Podcasts about ramb

De seneste års grønne omstilling i USA og ikke mindst IRA har skabt vækst for Rambøll, der oplever efterspørgsel efter viden inden for grøn omstilling og miljø, vand- og klimatilpasning, infrastruktur og biodiversitet. Selskabet satser stort i USA, men de politiske vinde kan få afgørende betydning for hvorvidt Rambølls engagement ender som en succes. Derfor følger koncernchef Michael Simmelsgaard også spændt med i det amerikanske valg, der lige nu ser ud til at blive uhyre tæt. Han er gæst i Finans' podcast Valg i USA.  Vært: Iben Schmidt Produktion: Kasper SøegaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Send us a Text Message.After three weeks of guests Martin & Patrick find themselves back in the studio but this time back on their own.It's a chance to catch up and discuss some interesting topics on health matters, the ban on Ice Cream in Milan, Italy, and a Ramb that decides to attack its owners and turn on the police.One of the main topics discussed at length is the drug known as Statins, both Martin and Patrick are on Statins Martin 40 mg and Patrick the maximum dose allowed is 80 mg. There are many side effects associated with Statins and Martin lists the most common while the boys decide if they may suffer from these or any side effects and also discover some things to avoid if they are taking Statins.Although there are some potential side effects long-term for statins, in most cases, if your doctor has identified you as having high cholesterol and needing a statin, do the benefits outweigh the risks?What is the conclusion, are Statins It is also time for the return of "Martin's Joke of the Week"Finally, there is some exciting news about future guests and these will be revealed. #HeartTransplant#EbsteinsAnomaly#RareCondition#HealthJourney#LifeChangingDiagnosis#MentalHealth#Vulnerability#SelfCompassion#PostTraumaticGrowth#MedicalMiracle#BBCSports#Inspiration#Cardiology#Surgery#Podcast#Healthcare#HeartHealth#MedicalBreakthrough#EmotionalJourney#SupportSystem#HealthcareHeroes#PatientStories#CardiologyCare#MedicalJourney#LifeLessons#MentalWellness#HealthAwareness#InspirationalTalk#LivingWithIllness#RareDiseaseAwareness#SharingIsCaring#MedicalSupport#BBCReporter#HeartDisease#PodcastInterview#HealthTalk#Empowerment#Wellbeing#HealthPodcast#ChronicIllness#joepasquale#mywishcharity#comedy#funny#jokeCheck out our new website at www.whostomanddick.comCheck out our new website at www.whostomanddick.com

Vi har fått med oss en helt unik ressurs - Dette er noen som brenner for faget vårt, og særlig VVS og helsebygg! Kristoffer leder Rambøll sin Healthcare avdeling i Norge, en del av et internasjonalt nettverk av rådgivere (eller Jagerfly, som han sier) som jobber med spesialisering innen sykehus og helserelaterte bygg. Han har selv bakgrunn som ingeniør og rørleggermester, og har jobbet som utførende eller prosjekterende for sykehus i over 15 år.

Wie werden Offshore Windparks an das nationale Netz angeschlossen? Wie hoch sind die Gestehungskosten für KWh aus der Nordsee, und viel Platz haben wir eigentlich noch für neue Offshore-Windparks? Antworten gibt es in dieser Folge von Wind Offshore Managerinnen Sabine Weth und Ursula Smolka. Sabine leitet das Wind-Consulting Geschäft für Rambøll in Norwegen, und Ursula leitet das Asset Management bei Rambøll Deutschland. (00:11:36) Überblick Offshore Wind(00:18:34) Wie haben sich die Turbinen verändert?(00:22:11) Floating Offshore Wind(00:27:15) Wie kommt der Strom vom Offshore Windpark zum Land?(00:29:46) Entwicklung der Anlagen Teil 2(00:42:10) Nachnutzung und Recycling der Windkraftanlagen(00:47:03) Projektentwicklung Offshore Wind(01:09:48) Wie sieht die Zukunft von Offshore Wind aus?(01:18:22) RecapDer enPower Podcast ist ein Projekt von Markus Fritz und Julius Wesche. Für Folgen-Ideen oder Kollaborationsanfragen gerne via email an hallo(at)enpower-podcast.de.

Dagens erhvervsoverblik: Ørsteds kriseplan kræver frasalg for over 100 mia. kr. i svært marked,  Boligejere skal kunne tvinges til at skrotte deres gasfyr, lyder anbefalingen fra energikrisestab, Rambøll-topchef: “Hvis Donald Trump vinder, vil det påvirke os” Vært: Sofie Rud (soru@borsen.dk)

Samfélagsmiðlar, þráhyggja, karókí, einelti og neyslutilvera okkar eru þræðir sem tengjast í nýjustu skáldsögu Yrsu ÞallarGYlfadóttur, Rambó er týndur. Bókin fjallar um Söndru, kennara sem elskar að versla á Bland og syngja í karókí, og ferðalag hennar inn í samfélag hundafólks á internetinu. Við ræðum við Yrsu í þætti dagsins og heyrum brot úr Rambó er týndur. Taugatrjágróður nefnist nýútkomin ljóðabók Aðalheiðar Halldórsdóttur, dansara, leikkonu og danshöfunar. Bókin er heildræn frásögn sem fylgir sögumanni í eins konar öngutúr, þar sem leitað er svara við hinum ýmsu spurningum um eðli tilverunnar. Aðalheiður verður gestur okkar í dag. Og Gréta Sigríður Einarsdóttir rýnir í Heimsmeistarann eftir Einar Kárason. Umsjón: Halla Harðardóttir og Tómas Ævar Ólafsson

Samfélagsmiðlar, þráhyggja, karókí, einelti og neyslutilvera okkar eru þræðir sem tengjast í nýjustu skáldsögu Yrsu ÞallarGYlfadóttur, Rambó er týndur. Bókin fjallar um Söndru, kennara sem elskar að versla á Bland og syngja í karókí, og ferðalag hennar inn í samfélag hundafólks á internetinu. Við ræðum við Yrsu í þætti dagsins og heyrum brot úr Rambó er týndur. Taugatrjágróður nefnist nýútkomin ljóðabók Aðalheiðar Halldórsdóttur, dansara, leikkonu og danshöfunar. Bókin er heildræn frásögn sem fylgir sögumanni í eins konar öngutúr, þar sem leitað er svara við hinum ýmsu spurningum um eðli tilverunnar. Aðalheiður verður gestur okkar í dag. Og Gréta Sigríður Einarsdóttir rýnir í Heimsmeistarann eftir Einar Kárason. Umsjón: Halla Harðardóttir og Tómas Ævar Ólafsson

Biden er for gammel til at blive præsident igen. Det mener 42 procent af vælgerne i seks amerikanske svingstater, ifølge en meningsmåling lavet af New York Times et år før præsidentvalget. Donald Trump ville vinde i fem af de seks stater, hvis der var valg i dag. Medvirkende: David Trads, USA-kender og tidligere korrespondentMads Dalgaard Madsen, ledelsesrådgiver hos Rambøll og tidligere ved Danmarks ambassade i Washington D.C.Tanja Pinderup Hessner, 24syvs korrepsondent i USA.Vært: Oliver Bærentsen

Den danske rapper Oliver Gammelgaard - bedre kendt som TopGunn, har været ude og beklage for en linje i hans nye sang 'DK GOAT'. Efterfølgende har han fjernet linjen. Flere har nemlig kritiseret ham for at forherlige vold mod kvinder i sangen, fordi han angiveligt lavede sjov med en voldsdom, han fik i 2016 for at have slået en ung kvinde i hovedet. Men er det i orden at rappe om vold mod kvinder, også selvom man har en voldsdom? Eller er det med til at blåstemple og normalisere vold mod kvinder? Vi skal også forbi de uopmærksomme bilister på vejen, og så runder vi stormfloden, som hærger lige nu. Peter Aagaard (Hiphop ekspert) Zen Donen (Talsperson, Everyday Sexism Project Denmark) Rene Fredensborg (Journalist, Ekstra Bladet) Mogens Møller (Direktør, Rådet for Sikker Trafik) Karsten Arnbjerg-Nielsen (Direktør, Rambøll)See omnystudio.com/listener for privacy information.

I en historisk mistillidsafstemning er Kevin McCarthy blevet frataget formandskabet for Repræsentanternes hus. Kniven blev ført af flere af McCarthys egne partifæller og situationen afslører en dyb intern splid i det republikanske parti. En splittelse som (selvfølgelig) trækker tråde til Donald Trump, som evigt spøger i kulissen.Medvirkende: Anne Alling, journalist bosat i Nashville, TennesseeMads Dalgaard Madsen, ledelsesrådgiver hos Rambøll og tidligere på Danmark ambassade i Washington D.C. (08:25).Vært: Oliver Bærentsen.

De gamle slagtehaller i Københavns Kødby er blevet en ikonisk del af hovedstaden, men nu betyder en ny budgetaftale for Københavns Kommune, at man vil undersøge om man helt eller delvist kan sælge bydelen. Hele området er i forfald og kræver en større renovering, som ifølge en rapport fra Rambøll står til at koste over til en milliard kroner. Ajour taler med Altingets By- og boligredaktør, Daniel Lauritzen, om hvad der skal ske med de gamle slagtehaller.Gæst: Daniel Lauritzen, By- og boligredaktør på AltingetVært: Mads Outzen, Video- og podcastredaktør Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump turnerede efter præsidentvalgkampen i 2020 med budskabet om, at valgsejren var blevet stjålet. Løgnen eskalerede, da vrede Trump-støtter gik til angreb den 6. januar. Nu venter en historisk retssag, hvor Trump er anklaget for at have sammensværget mod det amerikanske demokrati. Men - det behøver ikke nødvendigvis være en ulempe for hans politiske karriere.Medvirkende:(01:20) Anne Alling, journalist i Nashville, Tennessee.(16:15) Mads Dalgaard Madsen, ledelsesrådgiver i Ramböll og tidl. indenrigspolitisk rådgiver ved den danske ambassade i USA.Vært: Oliver Bærentsen.

Mariana, Cris e Tesi, autores do podcast Rambóia Com Moderação, falam dos altos e baixos das relações não monogâmicas.

Den amerikanske præsidentsøn, Hunter Biden er tilbage i mediernes søgelys. Han har nemlig tilstået at have begået økonomisk kriminalitet og været i ulovlig besiddelse af et håndvåben, mens han var stofmisbruger. Det sker på et tidspunkt, hvor præsident Biden netop har påbegyndt sin valgkampagne. Medvirkende: (01:10) Anne Alling, journalist i Nashville, Tennessee. (12:40) Mads Dalgaard Madsen, ledelsesrådgiver ved Ramböll og tidl. indenrigspolitisk rådgiver ved den danske ambassade i Washington DC.Vært: Mads Vesterager.

Milliarder står på spill når det gjennomføres prosjekter i Norges største fastlandsnæring. I bygg og anleggsbransjen kan konsekvensene av dårlig samhandling bli katastrofale. Økonomisk tap, forsinkelser og konflikter som stort sett bare beriker kobbelet av advokater som blir involvert. Til tross for at mye står på spill ser det ut til at bransjen i for liten grad tar i bruk de verktøyene som finnes for å skape effektiv samhandling på tvers av faggrupper og interessenter. Gerd Beate Vik har over 20 års erfaring som prosess- og prosjektleder, og jobber i dag i Rambølls Prosjektlederdivisjon. Hun er nerdete opptatt av hva som skal til for å få samhandling til å fungere i prosjekter der mye står på spill. I denne episoden deler hun sine beste verktøy og råd.[ANNONSE]

Verdens største økonomi, USA, er ved at løbe tør for penge. Og det kan ske allerede om en måned. Situationen er opstået på baggrund af en bitter strid mellem Joe Biden og Kevin McCarthy - og ikke mindst de partier, der står bag dem. Nu skal de forsøge at forhandle sig frem til en løsning i sidste øjeblik.Medvirkende:(01:05) Mads Dalgaard Madsen, ledelsesrådgiver ved Ramböll og tidl. indenrigspolitisk rådgiver ved den amerikanske ambassade i Washington, DC.(11:10) Anne Alling, journalist i Nashville, Tennessee. Vært: Mads Vesterager.

Over 100 sider fortrolige dokumenter, der angiveligt stammer fra det amerikanske forsvar, er blevet lækket. Dokumenter, som fortæller om den militære tilstand i Ukraine - men også giver et indblik i den måde, som amerikanernes efterretningstjenester arbejder på. Spørgsmålet er, om lækagen stopper her. Medvirkende: (01:10) Jacob Kaarsbo, senioranalytiker ved Tænketanken Europa og tidl. chefanalytiker i Forsvarets Efterretningstjeneste. (11:25) Mads Dalgaard Madsen, tidl. indenrigspolitisk rådgiver ved den danske ambassade i USA, nu ledelsesrådgiver ved Rambøll med fokus på USA. Vært: Mads Vesterager.

En undersøgelse lavet af Rambøll viser at omkring hver sjette embedsmand svarer, at de oplever, der foregår partipolitisk bistand eller rådgivning i embedsværket.  Vi taler også med Esat Sentürk, viceborgmester i Høje-Taastrup Kommune, der glædes over at politiet ikke vil beskytte Rasmus Paludan, hvis han insisterer på at ville demonstrere foran den tyrkiske ambassade.  Og selvfølgelig meget, meget mere i En Uafhængig Morgen.  Dine værter i dag er Kristian Henriksen og Nicolai Dandanell. Tidskoder: [00:00] : Esat Sentürk, viceborgmester Høje-Taastrup Kommune, Radikale Venstre // Om der er grænser for, hvad man må sige i Danmark. [11:00] : Sara Vergo, formand for Djøf // Om hvem der bærer ansvaret for, at tre ud af ti embedsmænd føler sig truet på deres faglighed. [19:00] : Søren Frank, Mad- og vinredaktør for Berlingske // Om den vin, Dansk Folkeparti har brugt 216.000 skattekroner på, er god. [26:00] : Hans Jørgen Bonnichsen, Tidl. operativ chef for PET // Om den aftale, der potentielt kunne være indgået med Ahmed Samsam af efterretningstjenesterne. [32:00] : Søren Frank, Mad- og vinredaktør for Berlingske // Om den vin, Dansk Folkeparti har brugt 216.000 skattekroner på, er god. [36:00] : Kristian Madsen, Chefredaktør på mediet A4 // Om blå bloks nye, litterære vidunder, er Christian Egander Skov sexist. [42:00] : André Ken Jakobsson, adjunkt ved Center for War Studies, Syddansk Universitet - forsker i hybrid krigsførelse med særligt fokus på Kina, Rusland og USA // Om Alex Vanopslagh en trussel mod samfundet, fordi han er på TikTok. [53:00] : Søren Frank, Mad- og vinredaktør for Berlingske // Om den vin, Dansk Folkeparti har brugt 216.000 skattekroner på, er god.Support the show: https://www.frihedsbrevet.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Lyt til udsendelsen uden reklamer i vores app, som vi netop har opdateret med en række nye funktioner - lige nu er de første 14 dage som medlem gratis www.duah.dkSaudi Arabiens prins har ifølge dronebilleder påbegyndt sit store prestige-projekt The Line. Måske i samarbejde med danske Rambøll. Vi spørger i dag, om det er fornuftigt, når regeringen vil bruge skattekroner på at nedsætte et råd, der skal undersøge om eller hvordan kunst og kultur kan være med til at løse klimakrisen.Dine værter i dag er Kristoffer Lind og Karoline Kert. Tidskoder: [01:00] : Kasper Wester, journalist på mediet OLFI // Om sagen om den etbenede nigerianske pirat er en politisk fadæse. [09:00] : Christine Ravn Lund, formand for Dansk Ungdoms Fællesråd // Om et kunst og kultur-råd kan bidrage til at løse trivselskrisen. [21:00] : Niels Hauge Mikkelsen, næstformand i Bæredygtigt Landbrug, og landmand med økologisk og konventionel planteavl // Om Socialdemokratiet løber fra et løfte om at forbyde sprøjtemidler i landbruget. [33:00] : Erik E. Simonsen, vicedirektør for beskæftigelse og arbejdskraft i Dansk Arbejdsgiverforening // Om de danske arbejdsgivere diskriminerer på baggrund af alder. [46:00] : Georg Metz, journalist og samfundsdebattør // Om et kunst og kultur-råd kan bidrage til at løse trivselskrisen. [01:00:00] : Tobias Pohl, Elev på EUX på Hotel- og Restaurantskolen // Om hvad regeringen kan gøre for unge med handicap, der har brug for mere fleksible veje gennem uddannelsessystemet. [01:23:00] : Kristian Henriksen, journalist og politisk redaktør på Den Uafhængige // Om det portræt, vi har lavet til Rudersdal kommune, så de ikke behøver at bruge 250.000 kr. på et portrætmaleri. [01:30:00] : Ulla Vogel, professor ved Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø // Om vi ved nok om, hvordan mikroplastik skader kroppen. [01:40:00] : Christine Roj, extinction rebellion aktivist // Om et kunst og kultur-råd kan bidrage til at løse trivselskrisen. [01:50:00] : Eva Grønbech, tidligere bygningsingeniør og nu jobcenterbruger // Om det er politisk spin at ville lukke jobcentrene.Support the show: https://www.duah.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Um reencontro inédito, a nostálgia dos anos 90 e uma mensagem do Carlos vinda da Austrália

