POPULARITY
La pianista, compositora y vocalista Clélya Abraham, que tiene sus raíces en la isla antillana de Guadalupe, firma 'Atacama', su segundo disco, con piezas como 'Orion', 'Célébration', 'São Paulo' o 'Nébuleuse'. Élise Vasalluci canta 'Capharnaüm' -que da título a su primer disco- y 'The peacocks', de Jimmy Rowles, con letra en inglés y francés. Del disco del laudista tunecino Anouar Brahem 'After the last sky', con Dave Holland, Django Bates y Anja Lechner, 'Edward Said´s rêverie', 'After the last sky' y 'Dancing under the meteorites'. Y del disco del brasileño Thiago Amud 'Enseada perdida' las canciones 'Oração à cobra grande', 'Cidade possessa' -con Chico Buarque- y 'Cantiga de ninar o mar' -con Caetano Veloso-. Despide el cuarteto del baterista Sergio Reze con 'Conversa de botequim' de Noel Rosa.Escuchar audio
'Abundância' es el título de un nuevo disco de la lisboeta de madre mozambiqueña María João, que contiene canciones como 'Ao sol', 'Maputo jive' o 'Beatriz -de Edu Lobo y Chico Buarque-. Otra lisboeta, en su caso de familia caboverdiana, Lura, celebra sus 25 años en la música con el disco 'Multicolor' ('Si si', 'Dançar', 'Preta', 'Bla bla bla'). El pianista François Couturier y el violinista Dominique Pifaréli firman un disco a dúo titulado 'Preludes and songs' que se abre con la viñeta 'Le surcroît' y para el que han grabado 'La chanson des vieux amants', de Brel, y 'I loves you Porgy' de Gershwin. Y otra francesa, Elise Vassalucci, canta 'The peacocks' de Jimmy Rowles con letra en francés de su autoría. Despide el cuarteto del baterista brasileño Sergio Reze 'O vento' (Dorival Caymmi)/'Vera Cruz' (Milton Nascimento).Escuchar audio
Del nuevo disco de Seu Jorge, 'Baile à la baiana', las canciones 'Sábado à noite', 'Sim mais', 'Gente boa se atraí', 'Batuque' y 'Sete prazeres'. Del disco de Duduka da Fonseca Trio 'Rio fantasía' las grabaciones instrumentales de 'Eu e a brisa', de Johnny Alf, 'Santa María', 'Soccer ball', de Toninho Horta, y 'Minha' de Francis Hime. Elise Vassalucci canta 'The peacocks', de Jimmy Rowles, y se despiden Cristovão Bastos, Romero Lubambo y Mauro Senise con 'Duas contas' de Garoto. Escuchar audio
Podcast Jazztime 652 – 05.11.24 Diese Sendung hat Joachim Böskens zusammengestellt. Das LIVE- Anspiel ist diesmal: „Autumn Leaves“ – der „Herbst-Klassiker“ 1945 komponiert von Joseph Kosma. Folgende Titel sind zu hören: 1. Autumn Nocturne – Art Farmer 4:59 2. Autumn in New York – Billie Holiday & Oscar Peterson 3:56 3. No more Blues – Samara Joy 5:46 4. ‘Tis Autumn – Joe Pass & Jimmy Rowles 4:55 5. Autumn Leaves – Ruth Hohmann 4:29 6. Half the fun (Lately) – Duke Ellington & Orchestra 4:19 7. Walkin' – Quincy Jones 10:30 Bei Titelwünsche und Anregungen schreiben Sie gern an: jazztime.mv@ndr.de Keep Swingin' !!!
Tonight's Jazz Feature is an atypical recording by multi-instrumentalist/composer Jimmy Giuffre. He had been mostly associated with "West Coast Jazz" or "Cool Jazz", a style prominent in the 1950's that combined tight arrangements with Jazz solos. Giuffre in 1958 had gigged with his "folk Jazz" trio in New York and while there he was impressed with the harder, more emotionally outgoing Jazz of Thelonious Monk, Sonny Rollins and Art Blakey's Jazz Messengers and returned to L.A. where he was based a bit of a changed man as he wanted to be more outgoing and emotional in his playing. He had great technique on his horns, clarinet and tenor saxophone and changed his approach. Hence tonight's recording which is a quartet date with minimal arrangements and featuring Giuffre on his two horns backed by a solid rhythm section with the great Jimmy Rowles on piano, Red Mitchell on bass and Lawrence aka Larence Marable on drums. The album is a mix of standards and original simple compositions by Giuffre. It all adds up to a fine date representing a different approach to the music by a very talented man who left an amazing legacy of music of many styles. The Jimmy Giuffre Four: "Ad Lib" should be a treat for your ears.
Buy Mitch a Coffee account.venmo.com/u/Mitch-Hampton-1 Listeners, today we get to share our talk with music LEGEND, Pete Christlieb! We are so very honored to have him on our show and hope you enjoy and share it with us! Inside this Episode with your host, Mitch Hampton Pete Christlieb has been among my favorite saxophonists and all around musicians for the past forty to fifty years at least. His biography reads like a who's who in jazz and popular music and he has excelled at having an original identity as a jazz improviser as well as one of the top flight performers in ensemble contexts, whether big back, symphony or rock group. Christlieb has been working as a musician since he left high school at age 16 and has so many great stories about his unique career. It was an honor to get to sit down with him and talk about his life and music and I hope you get as much joy from this episode as we did recording it. Pete Christlieb Biography Born into a home filled with classical music, there was littlequestion about Pete Christlieb's career path. Pete's father, Don Christlieb was a world renowned double reed player. His distinctive sound was heard on more than 750 productions over 50 years at 20th Century Fox. Pete started working professionally just out of High School. He did gigs at the Lighthouse as a sub for his teacher Bob Cooper. His father took Pete to The Carriage House in Burbank, (Later renamed to Chadnies) to sit in with pianist Jimmy Rowles. Jimmy liked his playing and became a big influence on Pete's conception. Jimmy trained Pete in his unique approach to jazz, inviting him to come by and sit in on Sundays. Sarah Vaughan came in to perform several times. They became friends for many years. He met Carmen McRae and was able to play and record with her too. It was a seven year sprint. “It was like swinging from one vine to the next. one band would end and the next would begin.” Pete was ready for a change. He had been playing with Louie Bellson “He was like a father and a best friend,” Pete said of his association with Bellson. In those days serial TV shows would vacation in other towns during the summer, mostly to get out of New York. Carson would take the Tonight Show to Los Angeles.” Carson productions was looking for musicians to fill out the band stand in Los Angles and asked Louie for some players to come in. He recommended Christlieb for the two week gig and again the next year. When the tonight show moved to Los Angels Pete was asked to join the band on a permanent basis, that became 20 years with the tonight show. Pete was a regular at Dante's , The Baked Potato and Al Fonses playing with other jazz greats like his favorites, Frank Rossolino and Conte Condoli. Pete started Bosco records, his great dane's namesake, and recorded his first solo Album, Self Portrait in 1981. These were followed by Going My Way & Dino's Live and several others. Pete is well known for his albums with other tenor sax greats Bob Cooper, Warne Marsh, Gene Ammons, Don Lamphere, Hadley Caliman, Ferdinand Polvel, Ernie Watts & Rickey Woodard. Pete produced records for other artists including Louie Bellson, Don't Stop Now which earned him one of three Grammy Nominations for best jazz soloist. He recorded an album with Freddy Hubbard. and has featured solos on Records and CDs like Natalie Cole's “ Unforgettable.” The TV show, Family Guy featuring the Ron Jones Orchestra was recently added to his long list of credits. Pete continues to record with well-known musicians and recording artists. Pete plays in his own quintet with wife Linda on trombone. Together they created the Tall and Small band, a ten piece band with their first CD out called “High On You.” When asked if he didn't become a musician what would he be doing with his life, he grins and says, “I'd probably be racing cars.” Links to Pete's beautiful works https://petechristlieb.com/ #NBC #johnnycarson #thetonightshow #tenor saxophone #saxophone #hollywood #pablorecords #buddyrich #docseverinson #jazz #rock #freddiehubbard --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/mitch-hampton/message Support this podcast: https://podcasters.spotify.com/pod/show/mitch-hampton/support
THE VINCE GUARALDI “JAZZ IMPRESSIONS OF BLACK ORPHEUS” San Francisco, CA, November 1961 & February 1962Samba de Orfeu, Manha de carnaval, Since I fell for youVince Guaraldi (p) Monty Budwig (b) Colin Bailey (d) BARNEY KESSEL “LET'S COOK !” Los Angeles, November 11, 1957Time remembered, Just in timeVictor Feldman (vib) Hampton Hawes (p) Barney Kessel (g) Leroy Vinnegar (b) Shelly Manne (d) Los Angeles, August 6, 1957 Tiger ragFrank Rosolino (tb) Ben Webster (ts) Jimmy Rowles (p) Barney Kessel (g) Leroy Vinnegar (b) Shelly Manne (d) CURTIS COUNCE “LANDSLIDE” Los Angeles, October 8, 1956Landslide, Time after time, MiaJack Sheldon (tp) Harold Land (ts) Carl Perkins (p) Curtis Counce (b) Frank Butler (d) Continue reading Puro Jazz 06 febrero 2024 at PuroJazz.
