den svenska vänstern? Statsvetarprofessor Jonas Hinnfors är med oss. Till sist botaniserar vi bland postvalveckans politiska nyord. Allt i Korrerapporten i P3. Med Henrik Torehammar.

Om en syrisk man som flyr kriget och söker trygghet i det Sverige som haft fred i 200 år. Konflikt följer honom och vi börjar på en turkisk strand framför havet han ska över i en liten båt. Hör oroliga röster från en annan strand, på Orust, där vissa ortsbor inte vill att ortens spa-anläggning ska bli ett asylboende, andra tycker tvärtom. Konflikt återvänder också till Soha, kvinnan som förlorade tre döttrar i havet under sin flykt, men som nu fått asyl i Sverige. Hör Cecilia Uddéns reportage om Soha från förra året (se länken nedan). ”Om båten sjunker kommer jag ligga där hängandes i vattnet, mellan en svart himmel och ett svart hav.” Det berättar syriern Ahmed för frilansjournalisten Tomas Thorén. De sitter på en strand i den lyxiga turkiska semesterorten Bodrum och tittar ut över det hav han måste över för att påbörja sin flykt mot Sverige. Ahmed provar sin flytväst och undrar varför han måste riskera sitt liv för att tillfredsställa den mänskliga rättigheten med ett liv i säkerhet. Detta är första delen i en serie reportage där Konflikt följer Ahmed på hans väg mot Sverige. Hans flykt går till ett land som i år haft fred i 200 år. Sverige består av högst konkreta platser, utmaningar och väldigt verkliga människor och det gör även mottagandet av flyktingar. Robin Olin åkte till några av de små städer och kommuner som antingen precis tagit emot nyanlända flyktingar, eller som just förbereder sig för att göra det. Han börjar vid, en helt annan kust än Ahmed, västkusten och Ellös på Orust där ett asylboende ska öppnas i ortens spa-anläggning. Han träffar också syriskan Amani Mohammed som drömmer försiktiga drömmar om framtiden, där hon står, vid flyktingförläggningen i skuggan av den mäktiga Tjörnbron. I Konflikt hör ni också vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén direkt från Gaza där det efter det ödeläggande kriget finns många som skulle vilja fly. Gaza ligger vid havet och att ta sig över Medelhavet är en av dom vanligaste vägarna från Mellanöstern till Europa, men det är en farlig väg. Under sommaren har mer än 2 000 flyktingar drunknat, ungefär lika många som dog i Gaza under kriget,. Men om det har det varit tyst. Cecilia Uddén har sedan hösten 2013 berättat mycket om en syrisk familjs öde, i synnerhet fyrabarnsmamman Soha Arifi som förlorade tre barn i Medelhavet. Vi fortsätter följa henne i Konflikt. Soha bor sen i våras i Umeå och konflikts Daniela Marquardt åkte dit för att höra hur det är med henne nu. Konflikt slutar där det började. Tomas Thorén möter syriern Ahmed, som vi lämnade på stranden i den turkiska turistorten Bodrum. Han har lyckats ta sig till Aten och berättar om en dramatisk båtresa i en liten båt avsedd för 6 personer. Där låg var 17 flyktingar tätt packade. Ahmed svimmade och kräktes där han låg på båtens botten och tittade upp på kaptenen som skrek ut böner i det dåliga vädret. Nu ska Ahmed, som egentligen heter något annat, köpa en ny identitet i Aten och han beger sig sedan ut till flygplatsen. Mer om hans öde kommer ni att få höra i Konflikt som sänds nästa vecka. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Godmorgon, världen! om terrorhotet som vilar över OS i Sotji, svenskarnas förhållande till alkohol, kåseri av Ulf Wickbom och extra lång panel om det politiska året som gick och det som kommer. Andra timmen om framtidsforskning på frammarsch, snabbanalys av årtalet 2014, gästsatir med Simon Svensson, Robin Olin om sina år som ungdomskorrespondent och rapport från Washington om diskussionen inför ett amerikanskt tillbakadragande från Afghanistan. Kåsör Mark Levengood.