Cheila, uma amiga, uma parceira da luta feminista e no fundo uma Ramboiana OG. Abordámos o seu percurso de conteúdos eróticos e de sexualidade e ainda deu tempo para um jogo picante.Sigam a Cheila em:Instagram -https://www.instagram.com/cheiladetabus/Sigam-nos em:Instagram - https://www.instagram.com/ramboiacommoderacao/ ou no tiktok @ramboiacommoderacao

I sidste uge aftalte regeringen en vinterpakke, men imens selve indefrysningsordningen koster 60 millioner så betaler vi 50 millioner for administrationsomkostninger. Hvordan det kan være så dyrt? Det svarer transportminister Benny Engelbrecht på. Kommer Alternativet over spærregrænsen? Det spørgsmål må Mette Frederiksen spørge sig selvom mange gange. Det kan nemlig blive altafgørende for hendes valg. Til at svare på det kommer politisk kommentator Søs Marie Serup. En analyse fra Rambøll viser, at det er CO2 besparende at sortere affald centralt i stedet for at borgerne skal sortere - som regeringen har lavet en lov om - Simon Freiesleben fra Ingeniøren kommer og forklarer. Vært: Simon Emil Ammitzbøll-Bille

Vajon hányan ismerik itthon Shah Rukh Khan filmsztárt, a legtöbb követővel rendelkező indiai hírességet? Tudják-e, hogy az egyik legnagyobb indiai filmcsillagnak több mint 30 millió feliratkozója van az Instagramon? Vajon hányan látták a kétrészes kínai háborús akciófilmet, a Wolf Warriort, ahol a kínai különleges erők mesterlövésze szembekerül egy csapat külföldi zsoldossal. India és Kína, két olyan távol-keleti ország, amely a filmgyártásban, és -fogyasztásban egyre inkább lekörözi a hollywoodi filmipart. A Glossza új adásának vendégei: Szivák Júlia indológus, a PPKE Modern Kelet-Ázsia Kutatócsoport munkatársa és Salát Gergely sinológus, a PPKE Kínai Tanszékének vezetője, a Külügyi és Külgazdasági Intézet vezető kutatója. Szerkesztők: Szilágyi Adrienn és Szilágyi Zsolt A Glossza megtalálható itt is: • Honlap: abtk.hu/ismerettar/glossza/adasok • Facebook: www.facebook.com/glosszapodcast • Instagram: www.instagram.com/glosszapodcast/ • YouTube: youtube.com/playlist?list=PLO4I…QbOIm-7ButbkKgrIee1

Den Uafhængige kan i dag afsløre, at den danske milliardvirksomhed Rambøll er involveret i et byggeprojekt, der koster folk deres liv og hjem. Hør også Bjørn Brandenborg, Jakob Engel-Schmidt og meget andet i En Uafhængig Morgen. Dine værter er Kristoffer Lind og Camilla Boraghi. Medlemmer kan lytte til udsendelsen uden reklamer i vores app - download via duah.dk/app Tidskoder: [04:00] : Søren Espersen, folketingskandidat for Danmarksdemokraterne // Om hvad det præcis er, han støtter ved Danmarksdemokraternes politik. [17:00] : Abdullah Alaoudh, direktør i organisationen DAWNS(democracy for the arab world now) Golf afdeling // Om at den danske milliardvirksomhed Rambøll er involveret i et saudi-arabisk byggeprojekt, der koster folk deres liv og hjem. [36:00] : Lars Henriksen, politisk forperson for Copenhagen Pride // Om abekopper har fået had mod homoseksuelle til at blusse op. [48:00] : Esben Schjørring, politisk redaktør på Altinget // Om den nyligt fremlagte kandidatliste hos Danmarksdemokraterne byder på overraskelser. [01:00:00] : Bjørn Brandenborg, retsordfører for Socialdemokratiet // Om forbuddet mod børnesexdukker bygger på videnskab eller fordomme. [01:13:00] : Lars Bregnbak, tidl. medlem af byrådet i Gribskov Kommune for de Konservative, faglærer og nu folketingskandidat fra Danmarksdemokraterne // Om hvad Danmarksdemokraterne vil. [01:30:00] : Frederik Harhoff, professor emeritus ved SDU i folkeret og tidligere dommer ved Den Internationale Krigsforbryderdomstol i Haag // Om danske Ukraine-krigere kan risikere at blive henrettet. [01:41:00] : Jakob Engel-Schmidt, politisk chef i Moderaterne // Om Moderaternes politik lægger op til et samarbejde over midten.

Velkommen til Lørn og denne podcast serien som vi lager sammen med DOGA, Entra, Statsbygg og Construction City. Serien samler lærerike og inspirerende kunnskapssamtaler om de nyeste prosjektene innen feltet bygg, arkitektur, konstruksjon og smarte byer, med grønt skifte som drivkraft.I dag skal jeg, Silvija Seres fra Lørn, sammen med Ingerid Helsing Almaas, vår partner fra DOGA, snakke med Gerd Beate Vik fra Rambøll ta for oss temaet roller og ansvar og tidlig- og førfase, roller og ny praksis.-“I fase 1 av et prosjekt får ikke arkitektene tegne en eneste strek”Dette LØRNER du:Hvordan drive smartere tidlig- og førfase i prosjekter Hvordan skape felles ambisjoner og målProsjektlederrollen i dagens byggeprosjekter Anbefalt literature: 1. Organisasjoner som begeistrer - Bjørn Hauger, Thomas Gedde Højland og Henrik Kongsbak2. Effektive ledergrupper - Henning Bang og Thomas Nesset MidelfartVisste du at…?Sitat: “I fase 1 av et prosjekt får ikke arkitektene tegne en eneste strek”Det er nødvendig å involvere selv de siste leddene i byggeprosjektet i den tidlige fasen av et prosjekt Dagens byggeprosjekter har ikke lenger kun lønnsomhet som mål Kompleksiteten i prosjektene er høyere nå enn tidligere Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Louisa has a great energy about her and that kind of trait will serve her well when she becomes a Mountain Leader. Louisa reevaluated her life in the city and relocated to Cumbria to be where she felt at her best, near the mountains and lakes of The Lake District. This has enabled her to live a more outdoorsy lifestyle and pursue her goal of becoming a Mountain Leader. Living in Cumbria has also got her baking!In this episode we chat about the ML training, getting lost and the importance of good navigation skills, running the West Highland Way and how descending a mountain on your bum is quicker and easier but not the done thing!You can check out Louisa on instagram @louisa.rodriguez and book your tickets to 'Poetry by the water' at https://vereybooks.co.uk/whats-on/If you would like to support the podcast, please follow the link at the bottom where you can join the Facebook community and 'Buy me a coffee' - a small donation goes a long way to help with the overheads of running the podcast.You can also follow the podcast and associated pages such as the Summit to Talk About community and all my social media links!Summit to Talk About is brought to you in association with Hiiker. Hiiker is the best app for planning your long distance hiking adventures with over 12000 trails mapped out and packed with information for your hike. The app is free to download! To unlock all of the extra cool features, treat yourself to Hiiker PRO! Click HERE for all STTA pages and the HERE for the Hiiker app.Remember to leave 5 STAR review :) 

This week we continue our theme of collaboration with a deep-dive into the partnership between ABB and Rambøll which will focus on new prospects for offshore transformer stations within the global offshore wind market. By combining complementary skills, their mutual ambition is to accelerate the production and transfer of renewable energy from offshore wind farms, crucial for the energy conversion to net zero emissions. Tune in to hear how moving away from a transactional way of working to a more collaborative one can also encourage creativity and talent in the sector. Follow or subscribe now for free, wherever you get your podcasts.   Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Først lavede hun et viralt SoMe-opslag om makrelmadder. Nu er statsministeren gået i luften med sin egen podcast, hvor det hedder sig, at der skal være tid til at gå mere i dybden med større emner. Og ingen tvivl om, at hun får masser af 'shine' ved at placere sig i samtaler med 'darlings fra den talende klasse' som Rune Lykkeberg og Svend Brinkmann, siger eksperterne. Men – for der er et men: Det er ikke uden risici, hun nu har bragt sig selv i rollen som interviewer. Det kan nemlig godt blive for tykt, hvis emnerne i podcasten er nogle, hvor de kritiske spørgsmål til statsministeren selv står i kø. (01:22-18:18) Vi taler også om Rambøll og By & Havn, som i ugevis har forsøgt at få DR til at rette en historie om slam og en 40 år gammel forskningsartikel. Hvad er den gode pressehåndtering, når man vil overbevise en journalist om, at hans historie ikke holder? (18:34-37:35) Eksperter: Janne Tynell, Red Barnet, og Thomas Hundsbæk, 3F   Vært: Line Ernlund Redaktør: Marie Nyhus Lyd og teknik af Rakkerpak Productions Klip og lydmix: René Slott Musik: Christian Schødts-Sørensen

Rigtig mange kommuner har i de senere år taget hul på næste epoke af den digitale udvikling i form af kunstig intelligens og machine learning. Væksten i brugen af kunstig intelligens er ganske markant. I rapporten IT i praksis, som Rambøll og Dansk IT står bag, fremgår det, at mens det sidste år var fire ud af 10 offentlige myndigheder, der anvendte kunstig intelligens og machine learning, så ventes det at være steget til ni ud af 10 allerede om to år. I denne podcast dykker vi derfor ned i potentialerne og perspektiverne i brugen af kunstig intelligens i kommunerne. Vi taler også om konkrete erfaringer med kunstig intelligens i kommunernes hverdag og sætter fokus på, hvad det kræver at få succes. Du kan bl.a. høre om, hvordan kunstig intelligens er blevet en integreret del af Den fælleskommunale løsning til ledelsesinformation, FLIS. Medvirkende: Ulrik Heefelt, senior it-konsulent hos KOMBIT Louise Dalby, projektleder og fagchef i KOMBIT Vært: Kim Stensdal Podcasten er sponseret af KOMBIT i forbindelse med OffDig, Danmarks største konference om offentlig digitalisering.

Fortress Clothinghttps://rb.gy/uart4rUse Code "PREPPER" for 20% off!Devos Outdoor https://www.devosoutdoor.com/discount/PTR3.0Get 10% OFF!Jase Medical. Get your anti-biotic supplies.https://www.jasemedical.com/?rfsn=6574356.8994bdMy Portawell - Portable water pump.https://myportawell.com/?ref=dtkxycr3ixtq7Check out our websitehttps://preppertalkradio.com/Like Our Facebook page.https://www.facebook.com/preppertalkradioOther channels by the hosts.Parishttps://www.youtube.com/financialselfrelianceShanehttps://www.youtube.com/user/Thepreparedguy*****Connect with ushttps://bio.link/preppertalkradio*****Are you looking to be better prepared for life?Every Day Carry (EDC) & Rambo Knives*****Combining 3 lifetimes of experienced, tried, and true prepping and self-reliance with diverse backgrounds educationally, vocationally and regionally. Aligned on the principles of God, family and country to help build a stronger, more prepared community and Nation.We believe every person and family has an obligation to be or become self-reliant and to help build stronger, more prepared communities for all of life's unexpected emergencies, BIG or small. It doesn't matter if you call yourself a prepper, a survivalist, a citizen or patriot; we are all in this together. Our mission is to survive, thrive and carry on traditions of liberty and self reliance through our faith and fellowship.#PTR #SHTF #preppers #survival #prepping #prepping2022 #survivalprepping preparedness ready minded prepper talk radio readyminded food shortages readyman preppertalkradio preppertalk shtfprepping survivalsolutions

Celebramos o episódio 50 com Tânia Graça, Sexóloga, Psicóloga e nossa madrinha em título.Muitas perguntas que nunca foram feitas e animação sem moderação.Sigam a Tânia Graça em:Instagram -https://www.instagram.com/taniiagraca/Sigam-nos em:Instagram - https://www.instagram.com/ramboiacommoderacao/ ou no tiktok @ramboiacommoderacao

Apoia o Maluco Beleza Show e faz parte da família YouTube: https://bit.ly/aderirmb Patreon: http://bit.ly/malucobelezapodcast SEGUE-NOS Instagram: https://www.instagram.com/malucobelez… Facebook: https://www.facebook.com/malucobeleza… The post MALUCO BELEZA SHOW #11 César Mourão, Rambóia com Moderação, MBUKI-MVUKI appeared first on Maluco Beleza.

Einn best skipulagði flótti úr fangelsi hér á landi var þegar Matthíasi Mána Erlingssyni tókst að flýja úr fangelsinu á Litla-Hrauni í desember 2012. Hann var á flótta í tæpa viku og á þeim tíma hafðist hann við í sumarbústöðum í uppsveitum Árnessýslu útbúin eins og Rambó, stal fjórhjóli sem hann ferðaðist á um að næturlagi, nýtti tunglsljós til að sjá í myrkri og hugðist veiða sér til matar með haglabyssu. Margrét Frímannsdóttir, fyrrum forstöðumaður á Litla-Hrauni, fer yfir málið í þættinum.Samsetning: Adelina Antal

Apoia o Maluco Beleza Show e faz parte da família YouTube: https://bit.ly/aderirmb Patreon: http://bit.ly/malucobelezapodcast SEGUE-NOS Instagram: https://www.instagram.com/malucobelez… Facebook: https://www.facebook.com/malucobeleza… The post MALUCO BELEZA SHOW #11 César Mourão, Rambóia com Moderação, Mbuki-Mvuki appeared first on Maluco Beleza.