THE VINCE GUARALDI “JAZZ IMPRESSIONS OF BLACK ORPHEUS” San Francisco, CA, November 1961 & February 1962Samba de Orfeu, Manha de carnaval, Since I fell for youVince Guaraldi (p) Monty Budwig (b) Colin Bailey (d) BARNEY KESSEL “LET'S COOK !” Los Angeles, November 11, 1957Time remembered, Just in timeVictor Feldman (vib) Hampton Hawes (p) Barney Kessel (g) Leroy Vinnegar (b) Shelly Manne (d) Los Angeles, August 6, 1957 Tiger ragFrank Rosolino (tb) Ben Webster (ts) Jimmy Rowles (p) Barney Kessel (g) Leroy Vinnegar (b) Shelly Manne (d) CURTIS COUNCE “LANDSLIDE” Los Angeles, October 8, 1956Landslide, Time after time, MiaJack Sheldon (tp) Harold Land (ts) Carl Perkins (p) Curtis Counce (b) Frank Butler (d) Continue reading Puro Jazz 06 febrero 2024 at PuroJazz.
BILL HARRIS – BILL HARRIS AND FRIENDS Los Angeles, September 23, 1957Crazy rhythm, In a mellow toneBill Harris (tb) Ben Webster (ts) Jimmy Rowles (p) Red Mitchell (b) Stan Levey (d) FRANCESCA ANCAROLA – CANCIONES DE HUGO MORAGA Santiago ca 2022Canto Marino, Elegante, Estrella del día, Leve, Dudo Igual Francesca Ancarola (voz, g), Schriever (g), Carlos Aguirre (p, tcl) Aline Gonçalves (fl) Pablo Lecaros (b) Luis Barrueto (dr, perc). Continue reading Puro Jazz 03 enero 2024 at PuroJazz.
John Wilson's guest is the violinist Nigel Kennedy. A prodigy whose childhood talents were nurtured by Yehudi Menuhin, one of the greatest violinist of the 20th century, Kennedy himself became an international star in 1989 with his recording of Vivaldi's Four Seasons. It sold over three million copies, topping the UK classical charts for a year and went on to be listed as the biggest selling classical album of all time in the Guinness Book Of Records. An unconventional classical musician from the outset, it wasn't just his wardrobe, accent and attitude that set him apart. As well as recording all the major violin concertos, his repertoire includes jazz standards, folk tunes and Jimi Hendrix. He remains one of the world's greatest virtuosos. For This Cultural Life, Nigel chooses his two violinist mentors; Yehudi Menuhin and the French musician Stéphane Grappelli with whom he shared a love of jazz and improvisation. Going to New York to study at the prestigious Juilliard School also proved a turning point for Kennedy, not so much for the teaching he received there, but for the legendary jazz musicians like Jimmy Rowles and Ellis Larkins that he sought out in clubs downtown and in Harlem. Nigel also discusses how being a fan of Aston Villa football club has made him think about crowd dynamics in his concerts and reveals the influence of his dog Huxley on his approach to his career. Producer: Edwina Pitman
durée : 01:55:02 - Retour de plage du lundi 17 juillet 2023 - par : Laurent Valero - "Retour de plage revient sur la carrière de Jane Birkin, interprète privilégiée de Gainsbourg. Où la chanson côtoie aussi le cinéma, depuis les années 70 jusqu'à aujourd'hui. Où l'on croisera Jean-Claude Vannier, Jimmy Rowles, Vladimir Cosa, Régine, Étienne Daho et bien d'autres ..." Laurent Valero
„The Pink Panther“ е комедия с мистериозен елемент, в която главен герой е непохватният френски полицай инспектор Жак Клузо. Розовата пантера не е никаква пантера, а название на много рядък и голям по размери диамант. В центъра на този диамант, търсен навсякъде, има дефект, който при по-сериозно вглеждане в камъка отблизо създава илюзия за подскачаща розова пантера. Жак Клузо е натоварен със задачата да намери крадец на бижута, у когото се предполага, че е скъпоценният камък. Камъкът сменя притежателите си няколко пъти, докато накрая се оказва у самия инспектор Клузо. В началото на филма има кратка анимация, придружена от култовата основна музикална тема на филма. Композитор на тази култова мелодия е Henry Mancini (Хенри Манчини). Тогава той е вече утвърден автор на филмова музика в САЩ. Една от първите кинопродукции, по чиято музика работи, е „The Glenn Miller Story“, който споменахме в епизода за „Otchi Tchor-Ni-Ya“ на Луис Армстронг. Сътрудничеството между режисьора Blake Edwards (Блейк Едуардс) и композитора Хенри Манчини е едно от най-добрите в историята на киното, наред с тези на Алфред Хичкок и Бърнард Хърман, Стивън Спилбърг и Джон Уилямс и Тим Бъртън и Дани Елфман. Блейк и Манчини работят заедно повече от трийсет години, започвайки още през 1959 година с хитовия сериал „Peter Gunn“ (Питър Гън). Двамата работят съвместно по общо двадесет и шест филма. От „Питър Гън“ се ражда друг голям музикален хит на Манчини, но за него ще разкажем друг път. Хенри Манчини пише темата към филма „The Pink Panther“ за конкретен саксофонист. Това е Plas Johnson (Плас Джонсън). Както и сам споменава в интервюта, той винаги пише музика, мислейки много за това кой точно ще я изсвири. Манчини сглобява цялото произведение върху свиренето на конкретен инструменталист. А Джонсън вече е участвал в музиката за „Питър Гън“. Освен Джонсън на тенор саксофон, другите музиканти в записа са китариста Al Hendrickson (Ал Хендриксън), пианиста Jimmy Rowles (Джими Роулъс), басиста Rolly Bundock (Роули Бъндоук), Shelly Manne (Шели Ман) на барабаните, Ramon Rivera (Рамон Ривера) на акордеона и към тях още трима перкусионисти и по четирима души на тромпети, тромбони и саксофони. Саксофонистите свирят и на флейти. Общо биг бендът е от двадесет и един човека. Днес само трима от тях са живи и са над деветдесетгодишни. Към тази група има и струнен оркестър. Списъкът с участниците в групата не е еднакъв в различните официални източници. В повечето следващи саундтракове от поредицата за Розовата пантера саксофонист е не Джонсън, а Tony Coe (Тони Коу). В своята автобиография Манчини пише, че когато двамата аниматори, David DePatie (Дейвид ДеПати) и Friz Freleng (Фриц Фреленг или Фриз Фрийлинг според някои транскрипции), започват да работят по анимацията, той им обещава, че ще им даде музика, с която да може максимално добре да се изобразят движенията на крадеца на бижута. Иначе казано, темпото ще е такова, че ако искат да вкарат каквито и да било движения, дори и по-резки, да е възможно всяко от тях да получи и някакъв музикален акцент. Така и става. Резултатът е пълен синхрон между музиката и движенията и Манчини остава много доволен. Така всъщност Манчини пише музиката, преди да е гледал филма. Той разполага само със сценария, по който да изгради музикалните части. Но за сметка на това вече пет години работи доста успешно с Блейк Едуардс. Първоначалната идея на композицията е да върви, докато актьорът David Niven (Дейвид Нивън) в ролята на крадеца на бижута Charles Lytton (Чарлс Литън), се промъква на пръсти. Цялостното звучене е като за нещо тайнствено и опасно. Мелодията по уникален начин успява да обедини усещането за мистериозност с пакостливата същност на младия човек. Динамиката на саксофона сякаш улавя меките стъпки на криещият се крадец. С времето мелодията е въведена като начало на филма по желание на самия Дейвид Нивън.