Motstånd mot moskébyggen på elva orter i Sverige under året. Varför väcker det så starka känslor? Reportage av Johanna Rudbäck från Uppsala, där kommunen nyligen gav tillstånd till ett bygge i Stenhagen. Samtal med Klas Borell, professor i sociologi vid högskolan i Jönköping, som studerat frågan. Kristna flyktingar från Syrien kommer till Södertälje där de syrisktortodoxa församlingarna blir centrum för information och hjälp. Reportage av Åsa Furuhagen. Krönika från Spanien av Robin Olin. Samtal med Ma Oftedal om hennes nya roman, Funnen, som hämtar stoff från hennes eget förhållande till prästämbetet och Svenska kyrkan. Nyhetssvep med Jalal Lalouni. Efterdyningar av premiärminister Erdogans utspel om spearata boenden för kvinnliga och manliga studenter. Rapport från Istambul av Åsa Furuhagen

Minareten är tyst men reaktionerna högljudda. Vad hände med medborgarförslaget att tillåta böneutrop från minareten vid Fittja moské? Vi följer ärendet i den kommunala hanteringen, talar med politiker, tjänstemän och allmänhet i ett reportage av Åsa Furugen och diskuterar principerna och varför frågan är så laddad med Staffan Danielsson, centerpartistisk riksdagsledamot och Helle Klein, samhällsdebattör och präst. Utrikeskrönika från Robin Olin. Vem är Tawadros, kopternas nye påve och vilka utmaningar ställs han inför. På söndag installeras han i Kairo. Reportage av Sören Wibeck. Nyhetstelegram sammanställda av Jalal Lalouni och samtal med Ylva Eggehorn om hennes syn på barns andliga utveckling och arbetet med den senaste boken En vän från himlen, bibelns berättelser utifrån barnets perspektiv, skriven på uppdrag av Ärkebiskopen till mötet om Barn och unga som hålls i Uppsala. Målsättningen är att Svenska kyrkan tillsammans med andra organisationer ska samlar kring barnkonventionens sk

Skuldkrisen i Europa har lett till stora och många folkliga protester. Krisens orsaker och vägen ur har många uttolkare. Men vems röster blir hörda och vad kommer krisen lämna efter sig? Sommaren 2011 uppmärksammade Spaniens proteströrelse stort. De indignerade, som de kallade sig, hämtade inspiration från den arabiska våren och protesterade mot politikernas oförmåga att göra något åt krisen. ”Det är som om ett snötäcke lagt sig över oss, och vi har tystnat" skrev Javier Marias, en av Spaniens mest kända författare, i en kolumn i vintras. Lotten Collin har återvänt till Spanien och mött Javier Marias i ett samtal om vad krisen gör med Spanien, spanjorerna och ett författarskap. ”Det finns anledning att tro på en bättre värld”, budskapet upprepas i en Coca-Cola reklam specialgjord för Portugal. Portugal har fått mycket beröm på sistone efter att ha utfört hårda nedskärningar som EU, IMF och den europeiska centralbanken har krävt. Samtidigt som allt fler lever på marginalen är regeringens budskap att det de ska tänka positivt om framtiden. Robin Olin åkte till Lissabon för att höra hur den unga generationen identifierar sig med ”det krisande landet på rätt väg”. Gunnar Bolin har varit på det anrika universitetet i Bologna och träffat Ilari Porciani som är professor i samtidshistoria. Hur har universiteten drabbats av de ekonomiska nedskärningarna i Italien? Folk i det här landet har under Berlusconis tid hela tiden fått höra att kultur inte är värt någon ting och universiteten är inte värda någonting. Nu kan man börja ana nya tongångar, men vi måste också förändra oss och bli mer internationella, säger professor Iliari Porciani. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marie Liljedahl