"Zeitschichten" von Stefanie RambEigentlich ist sie nicht mehr als eine Hauptverkehrsader aus dem Münchner Westen zum Hauptbahnhof, eine nicht allzu schöne, immer rauschende Straße ohne Charme. Die Arnulfstraße ist keine Straße, bei der man ins Schwärmen kommt. Aber sie ist eine Straße, aus deren Vergangenheit es viele Geschichten zu erzählen gibt. Ilse, ein (fiktives) Mädchen der 1920er Jahre, sieht die Arnulfstraße mit ihren Kinderaugen und lässt uns dabei eine Zeit erleben, als “Fortschritt” noch nicht in Bildschirmen geschah und als ein wichtiger Teil von dem, was München heute noch prägt, in der Arnulfstraße ihren Anfang genommen hat. Stefanie Ramb wäre am liebsten das ganze Jahr in den Bergen unterwegs, aber ihr Beruf hält sie nicht nur in der Stadt, sondern sogar in (fensterlosen) Räumen. Sie ist hauptberuflich Hörspielregisseurin und schreibt vor allem fürs Hören. Aber auch über Berge und übers Nähen, denn zwischen Hörfunkstudio und Gipfel sitzt sie für ihr Taschenlabel krambeutel an der Nähmaschine. Bei Kopfkino macht sie Dramaturgie und ist begeistert von den vielen neuen Blickwinkeln auf ihre Heimatstadt.TEAMKonzept & Umsetzung: Henriette Fridoline SchmidtMusik, Sound und Audioproduktion: Benno HeiselDramaturgie: Stefanie RambProduktionsleitung: Lisa Risch, Rat&Tat KulturbüroÖffentlichkeitsarbeit: Simone LutzSocial Media: Rosa von HausenTechnische Einrichtung und Soundberatung: Willy LösterKöpfe, Texte & Wege 2020/21/22: Katrin Diehl, Benno Heisel, Sophia Klimanek, Jan Geiger, Gerlinde Geller, Lisa Samia Högg, Emre Akal, Franz Furtner, Theresa Seraphin, Nora Zapf, Mira Mann, Mehdi Moradpour, Dominique Lea Kappl, Jule Ronstedt, Raphaela Bardutzky, Christine Umpfenbach und Denijen Pauljević, Stefanie Ramb.In Koproduktion mit HochX - Theater und Live ArtGefördert vom Fonds Darstellende Künste aus Mitteln der Beauftragten der Bundesregierung für Kultur und Medien. Mit freundlicher Unterstützung des Kulturreferats der Landeshauptstadt MünchenKopfkino – Stadtspaziergänge nimmt die Zuhörer*innen mit auf literarische Hörgänge durch München. Jede Folge eine Wanderung durch die Stadt: Hörspiele geschrieben von wechselnden Autor*innen, gesammelt und gelesen von der Schauspielerin Henriette Fridoline Schmidt, vertont und produziert von Benno Heisel. Bei der Wahl der Wege und Genres sind die Schreibenden völlig frei. So entsteht ein vielfältiger literarischer Stadtplan, der immer weiter wächst. Kopfkino ist ein Podcast zum Stadtwandern, Streunen, Entdecken. Einfach Kopfhörer aufsetzen und los spazieren! Die Podcast-Serie erscheint seit Frühjahr 2020 regelmäßig auf dem Kanal des HochX und unserem eigenen Kanal auf Acast. Abrufbar sind sie kostenlos über alle üblichen Podcast-Plattformen (siehe unten). Bislang sind 19 Folgen online. Bis Ende des Jahres werden es 24 sein.Neben den Podcasts arbeitet das Team auch an Live-Performances der Texte vor Ort im Stadtraum. Die ersten Vorstellungen fanden im Juli 2021 in der Regie von Nilufar Münzing statt. Die nächsten werden vstl. ab dem 24. Mai stattfinden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Zeitschichten" von Stefanie RambEigentlich ist sie nicht mehr als eine Hauptverkehrsader aus dem Münchner Westen zum Hauptbahnhof, eine nicht allzu schöne, immer rauschende Straße ohne Charme. Die Arnulfstraße ist keine Straße, bei der man ins Schwärmen kommt. Aber sie ist eine Straße, aus deren Vergangenheit es viele Geschichten zu erzählen gibt. Ilse, ein (fiktives) Mädchen der 1920er Jahre, sieht die Arnulfstraße mit ihren Kinderaugen und lässt uns dabei eine Zeit erleben, als “Fortschritt” noch nicht in Bildschirmen geschah und als ein wichtiger Teil von dem, was München heute noch prägt, in der Arnulfstraße ihren Anfang genommen hat. TEAMKonzept & Umsetzung: Henriette Fridoline SchmidtMusik, Sound und Audioproduktion: Benno HeiselDramaturgie: Stefanie RambProduktionsleitung: Lisa Risch, Rat&Tat KulturbüroÖffentlichkeitsarbeit: Simone LutzSocial Media: Rosa von HausenTechnische Einrichtung und Soundberatung: Willy LösterKöpfe, Texte & Wege 2020/21/22: Katrin Diehl, Benno Heisel, Sophia Klimanek, Jan Geiger, Gerlinde Geller, Lisa Samia Högg, Emre Akal, Franz Furtner, Theresa Seraphin, Nora Zapf, Mira Mann, Mehdi Moradpour, Dominique Lea Kappl, Jule Ronstedt, Raphaela Bardutzky, Christine Umpfenbach und Denijen Pauljević, Stefanie Ramb.In Koproduktion mit HochX - Theater und Live ArtGefördert vom Fonds Darstellende Künste aus Mitteln der Beauftragten der Bundesregierung für Kultur und Medien. Mit freundlicher Unterstützung des Kulturreferats der Landeshauptstadt MünchenKopfkino – Stadtspaziergänge nimmt die Zuhörer*innen mit auf literarische Hörgänge durch München. Jede Folge eine Wanderung durch die Stadt: Hörspiele geschrieben von wechselnden Autor*innen, gesammelt und gelesen von der Schauspielerin Henriette Fridoline Schmidt, vertont und produziert von Benno Heisel. Bei der Wahl der Wege und Genres sind die Schreibenden völlig frei. So entsteht ein vielfältiger literarischer Stadtplan, der immer weiter wächst. Kopfkino ist ein Podcast zum Stadtwandern, Streunen, Entdecken. Einfach Kopfhörer aufsetzen und los spazieren! Die Podcast-Serie erscheint seit Frühjahr 2020 regelmäßig auf dem Kanal des HochX und unserem eigenen Kanal auf Acast. Abrufbar sind sie kostenlos über alle üblichen Podcast-Plattformen (siehe unten). Bislang sind 19 Folgen online. Bis Ende des Jahres werden es 24 sein.Neben den Podcasts arbeitet das Team auch an Live-Performances der Texte vor Ort im Stadtraum. Die ersten Vorstellungen fanden im Juli 2021 in der Regie von Nilufar Münzing statt. Die nächsten werden vstl. ab dem 24. Mai stattfinden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

“Det, vi i virkeligheden laver, er science fiction.”I dette afsnit er jeg rykket ud i ingeniørvirksomheden Rambøll til en samtale med administrerende direktør for Rambøll Danmark Ib Enevoldsen om ingeniørvirksomheden, der i høj grad bidrager til løsningen af de helt store globale problemer. Måden, som de gør det på, er ved at have udviklet en helt særlig metodik, der bringer ekstremt dygtige specialister, der har dyb indsigt i deres specialer sammen med ekstremt dygtige generalister, der evner at arbejde på tværs. Derfor er hele måden, som de er orkestreret på og mentaliteten i virksomheden orienteret omkring det, der i høj grad mangler i dag: nemlig evnen til at kunne samarbejde i en kompleks verden. I samtalen kommer vi ind på emner som: - Værdien af at bringe mennesker sammen i faglige fællesskaber- Hvordan det optimale setup er for mennesker, der skal arbejde projektbaseret. - Hvorfor verdens kompleksitet idag udgør en fantastisk forretningsmulighed for de virksomheder, der tør tage livtag med denne. - Hvordan leder man bedst mennesker, der i sagens natur skal tænke ekstremt selvstændigt?- Hvordan kommer fremtidens arbejdsmarked til at se ud?...og mange andre spændende emner. God fornøjelse!Gæst: Ib EnevoldsenVært: Imran RashidMix: Imran RashidMusik: Kasper Holm Larsen

I denne episoden av #LØRN møter Silvija Seres Solveig J. Gilleberg, som er miljørådgiver LCA for Rambøll. Solveig har Mastergrad i Fornybar energi fra Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, og har alltid hatt et ønske om å jobbe med noe som bidrar positivt for miljøet. I denne samtalen forteller hun om fokuset på sirkulær økonomi i avfallsbransjen, og nye innovative løsninger for å redusere et produkts miljøavtrykk - fra design til gjenvinning.-Vi trenger kanskje å møtes rundt det sirkulære bordet, man trenger å forstå hverandre sine synsvinkler. Hva er vi god på, hva har vi utfordringer på?Dette lørner du:Miljøbelastning i hele livsløpetSirkulær økonomiDesign for sirkulære løsningerOmbrukskartleggingAvfallspyramidenForbrukKildesorteringKultur og bevissthetAnbefalt litteratur:Podcast: Teknisk sett - TU.noPodcast: Sirkulér - Avfall Norge See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Private virksomheter har tydelige definerte strategier på bærekraftsområdet, men hvor ligger barrierene for en vellykket realisering? Det kan du høre mer om i denne episoden av Klimaoptimistene hvor Ole Petter Thunes, administrerende direktør i Rambøll, forteller om deres ferske undersøkelse "Bærekraft i praksis". 

Stort informasjonsbehov og økt mediebruk kan stå som én av oppsummeringene etter halvannet år med pandemi i Norge. I denne utgaven av Den norske mediepodden, setter vi søkelys på en spesiell gruppe, nemlig innvandrerbefolkningen. For nådde mediene og myndighetene fram til denne gruppen? Og i et litt større perspektiv: Hvordan kan norske medier bli mer relevant for innvandrerne? Du møter assisterende direktør i Helsedirektoratet, Espen Rostrup Nakstad, lege og forfatter Wasim Zahid, kommentator og journalist Shazia Majid i VG, redaktør Gøril Huse i Klar Tale og business manager i Rambøll, Kristian Dyrkorn. Programleder er Mari Velsand. Deler av denne episoden er fra Medietilsynets digitale arrangement om samme tema. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Neste último episódio da temporada damos a conhecer mais sobre cada um dos podcasters, respondendo às perguntas e curiosidades dos anónimosEnviem as vossas histórias, perguntas e dúvidas para poliamorososanonimos@gmail.com ou por DM para o instagram.Sigam-nos em: Instagram - https://www.instagram.com/ramboiacommoderacao/ ou no tiktok @ramboiacommoderacao

Amund fra Rambøll sin avdeling Risk management blir med i denne episoden for å belyse hvordan han og kollegaene arbeider med risiko i ulike prosjekt for ulike problemstillinger. Hvilke verktøy som finnes for å belyse risiko ved prosjektgjennomføring og hvordan dette møter trafikkfaget diskuteres i denne episoden.

I dag lærer du at sætte turbo på innovationen – eller egentlig bare sørge for, at innovationen bliver til noget i virksomheden.Line Lyst er chef-entreprenør i GN Group og har tidligere været global head of innovation i henholdsvis Rambøll og LEO Innovation Lab. Kort sagt: Hun ved, hvad hun taler om:-)Lyt med, og find ud af: - Hvad forskellen er på en god ide og reel innovation (du får svaret allerede inden for de første 4 minutter) - De typiske misforståelser om innovation - Hvorfor 'den gode ide' faktisk er ret overvurderet - Hvad fundamentet er for en god innovationsproces - Hvorfor du aldrig skal sætte en kasse til medarbejdernes gode ideer op i kantinen - De klassiske fejl, folk begår, når de vil skabe innovation - Hvordan man helt lavpraktisk gør i store virksomheder - Hvordan du får valideret det nye produkt, inden du overhovedet har lavet det (og nej, du skal ikke spørge kunderne: ”Ville du købe det her?”) - Hvordan man skaber en innovations-kultur. Vi kommer blandt andet forbi, hvorfor I bør fokusere på at 'lave eksperimenter' i stedet for at 'turde begå fejl'. Hvorfor ingen mennesker kan lave innovation bag skrivebordet. Og hvorfor du aldrig skal bede om en business case i begyndelsen af innovations-processen.

Rambó a stúdióban, vírus a gépeken

Dos pajaritos, Benteveo y Benteflor, pierden cada uno su nido construido en una estatua que es quitada. En el nuevo monumento, los dos pajaritos podrán construir no solo un nuevo nido, sino una historia de amor. Este dulce cuento es para chicos a partir de los 6 años. (Para hacer sugerencias pueden escribirme a abunanicuentos@gmail.com)

Svensk Byggtjänsts podcast Snåret samlar några av bygg-Sveriges tyngsta hållbarhetsröster, alla från olika delar av byggprocessen men med det gemensamma målet att förflytta branschen och sina respektive företag och kunder mot ett hållbart byggande på riktigt. Gäster Anna Hamnö Wickman, hållbarhetschef hos bostadsutvecklaren Bonava. Elisabet Stadler, miljöchef på Peabkoncernen. Per Olsson, hållbarhetschef på LINK arkitektur. David Lindén, livscykelanalytiker hos teknikkonsultbolaget Ramböll.   Programledare: Svensk Byggtjänsts Viktor Ginner   Innehåll I avsnittet besvarar gästerna frågor nedan (inklusive tidsangivelse). 01.35 Vilka certifieringar, beräkningar, färdplaner och mål på olika nivåer som de fokuserar på i sina respektive företag. 07.19 Greenwash, är det mer prat än äkta hållbarhet i byggbranschen? 13.30 Om det är lätt att mäta rätt i syfte att skapa hållbarhet på riktigt i slutändan. 9.15. Hur beställaren kan förbättra sitt hållbarhetsarbete. 23.10 Hur branschen generellt så få det lättare att välja rätt. 29.15 Vilka hållbarhetsmål som kommer nås.  

Lingvistisk landskap i Finnmark (1,01) Flerspråklighet har vært en del av et rikt lingvistisk landskap lengst nord i lang tid, men det har tidvis skapt reaksjoner. Og hva er egentlig et lingvistisk landskap? I panelet: Språkforskerne Gro-Renée Rambø, Hilde Sollid og Rikke van Ommeren. Tilbakemelding fra lytterne på bruken av ordet "ratt" (23,05) I forrige uke spurte vi om ordet "ratt" fortsatt brukes. Mange har svart til snakk@nrk.no Ut med språket: Alexander Stöckl (25,32) Ukens gjest er trener for det norske herrelandslaget i hopp. Han lærte seg raskt norsk da han kom i 2011, men allerede 14 år tidligere vekket et trøndersk band interessen for det norske språket. "Verbing": Når du sier "å vippse" så "verber" du (45,36) Hvilke konsekvenser kan «verbing» ha for merkevaren? Med lærer Lars Frengstad og Solrun Dolven fra Patentstyret. Lytterspørsmål: Merkevarenavn som deles uten bindestrek (56,10) Er det greit å dele merkenavn som HVAL TORVET og Gokstad Akademiet? Språkforsker Rikke van Ommeren svarer. Send dine spørsmål og tilbakemeldinger til snakk@nrk.no

Dans le 1, c'était pas sa guerre... Du coup ça le sera dans le 2 ! Rambo remet ça avec un tout nouveau couteau, et celui-ci est encore plus beau ! Alors si toi aussi tu en as marre de croupire en camp de travail, empaqutes tes meilleurs bandeaux et prends aller simple pour le Vietnam ! Au programme : des activités explosives ! Littéralement... Eh, le film a pas gagné un oscar du meilleur montage son pour rien, nan mais (Ramb)oh... Rambo II : La Mission est un film réalisé par James Cameron et sorti en 1985. La même année, des émeutes ont lieu avant la rencontre de la Juventus et de Liverpool en Ligue des champions et font 40 morts. On ne peut pas promettre que Rambo n'est pas passé par là...Hébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Filosoficamente o amor é difícil de definir… A minha pergunta é, porque é que na prática achamos que apenas um tipo de amor está certo? Esta semana falei com o Bruno, a Cris e a Mariana sobre relações não-monogamicas. Esta conversa foi uma verdadeira “rambóia com moderação”

Today we will talk with Sofia Lundeholm about the backgrounds and basic assumptions of mobility. What is the PAST, PRESENT and FUTURE of mobility? How did we shape our cities 2000 years ago? What is mobility about nowadays? What will be the future mobility trends? I was also curious about: who is deciding about mobility and shaping it in our cites? Is it us - citizens or rather decision-makers and the city councils? What about the electric and autonomous cars? All in all, they are still… cars, occupying our commonly owned public spaces and streets. We end our talk trying to answer the question: what is the future of mobility? Sofia is a Lead Urban Designer and Senior Architect - at Henning Larsen Architects. She is leading a collaborative study about the impact of future mobility on the design of cities between Henning Larsen Architects and Rambøll Smart Mobility. Sofia recommended the read of: 1) Achieving Sustainable Micro-mobility (Green Paper April 2020 by Rambøll) https://ramboll.com/-/media/files/rgr/documents/markets/transport/m/ramboll_micro-mobility_greenpaper_a4_0320_lowres_v.pdf 2) Whimpact (Insights from the world's first Mobility-as-a-Service (MaaS) system) https://ramboll.com/-/media/files/rfi/publications/Ramboll_whimpact-2019.pdf 3) International Transport Forum https://www.itf-oecd.org/ You can follow Sofia and her work: her Linkedin: https://www.linkedin.com/in/sofia-lundeholm-722a126a/ Henning Larsen Architects website https://henninglarsen.com/en Rambøll Smart Mobility: https://dk.ramboll.com/ydelser-og-sektorer/transport/smart-mobility Check an article about Humanizing the Urban Experience here: https://henninglarsen.com/research/projects/1000-2000/humanizing-the-urban-exp-through-new-mobility/ You can follow URBCAST: Linktree: https://linktr.ee/urbcast Facebook: https://www.facebook.com/urbcast.podcast Anchor: https://anchor.fm/urbcast Instagram: https://www.instagram.com/urb_cast/ Linkedin: https://www.linkedin.com/company/urbcast #mobility #cities #cars #people #design #copenhagen #urban designer #transportation #modes #autonomous cars #driven #bike #scooters #space #trips #sweden #big #trends #tram #henninglarsen #ramboll #urbcast #podcast #urbanism #architecture #urbandesign

Bruk av personbil i bysentrum er et stort tema som diskuteres i stor skala mot bomring og arealbruk. Rambølls trafikkingeniører Torbjørn og Daniel belyser temaets mange negative og positive sider og relaterer sin egen ferdsel i by mot hva trafikkfaget og forskning innen transport viser.