Recordamos a May Lou Williams, Teddy Wilson y su swing, Art Tatum, Billy Taylor, Martial Solal, Hank Jones, Erroll Garner, Jimmy Rowles, Oscar Peterson, Bud Powell y Al Haig, ya en el bop. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Bienvenidos amantes de la música, Diana Krall nuestra artista de hoy, comenzó tocando el piano a los 4 años en su natal Nanaimo, Canadá. A los 17 ganó una beca del Festival de Jazz de Vancouver para estudiar en Berklee College of Music en Boston, USA. De regreso en Canadá fue vista por Ray Brown quien le ofreció ser su mentor y manager. Ese impulso la ha llevado a cruzar más allá de las fronteras del Jazz. Poseedora de una voz de contralto, que no usaba, hasta que Ray Brown y el pianista Jimmy Rowles le convencieron de enfocarse en el canto, y que es un sello característico de su música que junto a su piano le hacen ser inconfundible. El viaje de hoy es por nuestros temas favoritos de esta verdadera diva de la música actual. Que lo disfruten. Los temas son: 1. Temptation 2. I'm an Errand Girl for Rhythm 3. Frim Fram Sauce 4. Hit That Jive Jack 5. Devil May Care 6. Popsicle Toes *Suscríbete a nuestro canal. Si ya lo has hecho, considera apoyarnos como mecenas para hacer sustentable nuestro programa y mantener nuestro viaje en vuelo. (Podrás acceder a episodios exclusivos) *Ayúdanos con un Me gusta, Comparte y Comenta. * En viajealmundodeljazz.com encuentra un reproductor de Jazz Moderno y Jazz Clásico.
Welcome to a new edition of the Neon Jazz interview series with Grammy Award Winning Legendary Jazz Bassist Buster Williams .. We caught up with him on the last day of January 2022 to talk about navigating COVID, upcoming gigs and projects and reflecting on his long jazz existence .. Originally from Camden, New Jersey, his father was a jazz musician and the first show he ever saw live .. He would go on to become a legend and work with jazz giants like Art Blakey, Betty Carter, Carmen McRae, Chet Baker, Chick Corea, Dexter Gordon, Jimmy Heath, Hank Jones, Lee Morgan, Jimmy Rowles, Hampton Hawes, Sonny Rollins, Count Basie .. and he has stories to back all of it up .. Enjoy .. Click here to listen.Neon Jazz is a radio program airing since 2011. Hosted by Joe Dimino and Engineered by John Christopher in Kansas City, Missouri giving listeners a journey into one of America's finest inventions. Take a listen on KCXL (102.9 FM / 1140 AM) out of Liberty, MO. Listen to KCXL on Tunein Radio at http://tunein.com/radio/Neon-Jazz-With-Joe-Dimino-p381685/. You can now catch Neon Jazz on KOJH 104.7 FM out of the Mutual Musicians Foundation from Noon - 1 p.m. CST Monday-Friday at https://www.kojhfm.org/. Check us out at All About Jazz @ https://kansascity.jazznearyou.com/neon-jazz.php. For all things Neon Jazz, visit http://theneonjazz.blogspot.com/If you like what you hear, please let us know. You can contribute a few bucks to keep Neon Jazz going strong into the future. https://www.paypal.com/donate?hosted_button_id=ERA4C4TTVKLR4
BUDDY RICH – THE SWINGING BUDDY RICH – Los Angeles, August 26, 1955 Sonny and Sweets [Blues in the closet], The two mothers, A smooth one Harry “Sweets” Edison (tp) Sonny Criss (as) Jimmy Rowles (p) John Simmons (b) Buddy Rich (d) NAT KING COLE – AFTER MIDNIGHT – Los Angeles, August, September, 1956 Just […]
Die englische Jazz-Sängerin Norma Winstone ist eine Interpretin, bei der ein besonderer Reiz aus dem feinen Verweben des Gesangs mit dem Rest des musikalischen Geschehens kommt. Sie hat mit so berühmten Kollegen wie Fred Hersch, Jimmy Rowles und Ralph Towner zusammengearbeitet und ist selbst zu einer großen Figur der internationalen Jazz-Szene geworden. Am 23. September feiert sie ihren 80. Geburtstag
Billie Holiday est l'une des plus grandes voix de tous les temps. Elle fut la première icône de la protestation contre le racisme ce qui lui a valu de puissants ennemis. À la fin des années 1960, la journaliste Linda Lipnack Kuehl commence une biographie officielle de l'artiste. Elle recueille 200 heures de témoignages incroyables : Charles Mingus, Tony Bennett, Sylvia Syms, Count Basie, ses amants, ses avocats, ses proxénètes et même les agents du FBI qui l'ont arrêtée… Mais le livre de Linda n'a jamais été terminé et les bandes sont restées inédites… jusqu'à présent.Billie est l'histoire de la chanteuse qui a changé le visage de la musique américaine et de la journaliste qui est morte en essayant de raconter l'histoire de Lady telle qu'elle était.Avec Billie Holiday, Linda Lipnack Kuehl, Count Basie, Tony Bennett, Jimmy Fletcher, Bobby Tucker, Jimmy Rowles, Sylvia SymsSuppléments : Le jazz selon Billie par David Koperhant programmateur musical radio TSF JAZZ • Interview du réalisateur James Erskine • Interview des productrices Michele Smith et Sophia Dilley • Interview de Tom Wollaert sur la restauration de la bande-son • Interview de Marina Amaral sur la colorisationVersion Originale sous-titrée françaisFormat: 1.78 – 16/9 CouleurDTS HD MASTER AUDIO 2.0 et 5.1DVD Pal Zone 2
Billie Holiday est l'une des plus grandes voix de tous les temps. Elle fut la première icône de la protestation contre le racisme ce qui lui a valu de puissants ennemis. À la fin des années 1960, la journaliste Linda Lipnack Kuehl commence une biographie officielle de l'artiste. Elle recueille 200 heures de témoignages incroyables : Charles Mingus, Tony Bennett, Sylvia Syms, Count Basie, ses amants, ses avocats, ses proxénètes et même les agents du FBI qui l'ont arrêtée… Mais le livre de Linda n'a jamais été terminé et les bandes sont restées inédites… jusqu'à présent.Billie est l'histoire de la chanteuse qui a changé le visage de la musique américaine et de la journaliste qui est morte en essayant de raconter l'histoire de Lady telle qu'elle était.Avec Billie Holiday, Linda Lipnack Kuehl, Count Basie, Tony Bennett, Jimmy Fletcher, Bobby Tucker, Jimmy Rowles, Sylvia SymsSuppléments : Le jazz selon Billie par David Koperhant programmateur musical radio TSF JAZZ • Interview du réalisateur James Erskine • Interview des productrices Michele Smith et Sophia Dilley • Interview de Tom Wollaert sur la restauration de la bande-son • Interview de Marina Amaral sur la colorisationVersion Originale sous-titrée françaisFormat: 1.78 – 16/9 CouleurDTS HD MASTER AUDIO 2.0 et 5.1Blu-ray Zone B
This week I dig into my record collection again and pull out a few favourites. You’ll hear tracks from: -Toronto’s Archie Alleyne with the Frank Wright Quartet, -Lalo Schifrin, -Zoot Sims w. Jimmy Rowles, -Shelly Manne, -Lenny Breau, -Stan Getz & Charlie Byrd, -Milt Bernhart Brass Ensemble, Julie London, Eddie Jefferson, Serge Chaloff, and Skywalk…Continue reading Episode 154:More Familiar Favourites From My LP Collection.