Påven till Kuba där många sätter sitt hopp till Benedictus XVI som medlare mellan oppositionen och regimen. Besöket är förknippat med stora förväntningar. Varför? Samtal med Lars Palmgren. Senegal till valurnorna för att välja president. De muslimska ledarna - marabouterna - spelar en viktig roll. Reportage av Marie Wenger från valrörelsens Dakar. Utrikeskrönika av Robin Olin. Reportage av Åsa Furuhagen från Eastleigh, stadsdel i Nairobi också kallad lilla Mogadishu. Här samlas somalier och kenyanska muslimer. Stadsdelen är också en ekonomisk motor för alla somalier i exil. Samtal med Richard Myrenberg om relationen mellan Kenya och Somalia och betydelsen av al Shabaabs försvagade ställning för en möjlig fred. Reportage av Åsa Furuhagen med Al Amin Kimathi, en av grundarna av Muslim Human Rights Forum och en av Kenyas mer kända människorättsaktivister. Miljoner sörjer den koptiske påven Shenouda. Vem var han, vad betydde han andligt och för den religiösa minoritetens ställning, och vi

Mario Monti, Mario Dragi eller Håkan Juholt - vem är egentligen den riktiga supermario?/// Robin Olin direkt från Madrid: Efter Grekland och Italien - hur klarar spanjorerna krisen? /// Nya rön: bakteriernas oerhörda betydelse för kroppen - Är det en ailien vi har i tarmarna? /// Och efter tolv kommer Emmy Rasper med Give me five panelen, idag med Julia Skott och Viktor Barth-Kron, för att diskutera Berlusconis eftermäle, monarkin och sportsliga uttalanden.

Om religionen försvann och vi istället skapade samhällen som bygger på förnuft och rationalitet - skulle det innebära en bättre värld eller skulle det medföra att vi utan moralisk vägledning skulle tvingas leva i barbari och kulturlöshet? Hör debatt i Människor och tro mellan filosofen och katoliken Roland Poirier Martinsson och den engelske humanisten och filosofen Stephen Law aktuell med Handboken om humanism, som nu kommer på svenska. I veckan blev det klart att islamist-partiet Ennadha vann en jordskredsseger i det första demokratiska valet i Tunisien. Hur har valframgången påverkats av det faktum att Ennadha har verkat i exil under Zine el Abidine Ben Alis styre och hur påverkar valframgången för det islamistiska partiet läget för sekularister och islamister i Egypten, som står näst i tur att gå till val i det nya Mellanöstern? Sveriges Radios Mellanöstern-korrespondent Cecilia Uddén rapporterar. Under senare tid har inskränkningar i religionsfriheten skett i många av länderna i Centralasien och inför nästa veckas val i Kirgizistan skärps nu kontrollerna av flera hundra moskéer i ett försök att stävja radikalismen på hemmaplan där radikala islamister hotar med våldsattacker. Sveriges Radios Moska-korrespondent Johanna Melén har besökt Kirgizistan. Det har gått sex månader sedan Afrikas folkrikaste land Nigeria gick till presidentval. Ett val som beskrevs som det hittills mest välordnade i landets historia, men nu blossar åter våldet upp och märks tydligast i skiljelinjen mellan landets norra muslimska delstater och de kristna södra delarna. Höstmånaderna har varit några av de dödligaste i konflikten mellan kristna och muslimer - inte minst i staden Jos, som ligger precis på gränsen mellan det kristna och muslimska Nigeria. Sveriges Radios Afrika-korrespondent Maria Sjöqvist besöker platsen som är själva epicentrum för de senaste årens våldsamheter och Nigeria-kännaren Henrik Angerbrandt analyserar bakgrunden till de religiösa konflikterna i Nigerias centrala regioner, och vad i motsättningarna som handlar om religion? Utrikeskrönikan är signerad Sveriges Radios Ung-korrespondent Robin Olin. Programledare: Tithi Hahn Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se

Euron ska räddas! Med hjälp från Kina. Är det här det yttersta beviset på att Kina nu är världens mäktigaste land? /// Kaddafis "viktigaste" son Saif Islam vill överlämna sig till den internationella brottmålsdomstolen i Haag.Varför då? Och är han verkligen viktigast? /// Serbien har blivit Eu-kandidat land.Robin Olin är på plats och vi ska reda ut om det är kärlek i luften eller som Serbien egetnligen bara vill ligga med Ryssland.