I denne episode kan du høre, hvordan it-organisationen i Herning Kommune har håndteret coronatiden med de mange digitale udfordringer - og også muligheder - der har præget dagligdagen. Rapporten IT i praksis, som Rambøll og Dansk IT netop er udkommet med, viser, at 71 procent af toplederne i den offentlige sektor vurderer, at produktiviteten er steget eller har holdt sig på samme niveau som før corona-nedlukningen, mens kun lidt over hver fjerde leder har oplevet en produktivitetsnedgang. Der er dog også områder, hvor det er gået knap så godt under coronakrisen. Bl.a. svarer 44 procent af lederne, at de udviklingsorienterede processer og opgaver har været svære at holde i gang. For at få et indblik i de konkrete erfaringer i den offentlige sektor har Dansk IT talt med Poul Venø, it- og digitaliseringschef i Herning Kommune. Han giver her et indblik i, hvordan en kommune som Herning har klaret sig i coronatiden. Medvirkende: Poul Venø, it- og digitaliseringschef i Herning Kommune Vært: Kim Stensdal Mere om rapporten IT i praksis 2020-21: www.dit.dk/Nyheder/2020/ITIP

I mange år har det i Danmark været muligt at dimensionere kabler i nye installationer ud fra en forenklet dansk metode kaldet 75%-reglen. Men fra 1. Januar 2020 blev 75%-reglen endeligt afskaffet, og fremover skal installationer dimensioneres med udgangspunkt i beregninger efter standardserien HD 60364. Her bliver der taget højde for forhold såsom samlet fremføring af flere kabler, spring i standard-tværsnit mv. Men hvorfor blev 75%-reglen afskaffet, og hvilke konsekvenser har det medført for rådgivere i nye og eksisterende bygninger? Det vender vi i dette afsnit af vores podcast. Til at hjælpe med at svare på nogle af disse spørgsmål har vi inviteret en af vores kunder med i studiet: Dennis Huusfelt som er ansvarlig fagleder hos Rambøll.

Direkte link til KUs survey hos Rambøll her... Pseudomonas otitis eksterna (OE) hos hund er ofte en frustrerende tilstand for både patient, ejer og dyrlæge. Som regel er ørebetændelsen forbundet med smerter, langvarig inflammation, samt biofilmdannelse og øget resistensmønster hos bakterien. Dette medfører, at Pseudomonas OE kan være udfordrende at behandle og at der jævnligt ses recidiv. På baggrund af dette har undertegnede i samarbejde med lektor Peter Damborg fra Institut for Veterinær- og Husdyrvidenskab og adjunkt Mette Schjærff fra Institut for Klinisk Veterinærmedicin, udarbejdet et spørgeskema for at undersøge diagnosticering, valg af terapi, opfølgning og recidivfrekvens for Pseudomonas OE hos hunde. Besvarelserne forventes at kunne bruges til at optimere nuværende guidelines for håndtering af Pseudomonas OE, herunder anbefalingerne i Antibiotikavejledning til Familiedyr. /Kathrine Åxman og Sofie Østergaard Nielsen (veterinære specialestuderende)

The podcast is back on track and we have a new episodes featuring the cast and crew of Virtual Memory 16: The Stars of Vaporwave! We sit down and discuss how we put together this unique event and also mention some of our favorite moments from the gig. Get some insight into the planning and production behind our URL events as well as some updates on future happenings from the Virtual Memory Crew and our special guest Dsdude. RE-watch the show on Twitch: https://www.twitch.tv/videos/767626589 Cast: Alyx (DATADUDE), Groovy Kaiju (Groovy Wa), Dsdude (Skeleton Chapstick), All Hell Breaks Loops (Blank Loops Banshee, All Banshees Break Loops), and a surprise visit by DATAGIRL! Virtual Memory's One Year Anniversary Show is on October 24th at 7:00pm PDT on Ramb.ly and Twitch.TV http://ramb.ly/twitch:allhellbreaksloops https://twitch.tv/allhellbreaksloops Pacific Plaza Radio is a vaporwave podcast by Pacific Plaza Records featuring news, interviews, mixes and more! Stay in the loop with all the things going on at the label as well as insight into our releases, manufacturing process and growth as an independent record label + updates on our regular URL/IRL event VIRTUAL MEMORY Email us: PacificPlazaRecords@gmail.com https://pacificplaza.bandcamp.com/ https://twitter.com/PacificPlazaRec https://www.instagram.com/pacificplazarec/

Jens Bang Liebst er den person i Solrød, jeg har fået flest ønsker på som kommende gæst. Han er med, når der tænkes nyt i Solrød, og i podcasten her fortæller han om planerne for Strandens Hus, hvor han vil give byen et samlingspunkt og lave havnemiljø uden en havn.Strandens Hus er vedtaget i Solrød og kommer på Østre Strandvej. Jens Bang Liebst har i mange år været formand for Solrød Strands Grundejerforening og er den helt store idémand til projektet med Strandens Hus.- Men hvad er Strandens Hus egentlig for noget?- Hvorfor er det så vigtigt at få det?- Hvor langt i processen er vi, og hvornår bliver det taget i brug?- Kommer der restaurant og legeplads - og hvem skal bruge fælleshuset?- Og er det egentlig sikkert, at det kommer, når nu der også er nogle sure protester og en kritisk Rambøll-rapport?I podcasten her får du svar på det hele, ligesom Jens Bang Liebst uddeler ugens sol og ugens fedtemøg og kommer med sine anbefalinger til Solrød.Generelt mener han, at Solrød har et uudnyttet potentiale og peger på, at der skal drømmes lidt mere, ligesom der skal skabes rammer for at støtte borgerinitiativer.PODCASTEN ER SPONSORERET AF SOLRØD CENTERHør podcasten i Spotify, iTunes, Podcast Addict, Apple Podcast osv - søg bare på 'Mit Solrød'.

Det er vigtigt, at kommunikationsfolk har fokus på det strategiske og analytiske niveau, for det at kommunikere handler ikke kun om at fortælle – det handler også om at forstå, siger Katrine Mai-Jørgensen, der er leder for PQ- og tilbudsprocesser i Rambøll.

Fleksibilitet er ikke længere blot et medarbejdergode, men en forventning og et decideret konkurrencevilkår i jagten på kvalificeret arbejdskraft - og på ligestilling. Tag med, når vi besøger Rambøll Danmark til en snak om fleksibilitet i arbejdslivet som helhed, om muligheden for at springe ind og ud af sin karriere og have perioder i sit liv, hvor arbejde fylder lidt mindre og familie lidt mere - uden at man bliver straffet i det store karriereregnskab. Og lær at forstå fremtidens arbejdsmarked og medarbejdere, når vi kigger ind i krystalkuglen med fremtidsforsker Louise Fredbo Nielsen. For fremtiden? Den er tættere på, end du tror. Den har nemlig været på speed under corona. Gæster: Ib Enevoldsen, Rambøll. Louise Fredbo-Nielsen, Future Navigator. Nanna Simone Jensen, Lederne. Værter og producere: Naja Lind og Rikke Østergaard

Det er ingen nem opgave, når to virksomheder fusionerer. For hvordan får man to forskellige kulturer til at smelte sammen, og hvordan formår man at få to fremmedelementer til at spille hinanden gode? I denne podcaast fortæller Lone Clowes, Regional Director, Environment & Health hos Rambøll om de udfordringer, der opstår ifm. opkøb af en virksomhed, og hvordan en vellykket sammensmeltning både påvirker virksomhedskulturen og stiller store krav til forandringsledelse."Jeg skal ikke kæmpe alle kampe"https://f5.dk

Den 25. maj blev den 46-årige afroamerikanske mand George Floyd anholdt på så brutal vis, at det kostede ham livet. I kølvandet på Floyds død - og på videoer af anholdelsen, der cirkulerer på internettet - er der igen kommet gang i racedebatten i USA. Landet er eksploderet i voldsomme optøjer, og kloden rundt demonstreres der i sympati. Urolighederne i USA ses som kulminationen på en frustration over racerelateret vold og død, men også over en coronakrise, som har ramt skævt i den amerikanske befolkning. Og over en præsident, som dels ikke påtager sig det lederskab, mange ønsker, dels har en evne til at puste til optøjsilden med serier af stærkt ladede og tendentiøse tweets. Medvirkende: David Trads, journalist, forfatter, debattør. Emily Cochran Bech, phd. i Political Science (Statskundskab), Columbia University. Chefkonsulent i Social and Economic Impacts ved Ramböll. Carsten Ortmann, tilrettelægger og vært.

We watched Rambo Last Blood, Dead Ringers, Michael Clayton, few other movies you too can watch on VOD since the quarantine continues.

For at sætte fokus på det gode samarbejde mellem fjernvarmen og industrien har fjernvarmens tænketank Grøn Energi lavet et inspirationskatalog med ti eksempler på godt samarbejde. Kataloget er blevet til i samarbejde med Dansk Fjernvarme og Rambøll og gæst i studiet er Peter Skovsgaard, økonomisk konsulent i Dansk Fjernvarme, der har været med i arbejdet.

Som traditionen byder, interviewer vi en række nøglepersoner om vigtige begivenheder i 2019 og spørger også til, hvad der kommer til at fylde i det nye år. Svarene kommer fra alle hjørner af byggeriet – fra markedet for digitale værktøjer til udøvende rådgivere og aktører på byggerierne. Ikke mindst skal vi runde det forløb, som Byens Netværk og andre af branchens parter har haft med organisationen Mipim som optakt til forårets internationale netværksbegivenhed i Cannes. Nytårskuren 2020 blev afholdt på brygger Jacobsens private Glyptotek på Carlsberg, og ud over at netværke, synge, danse og skåle blev der rundt ved bordene talt en del om, hvordan klimaudfordringerne stiller alle byggeriets parter over for nye og krævende udfordringer. Blandt de medvirkende i podcasten er: * Lone Zeeberg Nielsen, Bygge- og udviklingschef i boligselskabet fsb * Peter Bur Andersen, Partner og kreativ direktør, Briq * Henriette Sofie Larsen, Direktør i Byens Netværk * Lars Ostenfeld Riemann, Executive Director, Buildings, Rambøll * Mia Manghezi, Projektudviklingsdirektør, PensionDanmark * Henriette Cajar, Adm. Direktør, Sinuz og formand for Byens Netværk Podcasten er optaget til Byens Netværks nytårskur 2020. Udgiver: Byens Netværk Tilrettelægger: Lisbet Fibiger, Byens Netværk Vært og producer: Lasse Soll Sunde, lassesollsunde.dk

Dette afsnit er en paneldebat optaget på VMworld i 2019, hvor eksperterne fra VMware, Carlsberg, Rambøll og Coop diskuterer nyhederne fra VMworld 2019.

Am 9. und 10. 11. 2019 feiert die GWF in Berlin ihren 24. Geburtstag mit dem zweitägigen Mega-Event Legacy. Von uns gibt's dazu einen Mega-Podcast mit den GWF-Kommentatoren und -Podcastern Virgile D4 und Cris Opus. Es geht um die Legacy Card, die Beteiligten und den Stand des Independent Wrestling in Europa. -- Zeitmarken: (12:28) The Fiend ist endlich Universal Champion (24:10) Über die Unterschiede zwischen deutscher und englischer Fan-Kultur (33:52) Geteilte Meinung über Frauen-Wrestling in Saudi-Arabien (47:16) GWF Legacy, Tag 1: Kati Libra vs. Voodoo Queen Amarah (50:00) GWF Legacy, Tag 1: Cem Kaplan vs. Ali Aslan (54:45) GWF Legacy, Tag 1: Die Blutsbrüder vs. die Muskelkater (58:14) GWF Legacy, Teil 1: Ramb'oo Damballa vs. Crazy Sexy Mike (01:05:23) GWF Legacy, Tag 1: Marius Al-Ani vs. Justin Wylde (01:08:30) Wie werden Charaktere im Wrestling entwickelt? (01:21:11) GWF Legacy, Tag 1: Tarkan Aslan vs. John Klinger (01:26:45) Die Wrestling-Welt BRAUCHT Tarkan Aslan vs. Cara Noir! (01:43:32) GWF Legacy, Tag 2: Angelico vs. Tarkan Aslan (01:49:05) GWF Legacy, Tag 2: Steffi Sky vs. Skye Smitson (01:51:51) GWF Legacy, Tag 2: Cem Kaplan & Evil Jared vs. Grup Anarsi (01:54:48) GWF Legacy, Tag 2: George Khoukaz vs. Pascal Spalter (01:58:26) GWF Legacy, Tag 2: Mike Bailey vs. Senza Volto -- Tickets für GWF Legacy am 9. und 10.11.2019 gibt's unter https://gwf.tickettoaster.de . Virgile und Cris Opus findet Ihr auf Twitter unter @viddyclassic bzw. @cris_opus . -- Intro: "Volatile Reaction" Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 (creativecommons.org/)

Am 9. und 10. 11. 2019 feiert die GWF in Berlin ihren 24. Geburtstag mit dem zweitägigen Mega-Event Legacy. Von uns gibt's dazu einen Mega-Podcast mit den GWF-Kommentatoren und -Podcastern Virgile D4 und Cris Opus. Es geht um die Legacy Card, die Beteiligten und den Stand des Independent Wrestling in Europa. -- Zeitmarken: (12:28) The Fiend ist endlich Universal Champion (24:10) Über die Unterschiede zwischen deutscher und englischer Fan-Kultur (33:52) Geteilte Meinung über Frauen-Wrestling in Saudi-Arabien (47:16) GWF Legacy, Tag 1: Kati Libra vs. Voodoo Queen Amarah (50:00) GWF Legacy, Tag 1: Cem Kaplan vs. Ali Aslan (54:45) GWF Legacy, Tag 1: Die Blutsbrüder vs. die Muskelkater (58:14) GWF Legacy, Teil 1: Ramb'oo Damballa vs. Crazy Sexy Mike (01:05:23) GWF Legacy, Tag 1: Marius Al-Ani vs. Justin Wylde (01:08:30) Wie werden Charaktere im Wrestling entwickelt? (01:21:11) GWF Legacy, Tag 1: Tarkan Aslan vs. John Klinger (01:26:45) Die Wrestling-Welt BRAUCHT Tarkan Aslan vs. Cara Noir! (01:43:32) GWF Legacy, Tag 2: Angelico vs. Tarkan Aslan (01:49:05) GWF Legacy, Tag 2: Steffi Sky vs. Skye Smitson (01:51:51) GWF Legacy, Tag 2: Cem Kaplan & Evil Jared vs. Grup Anarsi (01:54:48) GWF Legacy, Tag 2: George Khoukaz vs. Pascal Spalter (01:58:26) GWF Legacy, Tag 2: Mike Bailey vs. Senza Volto -- Tickets für GWF Legacy am 9. und 10.11.2019 gibt's unter https://gwf.tickettoaster.de . Virgile und Cris Opus findet Ihr auf Twitter unter @viddyclassic bzw. @cris_opus . -- Intro: "Volatile Reaction" Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 (creativecommons.org/)

Medvirkende: Henrik Rothe, projektleder i Justitia og Peter Andersen, chefjurist for brancheorganisationen SMV Danmark Umiddelbart lyder et fald i antal retssager ført ved de danske domstole vel okay. Det må jo betyde, at der er færre retslige konflikter mellem både borger og virksomheder. Men realiteten er dog en anden. For bag de seneste tal fra Rambøll, der viser et halvering af antallet af førte civile retssager gemmer der sig samtidig en historie om manglende incitamenter til overhovedet at føre en sag ved domstolene og en generel mistillid til processen. Sådan lyder i hvertfald nogle af pointer, der er kommet frem i medierne de sidste par måneder, og derfor sætter vi i denne uge fokus på, hvad det her fald i retssager egentlig betyder for borgere og virksomheder.