The Trainwreck sits down with jazz singer and songwriter Erin Boheme! We discuss music, the life of a jazz artist and living in a haunted house. Climb on board the Monthly Trainwreck!
#planetmullins #aubreyjohnsonmusicWith the March 20, 2020 release of debut album "Unraveled" on Outside In Music, Johnson steps out with her first album under her own name. Produced by bassist Steve Rodby of the Pat Metheny Group, it's an arrestingly beautiful project by an extravagantly creative artist fully in control of her craft as an improviser, arranger, composer and bandleader. Rather than trying to make a splash with an ad-hoc cast of veteran all-stars, Johnson bided her time to record with the stellar musicians who've accompanied her on a years-long journey. She arranged all the pieces, but fully credits her bandmates, who first came together in 2014, with shaping the music over the course of dozens of gigs, particularly regular performances at the lamented Cornelia Street Café.“I've been wanting to record for a while, and it took me time to really live with the music,” Johnson says. “It took me years to feel comfortable recording my stuff but we honed these pieces on stage and I'm so happy with how it turned out.”Possessing a luminous, elastically crystalline soprano, she's joined by a sterling band built on a highly responsive rhythm section with pianist Chris Ziemba, drummer Jeremy Noller, and bassist Matt Aronoff (who gained particularly relevant experience touring with Luciana Souza). Adding striking orchestral textures are violinist Tomoko Omura and Michael Sachs on bass clarinet and alto sax. The great Brazilian jazz musician Vitor Gonçalves adds masterly accordion work on two tracks.The album opens with the gorgeous Johnson-arranged jazz/popexcursion “No More ‘I Love You's',” a hit for Annie Lennox originally written and recorded by the 1980s English duo The Lover Speaks (aka David Freeman and Joseph Hughes). Johnson accentuates the dreamy vibe with a gossamer setting, her voice gliding over Sachs' woody bass clarinet counterlines.Johnson includes two songs by her colleagues, but the album serves most significantly as a showcase for her impressive songwriting. The heart- bearing ballad “Love Again” revels in vulnerability, with a melody that rises as the emotional stakes get higher. Set to a seductively slinky groove played with precision by Noller, the title track combines a spritely, dancing melody with a devastating portrait of depression. The languorous “Lie In Wait” captures the nagging inner monologue inspired by prolonged separation in a relationship, and “These Days” is her captivating, art song setting for a verse by her brother, the poet Gentry Johnson.The two songs contributed by her bandmates offer a glimpse into the deep pool of talent in which she's delving. Michael Sachs composed and arranged the sumptuously detailed pop jazz song “Happy to Stay,” an exquisite melody buoyed by Tomoko Omura's insistent pizzicato pulse. Omura, knowing Johnson's affinity for Brazilian music, composed and arranged the unusual samba “Voice Is Magic” for Johnson, adding the additional challenge of a lyric in Japanese.For sheer, breathtaking beauty, it's hard to surpass pianist Jimmy Rowles' “The Peacocks,” a tune also known as “A Timeless Place” after vocalist Norma Winstone added her lyrics. Rarely sung until recently, the song requires tremendous poise, control and range, and Johnson makes the piece her own. Her abiding passion for the treasure-laden Brazilian songbook adds another jolt of creative energy to the album's concluding tracks. She renders Jobim's bossa nova standard “Dindi” in Portuguese with just the right sense of saudade (or wistful longing), while taking some liberties with the melody the second time around.Find Aubrey on twitter at @aubreykayjOn Instagram at @aubreykayjRob Mullins is a Grammy nominated composer with 39 albums out. Find Rob at his website at http://planetmullins.com
My guest today has been a band leader for over 60 years. He made his name playing the vibes which is this hosts favorite instrument. It's a percussion instrument with a warm sound and can be played in a trio setting the way Red Norvo did with Tal Farlow and Mingus or in a Quintet setting like Cal Tjader did with Armando Peraza, Al mcKibbon and Dick Birk. It fits into all types of musical settings and it was popularized by my guest by his virtuosic approach and an ability to create an output within the big band ensemble. My guest today is a lover of people. He has an insatiable desire to play music you can tap your foot to. That's what Jack Kleinsinger told me about my guest. He's played on the east coast and west during the heyday of bebop and swing. His peers include Bill Holman and Chet Baker, Jimmy Rowles and Ray Brown, Milt Jackson and Harold Land. These cats had to sing for their supper because if they didn't sing there would be nothing left to eat. My guest was a relentless entertainer and musician. He created a following through his gesticulations and banter along with a Jitterbug Waltz when music was made for dancing. His collaborations with Steve Allen and Star Time increased his name recognition in the often obscure world of improvisational swing or melodic invention. He continues to be a link in the chain For younger musicians who are searching for something to say. There are no more live clubs on every corner of urban America, there are no longer 1 month residencies at the London House or Howard Rumsey's Lighthouse or Lord Chumleys and the barriers and stratification that have been put up in music hurt the ability for experimentation and chance taking because mega money has superseded quality art, pacification rules the day as opposed to the visceral culture that was visible on Market Street in Chicago or Harlem. Ultimately the ego has superseded the music in that individuals now project their own monster chops at the expense of the accompanists, the listening and the love. This is why lessons in life from the old guard are key. It's why my guests son plays with venerable grey beards Ron Carter, Kenny Barron and Ron McClure......time for some good vibes. Terry Gibbs welcome to the JFS. --- Support this podcast: https://anchor.fm/jake-feinberg/support
JAZZANIVERSARIO.-Jimmy Rowles - 1958. Weather In A Jazz Vane-Let's Get Acquainted with Jazz-JAZZACTUALIDAD.-ISMAEL ALCINA-SCHERIA
In Part 2, host Lakshya Datta speaks with vocalist Smiti Malik about the women that have defined the voice of jazz and inspired singers and songwriters for decades - Ella Fitzgerald, Billie Holiday, Sarah Vaughan... just to name a few. You’ll also hear Smiti talk about what vocalists bring to the music, how she writes lyrics and collaborates with other musicians, and what it’s like to perform jazz classics as well as original music for audiences in India. This episode features the following songs: “The Peacocks” (performed by Smiti Malik and composed by Jimmy Rowles), “You Go to My Head” (performed by Rainer and the Usual Suspects, composed by J. Fred Coots), “The Fall” (performed and composed by Kitchensink), “Ndinewe” (performed and composed by Monoswezi).