+ Juholt öppnar partiledardebattten med dagens viktigaste: Skuldkrisen. Vi hakar på och ägnar hela programmet åt ekonomi! + Emo Rasper har besökt Emotrappan i Nordstan i Göteborg och frågat: Finns det anledning till oro? + Sonja Leister rasar för att grekerna gjort hennes euros värdelösa. Hennes sparkapital räcker inte till att köpa en lägenhet. Men hur arg har hon som tyska rätt att vara? Robin Olin på plats i Aten har frågat grekerna. Dessutom: rösta på brunchbloggen! + Och handlar ordet `skuld` om ekonomi eller moral - språkvetaren och chefredaktören för Modern psykologi Patrik Hadenius hjälper oss förstå vad som ligger i ett ord.

Ett samtal om framtidens journalistik och samtidens utrikesrapportering från Bokmässan i Göteborg. Med Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, Robin Olin, Sveriges Radios ämneskorrespondent i unga frågor, Mats Svegfors, vd för Sveriges Radio och Cecilia Djurberg, redaktör för Journalistik 3.0 - Medieormen ömsar skinn. Moderator: Cecilia Bodström, kanalansvarig för Sveriges Radio P1.

Den 4 juni bildar Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige en ny kyrka efter år av diskussioner och förberedelser. 900 frikyrkoförsamlingar ska nu samsas under samma tak och kartan över frikyrkosverige ritas om, liksom förhållandet till den kyrka man en gång lösgjorde sig ifrån - Svenska Kyrkan. Visionerna är många, men sammanslagningen är också ett resultat av en bister verklighet. Samfunden tappar allt fler medlemmar och få nya kommer till. Vilken sorts kyrka man ska vara för att överleva? Kan ett starkt ledarskap krocka med den demokratiska frikyrkokulturen som betonat självständighet och medbestämmande och finns det risker med att vara en öppen kyrka med högt i tak? Samtal med Karin Wiborn från Baptissamfundet och Anders Melbourn , chefredaktör på Sändaren. Reportage om debatten kring sammanslagningen av frilansjournalisten David Berjlund. De senaste åren har anmälningarna mot sexuella övergrepp och försök till hedersmord ökat lavinartat på Västbanken och i Gaza. För att komma till bukt med problemet formulerade den palestinska myndigheten i början av året en handlingsplan som föreslår bättre skydd, starkare lagar och fler förebyggande åtgärder. Men också religionen ska användas i kampen mot våldet. Såväl kristna som muslimska ledare uppmanas att ta upp problemet i kyrkor och i moskéer. Frilansjournalisten Anna Jonasson har besökt det första palestinska kvinnohärbärget på Västbanken, Mehwar Centre. Robin Olin, Sveriges Radion ungkorrespondent berättar om hopp och tro i vulkanens skugga efter det senaste utbrottet på Island. Religiösa ledare, bland dem biskopen i Lund Ante Jackelén, var i veckan inbjuden till Bryssel.  Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jens Möller berättar om mötet och frågar biskopen hur hon kände att bli placerad bakom alla männen på gruppfotot från mötet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen

Vi lär oss tre saker om flygförbudszoner med hjälp av folkrättsjurist och överstelöjtnant /// Emmy har analyserat våra mediekollegors bevakning av internationella kvinnodagen /// P3:s egen korre Robin Olin är med oss från Egypten och pratar minirevolutioner