Medvirkende: Henrik Rothe, projektleder i Justitia og Peter Andersen, chefjurist for brancheorganisationen SMV Danmark Umiddelbart lyder et fald i antal retssager ført ved de danske domstole vel okay. Det må jo betyde, at der er færre retslige konflikter mellem både borger og virksomheder. Men realiteten er dog en anden. For bag de seneste tal fra Rambøll, der viser et halvering af antallet af førte civile retssager gemmer der sig samtidig en historie om manglende incitamenter til overhovedet at føre en sag ved domstolene og en generel mistillid til processen. Sådan lyder i hvertfald nogle af pointer, der er kommet frem i medierne de sidste par måneder, og derfor sætter vi i denne uge fokus på, hvad det her fald i retssager egentlig betyder for borgere og virksomheder.

I denne episode handler det om it-ledelse, om digital transformation og om, hvordan en moderne it-organisation arbejder. Vi tager på besøg hos Torben Kjær, Group CIO i Aller-koncernen. Før han kom til Aller som CIO, var han CIO i Rambøll, og Torben Kjær blev i 2017 kåret som Årets CIO i Danmark. Torben Kjær giver i podcasten et indblik i, hvad der i hans optik kentegner en moderne it-organisation og deler ud af sine erfaringer med transformationer.

Internet of Things, autonome kjøretøy og MAS. Det er mange begreper og mange planer der ute for at byene våre skal bli smartere. Men hva betyr alt dette? Hva er det å være en smartby, og hvordan hjelper dette beboerne i hverdagen? Vi tok en prat med med Tom Svellingen, Virksomhetsarkitekt i Bergen Kommune, Stein C. Tømmer, Leder for smarte byer og kommuner i Telenor og Kari Ovesen Haugland, Divisjonsleder byutvikling i Rambøll. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dieses Thema beschäftigt die ganze Techbranche und aktualisiert sich täglich. Zu Gast ist Dominik Ramb vom Huawei & Honor Blog. Gemeinsam spreche ich mit dem Experten über die Entwicklung von Huawei und Honor. Alle Links zu Dominik findet ihr hier: https://tech-bloggers.de/link/ Alle Links zum Smartphoneblogger findet ihr hier: https://linktr.ee/smartphoneblogger --- Send in a voice message: https://anchor.fm/smartphoneblogger/message

Dustin and Luke discuss the death of Barkley 2, E3, the new Terminator and Rambo trailers, and everyone's favorite: Is It a Switch Game?1.15 Sad videos8.00 New Terminator and Rambo trailers13.30 Detour into anime land21.00 Raising Kratos26.45 Tattoos33.45 Far Cry New Dawn42.15 Gravity Rush 250.30 Is It a Switch Game?1.03.30 Barkley 2 cancelled1.08.30 E3 preview

Hvad er en social renovering, og hvordan man kan skabe bedre boligområder - boligområder hvor de fysiske tiltag understøtter det sociale liv i afdelingen?Ofri fra Rambølls arkitektafdeling viser eksempler på, hvordan man skaber en mere social renovering i Gyldenrisparken på Amager. - Afsnit 1 af 2 om sociale renoveringer.Læs mere om sociale renoveringer på www.socialerenoveringer.dk

Hvordan får man innovationsenheden til at spille sammen med kerneforretningen? Samtale 1 ud af 2 med Line Lyst, hvor Line fortæller om sine erfaringer, om hvordan man får succes med en accelerator og hvordan man arbejder struktureret med innovation som en disciplin.Line har tidligere haft ansvaret for Leo Pharma's Lab og er i dag Global Director for Innovation hos Rambøll.

Hvordan får man innovationsenheden til at spille sammen med kerneforretningen? Samtale 2 med Line Lyst, hvor Line fortæller om sine erfaringer, om hvordan man får succes med en accelerator og hvordan man arbejder struktureret med innovation som en disciplin.Line har tidligere haft ansvaret for Leo Pharma's Lab og er i dag Global Director for Innovation hos Rambøll.

Auf dem Honor View 20 Event in Paris habe ich Dominik Ramb von Techbloggers kennengelernt. Er ist zuständig für den Huawei & Honor Blog in Deutschland. Gemeinsam mit Ihm spreche ich über Innovation aus China, den MWC und viele weitere Themen. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/smartphoneblogger/message

Ukens gjest på Steincast er konsernsjefen for ingeniørfirmaet Rambøll, Ole Petter Thunes. Thunes mener at byggebransjen i Norge, som omsetter for 500 milliarder kroner i året, har vært for konservativ til nå. Mens produktiviteten i norsk industri økte med 30% fra år 2000 og frem til i dag, sank produktiviteten i byggebansjen med 10%. I følge Rambøllsjefen kan standardisering og forståelse for ny teknologi bidra til å bedre bransjens produktivitet. Produsert av Perplex.no

Dette er anden del af podcasten “Fra Viden til virkelighed – hvad ved vi om frivillighed?”.   Vi har endnu en gang besøg af Professor Emiritus ved Roskilde Universitet, Thomas Boje til en snak om, hvad vi ved om frivillighed. Igennem sin karriere har han udgivet mere end 103 publiceringer og i denne podcast kan du få en lettilgængelig bid af den store viden om frivillighed og civilsamfundet, som Thomas Boje besidder.       1) Hvordan finder jeg rundt i talforvirringen? Når man læser på tværs af nyere rapporter fra fx Center for Frivilligt Socialt Arbejde, Rambøll og den seneste ‘befolkningsundersøgelse’, som Thomas Boje selv er medforsker på, så er der stor forskel på, hvor mange frivillige der er i DK, hvem der er frivillige, hvor ofte og hvor meget de er frivillige og hvorfor de er frivillige? Alle disse rapporter karakteriserer naturligvis sig selv som repræsentative og derfor bliver vi en smule forvirrede… Vi spørger derfor Thomas Boje om, hvad der er op og ned i denne store talforvirring.   2) Udviklingen inden for forskning i frivillighed og frivilligt arbejde Til slut beder vi Thomas Boje forudsige, hvad der vil ske med forskningen inden for frivillighed de næste år og om han ser nogle specifikke tendenser og udviklingsmønstre, som vil have betydning for, hvordan vi undersøger frivilligheden i fremtiden.   Vil du vide mere? Både Frederik og Thomas har meget på hjerte og derfor blev samtalen lang – du kan derfor glæde dig til, at vi udgiver endnu en podcast med Thomas Boje i næste uge, hvor du kan blive meget klogere på, hvad vi ved om frivillighed. I sidste afsnit dykker vi ned i….   Fra viden til virkelighed. Denne podcast er en del af serien “Fra viden til virkelighed”. Serien har til formål at bygge bro mellem forskerne og praktikerne. Her sætter vi fokus på, hvordan man kan bruge faglig viden ude i virkeligheden til at løse praktiske udfordringer.   Er du enig? Er du uenig med os eller vil du bare gerne give os et par pæne ord med på vejen? Del podcasten med dine kollegaer og skriv en anmeldelse i iTunes (se her hvordan.)   Vil du vide mere? To gange om måneden udgiver vi vores nyhedsbrev, NGO Life. Her får, udover denne podcast, faglige artikler og den nyeste viden om frivillighed og civilsamfund. Tilmeld dig her.  

Que semana! No 111º episódio do ADT, o convidado especial Guilherme Rambo volta ao podcast para falar sobre os resultados financeiros da Apple, o fail do FAceTime em grupo e a espionagem do Facebook.

We talked: N.O.W wrestling, Venom spoilers, unfriended dark web, man in the High Castle season 3, The Monster Squad. T.V: *It's Always Sunny in Philadelphia. *South Park. First look at: *Sylvester Stallone in Ramb 5. *Lobo is coming to Krypton. *Spider-Man far from home leaked set footage. *Aquaman 5 minute trailer. *Halloween clip: Michael Myers attacks Laurie. *Gotham season 5 time Jump. Trailers: *Spider-Man into the spider verse. *The Mule. *Daredevil season 3. *The Boys. *The Runaways. *Vice. *CW's the Flash.

Arbetsförmedlingens kompetenslyft avslutades tidigare i år och har utvärderats av konsultföretaget Ramböll. I det här avsnittet samtalar jag med Gustav Larsson från Ramböll, som lett utvärderingen. Han berättar vad man kommit fram till och vilka rekommendationer som man ger Arbetsförmedlingen för att utveckla sin utbildningsverksamhet.

Espen Svenningsen Rambøl har livnært seg som skribent gjennom tre tiår, og snakker med David om bransjen, utfordringen med pressejunkets, film, kultfenomener, populærkultur, scientologi, Hollywood Babylon og mer!

Hulli og Ævar nú hittast á ný. Komnir loks saman eftir smáræðis frí Þeir ræða um hitt og ræða um þetta, Rambó hinn fimmta og Billa og Tedda. og auðvitað eitthvað sem rímar við ný.

Hulli og Ævar nú hitt­ast á ný. Komnir loks saman eftir smá­ræðis frí. Þeir ræða um hitt og ræða um þetta, Rambó hinn fimmta og Billa og Tedda. og auð­vitað eitt­hvað sem rímar við ný.

Zen Racoon revisits some earlier tracks with their upcoming release 'Rambóia', giving each one a fresh funky formula. With an original sound that is undeniably theirs to claim, Zen Racoon shows once again their impeccable feel for sound design in a rainbow-coloured variety of tones. Enjoy this mix of the upcoming EP tracks as well as an extra tune, because why not! Follow Zen Racoon: https://soundcloud.com/zen-racoon Tracklist: 1) 00:00 - Zen Racoon - Shrine (Being Mix) 2) 05:20 - Zen Racoon - Egipsy (Morelos Mix) 3) 11:00 - Zen Racoon - Life in Style (Montezuma Mix) 4) 18:10 - Zen Racoon - Novo Ace (Panama Mix) 5) 24:05 - Zen Racoon - Cotton (Athens Mix) 6) 32:00 - Zen Racoon - Novotov (Vagator Mix) 7) 38:50 - Zen Racoon & Floating Machine - Carapeto

We attempted a review of Zach Braff's Going in Style, but we couldn't stay on track for more than 5 minutes. Instead of let it go to waste, I assembled all of our ramblings into a bonus episodes of sorts. We mostly talk about DC TV shows.- Email us at - WastingTimePost@gmail.com

Is this the end of the world? On this episode of Cody Corner, I investigate reports of the "Old Gods", and the case of a missing sheriff, while the town deals with its greatest challenge yet! Featured Artists: Lily and Madeleine (lilandmad.com), Busman's Holiday (https://www.joyfulnoiserecordings.com/collections/busmans-holiday)

Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda: sifferunderlagen de behöver i sin forskning är antingen av för dålig kvalitet - eller helt enkelt omöjliga att få del av. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning:Folkets järnväg del 1: Statistik för försenade tåg tolkas felaktigtFolkets järnväg del 2: SJ:s biljettpriser - "ett lotteri" Järnvägsforskare nekas siffror - svårare utreda förseningar Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda och hindrade. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Förtroendet för järnvägen är lågt och alla är överens om att tågen måste börja komma fram i tid. Men de som skulle kunna få förseningarna att minska har idag inte möjlighet att göra sitt jobb. Det berättar vi om i dagens Kaliber – Först blev resenärerna väldigt arga och vissa gick mot mig och det var väldigt hotfullt kände jag,så att jag hoppade upp då på en bänk som stod där då vid busshållplatsen. Det är vi som personal som utsätts för bemötandet från resenärerna, vissa resenärer. Det är inte bra för oss. Åke Johansson har jobbat som konduktör, eller tågmästare som det numera heter, på SJ i 30 år. Ett jobb som alltmer går ut på att försvara sig mot arga resenärer. I den senaste förtroendebarometern hamnade SJ näst sist. – Tågtrafiken är ju lite opålitlig idag. Jag skulle önska att den gick i tid. Välkommen till den tredje och sista delen i Kalibers serie om den svenska  järnvägen – i de två tidigare programmen har vi undersökt glappet mellan de ansvarigas och resenärernas bild på förseningarna och SJs biljettsystem – i det här programmet tittar vi närmare på vad som skulle behöva göras för att förtroendet för järnvägen ska öka. – Det är faktiskt så illa att när vi ska räkna på stora, stora järnvägsinvesteringar, låt oss säga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg så har vi inte ens tillgång till hur många som åker med tågen idag. För att se hur stora problem järnvägen står inför behöver vi ta reda på hur förtroendet för järnvägen ser ut idag och då särskilt förtroendet för SJ, inte bara för att det är den största tågoperatören i Sverige, utan också för att SJ fortfarande symboliserar järnvägen för många – eller som Per Corshammar, järnvägsingenjör på konsultföretaget Ramböll uttrycker det: – Jag tror att svenska folket älskar tåget och det transportmedlet men vi kan inte tycka om dem nu när de leverera så dålig kvalitet. Och det beror dels på SJ och på Trafikverket och det här kan människor inte separera, vems är felet, det bryr man sig inte om, man måste komma fram i tid. Ytterst ansvarig för själva järnvägsnätet är infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och hon ser allvarligt på den förtroendekris som tågtrafiken är inne i.   – Den absolut värsta följden det är naturligtvis om människor och företag tappar förtroendet för att åka eller transportera med järnväg. Alltså, det tar oerhört lång tid att bygga upp ett förtroende med det går snabbt att rasera och det är egentligen ingenting som någon önskar. Men precis hur djup är förtroendekrisen för tågtrafiken? Vi går till Svenskt Kvalititetsindex, SKI, som undersöker kundnöjdheten hos olika företag - de gör varje år intervjuer med slumpvis utvalda resenärer hos SJ som får berätta hur de har upplevt året som gått. Pedram Kaivanipour är analytiker på SKI.   – Det man kan säga är ju att i år hamnade SJ på samma nivå som Ryanair och Ryanair brukar annars vara ett slagträ i just transportsektorn när det handlar om missnöjda kunder och vi ser att SJ ligger på samma nivå. Och kollar man på hur många det är som är missnöjda så är 60% av kunderna missnöjda med SJ och det är ett ganska hårt betyg, men det innebär ju att det finns en del utmaningar som man borde ta tag i? Hur ser utmaningarna ut? – Det handlar framför allt om punktligheten. Man måste börja gå enligt tid och komma fram enligt tid. Och det är väl den största utmaningen man har hos SJ i dagsläget. Det gror ju ett missnöje och att lojaliteten och förtroendet för SJ sjunker.  Hur stora problem har SJ jämfört med andra transportföretag, alltså de som har hand om persontrafik? – Ja, SJ sticker väl ut lite i mängden när man tittar på hur mycket missnöjda kunder de har, så vill man skapa en bild där man är ett pålitligt transportmedel då måste man börja jobba på det här ganska mycket. Tyvärr så ända sedan 2000-talet när vi började göra de här mätningarna så har vi sett en tendens att man har börjar bli mindre och mindre nöjd och problematiken kring just punktligheten och hur man bedömer SJ som en pålitlig leverantör, det har naggats i kanten rejält. Så att år efter år har det blivit sämre och vi ser ingenting som skulle indikera att en förbättring är på väg. Enligt SKI är alltså den förtroendekris SJ är inne i både långvarig och djup. De som ingår i SKIs mätningar är alla kunder hos SJ – men i den årliga förtroendebarometern som genomförs av SIFO undersöks förtroendet hos hela allmänheten. I den senaste Förtroendebarometer från 2012 hade inte fler än 14% ett stort förtroende för SJ  – av de undersökta företagen var det bara SAAB som hade ett sämre förtroende  av de undersökta företagen - efter konkursen. Men trots att oberoende undersökningar har visat det här resultatet i flera år nu, känner inte SJs VD Crister Fritzson riktigt igen sig. Han hänvisar istället till de kundundersökningar SJ själva genomför ombord på sina tåg, nöjd-kund-index. – De undersökningar som vi gör, som vi redovisar i våran årsredovisning, det är när vi intervjuar folk som åker våra tåg och där ser vi att vi har en bättre kundnöjdhet än vad SKI visar. Så jag känner att vi är på rätt spår men vi är absolut inte framme ännu. Så hur ska järnvägen komma hela vägen fram – och få nöjda resenärer? Vad krävs för att resenärernas förtroende för tågtrafiken ska kunna återvinnas? – Jag vill vara säker på att jag kommer fram och inte behöva ta ett tåg tidigare än jag behöver. Det skulle vara målet, att lita så pass mycket på dem att max 5 minuters försening. – Det skulle komma och gå i tid. Jag tror att det är just det, punktligheten, om det skulle funka så tror jag att det skulle vara jättebra att åka tåg.  – Ja, att det är punktligare. Säkrare tåg kanske som funkar även vintertid. Om det funkar snabbt rätt och lätt och utan konstigheter när man ska reklamera nånting och så, så ökar ju förtroendet, absolut. Resenärerna på Stockholms Central får medhåll för sina krav av tågmästare Åke Johansson i Sundsvall. – Ja, det kan ju inte bli annat när det är så mycket förseningar som det är. De har ju rätt att vara förbannade på järnvägstrafiken, all rätt. Problemen märker vi redan innan tåget går så kommer resenärer fram och frågar kommer vi att komma fram i tid idag? Och även om han formulerar sig lite annorlunda gör Åke Johanssons chef, SJs VD Crister Fritzon samma prioritering. – Punktlighet, punktlighet, punktlighet. Fokus på kund, kund, kund. Det är de två övergripande frågorna vi måste ha. Förstå kunden, förstå marknaden, se till att vi levererar den produkten. Förbättra punktligheten. Vi är på rätt spår men vi har inte kommit fram än så där är vårt fokus. Christel Wiman är VD för organisationen tågoperatörerna, där även de privata tågbolagen ingår och hon håller också med. – Här finns ju ett arbete som pågår. Punktlighet ligger, näst efter trafiksäkerhet, högst både för Trafikverket och för tågoperatörerna. Här hittar vi ett svar som allakan enas kring – den största orsaken till att förtroendet för järnvägen är lågt är att tågen inte tillräckligt ofta är i tid. Det bästa sättet att öka förtroendet är med andra ord att minska antalet förseningar.  Så då återstår frågan hur det ska gå till? I Sverige bedrivs forskning om järnvägen på flera högskolor och universitet – dessutom har vi en helt egen myndighet, Statens väg- och trafikforskningsinstitut, VTI. som har till uppgift att se till så att de som ansvarar för infrastrukturen får så goda underlag som möjligt för att kunna fatta beslut. Vi åker till VTI och träffar Jan-Eric Nilsson. Han är professor i transportekonomi och en av dem som försöker ta reda på hur förseningarna i tågtrafiken ska kunna minska. Jan- Eric ritar upp ett diagram på ett papper för att visa hur det gick till när de för ett par år sedan skulle starta ett forskningsprojekt kring just förseningarna i tågtrafiken.    – Vi hade ett antal hundra tusen för att just försöka förstå vad det är som driver förseningar, var uppträder de? Om du har fått en primärförsening, hur sprider den sig i nätet? Det var liksom den typen av frågor vi skulle titta på. Jan-Eric ritar in en kurva för att visa hur innehållet såg ut i det underlag man hade fått från dåvarande Banverket – och det blir en märklig kurva för ganska snabbt hittade Jan-Eric och hans kollegor stora frågetecken i underlaget för tågtrafiken. – Rena galenskaper som gjorde att vi inte litade på det vi såg. En av de stora grejerna var att det var väldigt många godståg som var långt före sin tidtabell framme och det finns en viss logik i att godstågen kan komma fram tidigare. Persontåg måste ju gå efter tidtabell, de kan man inte köra fortare, men godstågen kan göra det av vissa rimliga skäl, men sen när det blir en halv dag eller flera dagar före tidtabell, då är det bara någonting som har blivit fel. Så det var ett exempel. Och de tidiga godstågen var de enda tveksamheterna de hittade i det statistiska underlaget. Ett annat exempel var att vi såg att det var vissa tåg som var framme vid den näst sista stationen kanske klockan 12 och så var de framme vid slutstation en minut i 12, vilket liksom bara är logiskt fel. Så att det finns några slags buggar i de här systemen som gör att kvalitet är tveksam så vi skickade tillbaka statistiken och avslutade vårt forskningsprojekt.    Jan-Erics forskargrupp på VTI la alltså ner försöket att utreda orsakerna till förseningarna – det som var kvar av de 800 000 de hade fått till projektet skickades tillbaka till Trafikverket. Det här är långt ifrån det enda exemplet på att forskning om förseningarna i tågtrafiken inte har kunnat genomföras – forskare efter forskare vi träffar säger samma sak – de får inte tillgång till den information de behöver för att kunna ta read på vad förseningarna beror på - Men hur stor betydelse får det? Hur hade den som reser med tåg kunnat märka om Jan-Erics forskargrupp hade kunnat jobba vidare?    – Ja, som resenär så tar sig ju då infrastrukturhållaren, det vill säga Trafikverket, an de riktigt dåliga ställena först. Det är ju så prioriteten ska vara. Du ska givetvis bygga bort, om du har ofta en typ av signal som går sönder eller en viss typ av korsning eller växel som går sönder, ja med ersätt då med någonting annat, men om du inte vet precis strukturen på förseningarna då kan du inte göra de där grejerna. Det är ju det som är det pinsamma i den här kråksången att vi tror att det är mycket som är fel. Trafikverket säger att vi har en mer och mer eftersläpande underhåll och allt, de kanske har rätt, men vi kan inte ha hårda siffror att belägga det. Det har gått ett och ett halvt år sedan VTI la ner det här forskningsprojektet – sedan dess har de både skrivit och ringt till Trafikverket och bett om att få ett nytt underlag  - men hittills utan resultat. I ett mejl till oss skriver Trafikverket att deras tidigare data kunde vara svårtolkad, men att de sedan dess har förnyat och kvalitetssäkrat sitt system. På frågan varför Jan-Eric och hans kolloger, efter ett och ett halvt år fortfarande inte har fått ta del av det nya kvalitetssäkrade materialet får vi inget svar.    Jan-Eric har dessutom ytterligare en fråga han gärna skulle vilja ha bevarad och den rör de inställda tågen. De tåg som Trafikverket för tillfället inte alls räknar in i förseningsstatistiken:   – Det har betydelse i väldigt många olika samman, givetvis för resenärerna som drabbas av det, men alltså när man ska förstå vad som händer ute i järnvägsnätet så har det ju en betydelse hur tätt tågen går. Om man då har ställt in ett tåg. Då löper ju allting på mycket smidigare. Då behöver man ju förstå varför det här har hänt. Det är en del utav underlaget för att bedöma kvaliteten i den trafiks om bedrivs. Men har ni efterfrågat den här informationen? Ja, vi har frågat efter det och vi jobbar en hel del med kollegor i England som har precis motsvarande typ utav frågor med motsvarande myndigheter i England och där finns den informationen. Så varför får VTI inte tillgång till statistiken över inställda tåg? Inför vårt första program om järnvägen träffade vi Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Caroline Ottosson och enligt henne finns det brister även i den statistiken.     – Vi har behov av att utveckla den kodningen och få bättre kvalitet i de inställda tågen. Men det är viktigt när man tittar på hur järnvägssystemet fungerar, att man tittar både på inställda tåg och på punktlighet. Men vad menar du med att kodningen inte fungerar? – Jag menar att vi måste precisera kodningen, både att de är inställda men vi är också intresserade koda orsaken till att de är inställda och där är vi inte idag så vi behöver förbättra kvaliteten i informationen. Förutom att föra statistik över hur många tåg som ställs in behöver Trafikverket alltså bli tydligare när det gäller att dokumentera varför tågen har ställt sin in. Men varför görs inte det idag?   – Vi vet att ett tåg är inställt men vi har idag inte krav i vår egen organisation att vi ska koda varför det blev inställt men det skulle vi vilja titta på tillsammans med branschen. Inte långt ifrån Jan-Eric Nilssons arbetsrum på VTI jobbar Jonas Eliasson – han är professor i transportsystemanalys på kungliga tekniska högskolan, KTH. Jonas Eliasson skulle gärna vilja räkna förseningarna i tågtrafiken på ett annorlunda sätt än det som görs idag. – Ja, helst vill man ju mäta det i personminuter, alltså det spelar ju ingen roll om ett tåg som är tomt blir sent eller inte. Och man vill ju också veta något om inställda tåg. Man vill ju också veta det längs hela tågets sträckning. Ibland så redovisas förseningar bara vid ankomststationen, alltså vid sista stationen, men det är ju inte heller så kul därför att om folk har klivit av längs vägen så är det ju där de kliver av, det är det som är det relevanta. Så man måste vikta förseningarna inte med tåg utan med personer och det görs väldigt sällan. Genom att mäta förseningarna i personminuter istället för tåg skulle förmodligen också fler resenärer kunna känna igen sig i statistiken – för det under under rusningstrafik och på storhelger, när det är mycket folk på tågen och många tåg på rälsen som risken för tågförseningar är som störst – men idag är det inte möjligt för Jonas Eliasson att ta reda på hur många resenärer som drabbas.   – Det beror på att vi helt enkelt inte vet hur många som kör på tågen och det är för att SJ och andra operatörer anser att det här är deras affärshemligheter. Det är faktiskt så illa att när vi ska räkna på stora, stora järnvägsinvesteringar, låt oss säga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg så har vi inte ens tillgång till riktigt säkra siffror på hur många som åker med tågen idag. Och det säger sig ju självt att då är det hopplöst att veta om sådana här åtgärder är kostnadseffektiva eller inte. Det som hindrar Jonas Eliasson från att genomföra sin forskning är alltså inte att uppgifterna saknas eller är felaktiga utan att de som kör tågen, tågoperatörerna  inte vill lämna ut uppgifterna.     – De tycker att det här är deras affärshemligheter medan sådana som jag som forskar om det här tycker att liksom samhället tillhandahåller banor som ni kör tåg på. Då borde väl ni också berätta, visserligen förstås under affärsmässig sekretess, för regeringen, för Trafikverket och för forskning, åtminstone så pass mycket underlag så att vi kan fatta goda beslut om hur vi ska tillhandahålla spårkapacitet på ett bättre sätt. Men, ja så länge ingen tvingar dem så är det klart att det är bekvämare för dem att inte berätta saker. Varken Jan-Eric Nilsson på VTI eller Jonas Eliasson på KTH får alltså ut de uppgifter de behöver för att kunna ta reda på hur förseningarna i tågtrafiken skulle kunna minska. Men vem bär ansvaret för det? Och för att se til så att forskningen ska börja bedrivas på ett bra sätt? – Ja, regeringen är de som måste ålägga Trafikverket att göra det här och Trafikverket måste också svara regeringen att, ja, det gör vi och det kommer att lyckas. Därför att Trafikverket har en liten benägenhet att svara att, nej det går nog inte. Alternativt att ja, det ska vi göra och sedan gör de inte det ändå. Så att i regeringen kan man ibland skymta en viss frustration över att de prioriterar det här väldigt hårt men får väl inte riktigt det gensvar från Trafikverket de ibland skulle vilja. Vad kan det få för betydelse då att det finns så dåligt med underlag som du säger? – Ja, det värsta är ju att vi vet ju inte vilka åtgärder det är som skulle vara de mest kostnadseffektiva. Det är det absolut mest allvarliga. Vi vill veta vad vi ska göra åt det här och då är det orsakskodningen som är det helt avgörande. Vi måste veta varför förseningarna uppstår. Om vi inte vet det, då spelar det ingen roll, vi kan inte göra någonting då.    Forskning som inte kan genomföras för att tågoperatörerna inte vill lämna ut affärshemligheter och projekt som helt måste avbrytas på grund av att underlaget saknas eller är av för dålig kvalitet? Vad säger infrastrukturministern. moderaternas Catharina Elmsäter-Svärd om det? – Ja, det är i sådana fall beklagligt för min uppfattning är att det är ju att det är bra att använda forskningen och inte minst vårt eget transportforskningsintitut och de har ju många uppdrag. Det ska man också ha i minnet att varför Trafikverket bildades det var ju också ett sätt att kunna tänka sig att transportslagsövergripande få ut mer för pengarna, vara mer effektiv. De har ju varit igång i knappt två år så traditionen från det tidigare Banverket, in i det nya och hur man nu jobbar. Det är säkert så att finns förbättringspotential där. Det skulle jag säkert tro. De forskare vi har pratat med säger att det här är ett jätteproblem, att få fram data för att kunna forska på hur förseningarna ska kunna åtgärdas och var pengarna till järnvägen ska kunna användas bäst. Vad säger du om det? – Ja, jag delar uppfattningen att har man inte relevant underlag och kan man inte heller titta längre tillbaka i tiden så är det mycket, mycket svårare att göra rätt. Då blir det en prövofas. Jag delar också uppfattningen att jag tycker att det är bra att kunna ha bra siffror och statistik men också ha dem så öppna och trasperanta som möjligt. Men varför beordrar inte regeringen helt enkelt Trafikverket att lämna ut de här uppgifterna? – Ja, du måste väl utgå ifrån att uppgifterna finns och jag tolkar det som att de kanske inte finns. Nej, som vi kunnat berätta tidigare i programmet – finns inte en del av den data forskarna skulle behöva – det gäller till exempel varför tåg blir inställda – men i andra fall finns underlaget, men lämnas inte ut. Så hur prioriterad är den här frågan för regeringen? Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd igen:  – Ja, just forskardelen den är mera ny för mig, utifrån din frågeställning. Det som jag tycker känns oerhört angeläget, det är att ska vi få ut så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna, både i den tid som vi har tänkt oss men också till den kostnad vi har satt av pengar, för det är det som sen gör att resenärer kan börja komma i tid så gäller det att hitta hela det samspelta kittet och å är det data, det är bra information, det är uppföljning. Just den frågan, hur vi ska få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna har precis varit föremål för utredning av Riksrevisionen – Riksrevisionen är den statliga myndighet som både ska granska andra myndigheter och följa upp politiska beslut - så sent som i december förra året presenterades de sin slutrapport över hur satsningarna på vår infrastruktur görs. Claes Norgren är Riksrevisor. – Det vi har gjort under de senaste 3 åren, det är att titta på de 500 miljarder kronor som du och jag och andra skattebetalare sätter av för att investera i transportinfrastruktur de kommande 10-12 åren och får man valuta för pengarna? Sedan är det ju också så att ur ett medborgarperspektiv så är det ju viktigt också att man också kan lita på och ha förtroende för transportinfrastrukturen och här finns det ju klara problemindikationer med långa väntetider, förseningar och så vidare. Riksrevisionen har inte undersökt vad som behöver göras för att minska tågförseningarna, men när de har tittat på hur satsningarna på järnvägen har sett ut genom åren har de ändå kunnat hitta ett tydligt trendbrott i hur vi har använt pengarna som satsats på järnvägen. I början av 2000-talet kan man se att satsningarna på underhåll minskade kraftigt. Och ungefär samtidigt ökade kostnaderna för reparationer kraftigt. – Man har prioriterat om och där finns det en sorts rot till en del av de här problemen med förseningar skulle jag bedöma, att man har eftersatt underhållet. Alltmer pengar läggs alltså på att släcka bränder och reparera och mindre på att underhålla – numera ställs också många tåg in i förebyggande syfte när vädret blir dåligt och flera tågsträckor har fått en utökad restid redan i tidtabellen för att undvika förseningar. Åke Johansson som har jobbat på järnvägen sedan 80-talet, mestadels på tåget mellan Sundsvall och Stockholm, tycker att resenärerna har fått det sämre. – När X2000 kom 1990, då åkte man härifrån på 3 timmar, idag tar det 3 timmar och 40 minuter och ändå håller man inte tiden. Det är en utveckling som är onödig alltså. Skulle man satsa på den järnväg man pratar om att man ska satsa på, miljövänlig och så vidare, då skulle man lägga ut dubbelspår. Genast förbereda för det, men man skjuter på det, skjuter på det, skjuter på det. Och det skapar ju de här problemen för resenärerna, för järnvägsbolagen och för oss som jobbar på tågen. Finns möjligheten att återfå det goda rykte som järnvägen en gång hade? – Ja, visst finns det det. Det är bara att man bestämmer sig för att göra ett bättre jobb än det som sker idag. Men då krävs det också att, det är alltså inte en fråga för ett enskilt företag, varken för SJ eller Norrlandståg eller Tågkompaniet, utan det är en fråga för politikerna att ta sitt ansvar. Det är deras jobb nu att ta sitt ansvar för nu för järnvägstrafiken och för resenärernas förtroende för järnvägen. Att politikerna ska ta ett större ansvar kommer också Riksrevisionen fram till i sin rapport. Enligt den följer inte regeringen de riktlinjer som finns idag.  – Ja, alltså riksdagen har formulerat ett antal principer och när vi har granskat dem så ser vi att man inte lever upp till dem tillräckligt. Riksrevisor Claes Norgren igen. – Det innebär helt enkelt att man bör bättre prissätta samhällsekonomiska kostnader så att resandet blir på lämplig nivå. Och sen när man då ska investera, om jag ska använda ett enkelt intryck så, innan man börjar borra i Hallandsåsen så måste man fundera på om järnvägen kan åka en annan väg, om man kan vidta andra åtgärder så att man så att säga investerar de stora pengarna där de verkligen behövs. Och här i de granskningar vi har gjort så har vi sett avvikelser som indikerar att vi skulle kunna få mer valuta för pengarna. Men vad beror de här avstegen på? Varför följs inte de här direktiven? Hur ska det här bli bättre nu då? – Ja, vi rekommenderar egentligen regeringen och Trafikverket att följa Riksdagens principer. Riksrevisionen har också nyligen startat en ny utredning som fokuserar enbart på förseningarna i tågtrafiken, den förväntas vara klar i höst.   Under tiden vi har arbetat med den här serien har Trafikverket skickat ut ett pressmeddelande där de skriver att de nu inleder ett 10-årigt samarbete med forskare runt om i landet för att minska antalet förseningar.     Och efter vårt förra program om SJs prissystem som av många liknas vid ett lotteri – skriver SJ på sin hemsida att de under året kommer att installera ett nytt stödsystem – det ska göra att biljetterpriserna inte ska svänga så mycket som 1000% på bara några timmar. Det pågår en diskussion mellan Trafikverket och branschen om ifall man ska fortsätta presentera den totala tågpunktligheten för resenärerna med 15 minuters marginal. Som ett led i det systematiska punktlighetsarbetet planerar man också att ta reda på vad resenärerna upplever som en försening. Vi går steget längre än så – och har frågat resenärer på Stockholms Central – hur de – om de fick drömma helt fritt – skulle önska att tågtrafiken i Sverige fungerade. – Att de kommer i tid och att det inte är för mycket snö på spåret för då funkar det aldrig. – Jag skulle önska att de satte lite såhär typ som Ryanair, alltså att du vet att ”så här många biljetter finns för det har priset, sen så går det upp till nästa prissteg”. Jag tror att fler skulle åka med tåget om det var tydligare priser, för nu är det lite ruffel och båg-känsla. – Snabbtåg till alla storstäder. – Alltid i tid och sittplats, jag älskar att åka tåg. – Ja, drömma helt fritt så skulle det vara en tågtrafik som på något sätt bekostades genom skattemedel så att alla kunde åka gratis vart som helst. För det känns som en bra grej i och med att det är så miljövänligt när det går på el. – Den skulle komma i tid och avgå i tid. Det är ungefär det som skulle vara drömmen tror jag faktiskt. Om man inte  behöver oroa sig för att komma för sent så är det ett fantastiskt sätt att resa på.  Tågmästare Åke Johansson som gav politikerna lågt betyg för hur järnvägen sköts – hyser desto högre tilltro till tågresenärerna:   De flesta resenärer är tålmodiga, de är positiva och tycker att det är bra att åka tåg. Det är ju positivt att åka tåg miljömässigt och man kan göra en massa saker på tåget. Man kan tänka sig att efter alla förseningar som alla upplever att de skulle sluta åka tåg, men de fortsätter. Jag tycker de är värda bättre möjligheter att färdas och komma fram i tid.   Reportrar: Micha Arlt och Jimmy Karlsson Producent: Eskil Larsson