A tribute to musicians born in 1918, including: Elmore James, Patty Andrews, Dick Haymes, Leonard Bernstein, Juan Garcia Esquivel, Eugene List, Jimmy Rowles, Eddy Arnold and Joe Williams. Songs include: A Bouquet of Roses, Rum and Coca Cola, Laura, Christopher Street, Detour Ahead, Topsy and Old Man, You've Been Away Too Long.
En agosto de 1956 y enero de 1957 la cantante Billie Holiday grababa acompañada por Ben Webster, Harry "Sweets" Edison, Jimmy Rowles y Barney Kessel la música que se publicaría en los LP Songs For Distingue Lovers, All Or Nothing At All y Body And Soul. En HDO 307 escuchamos un puñado de clásicos interpretados por Lady Day. Tomajazz: © Pachi Tapiz, 2017 HDO es un podcast editado, presentado y producido por Pachi Tapiz.
En la discografía de Gerry Mulligan hay varias grabaciones tituladas genéricamente Gerry Mulligan Meets. En HDO 224 del domingo 22 de enero de 2017, en el segundo programa especial dedicado a Gerry Mulligan, nos detenemos en tres de esas grabaciones: Mulligan Meets Monk (1957), Gerry Mulligan Meets Ben Webster (1959) y Gerry Mulligan Meets Johnny Hodges (1960). © Pachi Tapiz, 2017 HDO es un podcast editado, presentado y producido por Pachi Tapiz. Thelonious Monk And Gerry Mulligan: Mulligan Meets Monk (Riverside Records, 1957) Gerry Mulligan, Wilbur Ware, Shadow Wilson,Thelonious Monk Gerry Mulligan: Gerry Mulligan Meets Ben Webster (Verve, 1959) Gerry Mulligan, Leroy Vinnegar, Mel Lewis, Jimmy Rowles, Ben Webster Gerry Mulligan: Gerry Mulligan Meets Johnny Hodges (Verve, 1960) Johnny Hodges, Gerry Mulligan, Buddy Clark, Mel Lewis, Claude Williamson Toda la información de HDO 224 en http://www.tomajazz.com/web/?p=28861. Toda la información de HDO en http://www.tomajazz.com/web/?cat=13298
"Keep an ear out for a fresh idea that seems like it’s you." In Shat Talk Episode 003 I spoke with award-winning bassist and composer Matt Ulery who has just released his seventh record, Festival, on Woolgathering Records. Known for his sweeping lyricism, unconventional phrase structures, and expressionistic emotionalism, Ulery’s music is informed by the entire spectrum of jazz, classical, rock, pop, and folk – specifically American, South American, Balkan, and other European folk styles. Matt and I definitely talked some shat as we discussed his compositional process, the importance of developing one's inner musical voice, working as both a writer and sideman, and his continuing collaboration with Grammy Award winners Eighth Blackbird. Music samples from Festival courtesy of Woolgathering Records. Music samples from In The Ivory and By A Little Light courtesy of Greenleaf Music. "Hubble" by Matt Ulery(from Festival, 2016, Woolgathering Records) "The Peacocks" by Jimmy Rowles, arranged by Matt Ulery, featuring Zach Brock (from Festival, 2016, Woolgathering Records) "Depth Of Winter" by Matt Ulery(from Festival, 2016, Woolgathering Records) "Visceral" by Matt Ulery, featuring Rob Clearfield(from In The Ivory, 2014, Greenleaf Music) "Hymnody" by Matt Ulery(from Festival, 2016, Woolgathering Records) "Resilin" by Matt Ulery, featuring Eighth Blackbird(from In The Ivory, 2014, Greenleaf Music) "There's a Reason and a Thousand Ways" by Matt Ulery, featuring Grazyna Auguscik(from In The Ivory, 2014, Greenleaf Music) "To Lose Your Mind" by Matt Ulery(from By A Little Light, 2012, Greenleaf Music) www.mattulery.com mattulerywoolgathering.bandcamp.com/ mattulery.bandcamp.com/ itunes.apple.com/us/album/festival/id1115091887 itunes.apple.com/us/album/in-the-ivory/id906752144 itunes.apple.com/us/album/by-a-li…ight/id532408408
Om Eartha Kitt, kattkvinnan som gick i exil. Med gaytenor Rickard Söderberg, tonsättarna Renée Baker och Yvette Jackson. Tredje delen av "När vinden vänder". Birgitta Tollans programserie "När vinden vänder" handlar om människor som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar mot alla odds.Medverkar gör operasångaren och opinionsbildaren Rickard Söderberg från Malmö, dirigenten och tonsättaren Renée Baker från Chicago och ljudkonstnären Yvette Jackson från San Diego.Citat direkt från Eartha Kitt, som skrev fyra självbiografier:Jag är inte kall, bara litet avdomnad ibland och det beror på min barndom.Jag har ingen ras, trosbekännelse eller färg. Jag tillhör alla!Ett av mina motton är att inte vara rädd för mig själv, mina tankar eller mina åsikter.Mitt liv kan summeras i sex ord: Rejected, ejected, dejected, used, accused, abused Avvisad, utstött, nedslagen, begagnad, utpekad, skymfad.Eartha Kitt föds som Eartha Mae Keith 1927. Hennes efternamn är en förkortning av kitten, kattunge, och hennes signum är ett speciellt kurrande läte.Eartha Kitt växer upp under eländiga förhållanden på en bomullsplantage i en liten stad som hette North i South Carolina, i den amerikanska södern. Förmodligen är hon resultatet av en våldtäkt. Hennes mor Anna Mae är en mix av afroamerikansk och Cherokee-indiansk härkomst. Fadern är okänd för henne, förmodligen en vit farmare. Modern döper henne Eartha av jord - eftersom bomullsskörden är bra det året hon föds.När hon är 71 år gammal vänder vinden för Eartha Kitt då hon får reda på sin exakta födelsedatum. Hon sätter igång en rättsprocess för att få namnet på sin biologiske far. Myndigheterna målar dock över faderns namn med svart färg på födelseattesten och förvägrar på så sätt Eartha Kitt att få kännedom om honom. Dottern Kitt Shapiroskriver senare: De skyddade den vite mannen. De hade aldrig gått igenom allt detta besvär för att skydda en svart man.Kitt Shapiro skriver också: Att 1927 i amerikanska Södern vara en ljushudad person bland svarta, var lika fasansfullt som att vara svart bland vita. Eartha kallades den gula flickan och ansågs, fastän hon bara var ett barn, för att tro att hon var förmer än andra. Eartha missbrukades, hon skymfades och blev kränkt och misshandlad både psykiskt och fysiskt.När Eartha Kitt är 8 år vänder vinden för henne, kanske för första gången: modern gifter sig och styvfadern förbjuder Eartha att leva tillsammans med dem eftersom hon är bi racial, alltså av s k blandras. Hon blir omhändertagen av en moster Rosa, vars släktingar dock fortsätter skymfningarna och tvingar barnet Eartha att arbeta på bomullsfälten. Kort därefter avlider Earthas mamma - modern blir dödligt förgiftad.