Den pågående folkomröstningen kommer troligen leda till ett självständigt södra Sudan. Är det här slutet för ett mångreligiöst och mångkulturellt Sudan och vilka förväntningar finns det på kyrkorna som verkar sida vid sida med olika animistiska föreställningar? Integrationsminister Erik Ullenhag bjöd i veckan in till ett möte med företrädare för svenska muslimska organisationer. Samtalet handlade om islamofobi i terrorns kölvatten. Hur hänger islamofobin ihop med hotet från radikala islamister? I november förra året dömdes en kristen kvinna i Pakistan, Asia Bibi, en 45-årig fembarnsmor, till döden genom hängning för hädelse av profeten Muhammed, en dom som har väckt uppmärksamhet och protester världen över. Kritikerna av domen lever farligt. I förra veckan sköts guvernören i Punjab, Salman Tasir, ihjäl av sin egen livvakt med motivet att han motsatte sig landets hårda lagstiftning mot hädelse. I söndags samlades upp mot 50 000 demonstranter i Karachi för att visa stöd för lagen. Fallet blir extra intressant eftersom Pakistan drivit på för att FN ska klassa kränkning och kritik av religioner som ett brott mot mänskliga rättigheter – och så skedde också i november då Generalförsamlingen antog en resolution mot kränkning av religioner. Reportage av Sören Wibeck.  Intervju med Arkan Asaad, aktuell med boken Stjärnlösa nätter - en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv. Boken handlar om Amàr, en 18 år gammal svensk-kurdisk kille som under en resa till släkten i norra Irak blir bortgift mot sin vilja med en kusin. Berättelsen är också Arkans egen. Hör honom om skuld och skam, familj och heder och hur han ser på individens rätt i förhållande till kollektivets behov. Utrikeskrönika kommer från Sveriges Radios ungdomskorrespondent  Robin Olin och handlar om trygghet och tro bland unga i krisens Irland. En dold konskevens av det minskade religionsutövandet i europeiska länder är att allt färre väljer klosterlivet. I Frankrike till exempel har antalet medlemmar i de katolska ordnarna krympt med en tredjedel bara under det senaste decenniet. Men det beror inte bara på att kristendomens inflytande minskar, utan också på att nunnorna och munkarna har förlorat en del av sina samhälleliga funktioner. Frilansreporter Anna Trenning Himmelsbach har besökt kloster i nordöstra Frankrike. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa F Vestergren

I Barnen på Nyårsafton berättar fyra 11-åringar jorden runt om sig själva och sina förhoppningar inför 2011. Sveriges Radios korrespondenter rapporterar; Robin Olin från Mexiko, Hanna Sahlberg från Kina och Cecilia Uddén från Mellanöstern. I Sverige träffar Barnens reporter Clara Lowden Nesma Ibrahim, som bor i Hjulsta. Aline Martinez Schonfeldt bor i Mexiko City. Ett trettiotal 11-åringar står i en ring på skolgården och gör skrikövningar, för att lära sig släppa loss tillsammans. Det är lördag och ingen skola, men Childrens International Summer Villages, CISV, har samlat alla  från Mexiko som ska åka på läger i sommar. Och det första lägret sker just när barnen fyller 11 år. Syftet med lägren är att skapa fred på jorden. Aline, sitter på trappan bredvid skrikövningen. Fred på jorden är något hon också vill kämpa för, men Aline berättar också om sitt eget liv. Nesma Ibrahim bor i Hjulsta tillsammans med sin mamma och två systrar, hennes pappa bor bara fem minuters promenad bort. Nesma älskar att läsa, speciellt de böcker hon kan känna igen sig i. Och så har hon just tagit simborgarmärket. På nyårsafton brukar familjen äta god arabisk mat och titta på raketer, kanske ska hon ha på sig sin nya glittriga kofta. Hon ser fram emot det nya året men är också orolig över klimatutvecklingen, och över situationen i Irak, föräldrarnas hemland. Clara Lowden träffar Nesma både i skolans bibliotek och hemma i hennes rum. Chen Han bor i Qingshi i Hubeiprovinsen i Kina. Han är liten, rör sig och pratar snabbt och låter väldigt säker på det han säger. han lärde sig läsa i första klass och läser gärna om krig: - Generalen Wu Qi, högg huvudet av sin fru som kom från kungariket Qi, för att visa sin lojalitet mot kungariket Lu, berättar Chen Han. - På den gamla tiden var det så, det var under feodalismen, men nu under socialismen händer inte sånt längre. I Syrien huvudstad Damaskus bor Saad Walid. Saad är kristen flykting från Irak, men bosatt i Syrien sedan fyra år. Han var 7 år när han kom med familjen till Damaskus: - Under sommarlovet var vi på besök i Bagdad, berättar Saad, vi skulle se om vi kunde flytta tillbaka och jag och min syster skulle konfimeras. Vi fick ta emot nattvarden för första gången. Fader Wasim undervisade oss. Men sen såg jag på tv-nyheterna att han var död. Den 31 oktober dödades 46 människor i vår kyrka i Bagdad. I somras trodde jag att vi skulle kunna flytta tillbaka till Irak. Det tror jag inte längre.