Sverige har bland de mest missnöjda tågresenärerna i hela Europa - trots att den officiella statistiken visar att 97 av 100 tåg fram i tid i Sverige förra året. Och trots att infrastrukturministern menar att de svenska tågen är bland de mest punktliga i Europa. Kaliber har försökt få bilderna att gå ihop och hittat överdrifter, olika sätt att definiera vad en försening är och en infrastrukturminister som enligt forskare tolkat statistiken helt fel. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning:Folkets järnväg del 2: SJ:s biljettpriser - "ett lotteri"Folkets järnväg del 3: Svårt att forska på järnvägsförseningar – Du ser nu står här ingenting… – Ja, men det är drygt alltså när det är vintersäsongen man vet att tågen är försenade, de stannar upp. Vi stod still i en timma utanför Bålsta i förra veckan, för att då var det ett tåg som hade gått sönder. Och det är jobbigt att behöva tänka på det för du förlorar ju tid hela tiden. Antingen ifrån familjen eller ifrån arbetet. Klockan är 7 på morgonen i Enköping, Jenni Norell står på perrongen och väntar på tåget som ska ta henne till jobbet i Stockholm. Som vanligt har hon en klump i magen av oro när hon står där. Men är hennes oro befogad? Hur ofta kan man räkna med att komma fram i tid när man åker tåg? Hur står det egentligen till med svensk järnväg?  På ena sidan: resenärer på utmattningens gräns – med ett förtroende för järnvägen i botten. Och på andra sidan: SJ som säger att deras kunder är nöjda, både med trafiken och biljettsystemet. Och så Trafikverket - som gläds åt att punktligheten i svensk tågtrafik ökar - en glädje som smittat av sig även på infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd: – Rent statistiskt har vi nu en punktlighet som gör att vi ligger topp Europa. Vem har du fått den uppgiften av? – Det är uppgifter som jag har fått vartefter som jag har frågat efter och som har tagits fram. I en serie i tre delar undersöker Kaliber glappet mellan de ansvarigas och resenärernas bild av svensk järnväg. – Nån av oss har ju ett problem med verklighetsuppfattningen liksom, så var det de eller var det jag? Och vad gjorde du då? – Jag började beräkna statistik på egen hand. Välkommen till den första delen av Kalibers serie om den svenska järnvägen. Vi börjar med den fråga som, näst efter säkerheten är den allra viktigaste både för resenärerna och de som arbetar med järnvägen – att tågen ska komma fram i tid – och en nyhet som presenterades av Trafikverket i januari i år: ”Punktligheten i tågtrafiken förbättrades något under förra året, det visar nya siffror. 96,9 procent av avgångarna höll tidtabellen, vilket är en ökning med några tiondelar jämfört med 2011.” Förra året kom alltså nästan 97 av 100 tåg fram i tid enligt Trafikverket. Sedan avregeleringen när SJ:s monopol avskaffades, körs tågen av en mängd olika operatörer, men rälsen, växlarna och signalerna äger vi fortfarande gemensamt, via statliga Trafikverket. Men bland de resenärer vi träffar på Stockholms central en vanlig torsdagseftermiddag i februari är det inte många som känner igen sig i Trafikverkets statistik.    – Haha ja, det är inte min erfarenhet. Om du skulle uppskatta i procent så, hur många resor är du i tid? – Hälften. – Till 90 procent, jag tycker det är otroligt punktligt, det är klart det blir fel ibland när det är snöstorm, men det gör du när du tar bilen så jag ser ingen skillnad i det. – Varannan gång jag åkt tåg så har jag varit ungefär fem till tio minuter försenad, men inte mer än så. – 90 procent kanske, Så nio av tio gånger… – Är det sent alltså Enligt Trafikverkets statistik som de kom ut med för ungefär en månad sedan så är 96,9 procent av tågtrafiken i tid, vad säger du om den siffran? – Det stämmer inte! Att veta ungefär hur ofta tågen är försenade har betydelse, för om förseningarna är många så skapar det en oro hos resenärerna, en oro som får konsekvenser. En SIFO-undersökning som Göteborgsposten lät göra förra året visar att var tredje svensk nån gång har valt bort tåget av rädsla för att komma för sent: – Nu är vi på väg ner i garaget… Ana Wahlström bor på Södermalm i Stockholm, men har hela Sveriges om arbetsfält, hon reser i snitt 3-4 dagar i veckan och imorgon bitti klockan 10 ska hon ha ett viktigt kundmöte i Göteborg, men trots att både hon och företaget hon jobbar för vill att hon ska resa miljövänligt är hon nu på väg ner i garaget för att packa bilen. – Anledningen till att jag tycker att tåget är bättre är både för att det är miljövänligare än bilen och för att jag slipper att sitta och köra eftersom jag bara ska fram och tillbaka över dagen egentligen, men tågen är inte så pålitliga och om jag inte har mer än två timmars marginal så törs jag inte ta tåget. – Så nu får jag åka till Göteborg ikväll, hittat ett ganska billigt hotell. Stanna över natten och sen köra hem i morgon. Inte jätteoptimalt, men det funkar – det blir både dyrare och sämre.  Men vad grundar du den här oron på? – Jag har åkt massor av gånger och det går inte alls så bra. Jag har fått sova över i Jönköping och ta taxi från Dalarna. Jorå, jag har fått åka på alla möjliga konstiga sätt på grund av SJs strul. – Folk blir mindre benägna att åka tåg, alltså man reser alltså kanske färre resor eller man väljer andra färdmedel. Jonas Eliasson är professor i transportsystemanalys Statens väg- och trafikforskningsinstiut, KTH.    – Men sen har det också en konsekvens som är mer allvarlig, att det påverkar också sånt här som arbetsmarknad och bostadsmarknad. Folk blir mindre villiga att pendla ganska långt till exempel om man inte vet att man kommer fram och det påverkar också sysselsättningsgrad och ekonomisk tillväxt och överhuvudtaget den regionala utvecklingen i samhället, det är en långsiktig effekt som går långt utöver min bara min personliga ovilja. Om vi inte kan lita på att tåget kommer fram i tid finns det alltså risk för att vi inte vågar flytta ut en bit från stan – eller ta det där nya jobbet som innebär att vi måste börja pendla. Men hur står det då egentligen till med punktligheten i svensk tågtrafik? Hur ofta är tågen försenade? I Trafikverkets statistik över punktlighet ingår alla tåg i Sverige och det som mäts är tiden när tåget är framme vid slutstation. Inställda tåg räknas inte alls med i statistiken. När Trafikverket presenterade punktligheten för 2011 låg den på 87 procent - men när siffrorna för 2012 presenterades nu i januari hade den ökat till 96,9 procent - från 87 procent till nästan 97 på bara ett år alltså – en helt fantastisk utveckling om det inte vore för att nästan hela ökningen, allt utom 0,7 procentenheter, kan förklaras med att Trafikverket 2012 ändrade tiden för vad som räknas som en försening. Förändringen innebär alltså för att den som till exempel åker mellan Malmö och Lund – en resa som brukar ta 10 minuter – kan restiden fördubblas utan att räknas som en försening. Och det här är en förändring som har irriterat både resenärer och sådana som jobbar inom järnvägen. Per Corshammar är järnvägsingenjör för konsultföretaget Ramböll.   – Ja, alltså folk vill ju ha förtroende för järnvägen, att kunna åka tåg. Om siffrorna varierar mot den upplevda verkligheten du har då tycker du att det är en bluff. Då stämmer det ju inte. Man borde redovisa hur illa det är så att man motiverar investeringarna bättre. Om du får bättre punktlighetsstatistik för att du har ändrat till 15 minuters förseningar, ja då är risken att du inte får in mer pengar i systemet heller. Så varför har Trafikverket ändrat kriterierna för tågförseningar? Vi åker till Trafikverkets kontor i Solna och träffar Caroline Ottosson som är chef för Trafikledningen och ställföreträdande generaldirektör. – Vi har gjort ett antal förbättringar under 2012 och det visar sig i en förbättrad punktlighet. Drygt 96 av 100 tåg kommer till station inom 15 minuter. Men varför började ni mäta i 15 minuter istället för 5? – Ja, vi tittade på hur man gör på europanivå och vi enades om hur man skulle sammanfatta det här över landet. Men kan du nämna nåt annat land i Europa som använder det måttet i statistiken till sina resenärer? – Man kan titta på den unionen, järnvägsunionen. Där redovisar de på 15 minuter och också på långväga trafik. Exakt hur det ser ut på varje lands hemsida, det kan jag inte i detalj så det får ni titta på själva då.” Vi gör som Caroline Ottosson säger och tittar på hemsidorna på andra länders motsvarighet till Trafikverket – vi tittar på alla nordiska länder, Storbritannien, Tyskland och Schweiz, men ingenstans hittar någon som redovisar den totala tågpunktligheten med 15 minuters försening som Sverige gör. Så då går vi över till att titta på UICs statistik, den internationella järnvägsunionen, som Caroline Ottosson hänvisar till - men det visar sig att de inte heller använder sig av 15 minuter som mått på de totala tågförseningarna.   – Det stämmer, de delar upp regiontåg och fjärrtåg. Vi valde att ihop med branschen gå ut för drygt ett år sen och redovisa totalen på 15. Men då är inte den totala förseningstiden på 15 minuter i Sverige till för att mäta i UIC? – Vi redovisar inte på ett exakt samma sätt och det är det här som är så viktigt att vi nu får driva ett utvecklingsarbete och titta på hur vi ska ha det. Har ni tagit reda på vad resenären upplever som försening? – Det är en fråga som vi kommer att hantera inom ramen för det här systematiska punktlighetsarbetet för det är intressant att den punktlighet som vi redovisar så går det bättre men alla upplever inte det ute i systemet. Och därför måste vi lära oss mer om vad våra kunder, vad resenärerna tycker för att kunna sätta in rätt åtgärder. För Jenni Norell som pendlar mellan hemmet i Enköping och jobbet på kundtjänsten på ett kosmetikaföretag i Stockholm, innebär en försening ofta att hon antingen får svårt att hinna hämta sina två döttrar på förskolan eller att hennes arbetsgivare blir irriterad. – Femton minuter det är alldeles för mycket tid, om jag har en arbetstid som börjar 08.00 då ska jag inte komma till jobbet kvart över 8 – det känns inte ok. Om du skulle skatta själv då, om du utgår från ditt tågresande, i hur många procent är du punktlig när du åker? – Ja, 60 kanske? Med tanke på att morgontågen – de är i stort sett alltid försenade. Och händer det att vi har en försening så hamnar vi bakom ett pendeltågvilket innebär en ännu större försening – så att nej inga högre procent än 60.   En förklaring till att Jenni inte känner igen sig i statistiken är alltså att hon och Trafikverket har olika uppfattningar om vad en försening innebär – men det förklarar bara en del av glappet mellan hennes känsla av 60 procent och Trafikverkets 97.   För att försöka ta reda på vad resten kan bestå av tar vi tåget till Katrineholm. Här, på en bondgård en och en halv mil utanför staden bor Theodor Storm, med sin fru och deras två barn: – Jag och min fru byggde det här huset 2005 och då var tanken lite grann att vi skulle försöka få nån slags månskensbondetillvaro – hon är förskolelärare och jag är programmerare – men lantisar båda två. På gården föder de upp alpackor, ett djur som är släkt med lamadjur, som har en speciell ull som de gör halsdukar av och säljer till turister – men det är bara ett sidoprojekt, framför allt jobbar Theodor som dataprogrammerare. – Jo, men det är ju just det som är poängen, att kunna leva så här och samtidigt jobba med intressanta saker där det faktiskt händer. För här har vi inte intressanta IT-projekt, så enkelt är det. Utan det finns i Stockholm och det kommer säkert inte att ändra på sig. Så då är ju tågen det medel jag har för att kunna ta mig fram och tillbaka mellan de här två världarna. Resan mellan Katrineholm och Stockholm tar ungefär 1 timme men Theodor tycker att tåget ofta är försenat – och när Trafikverket mitt under katastrofvintern 2010 meddelade att 75  procent av tågen kom fram i tid – bestämde han sig för att ta reda på hur det egentligen var. I sitt kontor på gården började han kopiera data från Trafikverkets hemsida och göra egen statistik. – Det är två stora skillnader, dels tittar jag på alla stationer alla uppehåll, för Trafikverket redovisar ju bara slutstationer och sen lägger de toleranser för förseningar mycket högre än vad min chef gör. Theodor räknar fortfarande ett tåg som försenat när det är över 5 minuter sent – alltså på det sätt som Trafikverket gjorde innan 2012. – Då ska vi se, ja då ligger vi ungefär på 90 procent punktlighet om vi bortser från december där det faller ganska kraftigt ner till 84 procent. Från Trafikverkets siffra på 97 procent till runt 90 procent alltså, med exakt samma information som grund, 5 minuters försening. Men fortfarande en siffra som ligger högt över den som de flesta resenärer som vi har pratat med upplever. Det beror enligt Theodor Storm framför allt på innehållet i underlaget för statistiken.   – Du har ju Arlanda Express och du har hela SL med sina tåg som går på egna spår, både tåg som går väldigt korta sträckor ofta och de har oftast ganska god punktlighet så de drar upp statistiken. Så fjärrtågen här som brukar vara problemen så att säga de syns inte särskilt mycket i den här statistiken för de får så att säga hjälp av alla små frekventa avgångar som ändå brukar sköta sig ganska bra. Men presenterar man det som nån slags mått på vad tågbolagen levererar till mig så blir det direkt vilseledande.  För att få reda på hur ofta just Theodors tåg var försenat måste vi alltså gå in och titta på just den sträcka han åker varje dag: Katrineholm – Stockholm. – 2012 ja, då var punktligheten för de tåg som jag åker med ungefär 80 procent och då har jag räknat med att 5 minuter är en försening, allt under det har bortsett ifrån. Men det innebär att jag har kommit sent till jobbet en gång i veckan. Och under december månad så sjönk punktligheten till 65 procent, då blir det ganska kännbart. Då börjar man få förklara sig lite för ofta för att det ska vara okay liksom.   Den siffra som av trafikverket presenteras som 97 procent blir alltså, nedbruten på Theodor Storms nivå och sätt att räkna, minst ett försenat tåg i veckan. Och den där katastrofvintern år 2010 var knappt hälften av Theodors tåg framme i tid. Sträckan Katrineholm – Stockholm är inte mer förseningsdrabbad än många andra – generellt sett kan man säga att ju längre tågsträcka – desto större är risken att stöta på problem – allra värst drabbade är resenärerna i norra Sverige. – Jag förväntar mig att det är försenat, eller att vi stannar någonstans på skogen.  – Ja det vore ju kul om det gick i tid och kom i tid. – Det är synd att det inte funkar. På det personliga planet kan alltså vetskapen hur ofta tågen är i tid vara viktig för att man ska kunna avgöra om man ska våga ta det där steget och bli månskensbonde i Katrineholm – eller mellan vilka städer man kan ta tåget till ett viktigt kundmöte, även om det är inplanerat på morgonen. På ett annat plan är statistiken underlag för vilka satsningar som bör göras på järnvägen. Ytterst ansvarig för tågtrafiken i Sverige är infrastrukturministern. Moderaternas Catharina Elmsäter-Svärd. Vad säger hon om den senaste statistiken från Trafikverket.   – Ja, alltså det kan man ju alltid säga vad man vill om. Jag hör ju mina kollegor som jag träffar i övriga i Europa, de säger alltid till mig såhär att åh, ni har så bra infrastruktur, vägarna är så bra och järnvägen fungerar uppenbarligen hos er. Och då brukar jag skämta med dem att ja det är inte riktigt det som de jag möter här i Sverige säger till mig, men jag ska ta med mig det. Det känns ju kul att få höra något positivt nån gång. Vet du hur Sverige ligger till punktlighetsmässigt i Europa? – Ja, tittar vi på siffror för 2011 som jag har förstått det så ligger vi ungefär topp 3. Vem har du fått den uppgiften av? – Det är uppgifter som jag har fått vartefter som jag har frågat efter och som har tagits fram. Exakt vem som har lämnat den det kan jag ju kolla i sådana fall men det är uppgifter som jag får till mig. Topp 3 i Europa! Vi blir uppriktigt förvånade. Inte någon gång tidigare under arbetet med den här serien har vi hört den här uppgiften – så efter intervjun ber vi att få veta var den kommer ifrån. En sakkunnig på departementet kommer in och visar oss ett dokument från UIC, den internationella järnvägsunionen – alltså samma organisation som Trafikverkets vice generaldirektör från början hänvisade till som orsak till att Sverige året började mäta förseningarna i 15 minuter istället för 5. Eftersom vi fortfarande har svårt att få bilden att gå ihop ber vi att få ta med oss dokumentet. Tillbaka på redaktionen ringer vi till Oskar Fröidh som är forskare i järnvägsgruppen på Kungliga tekniska högskolan, KTH. Vi mejlar honom dokumentet – och för säkerhets skull skickar vi också med statistik för ytterligare två år från UIC . Sen åker vi till KTH. – Ja, jag har ju tittat på andra källor också och gör en jämförelse med de här europeiska länderna och mitt intryck är att Sverige kommer någonstans i mitten, möjligen med dragning åt den undre planhalvan för en hel del tåg. Det som jag tycker är värt att notera också är att våra grannländer i Norge, Finland, Tyskland och Danmark alla är bättre än i Sverige, kan man se av den här statistiken. Sverige ligger inte topp 3 i Europa? – Definitivt inte utan någonstans i mitten med en dragning åt den nedre planhalvan och det största problemet om man går in på detaljer det är faktiskt snabbtågstrafiken som vissa månader är väldigt usel och vissa månader ok men den är aldrig bra. Men det kan inte vara så att Sveriges punktlighet har ökat dramatiskt det senaste året här? – Nej, inte dramatiskt. Det har skett förbättringar och det beror på dels ökad medvetenhet och att man faktiskt vidtar en del åtgärder men också på att vintervädret har varit lite nådigare än när det var som sämst för några år sen.     Nu är vi ännu mer förvirrade – en järnvägsforskare på KTH säger att Sverige inte är ett av de mest punktliga i Europa, medan den som har det högst politiska ansvaret för järnvägen i Sverige – vår infrastrukturminister – gläds åt att Sverige ligger topp 3 – och de båda utgår från samma statistik från UIC.   Vi ringer tillbaka till näringsdepartementet och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärds pressekreterare. Vi berättar att vi har fått motstridiga uppgifter om UIC:s statistik och att vi därför gärna vill veta hur departementet har räknat. Dessutom vill vi gärna ha namnen på de två länder som har bättre tågpunktlighet än Sverige och alltså ligger etta och tvåa i Europa. – Då får du ett mejl med det man hänvisar till och sen också några rader förklaring då eftersom det uppenbarligen inte är helt lättolkat, eller att man kan göra olika… Jag vill veta hur departementet har tolkat siffrorna. – Absolut! Senare på eftermiddagen får vi ett mejl från regeringskansliet. I det står det såhär: ”Att dra alltför skarpa slutsatser utifrån olika år med mera är svårt men det ger en indikation om att persontrafiken i Sverige ligger i toppen av statistiken. Detta baserat på jämförbara data +15 minuter persontrafik Sverige 2012 – 96,9 procent.” Enligt mejlet har alltså uppgiften om att Sverige ligger topp 3 i Europa tagits fram genom att man har gjort precis det som Trafikverket har sagt att statistiken är till för – att jämföra Sverige med andra länder i Europa. Men som vi har kunnat visa tidigare i programmet så mäter ju inte den europeiska järnvägsunionen UIC den allmänna punktlighet i 15 minuter. Det näringsdepartementet istället har gjort. Det är att de har tagit punktligheten för alla tåg i Sverige – med 15 minuters marginal – alltså inklusive pendeltåg och Arlanda Express för år 2012 – och jämfört den siffran med enbart fjärrtåg i Europa år 2010. Vi visar mejlet för Roger Pyddoke som är forskare på Statens Väg och trafikforskningsinstitut, utan att i förväg berätta varifrån det kommer: – Att Sverige ligger i toppen av statistiken, det förstår jag inte hur man tänker då. Rumänien – det är ju larvigt. – Men alltså ska man hålla på och jämföra siffror, då ska det åtminstone komma från samma, det där är helt ointressant att kommentera. Vad menar du nu? – Ja men alltså, man kan ju inte bara ta en siffra från ett annat år som är sammanställt för ett annat syfte och jämföra med något annat, det är ju helt oseriöst. Den där siffran refererar till långdistanta tåg, inte lokaltåg och om det där är samtliga typer av tåg, då är det ju äpplen och päron vi jämför här. Det kan inte jag kommentera, det är ju inte jämförbart. Vi har pratat med Catharina Elmsäter-Svärd och hon säger att vi ligger topp 3 i Europa. – På punktlighet? För 2010 som vi har siffror för lokal- och regionaltåg då är vi ju långt ifrån topp tre i Europa. Men enligt departementet grundar sig Catharina Elmsäter-Svärds siffror på UIC:s statistik som du har framför dig. – Ja då är det obegripligt. Och vad tänker du om det? – Ja jag tänker inte säga mer om det. Hur viktigt är det att besluten som fattas om järnvägen bygger på en saklig grund? – Ja det är ju jätteviktigt för att om man inte har korrekt underlag då kan man ju inte bedöma vilka problem som är stora och vilka problem som är små och man kan sätta in lösningar inte är relevanta till de problem man har. Nu är vi tillbaka där vi började – på Trafikverket. Den myndighet som ansvarar för vårt gemensamma järnvägsnät och statistiken över förseningarna. När vi frågar vice generaldirektör Caroline Ottosson hur Sverige står sig i Europa säger hon först att det inte går att ranka länder eftersom det inte finns någon nyare statistik än den från 2010 – men när vi insisterar på att i alla fall få en bild av hur det ser ut – får vi exakt samma svar som det vi fick i mejlet från näringsdepartementet. – Om vi tittar på 2010 och de siffrorna som ligger ute. Då om vi jämför med resultatet som Sverige har presterat 2012 så ser det ut som då att vi skulle ha legat på tredje plats. Efter vilka länder? – Ja, då får jag läsa innantill från UIC:s statistik då: Rumänien som redovisar att de har 100 procent punktlighet på 15 minuter där, Moldavien som redovisar 99,4 och då är det viktigt nu att det är 2010 års siffror och jag redovisar nu 2012 års siffror för Sverige. Men Trafikverket har den övergripande bilden av hur tågtrafiken ser ut i Europa, Rumänien här rapporterar ju till exempel in också 100 procent. Vad säger ni om den siffran? – Ja, jag har ingen uppfattning om den siffran. Jag utgår ifrån att de har redovisat det som de har producerat. Men är det inte så också att du jämför en siffra från 2012 där pendeltåg och regionaltåg ingå med en siffra där enbart fjärrtåg ingår? – Och då är vi tillbaka till det behovet som finns av utveckling. Vi välkomnar en utveckling på europanivå. Och det här är det bästa som finns idag…  Men är det såhär ni generellt jämför statistik på Trafikverket? – Vi har att jämföra med det som finns ute och ligger ute och det kommer från UIC. Men hur hade utfallet blivit om Sverige också hade jämfört fjärrtåg istället för att ta alla tåg? – Det kan inte jag svara på rakt upp och ner. Då måste jag få återkomma med den uppgiften i så fall.  Sanningen är den att om Trafikverket hade gjort det, det vill säga jämfört äpplen med äpplen, svenska fjärrtåg med andra länders fjärrtåg år 2010 så hade Sverige hamnat bland de allra sämsta. Och Rumänien, som enligt både Näringsdepartementet och Trafikverket, har de punktligaste tågen i hela Europa – var förutom Sverige ett av de länder som hade flest missnöjda resenärer i den senaste Eurobarometern. På gården i Katrineholm har dataprogrammerare Theodor Storm hunnit beräkna egen statistik i 3 år nu – och vi är nyfikna på om han tycker att han har hittat förklaringen till det där gapet mellan hans upplevelse och Trafikverkets statistik? – Ja, delvis. Jag vet ju fortfarande inte varför man har valt att presentera statistiken på det som man gör. Det skulle vara jättespännande att få reda på hur man egentligen har tänkt. Och jag är ännu mer nyfiken på varför tågoperatörerna tycker att det är ok att säga till mig att de har en punktlighet på 95 procent, när jag, en alpackauppfödare på landet kan visa att så är det inte. Det som började med att Theodor olovligen kopierade Trafikverkets data Har utvecklats till en hemsida där man kan gå in och se punktligheten för ens egen ressträcka. Hemsidan har blivit till efter ett uppdrag för myndigheten Trafikanalys, som snart kommer börja publicera egen tågstatistik. Vi är nyfikna på hur det egentligen såg ut på Jenni Norells sträcka mellan Enköping och Stockholm förra året. I snitt kom nästan 89 procent av Jennis tåg fram i tid förra året – det är långt ifrån Trafikverkets siffra på 97 procent, men också långt ifrån hennes egen uppskattning på 60 procent - nåt som nog delvis kan förklaras med att vi en kall morgon under en av tågtrafikens sämsta månader på året. Och oavsett vad hon tycker om tågtrafiken – så kommer hon att fortsätta pendla framöver: – Jag trivs jättebra med mitt arbete och jag vill fortsätta jobba där jag jobbar. Så det är bara att bita ihop och jag hoppas att det blir bättre. Reportrar: Micha Arlt och Jimmy Karlsson Producent: Eskil Larsson

I denne udgave af TALKS har vi besøg af Gry Guldberg. Gry arbejder hos Rambøll Management Attractor, og så har Gry tidligere været selvstændig i mere end 10 år, og desuden været rektor for Kaospiloterne i Malmø.