- Åh, jag måste vara försiktig här, förklarar afroamerikanska dirigenten och tonsättarenReneé Baker från Chicago i programmet. Det där med identiteter och att vara sprungen ur två s k raser är fortfarande ett känsligt ämne i USA. Om Eartha Kitt hade varit ljusare, och kunnat passerat som vit, så hade hon kanske haft ett annorlunda liv. Men Eartha var inte vit nog och hade negroida drag. Jag är säker på att Eartha Kitt bar på en osäkerhet eftersom hon inte blev fullt accepterad i något läger, anser Renée Baker.-I USA bestämmer lagen att du skall kategoriseras som svart om du har en enda droppe svart blod i dig. Sanningen är ju att ingen av oss är oblandad. Vad är en ren svart person, vad är en total afroamerikansk människa? De flesta kände inte till att Eartha Kitt var av s k blandras, eftersom svarta människor finns i många olika schatteringar, förklarar Renée BakerLjudkonstnären från San Diego, Yvette Jackson, ser intervjuer med Eartha Kitt på YouTube och blir nyfiken på henne.- Eartha Kitt är originell och gåtfull, säger hon. Hennes unika sätt att kommunicera med rösten, där rytmiken går sin egen väg, hindrar inte att hon framstår som en operadiva.- Jag ser in i hennes fantastiska ögon och hör henne säga väl avvägda ord. Och tänker: vad är det som pågår inom henne? Vilka erfarenheter har lett henne hit? Vad är upphovet till hennes mystik? frågar sig Yvette Jackson, som fascineras av starka, svarta kvinnor som inte är konforma, utan sig själva. Eartha Kitts frimodighet attraherar henne och påminner henne om artisten Grace Jones.Under större delen av 1950- och 60-talen varvar Eartha Kitt jazz- och nattklubbsuppträdanden med filmroller och tv-underhållning. Hon spelar till exempelCat Woman i Läderlappen, uppträder i ett hundratal länder och sjunger på ett tiotal språk, bl a svenska.I Sverige medverkar Eartha Kitt 1962 i tv-programmet Kaskad, producerad av Åke Falck. Det belönas med Guldrosen i Montreux, som bästa underhållningsprogram.1968 blir Eartha Kitt svartlistad i USA efter en alltför frispråkig kritik mot Vietnamkriget. Hon går i exil och lever under tio år i Paris och i London. Vinden vänder igen och i Europa växer hon som artist och i sin integritet.Hemma i USA är det de homosexuella och transsexuella männen som håller Eartha Kitts repertoar vid liv. De köper hennes skivor och mimar till dem på scenerna.Själv förespråkar Eartha Kitt mycket tidigt samkönade äktenskap och hon ger stödkonserter för organisationer som arbetar med HIV/AIDS-frågor. Hon blir även Unicefs taleskvinna för utnyttjade barn.En svensk opinionsbildare i HBTQ-frågor är operasångaren Rickard Söderberg. För honom är Eartha Kitt en stor inspirationskälla.- För henne var det självklart att fylla sitt artister med mening och budskap. Musiken var en plattform för att förändra världen. Eartha Kitt är fullständigt respektlös vad gäller rytm och ton. Hon använder hela röstens register, lågt som högt, och rör sig obehindrat mellan de olika rösterna. Hennes röst ryter och smeker. Ett helt gränslöst musicerande, säger Rickard Söderberg, vars favoritlåtar är C'est si bon och C'est Magnifique.- Vi kan utan tvekan jämföra Eartha Kitt med operasångerskan Maria Callas. De två förändrade sina egna genrer med viljan att gestalta på eget sätt. Många gånger tycker jag Eartha Kitt rent vokalt låter vackrare än Callas gjorde på den gamla tiden. Det får vi bara acceptera. Det är ingen värdering i det. Det är bara så som det är, anser Rickard Söderberg.Många av Eartha Kitts singlar från 50- och 60-talet är djupt sexistiska då hon är tvungen ställa upp på bilder att ligga på golvet på en djurhud med en påk i handen. Typisk rubrik är Sexy brunettes in hi fi.- Bilderna är vidriga, säger Rickard Söderberg. Eartha Kitt blev exotiserad, som om hon vore ett freak. På den här tiden gjorde man det grövre än idag. Hon hade inte lika många val som andra artister på den tiden. Vi upplever dock inte Eartha Kitt som offer. Även om hon stoppas in i en speciell roll i en väldigt könsmaktsordnad miljö, så står hon stark på ett besynnerligt och fantastiskt sätt, anser Rickard Söderberg.1974 vänder vinden igen för Eartha Kitt. Det blir en triumfartade hemkomst från Paris tillBroadway i New York. Hon kallas nu Amerikas Älskarinna och säger själv: A man has always wanted to lay me down but he never wanted to pick me up Män vill alltid lägga ner mig men aldrig lyfta upp mig.Eartha Kitt vinner flera Emmy- och Tony-priser. Hon gör succé med diskolåten Where is My Man som ger henne en guldskiva. Hennes första. Och hösten 2006 är hon med i off-Broadway-musikalen Mimi le Duck.I recensionen i New York Times står att läsa: I föreställningen finns det endast en karaktär som är värd att nämnas: en biroll som lysande spelas av Eartha Kitt, två månader innan hon skall fylla 80 år!Eartha Kitt diagnostiseras med tjocktarmscancer. Den sista tiden arbetar hon aktivt tillsammans med dottern Kitt Shapiro för att sprida kunskap om sjukdomen. De trycker upp blå band med texten Colon Cancer Awareness Se upp för tjocktarmscancer. Eartha Kitt är en aktivist in i det sista!Eartha Kitt dör juldagen 2008, 81 år gammal. Radiostationer över hela världen spelar då hennes anti-julsång Santa Baby. Låtlista:12:03 Billie Holiday, Harry Edison, Ben Webster, Jimmy Rowles, Barney Kessel, Red Mitchell, Alvin Stoller - Body And Soul Album: Holiday For Lovers Kompositör: Johnny Green Bolag: VERVE 12:05 Eartha Kitt - C'Mon A My House Album: C'Mon A My House Kompositör: Ross Bagdasarian, William Saroyan Bolag: SUBURBAN SQUIRE 12:06 Eartha Kitt, Henri René - Thursday's Child Album: Just An Old Fashioned Girl Kompositör: Elisse Boyd, Murray Grand Bolag: ARIOLA EXPRESS 12:08 Eartha Kitt, Danny James - The Blues Album: Eartha Kitt Live On Broadway Kompositör: Duke Ellington Bolag: CHANT DU MONDE 12:10 Eartha Kitt - My Heart Belongs To Daddy Album: My Greatest Songs Kompositör: Cole Porter Bolag: RCA 12:18 Eartha Kitt - Oh John Please Don'T Kiss Me Album: Oh John Please Don'T Kiss Me Kompositör: Fred Ebb, Phil Springer Bolag: HHH LICENSING 12:23 Grace Jones - Walking In The Rain Album: Private Life: The Compass Point Sessions (2) Kompositör: Harry Vanda, George Young Bolag: ISLAND 12:25 Eartha Kitt, Danny James - I Want To Be Evil Album: Eartha Kitt Live On Broadway Kompositör: Lester Judson, Raymond Taylor