USA har röstat. Vi frågar vår utrikeskorrepondent Robin Olin som varit på cannabislegaliseringsvalvaka om han var sugen kladdkaka och tecknad film. /// Lady Gaga blir universitetskurs. Varför är hon vetenskapligt intressant? /// Efter bombhoten i Göteborg. Hanna listade dom sämsta fraserna att använda i ett avlyssnat samtal.

+ Amerikanska soldater dödade Afghaner och samlade på deras fingrar - som sport. I ett brutaliserande krig, hur får man soldater att anmäla kollegor - behöver vi en skvallermedalj?! + Sakinehs dödsdom skjuts upp ytterligare. I väntan på att Iran blir ett riktigt land ger Sonja dig den optimala guiden: Allt du undrat om stening men aldrig vågat fråga! + Vår utrikeskorre Robin Olin är på sitt första uppdrag i Franska Guyana som är en del av EU. Men hur civiliserad är djungeln - vi har gett Robin i uppgift att hitta franskguyanska hipsters!

Henrik och Sonja ställer sig dom stora frågamorna: Är romer dom nya hipsters, och har svenska folket daddy issues med Fredrik Reinfeldt? /// Vi undrar om de instängda gruvarbetarna kommer bli dokusåpa - reality tv-experten utvärderar. /// Och fredag betyder nyhetsquizz. P3:s nya utrikeskorrespondent Robin Olin försvarar kanalens heder.

- I och för sig så har jag ett väldigt händelserikt liv, så man tycker ju att jag borde haft lite inspiration. Men det helt enkelt funkar inte. Jag undrar om det kommer att hålla i längden bara? Orden kommer från Love Rönnlund, 12, som bestämt sig för att bli artist efter att han kom till final i SVT:s barntalangtävling Lilla Melodifestivalen förra året. Men nu får han ingen inspiration att skriva en låt till. I det här programmet träffar vi också Mathilda Lindström, 10, som tävlat i nästan alla sångtävlingar som finns för barn i Sverige. I "Barnen och Talangismen" berättar barnstjärnorna Love Rönnlund och Mathilda Lindström om deras liv i en värld där allt kretsar kring ett ord: Talang. När talangtävlingen Idol började sändas 2001 i England satt musikproducenten och skivbolagsmannen Simon Cowell i juryn. 2002 gick serien, som går ut på att genom talangjakt hitta de bästa unga popmusikerna i landet, upp i USA. Också där blev dragplåstret den karismatiske jurymedlemmen Simon Cowell. Genom åren har han gjort sig lika berömd som programmet, med sina syrliga, ofta rent elaka kommentarer till dom som kommer och sjunger på uttagningar till tävlingsprogrammen. Han har också blivit en av tv-världens bäst betalda, med dom egna programformaten "Britain´s got Talent" och "America´s got Talent", som sålts till länder över hela världen, och som, liksom Idol, genom hårda uttagningar går ut på att hitta människor som har det där extra, som Simon Cowell menar kan göra dom till stjärnor - en talang. Programmen finns i Sverige och går lika bra här. Säsong efter säsong står tusentals hoppfulla i kö för att uppträda. Och av dom är många barn. Dessutom har SVT gjort en version av Melodifestivalen speciellt för barn, Lilla Melodifestivalen, där barn får tävla i artisteri. I vårt program idag ska vi träffa två av dom barnen, som lever efter Simon Cowells modell. Robin Olin, reporter, fick på Internationella barndagen den 6 oktober 2009 ett av de stipendier som Barnens Stipendiefond delar ut varje år för bästa synopsis med barnperspektiv. www.barnensstipendiefond.se