Bolag: CHANT DU MONDE 12:27 Eartha Kitt, Sanford Gold, Egon Kjerrman - Rosenkyssar Album: Minns Vårt 50-Tal Kompositör: Åke Gerhard Bolag: EMI 12:29 Eartha Kitt - Just An Old-Fashioned Girl Album: My Greatest Songs Kompositör: Marv Fisher Bolag: RCA 12:32 Rickard Söderberg - Juditha Triumphans Devicta Holofernis Barbarie: Nr 27 Del 2, "Armatae Face" Album: Castrato Arias Kompositör: Antonio Vivaldi Bolag: RICKARD SÖDERBERG 12:35 Eartha Kitt - C'Est Si Bon Album: Something's Gotta Give Kompositör: Henri Betti Bolag: COLUMBIA 12:39 Eartha Kitt, Tony Osborne - C'Est Magnifique Album: C'Est Magnifique Kompositör: Cole Porter Bolag: COLUMBIA 12:44 Eartha Kitt, Bronski Beat - My Discarded Men Album: I'M Still Here Kompositör: Steve Bronski, Eartha Kitt Bolag: ARIOLA 12:47 Maria Callas, Georges Pretre, Franska Radions Nationalorkester (Paris) - Carmen: Nr 5, Akt 1, "L'Amour Est Un Oiseau Rebelle" Album: La Divina Kompositör: Georges Bizet Bolag: EMI 12:50 Eartha Kitt, Danny James - Uska Dara Album: Eartha Kitt Live On Broadway Kompositör: Trad Från Turkiet Bolag: CHANT DU MONDE 12:54 Eartha Kitt - Where Is My Man Album: Where Is My Man Kompositör: Jacques Morali, Bruce Vilanch, Fred Zarr Bolag: MEGA 12:56 Eartha Kitt - Santa Baby Album: Driving Miss Daisy Kompositör: Joan Javits, Philip Springer, Tony Springer Bolag: VARESE SARABANDE
Joséphine Baker - sångerska, dansare, regnbågsmamma och motståndskvinna som lyckades förverkliga sig och sina musikaliska drömmar 'mot alla odds'. Andra delen av "När vinden vänder". Medverkar gör fagottisten Monica Ellis i ensemblen Imani Winds från New York, pianisten Althea Waites från Los Angeles och dirigenten och tonsättaren Renée Baker från Chicago.Joséphine Bakers klassresa är gigantisk. Vinden vänder flera gånger. Från fattigdom och misär reser hon sig och blir den första afroamerikanska scenartist som når stjärnstatus. Joséphine Baker blir en av Europas mest populära och högst betalda artister - en riktig fashionista, som har en gepard som sällskapsdjur, blir filmstjärna, bor i ett slott med sina tolv adopterade barn och är bästis med furstinnan Grace av Monaco.Joséphine Baker föds 1906 och växer upp under knappa villkor i St Louis, Missouri. Hon arbetar som barnvakt och städerska hos rika, vita familjer redan som 8-åring.1917, när Joséphine Baker är 11 år, upplever hon ett av de värsta rasistiska dåden i USAs historia. Den s k Östra St Louis-massakern. Tusentals vita människor demolerar och bränner ner svarta människors hem och skjuter rakt in i folkmassor med afroamerikaner. Flera svarta lynchas efter utrop som Söderns negrer förtjänar en geniun lynchning. Mellan 100 och 200 människor dör i de våldsamma upploppen, de allra flesta afroamerikaner. Sex tusen afroamerikaner blir hemlösa efter massakern.Händelserna i Östra St Louis satte outplånliga spår hos Joséphine Baker och under hela sitt vuxna liv arbetar hon aktivt mot rasism. Redan under sina föreställningar på 20-och 30-talen kräver hon i kontrakten att även svarta skall ha tillåtelse att komma till hennes föreställningar.Joséphine Baker vinner sin första danstävling vid 14 års ålder. I samband med det här turnerar hon I USA med Jones Family Band och Dixie Steppers. Hon flyttar till New York och uppträder i The Chocolate Dandies ett namn som används av en mängd olika jazzensembler USA på 1920- och 1940-talen.Som liten upplever pianisten Althea Waites de 1876 instiftade Jim Crow-lagarna i USA, vilka möjliggör segregationen.- Vi svarta förbjuds att använda samma toaletter, restauranter, dricksvattenfontäner, bussar ja, t o m kyrkor som vita. Det finns skiljeväggar mellan säten för vita och svarta i bussarna. Svarta kan inte prova kläder i varuhusen och det finns biografer för vita dit svarta aldrig får tillträde, berättar Althea Waites.Joséphine Baker står inte ut med segregationen i USA utan köper 1925 en enkel biljett till en atlantångare och går i exil i Paris. Hon är endast 19 år gammal.Blåskvintetten Imani Winds gav nyligen ut cdn Joséphine Baker - A Life Of Le Jazz Hot!, med två sviter om artisten.- Nuförtiden känner många inte ens till Joséphine Baker. Därför vill vi ställa henne i rampjuset genom de scenshower vi sätter upp med musiken från vår cd, berättar Monica Ellis, fagottist i ensemblen.- Artistkretsarna i USA under 30- och 40-talen begränsar henne. De är så inskränkta att en kvinna, en så stor personlighet som Joséphine Baker, är tvungen att finna en plats där de uppskattar hennes talang.-Vinden vänder helt på fransk mark och Joséphine Baker upplever för första gången att publiken struntar i hennes hudfärg och ser henne som den artist hon är. Detta är Joséphins viktigaste vändpunkt och hon använder den till att skapa sin magnifika karriär, säger fagottisten Monica Ellis i programmet.Joséphine Baker inleder sin Parisvistelse med att framträda I föreställningen La Revue Nègre, Neger-revyn, på Théâtre des Champs-Elysées.Den ökända finalen, Vildens dans, väcker starka reaktioner hos vissa delar av publiken. Joséphine Baker dansar nämligen topless, endast iklädd fjäderboa vid stussen och huvudet. Hon har stora örhängen och skelar med ögonen. Jospéhine Baker har med sin dans skapat en skandalsuccé!- Vissa anser att Joséphine Baker tjänar pengar på att uttrycka parisarnas fördomsfulla syn på afroamerikaner som abnorma freaks som sysslar med pajaserier. Många svarta tar illa vid sig över den där driften med svarta kvinnors kroppar och deras bakdelar, säger dirigenten och tonsättaren Renée Baker, som bildade 50-personersgruppen Chicago Modern Orchestra Project.- Joséphine Baker blir extremt sexualiserad, speciellt av vita män. Själv ser hon inte enbart sig själv som sexobjekt, utan använder sig av det dramatiska, det provokativa och det som mest chockar publiken, säger Monica Ellis.- Jag förstår att hon gör så här för att visa att hon är en stor artist, helt enkelt! Hon använder de instrument hon har; sin kropp och sin skönhet. När vi nu kan vi se hela bilden är dessa uppträdanden bara ett utsnitt ur det bildspel som är hela hennes konstnärliga historia, förklarar fagottisten Monica Ellis.I Paris spelar Joséphine Baker in filmroller som Siren of the Tropics, Zou-Zou och Princessan Tam-Tam. 1935 tar hon sånglektioner inför sin roll som Dora, dottern till guvernören i Guadeloupe, i Offenbachs komiska opera La Créole.1936 gör hon än en gång succé. Denna gång med föreställningen La Folie du Jour dagens galenskap - där hon dansar endast iklädd bh, strass och 16 konstgjorda bananer runt midjan. Här utför hon de kända Charleston-rörelserna där armarna korsas över knäna. En del ser de här gula frukterna som symboler för manliga könsorgan. Joséphine Baker får smeknamn som Svarta Pärlan, Brons Venus och Kreolgudinnna. Över hundra män friar till henne.Joséphine Baker är nu en av Europas mest populära och högst betalda artister och promenerar nedför Champs-Élysées med sin gepard Chiquita, gullar med sin get Toutoute eller dränker sin gris Albert i dyra parfymer.Hon återvänder till New York i mitten av 30-talet för att medverka i föreställningen Ziegfield Follies på Broadway. Det svarta samhället i Harlem hyllar henne, men varken den vita publiken eller vita recensenter i USA accepterar att en afroamerikansk kvinna kan vara sofistikerad och glamorös. I New York Times kallas Joséphine Baker för 'negerslinka'.Hon återvänder till Frankrike. Hon blir fransk medborgare 1937 och uppsäger samtidigt sitt amerikanska medborgarskap.- I Joséphine Bakers liv vänder vinden många gånger, anser fagottisten Monica Ellis. Bland annat när hon arbetar för den franska motståndsrörelsen under andra världskriget. Hon inser att hon är duglig även utanför scenen och filmduken och får visa vilken humanist hon är.Under nazisternas ockupation av Frankrike arbetar Joséphine Baker för den franska motståndsrörelsen genom att smuggla meddelanden bland sina notblad eller i underkläderna.- Att Joséphine Baker skulle utföra den här typen av hemliga uppdrag är för många helt osannolikt, och det gör henne än mer undercover, skrattar Monica Ellis. Sångerskan använder smarta, listiga och varierande sätt att göra en insats för det hon tror på. Hon är en extraordinär kvinna.Joséphine Baker är en föregångare till Marilyn Monroe och Madonna. Eller en legering av dessa båda artistiska ättlingar. Men hur kunde då Joséphine Baker, som var så ensam i sitt slag, vara så extremt stark och målmedveten?- Elasticiteten hos ett förtryckt folk är speciell, förklarar Monica Ellis. Det sista du tänker på är att du är förtryckt. Du funderar ständigt på hur du skall komma ur din misär, hur du skall kunna förverkliga det du har inom dig; dina drömmar, ditt kall. Du tänker inte på svårigheterna utan på vad som ligger framför dig. Hur tiderna skall förändras, avslutar fagottisten Monica Ellis i blåskvintetten Imani Winds.Den 8 april 1975 firar Joséphine Baker sina 50 år som entertainer genom en revy på varitéteatern Bobino på Montparnasse, på Seines vänstra strand i Paris. Den är finansierad av bl a Grace av Monaco och Jacqueline Kennedy Onassis. Fyra dagar senare avlider Joséphine Baker i en hjärnblödning. Hon är knappt 69 år gammal. Paris hylllar henne med en begravning värd en statschef och skjuter en salut med 21 skott.Låtlista:12:03 Billie Holiday, Harry Edison, Ben Webster, Jimmy Rowles, Barney Kessel, Red Mitchell, Alvin Stoller - Body And Soul Album: Holiday For Lovers Kompositör: Johnny Green Bolag: VERVE 12:05 Josephine Baker, Jo Bouillon - Don'T Touch My Tomatoes Album: My Greatest Songs Kompositör: Trad Bolag: RCA 12:08 Josephine Baker - Lonesome Lovesick Blues Album: Bravo A Josephine Baker Kompositör: Spencer Williams Bolag: COLUMBIA 12:13 Joséphine Baker, Adrien Lamy, Melodic-Jazz Du Casino De Paris, Edmond Mahieux - J'Ai Deux Amours Album: Exotique Kompositör: Vincent Scotto Bolag: FLAPPER 12:18 Josephine Baker - I Want To Yodel Album: Bravo A Josephine Baker Kompositör: W Spencer Bolag: COLUMBIA 12:20 Joséphine Baker - Sans Amour Album: Exotique Kompositör: Charles Borel-Clerc Bolag: FLAPPER 12:25 Imani Winds - La Belle Sirène Comme Le Comedienne/ I Journey Across The Ocean Kompositör: Jeff Scott Bolag: KOCH INTERNATIONAL CLASSICS 12:27 Josephine Baker, Comedian Harmonists, Erwin Bootz - EspabilateAlbum: Joséphine Baker 1933-1937 Kompositör: Eliseo Grenet Bolag: CHANSOPHONE 12:29 Joséphine Baker, Melodic-Jazz Du Casino De Paris, Edmond Mahieux - La Petite TonkinoiseAlbum: Exotique Kompositör: Vincent Scotto, G Villard Bolag: FLAPPER 12:34 Josephine Baker - MadianaAlbum: Joséphine Baker 1933-1937 Kompositör: Maiotte-Almaby Bolag: CHANSOPHONE 12:37 Imani Winds - La Belle Sirène Comme Le Comedienne/ Ii One Ticket PleaseKompositör: Jeff Scott Bolag: KOCH INTERNATIONAL CLASSICS 12:43 Joséphine Baker, Le Jazz Du Poste-Parisien, Al Romaine - HaitiAlbum: Exotique Kompositör: Vincent Scotto Bolag: FLAPPER 12:46 Josephine Baker, Wal-Berg - I'M Feelin' Like A MillionAlbum: Joséphine Baker 1933-1937 Kompositör: Nacio Herb Brown Bolag: CHANSOPHONE 12:50 Imani Winds - Portraits Of Josephine Baker Vi Les Milandes Imani WindsKompositör: Valerie Coleman Bolag: KOCH INTERNATIONAL CLASSICS 12:53 Josephine Baker, John Ellsworth - Doudou Album: Joséphine Baker 1933-1937 Kompositör: Pothier, Maurice Hermite, Pipon Bolag: CHANSOPHONE 12:56 Josephine Baker, Jo Bouillon - Je Voudrais Album: My Greatest Songs Kompositör: Bruno Coquatrix Bolag: RCA 12:59 Joséphine Baker - The Times They Are A-Changing Album: Live At Carnegie Hall Kompositör: Bob Dylan Bolag: TELE GENERAL STUDIOS
In the mystic land of the seventies, Don Schlitten did a stately pleasure dome decree - well, at least a label for recording be-bop artists lost in the fusion haze. Pat and Mike explore four of these treasures from Xanadu and report back. Albert Heath – KWANZA; Al Cohn/Jimmy Rowles – HEAVY LOVE; Barry Harris – PLAYS TADD DAMERON; Joe Farrell – SKATEBOARD PARK.
Critic Martin Gayford tells the stories of his encounters and friendships with leading jazz musicians as a fan, an amateur music promoter and, latterly, as a journalist.Martin describes his encounters with "miscreant grandfather substitute" pianist Jimmy Rowles. Rowles's varied musical career saw him achieve success as a solo artist and the vocal coach at the Hollywood studios, where he taught Marilyn Monroe how to sing.
Singer Norma Winstone joins Alyn Shipton to select her best recordings, looking back to her early days with Michael Garrick, her long associations with John Taylor and Kenny Wheeler, and at songs for which she has written lyrics herself, including her renowned collaboration with Jimmy Rowles on The Peacocks.